Feministiska ekonomer och feministisk ekonomi

Feministiska ekonomer och feministisk ekonomi exemplet nationalekonomi
På kort tid har stora framsteg gjorts av feministiska ekonomer. De menar att
hänsyn inte tas till merparten av kvinnors arbete och produktion, eftersom det
oavlönade omsorgsarbetet inte ingår i ekonomin.
ANITA NYBERG
Det har blivit allt vanligare att tala om såväl
lingen av ekonomiska dimensioner av jäm-
feministiska ekonomer som feministisk eko-
ställdhet under de senaste 25 åren. FN har be-
nomi under 1990-talet. 1 Det är framför allt i
slutat att värdet av det oavlönade omsorgsar-
internationella sammanhang som begreppen
betet ska beräknas. Forskare anlägger ett
påträffas. 2 The International Association
For
könsperspektiv på makroekonomin, globali-
bildades 1992
seringen, med mera. Inom det brittiska sam-
och publicerar sedan 1995 tidskriften Femi-
väldet har man tagit initiativ till ett samar-
Feminist Economics
(IAFFE)
Mängden böcker och artik-
bete mellan finansministrar och ministrar an-
lar på temat har ökat dramatiskt under det
svariga för kvinnofrågor/jämställdhet runt
senaste decenniet och inkluderar också upp-
frågan om könsperspektiv på statsbudgeten. 1
slagsböcker
Sverige genomfördes under senare delen av
nist Economics.
och
läroböcker. 3
Progress
of
Worlds Women 2000 publicerad av United
1990-talet en statlig utredning -
Nations Development Fund for Women (UNI-
om fördelningen
FEM) är en beskrivning och analys av utveck-
ekonomiska
5
Utredningen
av ekonomisk
resurser
mellan
makt
kvinnor
och
och
Kvinnomaktutrednin-
var den som först började tala om "feminis-
gen). Det förefaller således som om feministi-
tisk ekonomi". Den bedriver forskning inom
ska ekonomer och feministisk ekonomi har
en mängd olika områden och är kritisk till
fått ett visst genomslag.
traditionell nationalekonomisk teori och me-
män
(den så kallade
tod. Alla tre generationer samarbetar idag
Huvudsyftet med denna artikel är att introducera några av de teman som spelar stor
och ett resultat av detta samarbete är
roll i dagens feminist-ekonomiska litteratur, i
vars syfte är att verka för forskning och akti-
artiklar i Feminist Economics, som avhand-
viteter i ekonomiska frågor av betydelse för
las på seminarier vid
kvinnor, barn och män runtom i världen och
IAFFE:S
årliga konferen-
ser och i andra sammanhang. Inledningsvis
att utgöra
beskrivs dock något om andelen
feministiska ekonomer (Schakelford 1999). 5
kvinnor
inom nationalekonomi.
ett internationellt
IAFFE,
nätverk
för
1 Sverige var det fram till 1 9 6 9 under det
gamla forskarutbildningssystemet få som dis-
Feministiska ekonomer
puterade i nationalekonomi överhuvudtaget
Feministiska ekonomer 4 är en mycket blan-
- en eller två om året och vissa år ingen alls.
dad grupp forskare, som representerar olika
Totalt disputerade endast 74 män och två
uppfattningar både vad gäller feminism och
kvinnor - de två kvinnorna på 1920-talet,
ekonomi. Gemensamt för feministiska eko-
Margit Cassel (1924) och Karin Kock (1929).
nomer kan sägas vara att de, i likhet med
Under det nya systemet ökade antalet dispu-
feminister inom andra discipliner, kritiserar
terade, men det dröjde till 1976 innan ytterli-
disciplinens huvudfåra för att den generalise-
gare någon kvinna erhöll
rar utifrån mäns erfarenheter samtidigt som
Det året disputerade tre kvinnor i national-
de fäster uppmärksamhet på kvinnors osyn-
ekonomi. 6 Mellan 1969 och 1989 examine-
lighet och marginalisering inom disciplinen
rades totalt 2 2 0 personer, varav 19 kvinnor,
och försöker göra något åt detta. Hur detta
eller 8,6 procent (Wadensjö 1 9 9 2 ) . Mellan
doktorsexamen.
ska göras har man dock olika uppfattningar
1989/90 och 1999/00 disputerade totalt 2 9 6
om.
personer, varav 4 9 kvinnor eller 17 procent
I ett anglosaxiskt perspektiv kan man tala
om
tre
generationer
av
(SCB Högskolestatistik). En första generation
självdefinierade
feministiska ekonomer (MacDonald
kvinnliga ekonomer motsvarande den i USA
1995;
saknas således helt i Sverige, mellangenera-
1999). Den första generationen
tionen är mycket liten, den nutida är större,
består av äldre, nu pensionerade men fortfa-
men det amerikanska intresset för feministi-
rande aktiva kvinnor som var väl etablerade
ska frågor förefaller mycket mindre. Det ska
ekonomer före expansionen av feministisk
dock påpekas att idag ges grundkurser på te-
forskning i början av 1970-talet. Därefter
mat genus och ekonomi åtminstone vid Upp-
kommer en mellangeneration som blev aka-
sala, Umeå och Lunds universitet.
Strassman
demiker på 1970-talet, och som ägnade sig åt
Vid ekonomiska institutioner vid svenska
den könssegregerade arbetsmarknaden och
universitet
löneskillnader mellan könen med hjälp av
universitet) samt Stockholms och Jönköpings
traditionella teorier och metoder. Under slu-
Handelshögskolor är idag 2 , 6 procent av
tet av 1980-talet och början av 1990-talet
professorerna i nationalekonomi kvinnor, vil-
framträdde en ny generation, vilken också
ket är lika med två personer. Där finns också
6
(inklusive
Sveriges
Lantbruks-
10,3 procent kvinnliga docenter (3 personer)
som betraktas som objektiva och värderings-
och 11,3 procent universitetslektorer (8 per-
fria präglas av samtida samhälleliga värde-
soner).7
ringar.9 Uppfattningar om kvinnors och mäns
Oavsett generation av feministiska ekono-
plats i samhället påverkar hur begrepp defi-
mer har centrala teman varit och är kvinnors
nieras, vilka data som samlas in och hur de
(och mäns) arbete. Tidigare frågor avsåg
kategoriseras. Detta påverkar i sin tur direkt
framför allt kvinnors arbetsutbud, den köns-
och indirekt människors självförståelse och
segregerade
arbetsmarknaden
och
beteende, vilket i sin tur producerar och re-
löne-
producerar könsidentiteter.
skillnader mellan kvinnor och män. Dessa
områden förefaller nu väl etablerade inom
Navet i den ekonomiska statistiken utgörs
huvudfåran av ekonomisk forskning såväl in-
av System of National Accounts
ternationellt som i Sverige. De behandlas inte
det viktigaste måttet är bruttonationalpro-
här, inte därför att de inte även fortsättnings-
dukten (BNP). Den första SNA publicerades av
(SNA) och
vis är viktiga utan för att det finns mycket
FN 1953. Den konstruerades för att spegla
skrivet på temat. 8 Istället presenteras några
verksamheten på marknader där varor och
olika områden som vuxit kraftigt under
tjänster byts mot pengar och där människor
1990-talet. Den gemensamma nämnaren för
ersätts med pengar för det arbete de utför. En
dessa är dels att de berör makroekonomin,
gräns, den så kallade produktionsgränsen,
dels att de har anknytning till det oavlönade
drogs mellan de aktiviteter som utgör "eko-
omsorgsarbetet.
nomin" och inkluderas i BNP och de som
Områdena
är ekonomisk
statistik, makroekonomi, den offentliga sek-
uppfattas
torns
kallade
exkluderas. Denna gräns har gradvis flyttats i
finanser
inkluderande
så
som
"icke-ekonomi"
och
som
"kvinnobudgetar", offentlig tjänsteproduk-
samband med att SNA reviderats och blivit
tion och socialförsäkringar. Exempel hämtas
alltmer inkluderande. Enligt nu gällande SNA
från såväl den internationella arenan som
(1993) ska alla varor, även de som inte säljs
Sverige. Det oavlönade omsorgsarbetet har
på en marknad medräknas. Detta har natur-
också tidigare funnits med i bakgrunden efter-
ligtvis stor betydelse i u-länder där mycket av
som det är svårt att analysera den könsseg-
framför allt jordbruksproduktionen är för
regerade arbetsmarknaden och löneskillnader
egen konsumtion. Avlönad tjänsteproduk-
mellan könen utan att ta hänsyn till det. Nu
tion i hushållen, i form av till exempel hem-
har det trätt i förgrunden. Oavlönat omsorg-
biträden och barnflickor, inkluderas i BNP,
sarbete är det begrepp som anammats av
däremot inte oavlönade tjänster i form av
feministiska ekonomer under 1990-talet. Det
omsorgsarbete. Det gäller också oavlönat
inkluderar såväl vård och omsorg som det
ideellt arbete (Nyberg 1997a).
som vanligtvis går under beteckningen hus-
Ett syfte med feministisk forskning gene-
hållsarbete.
rellt är att betrakta kvinnor som aktörer och
Ekonomisk statistik
ter och perspektiv. Att göra kvinnor synliga
Feministiska ekonomer har utmanat den ve-
har för feministiska ekonomer inbegripit att
tenskapliga positivismen i traditionell natio-
göra aktiviteter utanför marknaden synliga.
nalekonomi genom att hävda att det finns en
Krav
könsbias i ekonomiska begrepp och att data
oavlönat arbete ska mätas, värderas och in-
att synliggöra kvinnors erfarenheter, aktivite-
7
på
att
oavlönad
produktion
och
kluderas i BNP har framförts. Vid FN:S
arbetstid räknat, den oavlönade "tvätt- och
Kvinnokonferens i Beijing (Peking) 1995 re-
stryksektorn" är större än jord- och skogs-
kommenderades att data förbättras, metoder
bruk och så vidare (Nyberg 1996: Tabell
utvecklas och att arbetet åsätts ett värde
I4). 11 Även i Sverige har beräkningar av
"med syftet att erkänna kvinnors ekono-
omsorgsarbetets värde gjorts. Till detta åter-
miska delaktighet och att synliggöra den
kommer jag längre fram.
ojämlika
och
Ekonomiska studier, prognoser etcetera,
o a v l ö n a t arbete mellan k v i n n o r och män"
fördelningen
av
avlönat
vilka ofta bygger på uppgifter hämtade från
(UN 1995a, Recommendation 206 (f) (iii)).
nationalräkenskaperna,
analyserar
därmed
Ett steg i den riktningen är tidsanvänd-
den av männen dominerade penningekono-
ningsstudier. I många länder har sådana ge-
min, medan merparten av kvinnors ekono-
nomförts,
(Nyberg
miska aktivitet inte finns med eftersom den
Development
utförs utanför marknaden. Resultatet av de
Report samlades data in från såväl i- som u-
aktiviteter som inkluderas i BNP är synonymt
länder rörande den tid kvinnor och män äg-
med
i några
flera gånger
1997a). Inför 1995 års Human
"ekonomi",
"produktion"
och
"ar-
nar åt avlönat respektive oavlönat arbete. En
bete". Det som inte inkluderas är icke-eko-
genomgång av 31 länder visar att kvinnor i
nomi,
genomsnitt arbetar fler timmar än män i näs-
Detta har konsekvenser inte endast för hur vi
tan alla länder. Den visar också att kvinnor i
uppfattar ekonomin, utan också för hur vi
i-länder använder två tredjedelar av den to-
uppfattar kvinnor, män och könsrelationer.
tala arbetstiden till oavlönade aktiviteter och
Män framstår som ekonomiskt aktiva, pro-
icke-produktion
och
icke-arbete. 12
en tredjedel till avlönade, medan motsatsen
duktiva, försörjare, arbetande och syssel-
gäller för män (Goldschmidt-Clermont 8c
satta, medan kvinnor framstår som ekono-
Pagnossin-Aligisakis 1995; UN 1995b: 88ff). 10
miskt
Baserat på tidsanvändningsstudier har också
hemmafruar och icke sysselsatta.
inaktiva,
improduktiva,
försörjda,
värdet av omsorgsarbetet beräknats. Värdet
varierar enligt en sammanställning från 31
Makroekonomisk teori
procent till 96 procent av BNP beroende på
Nationalräkenskaperna ligger till grund för
vilken beräkningsmetod som används (Ny-
makroekonomisk analys och makroekono-
berg 1997a: Tabell 4.3; se även till exempel
misk teori handlar om "hela samhällsekono-
Ironmonger 1994; 1996).
min, den totala produktionen och sysselsätt-
I Sverige genomfördes en
tidsanvänd-
ningen samt den allmänna prisnivån" (Ek-
ningsstudie 1990/91 och en ny pågår nu. Den
lund 1992: 455). Målet med makroekono-
förstnämnda visar att av allt arbete som ut-
misk analys är att identifiera vad som är pro-
förs av befolkningen i yrkesverksam ålder ut-
blem i ekonomin och avgöra vilken sorts po-
gör ungefär hälften avlönat arbete, medan
litik som bör sättas in. Den makroekonomi-
den andra hälften gäller oavlönat omsorgsar-
ska politikens mål är: prisstabilitet, full sys-
bete. Den tid som används till att oavlönat
selsättning och balans i utrikeshandeln. För
laga mat och diska i hushållen är till exempel
att uppnå dessa mål finns i huvudsak tre
av större omfattning än hela tillverknings-
makroekonomiska
industrin, den oavlönade "städsektorn" är
penningpolitik och växelkurspolitik.
större än bank- och försäkringsverksamhet i
verktyg:
finanspolitik,
Makroekonomins analytiska grunder är
8
inte explicit och direkt kopplade till analys av
De feministiska ekonomernas kritik resulte-
könsrelationer.
finns
rar i en annan syn än den sedvanliga på hur
teorin.
makroekonomin fungerar. Den traditionella
implicita,
Inte
inbyggda
desto
mindre
antaganden
i
Bland annat problematiseras inte det faktum
bilden av det ekonomiska kretsloppet visar
att i "hela samhällsekonomin, den totala pro-
att företagen producerar varor och tjänster
duktionen och sysselsättningen" ingår inte
med hjälp av produktionsfaktorerna arbete,
den oavlönade produktionen och sysselsätt-
kapital och naturresurser. De betalar hus-
ningen, av vilka kvinnor utför merparten och
hållen en ersättning för att de får utnyttja
där kvinnor ägnar merparten av sin arbetstid.
dessa produktionsfaktorer. Hushållen använ-
Denna brist har diskuterats ovan och utgör
der sina inkomster till att köpa de varor och
den första utgångspunkten för feministiska
tjänster som företagen tillverkar. Den offent-
ekonomers kritik av makroekonomisk teori. 13
liga sektorn drar in skatter och betalar ut
En andra utgångspunkt för den feminis-
transfereringar till hushållen, men köper och
tiska kritiken är att kvinnors och mäns eko-
producerar också varor och tjänster. 14
nomiska villkor skiljer sig åt, något som inte
Ett sätt att illustrera det feministiska alter-
tas hänsyn till i makroekonomiska modeller.
nativet är det som visas i figur 1. Denna ut-
I många länder begränsar och formar till ex-
vidgade version av ekonomin inkluderar för-
empel arbetsmarknadslagstiftning, lagar rö-
utom den privata och offentliga
rande förmögenhet, egendom och arv kvin-
också en hushålls- och en frivilligsektor (Non
nors ekonomiska aktivitet. I vissa länder
Governmental
måste gifta kvinnor även idag ha mannens
Hushållssektorn förser alla sektorer med ar-
Organisations,
sektorn
NGOS).
tillstånd att ta anställning, att flytta, att ta
betskraft och producerar varor och tjänster i
lån, och i andra länder är kvinnor utestängda
hushållet, medan frivilligsektorn i många län-
från vissa yrken och arbetsområden eller får
der tillhandahåller sjukvård, utbildning, so-
inte arbeta natt. I extrema fall får de inte ens
ciala, kulturella och fritidstjänster till hus-
vistas utanför hushållet. Även om det inte
hållen, ibland gratis och ibland mot en avgift.
finns några formella hinder för kvinnors eko-
I princip skulle det vara möjligt att mäta de
nomiska aktiviteter, så behöver det inte be-
olika sektorernas omfattning antingen ge-
tyda att kvinnors och mäns villkor är de-
nom det monetära värdet eller genom antalet
samma.
arbetstimmar. Det skulle då vara möjligt att
studera samband mellan de olika sektorerna
Att vara arbetare, l a n t b r u k a r e eller entrepre-
och effekterna av makroekonomiska åtgär-
n ö r innebär inte n å g o n direkt
der inte endast inom den privata och den of-
könsbestäm-
ning, men kvinnor o c h m ä n h a r m y c k e t olika
fentliga
erfarenheter av att vara arbetare, l a n t b r u k a r e
eller
entreprenörer.
De
förmodade
sektorn,
utan
också
inom
den
oavlönade hushålls- och frivilligsektorn.
köns-
"lantbru-
När feministiska ekonomer på 1980-talet
k a r e " o c h " e n t r e p r e n ö r " är genomsyrade av
började argumentera för behovet av ett köns-
neutrala
begreppen
"arbetare",
könsimplikationer. F a k t u m ä r att " a r b e t a r e " ,
"lantbrukare"
och
"entreprenör"
perspektiv på effekterna av makroekonomisk
vanligen
politik
anses vara m ä n - o c h på så sätt skapas en
var
bakgrunden
den
strukturella
manlig bias i både e k o n o m i s k analys o c h eko-
anpassningspolitik som genomfördes under
n o m i s k politik (Elson 1 9 9 2 : 2 ) .
decenniet. 15 Sådan politik genomfördes i mer
än hundra länder och var en förutsättning för
9
Figur i O m a r b e t n i n g av e k o n o m i n g e n o m kvinnors ö g o n
K ä l l a : U N I F E M ( 2 0 0 0 ) C h a r t 1.1
Privat sektor
Marknadsvaror
och tjänster
och betalningar
Formellt avlönat arbete
Informellt avlönat
och oavlönat arbete
Offentlig sektor
Formellt avlönat arbete
Frivilligsektor
Formellt
avlönat arbete
Frivilligarbete
Hushållssektor
Oavlönat omsorgsarbete
Avlönade
arbetsinsatser
Förbrukning av mänskliga förmågor
™
»i
^
•••••BB^.
^
••MMM^
marknads- och ickemarknadsvaror och tjänster
insatser av avlönat och frivilligarbete
offentliga tjänster, transfereringar, minus skatter och användaravgifter
förbrukning av mänskliga förmågor
Formellt avlönat arbete är inkluderat i BNP,
informellt avlönat/oavlönat arbete är undervärderat i BNP,
frivillig- och oavlönat omsorgsarbete är ej inkluderat i B N P
10
att få lån från Internationella Valutafonden
marknaden, så har också det oavlönade
(IMF) och Världsbanken. Den innehöll deval-
omsorgsarbetet intensifierats och ökat på
vering, nedskärningar i de offentliga utgif-
grund av att kvinnor försöker motverka sjun-
terna, privatisering, avreglering av arbets- och
kande inkomster och neddragningar i den of-
kapitalmarknader samt av utländska investe-
fentliga sektorn genom att utföra arbetet
ringar och av utrikeshandeln (Beneria 1999).
själva.17 Tar man endast hänsyn till den of-
Sådan politik påverkar förhållandet mel-
fentliga sektorn kan privatisering, införandet
lan den mängd arbete som utförs i de fyra
av användaravgifter, omorganiseringar och
sektorerna. I ett internationellt perspektiv
besparingar uppfattas som effektivitets- och
har sysselsättningen i den offentliga sektorn
produktivitetsvinster. I realiteten kan det
minskat, medan den privata sektorn har
dock röra sig om överföringar av kostnader
vuxit, liksom frivilligsektorn och sannolikt
från den offentliga sektorn, där kostnaderna
också det oavlönade omsorgsarbetet (UNI-
är
FEM 2001: 28). Oro har uttryckts för att
hushållssektorn, där kostnaderna inte är mo-
kvinnors totala arbetsbörda ökat, särskilt för
netära och därför osynliga. I många länder
monetära
och
därmed
synliga,
till
fattiga kvinnor i fattiga länder. Argumenten
har man till exempel försökt höja effektivite-
för att kvinnors arbetsbörda har intensifie-
ten inom sjukvården genom att skicka hem
rats och ökat hämtas från fallstudier, efter-
patienterna tidigare. Konvalescensen
som det saknas data på regional eller natio-
rum i hemmen, vilket innebär att kostnaden
nell nivå rörande den informella verksamhe-
flyttas till den oavlönade
ten och oavlönat arbete i såväl hushållen som
(Jonung & Persson-Tanimura 1987; Elson
äger
hushållssektorn
1992) eller till den sjuke själv, som inte får
frivilligsektorn.
den vård hon/han behöver.
I en genomgång av 22 rapporter från 15
länder, från mycket fattiga till medelinkomst-
I Sverige gjordes ett försök att föra in ett
länder, dras slutsatsen att kvinnor har ökat
könsperspektiv i makropolitiken inom ramen
sitt deltagande på såväl den formella som den
för finansdepartementets
informella arbetsmarknaden som ett resultat
(LU) 1990 med en studie om Kvinnors roll i
av en omorientering av produktionen mot ex-
ekonomin.
port och ökade inkomstskillnader (Gonzålez
son var dels redaktörer för denna bilaga, dels
de la Rocha 2001). 1 6 Data från Angola visar
författare till en artikel där de presenterade
till exempel att kvinnor ökat antalet arbets-
en teoriram för analys av den ekonomiska
långtidsutredning
Christina Jonung och Inga Pers-
timmar på arbetsmarknaden samtidigt som
politiken där såväl arbetsfördelningen mellan
de fortfarande har omsorgsarbetet att sköta,
kvinnor och män som det avlönade och det
vilket de gör med hjälp av sina barn. Att
oavlönade arbetet fanns med. Ambitionen
samla ved och hämta vatten kräver många
var att "föra fram frågor kring kvinnors roll i
timmar av deras totala arbetstid. Män gör
ekonomin och jämställdheten som i kom-
mer av inköpen än tidigare, men de tar sällan
mande långtidsutredningar bör bli föremål
del i andra hushållsgöromål. Deras insatser i
för fördjupad analys" (Jonung &c Persson
omsorgsarbetet har inte ökat, med påföljd att
1990: 7). I LU 1992 analyserades hur kvin-
kvinnors arbetsdagar blivit längre.
nors situation skulle påverkas av den ekono-
Förutom att kvinnor har ökat sitt delta-
miska integrationen, framför allt internatio-
gande på den formella och informella arbets-
naliseringen och ett svenskt EG-medlemskap
11
- Svenska
kvinnor
möter Europa.
konsumtionens inriktning eftersom kvinnors
Ekonour
och mäns konsumtionsmönster skiljer sig åt.
(Persson 1993). Tyvärr
Kvinnor använder mer av sina resurser på
tycks initiativet att i långtidsutredningar ana-
barn och hushåll och män mer på fritids-
lysera den ekonomiska utvecklingen ur ett
aktiviteter (Lundberg, Pollak & Wales 1997;
könsperspektiv därefter ha upphört.
Himmelweit 1999).
"Kvinnobudgetar"
Australien 1984. Den initierades och leddes
Den feministiska forskningen om relationen
av regeringen. Under 1980- och 1990-talen
misk integration och social barmonisering
ett kvinnoperspektiv
Den första kvinnobudgeten genomfördes i
mellan makroekonomiska åtgärder och det
upprättade
oavlönade arbetet har hittills i första hand
territorier kvinnobudgetar. Aktiviteten upp-
också
sex
delstater
och
två
rört finanspolitik och den offentliga sektorns
hörde på federal nivå 1996 i samband med
finanser.18
Den offentliga sektorn består av tre
ett regeringsskifte, men två delstater har fort-
delsektorer: staten, kommunerna och social-
satt verksamheten (Sharp 8c Broomhill 1998).
försäkringssektorn. Här berörs statsbudge-
Den australiensiska Women's budget
ten, offentlig tjänsteproduktion och inkomst-
ment var en omfattande analys av statsbud-
omfördelningar via socialförsäkringarna.
geten inriktad på utgifterna snarare än på in-
state-
Centralt i den feministiska kritiken är att
täkterna. Budgetens utgifter delades in i tre
makroekonomisk politik kan undermineras
kategorier: 1) könsspecifika utgifter, det vill
av en könsneutral ansats på budgetar som ig-
säga sådana utgifter som har kvinnor eller
norerar
män, pojkar eller flickor som målgrupp; 2)
ekonomiska
bidrag
i
form
av
oavlönat omsorgsarbete, ideellt arbete, själv-
utgifter för att uppnå jämställdhet i den of-
hushållning och avlönat arbete i den infor-
fentliga sektorn; och 3) alla andra utgifter.
mella sektorn (Sharp 1999). Dessa ekono-
Denna sistnämnda kategori inkluderar de ut-
miska bidrag är av stor betydelse för hur eko-
gifter som inte är inkluderade i de två först-
nomin fungerar. Effektiva budgetar kräver
nämnda kategorierna och utgör i de flesta
därför ett begreppsligt ramverk som inklude-
länder 99 procent eller mer av de totala utgif-
rar dessa verksamheter. Ett första steg i
terna i budgeten. Medan det är relativt enkelt
denna process är att studera hur de olika pos-
att fastställa fördelningen efter kön i de två
terna i budgeten fördelas på kvinnor respek-
första kategorierna, är den stora utmaningen
tive män. Därför har ett stort intresse för så
att analysera de allmänna utgifterna, eftersom det är där de stora utgifterna finns, men
kallade kvinnobudgetar vuxit fram.
också därför att det är mindre självklart hur
Budgetar förefaller vid första påseende att
de ska fördelas på kvinnor respektive män.
vara könsneutrala. Skatter, intäkter och utgifter är inte bekönade begrepp. Utan en be-
Initiativ liknande det i Australien har ta-
dömning av effekterna ur ett könsperspektiv,
gits i ett flertal länder. Vad som täcks, vem
kan dock budgetpolitiken få oförutsedda
som deltar och hur resultaten rapporteras va-
konsekvenser. En skatteförändring som till
rierar mellan olika länder. Ett fåtal täcker en-
exempel resulterar i att kvinnor i genomsnitt
dast de utgifter som direkt riktas mot kvin-
får en lägre disponibel inkomst och män en
nor, men de flesta täcker mer än så. Några är
högre, även om den genomsnittliga familje-
lokala, andra nationella. Några utförs inom
inkomsten
regeringen,
förblir
densamma,
påverkar
12
andra
av
grupper
utanför
regeringsmaskineriet.
representanter
"mainstreaming" har ökat, har också kraven
kan spela en roll i båda fallen. Ett exempel är
Valda
och intresset för att "mainstreama" budgetar
i Storbritannien,
ökat. Idag finns det hemsidor på internet på
som varit aktiv sedan 1989 och som försöker
detta tema. 20 I svenska kommuner arbetar
Women's
Budget
Group
få upp frågor om kön och budget på den poli-
man med den så kallade 3R-metoden, utarbe-
tiska agendan och som utfärdar pressreleaser
tad av Gertrud Åström, Stockholms universi-
vid varje budgetproposition. Gruppen foku-
tet, tillsammans
serar
förbundet. 3R är ett redskap för att systema-
på
förändringar
i
skatte-
och
med Svenska
Kommun-
socialförsäkringssystem som hotar att trans-
tiskt
ferera
jämställdhetsperspektiv. De tre R:en, som står
inkomster
från
kvinnor
till
män
analysera
verksamheten
ur
ett
(Himmelweit 1999). Kanske det mest kända
för Representation, Resurser och Realia, syf-
initiativet för övrigt är Sydafrikas Women's
tar till att synliggöra kvinnors och mäns vill-
Budget Initiative (WBI), som genomförts flera
kor som brukare och medborgare, beslutsfat-
år i rad och som inspirerat många länder sär-
tare och personal i verksamheten. Ytterst
skilt i södra Afrika, WBI publicerar analyser
handlar det om att besvara frågan om vem
av den nationella budgeten liksom av lokala
som får vilka resurser och på vilka villkor.
budgetar. Man har också publicerat populaOffentlig tjänsteproduktion
riserade versioner för att nå en bredare publik (Budlender 1996; 1997; 1998). År 2000
Genom att budgetpolitiken påverkar hushåll-
pågick
köns-
ens beslut, arbetsmarknaden och tillgången
budgetaktiviteter
ur
ett
perspektiv i 20 länder. Dessa inkluderade
på offentliga tjänster har den potentiellt
Australien, Barbados, Botswana, Fiji, Kenya,
signifikanta återverkningar på kvantiteten
Malawi, Mauritius, Mozambique, Namibia,
och kvaliteten av det oavlönade omsorgsar-
Filippinerna, Sydafrika, Sri Lanka, St. Kitts,
betet. Det gäller särskilt förändringar som
Schweiz, Tanzania, Uganda, Storbritannien,
påverkar den offentliga
USA,
Zambia
och
Zimbabwe
(UNIFEM
produktion. Inom
2000:113). 1 9
sektorns
tjänste-
Kvinnomaktutredningens
ram gjordes ett första försök att undersöka
I Sverige gjorde Elisabeth Sundin, på eget
fördelningen av offentlig barnomsorg, skola,
initiativ, redan 1988 en genomgång av hur
sjuk- och hälsovård samt äldreomsorg mellan
social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmark-
kvinnor och män. Fritzell (1998) fann att
nads- och industridepartementens utgifter i
könsskillnaderna i de genomsnittliga totala
statsbudgeten fördelades på kvinnor respek-
subventionerna är störst dels vid relativt
tive män. Hon fann att särskilda anslag, till
unga åldrar (20-44 år), dels i den äldsta
exempel
medel
åldersklassen (75-84 år), medan skillnaderna
mannen
och
till
jämställdhetsombudsjämställdhets-
är mycket små däremellan. I yngre åldrar är
åtgärder, till kvinnoidrotten med mera, till-
det subventioner till barnomsorg och skola
sammans utgjorde knappt 13 miljoner kro-
som
nor. Detta värde överträffades mångfaldigt
subventionerna till barnomsorg och skola för
av de medel som distribuerades till män via
barn till ensamstående föräldrar påfördes
de budgetposter som granskades i övrigt
den förälder som barnen bodde hos, varav en
(Sundin 1988: 76).
mycket stor andel är ensamstående mödrar.
till
särskilda
slår
igenom.
Det
beror
på
att
Huruvida detta är rimligt eller inte kan natur-
I takt med att kraven och intresset för
13
ligtvis diskuteras. Ett alternativ hade varit att
sultatet
fördela subventionerna för
barnomsorgen
beaktandet av värdet av hemproduktionen
visar
att
för
och skolan på flickor respektive pojkar eller
nästan en fördubbling av den individuella in-
på föräldrarna oavsett om de var sammanbo-
komsten, medan männens inkomster ökar
ende eller ej. De högre subventionerna för
med nära 50 procent. Skillnaden mellan
kvinnor i den äldsta åldersklassen har dels att
kvinnors och mäns inkomster utjämnas kraf-
göra med att kvinnor lever längre, dels att
tigt när värdet av hemproduktionen tas med.
äldre kvinnor håller de monetära kostna-
Finansdepartementets slutsats är att resulta-
derna nere för vård av äldre män. De i all-
ten "[s]ammantaget visar
mänhet något yngre hustrurna vårdar ofta
tionen utgör en betydande del av hushållens
sin äldre man, medan äldre kvinnor mer säl-
inkomst. Genom att värdera även detta ar-
lan har någon anhörig som vårdar dem
bete synliggörs
(Szebehely 2000).
drag till den gemensamma
framför
kvinnor
innebär
att hemproduk-
allt kvinnornas
välfärden"
bi-
(s. 20,
min kursivering).
En indirekt slutsats av studien är att eftersom de offentliga tjänsterna har större bety-
I
budgeten
använder
man
således
delse för kvinnor än män, så kan en ökad
feministiska ekonomers argument för att
avgiftsfinansiering
åsätta
av
offentliga
tjänster
det oavlönade
omsorgsarbetet
ett
också väntas få olika konsekvenser för kvin-
värde. Det är dock mycket tveksamt om detta
nor och män (Persson & Wadensjö 1998).
kan ses som ett uttryck för feminism. Den
Kvinnor kan komma att drabbas hårdare än
manliga normen gäller; arbete utförs på ar-
män om subventionsgraden sänks om det
betsmarknaden och det man gör hemma är
medför att kvinnor i större utsträckning än
fritid, även om det handlar om att laga mat,
män avstår från att utnyttja tjänsten, och/el-
diska och betala räkningar. Det är möjligen
ler om kvinnor i högre grad själva utför tjäns-
mindre komplicerat att åsätta det oavlönade
ten både för sig själv och andra. Sänkta sub-
omsorgsarbetet ett värde om den person som
ventioner som innebär högre barnomsorgs-
utför det är ensamstående och utför det för
avgifter eller sänkt kvalité har till exempel sä-
sin egen konsumtion. Men i samboende hus-
kert större effekter på kvinnors än mäns så-
håll är det ytterst tveksamt om värdet av det
väl avlönade som oavlönade arbete.
omsorgsarbete som kvinnan (eller mannen)
1 den svenska statsbudgeten för 2001 ge-
utför ska ses som hennes/hans "inkomst".
nomfördes för första gången beräkningar av
Merparten av den produktion som skapas ge-
värdet
nom omsorgsarbete av samboende är så kal-
av det oavlönade
omsorgsarbetet
(Prop. 2000/2001: 1, Bilaga 4: 18-20). Finans-
lade kollektiva nyttigheter, det vill säga en
departementet konstaterar att "en del av fri-
persons konsumtion av nyttigheten minskar
tiden används till att laga mat, diska, betala
inte andra personers möjligheter att dra nytta
räkningar etc." (min kursivering). Genom att
av densamma. Städar man till exempel bosta-
multiplicera tiden till omsorgsarbete med "en
den eller uppfostrar barnen så kan den som
timlön som motsvarar ungdomslönen för ett
städar eller uppfostrar inte förhindra, ens om
okvalificerat arbete 1992 (58 kr)" har man
hon/han så önskar, sin partner från att kon-
åsätt
Detta
sumera nyttigheterna städad bostad och väl-
värde lägger man sedan till den disponibla in-
uppfostrade barn. Det är därför inte bara
komsten och får den utökade inkomsten. Re-
kvinnans (eller mannens) "inkomster" som
hemproduktionen
ett
värde.
14
ökar genom det oavlönade omsorgsarbetet
överföring från män till kvinnor inom ramen
utan de tillfaller också respektive partner och
för sjukförsäkringssystemet. Det beror dels
barn. Tar man hänsyn till vem resultatet av
på att det sker en omfördelning från dem som
omsorgsarbetet tillfaller, istället för vem som
är sjukskrivna till de som inte är det och
utför
att
kvinnor är mer sjukskrivna än män. Dels be-
"inkomstskillnaderna" mellan kvinnor och
ror det på att det sker en omfördelning från
arbetet,
är
det
kanske
så
män snarare ökar än minskar.
dem med inkomster över taket för den inkomst som berättigar till ersättning till de
Socialförsäkringar
som har inkomster under detta tak, och kvin-
Att undersöka hur medel fördelas mellan
nor har lägre löneinkomster än män. Den sist-
kvinnor och män i budgeten är ett sätt att
nämnda omfördelningen motverkas dock ge-
öka medvetenheten och visa att en åtgärd
nom ersättningarna från avtalsförsäkringarna
kan resultera i olika utfall för kvinnor res-
och från avtal med liknande innehåll. Dessa
pektive män även om detta inte är syftet.
försäkringar ger, förutom en allmän höjning
Men det är inte alltid så lätt att avgöra i vil-
av ersättningsnivåerna, också en kompensa-
ken utsträckning till exempel medel
tion för bortfall av inkomster över taket
som
inom socialförsäkringen (Ståhlberg 1998).
avsätts för jordbrukspolitik går till kvinnor
respektive män. Då är det lättare att " f ö l j a "
Den största och viktigaste transfereringen
pengarna vad gäller socialförsäkringarna, åt-
är den ersättning man får när man slutar ar-
minstone
i Sverige
där
socialförsäkrings-
beta genom ålderspensionering (Ståhlberg &
systemen bygger på individen och inte famil-
Tegle 1 9 9 8 a ; 1998b). För de flesta är den
jer. Studier av hur välfärdsstaten påverkar
uppbyggd av flera olika ersättningar. För det
inkomstfördelningen är relativt vanliga. I tra-
första får nästan alla folkpension och för det
ditionella fördelningsstudier undersöks in-
andra får de allra flesta också ersättning från
komstens fördelning mellan hushåll i olika
ATP. Därtill kommer avtalspensioner, det vill
socio-ekonomiska
säga avtal tecknade mellan arbetsgivar- och
grupper,
olika
familje-
typer, etcetera, och syftet är att mäta den eko-
arbetstagarorganisationer,
nomiska välfärden. Ett alternativ är dock att
har specialpensioner som arbetsgivaren beta-
undersöka inkomstfördelningen mellan kvin-
lar
nor och män och att se inkomster som ett ut-
pensioner
tryck för kontroll över resurser, vilka ökar
Dessutom har en ökande andel personer pri-
människors
val
och
att
många
tecknade
har
via
personer
gruppförsäkringssin
fackförening.
be-
vata pensionsförsäkringar. Enligt Ståhlberg
stämma över sina egna liv. M a n kan också ar-
och Tegle sker en viss omfördelning från män
gumentera för att ekonomisk välfärd inte en-
till kvinnor inom det offentliga
dast är en fråga om konsumtionsnivå, utan
systemet, dels på grund av att folkpensionens
att tillgången till en egen inkomst är en viktig
storlek är oberoende av de avgifter som en in-
aspekt av välfärd (Nyberg 1 9 9 7 b ) .
divid betalat, dels genom att ersättningarna
Inom ramen för
möjligheter
och
en del
pensions-
från ATP-systemet är ofullständigt
Kvinnomaktutredningen
avgifts-
genomfördes flera studier av hur transfere-
relaterade. Avtalspensionssystemen omförde-
ringar fördelas mellan kvinnor och
lar däremot från kvinnor till män bland an-
Några av resultaten redovisas
här.21
män.
nat genom att de ger ersättning för inkomster
Enligt J o -
över taket i socialförsäkringssystemet. 22
hansson och Palme ( 1 9 9 8 ) sker en inkomst-
15
Inom Kvinnomaktutredningen
kartlades
bete som inte kräver några inbetalningar till
enskilda
socialförsäkringssystemen, men som inte hel-
transfereringar utan också den sammanlagda
ler ger några pensionspoäng, rätt till sjuker-
effekten av samtliga olika
och
analyserades
inte
endast
transfereringar
sättning, föräldrapenning och så vidare, utö-
samt skattesystemet på kvinnors och mäns
ver en minsta summa, medan män i huvud-
individuella
(Nyberg
sak ägnar sig åt arbete som innebär såväl
1997b). Man fann bland annat att i genom-
inbetalningar till som rättigheter från syste-
snitt fick kvinnor u n d e r ett år e n h ö g r e
men. Återigen har vi problemet att det vi ser
disponibla
inkomst
summa än män från föräldraförsäkringen
är
och underhållsbidrag, eftersom mödrar är
ekonomin, medan det oavlönade arbetet är
det
avlönade
arbetet
och
penning-
hemma med barnen i högre grad och under
osynligt, vilket innebär att de monetära kost-
längre tid än fäder och barnen i allmänhet
naderna till systemet syns, medan detta inte
bor hos modern efter en separation eller
gäller kostnader i form av oavlönat arbete. Vi
skilsmässa.
lika
ser då en omfördelning av resurser från män
mycket från sjukförsäkringen. Kvinnor var
till kvinnor. Utgår man istället från såväl av-
visserligen mer sjukskrivna, men män fick en
lönat som oavlönat arbete sker det en resurs-
högre
Kvinnor
summa
per
och
dag.
män
fick
Arbetslöshets-
omfördelning från kvinnor till män. Kvinnor
ersättningen gick i högre grad till män efter-
och män bidrar med ungefär lika många ar-
som mäns arbetslöshet var högre än kvinnors
betstimmar per vecka, men kvinnor har i ge-
(Nyberg 1997b). Man fann att kvinnor totalt
nomsnitt endast knappt 80 procent av mäns
var mer beroende av transfereringar från väl-
egna disponibla inkomst (Nyberg 1997: Ta-
färdsstaten än män, om man ser till andelen
bell 6).
av bruttoinkomsten. Det beror dock på att
kvinnor i genomsnitt har lägre löneinkomster
Den ekonomiska verkligheten
än män. Ser man till antalet kronor så var
Det första studenter i nationalekonomi får
summan för kvinnor och män i arbetsför ål-
lära sig är att nationalekonomi handlar om
der ungefär densamma. Tar man med också
hur man hushållar med knappa resurser. Or-
pensionärerna, så gick en större summa till
det "ekonomi" har sitt ursprung i grekiskans
män som därmed kan sägas vara mer bero-
oikonomia,
"hushållning",
ende av välfärdsstaten. Man fann också att
efter oi'kos,
"hus", och -no'mos,
såväl transfereringar som skatter sammanta-
ordnar". Man skulle därför kunna tro att na-
get minskade
tionalekonomin inkluderar aktiviteter i hus-
inkomstskillnaderna
mellan
kvinnor och män.
"förvaltning",
"en som
hållen. Så är dock inte fallet. Huvudfåran i
När man undersöker huruvida socialför-
nationalekonomin har väldigt lite att göra
säkringarna innebär en omfördelning av in-
med hushållning och förvaltning i hushållen.
komster mellan kvinnor och män så jämför
En förklaring till detta skulle kunna vara att
man ofta hur mycket män respektive kvinnor
det finns mycket få feministiska ekonomer
betalar in till systemet med vad de sedan får
och dessutom har de feministiska utmaningar
ut. Resultatet blir då i allmänhet att kvinnor
som svept fram över universiteten de senaste
får ut mer än de betalar in och män tvärtom.
20-30 åren i mycket liten utsträckning påver-
Det beror på könsarbetsdelningen som inne-
kat nationalekonomi
bär att kvinnor ägnar mer tid till oavlönat ar-
discipliner.
16
jämfört med andra
Trots detta har feministiska ekonomer på
betsdagar. Resurser fördelas snarare
från
relativt kort tid gjort stora framsteg. De argu-
kvinnor till män och kvinnors oavlönade
menterar för att ett av huvudproblemen med
omsorgsarbete
nationalekonomi är att avlönad produktion,
nade arbete.
subventionerar mäns
avlö-
avlönat arbete och till exempel produktion
Ekonomisk produktion kan organiseras
av omsorg i offentlig sektor syns och ingår i
på många olika sätt och kvinnor och män ut-
det som betecknas som ekonomi, medan oav-
för en mängd olika sorters arbete, men kvin-
lönad produktion, oavlönat arbete och pro-
nor tycks alltid vara ansvariga för oavlönat
duktion av omsorg i hushållen inte syns och
omsorgsarbete. Det är ett arbete som kräver
inte ingår i ekonomin. Det innebär att hänsyn
mycket tid. Utöver
inte tas till merparten av kvinnors arbete och
vet vi inte mycket om vad och hur man egent-
produktion i ekonomiska analyser och i eko-
ligen producerar i hushållen och hur det
tidsanvändningsstudier
nomisk politik. Genom att utforska inte en-
hänger ihop med produktionen på markna-
dast den monetära registrerade ekonomin,
den och i den offentliga sektorn. Utan en
utan också den oregistrerade informella avlö-
större förståelse för hur hushållen fungerar är
nade
och
vår kunskap om ekonomin, det vill säga hur
frivilligsektorn, och genom att anlägga ett
vi hushållar med knappa resurser, ofullstän-
könsperspektiv på makroekonomin och den
dig. Vi behöver ekonomiska teorier och mo-
offentliga sektorns finanser, har de ökat för-
deller som integrerar det avlönade och det
ståelsen för ekonomiska processer. Synlig-
oavlönade arbetet, särskilt mot bakgrund av
görandet av det oregistrerade arbete som ut-
att den tid som är tillgänglig för oavlönat och
och
den
oavlönade
omsorgs-
förs oavlönat i hushållen och i frivilligsektorn
avlönat omsorgsarbete tycks minska. Ökat
och avlönat i den informella ("svarta") sek-
kvinnligt förvärvsdeltagande och besparingar
torn, ger en mer fullständig bild av samhälls-
i den offentliga sektorn har bidragit till detta.
ekonomin och kvinnornas roll i denna. Det
Omsorgstjänster blir även relativt sett allt dy-
möjliggör ekonomiska analyser som inbe-
rare i förhållande till varor eftersom de inte
griper samtliga sektorer och sambanden där-
kan ersättas med teknik. Samtidigt stiger ef-
emellan, det vill säga den reella "hela sam-
terfrågan
hällsekonomin och den totala produktionen
äldre ökar och genom att barn tycks behöva
och sysselsättningen". Det politiska synfältet
allt mer human- och socialt kapital för att
breddas och politiska beslut fattas på basis av
finna en plats på framtidens arbetsmarknad.
på omsorgstjänster
då
andelen
bredare kunskap.
Det ger också en alternativ bild av den
ekonomiska verkligheten. När man endast
NOTER
tar hänsyn till den monetära ekonomin ses
1.
män som ekonomiskt aktiva. Resurser förde-
Jag
vill
tacka
Christina
Jonung,
Ann-Britt
Hellmark, Kirsti N i s k a n e n och en a n o n y m refe-
las från män till kvinnor via socialförsäk-
ree för värdefulla synpunkter.
ringssystemen och kvinnor subventioneras
2.
mer än män genom den offentliga tjänste-
" E k o n o m i " är här avgränsat till konventionell
nationalekonomi,
d.v.s.
varken
företagseko-
produktionen. Inkluderas också det oavlö-
nomi, ekonomisk historia eller ekonomisk geo-
nade omsorgsarbetet är kvinnor lika aktiva
grafi ingår, och inte heller marxistisk eller insti-
som män och har lika långa eller längre ar-
tutionell ekonomi. Enligt Nationalencyklopedin
17
redaktionsrådet för Feminist Economics.
är n a t i o n a l e k o n o m i ett "samhällsvetenskapligt
ämne vars huvudsakliga studieobjekt har med
5.
hushållningen med knappa resurser att göra.
- 7 4 procent (beräknat från IAFFE M e m b e r s h i p
N ä r ett beslut innebär ett val mellan flera alter-
Directory O c t o b e r 2 0 0 0 ) .
nativ, och fördelar och nackdelar måste vägas
6.
m o t varandra, kan situationen analyseras med
7.
Siffrorna är framräknade utifrån data h ä m t a d e
ovan avser alltså ett angreppssätt snarare än ett
från respektive universitets hemsida. D e två pro-
studieobjekt. Vetenskapen karaktäriseras mer av
fessorerna är Inga Persson i Lund och Ing-Marie
sin verktygslåda (analysinstrument) än på vilka
Gren vid Sveriges Lantbruksuniversitet. D o c e n -
områden dessa tillämpas. N a t i o n a l e k o n o m i an-
terna är Åsa L ö f s t r ö m i U m e å , Alia A h m a d och
vänder sig i allt högre grad av matematiska och
A n n e - M a r i e Pålsson i Lund. J a g känner till ytter-
statistiska metoder som utvecklats inom andra
ligare två
vetenskaper".
Ståhlberg och M a r i a n n e Sundstörm vid Institu-
kvinnliga
docenter,
Ann-Charlotte
tet för social forskning (SOFI). D e är inte inklude-
H ä r ska några av de b ö c k e r som publicerats un&
rade i siffrorna i artikeln som endast gäller N a -
Nelson (red.) 1 9 9 3 ; B a k k e r (red.) 1 9 9 4 ; Beasley
tionalekonomiska institutioner vid universiteten
1 9 9 4 ; Folbre 1 9 9 4 ; Peterson &
samt
der 1 9 9 0 - t a l e t nämnas: Pujol 1 9 9 2 ; Ferber
B r o w n (red.)
nationalekonomer
vid
Stockholms
och
Humphries
J ö n k ö p i n g s Handelshögskolor. M i n bedömning
(red.) 1 9 9 5 ; Humphries & Rubery (red.) 1 9 9 5 ;
är dock att även o m antalet kvinnor skulle öka
MacDonald
&
o m även andra institutioner inkluderades, så
Plantenga (red.) 1 9 9 7 ; Albelda 1 9 9 7 ; Gardiner
skulle det knappast gälla andelen kvinnor. Vid
1 9 9 7 ; Rives &c Yousefi (red.) 1997;
Persson &
några, t . e x . SOFI, finns flera kvinnliga national-
J o n u n g 1 9 9 7 ; 1 9 9 8 ; Hewitson 1 9 9 9 ; D a w s o n
ekonomer, men vid andra, t . e x . Institutet för in-
m.fl. 2 0 0 0 ; D i m a n d et.al. 2 0 0 0 . T v å exempel på
ternationell e k o n o m i , finns ingen.
1 9 9 4 ; Kuiper &
Sap (red.) 1 9 9 5 ;
1 9 9 5 ; Nelson
1 9 9 6 ; Dijkstra
läroböcker i "gender and e c o n o m i c s " är Blau
m.fl. 1 9 9 8
4.
Kerstin Lövgren, Irma Rosenberg och Siv Gustafsson (Wadensjö 1 9 9 2 ) .
nationalekonomiska metoder. [...] Definitionen
3.
Flertalet m e d l e m m a r i IAFFE k o m m e r från USA
(tredje upplagan, den första
8.
kom
H ä r n ä m n s endast några publikationer på detta
o m r å d e med svenska författare; L ö f s t r ö m 1 9 8 9 ;
1 9 8 6 ) ; J a c o b s e n 1 9 9 8 (andra upplagan, den för-
Katz
sta k o m 1 9 9 4 ) .
1 9 9 8 ; Persson 8c W a d e n s j ö (red.) 1 9 9 7 a ; 1 9 9 7 b ;
Alla kvinnor som är nationalekonomer betecknar
1994;
Persson
&
Jonung
(red.)
1997;
Gustafsson 8c Meulders ( 2 0 0 0 ) .
sig självklart inte som feministiska ekonomer. Det
9.
Se
t.ex.
Nyberg
1987;
1991;
Waring
gäller kanske också några av dem som o m n ä m n s
1 9 8 8 ; Folbre m.fl. 1 9 9 2 ; C h a d e a u 1 9 9 2 ; Folbre
i detta s a m m a n h a n g . Samtidigt finns naturligtvis
och W a g m a n 1 9 9 3 ; J a m e s 1 9 9 4 ; Collins 1 9 9 4 ;
också m ä n som betecknar sig som feministiska
Ironmonger
1994;
Goldschmidt-Clermont
ekonomer. H ä r k a n nämnas J o h n Stuart Mill,
1994;
som enligt Nationalencyklopedin
1 9 9 5 ; Aslaksen 8c Koren 1 9 9 6 ; Aslaksen et.al.
mens b i b e l " The Subjection
skrev "feminisof Women
(1869),
Amartya
Sen
UN
1995b;
OECD
wis 1 9 9 9 ; Sharp 1 9 9 9 .
början av 1900-talet och feminist. N å g r a mycket
Nobelpristagare -
1995;
1 9 9 6 ; Folbre & Pujol (red.) 1 9 9 6 ; Aerni & Le-
och Knut Wicksell, professor i nationalekonomi i
välkända manliga nationalekonomer,
MacDonald
1 0 . Dessa uppgifter stämmer för svenska m ä n men
bl.a. två
inte för svenska kvinnor, vilka i genomsnitt äg-
Kenneth Arrow ( 1 9 7 2 ) och
nar 4 5 procent av tiden till lönearbete och 5 5
(1998)
-
är
medlemmar
i
procent till omsorgsarbete (SCB 1 9 9 2 ) .
18
1 1 . U t ö v e r SCB:S tidsanvändningsdata finns o c k s å
n o m g å n g e n ur ett könsperspektiv av N a m i b i a s
de tidsanvändningsstudier s o m ingår i H u s - u n -
budget ( 1 9 9 8 ) .
d e r s ö k n i n g a r n a . Se t . e x . F l o o d & G r å s j ö 1 9 9 7 .
2 0 . Se till e x e m p e l www.infopolis.es.
1 2 . Vanligtvis b r u k a r BNP definieras s o m " v ä r d e t av
2 1 . D e t gäller i första hand Persson &
alla färdiga varor o c h tjänster s o m produceras
under ett å r "
(Eklund
1992:449),
n ä m n s inte att det o a v l ö n a d e
d.v.s.
Wadensjö
1 9 9 8 , Stark 1 9 9 7 o c h N y b e r g 1 9 9 7 b .
det
2 2 . En
socialförsäkring
som
uppmärksammats
omsorgsarbetet
m y c k e t ur ett könsperspektiv är f ö r ä l d r a f ö r s ä k -
inte ingår. M ö j l i g e n är här en förändring på
ringen. D e t är ju o c k s å en försäkring s o m med-
gång.
vetet
I Nationalencyklopedin
definieras
BNP
s o m det " s a m m a n l a g d a värdet av de varor och
används
för
att
söka
påverka
jäm-
ställdheten, n å g o t s o m emellertid går långsamt.
tjänster för slutlig användning s o m produceras
M ö d r a r n a tar ut den överväldigande delen av
för m a r k n a d e n (i ett fåtal fall även för eget bruk)
föräldraledigheten, andelen fäder s o m tar ut nå-
o c h för den offentliga sektorn under en period,
g o n föräldraledighet h a r ö k a t sedan 1 9 7 4 m e n
vanligen ett å r " , d.v.s. m a n p å p e k a r att endast
fädernas andel av det totala antalet ersatta dagar
m a r k n a d s p r o d u k t i o n ingår.
fortfarande är lågt. Fäder m e d högre i n k o m s t e r
13. Cagatay
et.al.
1995;
Cagatay
1998;
tar oftare ut föräldraledighet än fäder m e d lägre
Bakker
inkomster, högre i n k o m s t e r för m o d e r n ö k a r an-
1 9 9 8 ; Sharp 1 9 9 9 .
krångligt
talet dagar fadern tar ut, fäderna tar föräldrale-
finns varken utrikeshandel eller k r e d i t m a r k n a d
dighet i större utsträckning när det handlar o m
med.
ett f ö r s t a b a r n än o m ett a n d r a b a r n (Sundström
14. F ö r att inte göra kretsloppet alltför
15. Afshar &
Sen &
D e n n i s (red.) 1 9 9 2 ; Beneria
Grown
1 9 8 7 ; Sen 1 9 9 1 ; Elson
& Duvander 1 9 9 8 ) .
1992a;
1991;
B a k k e r (red.) 1 9 9 4 ; Collier 1 9 9 4 . Se o c k s å speci-
alnummer av World Development november
LITTERATUR
1995 -
AERNI, LASKEY APRIL & LEWIS, MARGARET ( 1 9 9 9 )
" G e n d e r , Adjustment and
Macroeco-
n o m i c s " , ett andra specialnummer publicerades i
" M a c r o e c o n o m i c s " , J a n i c e Peterson
juli 2 0 0 0 - " G r o w t h , Trade, Finance and G e n d e r
Lewis (red.) The Elgar Companion to Feminist
&c M a r g a r e t
Inequality" samt Feminist Economics. A Special
Economics,
Issue on Globalization, Vol. 6 No. 3, November
AFSHAR, HALEH & DENNIS, c . (red.) ( 1 9 9 2 ) W o m e n
2000.
and Adjustment Policies in the Third
E d w a r d Elgar.
World,
MacMillan.
1 6 . Se även till e x e m p e l Standing 1 9 8 9 ; M o s e r 1 9 9 6 ;
ALBELDA, RANDY ( 1 9 9 7 )
C a g a t a y et.al 1 9 9 5 ; Beneria 1 9 9 9 ; L i m 2 0 0 0 .
Economics and Feminism.
in the Field, T w a y n e Publishers.
1987;
Disturbances
Sen 1 9 9 1 ; A f s h a r & Dennis (red.) 1 9 9 2 ; B a k k e r
ASLAKSEN,
(red.) 1 9 9 4 ; Spärr 1 9 9 4 ; C a g a t a y & O z l e r 1 9 9 5 ;
" U n p a i d H o u s e h o l d W o r k and the Distribution o f
G o n z a l e s de la R o c h a 1 9 9 4 , F l o r o 1 9 9 5 ; Beneira
Extended
&C Feldman 1 9 9 2 .
Feminist Economics vol. 2 no. 3.
1 7 . Elson
1991;
1 9 9 8 ; Beneira &
Roldan
1 8 . B a k k e r 1 9 9 8 ; Beneria 1 9 9 2 b ; Budlender (red.)
1996;
1997;
1998;
Budlender
et.al.
IULIE
&
Income:
ASLAKSEN,
KOREN,
The
IULIE,
(1996)
CHARLOTTE
Norwegian
FAGERLI,
Experience",
TRUDE
&
GRAVNINGSMYHR, HANNE A. ( 1 9 9 6 ) " A n E s t i m a t i o n
1998;
C a g a t a y 1 9 9 8 ; Elson 1 9 9 9 ; H i m m e l w e i t 1 9 9 9 ;
of
S h a r p 1 9 9 9 ; C a g a t a y et.al. 2 0 0 0 .
Household
Time
and
Commodity
Production
Economics vol. 2 no. 3.
1 9 . Agneta Stark o c h Stefan de Vylder g j o r d e ge-
19
in
Intensity
Norway",
in
Unpaid
Feminist
The Strategic Silence.
BAKKER, ISABELLA (red.) ( 1 9 9 4 )
" F e m i n i z a t i o n o f the L a b o u r F o r c e : the Effects o f
Gender and Economic Policy, Zed Books Lrd.
Long-Term
- (1998) Unpaid Work and Macroeconomics: New
ment", World Development 23(11).
Development
Discussions, New Tools for Action, Status of Women
CAGATAY,
Canada
Macroeconomics and
(http://www.swc-cfc.gc.ca/publish/research/
uwork-e.html).
BEASLEY,
and
Structural
Engendering
(1998)
NILUFER
Adjust-
Macroeconomic Policies,
United N a t i o n s D e v e l o p m e n t P r o g r a m m e .
Sexual
(1994)
CHRIS
Economyths.
CAGATAY, NILUFER, KEKLIK, MUMTAZ, LAL, RADHIKA
Conceiving a Feminist Economics, Allén & Unwin.
& LANG, JAMES
(2000) Budgets as ifPeople Mattered:
Democratizing Macroeconomic Policies,
SEPED
Crossroads of Class and Gender: Homework,
Conference
(http://
Suhtracting and Household Dynamics in Mexico
www.undp.org/seped/publications/confpub.htm).
City, University o f C h i g a c o Press.
CHADEAU, A. ( 1 9 9 2 )
BENERIA, LOURDES & ROLDAN, MARTHA ( 1 9 8 7 )
The
Paper
BENERIA, LOURDES & FELDMAN, SHELLY (red.) ( 1 9 9 2 )
market
Unequal Burden: Economic
Studies No. 18.
Crises, Persistent
Poverty and Women 's Work, Westview Press.
BENEIRA,
LOURDES
Integration
of
(1992a)
Gender
"Toward
in
(1992b)
"What
production
COLLIER, p. ( 1 9 9 4 )
UNDP
is h o u s e h o l d s '
worth",
OECD
"Gender
Aspects
Economic
of
Labour
Greater
Allocation During Structural Adjustment T h e o r e t i c a l
Economics,
World
F r a m e w o r k and the Africa E x p e r i e n c e " , S. H o r t o n ,
R . H a n b u r & D . M a z u m d a r (red.) Labour
"Accounting
non-
a
Development 23(1).
-
Series,
for W o m e n ' s W o r k :
Progress of Two Decades", World
Development
COLLINS,
M.
Märkets
vol. I, T h e W o r l d B a n k .
in an Era of Adjustment,
The
(1994)
"Completing
the
Picture:
20(11).
Accounting
-
Conference on the Measurement and Valuation of
( 1 9 9 9 ) " S t r u c t u r a l Adjustment P o l i c i e s " , J a n i c e
Peterson
&
Margaret
Lewis
(red.)
The
for
Unpaid
Work",
International
Unpaid Work: Proceedings, Statistics Canada.
Elgar
Companion to Feminist Economics, Edward Elgar.
DAWSON, GRAHAM, WATSON-BROWN, LINDA, HATT,
BLAU,
SUE, BAXTER, ARTHUR & BERTAUX, NANCY ( 2 0 0 0 )
FRANCINE
D.,
FERBER,
WINKLER, ANNE E. ( 1 9 9 8 )
MARIANNE
A.
&
The Economics of Women,
BUDLENDER, DEBBIE (red.) ( 1 9 9 6 )
Budget,
-
Märket, state and feminism: the economics of
feminist policy, Edward Elgar.
Men, and Work, Prentice Hall.
The Women's
DIJKSTRA, GESKE A. & PLANTENGA, JANNEKE (red.)
(1997)
Institute for D e m o c r a c y in South Africa.
(red.) (1997) The Second Womens Budget,
Gender and Economics. A European
Perspective, Routledge.
Institute for D e m o c r a c y in South Africa.
DIMAND, ROBERT W., DIMAND, MARY ANN & FORGET,
- (red.) (1998) The Third Womens Budget, Institute
EVELYN L. (red.) ( 2 0 0 0 )
Women
for D e m o c r a c y in South Africa.
BUDLENDER,
KERRI ( 1 9 9 8 )
DEBBIE,
SHARP, RHONDA
Economists,
EKLUND, KLAS ( 1 9 9 2 )
& ALLÉN,
A Biographical Dictionary of
E d w a r d Elgar Publishing.
Vår ekonomi. En introduktion
How to Do A Gender-Sensitive Budget till samhällsekonomin. Tiden.
Analysis: Contemporary Research and Practice,
ELSON,
DIANE
(1991)
Macroeconomics:
A d j u s t m e n t " , D i a n e Elson (red.) Male
(1995) "Introduction", World Development Special
Development
Issue on Gender, Adjustment and Macroeconomics
- (1992) Gender Analysis and Development Eco-
23(11).
nomics, Manchester.
NILUFER
&
OZ1.ER,
SULE
of
in
C o m m o n w e a l t h Secretariat.
CAGATAY,
Case
Bias
CAGATAY, NILUFER, ELSON, DIANE & GROWN, CAREN
Process,
The
"Male
20
in
the
M a n c h e s t e r University Press.
Paper for the ESRC D e v e l o p m e n t
E c o n o m i c s G r o u p , Annual C o n f e r e n c e .
(1995)
Structural
Bias
-
(1998)
"The
Economic, the Political and
the
"Monetary
valuation
of
unpaid
work",
Domestic: Business, States and the Household in the
International Conference on the Measurement and
Organization
Valuation of Unpaid Work: Proceedings, Statistics
of
Production",
New
Political
Economy vol. 3 no. 2.
Canada.
- (1999) A Tool for lmplementing the Platform for
GOLDSCHMIDT-CLERMONT, LUISELLE & PAGNOSSIN-
Action: Gender-Sensitive Budget Analysis, Paper
ALIGISAKIS
presented
Economic Activites in Fourteen Countries, United
for
the
Macroeconomics
workshop
and
on
globalization,
Gender,
Ford
UNDP
Foundation, University o f Utah och
Nations
MacArthur
Measures
(1995)
Human
of
Development
Unrecorded
Report
Office,
Occasional Paper N o . 2 0 .
Foundation, N e w York, 2 5 - 2 6 mars.
GONZÅLEZ DE LA ROCHA, MERCEDES ( 1 9 9 4 )
"The
Feminist Economics (2000) A Special Issue on
Urban Family and Poverty in Latin A m e r i c a " ,
Latin
Globalization vol. 6 no. 3.
American Perspectives 22(2).
FERBER, MARIANNE A. 8c NELSON, JULIE A. (red.)
- (2001) Private Adjustments: Household Responses
(1993) Beyond Economic Man. Feminist Theory and
to the Erosion of Work, SEPED Conference Paper
University of Chicago Press.
Economics,
Series, UNDP.
FLOOD, LENNART & GRÅSJÖ, URBAN ( 1 9 9 7 ) "Tid för
GUSTAFSSON, SIV S. 8I MEULDERS, DANIÉLE E. ( 2 0 0 0 )
barn, tid för arbete. En undersökning av svenska
Gender and the labour märket: econometric evidence
hushålls
of obstacles to achieving gender equality, Macmillan/
tidsanvädning",
Göran
Ahrne
&
Inga
Persson (red.) Familj, makt och jämställdhet, sou
St Martin's Press.
1 9 9 7 : 1 3 8 , Fritzes.
HEWITSON, GILLIAN J. ( 1 9 9 9 )
FLORO, MARIA ( 1 9 9 5 )
Gender
and
the
"Economic
Allocation
of
Interrogating the Masculinity of Rational Economic
Restructuring.
Time",
Feminist Economics.
Man, Edward Elgar.
World
Development 23( 11).
HIMMELWEIT,
FOLBRE, NANCY, BERGMANN, BARBARA, AGARWAL,
Budget Groups: Trying to Make Macroeconomic
BINA & FLORO, MARIA (red.) ( 1 9 9 2 )
Women's Work
in the World Economy,
N e w York University Press.
FOLBRE,
WAGMAN,
NANCY
&
Policy More Women-Friendly and Gender-Aware,
Paper presented at the UNDO/UNIFEM Workshop on
Pro-Poor,
(1993)
BARNET
The UK Women's
(1999)
SUSAN
Gender-
and
Environmentsensitive
"Household Services and Economic Growth in the
Budgets, N e w York, 2 8 - 3 0 June.
United States, 1 8 7 0 - 1 9 3 0 , Feminist Economics
HUMPHRIES,
vol. 2
FOLBRE, NANCY & PUJOL, MICHÉLE (red.)
(red.)
and
HUMPHRIES, JANE & RUBERY, JILL (red.) ( 1 9 9 5 ) The
(1996)
Special Issue in Honour of Margaret Reid, Feminist
Economics
Economics 2(3).
Opportunities Commission.
FOLBRE, NANCY ( 1 9 9 4 )
Gender
(1995)
Edward Elgar.
Economics,
no. 1.
JANE
Who Pays for the Kids?
of
IAFFE ( 2 0 0 0 )
Equal
Opportunities,
Equal
The International Association for
Gender and the Structure of Constraint, Routledge.
Feminist
FRITZELL, JOHAN ( 1 9 9 8 ) "Subventioner av offentliga
October 2 0 0 0 .
tjänster - en fördelningsanalys av könsskillnader",
IRONMONGER, DUNCAN ( 1 9 9 4 ) " W h y measure and
Inga Persson &
value unpaid w o r k ? " , International
genusansikte,
GARDINER,
Economics,
Eskil Wadensjö (red.)
Välfärdens
(1997)
Gender,
Gare
and
Proceedings,
Macmillan Press Ltd.
GOLDSCHMIDT-CLERMONT,
LUISELLE
Membership
Directory,
Conference
on
the Measurement and Valuation of Unpaid Work:
S O U 1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
JEAN
Economics,
(1994)
Caring
21
Statistics Canada.
( 1 9 9 6 ) "Counting Outputs, Capital Inputs and
Labor:
Estimating
Gross
Household
Poverty and Vulnerability in Four Poor
Product", Feminist Economics vol. 2 no. 3.
Urban
JACOBSEN, JOYCE p. (1998) The economics of gender
Communities,
(andra upplagan), Blackwell.
Development Studies and Monographs Series No. 8,
JAMES, s. ( 1 9 9 4 ) "Women's Unwaged Work - the
The World Bank.
Hearth of the Informal Sector", M . Evans (red.) The
Nationalencyklopedin: nationalekonomi, BNP.
PER
&
PALME,
MÅRTEN
Economics,
(1998)
"Sjukförsäkringen ur ett genusperspektiv", Inga
Persson
&
Eskil
Wadensjö
(red.)
Routledge.
NYBERG, ANITA ( 1 9 8 7 ) "Vad är förvärvsarbete?",
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1.
Välfärdens
s o u 1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
genusansikte,
Sustainable
NELSON, JULIE ( 1 9 9 6 ) Feminism, Objectivity, and
second edition, Sage Publications.
Woman Question,
JOHANSSON,
Environmentally
- ( 1 9 9 1 ) "Det osynliga kvinnoarbetet", Tvärsnitt
nr
JONUNG, CHRISTINA & PERSSON-TANIMURA, INGA
( 1 9 8 7 ) "Nationalekonomisk forskning ur kvinno-
-
och
(1996)
"Arbetstider
ur
jämställdhets-
och
Kvinnovetenskaplig
familjesynpunkt", Arbetstid, längd, förläggning och
tidskrift nr 1.
inflytande,
JONUNG, CHRISTINA & PERSSON, INGA (red.) ( 1 9 9 0 )
- (1997a) " M a k t , kön och BNP", Göran Ahrne &
jämställdhetsperspektiv",
till
Inga Persson (red.) Familj, makt och jämställdhet,
Långtidsutredningen, Finansdepartementet.
s o u 1 9 9 7 : 1 3 8 , Fritzes.
KATZ, KATARINA ( 1 9 9 4 ) Gender differentiation and
- (1997b) Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet
discrimination: a study of Soviet wages, ak. avh.,
och oberoende,
s o u 1 9 9 7 : 8 7 , Fritzes.
Ekonomiska studier, Göteborgs universitet.
OECD ( 1 9 9 5 )
Household
Kvinnors
roll
i
ekonomin,
Bilaga
23
Bilagedel, s o u 1 9 9 6 : 1 4 5 , Fritzes.
Production in
OECD
KUIPER, EDITH & SAP, JOLANDA (red.) ( 1 9 9 5 ) Out of
Countries. Data Sources and Measurement Methods,
the Margin: Feminist Perspectives on Economics,
OECD.
Svenska kvinnor
möter
integration
social
Routledge.
PERSSON, INGA ( 1 9 9 3 )
LIM, JOSEPH ( 2 0 0 0 ) " T h e Effect of Globalization and
Europa.
the East Asian Crisis on the Employment on Women
harmonisering ur ett kvinnoperspektiv, Bilaga 16 till
and Men: The Philippine Case", World
Långtidsutredningen 1 9 9 2 , Finansdepartementet.
Development
Ekonomisk
och
(28)7.
PERSSON, INGA & JONUNG, CHRISTINA (red.) ( 1 9 9 7 )
LUNDBERG, SHELLEY J., POLLAK, ROBERT A. & WALES,
The Economics of the Family and Family Policy,
TERENCE J. ( 1 9 9 7 ) " D o husbands and wives pool
Routledge.
their resourcesJournal of Human Resources 32.
-
LÖFSTRÖM, ÅSA (1989) Diskriminering pä svensk
Routledge.
arbetsmarknad: en analys av löneskillnader mellan
PERSSON, INGA & WADENSJÖ, ESKIL (red.) (1997a)
kvinnor och män, ak. avh., Umeå economic studies.
Kvinnors och mäns löner - varför så olikai, sou
MACDONALD,
MARTHA
(1995)
"The
Empirical
(red.)
(1998)
Women's
Work and
Wages,
1 9 9 7 : 1 3 6 , Fritzes.
Challenges of Feminist Economics. The example of
-
economic restructuring", Edith Kuiper & Jolande
segregerade arbetsmarknaden, sou 1997:137, Fritzes.
Sap (red.) Out of the Margin. Feminist Perspectives
- ( r e d . ) ( 1 9 9 8 ) Välfärdens genusansikte,
on Economics,
Routledge.
nytryck
1970)
PETERSON, JANICE Si BROWN, DOUG (red.) (1994) The
The
Economic Status of Women Under Capitalism: lnsti-
of Women, Cambridge, Mass.
MOSER, CAROLINE ( 1 9 9 6 )
sou 1998:3,
Fritzes.
MILL, JOHN STUART ( 1 8 6 9 ,
Subjection
(1997b) Glastak och glasväggar? Den köns-
Confronting Crisis. A
tutional Economics and Feminist Theory, Edward
Comparative Study of Household Responses to
Elgar.
22
Budgetpropositionen för
PROP. 2 0 0 0 / 2 0 0 1 : 1
1001,
Budget,
Feminism and Anti-
(1992)
PUJOL, MICHÉLE A.
Swedish
International
Development
Cooperation Agency, Sida.
Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse.
STRASSMAN, DIANA ( 1 9 9 9 ) " F e m i n i s t
Economics",
Feminism in Early Economic Thought, Edward
J a n i c e Peterson & M a r g a r e t Lewis (red.) The
Elgar.
Companion to Feminist Economics, Edward Elgar.
RIVES, JANET M. & YOUSEFI, MOHMOOD (red.) ( 1 9 9 7 )
STÅHLBERG,
Economic Dimensions of Gender lnequality. A
" S j u k p e n n i n g f ö r s ä k r i n g e n , arbetsskadeförsäkringen,
Global Perspective, Praeger.
förtidspensionen
SCB ( 1 9 9 2 ) Tidsanvändningsundersökningen
9 1 ) Levnadsförhållanden, R a p p o r t 8 0 , Tabeller.
Wadensjö (red.)
1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
(1999)
JEAN
efterlevandeskyddet
perspektivet kvinna - m a n " , Inga Persson &
(1990/
- (2001) Avdelningen för Högskolestatistik.
SCHAKELFORD,
(1998)
ANN-CHARLOTTE
och
Elgar
"International
ur
Eskil
Välfärdens genusansikte, sou
STÅHLBERG, ANN-CHARLOTTE & TEGLE, STIG ( 1 9 9 8 )
Association for Feminist E c o n o m i c s (IAFFE)", J a n i c e
" D e n nuvarande och den nya ålderspensionen - hur
Peterson
o m f ö r d e l a r dessa mellan k v i n n o r och m ä n ? " , Inga
&
Margaret
Lewis
(red.)
The
Elgar
Companion to Feminist Economics, Edward Elgar.
SEN, GITA & GROWN, CAREN ( 1 9 8 7 )
Persson
Development,
Crises and Altemative Visions: Third World Women's
M o n t h l y Review.
Perspectives,
Eskil
&c
genusansikte,
Wadensjö
Persson
&
Eskil
Wadensjö
genusansikte,
Informal
SUNDIN, ELISABETH ( 1 9 8 8 )
Approach",
Välfärdens
- ( 1 9 9 8 ) " K v i n n o r s o c h m ä n s a v t a l s p e n s i o n e r " , Inga
SEN, GITA ( 1 9 9 1 ) " M a c r o e c o n o m i c Policies and the
Sector: A G e n d e r Sensitive
(red.)
s o u 1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
(red.)
Välfärdens
s o u 1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
Omåttliga önskningar,
W o r k i n g Paper N o . 1 3 , Vassar College, D e p a r t m e n t
måttliga framsteg -
of Economics.
morgondagens samhälle, Vardagen och världen,
SHARP,
RHONDA
&
BROOMHILL,
RAY
(1998)
Budgets",
Elizabeth
Shannon
i
dagens
SUNDSTRÖM, MARIANNE & DUVANDER, ANN-ZOFIE
(red.)
(1998)
"Föräldraförsäkringen
och
jämställdhet
Australian Women's Policy Structures. Centre for
mellan kvinnor och m ä n " , Inga Persson &
Public Management and Policy, University of
Wadensjö (red.)
Tasmania.
1 9 9 8 : 3 , Fritzes.
SHARP, RHONDA ( 1 9 9 9 ) " W o m e n ' s B u d g e t s " , J a n i c e
SZEBEHELY,
Peterson
förändring
&
Margaret
Lewis
(red.)
The
Elgar
Companion to Feminist Economics, Edward Elgar.
SPÄRR, PAMELA ( 1 9 9 4 )
och
FRN-Fram tidsstudier.
" I n t e r n a t i o n a l Policy D e v e l o p m e n t s in Engendering
Government
kvinnor
MARTA
-
Eskil
Välfärdens genusansikte, sou
(2000)
knappare
organisationsformer",
"Äldreomsorg
resurser
Marta
och
Szebehely
i
nya
(red),
Välfärd, vård och omsorg, sou 2000:38, Fritzes.
Mortgaging Women's Lives:
Feminist Critiques of Structural Adjustment, Zed
Ty makten är din ... Myten om det rationella
Press.
arbetslivet och det jämställda Sverige, sou 1998:6,
STANDING,
Through
(1989)
GUY
Flexible
labour",
"Global
Feminization
World
Development
Fritzes.
UN (1995a) Report of the United Nations' Fourth
World Conference on Women, Beijing, September 4-
17(7).
STARK, AGNETA (red.)
långt
farväl?
Ljusnande framtid eller ett
Den
15.
-
svenska välfärdsstaten
jämförande belysning, sou 1997:115, Fritzes.
STARK,
AGNETA
&
DE
Mainstreaming Gender
VYLDER,
STEFAN
(1995b) Human Development Report
1995,
O x f o r d University Press.
(1998)
in Namibia's National
23
UNIFEM ( 2 0 0 0 )
Progress of the World's Women
2000,
Biennial
UNIFEM
Report,
United
Nations
as more economically active than women,
D e v e l o p m e n t Fund for W o m e n .
a
new
while resources are redistributed from men to
Economics
in
women through social security systems and
Sweden. An Evaluation of Swedish Research in
women are subsidised more than men by pu-
WADENSJÖ,
ESKIL
(1992)
generation",
Lars
Engwall
Economics,
"Recruiting
(red.)
blic services such as childcare
Routledge.
WARING, MARILYN ( 1 9 8 8 )
If Women Counted. A new
Development
to be as economically active as men, and
( 1 9 9 5 ) " S p e c i a l Issue - Gender,
since they have as long or longer working
A d j u s t m e n t a n d M a c r o e c o n o m i c s " , november.
World
Development
the elderly. If however unpaid care work is
also included in the analysis, women appear
feminist economics, Harper 8c Row Publishers.
World
and care for
days, resources might rather be seen as being
( 2 0 0 0 ) " S p e c i a l Issue - G r o w t h ,
Trade, Finance and G e n d e r I n e q u a l i t y " , juli.
redistributed
WWW.INFOPOLIS.ES.
women's unpaid care work as subsidising
from
women
to
men
and
men's paid work. Economic theories and
models, which integrate paid and unpaid
SUMMARY
work, are needed especially since the time
Economics is one of the most women and
gender
resistant
disciplines
of all.
available for care work, paid and unpaid
Some
now seems to be decreasing as a consequence
Economists who are critical of mainstream
of
economic theory and method have, however,
women's increasing participation on la-
bour märket, savings in the public sector as
started to apply a gender perspective to
well
economic models. One important feminist
as
of
the
fact
that
services
are
continuously becoming more expensive in re-
critique of macroeconomic theory and policy
lation to goods since these cannot be replaced
has been that they do not take into conside-
by technological advances. At the same time
ration unpaid care work (including domestic
the demand for care work expands because
work) and paid work in the informal sector.
Feminist economists have therefore started to
present an alternative view of economic real-
the proportion of elderly is increasing
and
because
ever
children
seem
increasing investment of
ity that includes work of this kind. Making
to
need
an
human and social
capital to be able to cope on the labour
unpaid care work and paid informal work
märket.
visible offers a more comprehensive picture
of the economy and women's place in it. It
ANITA NYBERG
also makes it possible to analyse different
Arbetslivsinstitutet
112 79 Stockholm
sectors of the economy and the connections
[email protected]
between them. When consideration is given
only to the monetary economy, men are seen
24