Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun

Handlingsplan för Demensvård
Flens Kommun
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................................. 4
Värdegrund ......................................................................................................................................... 4
Vision .................................................................................................................................................. 5
Värdighetsgarantier för äldreomsorgen .............................................................................................. 5
Länsgemensam värdegrund ................................................................................................................ 7
Demenssjukdom...................................................................................................................................... 8
Vad är demenssjukdom? ..................................................................................................................... 8
Klassifikation av Demenssjukdomar .................................................................................................. 9
Alzheimers sjukdom ........................................................................................................................... 9
Frontotemporal demens .................................................................................................................... 10
Lewy Body demens........................................................................................................................... 10
Parkinsons sjukdom med demens ..................................................................................................... 11
Vaskulär demens ............................................................................................................................... 11
Sekundära sjukdomar ........................................................................................................................ 11
Omvårdnad............................................................................................................................................ 13
Personcentrerad omvårdnad .............................................................................................................. 13
Specifik omvårdnad .......................................................................................................................... 13
Läkemedelsgenomgång..................................................................................................................... 14
Palliativ vård ..................................................................................................................................... 14
Landstingets organisation ..................................................................................................................... 15
Demensutredningar ........................................................................................................................... 15
Samverkan mellan landsting och kommun ....................................................................................... 15
Socialförvaltningens organisation gällande Demens ............................................................................ 16
Demenssamordnande sjuksköterska ................................................................................................. 16
Demensteam...................................................................................................................................... 16
BPSD registret .................................................................................................................................. 17
Biståndsbedömning ........................................................................................................................... 18
God man och Förvaltare.................................................................................................................... 19
Anhörigstöd....................................................................................................................................... 19
Café Irene .......................................................................................................................................... 20
Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt ........................................................................... 20
Demensteam i Hemtjänsten .............................................................................................................. 21
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 2
Hemsjukvård ..................................................................................................................................... 21
Kommunrehabilitering ...................................................................................................................... 21
Korttidsplatser och växelvård ........................................................................................................... 22
Demensboenden ................................................................................................................................ 22
Omvårdnadsboende........................................................................................................................... 22
Levnadsberättelse.............................................................................................................................. 22
Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun ........................................................................... 23
Reagera ............................................................................................................................................. 24
Rapportera ......................................................................................................................................... 25
Bedöma ............................................................................................................................................. 26
Planera .............................................................................................................................................. 27
Genomföra ........................................................................................................................................ 27
Utvärdera........................................................................................................................................... 28
Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 30
Bilaga 2 ............................................................................................................................................. 32
Bilaga 3 ............................................................................................................................................. 34
Bilaga 4 ............................................................................................................................................. 35
Bilaga 5 ............................................................................................................................................. 37
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 3
Inledning
Personer med demenssjukdom, såväl i ordinärt som särskilt boende har rätt till god omsorg
och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering samt tillgång till personal som har kunskap
om sjukdomen. Utifrån det länsgemensamma programmet som togs i juni 2011, skall vården
av personer med demenssjukdom vara likvärdig i hela länet och programmets riktlinjer skall
säkerställa att den sjukes behov tillgodoses på ett kunskapsbaserat sätt.
Syftet med denna handlingsplan är att utifrån de länsgemensamma riktlinjerna dels beskriva
hur vården av personer med demenssjukdom skall bedrivas i Flens kommun och dels ge stöd
till personal inom den kommunala omsorgen i att använda metoder som ger omvårdnaden en
bra kvalitét. Målet är att all personal inom den kommunala vård och omsorgen, som i sitt
arbete kommer i kontakt med personer som har en demenssjukdom, skall känna till
handlingsplanen och tillämpa denna i sitt dagliga arbete.
Handlingsplanen är utarbetad av Flens Kommuns demenssamordnande sjuksköterska i
samarbete med demensteamet på uppdrag av Socialförvaltningens chef. Vid framtagandet av
planen har underlag hämtats från Länsgemensamt program för vård och omsorg av
demenssjuka 2011, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
(Socialstyrelsen, 2010) samt litteraturöversikt inom demensforskningen.
Värdegrund
Följande värdegrund är antagen av socialnämnden i Flens kommuns 2010.
Invånare i Flens kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv med sociala
kontakter, trygghet, tillit och rättsäkerhet. De ska utifrån egna behov mötas med respekt,
värdighet och bibehålla sin integritet i det vardagliga livet.
Den enskilde ska vara delaktig och utifrån eget självbestämmande kunna påverka sin
situation och få del av samhällets välfärd.
De insatser som ges för att stödja den enskilde ska samordnas och präglas av kontinuitet.
Insatserna ska bygga på ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens
erfarenheter baserade på kunskap och klienternas/ brukarnas behov och kompetens knyts
samman till en helhet. Förvaltningens uppgift är att bistå med insatser om och i den
utsträckning som behov föreligger, d v s när den enskilde inte har förmåga att själv tillgodose
dessa behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Förståelsen för att varje individ bär på
en egen historia och ingår i olika nätverk är vägledande. Individen ska därför i den mån det
är möjligt erbjudas hjälp på hemmaplan och i individens nätverk.
Verksamheten ska ha ett tydligt barnperspektiv.
I de insatser som ges ska jämställdhet och mångfald beaktas. Insatser ska – vad gäller äldre ges för att möjliggöra den enskildes rätt till kvarboende inom såväl ordinärt som särskilt
boende.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 4
Vision
Under 2010-2011 har socialförvaltningens personal och politiker arbetat med att skapa en
vision. Arbetet har pågått under ca ett halvår genom en process, där personal har varit
delaktiga genom att diskutera fram förslag på vision på arbetsplatsträffar utifrån
frågeställningen: Vad är det viktigaste vi ska förmedla och åstadkomma som personal för
våra deltagare/brukare under åren 2011-2014.
Efter ett flöde mellan personal inom socialförvaltningen och politiken, beslutade
socialnämnden i mars 2011 följande vision:
Livet ska levas hela livet
Din meningsfullhet vår utmaning
Vår kunskap din trygghet
Värdighetsgarantier för äldreomsorgen
De lokala värdighetsgarantierna tydliggör vad du kan förvänta Dig av äldreomsorgen i Flens
kommun och på vilket sätt insatserna ska utföras. De är beslutade av Flens kommuns
socialnämnd och innebär en möjlighet att höja kvaliteten i verksamheten.
Arbetet inom äldreomsorgen ska utgå från Dig som person och Du ska alltid bli respekterad
som den Du är och få ett trevligt bemötande. Du får bestämma över Dig och Ditt liv samt får
det stöd Du behöver och möjlighet att utföra det Du själv klarar av i vardagen. Insatserna ska
vara av god kvalitet och personalen ska ha ett förhållningssätt som inbjuder till att utrycka
dina åsikter.
För att öka ditt välbefinnande
Vi garanterar att alla olika personalkategorier samverkar med och omkring Dig för bästa
möjliga stöd, omvårdnad samt för att förebygga ohälsa och lindra sjukdom.
För att öka din värdighet
Vi garanterar att all personal i äldreomsorgen bär tydlig namnbricka.
Personal i hemtjänsten ska även kunna visa speciell legitimation.
Garantier i Hemtjänsten
För att öka ditt inflytande
Vi garanterar att Du som beviljats hemtjänstinsatser får två kontaktpersonal utsedda.
Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom tre veckor, som utgår från Ditt
biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur stöd och hjälp ska utformas.
Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller företrädare.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 5
För att öka din meningsfullhet
Vi garanterar att Du får stöd att behålla kontakter, utöva aktiviteter och intressen för att
motverka ensamhet och isolering.
Garantier på Äldreboende
För att öka ditt inflytande
Vi garanterar att Du som flyttar in på ett äldreboende får en kontaktpersonal som Din
närmaste kontakt och Ditt stöd. Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom 3
veckor, som utgår från Ditt biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur
stöd och hjälp ska utformas. Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller
företrädare.
För att öka ditt välbefinnande
Vi garanterar näringsriktiga måltider i en trevlig och trygg måltidsmiljö.
För att öka din meningsfullhet
Vi garanterar att du erbjuds att delta i en planerad aktivitet varje dag. En aktivitet kan vara
en pratstund, högläsning, promenad eller en gruppaktivitet tillsammans med personal eller
kommunens frivilligverksamhet.
Vi garanterar att Du erbjuds en aktivitet – egen tid, en gång i månaden, med Din
kontaktpersonal. Det är en aktivitet ni planerar tillsammans utifrån Ditt önskemål, intresse
och dina förutsättningar.
För att öka din delaktighet
Vi garanterar att kontakten mellan personalen på äldreboendet och Dina anhöriga är god
och förtroendefull. Vid varje äldreboende ska finnas ett Boenderåd där Du och Dina anhöriga
kan få information och framföra åsikter om verksamheten. Vi kontaktar Dina anhöriga eller
företrädare om vi får Ditt samtycke.
Om vi inte håller vad vi lovar:
Tar Du kontakt med personalen på Din enhet/område. Du garanteras en kontakt inom en
vecka med områdeschefen. Områdeschefen erbjuder ett samtal kring det som hänt, vilka
åtgärder som vidtas och vad som ska göra att det inte händer igen. Områdeschefen ser till att
åtgärder genomförs och dokumenterar. Dokumentationen vidarebefordras till
avdelningschefen för Äldre- och Handikappomsorgen och till Socialnämnden. I perioder med
särskilt hög belastning kan dock verksamheten ha svårt att uppfylla alla punkter i garantierna.
Dina synpunkter är viktiga för att vi ska kunna utveckla och förbättra arbetet.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 6
Länsgemensam värdegrund
Följande värdegrund är hämtad från det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg
av demenssjuka (2011).
Varje person som lider av demens har rätt
 Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen
 Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom
 Att så länge som möjligt behålla sin funktionsduglighet med stöd av planenlig
och individuell vård
 Att behandlas som en fullvuxen människa
 Att känna att han eller hon tas på allvar
 Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt
 Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov
beaktas
 Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och
vanor
 Att regelbundet få röra sig utanför hemmet eller vårdinrättningen
 Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stödjer
den vuxna människans jag bild
 Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet
 Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården
av personer med demens
(Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer’s Disease International, 21 september 1994)
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 7
Demenssjukdom
Det beräknas finna ca 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige (2010) och varje år
insjuknar mer än 24 000 personer och ca 20000 personer avlider.
Vad är demenssjukdom?
En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i
stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter som personen lever under.
Med demenssjukdom avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans
funktioner. Denna process beror på att hjärnan drabbats av sjukdom eller skada. De flesta
demenssjukdomar är så kallade progredierande (fortskridande) sjukdomar som det ännu inte
finns något botemedel för. Demenssjukdomen leder oftast till svåra intellektuella och sociala
handikapp och kan även orsaka en förtidig död. Förloppet av demenssjukdomen kan påverkas
av andra sjukdomar som personen drabbas av.
Demens kan även beskrivas som ett syndrom eller ett samlingsnamn för ett antal symtom.
Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar en persons kognitiva funktioner (intellektet) det vill
säga de funktioner som används av hjärnan när den bearbetar information. Vanliga symtom
och störningar som förekommer är påverkan på minne, tänkande, orientering, förståelse,
tolkning av intryck samt förmågan att räkna och att lära in nya saker. Även påverkan på
språket, de praktiska färdigheterna och personens omdöme blir under sjukdomsförloppet
påtagliga. Detta får i slutänden stora konsekvenser för den sjuke eftersom förmågan att sköta
sin personliga omvårdnad och ta hand om sitt hem försvinner.
Demenssjukdomarna delas in i tre olika kategorier:



Primärdegenerativa sjukdomar – dessa orsakar demensutveckling på grund av att
hjärnans celler förtvinar och dör. Symtomen kommer ofta smygande och tillståndet
försämras i takt med att hjärnskadan sprider sig. Symtomen varierar beroende på vart i
hjärnan som skadan sitter. Exempel på primärdegenerativa demenssjukdomar är
Alzheimers sjukdom, frontotemporaldemens, Lewy Body demens samt Parkinsons
sjukdom med demens.
Vaskulära sjukdomar – kallas ibland för blodkärlsdemens. Demensutvecklingen
kommer av att blodproppar eller blödningar orsakar syrebrist i hjärnan vilket leder till
att vävnaden dör. Symtomen vid denna typ av demens kommer plötsligt, ofta efter en
stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt under en längre tid för att sedan plötsligt
försämras igen.
Sekundära sjukdomar – till denna grupp hör sjukdomar och skador som kan orsaka
demenssymtom men inte alltid gör detta. Exempel på sjukdomar och på skador är
Syfilis och HIV, långvarigt alkoholmissbruk eller långvarig exponering för
lösningsmedel.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 8
Ofta har en person mer än en form av demens, så kallad blanddemens. I många fall är det
svårt att klargöra vilken demenssjukdom det handlar om, särskilt hos äldre personer.
Klassifikation av Demenssjukdomar
Klassificeringen av demenssjukdomar görs enligt ICD10 kriterier, det skall finnas belägg för
var och en av följande punkter:



En minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare
fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både
verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig
berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av
neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av
nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår.
En reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och
försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad
allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en
anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska
test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är
frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå.
Symtomen måste ha funnits under minst 6 månader och vara varaktiga. Det vill säga
de får inte vara tillfälliga, till exempel vid en period av akut konfusion (förvirring).
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är starkt åldersrelaterad och drabbar oftast personer över 65 år men kan
även drabba yngre personer. Det är idag den tredje vanligaste dödsorsaken hos äldre personer
i Sverige. Alzheimers sjukdom orsakas av att ett så kallat plack bildas på nervceller i hjärnan
vilket leder till en hjärnatrofi, dvs att nervcellerna i hjärnan dör. Vid Alzheimers är det
framförallt hjäss- och tinningloberna i hjärnan som drabbas.
Sjukdomen kommer smygande vilket gör att det oftast inte går att fastställa när den debuterat.
Vanliga symtom vid Alzheimers sjukdom är minnesstörningar och problem med
koncentrationsförmågan. Personen får svårigheter med att hitta ord, uttrycka sig samt förstå
ett samtal. Tidsuppfattningen drabbas och personen har svårt att förstå vilken tid på dygnet
det är. När sjukdomen fortskrider blir minnesstörningarna allt svårare och känslolivet blir
alltmer avtrubbat. I senare stadier försvinner tidsbegreppet helt och många gånger får
personen mycket svårt med talet. I slutstadiet av sjukdomen behöver personen hjälp med all
omvårdnad och kan ej klara sig själv.
Den läkemedelsbehandling som finns idag är dels acetylkolinesterashämmare, ex Exelon,
Aricept och Reminyl. Dessa sätts in vid mild till medelsvår demens och fungerar genom att
höja halten av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan för att underlätta att nervcellerna kan
föra fram impulser. Det är relativt vanligt med biverkningar på dessa läkemedel men ofta
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 9
provar läkaren att byta mellan prepararten tills man hittar ett som fungerar. Förr kallades
dessa läkemedel för bromsmediciner men detta stämmer inte eftersom de inte förhindrar eller
bromsar upp sjukdomsförloppet utan enbart ökar patientens funktionsförmåga under en tid. I
slutstadiet när tillräckligt många hjärnceller har mist sin funktion har dessa läkemedel inte
längre någon effekt.
Det andra läkemedlet som finns är Ebixa, som sätts in vid medelsvår till svår demens. Det
fungerar genom att dämpa det ”brus” som bildas runt nervcellerna som i sin tur gör att
nervimpulserna inte kommer fram.
Frontotemporal demens
Frontotemporal demens utgör ca 5-10% av alla demenssjukdomar och är tillsammans med
Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens hos personer under 65 år. Vid
Frontotemporal demens drabbas den främre delen av hjärna, dvs. pann- och tinningloberna,
av atrofi. När pannloberna drabbas leder detta oftast till olika grader av
personlighetspåverkan, distanslöshet och ett nedsatt omdöme. I senare delen av sjukdomen,
när även tinningloberna blir involverade, utvecklar många av de drabbade även de kognitiva
svårigheter som kännetecknar en Alzheimers sjukdom. Vid frontotemporal demens är inte
minnessvårigheterna särskilt uttalade i början av sjukdomen vilket ibland kan göra att det är
svårare att uppfatta att det rör sig om en demenssjukdom. Symtomen kan även förväxlas med
en psykisk sjukdom varför diagnosen ofta fördröjs.
Det finns idag ingen läkemedelsbehandling mot frontallobsdemens utan bedömningar får
göras för varje individ hur symtomen kan lindras.
Lewy Body demens
Är en relativt ovanlig form av demens med Parkinson liknande symtom. Första tecknet på
Lewy Body demens brukar vara synhallucinationer. I början av sjukdomen är personen oftast
medveten om att synhallucinationerna inte finns och vågar inte prata om sina symtom. Detta
göra att sjukdomen ofta fortskrider ett tag innan patienten söker hjälp och får en diagnos. De
Parkinson liknande symtomen med stela muskler och långsam hasande gång debuterar
vanligen samtidigt som synhallucinationerna. Personen kan även drabbas av så kallat on/off
syndrom där de helt plötsligt stannar av i rörelsen eller samtalet och blir helt stilla för att en
stund senare komma igång igen. Många personer med Lewy Body demens drabbas av en
störd drömsömn som innebär att de lever ut sina drömmar genom att ropa, fäktas och gå i
sömnen. Dessa symtom kan komma flera år innan sjukdomen bryter ut. Minnesstörningarna
är ej särskilt uttalade i början men blir mer tydliga när sjukdomen fortskrider.
Det finns idag ingen behandling för Lewy Body demens och alla dessa patienter har en
väldigt kraftig överkänslighet mot neuroleptika som man vanligen behandlar t. e. x.
synhallucinationer med. Detta gör att dessa symtom är väldigt svårbehandlade.
Demenssymtomen kan dock i början lindras med de så kallade acetylkolinesterashämmarna
som används vid Alzheimers sjukdom.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 10
Parkinsons sjukdom med demens
Ca 40 % av de personer som får Parkinsons sjukdom drabbas senare av demenssjukdom. Till
skillnad från Levy Body demens kommer Parkinson symtomen först och ca 1-1½ år senare
utvecklas en demenssjukdom. Symtomen kan vara koncentrationssvårigheter,
minnesstörningar, brist på energi, beteendestörningar och hallucinationer. Personer med
Parkinson demens har oftast mildare minnesstörningar än personer med Alzheimers.
Det finns inga läkemedel mot just Parkinsons demens men ibland provar läkarna med Ebixa
vilket kan ha en viss effekt på demenssymtomen.
Vaskulär demens
Vaskulär demens eller blodkärlsdemens är den näst vanligaste orsaken till demens och står
för 25-30 procent av samtliga fall. Den kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symtomen
framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Vaskulär demens
utvecklas ofta stegvis, i ”trappsteg”. Medan många demenssjukdomar har ett smygande
förlopp brukar symtomen vid vaskulär demens komma plötsligt och då upplevas mer
påtagligt. Personen kan sedan bibehålla sin förmåga under en längre tid för att sedan
försämras igen.
Vanliga symtom vid vaskulär demens är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och
genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Både förlopp och symtom
kan naturligtvis variera beroende på vilka områden i hjärnan som har skadats. Det finns flera
typer av vaskulär demens. Vanligast är att olika delar av hjärnbarken drabbas till följd av en
stroke (slaganfall). Bakom en stroke ligger oftast hjärninfarkter som uppstår när bl.a.
blodproppar fastnar och täpper till hjärnans blodkärl. Stroke kan även bero på att blod från
läckande pulsådror tränger in i hjärnvävnad som då förstörs, s.k. hjärnblödning. I båda fallen
blir delar av hjärnan utan syre och upphör att fungera. Följderna brukar bli talsvårigheter och
betydande fysiska funktionshinder. Men stroke kan alltså även leda till demens.
Det finns inga läkemedel som kan dämpa symptomen vid vaskulär demens. Behandlingen
handlar istället om att förebygga ytterligare skador i blodkärlen, vanligen genom att
blodförtunnande läkemedel ges.
Sekundära sjukdomar
En gemensam nämnare till dessa är att demens inte är huvudsymptomen men att de i vissa
fall kan orsaka demens. En del av de sekundära demenssjukdomarna är behandlingsbara och
demenssymptomen kan avhjälpas om åtgärder sätts in i tid.
Allvarliga trafikolyckor kan ge traumatiska skador. Följden kan bli att hjärnvävnaden skadas
så att demenstillstånd uppstår.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 11
Störningar i hjärnans hålrum kallas för hydrocefalus. I normala fall silas hjärnvätskan ut
genom ett fint membran för att kunna hålla hjärnan fuktad. Vid ett hydrocefalus hindras det
normala avflödet och trycket ökar i hålrummen där hjärnvätskan produceras. Detta tryck kan
bli så stort att demensliknande symtom uppstår hos personen. Främst minnessvårigheter,
gångstörningar samt inkontinens. Tillståndet är behandlingsbart genom att anlägga en shunt i
hjärnans hålrum kan hjärnvätskan avledas genom en fin kateter, t ex ned i buken, för att
minska trycket på hjärnvävnaden. När trycket i hjärnan blir normalt så försvinner även
demenssymtomen.
Om en tumör sitter så den trycker mot hjärnbarken kan detta framkalla demenssymtom. Om
det är en operabel tumör kan symptomen försvinna om tumören avlägsnas. Operativa ingrepp
är dock inte alltid möjliga om tumören sprider sig i hjärnan.
Hjärnan kan även drabbas av infektioner till exempel herpes virus, HIV eller
hjärninflammation. Dessa infektioner kan ge permanenta skador så att demenssymtom
uppkommer. Störningar av t.ex. ämnesomsättningen kan ge demenssymptom om det
föreligger en överproduktion av sköldkörtelhormon eller underproduktion av
sköldkörtelhormon. När dessa störningar behandlas kan demenssymptomen försvinna.
Kalciumomsättningen kan även rubbas och ge olika symptom som vid demens.
Bristtillstånd kan ge upphov till demenssymptom och den vanligaste orsaken är brister inom
vitamin B-gruppen. Väsentligt för våra nervceller när de ska bygga signalämnen är att
kroppen bistår med byggstenar. Viktiga byggstenar är vitamin B12, folsyra, B6 och B1. Att
många äldre drabbas av vitamin B12-brist beror oftast på att upptaget i mag-tarmsystemet blir
sämre med åren. Vitamin B12 finns bara i animaliska produkter som kött, fisk, fågel, ägg.
Vitaminet folsyra finns i bladgröna grönsaker. När B-vitaminbristen behandlas så försvinner
demenssymtomen.
Alkohol är giftigt i stora mängder och hjärnans nervceller är känsliga för alkohol. Enligt
dagens forskning så har en måttlig mängs alkohol en skyddande effekt medan ett långvarigt
bruk av stora mängder alkohol är en stor riskfaktor för att utveckla en så kallad
alkoholdemens. Andra ämnen som har setts ge demenssjukdomar är b.la. lösningsmedel i
äldre tiders målarfärger.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 12
Omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad
Enligt det Länsgemenensamma programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård
Sörmland, 2011) samt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
(Socialstyrelsen, 2010) innebär personcentrerad omvårdnad att personalen fokuserar på
individen och inte på demenssjukdomen. Socialstyrelsen har i sin utredning gett den
personcentrerade omvårdnaden prioritet 1. Utgångspunkten för den personcentrerade
omvårdnaden är att personen skall uppleva sin tillvaro som meningsfull och det är personens
egen uppfattning om verkligheten som skall vara utgångspunkten. Grunden är också att de
som vårdar skapar en relation till individen genom att mötas som två individer och inte som
vårdare/patient.
För att uppnå den personcentrerade omvårdnaden skall, enligt det Länsgemenensamma
programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård Sörmland, 2011) anställda inom
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten:









Bemöta personen på ett sätt som gör det möjligt för denne att uppleva sitt fulla
människovärde.
Se personen som en aktiv samarbetspartner med upplevelser, självkänsla och
rättigheter.
Se personligheten som ”instängd av sjukdomen” i stället för förlorad.
Försöka förstå svårtolkade beteenden med hjälp av kunskap om vem personen är.
Uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i stort och smått så att han
eller hon upplever sig vara delaktig.
Försöka hjälpa personen att ha kvar sin personlighet trots sviktande funktionsförmåga.
Sträva efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv.
Anpassa både den fysiska miljön och vården och omsorgens innehåll till de behov
som personen med demenssjukdom har.
Göra anhöriga och andra i det sociala nätverket delaktiga i vården.
Enligt Socialstyrelsen (2010) är en av fördelarna med en personcentrerad omvårdnad att den
ökar integriteten, självständigheten och initiativförmågan samt minskar agitationen hos
personer med demenssjukdom. Man har även sett att denna omvårdnadsform minskar
behovet av att använda läkemedel mot exempelvis depression, oro, ångest och psykotiska
sjukdomar.
Specifik omvårdnad
I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) har
Socialstyrelsen fastställt att det förebyggande arbete när det gäller fall, undernäring, trycksår
samt munhälsa är prioritet 1. I Flens Kommun används Senior Alert som är ett nationellt
kvalitetsregister där man arbetar förebyggande genom att riskbedömningar för fall, trycksår,
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 13
nutrition och munhälsa görs. Utifrån riskbedömningarna formas sedan omvårdnadsåtgärder
och vårdplaner för att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med att förebygga ohälsa inom
dessa områden.
När det gäller omvårdnad vid urininkontinens används i Flens kommun det länsövergripande
vårdprogrammet för Urininkontinens som riktar sig till alla åldrar.
Läkemedelsgenomgång
Enligt riktlinjerna för Läkemedelsgenomgångar i Södermanland, skall dessa göras på
patienter över 75 år med 5 eller fler läkemedel vid följande tillfällen:
-
-
vid besök hos läkare på vårdcentral
vid påbörjad hemsjukvård
vid inflyttning på särskilt boende
under pågående hemsjukvård/boende på särskilt boende minst en gång/år
Övriga patienter som har läkemedelrelaterade problem ska erbjudas genomgång oavsett antal
läkemedel.
En fördjupad genomgång ska göras om:
-
antalet läkemedel är tio eller mer
om läkemedelsrelaterade problem kvarstår
Palliativ vård
Socialstyrelsens rekommendationer för Palliativ vård vid demenssjukdom är att Hälso- och
sjukvården samt socialtjänsten bör ge Palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens
rekommendationer. Flens kommun arbetar aktivt med att utforma och följa upp den
palliativa vården utifrån Palliativ registret som följer det Nationella vårdprogrammet för
palliativ vård. Alla särskilda boenden samt hemsjukvården registrerar i Palliativ registret.
Palliativa rådet i Sörmlands ”Symtomlindring för palliativa patienter vid livets slut” ska
användas.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 14
Landstingets organisation
Demensutredningar
Ansvaret för att genomföra demensutredningar ligger på landstinget. En basal
demensutredning görs på vårdcentralen och enligt de nationella riktlinjerna för vård och
omsorg vid demenssjukdom är detta prioritet 1. Den basala demensutredningen syftar till att
fastställa om orsaken till symtomen är en demenssjukdom eller något annan sjukdom. Den
skall även fastställa vilken typ av demenssjukdom personen har, samt vilka
funktionsnedsättningar som denna medför och vad som eventuellt kan göras för att minimera
eller kompensera för dessa. I Flens kommun utförs de basala demensutredningarna på alla tre
Vårdcentralerna.
Om en basal demensutredning inte ger tillräckligt med information för att fastställa diagnos
görs en utvidgad utredning. Dessa görs i Södermanland på specialistklinikernas
minnesmottagningar på respektive sjukhus. Även demensutredningar på personer som är
under 65 år görs på minnesmottagningarna.
Samverkan mellan landsting och kommun
Samverkan har samma struktur mellan kommun och alla tre vårdcentralerna oavsett
driftsform. Kommunens och vårdcentralernas ledning har i samverkan med alla demensteam
gjort en gemensam beskrivning över samarbetsprocessen mellan huvudmännen (se bilaga 5).
Information till kommunen om nydiagnostiserade personer med demenssjukdom sker på de
så kallade minnesteamen på respektive vårdcentral där kommunens demenssamordnande
sjuksköterska sitter med. Respektive vårdcentral ansvarar för att den demenssamordnande
sjuksköterskan i kommunen blir kallad till dessa möten. Vårdcentralen ansvar även för att
fråga efter samtycke inför den information som ska ges till demenssamordnande
sjuksköterskan i kommunen.
För att personer med demenssjukdom skall få en naturlig och tidig kontakt med kommunens
olika verksamheter kommer landstingets demenssjuksköterska, vid det uppföljande
hembesöket efter diagnos, att kalla lämplig person från kommunen. Denna person kan till
exempel vara biståndshandläggare, demenssamordnande sjuksköterska, anhörigkonsulent
eller distriktssköterska i hemsjukvården. Kallelse sker efter tillåtelse från den berörda
personen och utgår ifrån vilket behov eller önskemål denne har just nu. Respektive
vårdcentral ansvarar för att informera patienten om syftet och be om samtycke att bjuda in
kommunens representant.
I de fall patienten är aktuell för hemsjukvård skall en samordnad individuell planering ske
mellan primärvården och hemsjukvården och relevant underlag skall lämnas till
hemsjukvården.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 15
På ledningsnivå möts respektive ledning i kommun och landsting på primärvårdsnivå, två-tre
gånger per termin. Kommunens demensteam och de tre vårdcentralernas demensteam
adjungeras en gång per termin i syfte att följa upp samarbetsprocessen och fånga in
förbättringsområden.
Socialförvaltningens organisation gällande Demens
Demenssamordnande sjuksköterska
Den demenssamordnande sjuksköterskans huvuduppdrag är att samordna kommunens
resurser inom demensvård samt sprida kunskap om demenssjukdomar både hos personal
inom socialförvaltningen samt till personer med demenssjukdom och deras anhöriga.
Den demenssamordnande sjuksköterskan:








Samverkar mellan olika verksamheter och huvudmän för att se till att kommunens
verksamheter får ett fungerande stöd för personer med demenssjukdom.
Stödja myndighets- och verkställighetspersonal i frågor som rör demens.
Är sammankallande i Demensteamet.
Finns tillgänglig för biståndshandläggare för att kunna följa med på vårdplaneringar i
hemmet när det gäller personer med demenssjukdom.
Samordnar dagverksamheterna Rönnen och Björken, tillsammans med ansvarig chef
Ansvarar för placeringarna i dagverksamheterna.
Samordnar utbildning om Demenssjukdomar tillsammans med ansvariga chefer i
SÄBO och Hemtjänst.
Ansvarar för placeringar på korttidsboende för personer med demenssjukdom.
Demensteam
Demensteamet i Flens kommun består av flera olika yrkeskategorier som alla har en utökad
kunskap om demenssjukdomar och omvårdnad av personer med demenssjukdom;
sjuksköterskor, arbetsterapeut, biståndshandläggare samt anhörigkonsulent.


Demensteamets främsta uppgift är att finnas tillhands som en kunskapsresurs
angående komplexa ärenden med demenssjuka brukare där ordinarie personal är i
behov av stöd och handledning för att vården skall fungera. Demensteamet går i dessa
fall inte in och ersätter ordinarie personal utan finns enbart som stöd och hjälp. I de
ärenden som teamet varit involverade i sker alltid uppföljning i samverkan med
ordinarie personal.
Demensteamet har mandat att besluta om tidsbegränsade korttidsplatser för personer
med demenssjukdom om behov uppstår akut i hemmet. Dokumentation av ärendet
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 16


görs i dessa fall av demenssamordnande sjuksköterska/planeringssjuksköterska eller
biståndshandläggaren.
Ärenden till Demensteamet kan aktualiseras via ärendebladet på Flens Kommuns
hemsida eller genom att kontakt tas direkt med någon i teamet.
Demensteamet träffas 1 gång/månad men kan sammankallas akut om behov uppstår.
BPSD registret
BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och drabbar ca 90 % av
patienterna någon gång under demenssjukdomen. Symtomen kan till exempel vara
aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och dessa orsakar ett stort
lidande för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal.
BPSD registret är ett kvalitetsregister som gör det möjligt att göra t följa upp och förbättra
vårdkvalitén så att denna blir så bra som möjligt. BPSD-registret ingår i regeringens satsning
på ”Bättre liv för sjuka äldre”. Registret används som ett verktyg för att kunna göra
symtomskattningar samt att sätta in omvårdnadsåtgärder för att strukturera och få
omvårdnaden kring den demenssjuke personen mer personcentrerad med syfte att minska
lidandet vid BPSD symtom.
I Flens kommun arbetar alla särskilda boenden och dagverksamheter för personer med
demenssjukdom med att registrera symtomskattningarna och omvårdnadsåtgärder för alla
personer som har en demensdiagnos. För personer som inte vill bli inlagda i registret görs
skattningarna och åtgärder på papper för att ändå kunna ta del av det strukturerade
arbetssättet och på så sätt få en bättre omvårdnad.
För hemtjänsten och korttidsvården i kommunen kommer utbildningarna i BPSD Registrets
verktyg och arbetssätt att ske under 2015.
För att kunna registrera personer i register krävs att vederbörande är informerad och
godkänner att denne förs in i registret. När det gäller personer med en demenssjukdom har
Patientdatalagen (2008:355) ändrats till att personalen så långt det är möjligt måste ta reda på
att inte patienten tidigare i sitt liv skulle ha motsatt sig registrering i register. Om det inte
finns någon sådan information får registrering ske i kvalitetsregister.
Anhöriga och närstående kan tillfrågas vilken inställning den berörde tidigare har haft men
har ingen rätt att själva motsäga sig eller godkänna registrering.
Om den berörde inte lämnar sitt samtycke eller tidigare har motsatt sig registrering så kan
arbetssättet ändå användas genom att symtomskattningarna görs på papper utan att registreras
i registret. Detta för att kunna få till det strukturerade arbetssättet även på de personer som
inte vill vara med i själva registret.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 17
Arbetet med BPSD registret sker i teamsamverkan mellan olika personalkategorier och det är
alltid den personcentrerade omvårdnaden som står i fokus. Genom att använda det
strukturerade arbetssättet är målet att patienten skall må så bra som möjligt och att
användningen av läkemedel som är olämpliga för äldre skall undvikas så långt det går. Målet
är att alla boenden i kommunen, korttidsvården, hemtjänsten samt dagverksamheterna skall
arbeta med stöd av kvalitetsregistret BPSD.
Biståndsbedömning
Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning på
personer med demenssjukdom samt minst årligen göra en uppföljning av beviljade
biståndsinsatser både i ordinärt och särskilt boende (prioritet 1).
Bedömning av behov av bistånd i hemmet görs alltid av en biståndshandläggare.
Biståndsinsatser kan vara antingen i form av omsorgs insatser, t.ex. personlig hjälp, dusch,
måltidsstöd etc. eller serviceinsatser tex städ, tvätt, inköp etc. Kriterierna för att få en
biståndsinsats beviljad är att den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt än genom socialtjänstens försorg. Behovet av insatser följs upp
kontinuerlig men minst en gång per år.
En ansökan om bistånd kan ske skriftligen eller muntligt. Om inte den enskilde själv kan
ansöka om hjälp, vilket ofta är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdom, kan
en anmälan om behov göras av utomstående, till exempel en anhörig, en granne/vän eller
personal i hemtjänst. Den som anmäler ett behov ska vara medveten om att
biståndshandläggaren måste kunna tala om för den enskilde vem som anmält behovet av
stödinsatser. Om behovet är framfört av annan person än den som förväntas ansöka, hanteras
detta med varlighet.
Alla biståndsinsatser kan endast ske med samtycke från den enskilde. Om
biståndshandläggare uppmärksammar ett hjälpbehov men den enskilde inte anser sig ha
något, fortsätter biståndshandläggaren att återkomma till personen med regelbundenhet med
exempelvis motiverande samtal för att hjälpa personen att komma till insikt om sitt
hjälpbehov.
Presumtivt samtycke är en bedömning som görs av biståndshandläggaren om vad personen
kan antas ha samtyckt till om denne varit frisk. Om biståndshanläggaren t.ex. bedömer att
personen är en fara för sig själv i sitt eget boende så finns möjligheten att tillfälligt bevilja
t.ex. ett korttidsboende utan samtycke från den enskilde för att på så sätt skydda denne. Detta
kan inte användas för att flytta någon till ett permanent boende, då gäller det istället att
fortsätta att arbetet med motiverande samtal.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 18
God man och Förvaltare
När en person med demens kommit längre i sin sjukdom uppstår det ibland ett behov av stöd
för att kunna bevaka sina rättigheter, att kunna sköta sin ekonomi och/eller att sörja för
person, dvs vara en länk mellan personen och den sociala omgivningen utanför hemmet. En
god man eller förvaltare utses av domstol för att hjälpa en person som på grund av sjukdom,
psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är i behov av stöd.
Uppgifterna för en god man/förvaltare är indelade i tre olika nivåer; att bevaka den enskildes
rätt, förvalta dennes egendom och/eller sörja för person. Nivån bestäms utifrån vad personen
själv ansöker om. Den största skillnaden mellan godmanskap och förvaltare är att
godmanskap alltid är frivilligt och alla åtgärder skall ske med den enskilde personens
samtycke. En förvaltare kan utses om personen är helt oförmögen att vårda sig själv eller sin
egendom och det krävs ett läkarintyg för detta. När en förvaltare utsetts förlorar den enskilde
helt eller delvis sin rättshandlingsförmåga när det gäller egendom, vilket innebär att
förvaltaren kan handla mot personens vilja om denne inte har insikt om sin situation. När det
gäller vård och omsorgsbehov kan inte en förvaltare helt bestämma över den enskilde utan
den enskilde måste fortfarande lämna sitt samtycke till exempelvis ett särskilt boende.
En god man/förvaltare står alltid under överförmyndarens tillsyn och kontroll och
överförmyndaren kan ge det stöd som behövs för att klara uppdraget. Ett uppdrag som god
man/förvaltare är till största delen ett ideellt uppdrag men det utgår ett mindre arvode till den
som utför det.
Anhörigstöd
Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör ha ett anhörigstöd som inriktas på
utbildning, stödgrupper samt möjlighet till avlösning (prioritet 2).
I Flens Kommun finns en anhörigkonsulent som idag är kopplad till verksamheten på Bron.
Det anhörigkonsulenten kan vara behjälplig med är:




Enskilda samtal med anhöriga som behöver stöd i sin situation. Det kan gälla både
personer som är anhörigvårdare eller att den anhörige har svårt med att hantera
situationen som har uppstått runt personens sjukdom.
Anhöriggrupper - i första hand sker detta i form anhörigutbildning när det gäller
demenssjukdomar. Anhörigkonsulenten hjälper även de anhöriga att skapa nätverk så
att de kan fortsätta att träffas och stödja varandra även efter att utbildningen är
avslutad.
Att vara en lots för anhöriga och hjälpa till med att ta reda på vart de skall vända sig
för att få den hjälp och stöd de behöver med att vårda den sjuke.
Anhörigkonsulenten har även anhörigcafé på ett par av kommunens särskilda
boenden. Detta för att även kunna stödja anhöriga till personer som har flyttat in på
särskilt boende. Tanken är att detta skall införas på alla boenden framöver.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 19


Anhörigkonsulenten sitter med i demensteamet för att kunna hjälpa till att stötta
anhöriga till personer med demenssjukdom.
I Flens Kommun erbjuds så kallade uppsökande hembesök till alla personer i
kommunen som fyller 80 år. Dessa besök är helt frivilliga och utförs idag av
anhörigkonsulenten. Tanken med besöken är att informera om kommunens
äldreomsorg. t.ex. vilken service som äldreomsorgen inom Flens kommun kan
erbjuda och vilka aktiviteter som finns att tillgå. Samtalen kan också handla om
personens vardag, hälsa och lösningar på eventuella problem. Meningen med de
uppsökande hembesöken är att skapa en trygghetskänsla för äldre samtidigt som det
ger en möjlighet att upptäcka och förebygga problem.
Café Irene och Café Knekten
I Flens kommuns regi finns från och med januari 2015 två öppna verksamhet för personer
med demenssjukdom, dvs det krävs inget biståndsbeslut för att få komma på dessa träffar.
Café Irene och Café Knekten är samtalsgrupper för personer som fått en demensdiagnos eller
har en minnessvikt. Grupperna träffas regelbundet var annan vecka, Café Irene är på
Träffpunkt Bron i Flen och Café Knekten träffas i lokalen Lyktan på Heden. På
caféverksamheterna kan man träffas för att ta en fika och samtala om stort och smått i livet
med andra som är i samma situation. Det finns personal närvarande som kan hjälpa till med
lite praktiska göromål men det är gruppen själva som bestämmer över innehållet i träffarna.
Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt
I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar
socialstyrelsen att socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till
personer med demenssjukdom (prioritet 2).
I Flens kommun finns två dagverksamheter med inriktning på att ge stöd och service till
personer med demensdiagnos eller till personer med en kognitiv svikt där utredningen är
påbörjad men det ännu inte finns en diagnos satt. Dagverksamheterna fungerar även som en
avlastning för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom. Insatsen är behovsprövad
och ansöks hos och beviljas av biståndshandläggaren. Personer med demenssjukdom kan bli
beviljade mellan 1-7 dagar/vecka på dagverksamheten.
De två dagverksamheterna som finns i kommunen är Rönnen och Björken.
Rönnens dagverksamhet ligger i Flen och har möjlighet att ta emot högst 5 gäster/dag.
Björkens dagverksamhet ligger i Malmköping och kan ta emot högst 8 gäster/dag.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 20
Båda dagverksamheterna har som mål:








Att kunna skapa trygghet och en meningsfull dag för personer med demenssjukdom.
Att kunna anpassa alla aktiviteter till vad som fungerar för individen genom att
tillsammans göra en genomförandeplan och vid behov även ta med anhöriga.
Att fånga upp intressen hos individen och stödja i att kunna utföra dessa.
Att kunna hjälpa individen att orientera sig i tid och rum genom att tillsammans följa
årstiderna samt att uppmärksamma högtider.
Att kunna bemöta varje individ där denne är i sin demenssjukdom.
Att kunna ge personer med demenssjukdom en möjlighet att bryta isolering och att få
vara en del av en gemenskap där andra har liknande kognitiva svårigheter.
Att skapa möjlighet för rörelse och utevistelse tillsammans med personalen.
Att vara en avlastning för anhörigvårdare.
Socialstyrelsen rekommenderar även att socialtjänsten bör erbjuda dagverksamhet som är
riktad mot yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3). I Flens Kommun finns idag
ingen sådan verksamhet.
Demensteam i Hemtjänsten
I varje hemtjänstgrupp finns demensteam på minst tre personal som har en utökad kunskap
och intresse för att arbeta med demenssjuka personer i hemmet. Teamledare för
demensteamen är personalen på dagverksamheterna som alla har 1-2 grupper var. Dessa
teamledare har som uppgift att ge praktisk handledning till personalen samt medverka på
teammöten när det gäller personer med demenssjukdom.
Hemsjukvård
Hemsjukvård sätts enligt tröskelprincipen in när en person inte längre kan ta sig till
vårdcentralen för att få vård. Detta kan ibland leda till problem för en person med
demenssjukdom som fysiskt kan ta sig till vårdcentralen men inte kommer sig för eller förstår
att denne måste gå dit. I Flens Kommun har man löst detta genom att personer med kognitiv
svikt eller demens diagnos som är i behov av hjälp och stöd vid medicinhantering eller andra
medicinska insatser blir inskrivna i hemsjukvården och områdesansvarig distriktssköterska
eller sjuksköterska tar över ansvaret trots att personen kan ta sig till vårdcentralen.
Överrapportering av ärendet sker från vårdcentralen till respektive
distriktssköterska/sjuksköterska.
Kommunrehabilitering
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom kommunens rehabilitering utreder personers
förmåga att klara av sina vardagliga aktiviteter samt stödjer till att klara av dessa och
motverka passivisering. De provar ut hjälpmedel som till exempel kan underlätta förflyttning
och hjälpmedel som kompenserar för minnes- och planeringssvårigheter. De kan även ge tips
på bra produkter som personen själv kan köpa och som underlättar i vardagen.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 21
Arbetsterapeuten erbjuda råd om hur bostaden och den närmaste omgivningen kan anpassas
samt skriver intyg för bostadsanpassning.
Personal inom reabiliteringen ger handledning och stöd till anhöriga och personal när det
gäller aktivitet och funktion.
Korttidsplatser och växelvård
I Flens kommun finns korttidsplatser på Heden i Malmköping med totalt 21 platser. Till
korttidsboendet kommer brukare som av någon anledning inte längre kan vårdas i sitt eget
hem och vistelsen kan vara för en kortare eller längre period. Korttidsplats kan även vara en
form avlastning en kortare tid om ex en anhörigvårdare behöver resa bort. Korttidsplats kan
beviljas av biståndshandläggare eller demenssamordnande sjuksköterska efter en ansökan
från den enskilde.
Växelvård är en avlastningsform som innebär att man vistas växelvis i hemmet och på
korttidsplats och ansöks hos biståndshandläggaren. Hur växelvårdsperioderna ser ut bestäms
utifrån den enskildes behov, men om behovet av växelvård är större än var annan vecka så
påbörjas vanligen ett motivationsarbete för att få in en ansökan om ett särskilt boende, då
behovet av omvårdnad i dessa fall bedöms vara så stort.
Demensboenden
I Flens Kommun finns tre demensboenden Grönviken, Slottsängen och Drejskivan. På
demensboenden är personaltätheten något högre än på omvårdnadsboenden. Och personalen
har en utökad kunskap i att kunna hantera de komplexa situationer som kan uppstå i vården
av demenssjuka. Målet är att arbeta på ett strukturerat sätt med personcentrerad omvårdnad
utifrån BPSD-Registret. På demensboende bor enbart personer som har en diagnostiserad
demenssjukdom.
Omvårdnadsboende
Även på våra omvårdnadsboenden i kommunen finns idag många personer som har en
demensdiagnos. För att personer med demenssjukdom skall få en så likvärdig vård oavsett
var de bor kommer arbetet med att fortbilda personalen i demenssjukdomar och omvårdnad
vid demens att fortsätta. Bland annat genom att arbeta strukturerat med BPSD registret.
Personal på alla kommunens enheter ska genomgå Demens ABC som är en webbaserad
utbildning med inriktning mot demensproblematik inom tex sjukvård, SÄBO, hemtjänst och
biståndshandläggare.
Levnadsberättelse
Inom alla verksamheter i Flens Kommun används idag levnadsberättelsen ”Min historia” som
ett arbetsverktyg för personalen att kunna hjälpa den enskilde på ett så bra sätt som möjligt.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 22
Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun
Följande arbetssätt rekommenderas vid upptäckt eller försämring av minnesproblematik hos
personer som har kontakt med personal inom Socialförvaltningens områden.
Reagera
Rapportera
Bedöma
Planera
Genomföra
Utvärdera
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 23
Reagera
Det är viktigt att tidigt reagera på ett förändrat beteende hos personen för att kunna börja
arbeta förebyggande samt sätta in stödinsatser. Vänta inte tills problemet har blivit för stort!
Följande symtom kan vara tecken på en begynnande eller förvärrad demenssjukdom (något
eller flera samtidigt):









Amnesi (minnesstörning); ökat behov av minneslappar, svårigheter att komma ihåg
överenskomna tider, dygnsrubbning och svårigheter att orientera sig i tid.
Nedsatt orienteringsförmåga; svårt att hitta i både obekanta och/eller bekanta
miljöer, försämrad avståndsbedömning (ex svårigheter att sätta sig på en stol).
Agnosi (oförmåga att känna igen föremål); svårigheter att känna igen vardagliga
föremål, bilder och symboler samt ansikten.
Apraxi (nedsatt praktisk förmåga)– svårigheter att utföra vardagliga sysslor trots god
rörlighet, svårt att använda vardagliga föremål (ex telefon, kaffebryggare), svårigheter
med att sköta sin hygien eller att klä på sig trots god rörlighet, svårigheter att klara av
att göra inköp, betala samt packa ihop det man köpt.
Kroppsliga förändringar; personen rör sig långsammare och får plötsliga låsningar i
kroppen, får stelare rörelser, är darrhänt, kan få kramper. Personen kan få ett
förändrat sätt att gå, går med kortare trippande steg, är mer klumpig i sina rörelser.
Får en försämrad balans och faller lättare omkull. Kan få ett annorlunda ansiktsuttryck
med stelare mimik och reagerar långsammare. Får ett otydligt, sluddrande tal samt har
en svagare röst.
Afasi (språklig oförmåga); tappar ord och har svårigheter att uttrycka sig. Försöker
ofta att skyla över minnesluckor genom att fylla i händelser. Upprepar sig ofta vid tal,
kan lätt staka sig och kastar ofta om ord och uttryck. Får en avtagande förmåga att
läsa och förstå, har svårigheter att samtala. Klarar ej längre av att lyssna på radio eller
se på TV på grund av svårigheter att förstå det som sägs. Har svårt att skriva brev och
fylla i blanketter.
Kognitiv störning (försämrat tänkande); personen har ett långsamt tänkande och
behöver ibland väldigt lång tid för att svara på frågor. Har problem med att räkna samt
förstå sin ekonomi och pengars värde. Har lätt för att tappa tanketråden, skiftar ofta
samtalsämne planlöst och tystnar för att man inte vet vad man ska säga.
Minskad exekutiv förmåga (försämrad förmåga att planera); Svårigheter att
organisera och genomföra överenskommelser. Har ett nedsatt ordningssinne (mot
tidigare i livet). Har svårt att planera, genomföra och avsluta moment, ex vid
matlagning, städning och handling. Har svårigheter med att följa instruktioner.
Svårigheter att planera och välja lämplig klädsel.
Förändrad personlighet; personen visar ett minskat engagemang eller likgiltighet
när det exempelvis gäller hygien, klädsel och matvanor. Är fåordig, använder samma
uttryck hela tiden. Har svårare att visa medkänsla och förstå andra människors
reaktioner. Får en ökad aktivitet och nya svårhanterliga vanor. Får snabba
humörsvängningar och skiftar mellan glädje och ilska eller gråtmildhet. Får ett
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 24

förändrat sinne för humor och har svårt att förstå ett skämt, Misstolkar ofta det som
sägs på ett sätt som man inte gjort tidigare. Har svårare att ta till sig argument och får
mer onyanserade åsikter (svart/vitt, gott/ont). För ofta ologiska resonemang. Får
förändrade matvanor och ett försämrat bordsskick. Svårigheter att tolka hunger och
mättnadskänslor.
Psykiska symtom; kan vara nedstämdhet, grubblande och apatisk eller få en kraftigt
ökad entusiasm som gränsar till ett maniskt beteende. Är mer känslig för stress, blir
orolig och ängslig i situationer som man tidigare behärskat. Kan få mycket stark oro
som övergår i ångestattacker eller tvångshandlingar. Får förändrade sovvanor, sover
mer eller mindre än tidigare eller vid andra tidpunkter. Får en ökad irritation och har
svårt att behärska sin ilska, kan bli hotfull och våldsam. Har en ökad rastlöshet, svårt
att komma till ro och en ökad aktivitet eller vandrande. Får en ökad misstänksamhet,
visar obefogad svartsjuka eller har tvångstankar om att exempelvis vara förföljd. Har
syn- och hörselhallucinationer, vanföreställningar.
Tillbaka
Rapportera
När du har upptäck symtom du inte känner igen hos personen är det viktigt att rapportera
dessa vidare för att få till en demens utredning och vid behov sätta in ökade stödinsatser. I
Flens Kommun är det dessa personer du vänder dig till:



För personer utan stödinsatser från kommunen:
 Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör. Antingen till
behandlande läkare och/eller demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska för
att kunna påbörja en utredning om vad symtomen kan orsakas av.
 Kommunens demenssamordnande sjuksköterska – för att få råd om vart du kan
vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet.
 Kommunens biståndshandläggare om det handlar om att ansöka om bistånd för
stödinsatser i hemmet.
För personer med stödinsatser från kommunen i form av hemtjänst:
 Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör om det gäller
hälso- och sjukvård. Antingen till behandlande läkare och/eller
demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska.
 Biståndshandläggaren - om det gäller utökade stödinsatser.
 Kommunens demenssamordnande sjuksköterska - för att få råd om vart du kan
vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet.
För personer med hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunen i form av
hemsjukvård eller vid boende på särskilt boende:
 Omvårdnadsansvarig distriktssköterska/ sjuksköterska. Omvårdnadsansvarig
distriktssköterska/sjuksköterska kontaktar i sin tur ansvarig läkare samt vid behov
sjukgymnast och arbetsterapeut. Om behov finns är det lämpligt att en samordnad
individuell vårdplan (SIP) genomförs tillsammans med landstinget.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 25


Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att den enskilde samt anhöriga
(om den enskilde tillåter) informeras om att kontakt tas med annan vårdgivare
eller annan befattning inom kommunen.
Kommunens demenssamordnande sjuksköterska när det gäller ärenden där
problem kring omvårdnaden uppstått och personalgruppen är i behov av ett ökat
stöd. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska förmedlar i sin tur ärendet
vidare till kommunens demensteam.
Områdesansvarig biståndshandläggare när förändringar gällande stödinsatser i
hemmet uppstår.
Tillbaka
Bedöma
Bedömningen av personer med demenssjukdom bör göras för att





Veta vilka insatser som ska planeras vid ett omsorgsbeslut och hur dessa skall
utföras. Att kunna få fram vem brukaren är och vilka funktioner denna har
kvar. Viktigt att veta för att kunna planera rätt insatser vid rätt tillfälle.
Bedöma om behov av hemsjukvård finns – viktigt att uppmärksamma är att
många personer med demenssjukdom saknar insikt om sin sjukdom samt ofta
har en nedsatt förmåga till att planera och genomföra handlingar. Denna
oförmåga kan leda till att personen inte söker vård trots behov. Den
demenssjuke bör därför, utifrån bedömt behov av kognitiv förmåga, skrivas in
i hemsjukvården även om denne enligt tröskelprincipen själv kan ta sig till
vårdcentralen.
Rätt placering på SÄBO – det är viktigt att göra en samlad bedömning av
personens förmågor och behov innan för att boendesamordnaren skall kunna
göra en bedömning om vilket boende som är mest lämpligt för den enskilde.
Framförallt om det behövs en plats på demensboende eller om ett vanligt
vårdboende kan vara mer lämpligt.
Vid akut förvirring –skattningsformuläret där tänkbara orsaker till BPSD kan
upptäckas, kan med fördel kan användas innan kontakt med läkare för att
underlätta bedömningen.
Bedömning av läkare måste alltid göras innan personen tas in på tex ett
korttidsboende för att inte riskera att personen inte får den hälso- och sjukvård
den behöver.
Tillbaka
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 26
Planera
För att kunna få en bra personlig omvårdnad av personer med demenssjukdom är det viktigt
att på ett strukturerat sätt planera hur vården och omsorgen skall utföras. Det är därför viktigt
att






Gå igenom vem/vilka som är ansvariga för patienten.
Vilka insatser behövs för denna person – SoL/hälso- och sjukvårdsinsatser?
Behövs närståendestöd?
Skriv levnadsberättelsen tillsammans med patienten och anhöriga.
Skriv vårdplan/genomförandeplan tillsammans med personen och anhöriga.
Gör en skattning enligt BPSD eller gå igenom checklista demens för hemtjänst
(se bilaga).
Planeringen för en person med demenssjukdom kan skilja beroende på om denne bor i
eget eller särskilt boende.
Tillbaka
Genomföra
För att kunna ge en god och säker personcentrerad omvårdnad till personer med
demenssjukdom är det viktigt att alla i arbetsgruppen har en gemensam plan för hur
omvårdnad och bemötande ska utformas och genomföras.
Hälsoplaner skrivs av legitimerad personal inom hälso-och sjukvården. En hälsoplan är en
planering på hur omvården omkring den demenssjuke skall utformas till exempel när det
gäller nutrition, trycksår, fallrisk, inkontinens, sömnsvårigheter etc. När hälsoplanerna
utformas är det viktigt att tänka på att personer med demenssjukdom inte alltid klarar av att
vara delaktiga i sin planering och kanske inte klarar av att uttrycka sina problem. Teamet runt
den enskilde blir då väldigt betydelsefullt för att tillsammans med anhöriga, där så är möjligt,
kunna få fram en så heltäckande planering som möjligt.
När så kallade skattningsskalor används, t.ex. vid bedömning av smärta, skall dessa vara
anpassade till personer med demenssjukdom för att få ett tillförlitligt resultat.
Genomförandeplaner bygger på socialtjänstlagen och utformas utifrån de beslut om insatser
som är taget. Det är en del av det arbetsverktyg som ska användas när man vårdar personer
med en demenssjukdom eftersom många inte själva klarar av att berätta hur man vill ha sin
omsorg utförd. Det är kontaktpersonalen som ansvarar för, att tillsammans med den enskilde
och/eller anhöriga, utforma en genomförandeplan utifrån biståndsbeslutet.
Genomförandeplanen innehåller en beskrivning av hur den enskilde vill ha sin omvårdnad
och sina serviceinsatser utförda. Det är kontaktpersonalens ansvar att alla i arbetslaget blir
informerade om genomförandeplanen och sedan följer det som planerats i arbetet med den
demenssjuke. I genomförandeplanen ska de omvårdnadsåtgärder och den bemötandeplan som
bestämts vid BPSD registreringen ingå.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 27
Både Hälsoplaner och Genomförandeplaner dokumenteras i Procapita som är kommunens
dokumentationssystem.
När det gäller personer med demenssjukdom är ett bra bemötande extra viktigt eftersom vissa
demenssjukdomar gör att personens förmåga att uppfatta tal och sin omgivning sker på ett
annorlunda sätt. Ett bra bemötande kan ofta minska personens oro och göra tillvaron mer
sammanhängande och begriplig (se bilaga 1-4).
Tillbaka
Utvärdera
Det finns idag inget botemedel mot en demenssjukdom, utan i de allra flesta fall så försämras
personen succesivt i sina kognitiva förmågor. Det är därför av största vikt att regelbundna
uppföljningar görs för att kunna möta en försämrad förmåga att ta hand om sig själv och sin
personliga omvårdnad med ökade hjälpinsatser. Även inom hälso- och sjukvården är det
viktigt att följa upp för att kunna hjälpa personen med symtom och besvär som uppkommer
relaterat till demenssjukdomen.
I Flens kommun görs uppföljningar enligt följande:
 Genomförandeplaner följs upp och ändras vid ett nytt biståndsbeslut men minst en gång
per halvår.
 Biståndsinsatser följs upp vid behov men minst en gång per år.
 Om BPSD registret används skall kontinuerliga uppföljningar göras var 4-5 vecka samt
vid behov.
 Hälsoplaner följs upp vid förändringar i hälsotillståndet.
Tillbaka
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 28
Referenslista
Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård och omsorg 2010 – stöd för styrning och
ledning.
Närvård i Sörmland: Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka (2011)
Marcusson, m.fl: Alzheimers sjukdom – och andra kognitiva sjukdomar (2011)
Helsingborgs kommun: Lokalt vård- och omsorgsprogram vid Demensproblematik (2008)
Svensk Demenscentrum: http://www.demenscentrum.se/
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 29
Bilaga 1
Bilaga 1-4 har hämtats från Helsingborgs kommuns vårdprogram
Allmänna råd om bemötande av personer med demenssjukdom
Tala inte förbi den demensdrabbade. Glöm aldrig att det är en vuxen människa du talar
med. Påpeka inte hennes brister inför andra. Samtala som vanligt i lugnt i dämpat röstläge.
Om personen ”lever” i gamla tider, prata som om dessa fortfarande är nutid.
Lyssna uppmärksamt! Den demenssjuke menar alltid vad hon säger, men kan inte alltid
säga vad hon menar! Tänk på att personen har ett helt livs erfarenhet bakom sig även om
brister i omdöme och språk gör att det blir "fel". Förringa inte personen.
Undvik att rätta till i onödan! Låt henne försöka själv. Erbjud ett alternativ; ”vill du ha
hjälp?” eller ”går det bra?”. Om hon ber om hjälp så ge hjälpen utan att kommentera
misslyckandet.
Övervaka inte i tid och otid! Den demenssjuke kan uppleva det kränkande att vara förföljd
och påpassad. Ingrip bara om den denne hamnar i en situation som är uppenbart farlig eller
kan upplevas förnedrande.
Om det blir tvärstopp i en situation - börja inte argumentera! Gå därifrån ett tag eller låt
någon annan ta över. Det är inget misslyckande! Om du däremot till varje pris ska klara
situationen, bara för att andra brukar lyckas: Då har du misslyckats!
Möt individen som hon är och inte som du vill att hon ska vara! Använd din
"fingertoppskänsla" i samtalet. Hur kan den sjuke tänkas reagera och känna inför det du
säger? Är det dina eller den demenssjukes behov som är drivkraften?
Förlängd reaktionstid! Hälsa inte slentrianmässigt. Om du inte har tid att vänta på
reaktionen, låt då hellre bli att hälsa.
Aktivera naturligt! Att delta aktivt i sitt liv gör livet värt att leva. Låt Anna diska om hon
vill. Kanske blir det inte så rent som du vill ha det men i det här fallet är aktiviteten viktigare
än resultatet. (Om det behövs kan du ju diska om senare - när hon inte ser det).
Rätten till integritet! Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella
förmågorna. Om de råkat bete sig olämpligt så poängtera inte detta, ingen vill göra bort sig
inför andra! Förmodligen kommer personen inte ihåg händelsen och ett påpekande skapar
bara olustkänslor utan förståelse om varför. Ge den personen en chans att uttrycka sin egen
mening. Var följsam men försök att styra individen i rätt riktning.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 30
Artighet är inte alltid en dygd. Händer det att det sprider sig en oro på avdelningen när det
är personalbyte? Kommentarer som t ex "Hej då nu ska jag gå hem! " kan göra att det ger en
signal till den demenssjuke att det även är dags för denne att gå hem vilket skapar oro.
Trygghet! Ta reda på vad som får den demenssjuke att känna sig trygg. Uttrycket att ”gå
hem" står ofta mer för en känsla av trygghet än en verklig plats. Försök att bemöta det
behovet av trygghet.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 31
Bilaga 2
Jag stödjande förhållningssätt
Denna strategi utgår ifrån att man fokuserar på hur olika funktionsförmågor påverkas vid
demenssjukdom! I inledningsskedet används den som ”hjälp till självhjälp” för den sjuke.
Genom att uppmuntra till det som fungerar samt vägleda, påminna och motivera kring det
som börjar svikta, underhålls kvarvarande funktioner så länge som möjligt. Efterhand som
sjukdomen fortskrider och hjälpbehovet ökar, innebär förhållningssättet att man mer
handgripligt ”tar över” de bitar av ”jaget” som faller bort.
Bristfällig tids - och rumsorientering
 Oroa inte den demenssjuke med att fråga vilken dag det är. Hjälp honom att orientera
sig med hjälp av en tydlig almanacka, daglig tidning och så vidare.
 För att minska personens vilsenhet är det viktigt att ofta repetera t ex tid på dagen,
vilket datum det är och om vad som skall ske under dagen.
 Fasta återkommande dagliga göromål ger struktur och rytm åt dagen och stöd åt den
sviktande tidsuppfattningen.
 Tänk på att den demenssjuke behöver en tydlig och trygg miljö. Förvara saker och ting
på bestämda platser.
Försämrad tanke- och kommunikationsförmåga
 Var koncentrerad och uppmärksam i umgänget med den demenssjuke. Håll ett lågt och
tydligt röstläge. Tala långsamt och använd korta meningar. Ställ en fråga åt gången.
Vänta, ge den demenssjuke tid att uppfatta och svara.
 Skifta inte för snabbt mellan olika samtalsämnen. Avsluta det ni först samtalat om.
 Fokusera mer på känsla än på fakta, lär känna den demenssjukes ”minnesöar”.
 Undvik att ställa personen inför många och komplicerade val.
När sinnesintrycken sorteras sämre:
 Undvik höga ljudnivåer och stressande miljöer.
 Musik kan vara en källa till glädje men kan också upplevas som hetsande och oroande.
Använd inte radio och TV för att fylla ut tystnaden
 Var uppmärksam på att demenssjuka inte automatiskt kan värja sig mot ljus som
bländar eller störande ljudnivåer.
 Lägg märke till om den demenssjuke har en förändrad känslighet för temperatur och
smärta. Undersök alltid den demenssjuke om han fallit. Har han svullnader, blåmärken
och ont när han rör sig?
 Försök att skapa en lugn och rofylld stämning vid sänggåendet.
När omdömesförmågan sviktar:
 Anpassa miljön för att minimera säkerhetsriskerna. Öka förståelsen hos omgivningen
genom att förklara orsaker till det bristande omdömet.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 32



Förhindra olämpligt beteende genom att sätta gränser. Ge inte så många förklaringar.
Undvik långa resonemang. Tala bara om vad som gäller.
Ha realistiska förväntningar på den sjukes omdömesförmåga. Försök ligga ”steget
före” och avled innan ”det gått på tok”
Undvik moraliserande! Gör inte så stor sak av bagateller.
När känslomässiga störningar uppträder
 Tänk igenom vad som kan ha utlöst beteendet. Ofta finns det en sann känsla bakom
beteendet. Ilska kan t ex vara ett uttryck för rädsla.
 Avled och distrahera istället för att argumentera. Förebygg en konfliktsituation genom att
”läsa av” den demenssjukes signaler t ex mimik, kroppsspråk och uttryck i ögonen.
 Rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande.
 Försök behåll lugnet, tänk på de signaler du själv sänder ut. Använd ett tydligt
kroppsspråk och försök att få ögonkontakt.
 Förbered och tala om när du måste lämna den demenssjuke, alternativt ”för över”
personen till en ny och trygg situation innan du ”försvinner”.
 Överbeskydda inte den demenssjuke! Var tydlig, ärlig och uppriktig!
Vid vanföreställningar och hallucinationer
 Argumentera inte om den demenssjukes vanföreställningar! Försök istället att bygga upp
en förtroendefull relation. Var ärlig och tydlig. Håll överenskommelser.
 Bekräfta de känslor som väcks av hallucinationerna och vanföreställningarna men inte
sakinnehållet.
Vid identitetsförvirring
 Förstärk identiteten genom att ofta använda den demenssjukes namn i samtalet.
 Anknyt så mycket som möjligt till personens levnadshistoria och försök leva dig in i hur
den demenssjuke upplever sig själv.
 Hjälp till att bevara personligheten i t ex klädval och frisyr samt försök förstärk
könstillhörigheten. (Det kan ibland vara en utmaning att hitta anpassade aktiviteter som
stärker den manliga identiteten.)
För att stödja den sjukes behov av integritet och oberoende
 Tänk på att den demenssjuke ständigt kan hamna i situationer som han/hon inte behärskar
och därmed alltid befinner sig i underläge.
 Försök att hitta en balans mellan vad individen klarar och vad han/hon behöver hjälp med.
(För mycket omvårdnad passiviserar - för lite orsakar stress!)

Ta tillvara den demenssjukes egna initiativ, uppmuntra och underlätta genomförandet
genom att använda rutiner och tillvägagångssätt som han/hon känner igen (vilket kan
innebära att du som hjälpare får göra på ett sätt som känns främmande och opraktiskt).
Tänk efter för vems skull ni gör det ni gör.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 33
Bilaga 3
Validationsteorin




Validationsteorin använder inlevelse och empati för att fånga upp viktiga ledtrådar
som personen försöker uttrycka. Målet är att individen ska känna sig bekräftad och
tagen på allvar vilket medför att oron minskar och självkänslan återupprättas.
Bemötandet handlar om att bygga upp förtroende hos den sjuke. Genom att aktivt
lyssna, ta in och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig
känslor och minnen han/hon bär på. Man delar snarare den demenssjukes upplevelse
än korrigerar och tillrättavisar saker som inte stämmer överens med verkligheten.
Vid misstänksamhet och beskyllningar hos den sjuke undviker man att döma eller
komma med motargument utan försöker att se beteendet som ett försvar för bristande
förmågor. Genom att använda erfarenhet, fantasi, inlevelse försöker man leva sig in i
känslan av den andres identitet.
Vid sammanblandningar med det förflutna möter man individens känsla istället för de
påståenden som uttrycks. Vid vanligt påstående; ”Jag måste gå hem till Mor”
argumenterar man inte om ifall mor lever eller inte utan försöker istället att utröna
varför personen pratar om sin mor. ”Saknar du Mor? Är du orolig för henne? Har det
hänt henne något?”
Realitetsorientering
Realitetsorienteringen går i korthet ut på att man med verkligheten som underlag stimulerar
och aktiverar de funktioner som alltjämt fungerar hos den demenssjuke. Metoden lämpar sig
vanligen bäst till personer i tidiga stadier av demenssjukdom. Genom att konsekvent
kommentera, namnge och berätta om föremål i omgivningen, handlingar som är aktuella och
tidpunkter som bör uppmärksammas hjälper man den sjuke att orientera sig bättre i nuet. Det
är viktigt att så många som möjligt i den sjukes omgivning använder sig av metoden för att
den ska ha effekt. I bemötandet förtydligar man de förhållanden som råder i nuet och försöker
stimulera den demenssjuke till aktiviteter som sker här och nu, exempelvis genom att placera
tidningar på bordet, frukt i skålen, kam vid spegeln, tvätt på strykbrädan. Det är dock viktigt
att man undviker allt för mycket frågande utan istället berättar om det som sker.
Fråga inte:
Berätta hellre:
Vet du vad det är för dag idag?
Idag är det torsdagen den 14 februari,och det
är ”Alla Hjärtans Dag”
Kommer du ihåg vad vi åt till middag?
Idag åt vi ju ärtsoppa till middag, tycker du
om ärtsoppa?
Ser du vem det är som kommer här och
Nu är det eftermiddag, och här kommer din
besöker dig?
äldsta dotter Stina på besök.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 34
Bilaga 4
Inre miljöaspekter
Färg kan ge kontrast och skapa tydlighet! Färgernas inverkan kan användas för att förstärka
eller dölja, allt efter behov. Exempelvis kan en dörr i avvikande färg underlätta för den sjuke
att hitta, medan en dörr som målas i samma färg som omgivande väggar inte väcker samma
uppmärksamhet. Dörrhandtag, strömbrytare, ledstänger och toalettring i kontrast mot
bakgrunden kan stödja ett oberoende dagligt liv. Färgmarkering kan ske med så enkla medel
som tejp och plastfilm. Grundfärger såsom rött och gult väcker uppmärksamhet medan blåa
och gröna färger kan ha en lugnande inverkan.
Namnskylt på den dementes lägenhet i vårdboendet bör vara placerad i höjd med
dörrhandtaget. För att förstärka orienteringen kan symboliska identitetssaker användas (ex vis
en krok att hänga kepsen på).
Blanka golv, stänkmönster eller mörka partier i golvet försvårar för den sjuke att tolka sin
omgivning. Har man nedsatt syn kan mörka mattor uppfattas som hål i golvet. Det kan vara
förklaringen till varför man vägrar stiga in på toaletten eller till varför man försöker hoppa
över mattan med ett stort kliv. Tag bort mattan i sådana fall!
Stora glasade ytor kan störa rumsuppfattningen eftersom den demente har svårigheter att
uppfatta glas som avgränsning. Möbler, plastfilm eller draperier kan användas för att dölja.
Likaså kan speglar väcka förvirring eftersom den demenssjuke kan uppfatta den egna
spegelbilden som en annan person.
Möblera funktionellt Gärna med möbler som har former och färger som väcker
igenkännande bidrar man till en harmonisk boendemiljö. Det är viktigt att även se att möbler
kan användas som stöd vid förflyttningar av den demenssjuke eftersom personen kan ha
svårare att använda hjälpmedel som ex vis rollator. Tavlor, fotografier och prydnadsföremål
bör väljas som väcker igenkänning hos den sjuke. Var försiktig med att möblera om och flytta
föremål. Förändringar kan leda till oro.
I badrummet En fast tvål istället för flytande tvål kan underlätta för den demenssjuke att
klara sin hygien. Det är även viktigt att saker som hör ihop står tillsammans, t ex raktvål och
rakhyvel, tandborste och tandkräm.
Ljud kan ha positiv och negativ inverkan. Rinnande vatten kan ibland väcka procedurminnet
och få den sjuke att tvätta sig på egen hand, en annan gång framkalla förvirring och oro
eftersom ljudet inte lokaliseras. Då är det bättre att tappa upp vatten i tvättstället istället för
att låta kranen rinna.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 35
Yttre miljöaspekter
Vid utevistelse För att underlätta orienteringen är det bra om man kan ”pränta in” vissa
promenadstråk i den omgivande miljön. Att kommentera de saker man passerar gör att den
sjuke lättare minns var man ska gå och kan orientera sig.
Finns möjlighet kan det vara bra att tänka på vilka saker som kan stimulera den sjuke till
aktivitet, t ex vattenkannor, krattor och räfsor väl synliga samt planterings- och balkonglådor
i lämplig arbetshöjd. Fågelbord och fågelholkar är andra exempel.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 36
Bilaga 5
Samverkansrutiner för omhändertagande av personer med minnesproblematik mellan
kommun och landsting i Flens kommun
Lokala flödesscheman för minnesutredning finns på resp. vårdcentral.
OBS! När diagnos är satt skickas efter medgivande brev för kännedom till
Demenssamordnande sjuksköterska i kommunen.
Gemensamt är att kommunens demenssamordnande sjuksköterska medverkar på respektive
vårdcentrals minnesteam för att vara en naturlig länk mellan kommun och landsting tidigt i
utredningsprocessen. Respektive vårdcentrals demenssköterska ansvarar för att kalla till dessa
i god tid.
Någon från kommunen ska vara med redan vid uppföljningsbesöket tillsammans med
primärvårdens demenssjuksköterska (efter diagnos är satt). Det kan vara biståndshandläggare,
demenssamordnande sjuksköterska, anhörigkonsulent, arbetsterapeut eller distriktssköterska i
hemsjukvården, allt utifrån patientens behov. Detta ska bestämmas redan under
minnesteamet.
På idag befintligt möte mellan hemsjukvården och läkarna på vårdcentralen, kan
demenssköterskan och den nya funktionen samordningssjuksköterska för multisjuka och
äldre delta.
Detta är ett bra forum för överrapportering till varandra. Man får ett tydligare uppdrag (enligt
Tryggve, förarbetet till hemsjukvårdsskatteväxlingen) och bättre grundad historik då vi har
olika journalsystem!
Vi vill också förtydliga att Landstingets demenssjuksköterska är kontaktperson för
hemtjänsten så länge patienten ej är inskriven i hemsjukvården. När patienten skrivs in i
hemssjukvård ska samordnad planering göras och underlag för uppdrag ges i formen av
dokumenterad diagnos, ansvarig läkare och vad som ska utföras av hemsjukvård tex underlag
för att kunna ta över läkemedelhanteringsansvaret.
Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård
Reviderad Januari 2015.
Sida 37