1 (4)
Göteborg den 15 februari 2017
Regeringskansliet
Näringsdepartementet
[email protected]
[email protected]
Yttrande i anledning av remiss av förslag till ändringar i fiskelagen
(dnr N2016/07381/RS)
Sveriges Fiskares PO (SFPO) har erhållit rubricerad remiss för yttrande och vill i anledning därav
framföra följande synpunkter:
SFPO önskar framföra att regellättnader är något som är eftersträvansvärt för svenskt yrkesfiske och
svensk fiskerinäring. Rent principiellt anser vi i anledning av medlemskapet i EU att det är den
gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser, och inte strängare ensidiga och nationella regler, som
ska reglera det svenska yrkesfiskets bedrivande och därigenom säkerställa likvärdiga
konkurrensförutsättningar.
Ett förtydligande av bemyndigandet att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet
Förslaget är att det förtydligas att även befälhavare omfattas av bemyndigandet för regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om skyldighet för den som har
fiskelicens, personlig fiskelicens eller som utan stöd av sådan licens fiskar för avsalu att lämna vissa
uppgifter. Mot bakgrund av nuvarande bestämmelses ordalydelse och kontrollförordningen samt då
det finns ca 300 befälhavare utan licens vitsordas förslaget i denna del, dvs. § 22 i fiskelagen
(1993:787) bör ändras så att det tydligt framgår att även befälhavare omfattas.
Ett nytt bemyndigande
Förslaget är att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ges rätt att för
befälhavare, för den som har licens (fiske- eller personlig licens) eller fiskar för avsalu, meddela
föreskrifter om skyldigheter i fråga om vägning av fångst, märkning av fiskeriproduktspartier,
2 (4)
information som ska följa med partier av fiskeriprodukter och dokumentation av uppgifter i
syfte att säkerställa spårbarhet av fiskeriprodukter:
Vägning av fångst
SFPO kan, vilket här anförs endast upplysningsvis, inte se värdet av att fångstjournal förs, eftersom
uppgifterna finns tillgängliga i alla fall på annat sätt. Det är vidare SFPO:s uppfattning att
kontrollförordningen omgående i sin helhet bör ses över i ljuset av landningsskyldighetens successiva
införande.
SFPO har inget att erinra emot att det i fiskelagen införs ett sådant bemyndigande som föreslås med
avseende på bemyndigande att meddela föreskrifter om vägning, å andra sidan har bemyndigandet i
förordningen tidigare nyttjats och SFPO har svårt att se exakt vari värdet av att ett sådant
bemyndigande tydligare återfinns i fiskelagen ligger. Upplysningsvis anser SFPO med bestämdhet att
en fiskare inte ska kunna tvingas att väga om sin fångst, i sådana situationer måste det vara
fiskerikontrollen som gör en sådan omvägning (utan att därigenom negativt påverka värdet av
fångsten).
Skyldigheter i syfte att säkerställa spårbarhet av fiskeriprodukter
SFPO anser, i ljuset av att det i remissen anges: ”Bestämmelserna i kontrollförordningen och
tillämpningsförordningen om skyldighet att märka eller lämna information om fiskeri- och
vattenbruksprodukter innehåller endast minimikrav och de får därför kompletteras med nationella
bestämmelser” att det är viktigt att påtala att det finns en anledning till varför minikraven ser ut som de
gör; sannolikt därför att dessa komponenter innebär en grundläggande säkerhet i denna aspekt. Bara
för att det är minimikrav följer med nödvändighet inte ett nationellt kompletteringsbehov, utan om
kompletteringar föreskrivs nationellt måste sådana tjäna något hållbart syfte och vara proportionella.
SFPO har svårt att se exakt vari värdet av en uppgradering av bemyndigandet ligger (från förordning
till lag); det motiveras här endast på följande sätt: ”Det finns dock behov av att i lag…” – dessa behov
borde rätteligen presenterats i remissen.
Sanktioner
SFPO delar uppfattningen att diskrepansen mellan lagarna inte är tillfredsställande. SFPO anser att det
är särskilt viktigt att ha i åtanke att administrativa sanktionsavgifter inte ska utdömas när det är fråga
om skönsmässiga bedömningar.
Överträdelser av föreskrifter om vägning bör kriminaliseras
Förslaget i denna del är att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vägningsföreskrifter
döms till böter, dock ska gärningen om den är ringa inte föranleda ansvar. SFPO anser att förslaget är
bra och biträder uppfattningen att en effektiv kontroll är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart
fiske. SFPO anser dock att det är viktigt att ha en sund och balanserad syn på problematiken, t.ex.
innebär en enstaka mindre vägningsförseelse inte risk för skada på ett fiskbestånd och därför finns skäl
för att ha en sansad syn på hur man ska se på sådana överträdelser, m.a.o. en sådan överträdelse är inte
att något som man bör se allvarligt på och bör inte föranleda kännbara böter med mindre det är något
som t.ex. satts i system. Det finns en stor och påtaglig risk för att man i rättstillämpningen
övervärderar effekter av ett begånget fel i så mening att en domstol kan anse att ett fåtal kg kan
medföra sådan risk. Frågan detta leder till är vad som är att anse som ringa? I remissen sägs ”vid
3 (4)
bedömningen om en överträdelse ska betraktas som ringa måste gärningen sättas i relation till det
intresse som regeln omedelbart syftar till att skydda” och det är korrekt; dock kommer man helt fel när
man säger att möjligheten att inte döma till ansvar i ringa fall bör tillämpas mycket restriktivt. Detta
innebär enligt SFPO att rättstillämpningen kommer att medföra att just ringa gärningar kommer att
leda till kännbara böter, vilket rimligen inte kan anses vara avsikten. Det föreligger en påtagligt osund
obalans i att säga att ringa gärningar inte ska föranleda ansvar samtidigt som man säger att möjligheten
att inte döma till ansvar i ringa fall bör tillämpas mycket restriktivt.
Ett förtydligande av bemyndigandet att meddela föreskrifter om sanktionsavgift
Förslaget är att det förtydligas att även befälhavare omfattas av bemyndigandet för regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sanktionsavgift samt att ”eller
annars fiske i näringsverksamhet” ersätts med ”och den som annars bedriver fiske i
näringsverksamhet”. SFPO har inget att erinra emot i denna del.
Överträdelser av föreskrifter som syftar till att säkerställa spårbarhet bör leda till
sanktionsavgift
Det föreslås att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om sanktionsavgift för befälhavare,
licensinnehavare och den som bedriver fiske för avsalu som bryter mot föreskrifter om märkning av
och information om partier av fiskeriprodukter samt om dokumentation av uppgifter i syfte att
säkerställa produkternas spårbarhet. Att kunna säkerställa fiskeriprodukters spårbarhet i alla led är
viktigt, dock är det viktigt att ha klart för sig att orsakerna till denna ”viktighet” inte står att finna i
tidigare ”katastrofer” utan i livsmedelslagstiftningen utifrån ett konsumentskyddsintresse, för att få en
balanserad uppfattning i saken. SFPO har inget att erinra i denna del.
Överträdelser av landningsskyldigheten ska omfattas av det nationella pricksystemet
Förslaget i denna del är att fiskelagens bestämmelser om pricksystem ska omfatta överträdelser av
landningsskyldigheten. Det sägs att i princip all fångst ska landas när landningsskyldigheten är på
plats 2019, det är viktigt att påtala att det handlar om kvoterad fisk i denna del.
Landningsskyldighetens införande är i princip något positivt och SFPO har inget att erinra emot
förslaget i denna del.
En ändring i 39 a § fiskelagen
SFPO vitsordar förslaget att ta bort ”i den ursprungliga lydelsen” i paragrafen.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
SFPO har i denna del inget att erinra emot.
Konsekvenser
Det står att det bedöms vara relativt vanligt förekommande att aktörer bryter mot bestämmelserna om
vägning. Om man gjort en sådan bedömning borde man utöver att initiera ändrad lagstiftning torgföra
vad som är fel och hur man som aktör ska göra rätt. En sådan informationskampanj torde vara något
4 (4)
som man med enkla medel skulle kunna igångsätta, om man nu bedömt att det är relativt vanligt
förekommande (vad nu ”relativt vanligt” är?).
Med vänlig hälsning
SVERIGES FISKARES PO
Peter Ronelöv Olsson
Ordförande
Fredrik Lindberg
Ombudsman
