www.statkraftsodra.com
Bilaga C
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARKERNA
ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Statkraft Södra Vindkraft AB
1 (101)
Titel
Miljökonsekvensbeskrivning vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Författare
Johnny Carlberg och Johan Lidén, SWECO
Uppdragsnummer 546 6192 000
SWECO Energuide AB
Box 340 44
10026 Stockholm
+46 8 695 60 00
Granskad av
Pierre Ståhl, Statkraft Sverige AB
Utgivare
Statkraft Södra Vindkraft AB
Framtidsvägen19, 351 96
351 96 Växjö
+46 300 562 400
Ort och Datum
Växjö oktober 2012
Kartmaterial
I rapporten använt kartmaterial: © Lantmäteriet MS2012/03093
Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av
Sweco och Statkraft Södra Vindkraft AB.
2 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
SAMMANFATTNING
Södra Skogsägarna har fått förfrågningar från medlemmar i Södra angående vindkraftprojekt i
många delar av Södras utbredningsområde. Dessa har sedan utvärderats utifrån den nationella
vindkarteringen. Även motstående intressen har översiktligt kontrollerats liksom kommunernas
vindkraftplaner. Bland de områden som bedömts ha goda förutsättningar för vindkraft är ÅbyAlebo och Kärnebo, som uppvisar goda vindförhållanden och bedöms ha en gynnsam
lokalisering av vindparker.
Statkraft AS och Södra Skogsägarna ekonomisk förening ansöker i det gemensamma bolaget
Statkraft Södra Vindkraft AB, nedan Statkraft Södra, om tillstånd enligt miljöbalken för
uppförande och drift av högst 58 vindkraftverk inom vindpark Åby-Alebo samt 11 vindkraftverk i
vindpark Kärnebo. De båda planerade vindparkerna ligger i Mönsterås kommun, Kalmar län.
Delar av vindparken Åby-Alebo ligger inom ett område där satsningen på vindkraft beskrivs vara
av riksintresse.
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning behandlar både vindpark Åby-Alebo och vindpark
Kärnebo. Statkraft Södra avser att inlämna separata tillståndsansökningar för de två
vindparkerna som ligger nära varandra, men ändå utgör tydliga från varandra fristående
grupperingar av vindkraftverk. Statkraft Södra har gjort bedömningen att de förväntade
miljökonsekvenserna till följd av de planerade vindparkerna bäst beskrivs i en gemensam MKB
eftersom deras lokalisering i vissa fall föranleder en samlad konsekvensbedömning. Samtidigt
har strävan varit att så långt möjligt beskriva förväntade konsekvenser individuellt för att
möjliggöra en separat hantering av de båda ärendena.
De planerade vindparkerna medför samhällsnyttor, såsom nya arbetstillfällen, framför allt under
byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftpersonal behövs. Vindparkerna bidrar till
positiva miljöeffekter, t.ex. minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid,
genom att de ersätter produktion av el från fossila bränslen. Årsproduktionen för vindparken
Åby-Alebo motsvarar elkonsumtionen föri 24 000 eluppvärmda villor eller el för 132 000 elbilar.
För vindpark Kärnebo motsvaras årsproduktionen elkonsumtionen för 5000 eluppvärmda villor
eller el för 27 000 elbilar. Vindparkerna bidrar därmed till att uppfylla miljömål på nationell,
regional och lokal nivå.
Områdena där vindparkerna planeras uppföras består av något kuperad terräng, med enstaka
brantare partier, där skogsbruket präglar dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar.
Områdena är väl lämpade för vindkraft med få motstående intressen samt goda
vindförhållanden. De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximalt 200 m
över markplanet och en rotordiameter på ca 120 m. Vid full utbyggnad beräknas den årliga
elenergiproduktionen uppgå till totalt ca 570 GWh om vindparkerna byggs med 69 vindkraftverk
med en total installerad effekt på ca 159 MW. Beräkningen baseras på vinddata uppmätt inom
projektområdena.
Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 § och pågått under 20112012. Samråd har hållits med länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda
som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda.
Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera parkens miljökonsekvenser, exempelvis
kommer värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer undantas från placering av vindkraftverk, vägar
och kringanläggningar. Vindparken Åby-Alebo berör i det nordöstra hörnet ett riksintresse för
naturvård. Inget riksintresse för naturvård berör vindpark Kärnebo. De enstaka
naturvärdesområden som förekommer inom vindparkerna är främst sumpskogar och våtmarker.
De planerade vindparkerna bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar
3 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
eller andra djur i området. Ett område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom Åby-alebo
respektive Kärnebo. Inom Åby-Alebo återfinns 16 fasta fornlämningar och inom Kärnebo finns
inga fasta fornlämningar.
Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av
vindparkerna. Vindparken Åby-Alebo kommer ta cirka 4 % av området i anspråk och Kärnebo
ca 5 % av området i anspråk.
Genom sin synlighet i landskapet och hindermarkering kommer vindparkerna medföra en
förändring i uppfattningen av landskapsbilden i området. Bedömningen av hur en vindpark
uppfattas beror bland annat på betraktarens intresse och attityd till vindkraft.
Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt Transportstyrelsens gällande regler
hindermarkeras med vit färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska markeras med
blinkande högintensivt ljus medan övriga verk markeras med lågintensivt fast rött sken.
Påverkan från hindermarkeringen beror på bland annat tid på dygnet, årstid, väderlek,
omgivande landskap med mera.
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggor vid
närliggande bostadshus genom att bladen skapar en rörlig skuggbild. Gällande värden för
skugga, 8 timmar sannolik skuggtid per år, kommer att hållas för samtliga bostäder.
Vindkraftverken inom Åby-Alebo respektive Kärnebo beräknas inte ge upphov till ljud som
överstiger 40 dB(A) ljud vid något bostadshus.
Temporära störningar i form av bland annat buller, damm, vibrationer samt utsläpp av avgaser
kan uppstå under byggtiden.
Nollalternativet innebär, för Åby-Alebo respektive Kärnebo att den aktuella vindparken inte
anläggs och att pågående markanvändning med främst skogsbruk fortsätter oförändrad. Om
vindparken inte anläggs innebär detta att påverkan från vindparkerna uteblir, men också att
tillförseln av förnyelsebar energi uteblir.
4 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING
8
1.1
STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB
8
1.2
SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
8
1.3
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
9
1.4
TILLSTÅND OCH SAMRÅD
1.5
VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN
10
1.6
SYFTE
11
1.7
GENOMFÖRANDE
11
2
OMRÅDESBESKRIVNING
12
2.1
PLANFÖRHÅLLANDEN
13
2.2
LANDSKAPSBILD
15
2.3
GEOLOGI
16
2.4
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
16
2.5
KULTURMILJÖ
27
2.6
FRILUFTSLIV OCH TURISM
28
2.7
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
29
2.8
ÖVRIGA INTRESSEN
29
9
2.9
BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE
29
2.10
NÄRBOENDE
29
3
VINDPARKERNA ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
33
3.1
LOKALISERING
33
3.2
OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT
33
3.3
PRINCIPIELL LAYOUT
35
3.4
VINDKRAFTVERKEN
38
3.5
HINDERMARKERING
39
3.6
FUNDAMENT
40
3.7
BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK
41
3.8
KRINGANLÄGGNINGAR
41
3.9
TRANSPORTVÄGAR
43
3.10
TRANSPORTBEHOV
48
3.11
ELNÄT
50
3.12
DRIFT OCH UNDERHÅLL
52
3.13
MASSOR
52
3.14
UPPGRADERING AV VINDKRAFTVERK
52
3.15
AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING
52
3.16
VINDKRAFT I NÄROMRÅDET
53
3.17
KUMULATIVA LJUDEFFEKTER
53
4
SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER
56
4.1
LANDSKAPSBILDEN
56
4.2
LJUD
58
4.3
SKUGGNING
62
4.4
LJUS
65
4.5
UTSLÄPP TILL VATTEN
65
5 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4.6
UTSLÄPP TILL LUFT
66
4.7
OLYCKSRISKER
66
4.8
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
67
4.9
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
68
4.10
KULTURMILJÖ
72
4.11
FRILUFTSLIV OCH TURISM
73
4.12
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
74
4.13
ÖVRIGA INTRESSEN
74
4.14
PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
75
4.15
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
76
5
MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL
78
5.1
MILJÖKVALITETSNORMER
78
5.2
NATIONELLA MILJÖMÅL
78
5.3
REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL
80
5.4
LOKALA MILJÖMÅL
83
6
ALTERNATIV
87
6.1
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR
87
6.2
ALTERNATIVA UTFORMNINGAR
91
6.3
UTFORMNINGSPROCESSEN
92
6.4
NOLLALTERNATIV
93
6.5
FLEXIBELT TILLSTÅND
93
7
SAMRÅD
95
7.1
SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN OCH MÖNSTERÅS KOMMUN
95
7.2
SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET
95
7.3
SAMRÅD MED ÖVRIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
95
7.4
ÖVRIGA KONTAKTER
95
7.5
INKOMNA YTTRANDEN
96
8
SAMLAD BEDÖMNING
97
REFERENSER
BILAGOR
Bilaga C1
100
Översiktskarta vindparkerna Åby-Alebo samt Kärnebo
Bilaga C2
Karta och lista med registrerade intressen vid vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo
Bilaga C3
Natur- och rovfågelinventering
Bilaga C4
Kulturmiljöinventering
Bilaga C5
Fotomontage och siktanalys
Bilaga C6
Beräknade ljudeffekter
Bilaga C7
Beräknade skuggeffekter
Bilaga C8
Samrådsredogörelse
6 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
LÄSANVISNINGAR
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad som en del av ansökan om tillstånd för
vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo. Syftet med MKB:n är att redovisa de direkta och indirekta
effekter som de planerade vindparkerna kan medföra, och därmed utgöra en grund för en
samlad bedömning i en tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande:
Kapitel 1 – Inledning
I kapitel 1 redovisas sökande, tillståndsprocessen, en bakgrund till vindkraftssatsningen, de
nyttor som vindparkerna medför samt syftet och genomförandet av MKB:n.
Kapitel 2 – Områdesbeskrivning
I kapitel 2 beskrivs området där vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo planeras. Här redogörs
för områdets landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för
vindkraft samt identifierade intressen.
Kapitel 3 – Vindparker Åby-Alebo och Kärnebo
I kapitel 3 redovisas vindparker Åby-Alebo och Kärnebo, med uppgifter om bland annat
lokalisering, teknisk utformning, transportvägar, uppställningsytor, elanslutning, vindmätning,
hindermarkering, säkerhet, underhåll och service samt avveckling och återställning.
Kapitel 4 – Skyddsåtgärder och miljökonsekvenser
I kapitel 4 beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkernas negativa
konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående
miljökonsekvenser vindparkerna bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och
försiktighetsmåtten vidtagits.
Kapitel 5 – Miljökvalitetsnormer och miljömål
I kapitel 5 redovisas hur vindparkerna bedöms påverka de miljökvalitetsnormer och de miljömål
som finns på lokal, regional och nationell nivå.
Kapitel 6 – Alternativ
I kapitel 6 redovisas alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och nollalternativet, dvs. vad
det innebär om dee planerade parken inte anläggs.
Kapitel 7 – Samråd
I kapitel 7 redovisas hur samrådet genomförts med myndigheter, organisationer, närboende och
allmänhet.
Kapitel 8 – Samlad bedömning
I kapitel 8 redovisas en samlad bedömning av de konsekvenser som vindparkerna bedöms
medföra.
Referenser
I referenser listas de studier och rapporter som använts som underlag för MKB:n.
Bilagor
Bilagt till MKB:n finns utredningar och inventeringar som genomförts samt en
samrådsredogörelse.
7 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
1
INLEDNING
1.1
STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB
Norska Statkraft AS och svenska skogsägarföreningen Södra planerar att investera i vindkraft i
Åby-Alebo och Kärnebo i Mönsterås kommun i Kalmar län, i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft
Södra Vindkraft AB, nedan Statkraft Södra. Statkraft Södra är ett bolag som till 90,1% ägs av
Statkraft AS och till 9,9% ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening.
Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft Södra bidra med mer förnybar energi och
samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila
bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra
miljöskadliga ämnen. Det finns stor potential för vindenergi i det skogsområde där Statkraft
Södra nu planerar vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo. Fastigheterna där vindparkerna
kommer att anläggas ägs av privatpersoner.
1.1.1 STATKRAFT
Statkraft är helägt av norska staten, och är en ledande producent av förnybar energi i Europa.
Vindkraft är en av de mest miljövänliga metoderna för att producera energi i stor skala och
därför är vindkraftsproduktion en naturlig och viktig del i Statkrafts verksamhet. I Sverige driver
Statkraft sammanlagt ett fyrtiotal vindkraftsprojekt i samarbete med SCA och med Södra
Skogsägarna. Statkraft har en strategi att långsiktigt äga, driva och underhålla sina
anläggningar, vilket skapar arbetstillfällen och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen.
1.1.2 SÖDRA SKOGSÄGARNA
Södra skogsägarna är en ekonomisk förening med ett medlemsantal på ca 51 000 skogsägare,
vilket motsvarar mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. Koncernen
sysselsätter ca 4 000 medarbetare inom Södras fyra affärsområden; Södra Skog, Södra
Timber, Södra Cell och Södra Interiörträprodukter.
1.2
SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
Statkraft Södras vindkraftssatsning kan ge en ökning av antalet arbetstillfällen, framförallt under
byggtiden men även när parken är uppförd och driftspersonal behövs. På så sätt skapas
förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för
Åby-Alebo kunna bli ca 200 manår och för Kärnebo ca 40 under byggfasen, varav ca 1/3 kan
hamna lokalt. När projekten går in i driftsfas handlar det om ca 5-6 personer lokalt i heltidsjobb
för Åby-Alebo och 1-2 personer för Kärnebo samt 1-2 säsongsarbeten under säsongen aprilseptember för respektive vindpark. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna
så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom
servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken.
Nedan följer några exempel på behoven av arbetskraft under 2 års byggfas:
Anläggning av vägar inom vindparkerna
Schaktning och grävning av fundament och diken
Betong till och armering av fundament
Fyllnadsmaterial, sand, grus och bergkross
Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer
Transporter, frakter och godshantering
Installationsarbeten med t.ex. stora mobilkranar
8 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
1.3
1.4
Avfallshantering
Drivmedel och service/reparation av maskiner
Handel, service, uthyrning, boende och mat
Vägförbättring av allmänna vägar
Administrativa tjänster
Byggledning, utsättning mm
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Kommun:
Mönsterås
Län:
Kalmar län
Sökande:
Statkraft Södra Vindkraft AB
Adress:
Kontaktperson:
Skogsudden
351 89 Växjö
Pierre Ståhl
E-post:
[email protected]
Telefon:
0300-652 474
TILLSTÅND OCH SAMRÅD
För anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller flera vindkraftverk
med en totalhöjd överstigande 150 meter, eller sju eller flera vindkraftverk med en totalhöjd
överstigande 120 m krävs tillstånd enligt miljöbalken (1998:808). Tillstånd söks hos
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.
Enligt 6 kap. 4 § miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall
länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För vindparker av den
omfattning som planeras i Åby-Alebo och Kärnebo ska samråd även ske med övriga statliga
myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
Det samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs i avsnitt C8.
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning behandlar både vindpark Åby-Alebo och vindpark
Kärnebo. Statkraft Södra avser att inlämna separata tillståndsansökningar för de två
vindparkerna som ligger nära varandra, men ändå utgör tydliga från varandra fristående
grupperingar av vindkraftverk. Statkraft Södra har gjort bedömningen att de förväntade
miljökonsekvenserna till följd av de planerade vindparkerna bäst beskrivs i en gemensam MKB
eftersom deras lokalisering i vissa fall föranleder en samlad konsekvensbedömning. Samtidigt
har strävan varit att så långt möjligt beskriva förväntade konsekvenser individuellt för att
möjliggöra en separat hantering av de båda ärendena.
Inlämnandet av tillståndsansökningarna kommer att ske i oktober 2012. Byggstart planeras till
tidigast i slutet av 2013.
1.4.1 KOMMUNALA PLANER
De planerade vindkraftanläggningarna är till största delen belägna inom ett område som
behandlas i ett tematiskt tillägg till Mönsterås kommuns översiktsplan, ”Vindbruksplan för
Mönsterås kommun” som antogs av kommunfullmäktige i mars 2010, se även avsnitt 2.1.
9 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
1.6
SYFTE
Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 §
miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten
(vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo) kan medföra. Med detta avses effekter dels på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat landskap och kulturmiljö, dels på annan
hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n är en grund för att möjliggöra en samlad
bedömning av dessa effekter på miljön och människors hälsa.
Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för
miljöprövningsdelegationens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande
förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen
bedöms ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minska konsekvenserna.
1.7
GENOMFÖRANDE
Inför framtagande av föreliggande MKB genomfördes inledningsvis en inventering av natur- och
kulturmiljöintressen där följande underlag studerades:
Länsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (RUM)
Skogsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (Skogens Källa)
Riksantikvarieämbetets allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (FMIS)
Översiktsplan för Mönsterås kommun
Antagandehandling Vindkraftsplan för Mönsterås kommun
Därefter genomfördes fördjupade inventeringar avseende fåglar, fladdermöss, naturmiljö och
kulturmiljö. Området för vindparkerna beskrivs med avseende på bland annat naturmiljö,
kulturmiljö och landskapsbild i kapitel 2 och konsekvenserna av de planerade vindparkerna
beskrivs i kapitel 4.
Bedömningar i denna MKB utgår från exempellayouter med totalt 69 vindkraftverk (58 stycken i
Åby-Alebo respektive 11 stycken i Kärnebo) med en högsta höjd om 200 meter inklusive
rotorblad. Exempellayouterna utgör det maximala fallet i form av högst antal vindkraftverk och
högst totalhöjd som kan bli aktuellt i vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo. Presenterade
fotomontage och beräkningar av ljud och skugga är också gjorda utifrån dessa förutsättningar.
Den slutgiltiga utformningen av vindparkerna kan bli annorlunda beroende på vilken leverantör
av vindkraftverk som väljs samt ny kunskap som kommer fram under projektets gång.
Synpunkter och yttranden framkomna i samrådet har beaktats vid framtagandet av
miljökonsekvensbeskrivning och utformningen av vindparken.
11 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
2
OMRÅDESBESKRIVNING
De planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo ligger i Mönsterås kommun i Kalmar län, se
2
kartor nedan samt i bilaga C1. Det avgränsade området för vindpark Åby-Alebo är ca 32 km
2.
och för Kärnebo ca 6 km Dessa är belägna strax öster om, respektive 6 km söder om Fliseryd
samhälle. Runt området för de planerade vindparkerna finns flera andra byar. Mönsterås
samhälle ligger sydöst respektive öster om vindparkerna
Landskapet kring de planerade vindparkerna domineras av skogsmark med inslag av mindre
sjöar, vattendrag och våtmarker. Området är präglat av storskaligt skogsbruk där hyggen är
vanligt förkommande.
Figur 2.1. Översiktskarta över område för planerade vindkraftparker i Kalmar län.
12 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.2. Översiktskarta över planerade vindparker.
2.1
PLANFÖRHÅLLANDEN
2.1.1 ÖVERSIKTSPLANER OCH FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER
Mönsterås kommun har en gällande översiktsplan från 2002, som inte behandlar frågor om
vindkraft. Under 2010 har översiktsplanen kompletterats med ett tematiskt tillägg för vindkraft.
Målet med det tematiska tillägget är att undersöka vilket utrymme som finns för utbyggnad av
vindkraft i kommunen, att peka ut områden med goda förutsättningar för vindkraft samt att ge
riktlinjer för hur kommande etableringar kan utformas.
Huvuddelen av de planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo är utpekade i
vindbruksplanen som område lämpligt för vindkraft. Resterande delar är huvudsakligen
områden där mindre grupper av vindkraftverk kan accepteras.
13 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.3. Utpekade områden för vindbruk vid de planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo.
Statkraft Södra har i samråds- och tillståndsprocessen med både myndigheter, kommuner,
organisationer, allmänhet och närboende visat på möjligheten att nyttja områdena för vindpark
Åby-Alebo och vindpark Kärnebo för etablering av vindkraftverk. Statkraft Södra har utrett
förutsättningarna för hela områdena inom områdesavgränsningarna och funnit det lämpligt att
bygga vindkraft i enlighet med inlämnad tillståndsansökan (se karta i figur 3.5 samt i bilaga A2).
Utifrån vindmätningar från en vindmätningsmast i området har vindresursen i de planerade
vindparkerna uppskattats och bedömts vara goda. Genomförda inventeringar avseende naturoch kulturmiljövärden samt fauna visar att det finns vissa värden i de områden ansökan avser,
men att hänsyn är tagen till dessa. Avstånd till bostäder kan innehållas enligt önskemål i
vindbruksplanen.
2.1.2 DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Inom det berörda området kring vindparkerna finns inga befintliga detaljplaner eller
områdesbestämmelser.
2.1.3 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK
Delar av vindparken Åby-Alebo är utpekat som riksintresse för vindbruk, se figur 2.4.
14 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.4. Ett område utpekat som riksintresse för vindbruk återfinns i nordöstra delen av vindpark Åby-Alebo .
2.2
LANDSKAPSBILD
Topografin i områdena för de planerade vindparkerna varierar från flack till småkuperad. Större
delen ligger på nivåer runt 20–50 m ö h. Landskapsriktningen är nordvästlig-sydöstlig riktning
där framförallt vägar förstärker detta. I nordöstlig-sydvästlig riktning går en kraftledning genom
områdena. Det omgivande landskapet är även det flackt till småkuperat med liknande höjd över
havet. Det saknas större sjöar inom områdena. Det finns dock ett par gölar inom områdena.
Norr om Åby-Alebo rinner Emån.
Den dominerande markanvändningen i områdena är skogsbruk, vilket inte minst
föryngringsytorna, de unga planteringarna och de omfattande partierna med gallringsskog
vittnar om. En viss del av ytan i områdena används också som jordbruksmark. I den sydvästra
delen va Åby-Alebo finns anläggningar där de bedrivs äggproduktion och hönsuppfödning. De
aktuella områdena ligger vegetationsmässigt inom det södra barrskogsbältet. Denna
vegetationszon kallas vanligen också för den boreonemorala. Det innebär att den naturliga
skogsvegetationen i området beroende på markbeskaffenhet kan vara en lövblandskog eller en
barrblandskog. Skogsmarken domineras i dag dock mest av barrträd. Det beror delvis på att
15 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
berggrunden och jordarterna i området är tämligen näringsfattiga, men delvis också på att det
bedrivits ett aktivt skogsbruk där framför allt gran och tall har gynnats på bekostnad av lövträd.
I närområdet kring den planerade vindparken Åby-Alebo finns samlad bebyggelse främst väster
vid Fliseryd och vid Kärnebo finns samlad bebyggelse främst vid Värlebo. I övrigt finns spridd
bebyggelse i närområdet. Jakttorn finns uppställda på många ställen inom området vittnar om
att jakt förekommer i området. Jakt på älg och rådjur dominerar, men även jakt på vildsvin har
ökat senaste åren.
Torvmarksarealen är begränsad inom undersökningsområdet. Uppskattningsvis utgör den något
mindre än 5 % av ytan. De flesta torvmarkerna i området utgörs av tämligen små och grunda
kärr och mossar som ofta är bevuxna med tall- eller blandsumpskog. Många av torvmarkerna är
påverkade av dikningar i större eller mindre omfattning. Torvtäkt verkar däremot inte ha
bedrivits inom områdena.
2.3
GEOLOGI
I Åby-Alebo utgörs berggrunden till stor del av granit och Porfyr. Berggrunden är relativt
välblottad, Den vanligaste minerogena jordarten är en sandig eller grusig morän. Den är främst
normalblockig, men det finns även omfattande partier med blockrik morän. Isälvsavlagringar,
dvs sorterade sand- och grusavlagringar som avsatts av rinnande vatten (isälvar) under
avsmältningen av inlandsisen, har endast en begränsad utbredning inom området. Inom
inventeringsområdet finns dessutom några mindre partier med postglacial silt och lera samt
grusiga svallsediment. Jordmånen på väldränerad mark och speciellt på sådan som varit
bevuxen med barrskog är vanligen en podsol. På platser där det finns ett större inslag av lövträd
finns mindre ytor med brunjord.
I Kärnebo består berggrunden främst av granit och porfyr som var för sig dominerar den södra
respektive norra delen. Berggrunden är tämligen välblottad, inte minst genom att jordtäcket
vanligen är tunt och att det finns många större hällområden. Den vanligaste minerogena
jordarten är en sandig morän. Den är främst normalblockig, men det finns även omfattande
partier med blockrik morän. Isälvsavlagringar, dvs sorterade sand- och grusavlagringar som
avsatts av rinnande vatten (isälvar) under avsmältningen av inlandsisen, har endast en
begränsad utbredning inom området. Ett smärre parti med sådana avlagringar finns i den norra
delen. Det utgör den sydligaste delen av åsformig bildning som sträcker sig vidare mot
nordväst. Inom inventeringsområdet finns dessutom några mindre partier med postglacial silt
och sand samt grusiga svallsediment. Jordmånen på väldränerad mark och speciellt på sådan
som varit bevuxen med barrskog är vanligen en podsol. På platser där det finns ett större inslag
av lövträd finns mindre ytor med brunjord.
2.4
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
De planerade vindparkerna täcker nästan uteslutande skogsmarker. Vindpark Åby-Alebo
dräneras av Emån och Lillån och vindpark Kärnebo tillhör Koverhultebäckens/Oknebäckens
dräneringsområde.
Skogsmarken inom vindparkerna är hårt brukad och består till stor del av kalhyggen, ung- och
gallringsskogar, mestadels av gran, men inslag av tall och lövskog förekommer. Bestånd av
äldre skog finns sparsamt inom områdena. Utöver produktionsskog finns även skogbeklädda
torvmarker. Naturvärden återfinns i första hand i sumpskogar, torvmarker och blöta partier.
16 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.5. Den dominerande markanvändningen i
områdena är skogsbruk. På bilden syns en
föryngringsyta i den västra delen av Kärnebo som
huvudsakligen planterats med tall. Naturvärdena saknas
generellt i denna typ av miljö. Bild från
naturinventeringen, bilaga C3.
Figur 2.6. På bilden syns en ung tallplantering i den
södra delen av Åby-Alebo. Naturvärdena är normalt
obetydliga i denna typ av miljö. Bild från
naturinventeringen, bilaga C3.
Inledningsvis har en inventering av kända intresseområden för naturmiljön genomförts med
hjälp av Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) samt Skogsstyrelsens geografiska
data (Skogens källa)
Området för vindparkerna är präglat av skogsbruk, men innehåller även naturvärdesområden,
främst i form av sumpskogar, våtmarker och områden ingående i naturvårdsplan. I nordöstra
delen av Åby Alebo finns enligt Skogsstyrelsen ett naturvärde. I norra kanten av Åby-Alebo
tangeras ett riksintresse för naturvård som utgörs av Emåns vattensystem som omfattar miljön i
Emåns närhet, sjöar samt våtmarker längs åns lopp. Värdet för riksintresset ”Emåns
vattensystem” är stark kopplat till Emåns vattenlopp och består av att fiskbeståndet i ån ges
möjligheter till reproduktion och överlevnad. Naturvärdena kan påverkas negativt av bl. a.
vattengrumling, skogsavverkning i anslutning till ån, vattenföroreningar, vägdragningar och
schaktning. Vid Emån, norr om Åby-Alebo, finns även två Natura 2000-område enligt
habitatdirektivet, ”Emåns vattensystem i Kalmar län” och ”Våtmarker längs Emåns nedre lopp”.
Det senare är även utpekat enligt fågeldirektivet. I vattensystemet finns många rödlistade arter,
både vad gäller flora och fauna. Detta gäller framförallt ryggradslösa djur och fiskfaunan.
Våtmarksområdet är mångformigt med många representativa och värdefulla våtmarkstyper som
exempelvis öppna vassar, mader, sumpkärr och ängar. Området är stort och relativt opåverkat
och har på många håll vildmarksprägel. Höga botaniska och ornitologiska värden finns i
området.
I Kärnebo saknas kända höga naturvärden. Inom området finns några sumpskogar och ett
naturminne. I figur 2.7 och 2.8 nedan samt i tabell och karta i Bilaga C2 redovisas de
intresseområden för naturmiljön inom vindparkerna som är utpekade av Skogsstyrelsen och
Länsstyrelsen.
17 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.7. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i området kring vindpark Åby-Alebo. Se även
bilaga C2.
18 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.8. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i området kring vindpark Kärnebo. Se även
bilaga C2.
Under 2012 genomfördes en inventering av naturvärden inklusive fladdermöss och rovfåglar
inom och i anslutning till de planerade vindparkerna av EcoKonsult och Ecocom. Inventeringen
har utförts i tre delprojekt, en delinventering för Åby, en delinventering Alebo och en
delinventering för Kärnebo. Samtliga rapporter finns i bilaga C3. Inventeringsmetodiken har
utgått från en femgradig skala klass 1-5, där klass 1 är mycket höga naturvärden och hit hör
vanligen objekt som exempelvis nationalparker eller stora och sammanhängande föga
opåverkade biotoper, sedan en fallande skala till klass 5, som är kraftigt påverkade biotoper där
artdiversiteten är låg, t.ex. föryngringsytor och planteringar eller kraftigt avdikade torvmarker.
Inom aktuell inventering har endast objekt av klasserna 3, 4 och 5 identifierats. All
produktionsskog har blivit klass 5, liksom de flesta impediment med torvmarker.
19 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.9. Pålgölsmossen, den största torvmarken i området. Bild från naturinventeringen, bilaga C3.
Inom områdesgränserna för vindpark Åby-Alebo återfinns 7 objekt av klass 3 (biotoper med
vissa naturvärden) samt 53 objekt av klass 4 (biotoper med ringa naturvärden). I vindpark
Kärnebo återfinns 3 objekt av klass 3 och 19 objekt av klass 4, se figur 2.10A, 2.10B och 2.10C.
Ett antal objekt är sammanhängande och flera av objekten av klass 3 och klass 4 sammanfaller
helt eller delvis med tidigare utpekade intresseområden som våtmarker eller sumpskogar. För
mer detaljerad information om de olika delområdena hänvisas till de båda
naturvärdesinventeringarna, Bilaga C3.
20 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.10A. Naturvärdesområden för Åby-Alebo (västra delen), identifierade under genomförd naturvärdesinventering
2012
21 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.10B. Naturvärdesområden för Åby-Alebo,(östra delen) identifierade under genomförd naturvärdesinventering
2012
22 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.10C. Naturvärdesområden för Kärnebo, identifierade under genomförd naturvärdesinventering 2012
2.4.1 FÅGLAR
För att skapa kunskapsunderlag avseende i första hand rovfågelförekomsten har en
fågelinventering utförts i samband med naturvärdesinventeringen under 2012. Utredningen
bygger dels på studier av tillgänglig kunskap om fågelfaunan i området (mestadels från
www.artportalen.se) och dels på observationer i fält.
23 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Den genomförda inventeringen visar att rovfåglar förekommer inom det undersökta området.
Totalt har tio rovfågelarter observerats inom den planerade vindparken vid Åby-Alebo; duvhök,
ormvråk, fiskgjuse, lärkfalk, tornfalk, sparvhök, havsörn, bivråk, röd glada och brun kärrhök.
Bedömningen är att bivråk, sparvhök troligen häckar i området samt att ormvråk med stor
sannolikhet häckar i området. Skogshöns som orre och tjäder har noterats i samband med
inventeringen på några platser inom området. Av dessa förefaller tjäder vara vanligast. Ingen
spelplats inom området har observerats. Av övriga fåglar har trana och nattskärra (rödlistad)
noterats, men saknar troligen häckningsplats inom området. Inga ugglor förefaller häcka i
området. Kattuggla och sparvuggla har hörts i området.
För den planerade vindparken vid Kärnebo har sju rovfågelarter observerats inom området;
bivråk, röd glada, brun kärrhök, fiskgjuse, sparvhök, ormvråk och duvhök. Bedömningen är att
ormvråk möjligen häckar i området och att bivråk troligen häckar i närområdet. Tjäder har
noterats i samband med inventeringen på några platser inom området men ingen spelplats har
kunnat beläggas. Av övriga fåglar har trana och sångsvan noterats, där en möjlig tidigare
häckningsplats för sångsvan har noterats, men saknar troligen häckningsplats inom området.
Inga ugglor förefaller häcka i området. Kattuggla har hörts i området.
Att rovfåglar är mindre vanliga inom det undersökta området beror sannolikt på att större delen
av arealen utgörs av rationellt brukad skog. Andelen föryngringsytor och unga planteringar är
således stor. Det är endast inom sumpskogar och kvarstående, äldre skogsbiotoper som
fågelfaunan åtminstone artmässigt är mer mångformig.
Inga flyttfågelsträck har heller kunnat beläggas över de planerade vindparkerna.
2.4.2 FLADDERMÖSS
För vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo har en omfattande inventering av förekomst av
fladdermöss i områdena gjorts. Fladdermusinventeringen har utförts under sommar och höst.
Områdena har inventerats genom en kombination av automatisk punkttaxering med s.k.
autoboxar och manuella undersökningar med handburen ultraljudsdetektor.
Undersökningsområdet innefattar vindparkernas område samt en buffert om två kilometer
utanför områdesgränsen för vindparkerna.
Resultatet från genomförda inventeringar i Åby-Alebo och Kärnebo finns redovisade i rapporter
som återfinns i bilaga C3 för respektive ansökan. Nedan sammanfattas resultatet från
inventeringarna kortfattat.
I det undersökta området för Åby-Alebo observerades tio arter av fladdermöss; trollfladdermus,
dvärgfladdermus, leislers fladdermus, stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig
fladdermus, barbastell och (brun) långörad fladdermus. Även fladdermöss av släktet Myotis
samt ljud från en obestämd fladdermusart observerades.
Av arterna som registrerats är leislers fladdermus och barbastell rödlistade. Arten barbastell
förekommer även på Habitatdirektivets bilaga II. Arter inom släktet Myotis, är lågriskarter för
kollisioner med vindkraftverk. Myotisarterna kan dock påverkas genom habitatförlust eller
störning.
Av arterna som registrerats är leislers fladdermus och barbastell rödlistade. Arten barbastell
förekommer även på Habitatdirektivets bilaga II. Arter inom släktet Myotis, är lågriskarter för
kollisioner med vindkraftverk. Myotisarterna kan dock påverkas genom habitatförlust eller
störning.
Flertalet av de lokaler som är av intresse återfinns utanför eller nära områdesgränsen för
projektområdet.
26 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Inventeringen av fladdermusfaunan för vindpark Kärnebo visade liknande artsammansättning
som för Åby-Alebo. Under inventeringen observerades minst nio arter av fladdermöss i
undersökningsområdet; trollfladdermus, dvärgfladdermus, sydfladdermus, stor fladdermus,
nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, barbastell och (brun) långörad fladdermus. Även
fladdermöss av släktet Myotis observerades. Ett fåtal observationer gjordes också av individer
som inte kunnat artbestämmas. Flertalet av de identifierade arterna har bara observerats
enstaka gånger under inventeringsperioden. Endast fladdermöss av släktet Myotis, nordisk
fladdermus samt dvärgfladdermus är vanligt förekommande i undersökningsområdet. Stor
fladdermus samt Långörad fladdermus har observerats ett trettiotal gånger.
Inventeringen har identifierat byarna Ramshult och Kärnebo som fladdermuslokaler med ett
flertal fladdermusobservationer. Antalet observationer avtar sedan ju längre bort från byarna
Ramshult och Kärnebo man kommer och är betydligt lägre i produktionsskogen inom vindpark
Kärnebo.
2.4.3 ÖVRIGA DÄGGDJUR
Vid naturvärdesinventeringen gjordes även observationer av älg, rådjur och hare. Utöver detta
påträffades även spår av vildsvin, räv och grävling i form av spårstämplar eller spillning. Inom
området finns upptrampade stigar mellan bestånd med ungskog, äldre skog, sumpskogar och
skyddsvärda områden, vilket visar på en stor rörlighet för dessa djur och stor anpassning till
förändringar.
2.5
KULTURMILJÖ
Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag:
Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM)
Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa)
Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial
I den planerade vindparken Åby-Alebos sydöstra del finns ett riksintresseområde för kulturmiljö.
Värdet består bland annat av ett odlingslandskap och fornlämningsmiljöer med anknytning till
både bronsålder och järnålder. I den sydöstra delen finns även ett antal övriga kulturhistoriska
lämningar. I övrigt finns fyra fasta fornlämningar och en övrig kulturhistorisk lämning inom
området.
Inom området för planerad vindpark Kärnebos nordvästra del återfinns ett riksintresseområde
för kulturmiljö som innehåller ett småskaligt odlingslandskap. Därutöver finns inga
kulturhistoriska lämningar inom omådet.
Under mars och april 2012 genomförde företaget Landskapsarkeologerna en arkeologisk
utredning av vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo. Rapporterna återfinns i Bilaga C4.
Inga fornlämningar skyddade enligt kulturminneslagen finns inom området för Kärnebo.
Beträffande övriga kulturhistoriska lämningar har registrerats 1 gårdstomt, 3 lokaler med
torpruiner, 4 områden med sentida fossil åkermark, 5 kolbottnar och 5 gränsmärken.
27 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.11. Exempel på odlingsröse. Bild från arkeologisk
utredning, bilaga C4.
Figur 2.12. Gränsröse Stämmehäll. Bild från
arkeologisk utredning, bilaga C4.
Samtliga kulturmiljövärden registrerade i Riksantikvarieämbetets tillgängliga GIS-databas
redovisas i Figur 2.13 nedan samt på karta och tabell i bilaga C2.
Figur 2.13. Identifierade kulturmiljövärden inom vindparkerna enligt FMIS.
2.6
FRILUFTSLIV OCH TURISM
Friluftslivet inom vindparkerna består främst av jakt. Norr om Åby-Alebo följer Mönsteråsleden
Emån, för att vid Åbymossen vika av i sydlig riktning och passera genom området för
vindparken. Norr om vindparken Åby-Alebo, längs med Emån, är ett riksintresse för friluftslivet
beläget.
28 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
2.7
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
Den dominerande markanvändningen inom den planerade vindparken är skogsbruk och det är
mestadels privatpersoner som bedriver det skogsbruk som påverkas.
Mellan Fliseryd och Grimshult finns en livsmedelsindustri (äggproduktion) som är belägen strax
innanför områdesavgränsningen för planerad vindpark Åby-Alebo.
Under samrådsperioden har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via
möten, utskick och telefonsamtal. Någon betydande alternativ markanvändning har dock inte
kunnat konstaterats.
2.8
ÖVRIGA INTRESSEN
Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under
samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten,
Trafikverket, Luftfartsverket, berörda flygplatser, Transportstyrelsen samt berörda teleoperatörer
och kraftledningsägare. Nedan redovisas de intressen som identifierats.
Telenor, 3GIS och Teracom har meddelat att de har radiolänkstråk som berör de planerade
vindparkerna.
Luftfartsverket meddelar att den östra delen av Åby-Alebo ligger inom MSA-yta (Minimum
Sector Altitude) för Oskarshamns flygplats. Om etableringen genomförs måste MSA-ytan höjas
till 1900 fot. Området hamnar också inom Oskarshamns flygplats TMA (Terminalområde) och
sekundäryta utan påverkan.
Försvarsmakten har inte haft något att erinra i sitt yttrande.
2.9
BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE
I tillståndsansökan finns en förteckning över fastighetsägare inom vindparkerna Åby-Alebo och
Kärnebo. Arrendeavtal har upprättats med samtliga markägare inom de ytor som markeras på
karta i figur 2.2 m.fl.
2.10
NÄRBOENDE
I närområdet kring den planerade vindparken Åby-Alebo finns samlad bebyggelse främst väster
om etableringsområdet vid Fliseryd. I övrigt finns spridd bebyggelse i närområdet. Samlad
bebyggelse i närområdet kring Kärnebo finns främst i Värlebo i väster. Spridd bebyggelse
återfinns kring Skärshult, Ramshult och Kärnebo.
Många byggnader används endast som fritidshus, men andelen permanentboende är relativt
stor. Statkraft Södra har ursprungligen åtagit sig att inte uppföra något verk närmare än 500
meter från bostadsbebyggelse, samt att klara värde för ljud och skugga i enlighet med tillstånd.
Efter förprojekteringen har detta avstånd kunnat ökas till 750 m. Tabell 2.3 visar närmsta
avstånd mellan bostad och vindkraftverk tillhörande vindparken Åby-Alebo baserat på den yta
inom projektområdet som Bolaget söker tillstånd att placera vindkraftverk. Motsvarande
information för vindpark Kärnebo finns i Tabell 2.4. Benämning av bebyggelse i tabellerna
motsvarar benämning i. I tabellerna har närmast belägna bebyggelse tagits med, ytterligare
bebyggelse finns på längre avstånd.
29 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 2.215. Närmast belägna bebyggelse vid vindparken Kärnebo. Se även tabell 2.4
32 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
3
VINDPARKERNA ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
3.1
LOKALISERING
De planerade vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo ligger i Mönsterås kommun, Kalmar län och
är ca 32 km² respektive 6 km² stort, se området i Figur 3.1 nedan. I bilaga C1 redovisas
vindparken med områdesavgränsning, exempellayouter och exempel på utformning av vägnät.
Figur 3.1. Översiktskarta över vindpark Åby-Alebo och Kärnebo.
Arise har planer att uppföra 5 stycken vindkraftverk nordöst om vindpark Åby-Alebo.
Tillståndsansökan har ingivits för dessa vindkraftverk. I analyser för påverkan för närboende vad
det gäller ljud, skugga, fotomontage och synlighet har den kumulativa effekten räknats med från
Arise vindkraftverk.
Nedan beskrivs vindparkernas utformning och omfattning.
3.2
OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT
Området kring vindpark Åby-Alebo och Kärnebo är ett intensivt brukat skogsområde i södra
Sverige. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större
vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i
området. Det aktiva skogsbruket innebär också att området är långt ifrån opåverkat.
33 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
För att kartlägga vindförhållandena i området uppfördes i mars 2012 tre stycken 120 meter höga
vindmätningsmaster som kommer mäta i minst två år, se figur 3.2. Data från mätmasterna
kommer att utvärderas i syfte att ge underlag till produktionsestimat för parkerna.
Figur 3.2. Lokalisering av mätmaster för vindmätning inom aktuella vindparker.
Medelvinden i områdena har uppskattats till omkring 7,2-7,3m/s på 140m höjd och varierar
något inom vardera område. Värdet är baserat på modellerade data med WRF. En jämförelse
har också gjorts med resultat från en närliggande vindmätning vid Mönsterås bruk och MIUU
2
värden. Den relativa skillnaden mellan resultat från utförd vindmätning och MIUU för
mätpositionen har applicerats på modellerad vind för respektive delområde. Vindrosen från
närliggande vindmätning visar att den dominerande vindriktningen kan antas vara ungefär 225˚
det vill säga sydvästlig vind. Detta har använts som underlag för den preliminära placeringen av
vindkraftverken.
En mer detaljerad vindanalys och produktionsuppskattning görs tidigast efter att
vindförhållanden har uppmätts under minst 12 månader.
2
MIUU är en vindkartering utförd av Uppsala Universitet på uppdrag av Energimyndigheten.
34 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Förväntad årlig energiproduktion för Åby-Alebo beräknas till 473 GWh med en exempellayout
om 58 vindkraftverk. För Kärnebo beräknas förväntad årlig energiproduktion uppgå till 98,6
GWh baserad på exempellayouten om 11 vindkraftverk. Detta inkluderar parkverkningsgrad
samt ett generellt avdrag om 10% för förluster orsakade av elektriska förluster till följd av
transmission etc., eventuell nedisning av blad, tillgänglighet mm.
Den slutliga nyttjandegraden och el-produktionen i den realiserade parken kan avvika från den
uppgivna beroende på egentliga vindförhållanden samt slutligt antal vindkraftverk och typ av
vindkraftverk som blir aktuellt för etableringen.
Inför monteringen av vindkraftverk är det vanligt att det sätts upp tillfälliga mätmaster för att
verifiera verkens effektkurva. För de aktuella vindparkerna skulle detta kunna bli aktuellt, liksom
eventuellt även permanenta mätmaster.
3.3
PRINCIPIELL LAYOUT
Placeringen av vindkraftverken har bland annat gjorts med hänsyn till uppmätta vinddata från
mätmasten samt utifrån vedertagna beräkningsmodeller avseende minimiavstånd mellan verk.
Om vindkraftverk placeras för nära varandra uppnås inte optimal effekt då de skuggar varandra
vindmässigt.
Utöver vindförhållanden har de principer som beskrivs nedan i avsnitt 4 lett fram till en
exempellayout för vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo med en rotordiameter om 117 meter,
se karta i Figur 3. nedan samt i bilaga C1. Ljud, skugga och fotomontage visas för
exempellayouterna. Exempellayouterna baseras på vindkraftverk med en totalhöjd på 200
meter. Den slutgiltiga utformningen både avseende antal vindkraftverk och deras placering
beslutas i samband med projekteringsfasen och är beroende av vilken leverantör av
vindkraftverk som väljs samt ny kunskap som kommer fram under projektets gång. Genom att
avvakta med beslut om tillverkare och modell av vindkraftverk kan sökanden säkerställa att
möjligheten finns att välja bland de vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de
vindkraftverk som är bäst lämpade för detta område. Exempellayouterna är grund för
beräkningar av skuggor och ljud samt fotomontage, men oavsett leverantörsval kommer slutlig
layout att anpassas så att värden för tillståndet kan innehållas.
35 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.3. Exempel på placering av vindkraftverk i vindpark Åby-Alebo
Figur 3.4. Exempel på placering av vindkraftverk i vindpark Kärnebo.
36 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
En etableringsanalys har gjorts, se Figur 3.5 och Figur 3.6, i där det framgår vilka områden inom
de aktuella vindparkerna som undantas från etablering av vindkraftverk. Anläggning av nya
vägar och uppställningsplatser m.fl. kringanläggningar samt förstärkning och uträtning av
befintliga vägar kan komma att bli aktuella även inom dessa områden. Följande områden
kommer att undantas från etablering av vindkraftverk:
områden inom 750 meter från enstaka bostadshus.
ett område om 250 m direkt innanför vindparkens områdesgräns
ett skyddsområde om 200 m kring befintlig kraftledning
ett skyddsområde kring radiolänkstråk om 160-185 m
ett område om 50 m från strandkant till vattendrag och 100 m till sjöar.
områden med naturvärden av klass 3 enligt genomförd naturvärdesinventering
ett område kring och mellan gölarna Porsgöl och Torgöl i sydöstra delen av vindpark
Åby-Alebo som i genomförd naturvärdesinventering identifierats som betydelsefullt för
fågellivet.
ett skyddsområde om 50 meter kring fast fornlämning
områden där utbyggnad av livsmedelsindustri planeras.
Figur 3.5. I kartan angivna områden undantas från etablering av vindkraftverk i Åby-Alebo.
37 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.6. I kartan angivna områden undantas från etablering av vindkraftverk i Kärnebo.
3.4
VINDKRAFTVERKEN
Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i
princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi
genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vindkraftverk är vanligen
konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag efter rådande
vindförhållanden.
Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att
kunna nyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter från markförhållanden blir
rotordiametern större och tornen högre.
Den exakta storleken och effekten på vindkraftverk är beroende av vilken turbinleverantör som
kommer att användas. I den aktuella vindparken beräknas vindkraftverkens navhöjd (höjd från
markplanet till centrum av rotorn) att vara 100-140 m. Rotordiametern kommer att vara 100130 m. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, blir högst 200 m. Vindkraftverkens
effekt bedöms uppgå till ca 3 MW. Principskiss för de olika måtten på ett vindkraftverk finns
nedan i Figur 3.7.
38 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.7. Principskiss för de olika måtten på ett vindkraftverk. Totalhöjden i Åby-Alebo och Kärnebo kommer bli högst
200 m, Rotordiametern 100-130 m och navhöjden 120-140 m.
Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus
bredvid vindkraftverken. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller
vattenkylda. Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera. Ett vindkraftverks
växellåda rymmer ca 500 liter olja, och hydraulsystemet rymmer cirka 200 liter hydraulolja.
Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör (normalt sker oljebyte vart 5:e år).
Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets
konstruktion begränsa eventuellt läckage från att spridas
3.5
HINDERMARKERING
Syftet med hindermarkering är att synliggöra vindparkerna för luftfarten. I Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten
(TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på
den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan av generatorhuset.
Vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras
med vit färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska även markeras med blinkande
högintensivt ljus. För vindparken Åby-Alebo bedöms cirka nio verk behöva markeras med
högintensiv belysning, motsvarande siffra för vindparken Kärnebo bedöms vara ca 6 verk.
Under dagen ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 candela (cd), under gryning och
skymning 20 000 – 100 000 cd, i mörker minskas det till 2 000 cd. Ljuskällan är riktad uppåt och
ljusets styrka avtar därmed mot marken.
Övriga verk inom parkerna ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus
om inte Transportstyrelsen meddelar annat i sitt beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt
föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt
blinkande ljus.
39 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Statkraft Södra undersöker möjligheterna att installera ett automatiskt system för aktivering av
hinderbelysning när flygplan och helikoptrar närmar sig parken. Om ett sådant system
installeras kommer den högintensiva belysningen i vindparken att kunna hållas släckt så länge
inget flygplan finns i närheten. Särskild dispens krävs dock från Transportstyrelsen.
3.6
FUNDAMENT
Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament. Före gjutningen av fundamenten grävs
fundamentgropen och när fundamentet är på plats återfylls gropen så att fundamentet täcks.
Figur 3.8. Grävning av fundamentgrop för
gravitationsfundament, Em vindpark, Mönsterås.
Figur 3.9. Armering av fundament, Em vindpark, Mönsterås.
De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och
gravitationsfundament. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i
detaljprojekteringen och vilken typ som väljs beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd
och de geotekniska förutsättningarna.
Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av
fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig, stabil, berggrund där endast ett
tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden. Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar
behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet.
Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten
till vindkrafterna. Gravitationsfundament består av betong med tillhörande armering. Djup och
storlek på fundamentet beror bland annat på verkstyp, geotekniska förhållanden,
grundvattennivå samt berggrund.
Figur 3.10. Exempel på bergförankrat fundament
Figur 3.11. Exempel på gravitationsfundament
40 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Fundamenten täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att största delen av
fundamenten inte är synliga efter byggnation av vindkraftverken.
3.7
BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK
Byggskedet inleds med skogsavverkning och markarbeten där befintliga anslutningsvägar
förstärks och nya vägar och uppställningsplatser anläggs. Någon månad efter det att
fundamentet gjutits kan montage av torn och turbin påbörjas. Från det att fundament och övriga
installationer finns på plats tar uppförandet av ett verk endast några dagar i anspråk.
Vindkraftverken uppförs med hjälp av en större mobilkran och en eller ett par mindre
hjälpkranar. Tornet lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen om tornet
är av stål. Om nedre delen av tornet består av betong spänns dessa sektioner fast med vajrar i
fundamentet. När tornet har monterats lyfts sedan maskinhus och rotorblad på plats. Efter
genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift.
Figur 3.12. Vindkraftverkets maskinhus lyfts på plats med
hjälp av kranar, Em vindpark, Mönsterås.
3.8
Figur 3.4. Vindkraftverkets rotorblad lyfts på plats med
hjälp av kranar, Em vindpark, Mönsterås.
KRINGANLÄGGNINGAR
Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar m.m. att anläggas.
Uppställningsplatserna skall vara utformade så att alla höga och tunga lyft med kran kan ske på
ett säkert sätt. Uppställningsplatserna kommer att vara grusade och omfatta en yta av 20003000 m². Vid byggnation av parken kan det utöver den permanenta uppställningsplatsen vid
varje vindkraftverk, komma att krävs en viss yta för att förbereda montering av rotor och kran på
marken samt upplag för torndelar och vingar. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid
respektive verk avverkas tillfälligt. Dessa kommer att återställas så att skog kan återetableras.
Respektive vindpark kommer troligen även att innefatta en servicebyggnad och en
transformatorstation. Dessa kommer att utformas enligt gällande föreskrifter och bygglov
kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. Servicebyggnaden används till drift och
underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad, lagerhållning och liknande.
För en servicebyggnad kommer det att behövas tillgång till el och vatten, troligen i form av en
41 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
brunn. Således behövs också en tillhörande avloppsanläggning. Tillstånd för elanslutningar,
brunns- och avloppsanläggning kommer när det blir aktuellt sökas separat. Intill
servicebyggnaden finns ofta en permanent hårdgjord yta för uppställning av fordon. Under
byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och
liknande anläggas.
Vindparkerna kommer att generera viss mängd avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet
kommer att hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Tillfälliga avfallscentraler kommer att
behöva uppföras inom respektive park under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet
kunna hanteras i anslutning till vindparkens servicebyggnad.
Möjligheterna för täkt av berg och morän kommer att undersökas inom och i anslutning till
vindparkerna. Tillstånd för eventuella nya täkter söks separat. Även möjligheterna att utnyttja
befintliga täkter i vindparkernas närhet kommer att undersökas.
Stora mängder betong kommer att behövas för byggnation av bl.a. fundament till
vindkraftverken. Betongen kommer antingen att transporteras från befintliga betongstationer i
regionen eller tillverkas på plats i vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo med portabla
betongstationer. Betongtillverkning finns bland annat i Rocknebo, ca 40 km från vindparkerna
Åby-Alebo och Kärnebo. Alternativt kommer en eller flera transportabla betongstationer att
uppföras inom vindparkerna under byggfasen. Betongtillverkningen kommer då att ske på ett
flertal platser inom respektive vindpark, så nära anläggningsplatsen som möjligt. Räckvidden för
de mobila betongstationerna är 1500-2000 m. På varje betongtillverkningsplats kommer det att
lagras ballastmaterial i form av bergkross, naturgrus och cement. Vatten till betong tas via brunn
eller körs in med lastbil.
Figur 3.14. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats, Smöla vindpark, Norge.
För ovan nämnda kringanläggningar samt vägar, både befintliga som breddas och nya
tillkommande, inom parkerna bedöms cirka 4 % av vindparken Åby-Alebos yta respektive 5 %
av vindparken Kärnebos yta att behöva avverkas permanent (se avsnitt 3.9.1 nedan).
42 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
3.9
TRANSPORTVÄGAR
3.9.1 VÄGAR INOM VINDPARKERNA
Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Befintliga vägsträckor
kan behöva åtgärdas för att klara kraven som ställs för de tunga och långa transporterna av
vindkraftverken. Det befintliga vägnätet kompletteras med nya vägar för att skapa ett sammanhängande vägnät som når alla vindkraftverk. Vid en preliminär beräkning bedöms det för
vindpark Åby-Alebo komma att behövas ca 23 km ny väg, inklusive mötesplatser och
uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet. För vindpark Kärnebo är
motsvarande siffra ca 7 km. Vid anläggandet av vägarna kommer olika skyddsåtgärder att
vidtas, se närmare avsnitt 3.9.3. Utöver detta kommer ca 17 km befintlig väg att behöva
förstärkas inom vindpark Åby-Alebo samt ca 1 km utanför parkområdet fram till allmän väg.
Inom vindpark Kärnebos områdesgräns kommer ca 5 km befintlig väg att behöva förstärkas,
samt ca 1 km utanför parkområdet fram till allmän väg.
Vägarna behöver vara 4-6 meter breda och klara cirka 12 tons axeltryck. Transporterna av delar
till vindkraftverken klarar en viss lutning, upp till cirka 4 grader, lutningar däröver kan lösas med
specialdragare. I figuren nedan finns exempel på utformning av vägnät inom vindparkerna ÅbyAlebo och Kärnebo. Utformningen av vägnätet anpassas till layouten för respektive vindpark.
Under byggfasen kommer vägarna, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att
förläggas inom en ca 15-20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier
kan korridorbredden behöva vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras
upp mot vägen.
Preliminärt beräknas max cirka 120 ha skog totalt behöva avverkas för att bereda plats för nya
och befintliga tillfartsvägar samt uppställningsplatser med tillhörande zoner fria från träd. För
vindpark Kärnebo är motsvarande siffra ca 40 ha.
Det vägunderhåll som behövs under driftstiden är främst uppgrusning, hyvling, dikesröjning,
dikesrensning samt eventuell vinterväghållning.
43 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.15. Exempel på placering av vindkraftverk och tillhörande vägnät inom vindpark Åby-Alebo.
44 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.16. Exempel på placering av vindkraftverk och tillhörande vägnät inom vindpark Kärnebo.
3.9.2 FÖRSTÄRKNING AV BEFINTLIGA VÄGAR INOM VINDPARKEN
Det vägnät av skogsbilvägar som finns från allmän väg in i Åby-Alebo och Kärnebo är dels
vägar av klass 8, normalväg, som har löpande underhåll, samt klass 9, nollväg, som är
placerade i slutet av vägnät och normalt inte har löpande underhåll, men som vid behov rustas
upp för detta ändamål. I sydvästra delen av Åby-Alebo och i nordvästra delen av Kärnebo finns
en större väg i respektive område som är av klass 7, huvudväg, vilket innebär att den är en
större väg som har regelbundet återkommande underhåll och betydelse för transporter i
området. Vilka vägar in i området som kommer nyttjas är beroende dels av den slutliga layouten
för vindparken och tillhörande vägnät, dels vad som framkommer vid utredning i samband med
projekteringsskedet för vindparken. Befintliga vägsträckor som skall användas för transporterna
kommer vid behov att breddas, förstärkas och rätas ut samt åtgärdas vid eventuella branta
partier.
45 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
3.9.3 NYA VÄGAR INOM VINDPARKEN
De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och
topografiska förhållanden. De framtagna exempellayouterna innebär att ca 23 km ny väg
inklusive mötesplatser och uppställningsytor behöver byggas för vindpark Åby-Alebo samt ca 7
km ny väg för vindpark Kärnebo.
Vägarna inom vindparken planeras att anläggas inom fastmarksområden. På
fastmarksområden inom parken byggs väg i princip i enlighet med Figur 10 nedan. För denna
typ av väg läggs vegetationsmassorna vid avtäckning tillbaka som släntbeklädnad med
släntlutning 1:2. Vägen byggs med ett förstärkningslager, bärlager samt slitlager.
Figur 3.17. Principiell vägsektion inom fastmarksområden.
Vid passager av eventuella myrar där torvmäktigheten överstiger 1-2 m kan det bli aktuellt med
s.k. ”flytande” vägar”, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se Figur 11
nedan. Vid flytande vägar läggs geonät direkt på befintlig mark, därefter fylls ett lager med
krossmaterial följt av ytterligare ett lager geonät. Ovanpå det andra lagret geonät läggs
överbyggnaden i form av förstärkningslager, bärlager och slitlager. Mindre mäktiga torvområden
kommer i första hand att passeras genom traditionell urgrävning och återfyllning som
jordförstärkningsmetod.
Figur 3.18. Principiell vägsektion vid ”flytande” väg.
46 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
3.9.4 VÄGAR FRÅN HAMN TILL VINDPARKEN
Transport av vindkraftverk innebär långa, stora och tunga transporter. I bedömningen vilka
vägalternativ som lämpar sig bäst för transporter av vindkraftverk har hänsyn tagits till ett antal
förmodade åtgärder efter sträckan, vägens kvalitet och bärighet samt avstånd till
etableringsplatserna. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och
skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är
rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar.
Figur 3.19 Transport av vindkraftverk medför bland annat långa laster.
Hamnen i Oskarshamn bedöms översiktligt ha tillräcklig kapacitet för att kunna ta emot
fraktfartyg med transporter av vindkraftverk. Hamnen har möjlighet att ta emot fartyg av
tillräcklig storlek och djup, har tillräckligt antal lämpliga kajplatser, bärighet och egna
lyftanordningar. Hamnen har en anslutning till statligt vägnät och goda lagringsytor. Även andra
hamnar på ostkusten kan bli aktuella, exempelvis Mönsterås, Karlshamn, Karlskrona och
Kalmar. Därutöver kan t.ex. Malmö/Köpenhamn, Varberg och Göteborg på Västkusten komma
ifråga. Vilken hamn som kommer användas beslutas efter att val av turbinleverantör fattats, och
val av hamn kan även beslutas av turbinleverantören.
Från Oskarshamns hamn finns ett huvudsakligt vägalternativ för transport till vindparkerna ÅbyAlebo och Kärnebo, där man nyttjar väg E22 söderut för att vid Vånevik svänga av västerut på
väg 646. Denna följs till Fliseryd och sedan nyttjas väg 648 och väg 641 söderut fram till ÅbyAlebo. Tillfartsväg till området är troligtvis i anslutning till Grimhult. För att nå Kärnebo nyttjas
väg 648, 622 samt väg 34 söderut från Fliseryd. Väg 34 passerar strax söder om området och
trolig infart till området sker härifrån i höjd med Ekebäck. Samtliga ovan beskrivna vägar är av
bärighetsklass 1. Avståndet från Oskarshamn till parkområdet är cirka 32 km (Åby-Alebo) och
39,5 km (Kärnebo).
En alternativ väg för transporter till vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo, där man nyttjar E22
söderut för att vid Mölstad svänga österut på väg 642 till Åby-Alebo. För att nå Kärnebo nyttjas
väg 34 från Ålem och förbi Blomstermåla. Tillfartsvägar till vindparkerna är desamma som enligt
47 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
ovan. Avståndet från Oskarshamn till parkområdet enligt detta alternativ är cirka 38 km (ÅbyAlebo) och 57 km (Kärnebo).
Figur 3.20. Exempel på lämplig transportväg till vindparkerna Åby-Alebo och Kärnebo.
3.10
TRANSPORTBEHOV
Transportbehovet för en vindpark kan delas in i följande kategorier:
Transport för väg- och vindkraftsbyggnation
Transport av vindkraftverk
Personal- och servicetransport
48 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.21. Uppsamlingsnätet inom vindparken förläggs i kabelgravar som så långt som möjligt läggs i vägbanan, Em
vindpark, Mönsterås.
Om kablar förläggs inom värdefulla naturmiljöer väljs den metod som ger minst påverkan på
dessa miljöer. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som planeras att placeras i
vindparkens västra del. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov
markeras i fält.
3.11.2 ANSLUTNING TILL ÖVERLIGGANDE ELNÄT
Den producerade elen kommer att levereras till E.ON. Elnäts regionnät. Diskussioner pågår
med E.ON om anslutningen till överliggande elnät. Förutsättningar för anslutningsledningen
kommer att utredas i ett separat koncessionsärende i enlighet med ellagen.
51 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
Figur 3.22. Trolig anslutningspunkt till regionnätet vid planerade transformatorstation i södra delen av Åby-Alebo.
3.12
DRIFT OCH UNDERHÅLL
Vindkraftsanläggningarna fjärrövervakas dygnet runt från en central driftcentral. Anläggningarna
kommer även att kunna övervakas lokalt från en servicebyggnad inom respektive vindpark.
Vindkraftverken inspekteras med regelbundna intervall. Större underhåll för verken planeras till
1-2 gånger per år.
3.13
MASSOR
Strävan är att så långt det är möjligt återanvända befintligt schaktmaterial. Massor som alstras i
samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer i möjligaste mån att användas till
vägar och andra byggnationer inom området. Möjligheterna att utnyttja befintliga täkter i
vindparkens närhet kommer att undersökas, liksom möjligheten att anlägga nya täkter. I den
mån eventuellt naturgrus (till betong) och sand (till kabelgravar) kommer att behövas, tas detta
från befintliga täkter utanför vindparkerna. Naturgrus används i begränsad omfattning och
endast om krossmaterial av tillräcklig kvalitet och omfattning inte finns tillgänglig.
3.14
UPPGRADERING AV VINDKRAFTVERK
Vindkraftstekniken kommer att utvecklas ytterligare efter det att verken tagits i drift och om det
visar sig ekonomiskt gångbart kommer delar successivt att bytas ut för att uppnå högre
elproduktion eller säkrare drift. Detta kan komma att förlänga livslängden på de enskilda verken.
När verken har tjänat ut är det troligt att man byter ut dessa mot nya. En eventuell ersättning
med nya verk kommer att prövas på nytt i enlighet med då gällande lagstiftning.
3.15
AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING
Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas ungefär lika snabbt som den installeras och som
sedan lämnar mycket begränsade spår.
52 (101)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÅBY-ALEBO OCH KÄRNEBO
