Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun
advertisement
Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 4 Värdegrund ......................................................................................................................................... 4 Vision .................................................................................................................................................. 5 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen .............................................................................................. 5 Länsgemensam värdegrund ................................................................................................................ 7 Demenssjukdom...................................................................................................................................... 8 Vad är demenssjukdom? ..................................................................................................................... 8 Klassifikation av Demenssjukdomar .................................................................................................. 9 Alzheimers sjukdom ........................................................................................................................... 9 Frontotemporal demens .................................................................................................................... 10 Lewy Body demens........................................................................................................................... 10 Parkinsons sjukdom med demens ..................................................................................................... 11 Vaskulär demens ............................................................................................................................... 11 Sekundära sjukdomar ........................................................................................................................ 11 Omvårdnad............................................................................................................................................ 13 Personcentrerad omvårdnad .............................................................................................................. 13 Specifik omvårdnad .......................................................................................................................... 13 Läkemedelsgenomgång..................................................................................................................... 14 Palliativ vård ..................................................................................................................................... 14 Landstingets organisation ..................................................................................................................... 15 Demensutredningar ........................................................................................................................... 15 Samverkan mellan landsting och kommun ....................................................................................... 15 Socialförvaltningens organisation gällande Demens ............................................................................ 16 Demenssamordnande sjuksköterska ................................................................................................. 16 Demensteam...................................................................................................................................... 16 BPSD registret .................................................................................................................................. 17 Biståndsbedömning ........................................................................................................................... 18 God man och Förvaltare.................................................................................................................... 19 Anhörigstöd....................................................................................................................................... 19 Café Irene .......................................................................................................................................... 20 Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt ........................................................................... 20 Demensteam i Hemtjänsten .............................................................................................................. 21 Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 2 Hemsjukvård ..................................................................................................................................... 21 Kommunrehabilitering ...................................................................................................................... 21 Korttidsplatser och växelvård ........................................................................................................... 22 Demensboenden ................................................................................................................................ 22 Omvårdnadsboende........................................................................................................................... 22 Levnadsberättelse.............................................................................................................................. 22 Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun ........................................................................... 23 Reagera ............................................................................................................................................. 24 Rapportera ......................................................................................................................................... 25 Bedöma ............................................................................................................................................. 26 Planera .............................................................................................................................................. 27 Genomföra ........................................................................................................................................ 27 Utvärdera........................................................................................................................................... 28 Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 30 Bilaga 2 ............................................................................................................................................. 32 Bilaga 3 ............................................................................................................................................. 34 Bilaga 4 ............................................................................................................................................. 35 Bilaga 5 ............................................................................................................................................. 37 Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 3 Inledning Personer med demenssjukdom, såväl i ordinärt som särskilt boende har rätt till god omsorg och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering samt tillgång till personal som har kunskap om sjukdomen. Utifrån det länsgemensamma programmet som togs i juni 2011, skall vården av personer med demenssjukdom vara likvärdig i hela länet och programmets riktlinjer skall säkerställa att den sjukes behov tillgodoses på ett kunskapsbaserat sätt. Syftet med denna handlingsplan är att utifrån de länsgemensamma riktlinjerna dels beskriva hur vården av personer med demenssjukdom skall bedrivas i Flens kommun och dels ge stöd till personal inom den kommunala omsorgen i att använda metoder som ger omvårdnaden en bra kvalitét. Målet är att all personal inom den kommunala vård och omsorgen, som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en demenssjukdom, skall känna till handlingsplanen och tillämpa denna i sitt dagliga arbete. Handlingsplanen är utarbetad av Flens Kommuns demenssamordnande sjuksköterska i samarbete med demensteamet på uppdrag av Socialförvaltningens chef. Vid framtagandet av planen har underlag hämtats från Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka 2011, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010) samt litteraturöversikt inom demensforskningen. Värdegrund Följande värdegrund är antagen av socialnämnden i Flens kommuns 2010. Invånare i Flens kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv med sociala kontakter, trygghet, tillit och rättsäkerhet. De ska utifrån egna behov mötas med respekt, värdighet och bibehålla sin integritet i det vardagliga livet. Den enskilde ska vara delaktig och utifrån eget självbestämmande kunna påverka sin situation och få del av samhällets välfärd. De insatser som ges för att stödja den enskilde ska samordnas och präglas av kontinuitet. Insatserna ska bygga på ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens erfarenheter baserade på kunskap och klienternas/ brukarnas behov och kompetens knyts samman till en helhet. Förvaltningens uppgift är att bistå med insatser om och i den utsträckning som behov föreligger, d v s när den enskilde inte har förmåga att själv tillgodose dessa behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Förståelsen för att varje individ bär på en egen historia och ingår i olika nätverk är vägledande. Individen ska därför i den mån det är möjligt erbjudas hjälp på hemmaplan och i individens nätverk. Verksamheten ska ha ett tydligt barnperspektiv. I de insatser som ges ska jämställdhet och mångfald beaktas. Insatser ska – vad gäller äldre ges för att möjliggöra den enskildes rätt till kvarboende inom såväl ordinärt som särskilt boende. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 4 Vision Under 2010-2011 har socialförvaltningens personal och politiker arbetat med att skapa en vision. Arbetet har pågått under ca ett halvår genom en process, där personal har varit delaktiga genom att diskutera fram förslag på vision på arbetsplatsträffar utifrån frågeställningen: Vad är det viktigaste vi ska förmedla och åstadkomma som personal för våra deltagare/brukare under åren 2011-2014. Efter ett flöde mellan personal inom socialförvaltningen och politiken, beslutade socialnämnden i mars 2011 följande vision: Livet ska levas hela livet Din meningsfullhet vår utmaning Vår kunskap din trygghet Värdighetsgarantier för äldreomsorgen De lokala värdighetsgarantierna tydliggör vad du kan förvänta Dig av äldreomsorgen i Flens kommun och på vilket sätt insatserna ska utföras. De är beslutade av Flens kommuns socialnämnd och innebär en möjlighet att höja kvaliteten i verksamheten. Arbetet inom äldreomsorgen ska utgå från Dig som person och Du ska alltid bli respekterad som den Du är och få ett trevligt bemötande. Du får bestämma över Dig och Ditt liv samt får det stöd Du behöver och möjlighet att utföra det Du själv klarar av i vardagen. Insatserna ska vara av god kvalitet och personalen ska ha ett förhållningssätt som inbjuder till att utrycka dina åsikter. För att öka ditt välbefinnande Vi garanterar att alla olika personalkategorier samverkar med och omkring Dig för bästa möjliga stöd, omvårdnad samt för att förebygga ohälsa och lindra sjukdom. För att öka din värdighet Vi garanterar att all personal i äldreomsorgen bär tydlig namnbricka. Personal i hemtjänsten ska även kunna visa speciell legitimation. Garantier i Hemtjänsten För att öka ditt inflytande Vi garanterar att Du som beviljats hemtjänstinsatser får två kontaktpersonal utsedda. Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom tre veckor, som utgår från Ditt biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur stöd och hjälp ska utformas. Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller företrädare. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 5 För att öka din meningsfullhet Vi garanterar att Du får stöd att behålla kontakter, utöva aktiviteter och intressen för att motverka ensamhet och isolering. Garantier på Äldreboende För att öka ditt inflytande Vi garanterar att Du som flyttar in på ett äldreboende får en kontaktpersonal som Din närmaste kontakt och Ditt stöd. Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom 3 veckor, som utgår från Ditt biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur stöd och hjälp ska utformas. Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller företrädare. För att öka ditt välbefinnande Vi garanterar näringsriktiga måltider i en trevlig och trygg måltidsmiljö. För att öka din meningsfullhet Vi garanterar att du erbjuds att delta i en planerad aktivitet varje dag. En aktivitet kan vara en pratstund, högläsning, promenad eller en gruppaktivitet tillsammans med personal eller kommunens frivilligverksamhet. Vi garanterar att Du erbjuds en aktivitet – egen tid, en gång i månaden, med Din kontaktpersonal. Det är en aktivitet ni planerar tillsammans utifrån Ditt önskemål, intresse och dina förutsättningar. För att öka din delaktighet Vi garanterar att kontakten mellan personalen på äldreboendet och Dina anhöriga är god och förtroendefull. Vid varje äldreboende ska finnas ett Boenderåd där Du och Dina anhöriga kan få information och framföra åsikter om verksamheten. Vi kontaktar Dina anhöriga eller företrädare om vi får Ditt samtycke. Om vi inte håller vad vi lovar: Tar Du kontakt med personalen på Din enhet/område. Du garanteras en kontakt inom en vecka med områdeschefen. Områdeschefen erbjuder ett samtal kring det som hänt, vilka åtgärder som vidtas och vad som ska göra att det inte händer igen. Områdeschefen ser till att åtgärder genomförs och dokumenterar. Dokumentationen vidarebefordras till avdelningschefen för Äldre- och Handikappomsorgen och till Socialnämnden. I perioder med särskilt hög belastning kan dock verksamheten ha svårt att uppfylla alla punkter i garantierna. Dina synpunkter är viktiga för att vi ska kunna utveckla och förbättra arbetet. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 6 Länsgemensam värdegrund Följande värdegrund är hämtad från det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg av demenssjuka (2011). Varje person som lider av demens har rätt Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom Att så länge som möjligt behålla sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård Att behandlas som en fullvuxen människa Att känna att han eller hon tas på allvar Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och vanor Att regelbundet få röra sig utanför hemmet eller vårdinrättningen Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stödjer den vuxna människans jag bild Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer’s Disease International, 21 september 1994) Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 7 Demenssjukdom Det beräknas finna ca 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige (2010) och varje år insjuknar mer än 24 000 personer och ca 20000 personer avlider. Vad är demenssjukdom? En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter som personen lever under. Med demenssjukdom avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans funktioner. Denna process beror på att hjärnan drabbats av sjukdom eller skada. De flesta demenssjukdomar är så kallade progredierande (fortskridande) sjukdomar som det ännu inte finns något botemedel för. Demenssjukdomen leder oftast till svåra intellektuella och sociala handikapp och kan även orsaka en förtidig död. Förloppet av demenssjukdomen kan påverkas av andra sjukdomar som personen drabbas av. Demens kan även beskrivas som ett syndrom eller ett samlingsnamn för ett antal symtom. Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar en persons kognitiva funktioner (intellektet) det vill säga de funktioner som används av hjärnan när den bearbetar information. Vanliga symtom och störningar som förekommer är påverkan på minne, tänkande, orientering, förståelse, tolkning av intryck samt förmågan att räkna och att lära in nya saker. Även påverkan på språket, de praktiska färdigheterna och personens omdöme blir under sjukdomsförloppet påtagliga. Detta får i slutänden stora konsekvenser för den sjuke eftersom förmågan att sköta sin personliga omvårdnad och ta hand om sitt hem försvinner. Demenssjukdomarna delas in i tre olika kategorier: Primärdegenerativa sjukdomar – dessa orsakar demensutveckling på grund av att hjärnans celler förtvinar och dör. Symtomen kommer ofta smygande och tillståndet försämras i takt med att hjärnskadan sprider sig. Symtomen varierar beroende på vart i hjärnan som skadan sitter. Exempel på primärdegenerativa demenssjukdomar är Alzheimers sjukdom, frontotemporaldemens, Lewy Body demens samt Parkinsons sjukdom med demens. Vaskulära sjukdomar – kallas ibland för blodkärlsdemens. Demensutvecklingen kommer av att blodproppar eller blödningar orsakar syrebrist i hjärnan vilket leder till att vävnaden dör. Symtomen vid denna typ av demens kommer plötsligt, ofta efter en stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt under en längre tid för att sedan plötsligt försämras igen. Sekundära sjukdomar – till denna grupp hör sjukdomar och skador som kan orsaka demenssymtom men inte alltid gör detta. Exempel på sjukdomar och på skador är Syfilis och HIV, långvarigt alkoholmissbruk eller långvarig exponering för lösningsmedel. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 8 Ofta har en person mer än en form av demens, så kallad blanddemens. I många fall är det svårt att klargöra vilken demenssjukdom det handlar om, särskilt hos äldre personer. Klassifikation av Demenssjukdomar Klassificeringen av demenssjukdomar görs enligt ICD10 kriterier, det skall finnas belägg för var och en av följande punkter: En minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår. En reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå. Symtomen måste ha funnits under minst 6 månader och vara varaktiga. Det vill säga de får inte vara tillfälliga, till exempel vid en period av akut konfusion (förvirring). Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är starkt åldersrelaterad och drabbar oftast personer över 65 år men kan även drabba yngre personer. Det är idag den tredje vanligaste dödsorsaken hos äldre personer i Sverige. Alzheimers sjukdom orsakas av att ett så kallat plack bildas på nervceller i hjärnan vilket leder till en hjärnatrofi, dvs att nervcellerna i hjärnan dör. Vid Alzheimers är det framförallt hjäss- och tinningloberna i hjärnan som drabbas. Sjukdomen kommer smygande vilket gör att det oftast inte går att fastställa när den debuterat. Vanliga symtom vid Alzheimers sjukdom är minnesstörningar och problem med koncentrationsförmågan. Personen får svårigheter med att hitta ord, uttrycka sig samt förstå ett samtal. Tidsuppfattningen drabbas och personen har svårt att förstå vilken tid på dygnet det är. När sjukdomen fortskrider blir minnesstörningarna allt svårare och känslolivet blir alltmer avtrubbat. I senare stadier försvinner tidsbegreppet helt och många gånger får personen mycket svårt med talet. I slutstadiet av sjukdomen behöver personen hjälp med all omvårdnad och kan ej klara sig själv. Den läkemedelsbehandling som finns idag är dels acetylkolinesterashämmare, ex Exelon, Aricept och Reminyl. Dessa sätts in vid mild till medelsvår demens och fungerar genom att höja halten av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan för att underlätta att nervcellerna kan föra fram impulser. Det är relativt vanligt med biverkningar på dessa läkemedel men ofta Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 9 provar läkaren att byta mellan prepararten tills man hittar ett som fungerar. Förr kallades dessa läkemedel för bromsmediciner men detta stämmer inte eftersom de inte förhindrar eller bromsar upp sjukdomsförloppet utan enbart ökar patientens funktionsförmåga under en tid. I slutstadiet när tillräckligt många hjärnceller har mist sin funktion har dessa läkemedel inte längre någon effekt. Det andra läkemedlet som finns är Ebixa, som sätts in vid medelsvår till svår demens. Det fungerar genom att dämpa det ”brus” som bildas runt nervcellerna som i sin tur gör att nervimpulserna inte kommer fram. Frontotemporal demens Frontotemporal demens utgör ca 5-10% av alla demenssjukdomar och är tillsammans med Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens hos personer under 65 år. Vid Frontotemporal demens drabbas den främre delen av hjärna, dvs. pann- och tinningloberna, av atrofi. När pannloberna drabbas leder detta oftast till olika grader av personlighetspåverkan, distanslöshet och ett nedsatt omdöme. I senare delen av sjukdomen, när även tinningloberna blir involverade, utvecklar många av de drabbade även de kognitiva svårigheter som kännetecknar en Alzheimers sjukdom. Vid frontotemporal demens är inte minnessvårigheterna särskilt uttalade i början av sjukdomen vilket ibland kan göra att det är svårare att uppfatta att det rör sig om en demenssjukdom. Symtomen kan även förväxlas med en psykisk sjukdom varför diagnosen ofta fördröjs. Det finns idag ingen läkemedelsbehandling mot frontallobsdemens utan bedömningar får göras för varje individ hur symtomen kan lindras. Lewy Body demens Är en relativt ovanlig form av demens med Parkinson liknande symtom. Första tecknet på Lewy Body demens brukar vara synhallucinationer. I början av sjukdomen är personen oftast medveten om att synhallucinationerna inte finns och vågar inte prata om sina symtom. Detta göra att sjukdomen ofta fortskrider ett tag innan patienten söker hjälp och får en diagnos. De Parkinson liknande symtomen med stela muskler och långsam hasande gång debuterar vanligen samtidigt som synhallucinationerna. Personen kan även drabbas av så kallat on/off syndrom där de helt plötsligt stannar av i rörelsen eller samtalet och blir helt stilla för att en stund senare komma igång igen. Många personer med Lewy Body demens drabbas av en störd drömsömn som innebär att de lever ut sina drömmar genom att ropa, fäktas och gå i sömnen. Dessa symtom kan komma flera år innan sjukdomen bryter ut. Minnesstörningarna är ej särskilt uttalade i början men blir mer tydliga när sjukdomen fortskrider. Det finns idag ingen behandling för Lewy Body demens och alla dessa patienter har en väldigt kraftig överkänslighet mot neuroleptika som man vanligen behandlar t. e. x. synhallucinationer med. Detta gör att dessa symtom är väldigt svårbehandlade. Demenssymtomen kan dock i början lindras med de så kallade acetylkolinesterashämmarna som används vid Alzheimers sjukdom. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 10 Parkinsons sjukdom med demens Ca 40 % av de personer som får Parkinsons sjukdom drabbas senare av demenssjukdom. Till skillnad från Levy Body demens kommer Parkinson symtomen först och ca 1-1½ år senare utvecklas en demenssjukdom. Symtomen kan vara koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, brist på energi, beteendestörningar och hallucinationer. Personer med Parkinson demens har oftast mildare minnesstörningar än personer med Alzheimers. Det finns inga läkemedel mot just Parkinsons demens men ibland provar läkarna med Ebixa vilket kan ha en viss effekt på demenssymtomen. Vaskulär demens Vaskulär demens eller blodkärlsdemens är den näst vanligaste orsaken till demens och står för 25-30 procent av samtliga fall. Den kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symtomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Vaskulär demens utvecklas ofta stegvis, i ”trappsteg”. Medan många demenssjukdomar har ett smygande förlopp brukar symtomen vid vaskulär demens komma plötsligt och då upplevas mer påtagligt. Personen kan sedan bibehålla sin förmåga under en längre tid för att sedan försämras igen. Vanliga symtom vid vaskulär demens är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Både förlopp och symtom kan naturligtvis variera beroende på vilka områden i hjärnan som har skadats. Det finns flera typer av vaskulär demens. Vanligast är att olika delar av hjärnbarken drabbas till följd av en stroke (slaganfall). Bakom en stroke ligger oftast hjärninfarkter som uppstår när bl.a. blodproppar fastnar och täpper till hjärnans blodkärl. Stroke kan även bero på att blod från läckande pulsådror tränger in i hjärnvävnad som då förstörs, s.k. hjärnblödning. I båda fallen blir delar av hjärnan utan syre och upphör att fungera. Följderna brukar bli talsvårigheter och betydande fysiska funktionshinder. Men stroke kan alltså även leda till demens. Det finns inga läkemedel som kan dämpa symptomen vid vaskulär demens. Behandlingen handlar istället om att förebygga ytterligare skador i blodkärlen, vanligen genom att blodförtunnande läkemedel ges. Sekundära sjukdomar En gemensam nämnare till dessa är att demens inte är huvudsymptomen men att de i vissa fall kan orsaka demens. En del av de sekundära demenssjukdomarna är behandlingsbara och demenssymptomen kan avhjälpas om åtgärder sätts in i tid. Allvarliga trafikolyckor kan ge traumatiska skador. Följden kan bli att hjärnvävnaden skadas så att demenstillstånd uppstår. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 11 Störningar i hjärnans hålrum kallas för hydrocefalus. I normala fall silas hjärnvätskan ut genom ett fint membran för att kunna hålla hjärnan fuktad. Vid ett hydrocefalus hindras det normala avflödet och trycket ökar i hålrummen där hjärnvätskan produceras. Detta tryck kan bli så stort att demensliknande symtom uppstår hos personen. Främst minnessvårigheter, gångstörningar samt inkontinens. Tillståndet är behandlingsbart genom att anlägga en shunt i hjärnans hålrum kan hjärnvätskan avledas genom en fin kateter, t ex ned i buken, för att minska trycket på hjärnvävnaden. När trycket i hjärnan blir normalt så försvinner även demenssymtomen. Om en tumör sitter så den trycker mot hjärnbarken kan detta framkalla demenssymtom. Om det är en operabel tumör kan symptomen försvinna om tumören avlägsnas. Operativa ingrepp är dock inte alltid möjliga om tumören sprider sig i hjärnan. Hjärnan kan även drabbas av infektioner till exempel herpes virus, HIV eller hjärninflammation. Dessa infektioner kan ge permanenta skador så att demenssymtom uppkommer. Störningar av t.ex. ämnesomsättningen kan ge demenssymptom om det föreligger en överproduktion av sköldkörtelhormon eller underproduktion av sköldkörtelhormon. När dessa störningar behandlas kan demenssymptomen försvinna. Kalciumomsättningen kan även rubbas och ge olika symptom som vid demens. Bristtillstånd kan ge upphov till demenssymptom och den vanligaste orsaken är brister inom vitamin B-gruppen. Väsentligt för våra nervceller när de ska bygga signalämnen är att kroppen bistår med byggstenar. Viktiga byggstenar är vitamin B12, folsyra, B6 och B1. Att många äldre drabbas av vitamin B12-brist beror oftast på att upptaget i mag-tarmsystemet blir sämre med åren. Vitamin B12 finns bara i animaliska produkter som kött, fisk, fågel, ägg. Vitaminet folsyra finns i bladgröna grönsaker. När B-vitaminbristen behandlas så försvinner demenssymtomen. Alkohol är giftigt i stora mängder och hjärnans nervceller är känsliga för alkohol. Enligt dagens forskning så har en måttlig mängs alkohol en skyddande effekt medan ett långvarigt bruk av stora mängder alkohol är en stor riskfaktor för att utveckla en så kallad alkoholdemens. Andra ämnen som har setts ge demenssjukdomar är b.la. lösningsmedel i äldre tiders målarfärger. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 12 Omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Enligt det Länsgemenensamma programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård Sörmland, 2011) samt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 (Socialstyrelsen, 2010) innebär personcentrerad omvårdnad att personalen fokuserar på individen och inte på demenssjukdomen. Socialstyrelsen har i sin utredning gett den personcentrerade omvårdnaden prioritet 1. Utgångspunkten för den personcentrerade omvårdnaden är att personen skall uppleva sin tillvaro som meningsfull och det är personens egen uppfattning om verkligheten som skall vara utgångspunkten. Grunden är också att de som vårdar skapar en relation till individen genom att mötas som två individer och inte som vårdare/patient. För att uppnå den personcentrerade omvårdnaden skall, enligt det Länsgemenensamma programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård Sörmland, 2011) anställda inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten: Bemöta personen på ett sätt som gör det möjligt för denne att uppleva sitt fulla människovärde. Se personen som en aktiv samarbetspartner med upplevelser, självkänsla och rättigheter. Se personligheten som ”instängd av sjukdomen” i stället för förlorad. Försöka förstå svårtolkade beteenden med hjälp av kunskap om vem personen är. Uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i stort och smått så att han eller hon upplever sig vara delaktig. Försöka hjälpa personen att ha kvar sin personlighet trots sviktande funktionsförmåga. Sträva efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv. Anpassa både den fysiska miljön och vården och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har. Göra anhöriga och andra i det sociala nätverket delaktiga i vården. Enligt Socialstyrelsen (2010) är en av fördelarna med en personcentrerad omvårdnad att den ökar integriteten, självständigheten och initiativförmågan samt minskar agitationen hos personer med demenssjukdom. Man har även sett att denna omvårdnadsform minskar behovet av att använda läkemedel mot exempelvis depression, oro, ångest och psykotiska sjukdomar. Specifik omvårdnad I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) har Socialstyrelsen fastställt att det förebyggande arbete när det gäller fall, undernäring, trycksår samt munhälsa är prioritet 1. I Flens Kommun används Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister där man arbetar förebyggande genom att riskbedömningar för fall, trycksår, Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 13 nutrition och munhälsa görs. Utifrån riskbedömningarna formas sedan omvårdnadsåtgärder och vårdplaner för att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med att förebygga ohälsa inom dessa områden. När det gäller omvårdnad vid urininkontinens används i Flens kommun det länsövergripande vårdprogrammet för Urininkontinens som riktar sig till alla åldrar. Läkemedelsgenomgång Enligt riktlinjerna för Läkemedelsgenomgångar i Södermanland, skall dessa göras på patienter över 75 år med 5 eller fler läkemedel vid följande tillfällen: - - vid besök hos läkare på vårdcentral vid påbörjad hemsjukvård vid inflyttning på särskilt boende under pågående hemsjukvård/boende på särskilt boende minst en gång/år Övriga patienter som har läkemedelrelaterade problem ska erbjudas genomgång oavsett antal läkemedel. En fördjupad genomgång ska göras om: - antalet läkemedel är tio eller mer om läkemedelsrelaterade problem kvarstår Palliativ vård Socialstyrelsens rekommendationer för Palliativ vård vid demenssjukdom är att Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör ge Palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer. Flens kommun arbetar aktivt med att utforma och följa upp den palliativa vården utifrån Palliativ registret som följer det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Alla särskilda boenden samt hemsjukvården registrerar i Palliativ registret. Palliativa rådet i Sörmlands ”Symtomlindring för palliativa patienter vid livets slut” ska användas. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 14 Landstingets organisation Demensutredningar Ansvaret för att genomföra demensutredningar ligger på landstinget. En basal demensutredning görs på vårdcentralen och enligt de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom är detta prioritet 1. Den basala demensutredningen syftar till att fastställa om orsaken till symtomen är en demenssjukdom eller något annan sjukdom. Den skall även fastställa vilken typ av demenssjukdom personen har, samt vilka funktionsnedsättningar som denna medför och vad som eventuellt kan göras för att minimera eller kompensera för dessa. I Flens kommun utförs de basala demensutredningarna på alla tre Vårdcentralerna. Om en basal demensutredning inte ger tillräckligt med information för att fastställa diagnos görs en utvidgad utredning. Dessa görs i Södermanland på specialistklinikernas minnesmottagningar på respektive sjukhus. Även demensutredningar på personer som är under 65 år görs på minnesmottagningarna. Samverkan mellan landsting och kommun Samverkan har samma struktur mellan kommun och alla tre vårdcentralerna oavsett driftsform. Kommunens och vårdcentralernas ledning har i samverkan med alla demensteam gjort en gemensam beskrivning över samarbetsprocessen mellan huvudmännen (se bilaga 5). Information till kommunen om nydiagnostiserade personer med demenssjukdom sker på de så kallade minnesteamen på respektive vårdcentral där kommunens demenssamordnande sjuksköterska sitter med. Respektive vårdcentral ansvarar för att den demenssamordnande sjuksköterskan i kommunen blir kallad till dessa möten. Vårdcentralen ansvar även för att fråga efter samtycke inför den information som ska ges till demenssamordnande sjuksköterskan i kommunen. För att personer med demenssjukdom skall få en naturlig och tidig kontakt med kommunens olika verksamheter kommer landstingets demenssjuksköterska, vid det uppföljande hembesöket efter diagnos, att kalla lämplig person från kommunen. Denna person kan till exempel vara biståndshandläggare, demenssamordnande sjuksköterska, anhörigkonsulent eller distriktssköterska i hemsjukvården. Kallelse sker efter tillåtelse från den berörda personen och utgår ifrån vilket behov eller önskemål denne har just nu. Respektive vårdcentral ansvarar för att informera patienten om syftet och be om samtycke att bjuda in kommunens representant. I de fall patienten är aktuell för hemsjukvård skall en samordnad individuell planering ske mellan primärvården och hemsjukvården och relevant underlag skall lämnas till hemsjukvården. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 15 På ledningsnivå möts respektive ledning i kommun och landsting på primärvårdsnivå, två-tre gånger per termin. Kommunens demensteam och de tre vårdcentralernas demensteam adjungeras en gång per termin i syfte att följa upp samarbetsprocessen och fånga in förbättringsområden. Socialförvaltningens organisation gällande Demens Demenssamordnande sjuksköterska Den demenssamordnande sjuksköterskans huvuduppdrag är att samordna kommunens resurser inom demensvård samt sprida kunskap om demenssjukdomar både hos personal inom socialförvaltningen samt till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Den demenssamordnande sjuksköterskan: Samverkar mellan olika verksamheter och huvudmän för att se till att kommunens verksamheter får ett fungerande stöd för personer med demenssjukdom. Stödja myndighets- och verkställighetspersonal i frågor som rör demens. Är sammankallande i Demensteamet. Finns tillgänglig för biståndshandläggare för att kunna följa med på vårdplaneringar i hemmet när det gäller personer med demenssjukdom. Samordnar dagverksamheterna Rönnen och Björken, tillsammans med ansvarig chef Ansvarar för placeringarna i dagverksamheterna. Samordnar utbildning om Demenssjukdomar tillsammans med ansvariga chefer i SÄBO och Hemtjänst. Ansvarar för placeringar på korttidsboende för personer med demenssjukdom. Demensteam Demensteamet i Flens kommun består av flera olika yrkeskategorier som alla har en utökad kunskap om demenssjukdomar och omvårdnad av personer med demenssjukdom; sjuksköterskor, arbetsterapeut, biståndshandläggare samt anhörigkonsulent. Demensteamets främsta uppgift är att finnas tillhands som en kunskapsresurs angående komplexa ärenden med demenssjuka brukare där ordinarie personal är i behov av stöd och handledning för att vården skall fungera. Demensteamet går i dessa fall inte in och ersätter ordinarie personal utan finns enbart som stöd och hjälp. I de ärenden som teamet varit involverade i sker alltid uppföljning i samverkan med ordinarie personal. Demensteamet har mandat att besluta om tidsbegränsade korttidsplatser för personer med demenssjukdom om behov uppstår akut i hemmet. Dokumentation av ärendet Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 16 görs i dessa fall av demenssamordnande sjuksköterska/planeringssjuksköterska eller biståndshandläggaren. Ärenden till Demensteamet kan aktualiseras via ärendebladet på Flens Kommuns hemsida eller genom att kontakt tas direkt med någon i teamet. Demensteamet träffas 1 gång/månad men kan sammankallas akut om behov uppstår. BPSD registret BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och drabbar ca 90 % av patienterna någon gång under demenssjukdomen. Symtomen kan till exempel vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och dessa orsakar ett stort lidande för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD registret är ett kvalitetsregister som gör det möjligt att göra t följa upp och förbättra vårdkvalitén så att denna blir så bra som möjligt. BPSD-registret ingår i regeringens satsning på ”Bättre liv för sjuka äldre”. Registret används som ett verktyg för att kunna göra symtomskattningar samt att sätta in omvårdnadsåtgärder för att strukturera och få omvårdnaden kring den demenssjuke personen mer personcentrerad med syfte att minska lidandet vid BPSD symtom. I Flens kommun arbetar alla särskilda boenden och dagverksamheter för personer med demenssjukdom med att registrera symtomskattningarna och omvårdnadsåtgärder för alla personer som har en demensdiagnos. För personer som inte vill bli inlagda i registret görs skattningarna och åtgärder på papper för att ändå kunna ta del av det strukturerade arbetssättet och på så sätt få en bättre omvårdnad. För hemtjänsten och korttidsvården i kommunen kommer utbildningarna i BPSD Registrets verktyg och arbetssätt att ske under 2015. För att kunna registrera personer i register krävs att vederbörande är informerad och godkänner att denne förs in i registret. När det gäller personer med en demenssjukdom har Patientdatalagen (2008:355) ändrats till att personalen så långt det är möjligt måste ta reda på att inte patienten tidigare i sitt liv skulle ha motsatt sig registrering i register. Om det inte finns någon sådan information får registrering ske i kvalitetsregister. Anhöriga och närstående kan tillfrågas vilken inställning den berörde tidigare har haft men har ingen rätt att själva motsäga sig eller godkänna registrering. Om den berörde inte lämnar sitt samtycke eller tidigare har motsatt sig registrering så kan arbetssättet ändå användas genom att symtomskattningarna görs på papper utan att registreras i registret. Detta för att kunna få till det strukturerade arbetssättet även på de personer som inte vill vara med i själva registret. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 17 Arbetet med BPSD registret sker i teamsamverkan mellan olika personalkategorier och det är alltid den personcentrerade omvårdnaden som står i fokus. Genom att använda det strukturerade arbetssättet är målet att patienten skall må så bra som möjligt och att användningen av läkemedel som är olämpliga för äldre skall undvikas så långt det går. Målet är att alla boenden i kommunen, korttidsvården, hemtjänsten samt dagverksamheterna skall arbeta med stöd av kvalitetsregistret BPSD. Biståndsbedömning Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning på personer med demenssjukdom samt minst årligen göra en uppföljning av beviljade biståndsinsatser både i ordinärt och särskilt boende (prioritet 1). Bedömning av behov av bistånd i hemmet görs alltid av en biståndshandläggare. Biståndsinsatser kan vara antingen i form av omsorgs insatser, t.ex. personlig hjälp, dusch, måltidsstöd etc. eller serviceinsatser tex städ, tvätt, inköp etc. Kriterierna för att få en biståndsinsats beviljad är att den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt än genom socialtjänstens försorg. Behovet av insatser följs upp kontinuerlig men minst en gång per år. En ansökan om bistånd kan ske skriftligen eller muntligt. Om inte den enskilde själv kan ansöka om hjälp, vilket ofta är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdom, kan en anmälan om behov göras av utomstående, till exempel en anhörig, en granne/vän eller personal i hemtjänst. Den som anmäler ett behov ska vara medveten om att biståndshandläggaren måste kunna tala om för den enskilde vem som anmält behovet av stödinsatser. Om behovet är framfört av annan person än den som förväntas ansöka, hanteras detta med varlighet. Alla biståndsinsatser kan endast ske med samtycke från den enskilde. Om biståndshandläggare uppmärksammar ett hjälpbehov men den enskilde inte anser sig ha något, fortsätter biståndshandläggaren att återkomma till personen med regelbundenhet med exempelvis motiverande samtal för att hjälpa personen att komma till insikt om sitt hjälpbehov. Presumtivt samtycke är en bedömning som görs av biståndshandläggaren om vad personen kan antas ha samtyckt till om denne varit frisk. Om biståndshanläggaren t.ex. bedömer att personen är en fara för sig själv i sitt eget boende så finns möjligheten att tillfälligt bevilja t.ex. ett korttidsboende utan samtycke från den enskilde för att på så sätt skydda denne. Detta kan inte användas för att flytta någon till ett permanent boende, då gäller det istället att fortsätta att arbetet med motiverande samtal. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 18 God man och Förvaltare När en person med demens kommit längre i sin sjukdom uppstår det ibland ett behov av stöd för att kunna bevaka sina rättigheter, att kunna sköta sin ekonomi och/eller att sörja för person, dvs vara en länk mellan personen och den sociala omgivningen utanför hemmet. En god man eller förvaltare utses av domstol för att hjälpa en person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är i behov av stöd. Uppgifterna för en god man/förvaltare är indelade i tre olika nivåer; att bevaka den enskildes rätt, förvalta dennes egendom och/eller sörja för person. Nivån bestäms utifrån vad personen själv ansöker om. Den största skillnaden mellan godmanskap och förvaltare är att godmanskap alltid är frivilligt och alla åtgärder skall ske med den enskilde personens samtycke. En förvaltare kan utses om personen är helt oförmögen att vårda sig själv eller sin egendom och det krävs ett läkarintyg för detta. När en förvaltare utsetts förlorar den enskilde helt eller delvis sin rättshandlingsförmåga när det gäller egendom, vilket innebär att förvaltaren kan handla mot personens vilja om denne inte har insikt om sin situation. När det gäller vård och omsorgsbehov kan inte en förvaltare helt bestämma över den enskilde utan den enskilde måste fortfarande lämna sitt samtycke till exempelvis ett särskilt boende. En god man/förvaltare står alltid under överförmyndarens tillsyn och kontroll och överförmyndaren kan ge det stöd som behövs för att klara uppdraget. Ett uppdrag som god man/förvaltare är till största delen ett ideellt uppdrag men det utgår ett mindre arvode till den som utför det. Anhörigstöd Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör ha ett anhörigstöd som inriktas på utbildning, stödgrupper samt möjlighet till avlösning (prioritet 2). I Flens Kommun finns en anhörigkonsulent som idag är kopplad till verksamheten på Bron. Det anhörigkonsulenten kan vara behjälplig med är: Enskilda samtal med anhöriga som behöver stöd i sin situation. Det kan gälla både personer som är anhörigvårdare eller att den anhörige har svårt med att hantera situationen som har uppstått runt personens sjukdom. Anhöriggrupper - i första hand sker detta i form anhörigutbildning när det gäller demenssjukdomar. Anhörigkonsulenten hjälper även de anhöriga att skapa nätverk så att de kan fortsätta att träffas och stödja varandra även efter att utbildningen är avslutad. Att vara en lots för anhöriga och hjälpa till med att ta reda på vart de skall vända sig för att få den hjälp och stöd de behöver med att vårda den sjuke. Anhörigkonsulenten har även anhörigcafé på ett par av kommunens särskilda boenden. Detta för att även kunna stödja anhöriga till personer som har flyttat in på särskilt boende. Tanken är att detta skall införas på alla boenden framöver. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 19 Anhörigkonsulenten sitter med i demensteamet för att kunna hjälpa till att stötta anhöriga till personer med demenssjukdom. I Flens Kommun erbjuds så kallade uppsökande hembesök till alla personer i kommunen som fyller 80 år. Dessa besök är helt frivilliga och utförs idag av anhörigkonsulenten. Tanken med besöken är att informera om kommunens äldreomsorg. t.ex. vilken service som äldreomsorgen inom Flens kommun kan erbjuda och vilka aktiviteter som finns att tillgå. Samtalen kan också handla om personens vardag, hälsa och lösningar på eventuella problem. Meningen med de uppsökande hembesöken är att skapa en trygghetskänsla för äldre samtidigt som det ger en möjlighet att upptäcka och förebygga problem. Café Irene och Café Knekten I Flens kommuns regi finns från och med januari 2015 två öppna verksamhet för personer med demenssjukdom, dvs det krävs inget biståndsbeslut för att få komma på dessa träffar. Café Irene och Café Knekten är samtalsgrupper för personer som fått en demensdiagnos eller har en minnessvikt. Grupperna träffas regelbundet var annan vecka, Café Irene är på Träffpunkt Bron i Flen och Café Knekten träffas i lokalen Lyktan på Heden. På caféverksamheterna kan man träffas för att ta en fika och samtala om stort och smått i livet med andra som är i samma situation. Det finns personal närvarande som kan hjälpa till med lite praktiska göromål men det är gruppen själva som bestämmer över innehållet i träffarna. Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar socialstyrelsen att socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2). I Flens kommun finns två dagverksamheter med inriktning på att ge stöd och service till personer med demensdiagnos eller till personer med en kognitiv svikt där utredningen är påbörjad men det ännu inte finns en diagnos satt. Dagverksamheterna fungerar även som en avlastning för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom. Insatsen är behovsprövad och ansöks hos och beviljas av biståndshandläggaren. Personer med demenssjukdom kan bli beviljade mellan 1-7 dagar/vecka på dagverksamheten. De två dagverksamheterna som finns i kommunen är Rönnen och Björken. Rönnens dagverksamhet ligger i Flen och har möjlighet att ta emot högst 5 gäster/dag. Björkens dagverksamhet ligger i Malmköping och kan ta emot högst 8 gäster/dag. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 20 Båda dagverksamheterna har som mål: Att kunna skapa trygghet och en meningsfull dag för personer med demenssjukdom. Att kunna anpassa alla aktiviteter till vad som fungerar för individen genom att tillsammans göra en genomförandeplan och vid behov även ta med anhöriga. Att fånga upp intressen hos individen och stödja i att kunna utföra dessa. Att kunna hjälpa individen att orientera sig i tid och rum genom att tillsammans följa årstiderna samt att uppmärksamma högtider. Att kunna bemöta varje individ där denne är i sin demenssjukdom. Att kunna ge personer med demenssjukdom en möjlighet att bryta isolering och att få vara en del av en gemenskap där andra har liknande kognitiva svårigheter. Att skapa möjlighet för rörelse och utevistelse tillsammans med personalen. Att vara en avlastning för anhörigvårdare. Socialstyrelsen rekommenderar även att socialtjänsten bör erbjuda dagverksamhet som är riktad mot yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3). I Flens Kommun finns idag ingen sådan verksamhet. Demensteam i Hemtjänsten I varje hemtjänstgrupp finns demensteam på minst tre personal som har en utökad kunskap och intresse för att arbeta med demenssjuka personer i hemmet. Teamledare för demensteamen är personalen på dagverksamheterna som alla har 1-2 grupper var. Dessa teamledare har som uppgift att ge praktisk handledning till personalen samt medverka på teammöten när det gäller personer med demenssjukdom. Hemsjukvård Hemsjukvård sätts enligt tröskelprincipen in när en person inte längre kan ta sig till vårdcentralen för att få vård. Detta kan ibland leda till problem för en person med demenssjukdom som fysiskt kan ta sig till vårdcentralen men inte kommer sig för eller förstår att denne måste gå dit. I Flens Kommun har man löst detta genom att personer med kognitiv svikt eller demens diagnos som är i behov av hjälp och stöd vid medicinhantering eller andra medicinska insatser blir inskrivna i hemsjukvården och områdesansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska tar över ansvaret trots att personen kan ta sig till vårdcentralen. Överrapportering av ärendet sker från vårdcentralen till respektive distriktssköterska/sjuksköterska. Kommunrehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom kommunens rehabilitering utreder personers förmåga att klara av sina vardagliga aktiviteter samt stödjer till att klara av dessa och motverka passivisering. De provar ut hjälpmedel som till exempel kan underlätta förflyttning och hjälpmedel som kompenserar för minnes- och planeringssvårigheter. De kan även ge tips på bra produkter som personen själv kan köpa och som underlättar i vardagen. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 21 Arbetsterapeuten erbjuda råd om hur bostaden och den närmaste omgivningen kan anpassas samt skriver intyg för bostadsanpassning. Personal inom reabiliteringen ger handledning och stöd till anhöriga och personal när det gäller aktivitet och funktion. Korttidsplatser och växelvård I Flens kommun finns korttidsplatser på Heden i Malmköping med totalt 21 platser. Till korttidsboendet kommer brukare som av någon anledning inte längre kan vårdas i sitt eget hem och vistelsen kan vara för en kortare eller längre period. Korttidsplats kan även vara en form avlastning en kortare tid om ex en anhörigvårdare behöver resa bort. Korttidsplats kan beviljas av biståndshandläggare eller demenssamordnande sjuksköterska efter en ansökan från den enskilde. Växelvård är en avlastningsform som innebär att man vistas växelvis i hemmet och på korttidsplats och ansöks hos biståndshandläggaren. Hur växelvårdsperioderna ser ut bestäms utifrån den enskildes behov, men om behovet av växelvård är större än var annan vecka så påbörjas vanligen ett motivationsarbete för att få in en ansökan om ett särskilt boende, då behovet av omvårdnad i dessa fall bedöms vara så stort. Demensboenden I Flens Kommun finns tre demensboenden Grönviken, Slottsängen och Drejskivan. På demensboenden är personaltätheten något högre än på omvårdnadsboenden. Och personalen har en utökad kunskap i att kunna hantera de komplexa situationer som kan uppstå i vården av demenssjuka. Målet är att arbeta på ett strukturerat sätt med personcentrerad omvårdnad utifrån BPSD-Registret. På demensboende bor enbart personer som har en diagnostiserad demenssjukdom. Omvårdnadsboende Även på våra omvårdnadsboenden i kommunen finns idag många personer som har en demensdiagnos. För att personer med demenssjukdom skall få en så likvärdig vård oavsett var de bor kommer arbetet med att fortbilda personalen i demenssjukdomar och omvårdnad vid demens att fortsätta. Bland annat genom att arbeta strukturerat med BPSD registret. Personal på alla kommunens enheter ska genomgå Demens ABC som är en webbaserad utbildning med inriktning mot demensproblematik inom tex sjukvård, SÄBO, hemtjänst och biståndshandläggare. Levnadsberättelse Inom alla verksamheter i Flens Kommun används idag levnadsberättelsen ”Min historia” som ett arbetsverktyg för personalen att kunna hjälpa den enskilde på ett så bra sätt som möjligt. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 22 Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun Följande arbetssätt rekommenderas vid upptäckt eller försämring av minnesproblematik hos personer som har kontakt med personal inom Socialförvaltningens områden. Reagera Rapportera Bedöma Planera Genomföra Utvärdera Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 23 Reagera Det är viktigt att tidigt reagera på ett förändrat beteende hos personen för att kunna börja arbeta förebyggande samt sätta in stödinsatser. Vänta inte tills problemet har blivit för stort! Följande symtom kan vara tecken på en begynnande eller förvärrad demenssjukdom (något eller flera samtidigt): Amnesi (minnesstörning); ökat behov av minneslappar, svårigheter att komma ihåg överenskomna tider, dygnsrubbning och svårigheter att orientera sig i tid. Nedsatt orienteringsförmåga; svårt att hitta i både obekanta och/eller bekanta miljöer, försämrad avståndsbedömning (ex svårigheter att sätta sig på en stol). Agnosi (oförmåga att känna igen föremål); svårigheter att känna igen vardagliga föremål, bilder och symboler samt ansikten. Apraxi (nedsatt praktisk förmåga)– svårigheter att utföra vardagliga sysslor trots god rörlighet, svårt att använda vardagliga föremål (ex telefon, kaffebryggare), svårigheter med att sköta sin hygien eller att klä på sig trots god rörlighet, svårigheter att klara av att göra inköp, betala samt packa ihop det man köpt. Kroppsliga förändringar; personen rör sig långsammare och får plötsliga låsningar i kroppen, får stelare rörelser, är darrhänt, kan få kramper. Personen kan få ett förändrat sätt att gå, går med kortare trippande steg, är mer klumpig i sina rörelser. Får en försämrad balans och faller lättare omkull. Kan få ett annorlunda ansiktsuttryck med stelare mimik och reagerar långsammare. Får ett otydligt, sluddrande tal samt har en svagare röst. Afasi (språklig oförmåga); tappar ord och har svårigheter att uttrycka sig. Försöker ofta att skyla över minnesluckor genom att fylla i händelser. Upprepar sig ofta vid tal, kan lätt staka sig och kastar ofta om ord och uttryck. Får en avtagande förmåga att läsa och förstå, har svårigheter att samtala. Klarar ej längre av att lyssna på radio eller se på TV på grund av svårigheter att förstå det som sägs. Har svårt att skriva brev och fylla i blanketter. Kognitiv störning (försämrat tänkande); personen har ett långsamt tänkande och behöver ibland väldigt lång tid för att svara på frågor. Har problem med att räkna samt förstå sin ekonomi och pengars värde. Har lätt för att tappa tanketråden, skiftar ofta samtalsämne planlöst och tystnar för att man inte vet vad man ska säga. Minskad exekutiv förmåga (försämrad förmåga att planera); Svårigheter att organisera och genomföra överenskommelser. Har ett nedsatt ordningssinne (mot tidigare i livet). Har svårt att planera, genomföra och avsluta moment, ex vid matlagning, städning och handling. Har svårigheter med att följa instruktioner. Svårigheter att planera och välja lämplig klädsel. Förändrad personlighet; personen visar ett minskat engagemang eller likgiltighet när det exempelvis gäller hygien, klädsel och matvanor. Är fåordig, använder samma uttryck hela tiden. Har svårare att visa medkänsla och förstå andra människors reaktioner. Får en ökad aktivitet och nya svårhanterliga vanor. Får snabba humörsvängningar och skiftar mellan glädje och ilska eller gråtmildhet. Får ett Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 24 förändrat sinne för humor och har svårt att förstå ett skämt, Misstolkar ofta det som sägs på ett sätt som man inte gjort tidigare. Har svårare att ta till sig argument och får mer onyanserade åsikter (svart/vitt, gott/ont). För ofta ologiska resonemang. Får förändrade matvanor och ett försämrat bordsskick. Svårigheter att tolka hunger och mättnadskänslor. Psykiska symtom; kan vara nedstämdhet, grubblande och apatisk eller få en kraftigt ökad entusiasm som gränsar till ett maniskt beteende. Är mer känslig för stress, blir orolig och ängslig i situationer som man tidigare behärskat. Kan få mycket stark oro som övergår i ångestattacker eller tvångshandlingar. Får förändrade sovvanor, sover mer eller mindre än tidigare eller vid andra tidpunkter. Får en ökad irritation och har svårt att behärska sin ilska, kan bli hotfull och våldsam. Har en ökad rastlöshet, svårt att komma till ro och en ökad aktivitet eller vandrande. Får en ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka eller har tvångstankar om att exempelvis vara förföljd. Har syn- och hörselhallucinationer, vanföreställningar. Tillbaka Rapportera När du har upptäck symtom du inte känner igen hos personen är det viktigt att rapportera dessa vidare för att få till en demens utredning och vid behov sätta in ökade stödinsatser. I Flens Kommun är det dessa personer du vänder dig till: För personer utan stödinsatser från kommunen: Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör. Antingen till behandlande läkare och/eller demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska för att kunna påbörja en utredning om vad symtomen kan orsakas av. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska – för att få råd om vart du kan vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet. Kommunens biståndshandläggare om det handlar om att ansöka om bistånd för stödinsatser i hemmet. För personer med stödinsatser från kommunen i form av hemtjänst: Vänd dig i första hand till den Vårdcentral personen tillhör om det gäller hälso- och sjukvård. Antingen till behandlande läkare och/eller demenssjuksköterska/ samordningssjuksköterska. Biståndshandläggaren - om det gäller utökade stödinsatser. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska - för att få råd om vart du kan vända dig eller för att få hjälp och stöttning av Demensteamet. För personer med hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunen i form av hemsjukvård eller vid boende på särskilt boende: Omvårdnadsansvarig distriktssköterska/ sjuksköterska. Omvårdnadsansvarig distriktssköterska/sjuksköterska kontaktar i sin tur ansvarig läkare samt vid behov sjukgymnast och arbetsterapeut. Om behov finns är det lämpligt att en samordnad individuell vårdplan (SIP) genomförs tillsammans med landstinget. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 25 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att den enskilde samt anhöriga (om den enskilde tillåter) informeras om att kontakt tas med annan vårdgivare eller annan befattning inom kommunen. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska när det gäller ärenden där problem kring omvårdnaden uppstått och personalgruppen är i behov av ett ökat stöd. Kommunens demenssamordnande sjuksköterska förmedlar i sin tur ärendet vidare till kommunens demensteam. Områdesansvarig biståndshandläggare när förändringar gällande stödinsatser i hemmet uppstår. Tillbaka Bedöma Bedömningen av personer med demenssjukdom bör göras för att Veta vilka insatser som ska planeras vid ett omsorgsbeslut och hur dessa skall utföras. Att kunna få fram vem brukaren är och vilka funktioner denna har kvar. Viktigt att veta för att kunna planera rätt insatser vid rätt tillfälle. Bedöma om behov av hemsjukvård finns – viktigt att uppmärksamma är att många personer med demenssjukdom saknar insikt om sin sjukdom samt ofta har en nedsatt förmåga till att planera och genomföra handlingar. Denna oförmåga kan leda till att personen inte söker vård trots behov. Den demenssjuke bör därför, utifrån bedömt behov av kognitiv förmåga, skrivas in i hemsjukvården även om denne enligt tröskelprincipen själv kan ta sig till vårdcentralen. Rätt placering på SÄBO – det är viktigt att göra en samlad bedömning av personens förmågor och behov innan för att boendesamordnaren skall kunna göra en bedömning om vilket boende som är mest lämpligt för den enskilde. Framförallt om det behövs en plats på demensboende eller om ett vanligt vårdboende kan vara mer lämpligt. Vid akut förvirring –skattningsformuläret där tänkbara orsaker till BPSD kan upptäckas, kan med fördel kan användas innan kontakt med läkare för att underlätta bedömningen. Bedömning av läkare måste alltid göras innan personen tas in på tex ett korttidsboende för att inte riskera att personen inte får den hälso- och sjukvård den behöver. Tillbaka Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 26 Planera För att kunna få en bra personlig omvårdnad av personer med demenssjukdom är det viktigt att på ett strukturerat sätt planera hur vården och omsorgen skall utföras. Det är därför viktigt att Gå igenom vem/vilka som är ansvariga för patienten. Vilka insatser behövs för denna person – SoL/hälso- och sjukvårdsinsatser? Behövs närståendestöd? Skriv levnadsberättelsen tillsammans med patienten och anhöriga. Skriv vårdplan/genomförandeplan tillsammans med personen och anhöriga. Gör en skattning enligt BPSD eller gå igenom checklista demens för hemtjänst (se bilaga). Planeringen för en person med demenssjukdom kan skilja beroende på om denne bor i eget eller särskilt boende. Tillbaka Genomföra För att kunna ge en god och säker personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom är det viktigt att alla i arbetsgruppen har en gemensam plan för hur omvårdnad och bemötande ska utformas och genomföras. Hälsoplaner skrivs av legitimerad personal inom hälso-och sjukvården. En hälsoplan är en planering på hur omvården omkring den demenssjuke skall utformas till exempel när det gäller nutrition, trycksår, fallrisk, inkontinens, sömnsvårigheter etc. När hälsoplanerna utformas är det viktigt att tänka på att personer med demenssjukdom inte alltid klarar av att vara delaktiga i sin planering och kanske inte klarar av att uttrycka sina problem. Teamet runt den enskilde blir då väldigt betydelsefullt för att tillsammans med anhöriga, där så är möjligt, kunna få fram en så heltäckande planering som möjligt. När så kallade skattningsskalor används, t.ex. vid bedömning av smärta, skall dessa vara anpassade till personer med demenssjukdom för att få ett tillförlitligt resultat. Genomförandeplaner bygger på socialtjänstlagen och utformas utifrån de beslut om insatser som är taget. Det är en del av det arbetsverktyg som ska användas när man vårdar personer med en demenssjukdom eftersom många inte själva klarar av att berätta hur man vill ha sin omsorg utförd. Det är kontaktpersonalen som ansvarar för, att tillsammans med den enskilde och/eller anhöriga, utforma en genomförandeplan utifrån biståndsbeslutet. Genomförandeplanen innehåller en beskrivning av hur den enskilde vill ha sin omvårdnad och sina serviceinsatser utförda. Det är kontaktpersonalens ansvar att alla i arbetslaget blir informerade om genomförandeplanen och sedan följer det som planerats i arbetet med den demenssjuke. I genomförandeplanen ska de omvårdnadsåtgärder och den bemötandeplan som bestämts vid BPSD registreringen ingå. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 27 Både Hälsoplaner och Genomförandeplaner dokumenteras i Procapita som är kommunens dokumentationssystem. När det gäller personer med demenssjukdom är ett bra bemötande extra viktigt eftersom vissa demenssjukdomar gör att personens förmåga att uppfatta tal och sin omgivning sker på ett annorlunda sätt. Ett bra bemötande kan ofta minska personens oro och göra tillvaron mer sammanhängande och begriplig (se bilaga 1-4). Tillbaka Utvärdera Det finns idag inget botemedel mot en demenssjukdom, utan i de allra flesta fall så försämras personen succesivt i sina kognitiva förmågor. Det är därför av största vikt att regelbundna uppföljningar görs för att kunna möta en försämrad förmåga att ta hand om sig själv och sin personliga omvårdnad med ökade hjälpinsatser. Även inom hälso- och sjukvården är det viktigt att följa upp för att kunna hjälpa personen med symtom och besvär som uppkommer relaterat till demenssjukdomen. I Flens kommun görs uppföljningar enligt följande: Genomförandeplaner följs upp och ändras vid ett nytt biståndsbeslut men minst en gång per halvår. Biståndsinsatser följs upp vid behov men minst en gång per år. Om BPSD registret används skall kontinuerliga uppföljningar göras var 4-5 vecka samt vid behov. Hälsoplaner följs upp vid förändringar i hälsotillståndet. Tillbaka Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 28 Referenslista Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård och omsorg 2010 – stöd för styrning och ledning. Närvård i Sörmland: Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka (2011) Marcusson, m.fl: Alzheimers sjukdom – och andra kognitiva sjukdomar (2011) Helsingborgs kommun: Lokalt vård- och omsorgsprogram vid Demensproblematik (2008) Svensk Demenscentrum: http://www.demenscentrum.se/ Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 29 Bilaga 1 Bilaga 1-4 har hämtats från Helsingborgs kommuns vårdprogram Allmänna råd om bemötande av personer med demenssjukdom Tala inte förbi den demensdrabbade. Glöm aldrig att det är en vuxen människa du talar med. Påpeka inte hennes brister inför andra. Samtala som vanligt i lugnt i dämpat röstläge. Om personen ”lever” i gamla tider, prata som om dessa fortfarande är nutid. Lyssna uppmärksamt! Den demenssjuke menar alltid vad hon säger, men kan inte alltid säga vad hon menar! Tänk på att personen har ett helt livs erfarenhet bakom sig även om brister i omdöme och språk gör att det blir "fel". Förringa inte personen. Undvik att rätta till i onödan! Låt henne försöka själv. Erbjud ett alternativ; ”vill du ha hjälp?” eller ”går det bra?”. Om hon ber om hjälp så ge hjälpen utan att kommentera misslyckandet. Övervaka inte i tid och otid! Den demenssjuke kan uppleva det kränkande att vara förföljd och påpassad. Ingrip bara om den denne hamnar i en situation som är uppenbart farlig eller kan upplevas förnedrande. Om det blir tvärstopp i en situation - börja inte argumentera! Gå därifrån ett tag eller låt någon annan ta över. Det är inget misslyckande! Om du däremot till varje pris ska klara situationen, bara för att andra brukar lyckas: Då har du misslyckats! Möt individen som hon är och inte som du vill att hon ska vara! Använd din "fingertoppskänsla" i samtalet. Hur kan den sjuke tänkas reagera och känna inför det du säger? Är det dina eller den demenssjukes behov som är drivkraften? Förlängd reaktionstid! Hälsa inte slentrianmässigt. Om du inte har tid att vänta på reaktionen, låt då hellre bli att hälsa. Aktivera naturligt! Att delta aktivt i sitt liv gör livet värt att leva. Låt Anna diska om hon vill. Kanske blir det inte så rent som du vill ha det men i det här fallet är aktiviteten viktigare än resultatet. (Om det behövs kan du ju diska om senare - när hon inte ser det). Rätten till integritet! Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella förmågorna. Om de råkat bete sig olämpligt så poängtera inte detta, ingen vill göra bort sig inför andra! Förmodligen kommer personen inte ihåg händelsen och ett påpekande skapar bara olustkänslor utan förståelse om varför. Ge den personen en chans att uttrycka sin egen mening. Var följsam men försök att styra individen i rätt riktning. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 30 Artighet är inte alltid en dygd. Händer det att det sprider sig en oro på avdelningen när det är personalbyte? Kommentarer som t ex "Hej då nu ska jag gå hem! " kan göra att det ger en signal till den demenssjuke att det även är dags för denne att gå hem vilket skapar oro. Trygghet! Ta reda på vad som får den demenssjuke att känna sig trygg. Uttrycket att ”gå hem" står ofta mer för en känsla av trygghet än en verklig plats. Försök att bemöta det behovet av trygghet. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 31 Bilaga 2 Jag stödjande förhållningssätt Denna strategi utgår ifrån att man fokuserar på hur olika funktionsförmågor påverkas vid demenssjukdom! I inledningsskedet används den som ”hjälp till självhjälp” för den sjuke. Genom att uppmuntra till det som fungerar samt vägleda, påminna och motivera kring det som börjar svikta, underhålls kvarvarande funktioner så länge som möjligt. Efterhand som sjukdomen fortskrider och hjälpbehovet ökar, innebär förhållningssättet att man mer handgripligt ”tar över” de bitar av ”jaget” som faller bort. Bristfällig tids - och rumsorientering Oroa inte den demenssjuke med att fråga vilken dag det är. Hjälp honom att orientera sig med hjälp av en tydlig almanacka, daglig tidning och så vidare. För att minska personens vilsenhet är det viktigt att ofta repetera t ex tid på dagen, vilket datum det är och om vad som skall ske under dagen. Fasta återkommande dagliga göromål ger struktur och rytm åt dagen och stöd åt den sviktande tidsuppfattningen. Tänk på att den demenssjuke behöver en tydlig och trygg miljö. Förvara saker och ting på bestämda platser. Försämrad tanke- och kommunikationsförmåga Var koncentrerad och uppmärksam i umgänget med den demenssjuke. Håll ett lågt och tydligt röstläge. Tala långsamt och använd korta meningar. Ställ en fråga åt gången. Vänta, ge den demenssjuke tid att uppfatta och svara. Skifta inte för snabbt mellan olika samtalsämnen. Avsluta det ni först samtalat om. Fokusera mer på känsla än på fakta, lär känna den demenssjukes ”minnesöar”. Undvik att ställa personen inför många och komplicerade val. När sinnesintrycken sorteras sämre: Undvik höga ljudnivåer och stressande miljöer. Musik kan vara en källa till glädje men kan också upplevas som hetsande och oroande. Använd inte radio och TV för att fylla ut tystnaden Var uppmärksam på att demenssjuka inte automatiskt kan värja sig mot ljus som bländar eller störande ljudnivåer. Lägg märke till om den demenssjuke har en förändrad känslighet för temperatur och smärta. Undersök alltid den demenssjuke om han fallit. Har han svullnader, blåmärken och ont när han rör sig? Försök att skapa en lugn och rofylld stämning vid sänggåendet. När omdömesförmågan sviktar: Anpassa miljön för att minimera säkerhetsriskerna. Öka förståelsen hos omgivningen genom att förklara orsaker till det bristande omdömet. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 32 Förhindra olämpligt beteende genom att sätta gränser. Ge inte så många förklaringar. Undvik långa resonemang. Tala bara om vad som gäller. Ha realistiska förväntningar på den sjukes omdömesförmåga. Försök ligga ”steget före” och avled innan ”det gått på tok” Undvik moraliserande! Gör inte så stor sak av bagateller. När känslomässiga störningar uppträder Tänk igenom vad som kan ha utlöst beteendet. Ofta finns det en sann känsla bakom beteendet. Ilska kan t ex vara ett uttryck för rädsla. Avled och distrahera istället för att argumentera. Förebygg en konfliktsituation genom att ”läsa av” den demenssjukes signaler t ex mimik, kroppsspråk och uttryck i ögonen. Rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande. Försök behåll lugnet, tänk på de signaler du själv sänder ut. Använd ett tydligt kroppsspråk och försök att få ögonkontakt. Förbered och tala om när du måste lämna den demenssjuke, alternativt ”för över” personen till en ny och trygg situation innan du ”försvinner”. Överbeskydda inte den demenssjuke! Var tydlig, ärlig och uppriktig! Vid vanföreställningar och hallucinationer Argumentera inte om den demenssjukes vanföreställningar! Försök istället att bygga upp en förtroendefull relation. Var ärlig och tydlig. Håll överenskommelser. Bekräfta de känslor som väcks av hallucinationerna och vanföreställningarna men inte sakinnehållet. Vid identitetsförvirring Förstärk identiteten genom att ofta använda den demenssjukes namn i samtalet. Anknyt så mycket som möjligt till personens levnadshistoria och försök leva dig in i hur den demenssjuke upplever sig själv. Hjälp till att bevara personligheten i t ex klädval och frisyr samt försök förstärk könstillhörigheten. (Det kan ibland vara en utmaning att hitta anpassade aktiviteter som stärker den manliga identiteten.) För att stödja den sjukes behov av integritet och oberoende Tänk på att den demenssjuke ständigt kan hamna i situationer som han/hon inte behärskar och därmed alltid befinner sig i underläge. Försök att hitta en balans mellan vad individen klarar och vad han/hon behöver hjälp med. (För mycket omvårdnad passiviserar - för lite orsakar stress!) Ta tillvara den demenssjukes egna initiativ, uppmuntra och underlätta genomförandet genom att använda rutiner och tillvägagångssätt som han/hon känner igen (vilket kan innebära att du som hjälpare får göra på ett sätt som känns främmande och opraktiskt). Tänk efter för vems skull ni gör det ni gör. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 33 Bilaga 3 Validationsteorin Validationsteorin använder inlevelse och empati för att fånga upp viktiga ledtrådar som personen försöker uttrycka. Målet är att individen ska känna sig bekräftad och tagen på allvar vilket medför att oron minskar och självkänslan återupprättas. Bemötandet handlar om att bygga upp förtroende hos den sjuke. Genom att aktivt lyssna, ta in och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen han/hon bär på. Man delar snarare den demenssjukes upplevelse än korrigerar och tillrättavisar saker som inte stämmer överens med verkligheten. Vid misstänksamhet och beskyllningar hos den sjuke undviker man att döma eller komma med motargument utan försöker att se beteendet som ett försvar för bristande förmågor. Genom att använda erfarenhet, fantasi, inlevelse försöker man leva sig in i känslan av den andres identitet. Vid sammanblandningar med det förflutna möter man individens känsla istället för de påståenden som uttrycks. Vid vanligt påstående; ”Jag måste gå hem till Mor” argumenterar man inte om ifall mor lever eller inte utan försöker istället att utröna varför personen pratar om sin mor. ”Saknar du Mor? Är du orolig för henne? Har det hänt henne något?” Realitetsorientering Realitetsorienteringen går i korthet ut på att man med verkligheten som underlag stimulerar och aktiverar de funktioner som alltjämt fungerar hos den demenssjuke. Metoden lämpar sig vanligen bäst till personer i tidiga stadier av demenssjukdom. Genom att konsekvent kommentera, namnge och berätta om föremål i omgivningen, handlingar som är aktuella och tidpunkter som bör uppmärksammas hjälper man den sjuke att orientera sig bättre i nuet. Det är viktigt att så många som möjligt i den sjukes omgivning använder sig av metoden för att den ska ha effekt. I bemötandet förtydligar man de förhållanden som råder i nuet och försöker stimulera den demenssjuke till aktiviteter som sker här och nu, exempelvis genom att placera tidningar på bordet, frukt i skålen, kam vid spegeln, tvätt på strykbrädan. Det är dock viktigt att man undviker allt för mycket frågande utan istället berättar om det som sker. Fråga inte: Berätta hellre: Vet du vad det är för dag idag? Idag är det torsdagen den 14 februari,och det är ”Alla Hjärtans Dag” Kommer du ihåg vad vi åt till middag? Idag åt vi ju ärtsoppa till middag, tycker du om ärtsoppa? Ser du vem det är som kommer här och Nu är det eftermiddag, och här kommer din besöker dig? äldsta dotter Stina på besök. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 34 Bilaga 4 Inre miljöaspekter Färg kan ge kontrast och skapa tydlighet! Färgernas inverkan kan användas för att förstärka eller dölja, allt efter behov. Exempelvis kan en dörr i avvikande färg underlätta för den sjuke att hitta, medan en dörr som målas i samma färg som omgivande väggar inte väcker samma uppmärksamhet. Dörrhandtag, strömbrytare, ledstänger och toalettring i kontrast mot bakgrunden kan stödja ett oberoende dagligt liv. Färgmarkering kan ske med så enkla medel som tejp och plastfilm. Grundfärger såsom rött och gult väcker uppmärksamhet medan blåa och gröna färger kan ha en lugnande inverkan. Namnskylt på den dementes lägenhet i vårdboendet bör vara placerad i höjd med dörrhandtaget. För att förstärka orienteringen kan symboliska identitetssaker användas (ex vis en krok att hänga kepsen på). Blanka golv, stänkmönster eller mörka partier i golvet försvårar för den sjuke att tolka sin omgivning. Har man nedsatt syn kan mörka mattor uppfattas som hål i golvet. Det kan vara förklaringen till varför man vägrar stiga in på toaletten eller till varför man försöker hoppa över mattan med ett stort kliv. Tag bort mattan i sådana fall! Stora glasade ytor kan störa rumsuppfattningen eftersom den demente har svårigheter att uppfatta glas som avgränsning. Möbler, plastfilm eller draperier kan användas för att dölja. Likaså kan speglar väcka förvirring eftersom den demenssjuke kan uppfatta den egna spegelbilden som en annan person. Möblera funktionellt Gärna med möbler som har former och färger som väcker igenkännande bidrar man till en harmonisk boendemiljö. Det är viktigt att även se att möbler kan användas som stöd vid förflyttningar av den demenssjuke eftersom personen kan ha svårare att använda hjälpmedel som ex vis rollator. Tavlor, fotografier och prydnadsföremål bör väljas som väcker igenkänning hos den sjuke. Var försiktig med att möblera om och flytta föremål. Förändringar kan leda till oro. I badrummet En fast tvål istället för flytande tvål kan underlätta för den demenssjuke att klara sin hygien. Det är även viktigt att saker som hör ihop står tillsammans, t ex raktvål och rakhyvel, tandborste och tandkräm. Ljud kan ha positiv och negativ inverkan. Rinnande vatten kan ibland väcka procedurminnet och få den sjuke att tvätta sig på egen hand, en annan gång framkalla förvirring och oro eftersom ljudet inte lokaliseras. Då är det bättre att tappa upp vatten i tvättstället istället för att låta kranen rinna. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 35 Yttre miljöaspekter Vid utevistelse För att underlätta orienteringen är det bra om man kan ”pränta in” vissa promenadstråk i den omgivande miljön. Att kommentera de saker man passerar gör att den sjuke lättare minns var man ska gå och kan orientera sig. Finns möjlighet kan det vara bra att tänka på vilka saker som kan stimulera den sjuke till aktivitet, t ex vattenkannor, krattor och räfsor väl synliga samt planterings- och balkonglådor i lämplig arbetshöjd. Fågelbord och fågelholkar är andra exempel. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 36 Bilaga 5 Samverkansrutiner för omhändertagande av personer med minnesproblematik mellan kommun och landsting i Flens kommun Lokala flödesscheman för minnesutredning finns på resp. vårdcentral. OBS! När diagnos är satt skickas efter medgivande brev för kännedom till Demenssamordnande sjuksköterska i kommunen. Gemensamt är att kommunens demenssamordnande sjuksköterska medverkar på respektive vårdcentrals minnesteam för att vara en naturlig länk mellan kommun och landsting tidigt i utredningsprocessen. Respektive vårdcentrals demenssköterska ansvarar för att kalla till dessa i god tid. Någon från kommunen ska vara med redan vid uppföljningsbesöket tillsammans med primärvårdens demenssjuksköterska (efter diagnos är satt). Det kan vara biståndshandläggare, demenssamordnande sjuksköterska, anhörigkonsulent, arbetsterapeut eller distriktssköterska i hemsjukvården, allt utifrån patientens behov. Detta ska bestämmas redan under minnesteamet. På idag befintligt möte mellan hemsjukvården och läkarna på vårdcentralen, kan demenssköterskan och den nya funktionen samordningssjuksköterska för multisjuka och äldre delta. Detta är ett bra forum för överrapportering till varandra. Man får ett tydligare uppdrag (enligt Tryggve, förarbetet till hemsjukvårdsskatteväxlingen) och bättre grundad historik då vi har olika journalsystem! Vi vill också förtydliga att Landstingets demenssjuksköterska är kontaktperson för hemtjänsten så länge patienten ej är inskriven i hemsjukvården. När patienten skrivs in i hemssjukvård ska samordnad planering göras och underlag för uppdrag ges i formen av dokumenterad diagnos, ansvarig läkare och vad som ska utföras av hemsjukvård tex underlag för att kunna ta över läkemedelhanteringsansvaret. Flens kommun: Socialförvaltningen, Äldre och handikappomsorgen. Handlingsplan Demensvård Reviderad Januari 2015. Sida 37
