SOLSYSTEMET
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
ENHET
• AVSTÅND I RYMDEN MÄTS VANLIGEN I
LJUSÅR.
Ett ljusår = Så långt ljuset hinner på ett år.
Ljusets hastighet = 300000 km/s
Solsystemet
SOLSYSTEMET
STJÄRNOR
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
STJÄRNOR
• Mycket stort gasklot, mest
väte.
• Mycket energi – gör så att
stjärnan lyser.
• Man uppskattar att det
finns 7·1022 stjärnor i det
universum vi känner till.
Solsystemet
STJÄRNA SOM DÖR
•Stjärna som dör
i ett moln av
kometstoft.
•Den döda
stjärnan har
blivit en vit
dvärg
Solsystemet
SOLSYSTEMET
• Vårt solsystem består av;
– En stjärna (solen)
– 4 stenplaneter
(Merkurius, Venus, Tellus,
Mars)
– 1 Asteroidbälte utanför
Mars
– 4 gasplaneter
(Jupiter, Saturnus, Uranus,
Neptunus)
Solsystemet
STORLEKSJÄMFÖRELSE PLANETERNA
Solsystemet
SOLSYSTEMET
SOLEN
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
SOLEN
• Temperatur centrum:
15 000 000 °C
• Temperatur ytan:
6 000 °C
• Ekvatorns diameter:
1 392 000 km
• Massa (vikt) i jordmassor):
Motsvarar vikten av
333 000 jordklot
• Består av :
73,46 % väte (H) och
24,85 % helium (He)
Solsystemet
SOLEN
• Medelstor stjärna
• Solljuset förser jorden med all energi som behövs för liv, väder
och uppvärmning.
• Utkanten av galaxen Vintergatan.
• Solen rör sig med en hastighet av 220 km/s
• Drygt 240 miljoner år att förflytta sig ett varv runt Vintergatans
centrum.
• Ca 4,6 miljarder år gammal. Man beräknar att solen kan nå en
ålder på 12 miljarder år innan den slocknar helt.
Solsystemet
SOLENS STORLEK I JÄMFÖRELSE MED JORDEN
Solsystemet
VAD HÄNDER MED SOLEN I FRAMTIDEN?
• När solen har förbrukat sitt förråd av väte så
kommer den att svalna, samtidigt som andelen
helium då har ökat.
• Solen börjar då förbränna helium i stället
• Då sväller stjärnan och blir en så kallad röd jätte.
• Den kommer då att sluka närbelägna planeter
som Merkurius och Venus. Jorden kommer att
tryckas bort från solen och troligen inte ”sväljas”.
Solsystemet
VAD HÄNDER MED SOLEN I FRAMTIDEN?
• När heliumet tar slut börjar den förbränna även andra grundämnen tills
den får slut på bränsle → vit dvärg av jordens storlek.
• En vit dvärgstjärna är mycket tät. Ett bit som motsvarar ett mjölpaket
skulle väga ca 1 miljon kg = 1000 ton.
• När den inte kan dra ihop sig mer slutar den att lysa och temperaturen
sjunker kraftigt. Den blir en svart dvärg.
Solsystemet
SOLSYSTEMET
PLANETERNA
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
VAD ÄR EN PLANET?
• En planet är en relativt stor himlakropp som rör sig i bana
runt en stjärna.
• Definition:
– befinner sig i en omloppsbana runt solen,
– är nästan sfärisk på grund av sin egen gravitation samt
– dominerar sin omgivning.
Solsystemet
SOLSYSTEMET
STENPLANETERNA
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
STENPLANETERNA
• Merkurius, Venus, Tellus (Jorden) och Mars.
• Planeterna har en fast skorpa, en mantel av flytande materia
och längst in en kärna av flytande metall.
• Venus, Jorden och Mars har atmosfär (gastäcke utanför själva
planeten) → väder.
• Planeternas yta är täckt av kratrar från meteoritnedslag. På
Jorden har dock vattnet och vinden slipat ner det mesta av
dessa spår.
• Särskilt Venus och Jorden har en aktiv geologi med
vulkanutbrott och jordbävningar.
Solsystemet
MERKURIUS
• Minsta planeten (lite större
än jordens måne)
• Nästan ingen atmosfär
• Saknar måne
• Stora temperaturväxlingar
under dagen, från 427 °C till
-173 °C
Solsystemet
MERKURIUS
• Känd sedan antiken.
• Atmosfär
Glest gashölje. Saknar väder.
• Ytan
Ytan i allmänhet är mycket lik vår
måne.
Solsystemet
VENUS
• Nästan lika stor som
jorden.
• Svavelsyramoln.
• Mest koldioxid i
atmosfären
• Saknar månar
Solsystemet
VENUS
• Mycket varm
• Venus yta består mest av
stora slätter med flera breda
fördjupningar.
• Den första astronomiska
anteckningen om Venus
kommer från Babylonien, ca
1640 f.Kr.
Solsystemet
TELLUS (JORDEN)
• Enda plats i
planetsystemet som man
vet innehåller liv.
• Enda plats med riktligt
flytande vatten. Ca 71 %
vatten och 29 % land.
Solsystemet
TELLUS
• En måne (satellit) Luna
• Jorden är nästan ett
klot. På grund av
dess rotation är den
något tillplattad vid
polerna.
• Livet på jorden
uppkom för drygt
3,5 miljarder år
sedan
Solsystemet
TELLUS ATMOSFÄR
•
•
Ca 100 km tjock atmosfär.
78 % kväve och 21 % syre.
Solsystemet
TELLUS - TID
• Knappt 24 timmar att
rotera ett varv runt sin
axel.
• Medelavståndet till solen
är ca 150 miljoner km.
• Ett varv runt Solen på ca
365 ¼ dygn.
• Banhastigheten ca
30 km/s. En sträcka som
motsvarar avståndet från
Jorden till Månen tar
4 timmar.
Solsystemet
MARS
• ”Den röda planeten" på grund
av sitt rödaktiga utseende.
Järnoxid (rost)
Solsystemet
MARS
• Två månar, Phobos och
Deimos.
Solsystemet
SOLSYSTEMET
GASPLANETERNA
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
GASPLANETERNA
•
•
•
•
•
Består till största delen av gas.
Kärna av metall eller sten
Atmosfären mest helium och väte.
Saknar tydlig yta
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Solsystemet
JUPITER
• Största planeten i vårt
solsystem.
• Massan är 2,5 gånger
större än alla de andra
planeternas
sammanlagda massa.
• Ränderna som man
ser på bilder orsakas
av vindar.
Solsystemet
JUPITER
• Jupiter är vanligtvis det fjärde ljusstarkaste objektet på himlen (efter
solen, månen och Venus).
• Det ryms 1300 jordklot i Jupiter.
• Hittills har man upptäckt 63 månar till Jupiter.
Solsystemet
JUPITER
• Jupiter har den snabbaste rotationshastigheten av
alla solsystemets planeter. Ett jupiterdygn är knappt
tio timmar långt.
• Runt Jupiter finns en kraftig strålning, som är så stark
att den skulle döda en oskyddad människa
omgående. Strålningen har varit ett problem för
rymdsonder som skickats till Jupiter.
Solsystemet
JUPITER – RÖDA FLÄCKEN
• Röda fläcken är ett gigantiskt stormsystem, dubbelt så stort som jorden.
• Systemet har varat i minst 400 år och upptäcktes på 1600-talet.
• Håller på att krympa och forskare tror att den kommer vara borta om 50100 år.
• Vindhastigheten i röda fläcken kan nå upp till 650 km/h
Solsystemet
SATURNUS
•
•
•
•
Näst största
planeten i vårt
solsystem.
Känd sedan
antiken.
Galileo Galilei
var den första
som
observerade
den genom ett
teleskop år
1610.
Har 56 månar.
Solsystemet
SATURNUS RINGAR
•
•
•
Ringar även runt Uranus, Jupiter och Neptunus.
Består av is och andra kometfragment.
Storlek från ett sandkorns till flera meter och kanske upp till en kilometer.
Solsystemet
URANUS
• Upptäcktes med
teleskop 1781
Solsystemet
NEPTUNUS
• Upptäckt 1846
• Ett varv runt solen:
165 år
Solsystemet
SOLSYSTEMET
ANDRA HIMLAKROPPAR
NO år 6
Källängens skola
Solsystemet
ASTEROIDER
• Asteroid kallas de småplaneter
som kretsar kring solen.
• Finns mellan Mars och Jupiter.
Solsystemet
ASTEROIDER
Asteroid 243 Ida
Solsystemet
KOMETER
• En komet är en mindre himlakropp som
går i en från början mycket långsträckt
elliptisk bana kring solen
• En svans bildas när materia i kometen
förångas när kometen närmar sig solen.
• Man tror att kometer består av is och
stoft som löst håller ihop.
• Kometerna i vårt solsystem bildades
ungefär samtidigt som solen bildades.
Solsystemet
HALEYS KOMET
• Halleys komet återkommer vart 76 år (dess omloppstid).
Solsystemet
•
•
•
METEOROIDER, METEORITER &
METEORER
Meteor (stjärnfall) är det ljusstreck som
kortvarigt syns på stjärnhimlen när en
meteoroid faller in i jordatmosfären.
Meteorit (meteorsten) är en fast kropp
som beror på att en meteoroid inte helt
brunnit upp på sin väg genom atmosfären.
Ibland är meteoroider kometkärnor och i
sällsynta fall material från Mars eller
månen.
Meteorstorm
Solsystemet
METEOROIDER, METEORITER &
METEORER
• Sammanlagd massa på
omkring 40 ton tränger
dagligen in i jordens
atmosfär.
Solsystemet
GALAXER
• Galax är en stor
ansamling av
materia, som
stjärnor, gas, stoft
och som hålls ihop
genom att de dras
till varandra
(gravitation).
• Vår galax:
Vintergatan (Milky
Way)
Vintergatan
Bodes galax
Solsystemet
