Camilla Siotis Ekberg
Högskolan Kristianstad
Föreläsningen tar upp
 Aspekter som skiljer barn - vuxen
 Barns utveckling
 Föräldrars roll
 Vad man kan arbeta med när det gäller barn och trafik -
Trafikplaneringsaspekter
- Barns erfarenheter och upplevelser
- Barns kunskap om trafik och trafikbeteende
Hjärnan utvecklas biologiskt
över barndom och tonårsperiod
Följande förmågor bli bättre:
 Informationsbearbetning och uppmärksamhet
 Samordning av handlingar mot ett mål
 Förmågan att stoppar påbörjade handlingar och
impulser
Hjärnans utveckling
Mognaden av centrala nervsystemet går
bakifrån och framåt
Frontallobens utveckling
 Frontal loberna är de mest avancerade strukturerna i hjärnan och är
fullmogna först fr o m 16 års ålder eller ännu senare (över 20-25 år sägs
också)
 Frontalloberna är broms och kontroll i hjärnan och blir alltså effektivare
vid ökande ålder
Demonstration: Stoppa automatik
Fara!
Bromsen (frontalloben) inte aktiverad!
Det preoperationella stadiet
PIAGET
 Barn 2 – omkring 7 års ålder
Förskolebarnet: En sak i taget…
Är där mer juice i den ena bägaren än i den andra?
Vid ca 5 års ålder börjar barn klara denna typ av uppgift.
Förskolebarnets sätt
att processa information
 Förskolebarnet processar ofta EN aspekt i taget
 Vad de SER dominerar deras tänkande och handlingar
 Sådant som skulle kunna hända – som att en bil kommer bakom något
skymmande – tas inte hänsyn till
Att förstå trafik (1)
 Yngre barn ger mycket uppmärksamhet till omgivningen, t ex trafikljus,
skyltar…
 MEN – EN aspekt åt gången.. De kan fokusera på en signal och inte
upptäcka en kommande bil…
Att förstå trafik (2)

-
Barn har svårt att förstå att andra på vägen
är på väg åt andra håll
har annan uppfattning och synintryck i situationen
har olika grad av kontroll i olika situationer
 Med ökande erfarenhet kan barnet ge mer uppmärksamhet åt förarens
beteende och inte bara åt hur situationen ”ser ut”
 Att förstå en annan persons perspektiv och koordinera med ens eget samtidigt
kräver mycket tankekapacitet
Det konkret operationella
stadiet
PIAGET
 Barn mellan ca 7 och 12 års ålder
Låg- och mellanstadiebarnet
 Betydande utveckling av tänkande och förmågor
 Förmågor och kunskap är rotade i konkreta erfarenheter, dvs kommer ur
ett visst sammanhang
 Därför finns skillnader mellan barn som beror på skillnader i erfarenheter
 Svårigheter att koordinera två olika perspektiv
Att koordinera två aspekter
Att ta hänsyn till både vikt och avstånd för att balansera
vågen är svårt för mellanstadiebarnet
Parallell i trafiken: Att ta hänsyn till hastighet och avstånd vid
bedömning av fara
Virtuell studie av Rosenbloom, Nemrodov, Ben-Eliyahu, Eldrod (2008)
 Förskolebarnen insåg inte att hastighet utgjorde fara
 Barn i 3:an kunde inte kombinera effekten av hastighet och avstånd
 Vuxna bedömde hastighet och avstånd och tog hänsyn till båda faktorerna
Barnet med högre individuell risknivå är
 Yngre
 Pojkar
 Impulsiva
 För dessa barn i synnerhet ger bättre övervakning fördelar
Beteende och val av strategi
Barnet kommer att ha tillgång till flera olika strategier som det lärt in i olika
åldrar. En mer eller mindre mogen strategi kan användas vid olika
tillfällen. Att det finns en kapacitet att bete sig säkert är ingen garanti
för att en person kommer att göra det!
Overlapping waves model,
Siegler, 2000
Stress
Den som är stressad kommer att fatta sämre beslut och även ta in mindre
information – oavsett om personen är barn eller vuxen
Vid vissa tillfällen och på vissa ställen är det mer sannolikt att personer som
har bråttom och är stressade kommer att befinna sig – ex vis vid skolor på
morgonen, vilket ökar risken för olyckor
Tonåringar –
möjligheter som växer fortare än förmågor…
 Trots att tonåringar har en mera vuxenlik kapacitet är det fler tonåringar än barn
som drabbas av olyckor i trafiken
 Tonåringar är mer ute i trafiken än yngre barn – och ofta även än äldre
 Tonåringar är ofta överdrivet självsäkra i trafik och tar inte tillräcklig hänsyn till
det oväntade
 Föräldrar/vuxna tror att tonåringen är ”tillräckligt stor” för att bete sig säkert i
trafiken
Föräldrars roll för barns mobilitet
För yngre barn är det föräldrarna som definierar var och hur de får röra
sig utanför hemmet
Föräldrarnas uppfattningar om risk och säkerhet kommer att vara
avgörande för deras beslut om rörelsefrihet
Föräldrars uppfattningar är inte alltid rationella
 ”Alla” lämnar barn med bil vid skolan
 Cykelvägar bedöms som riskabla av föräldrar som inte cyklar
 Bristande insikter i vad som faktiskt kan vara riskabla moment i
trafikmiljön (eller den sociala miljön)
 Bristande koll på att cyklar är hela och rätt utrustade – en
”hemmagjord” fara
Föräldrar och transportbeteende
Många mönster av föräldrabeteende (t ex risktagande i trafiken)
återskapas av deras barn
 Genetisk disposition (särskilt temperament)
 Modellinlärning (man gör som den vuxne gjort…)
- Cyklande föräldrar får mer cyklande barn
(transportkultur)
Trygghet - säkerhet
 Trygghet är den subjektiva uppfattningen om risken att något farligt
händer
 Säkerhet är den objektiva risken att något farligt händer
 Vi handlar utifrån vår uppfattning om risk – dvs utifrån vår bedömning av
trygghet
Ett övergångsställe kan ju kännas tryggt – men bara om det
respekteras av bilisterna..
En cykelväg kan kännas otrygg – om man
inte provat att cykla där själv (oavsett hur ”säker” den är)
Att fundera på i barns närmiljö
 Hastighet och omfattning av trafik
 Illegal körning (i t ex förväntat bilfria områden)
 Illegal parkering (hindrar tillgänglighet eller sikt)
 Oförsiktighet från bilförarnas sida
 Oförsiktighet från barnens sida
Reducera risker i närmiljön
 Information och attitydbearbetning
 Separera möjliga vägar för bilar kring barns lek- eller cykel/gångytor
 Farthinder
Att tänka på när man undersöker en viss trafikmiljö och
barn:
 Observera barnen i deras miljö. Hur och vart rör de sig och
varför?

-
Ur barnets perspektiv:
Hur ser miljön ut när man är kort?
Hur syns man för andra?
Vad verkar roligt att leka med, kanske på sätt som inte
förutsetts?
 Ge säkra vägar till intressanta upplevelser – uttråkade
barn kan göra farliga saker
Gräsplätt…..
Att försöka förbättra barns trafikskicklighet: Ge
kunskap, erfarenhet – lita inte på det som försäkring!
 Trafikkunskap kan läras ut. Praktisk erfarenhet är mest
effektiv. Gå/cykla tillsammans, lär regler.
 Kunskapsnivå är ofta relaterad till
beteende - MEN inte alltid!
 I olika situation kan mindre lyckade strategier tillämpas
(tänk bara på när du själv är riktigt stressad) även av barn
som ”vet bättre”.
Allmän sammanfattning
 Man bör undervisa, lära och träna barn när det gäller kunskap och förmågor som rör
deras säkerhet, men inte lita till att detta är effektivt i alla lägen
 Barnets grad av mognad kommer att begränsa deras möjligheter att förstå och att
uppföra sig säkert i många situationer
 Olika temperament är också en faktor (och pojkar genomsnittligen är mer impulsiva än
flickor)
 Mognad uppnås både biologiskt och genom erfarenhet. Detta tar sin tid och kan inte
tvingas fram i förtid
Olycksprevention
 Trafikplanering: Skapa säkra miljöer som tar hänsyn till barnens kognitiva, mognadsmässiga
och fysiska begränsningar. Tänk på vad som är målpunkter för barn – vart och var går de?
 Klimat och ljus: Årstider och mörker måste tas med i beräkningen
 Undervisning:
 Vuxna (inte minst planerare och föräldrar) behöver förståelse för barns förutsättningar i
trafiken.
 Barn behöver kunna de basala reglerna och fostras in genom deltagande träning i säkert
beteende
 Upprätthållande: Respekt för lagen och försiktighet måste upprätthållas för både förare och
fotgängare
 Skydd (hjälm, bälte..): Ska användas
Kommunikation
Människor vill känna att man lyssnar på dem
 Föräldrar har uppdraget att sörja för sina barns välbefinnande
 Kommuner har uppdrag att se till barns väl, men också hantera och
fördela resurser
 Båda parter behöver respekteras i sina strävanden
 En upprörd förälder kanske kan erbjudas något annat än skolskjuts –
något som känns relevant för barnets säkerhet? Att själv följa med på
skolvägen och få rapporterat in om åtgärder behövs för säkerheten…?
Tack för uppmärksamheten!
Om du vill ha en artikel med en undersökning kring barns cyklande till skola och
fritidsaktiviteter (HM Skånes EU-projekt ”Öresund som cykelregion”), är du
välkommen att ta kontakt med mig
[email protected]