mål och budget 2017-2019

advertisement
MÅL OCH BUDGET
2017-2019
SIGTUNA KOMMUN
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
2 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
3 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
4 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
5 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
6 (78)
Innehållsförteckning
Förtroendevaldas förord ................................................................................................................ 9
Beslutssatser ................................................................................................................................. 10
Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2015-2018 .................... 11
Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem-Från vision till resultat .........................................22
Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................................................25
Ekonomisk hållbarhet.............................................................................................................................................................25
Ekonomisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap tas tillvara och allas
kunskaper och förmågor utvecklas. ......................................................................................................................................25
Ekologisk hållbarhet ...............................................................................................................................................................26
Ekologisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera
miljömedvetet...........................................................................................................................................................................26
Social hållbarhet .......................................................................................................................................................................26
Social hållbarhet. I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra
liv. ...............................................................................................................................................................................................26
Demokratisk hållbarhet ..........................................................................................................................................................27
Demokratisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill och är aktivt delaktiga i
samhällslivet. ............................................................................................................................................................................27
Mål för god ekonomisk hushållning ............................................................................................28
Finansiellt perspektiv ..............................................................................................................................................................28
Verksamhetsperspektiv...........................................................................................................................................................29
Förutsättningar 2017-2019 ............................................................................................................. 31
Demografisk utveckling .........................................................................................................................................................31
Samhällsekonomisk översikt..................................................................................................................................................32
Kommunsektorn .....................................................................................................................................................................33
Regeringens budgetproposition ............................................................................................................................................34
Sigtuna kommuns ekonomiska läge .....................................................................................................................................35
Budget 2017-2019 ..........................................................................................................................39
Nämndernas budget och utdrag ur beskrivningen av nämndens ansvarsområde ........................................................39
Kommunens budget .....................................................................................................................62
Resultatbudget .........................................................................................................................................................................62
Balansbudget ............................................................................................................................................................................64
Likviditetsbudget .....................................................................................................................................................................65
Långtidsplan .................................................................................................................................66
Kommentarer till ekonomisk plan ........................................................................................................................................67
Investeringsbudget .......................................................................................................................70
Exploateringsplan ........................................................................................................................74
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
7 (78)
Regler och rutiner .........................................................................................................................75
Taxor.............................................................................................................................................78
Taxor äldre- och omsorgsnämnden .....................................................................................................................................78
Taxor miljö- och hälsoskyddsnämnden ...............................................................................................................................78
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
8 (78)
Förtroendevaldas förord
Tillsammans arbetar vi i kommunledningen kontinuerligt för att ge invånarna i Sigtuna kommun bästa
tänkbara service för skattepengarna. En hög kvalitet i välfärden nås med hjälp av väl avvägda prioriteringar och en effektiv och aktiv förvaltning. Ekonomisk, ekologisk, social och demokratisk hållbarhet är våra övergripande mål och ska prägla arbetet i Sigtuna kommun.
I denna budget lägger vi grunden för en långsiktigt stabil ekonomi som ger oss utrymme att bygga
samhället. I Sigtuna kommun lyfter vi blicken och tar oss an våra gemensamma framtidsutmaningar
strukturerat och lösningsorienterat. Vi värnar utveckling och samarbete. För vi vet att starka samhällen
bygger vi bäst tillsammans.
De områden vi sätter främst är skola, äldreomsorg och trygghet. Skolan ska ge våra barn den bästa
möjliga starten i livet. Äldreomsorgen för att ge våra äldre den livskvalitet de har rätt till, trygghet för att
Sigtuna kommun ska vara en bra plats för alla att bo och verka i.
Vi satsar på skolan. En bra skola stärker varje elevs livschanser. Skolutvecklingsprogrammet har visat
positiva resultat och kommer att vidareutvecklas. Vårt tydliga fokus på att förbättra skolresultaten fortsätter. Tydliga mål, systematisk uppföljning och höga positiva förväntningar på alla elever ska ställas.
Lärarnas administrativa belastning ska minska och särskilt stöd till elever med extra behov säkerställs.
Då många skolbyggnader är i behov av upprustning satsar vi drygt 226 miljoner kr på investeringar i
skolor och förskolor 2017. Våra barn och elever har rätt till en trygg och inspirerande skolmiljö.
Vi ska höja kvaliteten i äldreomsorgen. Våra årsrika har rätt till ett bra och stimulerande liv. En genomarbetad äldreomsorgsplan, baserad på en dialog med över 3 000 pensionärer och en personaldialog,
ligger till grund för vårt arbete. I ett första steg förstärkte vi hemtjänsten genom att anställa drygt 30 nya
undersköterskor. Vi omorganiserar verksamheten och inrättar bland annat sammanhållna hemtjänstteam, vilka stärker kvaliteten och kontinuiteten. 36 nya lägenheter i särskilt boende för äldre har tillkommit sedan Arhem byggdes ut och stod klara vid årsskiftet. Vi har utökat nattbemanningen på våra
särskilda boenden Arhem i Märsta, Ymer i Valsta och Hemskogen i Sigtuna stad.
Arbetet för ökad trygghet i kommunen stärks. Det boendesociala arbetet har breddats genom att
fler bostadsbolag är med i arbetet att öka attraktiviteten av att bo i Sigtuna kommun genom att skapa
trygga samhällen. Kommunens förebyggande arbete bland barn och ungdomar fortsätter. Kommunens
fältarbetare jobbar tillsammans med lokala föreningar och och inte minst ungdomarna själva. Vi fortsätter att hålla kommunens kultur- och fritidsverksamhet på en hög nivå.
En långsiktigt hållbar kommun. Hållbarhet innebär för oss att vi planerar för framtiden. I Sigtuna
kommun ska det vara naturligt och möjligt för alla att leva och agera miljömedvetet och kommunen ska
vara en förebild i detta arbete. Det övergripande arbetet med miljö-, natur- och klimatfrågor ska även
fortsättningsvis hålla en hög nivå. Exempelvis ska energiförbrukningen minska genom alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik och vi arbetar aktivt mot bullerstörningar och för giftfria miljöer. Våra höga ambitioner avseende bland annat ekologisk mat i kommunens verksamheter fortsätter.
Detta är en stram budget med sikte på att ta ansvar för framtiden. Vår budgetpolitik, med ett systematiskt och målmedvetet arbete med effektiviseringar, ger nu möjlighet till gradvist ökade satsningar på
särskilt viktiga områden. Vi visar med denna budget att hållbarhet och framtidsfokus går hand i hand.
Ibrahim Khalifa (S), kommunstyrelsens ordförande
Dan Rosenholm (L), kommunalråd
Karolina Windefalk (MP)
Pierre Cengiz Edstrand (-), kommunalråd
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
9 (78)
Beslutssatser
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska besluta följande::
1. Skattesatsen för 2017 är oförändrad och fastställs till 20,00 procent.
2. Kommunstyrelsen och övriga nämnder medges möjlighet till omprioritering av budgeterad
driftsverksamhet 2017 inom givna mål och given anslagsram. Detta gäller dock inte förändringar av väsentlig art.
3. Till kommunstyrelsen delegeras att reglera nämndernas ramar för 2017 med hänsyn till vissa
förändringar av teknisk art (internhyror, kapitaltjänst, löneavtal, indexhöjningar m.m.).
4. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska senast i december 2016 fastställa verksamhetsplan
inklusive detaljbudget och nämndmål.
5. Kommunstyrelsen ska i sin prövning av respektive nämnds ekonomiska utveckling även
granska den ekonomiska realismen i beslutade detaljbudgetar, göra löpande uppföljningar och
vid behov föreslå erforderliga åtgärder, allt i syfte att säkerställa den ekonomiska balansen.
6. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska se till att verksamhetens mål och ekonomiska resultat följs upp regelbundet och att åtgärder vidtas omedelbart om avvikelser och risk för budgetöverdrag föreligger.
7. Övriga nämnder ska till kommunstyrelsen redovisa genomförd månatlig ekonomisk uppföljning
samt de beslut och åtgärder nämnden gör med anledning av uppföljningen.
8. Kommunstyrelsen ska under 2017 till kommunfullmäktige lämna två delårsrapporter.
9. Kommunstyrelsen ska besluta om inriktning för budgetarbetet 2018, samt senast i november
lämna förslag till kommunfullmäktige avseende Mål och budget 2018–2020.
10. Kommunens internränta för 2017 ska vara 1,0 procent.
11. Den övre ramen för total låneskuld 2017 ska vara 1 800 miljoner kronor. Inom denna ram har
kommunstyrelsen rätt att ta upp nya lån samt omsätta lån som förfaller.
12. Kommunstyrelsen får besluta att Sigtuna kommun såsom för egen skuld ingår borgen för AB
SigtunaHems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 000 miljoner kronor,
jämte därpå löpande ränta och kostnader.
13. Den årliga borgensavgiften för 2017 fastställs till 0,3 procent.
14. Under 2017 återlånas de pensionsmedel som avsätts inom KAP-KL (kompletterande ålderspension m.m.) och till garanti- och visstidspension.
15. Ingen utdelning på aktieinnehavet i AB SigtunaHem begärs för år 2017.
16. Kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolag har ett gemensamt ansvar för att eleverna i Sigtuna kommuns skolor uppnår kunskapsmålen.
17. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att inleda arbetet med att planera för en ny högstadieskola i
Märsta.
18. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att följa frågan om eventuell överföring av återvinningsansvaret från FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) till kommunerna, och därvid fatta de beslut som kan komma att erfordras.
19. Äldre- och omsorgsnämnden ges i uppdrag att utreda och utforma en kvalitetsupphandling med
avsikt att införa LOV (lag om valfrihetssystem) inom hemtjänst under 2018.
20. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en ny trafikstrategi.
21. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ansluta Sigtuna kommun till det finansiella samordningsförbund som finns mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting,
Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun.
22. Matenheten under kommunstyrelsen, överförs organisatoriskt till barn- och ungdomsnämnden
från och med 2017-01-01
23. Förändrade taxor inom äldre- och omsorgsnämndens område ska gälla från och med den 1 januari 2017 enligt bilaga 1.
24. Förändrade taxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område ska gälla från och med den 1
januari 2017 enligt bilaga 2.
25. I övrigt antas bifogade förslag till Mål och budget 2017–2019.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
10 (78)
Politisk inriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2015-2018
En stark kommunal ekonomi och hög kvalitet i verksamheterna
En sund ekonomisk politik ska föras, med målet att ge invånarna bästa tänkbara service för skattepengarna. Hög kvalitet i välfärden ska nås med hjälp av väl avvägda prioriteringar, krav på effektivisering
och en aktiv förvaltning.
Med en stark ekonomi ökar demokratins räckvidd – det blir möjligt för invånarna att tillsammans och
solidariskt tillgodose långsiktiga behov och önskemål. För att säkra framtidens välfärd och trygghet,
klara av kommande investeringar samt ha beredskap för att kunna möta lågkonjunkturer, måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Det statliga balanskravet ska följas.
Om den kommunala ekonomin de kommande åren skulle försämras av oförutsedda händelser har
kommunledningen en tydlig prioritering: skolan, förskolan och omsorgen går först. All verksamhet ska
kännetecknas av god ekonomisk hushållning.
Vi vill att kvaliteten på kommunens verksamheter ska lyftas fram och stå i fokus. Det ska gälla oavsett
vem som driver verksamheten. Därför vill vi att alla verksamheters kvalitet redovisas öppet. Inom
kommunen har vi tagit fram en övergripande kvalitetsstrategi för ledning, uppföljning och deklaration
av kvaliteten inom alla kommunens verksamheter. Kvalitetsarbetet ska vara en naturlig del av kommunens styr- och ledningssystem och ska i större utsträckning kopplas till kommunens struktur för styrning, uppföljning och utveckling. Kommunens mål och budget är utgångspunkten för kvalitetsarbetet.
Kommunledningskontoret ansvarar för utvecklingen av styr- och ledningssystemet medan ansvaret för
kvalitetsarbetet ligger på varje förvaltning som en integrerad del i de dagliga verksamheterna.
Under 2018 kommer FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också
kallas, sannolikt att bli svensk lag. Konventionen är ett viktigt verktyg för att göra samhället bättre för
alla barn. Den barnpolitik som bedrivs lokalt utgör en av de viktigaste hörnpelarna för ett socialt hållbart samhälle. Sigtuna kommun deltar i ett nationellt och i ett regionalt nätverk vilka syftar till att stärka
barns och ungas rättigheter. Utgångspunkten är att stärka och sprida kunskap om vad barnrätts-och
barnperspektiv innebär i teori och praktik. Genom en utvecklad dialog med barn och ungdomar kan de
komma till tals utifrån sina förutsättningar och vara en del av beslutsunderlag för kommunen. Ju tidigare unga förstår den demokratiska processen desto troligare är det att de fortsätter att engagera sig och
fortsätter vara aktiva samhällsmedborgare i Sigtuna kommun. För att förstärka och markera barns rättigheter prövas kommunala beslut utifrån barns/barnets perspektiv.
Sigtuna kommun som arbetsgivare
Sigtuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens medarbetare är den viktigaste resursen
för att kunna ge verksamhet av bra kvalitet. Ett bra ledarskap spelar en avgörande roll för att en organisation ska nå sina mål och bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. I Sigtuna kommun kännetecknas det
goda ledarskapet av förmågan att få medarbetarna att arbeta i gemensam riktning samtidigt som var och
en ges möjlighet att växa i sitt ansvarstagande.
Kommunen ska arbeta strategiskt och aktivt med medarbetar- och ledarutveckling både för att stärka
kommunen som attraktiv arbetsgivare och för att ge de anställda goda förutsättningar att göra ett bra
jobb. Kunskapsöverföring inför generationsväxlingen är en utmaning, liksom behovet att kunna variera
arbetsuppgifterna för att kunna behålla medarbetarna. Ska kommunen lyckas med detta, samt rekrytera
nya medarbetare, är kompetensutveckling för den enskilde viktig.
Det ska finnas goda möjligheter att ta på sig nya arbetsuppgifter med större ansvar och befogenheter
inom kommunens organisation. Kommunens medarbetare ska kunna arbeta till 70 års ålder, där så är
möjligt.
I dag är friskhetstalen inom alla åldersgrupper lägre bland kvinnor än bland män. Arbetet med att öka
friskhetstalen ska vara aktivt, systematiskt och prioriterat under mandatperioden. En viktig komponent
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
11 (78)
i en bra arbetsgivarpolitik är delaktighet och samverkan så att varje medarbetare upplever sig sedd,
hörd, respekterad och delaktig i förändringsarbetet. Medarbetares hälsa ska vara en högt prioriterad
fråga.
Kommunen ska etablera normkritik som ett angreppssätt för att uppnå jämställdhet och motverka alla
slags fördomar samt förbättra kvaliteten i all verksamhet.
Otrygga anställningsvillkor och otillräcklig inkomst genom ofrivillig deltidsanställning är en ohälsofaktor. Sigtuna kommun ska som arbetsgivare kunna erbjuda alla som vill heltid. Heltid ska aktivt underlättas och ses som en rättighet – deltid som en möjlighet. Rätten till heltid är inte bara bra för den enskilda
anställde – trygga heltidsanställningar ger också bättre kvalitet och kontinuitet i verksamheten.
Demokrati, mångfald och invånarinflytande
För att Sigtuna kommun ska vara en bra kommun att leva i behövs en levande demokrati. När alla
vuxna har rätt att i allmänna val välja representanter till kommunens beslutande organ är det ett direkt
uttryck för folkviljan. Demokrati innebär mer än att gå och rösta vart fjärde år. Det handlar också om
möjligheten att även mellan valen kunna diskutera och påverka kommunens utveckling.
Marginalisering, utanförskap och passivitet är några av demokratins främsta utmaningar. Dessa utmaningar ska vi möta genom ökad delaktighet, ett förstärkt arbete mot diskriminering och för allas lika
värde, förbättrad integration samt en politik för ökad jämlikhet.
För att öka invånarnas delaktighet måste informationen från kommunen vara lättillgänglig och tydlig,
exempelvis kan information på flera språk och tolkmöjligheter bidra till en förbättrad tillgänglighet.
Väljarna ska lätt kunna nå politikerna och de förtroendevalda måste finnas i människors vardag. Kommunen ska fortsätta arbetet med en fördjupad medborgardialog och ökad delaktighet. Kommunens
ledning ska präglas av öppenhet och lyhördhet.
Genom att inrätta kommundelsråd och förbättra samverkan med det lokala föreningslivet flyttas diskussionerna om viktiga frågor närmare invånarna. Sigtuna kommun ska också fortsätta att vara en föregångskommun för arbetet med barnkonventionen och hela tiden arbeta med att ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande.
En stor del av den kommunala verksamheten påverkas direkt eller indirekt av EU. Samverkan med
europeiska aktörer gör det möjligt för Sigtuna kommun att arbeta för att de beslut som fattas på EUnivå också är välförankrat på den kommunala nivån. I en allt mer globaliserad värld är internationellt
samarbete avgörande för Sigtuna kommuns hållbara utveckling. Sigtuna kommuns uttalade ambition är
att det internationella arbetet ska stärkas och utvecklas i takt med vår omvärld, med insikt om att gränsöverskridande utmaningar kräver gränsöverskridande samarbete.
Mångfald innebär att respektera och bejaka olikheter. Fördomar verkar i vardagen och begränsar människors kreativitet och förmåga att utveckla sig själva och sitt samhälle. Vi har inte råd, varken mänskligt
eller ekonomiskt, att ha stora grupper som upplever sig vara utanför samhället. Diskriminering och
intolerans kväver utvecklingen och måste bekämpas. Sigtuna kommun ska präglas av allas lika värde
oavsett ursprung, religion, kön, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Vi ska även säkra att vi
uppfyller de krav som ställs i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Idag har ungefär en tredjedel av Sigtuna kommuns invånare utländsk bakgrund. Det är bra. Mångfalden
är en enorm resurs. Olika bakgrunder och erfarenheter berikar kommunen. Den rikedom av språk, kultur och erfarenheter som finns i kommunen måste tas tillvara. Utvecklingen blir starkare om alla är med
och bidrar till den. En avgörande nyckel för integrationen är språkkunskaper i svenska. En genusmedveten pedagogik ska vara en naturlig del av all verksamhet.
Klimatansvar och energiförsörjning
Klimat och miljö är vår tids stora ödesfrågor. Vårt sätt att leva påverkar klimat och miljö till exempel
vad vi köper, hur vi bor och transporterar oss. Kommunen ska minska sin klimatpåverkan så mycket
som möjligt och kompensera för att neutralisera återstående utsläpp. Kommunen ska satsa på förnyelMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
12 (78)
sebar energi och energibesparingsprogram. Klimat- och miljöpolitiken ska främja klimatsmarta trafikslag och påverka kommunens fysiska planering.
Samhället måste byggas med hänsyn till social, ekonomisk, demokratisk och ekologisk hållbarhet.
Kommunen har ett stort ansvar för att värna såväl dagens äldre, familjer och barn som framtida generationer. Kommunala beslut måste ta hänsyn till hållbarhetsperspektiven. Därför behöver vi se till att
forskning och utveckling går hand i hand för att möjliggöra långsiktigt hållbar tillväxt, samt arbeta utifrån livscykelperspektivet.
När nya vägar, bostadsområden och arbetsplatsområden planeras måste konsekvenserna för miljön
alltid noga studeras. Intresset att bygga är särskilt stort runt Mälarens stränder. Vi anser att kommunen
ska vara restriktiv vad gäller undantag från strandskyddet och arbeta för att öka tillgängligheten till vår
unika natur. Vi ska också planera för en bra infrastruktur som ger fler möjlighet att åka kollektivt och
använda sig av gång- och cykelstråk.
Kommunens inriktning måste vara att värna våra rika natur- och kulturmiljöer och våra invånares nytta
och nöje av dessa liksom av våra övriga miljötillgångar. För att nå framgång med detta måste alla invånare, företag, organisationer och myndigheter tillsammans ta ansvar och arbeta i en långsiktigt, ekologiskt hållbar riktning. Vi ska ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet vid nybyggnation och
uppmuntra byggandet av passivhus. Vi ska fortsätta att bedriva ett aktivt arbete mot bullerstörningar,
inte minst vid byggandet av bostäder.
Energiförbrukningen i kommunens och SigtunaHem fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med
alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. Möjligheten att arbeta ännu mer klimatsmart, ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation till exempel genom att utvinning av solenergi på hustaken kan möjliggöras.
Alltför många lastbilar med flyggods trafikerar vägarna inom kommunen. Kommunen bör tillsammans
med berörda parter hitta säkrare och miljövänligare transportmetoder, till exempel elvägar, där fordon
drivs med el, spårtrafik, alternativa bränslen och annat som den tekniska utvecklingen kan ge oss.
Kommunen arbetar aktivt med ekologisk mat och för att stödja och stärka våra invånares miljömedvetenhet. Vårt dricksvatten är det viktigaste livsmedlet i våra liv och ett av de känsligaste och vi ska fortsätta arbetet med att säkra ett gott vatten av hög kvalitet. Skyddet för våra vattentäkter ska stärkas och
krav ställas för att hindra att de förorenas. Vi ska också fortsätta att ha en god kontroll av alla verksamheter i kommunen, utifrån miljöpåverkan.
Kommunen ska arbeta för att införa ett tänkande där allt avfall ses som resurser och tas tillvara, samt
att man väljer bort resursintensiva lösningar när andra, mindre resurskrävande, finns.
Fågel- och våtmarker och många andra friluftslungor måste skyddas för en fortsatt god livskvalitet. För
dessa områden och för att möjliggöra och säkerställa ett tätortsnära friluftsliv vill vi skydda mark och
samtidigt ge fler möjlighet att upptäcka den rika flora och fauna vi har i vår närhet.
Förskolan och fritidshemmen – från leken till det livslånga lärandet
Grunden för en bra skolgång läggs i förskolan. Hög kvalitet, kvalificerad pedagogik och stor valfrihet
ska erbjudas i en miljö där varje barn får ett personligt och individuellt bemötande. Ett varierat utbud
av förskolor, både kommunala och enskilt drivna, ska finnas. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska
höjas med språkutveckling, läsning och matematik i fokus med lärande genom lek som utgångspunkt.
Förskolan ska inte vara skola – men vara lärorik.
Förskolan är en omistlig del av välfärden. Framför allt är den till för barnen och deras möjlighet till en
trygg och bra start i livet. Men den är också avgörande för att föräldrarnas livspussel ska kunna gå ihop.
Båda föräldrarnas möjlighet och rätt till att arbeta eller studera bygger på att det finns en tillgänglig förskola av god kvalitet.
Förskolans roll måste också stärkas för att nå en mer rättvis och jämlik skolstart för alla barn. Alla barn
till föräldrar som vill ha förskoleplats ska få den inom rimlig tid – platsgarantin ska fortsätta gälla. Inga
barn i kommunen ska behöva avstå den gemenskap och utvecklingsmöjlighet som förskolan innebär. I
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
13 (78)
Sigtuna kommuns förskolor har barnen inte bara rätt till plats, de har också rätt till trygghet och att
utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Idag är förskolan i Sverige avgiftsfri och allmän 15 timmar
i veckan från tre års ålder. Här i Sigtuna kommun har vi gjort en unik satsning och infört avgiftsfri allmän förskola 15 timmar i veckan redan från två års ålder. Det innebär en avsevärd ekonomisk lättnad
för alla våra barnfamiljer.
Tillräckligt med personal och välutbildade medarbetare är av avgörande betydelse. Vi lägger därför stor
vikt vid att skapa goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna i förskolan. Det är viktigt med trygga, säkra, rena och funktionella miljöer – både ute och inne. Syntetiska miljögifter ska minskas – barnens hälsa och välmående ska värnas. Vi har påbörjat arbetet för en giftfri
förskola i enlighet med Naturskyddsföreningens riktlinjer.
En hälsosam förskolemiljö handlar om allt från mat och leksaker till städning och byggmaterial. Städning och underhåll ska skötas bra. Vi arbetar vidare med estetiskt tilltalande miljöer eftersom det påverkar barn positivt och inspirerar till kunskap.
Med ett aktivt språkarbete kan läs- och skrivsvårigheter tidigt upptäckas och förebyggas. Specialpedagogiska insatser bör fokusera på förskolan och de lägsta årskurserna. Vi har anställt en språkutvecklare
för att leda detta arbete. De flesta barn bör kunna läsandets grunder när de lämnar förskolan.
Lärandet ska inte sluta vid skoldagens slut. Skolbarnomsorgen, fritidshemmen, har en mycket stor betydelse för barnens sociala utveckling och kunskapsinhämtning. Fritidshemmens status ska uppgraderas
med större kunskapsfokus och pedagogiskt uppdrag. Grupperna i förskolan och fritidshemmen får inte
vara för stora.
En grundskola där alla elever kan lyckas
Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Klassresan börjar i klassrummet. Vår vision om kunskapsskolan är ett frihetsprojekt. Med fokus på kunskap, trygghet och organisation ska Sigtuna kommun utvecklas till en av Sveriges bästa skolkommuner. Kommunen ska se
positivt på friskolor som bidrar till att täcka kapacitetsbehoven och höja kvaliteten. Skolans verksamhet
vilar på alla människors lika värde, demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet och tolerans. En genusmedveten
pedagogik ska vara en naturlig del av undervisningen. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och
få hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån egna förutsättningar. Lusten att lära ska uppmuntras. Kunskap,
kreativitet och kritiskt tänkande ska genomsyra skolan.
Kommunledningens skolpolitik vilar på tre huvudprinciper:
Skolan måste få tillräckliga resurser som fördelas på ett ändamålsenligt sätt. För oss innebär det
att grundskolan under den kommande mandatperioden också fortsatt måste ha tillräckliga resurser och
att de ska fördelas så att de som behöver mest också får tillräckligt stöd.
Skolan behöver tydligt och genomtänkt ledarskap. Ledarskapet på den enskilda skolan spelar en
avgörande roll för att den ska lyckas med sitt uppdrag. En bra skolledning förmår säkerställa att alla
medarbetare har rätt fokus och att alla pedagoger utövar bra ledarskap i klassrummen och växer i sin
uppgift.
Skolan behöver arbetsro i klassrummen och respekt för lärarnas förmåga. Såväl elever som lärare
behöver arbetsro i klassrummen och möjlighet att koncentrera sig på rätt saker. Lärarna behöver utrymme att utöva sin pedagogiska profession och få respekt för sin förmåga.
Skolresultaten ska förbättras och skillnaden mellan olika skolor minska. Fokus ska ligga på lärande,
kunskap och dokumenterat resultat, med utgångspunkten att alla barn vill och kan lära. Elevernas vilja
och lust att lära måste stimuleras. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa elever med
god självkänsla och gott självförtroende. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga
positiva förväntningar på alla elever. För alla elever i behov av extra stöd finns numera organiserad läxhjälp på alla skolor. Vi ska fortsätta erbjuda sommarundervisning och lovskolor för att ge eleverna som
deltar möjlighet till ökad måluppfyllelse.
Lärares förmåga att bedriva undervisning är den enskilt viktigaste faktorn för hur elever lyckas. Det är
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
14 (78)
ett stort ansvar att hjälpa barn att växa med kunskaper. Därför vill vi att alla lärare i skolan ska vara
utbildade, kompetenta och behöriga. Kraven och förväntningarna är och ska vara höga på lärarna och
skolledarna. Arbetet med att implementera skolutvecklingsprogrammet fortsätter genom Sigtunaboxen,
barn- och ungdomsförvaltningens stora satsning för att utveckla våra kommunala grundskolor. Lärare
fortbildar sig i nya metoder för att höja kvaliteten på undervisningen med målet att eleverna ska få
högre betyg.
Det är en viktig del i skolans arbete att säkerställa att varje elev har en utvecklingsplan som tydligt visar
hur eleven ligger till både mot kunskapsmålen och mot sina egna uppsatta mål, samt vad som förväntas
av eleven själv, skolan och hemmet.
Grundläggande för alla är att kunna läsa, skriva och räkna. Vi vill att alla elever klarar detta och därför
har vi infört mätstationer i alla årskurser som regelbundet följer upp och sätter fokus på elevernas lärande och kunskaper. God kunskap i svenska är en viktig förutsättning för att kunna delta i och tillgodogöra sig undervisningen. Uppföljning ska ske regelbundet och insatser sättas in tidigt för de elever
som behöver extra stöd. Vi vet att alla barn är olika. Därför har vi också insikten om att lika möjligheter
kräver olika mycket resurser. Eftersom alla elever har rätt att nå så långt som möjligt kunskapsmässigt
ska det finnas resurser att stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Vi vill att skolorna samarbetar för
att även hitta vägar att stimulera de mest studiemotiverade eleverna att nå längre i sin kunskapshämtning.
En förutsättning för lärandet är att det råder lugn och god ordning i skolarbetet samt att alla känner sig
trygga. Skolk och bristande ordning ska mötas med tidiga reaktioner för att lösa problem i samförstånd
med hemmen. Ett pilotprojekt med sms till vårdnadshavare vid elevers frånvaro är uppstartat och ska
fortsätta att utvecklas. Ett positivt och tydligt ledarskap i klassrummet är en nödvändighet. Ingen elev
ska behöva gå till skolan rädd. Värdegrundsarbete och åtgärder mot mobbing, våld och intolerans, ska
ständigt stå i centrum i kommunens skolor med fokus på att hantera och förebygga konflikter.
Tillgång till böcker och andra media genom bibliotek, i eller i närheten av den enskilda skolan, spelar en
stor roll för skolans pedagogiska verksamhet. För att stödja språkutveckling, stimulera till lösning och
främja utveckling av digital kompetens är det viktigt att stärka skolbiblioteken.
Kommunledningen tog under förra mandatperioden fram ett offensivt skolutvecklingsprogram som
skänker lugn och ro i skolan, för både lärare och elever. Vår övertygelse är att detta måste få gälla under
hela kommande mandatperiod, på så vis skapar vi goda förutsättningar för att fler elever ska nå sina
kunskapsmål.
De frivilliga skolformerna – Vägen från utbildning till jobb
Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Utbildning ger frihet att forma sitt eget
liv och möjlighet att förverkliga sina drömmar. Utbildning skapar trygghet och ger möjlighet att ifrågasätta och kritiskt granska den information och de utmaningar vi ställs inför. Men utbildning är en
färskvara och kräver ständig uppdatering. Vi blir aldrig färdigutbildade.
En del har lätt för att studera på egen hand, för andra är det något svårare. Vissa vill nå ännu längre
trots att de redan nått kunskapsmålen. Oavsett varför så ska det finnas extra stöd efter skoltid till den
som så behöver. Målet är att alla ungdomar ska gå klart sin gymnasieutbildning med avslutad examen.
Det ökar individens valmöjligheter och bidrar till minskad ungdomsarbetslöshet. Avhoppen måste
minska.
Vår kommunala gymnasieskola ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, på ett sätt som motsvarar elevernas förväntningar och förbereder så många som möjligt för vidare studier. Utbildningarna måste även svara mot arbetsmarknadens krav och framtida behov.
Sigtuna kommuns arbetslinje är också en utbildningslinje. Utbildning avgör individens frihet, trygghet
och möjlighet till ett utvecklande jobb – men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och
tillväxt. Sigtuna kommun utvecklas när vi, var och en, lär nytt. Därför vill vi se en politik som öppnar
dörrar till ett livslångt lärande med återkommande möjligheter för alla – inte bara några. Det är önskMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
15 (78)
värt att till kommunen få en spetsutbildning inom naturvetenskap.
Vi vill fortsätta satsa på den kommunala vuxenutbildningen. Det ska finnas goda möjligheter att ställa
om och hitta en ny yrkesinriktning när omvärlden förändras eller när man själv vill det. För att detta ska
vara möjlig bör det finnas en sammanhållen studie- och yrkesvägledning som följer varje individ genom
hela livet. Dagens snabba förändringar på arbetsmarknaden kräver en väl utbyggd vuxenutbildning.
Utan rätt utbildning riskerar alltför många att ställas utanför arbetsmarknaden. I Sigtuna kommun ska
alla som vill ha möjlighet att studera och utvecklas. Det ska aldrig vara för sent att lära om och lära nytt.
Vi vill fortsätta satsa på den kommunala vuxenutbildningen.
Yrkesutbildningen har en nyckelroll när det gäller kompetensförsörjning. Här läggs grunden inom
många yrken. Branscherna har ett extra stort ansvar för att locka elever till utbildningar inom sina områden och att samordna arbetet. Yrkesutbildningarna ska därför ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevernas kontakter med arbetslivet. Vårt mål är en kommun i kreativ förnyelse där
var och en får möjlighet att växa och utveckla sin fulla potential. Med snabb tillväxt av nya jobb och
företag ökar de möjligheterna.
Det är viktigt att det finns olika utbildningsanordnare i kommunen som kan arbeta så brett och med så
varierande metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts upp. Kommunledningen vill fortsätta stödja folkbildningen bland annat genom att samarbete med studieförbunden och folkhögskolan.
En politik för aktiva seniorer
Alla människor ska ha möjlighet till ett bra och stimulerande liv, inte minst på ålderns höst.
Alla äldre är unika, med olika behov och drömmar. Precis som före pensioneringen skiljer sig livsvillkoren åt mellan äldre. Många som nu går i pension ”mitt i livet” tar med sig en aktiv livsstil in i pensioneringen. De kommer att ha många innehållsrika år framför sig. I vår kommun ska alla ha möjlighet till ett
liv med god livskvalitet. Vi vill öppna träffpunkter i Märsta och Sigtuna för förenings- och fritidsaktiviteter.
Boendet och en hemmiljö som man trivs i är viktigt oavsett ålder. Många vill i god tid, innan krafterna
tryter, kunna flytta till ett boende där det är tryggt och där det finns möjlighet till gemenskap och service. I Sigtuna kommun ska det finnas stor variation och bra utbud av bostäder för äldre. Vi vill även
fortsätta att ge personer över 70 år förtur till SigtunaHems lättillgängliga lägenheter. Därför bör det
byggas seniorboenden och trygghetsboenden, men även särskilda boenden för dem som behöver tillgång till omsorgspersonal dygnet runt.
För många äldre är den värsta plågan inte värk eller rörelsehinder utan ensamhet. Ensamheten kan
komma plötsligt, när livskamraten går bort eller när allt färre vänner finns kvar att kontakta. Idag görs
stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter
bryta äldres isolering. Ideella insatser som underlättar för anhöriga och som hjälper enskilda äldre ska
stödjas av kommunen liksom tekniska lösningar som kan stödja föreningarnas insatser. Äldreriksdag
ska genomföras årligen med olika teman. Det kommunala pensionärsrådet utgör ett viktigt verktyg för
att hålla dialogen levande om äldre personers frågor.
En äldreomsorg präglad av trygghet och kvalitet
Varje år får fler och fler invånare möjlighet att uppleva sin hundraårsdag. Vi är friskare, och vi blir allt
äldre. Det är en fantastisk utveckling och ett kvitto på vårt välstånd och medvetna satsningar på en välfärd för alla. Att utveckla äldreomsorgen ännu mer blir en av framtidens stora utmaningar och därmed
också en av våra viktigaste politiska frågor. Av det skälet har kommunledningen i dialog med många
berörda, utarbetat en genomgripande äldreomsorgsplan. Årsrika ska så långt som möjligt kunna leva
utan avkall på sin identitet och integritet. Valmöjligheterna ska vara många och utgå från de äldre personernas behov. Byråkrati och strikta regleringar ska inte styra människors rätt till ett värdigt liv.
Det får aldrig råda någon tvekan om att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. Vården och
omsorgen ska finnas där för alla den dag man behöver den. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till
inflytande ska prägla vården och omsorgen i Sigtuna kommun. Den som behöver plats i särskilt boende
ska ha rätt till det inom rimlig tid. Därför ska antalet platser i särskilt boende öka de kommande åren.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
16 (78)
Kommunledningen vill också under kommande år använda sig av ”prova på platser”, som innebär att
äldre personer och/eller deras anhöriga som är osäkra på om de vill ha en lägenhet på ett särskilt boende, ska få möjlighet att under några veckor prova på denna boendeform. Om det finns par där båda
har rätt till äldreomsorg ska de garanteras att fortsätta bo tillsammans. Alla har rätt att känna sig trygga
inför sitt åldrande. Anhöriga ska få stöd om de vårdar en närstående och inte tvingas gå ned i arbetstid
utan kunna vara trygga i att deras närstående får en god vård och omsorg. Anhörigstödet ska komma in
i tidigt skede och inriktas mot förebyggande arbete.
Personalen är utan tvekan äldreomsorgens viktigaste resurs. Medarbetarnas kompetens måste säkerställas, synliggöras, användas och utvecklas. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter, goda arbetsvillkor och
en god arbetsmiljö. Personaldialoger har genomförts och resultatet utgör en grund för ett långsiktigt
arbete där en plan för kompetensutveckling har utformats för medarbetarna inom Äldre- och omsorgsnämndens område. För personal inom omsorgen för funktionshindrade och socialpsykiatrin, kommer
personaldialoger genomföras. För att trygga en god och säker omsorg ska vi arbeta för att stärka ledarskapet och en översyn av chefers villkor och behov ska göras. Medarbetarnas kompetens och delaktigheten utvecklas genom ett närvarande och stödjande ledarskap.
Medarbetare ska ha rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och delade turer ska så långt det är
möjligt undvikas. Tillfälliga anställningar ska ersättas av fler fast anställda. Personalen ska ha en rimlig
arbetsbelastning, vara delaktiga i beslut om verksamheten och ha möjlighet att utforma sin dagliga verksamhet i relation till de behov som brukarna har. En översyn av språkkunskaper hos anställda i kommunal äldreomsorg ska göras för att möjliggöra att årsrika får personal som talar samma språk
Hög kvalitet innebär också att få bestämma själv. Möjlighet att välja är därför en viktig del när vi utvecklar omsorgen. I största möjliga utsträckning ska årsrika erbjudas ett större inflytande över vardagen
- rätten att själv få bestämma hur man bor, om man vill ha städat, gå en promenad eller få hjälp med
veckans inköp.
Utöver det kommunala ansvaret för hemtjänst hade Sigtuna kommun under en lång rad år också ansvar
för hemsjukvården. Men i samband med Vårdval Stockholm tog landstinget tillbaka detta ansvar, och
därmed fråntogs kommunen möjlighet att behålla den samordnade form – hemvård – som dittills inneburit att Sigtuna kommun hade bland de mest nöjda brukarna i Sverige. Denna försämring drabbade
såväl berörda äldre som den kommunala verksamheten och därför har Sigtuna kommun krävt att få
tillbaka ansvaret för hemsjukvården så att den samlade formen ”hemvård” kan återinföras.
Hög kvalitet och möjlighet att påverka skapar trygghet såväl för den som är i behov av vård eller omsorg som för anhöriga och närstående. Den största insatsen i omsorgen av våra äldre gör inte kommunen. Det gör de anhöriga. Anhörigas omsorg av dem som inte klarar sig själva är i själva verket en förutsättning för att vår moderna välfärd ska fungera. Vård av anhöriga är påfrestande fysiskt och psykiskt.
Resurser behöver tillföras för att stödja och underlätta för anhörigvårdare, bland annat genom ett anhörigcentrum. De som inte har någon anhörig ska ha rätt till en kontaktperson. Väntjänsten och anhörigföreningen ska ges möjlighet att fortsätta vara ett stöd för anhöriga och för äldre ensamma som behöver hjälp vid sjukhusbesök, samt den uppskattade anordningen av olika aktiviteter och utflykter. Kommunledningen har utifrån de synpunkter framkommit under anhörigdialogerna utarbetat en anhörigstrategi som ska implementeras under 2017. Måltiderna är en viktig del av både vården och det sociala
livet. Maten ska vara god, näringsriktig och hålla hög kvalitet samt serveras på ett attraktivt sätt. Måltiderna ska präglas av trivsel, god stämning i trevlig och trivsam samvaro där även personalen kan delta
som en del av omsorgen och serveras i en estetisk måltidsmiljö utifrån den enskilda personens behov.
Äldre- och omsorgsnämnden har tagit fram en måltidspolicy inom äldreomsorgen som nu ska implementeras.
Handikappomsorgen och socialpsykiatrin – Alla har rätt till ett bra liv
Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som andra invånare i så stor utsträckning
som möjligt. Samhället ska byggas med insikten om att alla människor har samma värde, att de grundläggande behoven är desamma och att varje individ ska respekteras och ses som en tillgång för samhället. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett om man har en funktionsnedsättning eller
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
17 (78)
inte. Ska kommunen vara framgångsrik i sitt arbete med att tillgodose rättigheterna för personer med
funktionsnedsättning, krävs ett nära samarbete med handikapprörelsen.
För kommunledningen är det en självklarhet att personer med funktionsnedsättning ska ha inflytande
över det stöd och den service som han eller hon är beroende av. Det ger självbestämmande, full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. Unga med funktionsnedsättning ska få förbättrat stöd. Unga med
förlängd skolgång ska inte slentrianmässigt slussas vidare till aktivitetsersättning. För yngre invånare
som på grund av svår sjukdom eller olycka inte kan bo i eget boende vill vi starta ett kommunövergripande samarbete för att hitta boendeformer som är anpassade efter dem.
Vissa kommuninvånare har funktionsnedsättningar som innebär att de behöver omsorg av personal
dygnet runt. Rätten till den omsorgen ska garanteras. Därför ska nya boenden skapas i den takt som
behov uppstår. De allra flesta personer med funktionsnedsättning vill och kan dock bo i eget boende
med olika former av stöd. Det är positivt och något som omsorgen ska ta fasta på.
Rätten till stimulerande och utvecklande verksamhet på dagarna är oerhört viktig. Sysselsättningsinsatser och dagverksamhet av olika slag ska fortsätta utvecklas. Rätten för funktionsnedsatta att delta i arbetsmarknad och näringsliv ska stå i fokus. Vi vill skapa flera möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att kunna få ett vanligt lönearbete. Personer som inte klarar den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas praktik och meningsfull sysselsättning.
Stöd i svåra situationer
Samhällets skyddsnät ska hålla om vi hamnar i en situation där vi är i behov av stöd och hjälp. Sigtuna
kommun ska arbeta aktivt för att förebygga ensamhet, ekonomisk utsatthet och andra former av utanförskap. Kommunen ska samarbeta med landstinget och andra aktörer för att erbjuda bästa möjliga
stöd och för att undvika att individer inte får det stöd de har rätt till.
Arbete, utbildning och bra boende är de allra viktigaste faktorerna för att möjliggöra ett gott liv för alla.
Kommunledningen är övertygad om att det är trygga människor som vågar, som söker utveckling och
personliga utmaningar, som startar företag, byter jobb, flyttar, gör investeringar eller skaffar barn. Vi vet
att trygghet är frihetens bästa grund.
Varje individ som är i behov av försörjningsstöd ska i samverkan med socialtjänsten utveckla en individuell plan för att han eller hon så snabbt som möjligt återigen ska kunna försörja sig själv. Den bärande
principen ska vara att arbete alltid går före bidrag. Kommunen ska fortsätta arbeta med snabba anvisningar till jobbcentrum när invånare söker försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Med en stark och
trygg arbetslinje minskar behovet av försörjningsstöd.
Barn och unga som växer upp under svåra villkor måste få det stöd och den hjälp som de behöver. De
ska bemötas med respekt och av vuxna som förstår och tar dem på allvar. Metoder för en tidig upptäckt och en väl utvecklad samverkan mellan dem som lättast når barnen är en förutsättning för att
upptäcka barn som far illa eller riskerar att göra det.
Vi vill stödja de frivilligorganisationer som finns i kommunen såsom bland annat kvinnojour, brottsofferjour och organisationer som gör ett värdefullt arbete för hemlösa och missbrukare.
Kultur för själen och idrott för kroppen
Livet ska inte bara bestå av att arbeta, äta och sova. Kultur skänker tillvaron innehåll och utvecklar oss
som människor. Att läsa böcker, gå på bio, teater eller utställningar – ger oss nya infallsvinklar på livet,
vidgar våra tankar samt hjälper oss att förstå andra människor och andra kulturer.
I vår kommun finns idag ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, vilket är angeläget, särskilt för
barn och ungdomar, eftersom det har stor betydelse för hur de formas som människor. Vi erbjuder
därtill fina kultur- och fritidsanläggningar i form av sim- och sporthallar, utomhusplaner, elljusspår, biooch möteslokaler.
För oss är det viktigt att människor har tillgång till ett brett kulturutbud. Vi ska på olika sätt stödja och
uppmuntra ett levande lokalt konstnärskap och utställningar. Sigtuna kommun ska fortsätta verka som
fristad för förföljda författare.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
18 (78)
Vi vill fortsätta satsa på idrotten - en samhällsresurs som i kraft av sin demokratiska fostran motverkar
våld och rasism liksom missbruk. Idrotten ska vara till för alla och vi vill bidra till att även våra invånare
som har någon form av funktionshinder känner sig välkomna att delta.
Idrotten kan också bidra till jämställdhet mellan könen och till integration mellan olika kulturer i vårt
samhälle.
Fritidsgårdarnas roll är särskilt viktig för att fånga upp ungdomar som kanske inte är aktiva i föreningslivet. Det är viktigt att både tjejer och killar som kommer till fritidsgårdarna får känna sig delaktiga i de
verksamheter som erbjuds. Vi har ett särskilt fokus på att erbjuda ungdomar i tonåren meningsfulla
aktiviteter.
Resurser till idrottande pojkar och flickor ska fördelas jämlikt, såväl vad avser ekonomiska bidrag som
tillgänglighet till anläggningar. Bidragsnormerna ses regelbundet över tillsammans med föreningarna.
Föreningsbidragen möjliggör en ökad jämställdhet men också att enskilda projekt kan ge mer i bidrag
än tidigare vilket gynnar målmedvetna initiativ och aktiva föreningar.
Kommunen förfogar över ett antal väl fungerande samlingslokaler vilka föreningar och andra organisationer kan hyra. Föreningarna ska få ett aktivt stöd från kommunen för att få erbjudanden om tillgång
till relevanta samlingslokaler. Prioriteringar mellan föreningar ska baseras på faktiskt behov.
Den gröna staden som håller ihop
För oss i kommunledningen är en bra bostad en social rättighet. Bostaden och boendemiljön påverkar
starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. Boendet är en grundläggande del av välfärden. Sigtuna kommun ska ha en mycket hög ambitionsnivå när det gäller produktion av bostäder, detta
gäller inte bara kvantitet utan i stigande grad kvalitet i boende och livsmiljö.
Vi vill bygga en levande blandstad där värdefulla grönområden bevaras och människor har nära till
gröna rekreations- och motionsområden. Vid byggande ska i första hand redan hårdgjorda ytor tas i
anspråk. Vi ska sträva efter förtätning och stadsmässighet i bebyggelsen och hellre bygga på höjden än
ta grönområden i anspråk. Koncepten Märsta parkstad och Sigtuna småstad ska användas i högre utsträckning.
Sigtuna kommun måste dra sitt strå till stacken för att lösa bostadsbristen, särskilt bland unga. Kommunen har genom SigtunaHem, en aktiv markpolitik och bostadsförsörjningsplanering, ett direkt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. De kommande åren ska det byggas bostäder i hela
kommunen och i olika upplåtelseformer. Det ska finnas goda förutsättningar att pröva nya former av
boende. Markanvisningars storlek ska vara av en sådan omfattning att fler kreativa aktörer får möjlighet
att delta.
Våra bostadsområden ska vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas
väl. Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar
och nätter ska parkeringar, gångvägar och dess omgivningar ha bra belysning.
All planering måste präglas av ett tillgänglighetstänkande. Detta ska gälla såväl nybyggnation som renoveringar och utveckling av infrastrukturen. Inte bara personer med funktionsnedsättning och äldre gynnas utan även fotgängare och cyklister. Vid planering av bostadsbyggnation ska närhet till grönområden
beaktas.
För huvudorten Märstas del har under tidigare årtionden successivt genomförts ”tätortsförstärkande”
åtgärder genom bland annat bostadsbyggnation. Vi vill fortsätta omvandla Märsta till en modern tätort
med bättre trafikföring och fler centralt belägna bostäder.
Badplatser, promenadstråk, parker, slingor och grönområden är viktiga för många kommuninvånare
och ska vara tillgängliga och väl underhållna. Samma sak gäller kommunens lekplatser som behöver
utvecklas och som regelbundet ska kontrolleras. Temalekplatser ska byggas i samverkan med lokala
närings- och föreningslivet.
Värdefull åkermark ska skyddas och eventuell exploatering av jordbruksmark ska följa översiktsplanens
intentioner. Kalhuggning av skogsområden och markförstörande nyttjande av naturen ska motverkas.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
19 (78)
Miljökonsekvensbeskrivningar i detaljplanearbetet ska genomföras i tidigt skede. När grönområden tas i
anspråk eller träd fälls som en följd av exploatering, ska kompensatoriska åtgärder vidtas. Ambitionen
ska vara att nybyggnation ska miljöcertifieras.
Trygghet på gator och torg
Alla människor ska kunna känna sig trygga i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott.
Den som råkar ut för ett inbrott, en stöld, en grov kränkning eller fysiskt våld måste kunna lita på att
samhället bryr sig om det lidande, den ilska och vanmakt som det innebär att bli brottsoffer. Snabbt
stöd och möjligheter till upprättelse är avgörande.
Ur ojämlikhet, otrygghet och missbruk föds kriminalitet. Nästan all brottslighet börjar i ungdomsåren.
För en liten grupp är detta inledningen till långvarig och allvarlig kriminalitet. Det är vår övertygelse att
fler av dessa ungdomar kan fångas upp. Den egna familjens möjligheter att agera har naturligtvis en
avgörande betydelse. Men det ställer också höga krav på lokalsamhället. Därför vill vi stärka kommunens roll och ansvar för det förebyggande arbetet såväl inom fysisk planering som inom det sociala
arbetet. Tidigare, tydligare och tuffare insatser mot brottslighet behövs, men att arbeta förebyggande är
viktigast för att fånga upp ungdomar i riskzonen och förhindra dem från att fastna i en kriminell livsstil
och missbruk.
Familjer och barn som behöver lite extra stöd ska få det så fort problem har identifierats. Det är viktigt
att barnomsorg, skola, socialtjänst, polis, sjukvård och föreningsliv samverkar vid utredning av brottslighet utifrån livssituation och i samförstånd med den som sökt hjälp.
Ökade klyftor och bristande integration skapar en känsla av utanförskap som ibland leder till kriminalitet. Den känslan är ingen ursäkt för att begå brott. Varje människa har ett personligt ansvar för sina
handlingar. För beslutsfattarnas del handlar det dock om åtgärder för att minska kriminaliteten att bryta
arbetslöshet, utslagning och ekonomiska klyftor.
Det förebyggande arbetet ska utvecklas och baseras på ett nära samarbete med föreningar och andra
sammanslutningar i civilsamhället. Arbetet ska ske genom nära samverkan mellan berörda förvaltningar.
Kommunen bör också använda sig av kameraövervakning, bland annat på särskilt brottsutsatta platser,
t.ex. Märsta station. Polisens närvaro är viktig och fler synliga poliser kan etablera kontakt och skapa
goda relationer med invånarna. Sigtuna kommun har inlett ett samarbete med Arlandapolisen, som innebär att de har en ökad synlighet i kommunen, med särskilt fokus på kvällar/nätter på helger.
Kommunen ska bygga tryggt, åtgärda otrygga miljöer och stödja föreningar som jobbar brottsförebyggande, exempelvis nattvandrare och ambulerande fritidsgårdar. Gångvägar och tunnlar ska vara hela
och rena och ljusa och offentliga miljöer städade. Trasig belysning ska åtgärdas skyndsamt.
Näringsliv och arbetsmarknad
Människors vilja till arbete är Sigtuna kommuns främsta tillgång. Välfärden är byggd på människors
arbete. Inget fördelar, sprider välstånd, skapar personlig utveckling och självständighet som ett arbete
och egen försörjning. Inget slöseri är större än arbetslösheten.
Alla människor som går arbetslösa bär på en potential som de inte får möjlighet att förverkliga. Kommunledningen arbetar aktivt med ett batteri av åtgärder för att få människor i arbete. Projekten är
många och framgångsrika, Resursjobb, Sigtuna-modellen 2.0 och Ung satsning är bara några av de satsningar som har genomförts. Tillsammans med våra invånare tar vi ett gemensamt ansvar för att få fler i
arbete. Detta viktiga arbete måste fortsätta. Vi är övertygade om att alla människor vill bidra och att alla
som kan också ska arbeta. Ingen som kan arbeta ska leva på försörjningsstöd
En förutsättning för fler jobb är ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv. Variationen bland företagen behöver öka samtidigt som de redan stora näringarna inom logistik samt hotell och konferens ska
få goda möjligheter att växa. Kommunens stöd till destinationsutveckling ska ligga på en fortsatt hög
nivå.
Kommunen ska ha en aktiv och hållbar näringslivspolitik och tydligt jobbfokus som syftar till att fler
företag ska startas, att fler företag ska växa och välja att etablera verksamhet i Sigtuna kommun. HandMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
20 (78)
läggning av företagskontakter på alla nivåer ska präglas av god service och professionalitet. Kommunen
ska också ha god planberedskap och en expansiv exploateringsverksamhet, med stora investeringar i
infrastruktur för fler och växande företag.
För att klara tillväxten och välfärden krävs att all den kompetens och vilja till arbete som finns hos de
människor som idag står utanför arbetsmarknaden tas tillvara. Ska det klaras av krävs att aktiva insatser
och utbildning alltid ska gå före passivt bidragstagande. Samtidigt som samarbetet med Arbetsförmedlingen stärks bör kommunen också fortsatt arbeta tillsammans med näringslivet för att personer ska
få jobb och utbildning snabbare.
Kommunikationer och infrastruktur
Kommunikationer och trafik präglar Sigtuna kommun på många sätt. En internationell flygplats, stambanan och E4:an samt en rad andra viktiga vägar finns i vår kommun och ger oss både stora möjligheter och utmaningar. En väl fungerande infrastruktur är av central betydelse för konkurrenskraft, tillväxt
och miljö. Fler jobb och en väl utvecklad infrastruktur går hand i hand, de är varandras förutsättningar.
Till infrastrukturen hör också en väl utbyggd kollektivtrafik som betyder mycket för att Sigtuna kommun ska vara en konkurrensmässigt fördelaktig kommun att bo i.
För att klara inte bara framtidens utan dagens infrastrukturella utmaningar måste följande fyra åtgärder
vidtas:
Bygg Norra Böjen. Ett kompletterande järnvägsspår mellan Ostkustbanan och Arlandabanan norr om
Märsta vilken möjliggör pendeltågstrafik via Märsta till flygplatsen. Med denna blir det även möjligt att
flytta gods från lastbil till miljövänlig järnväg.
Måby trafikplats behöver kompletteras med av och påfarter söderut. Förutom att förbättra tillgängligheten till flygplatsen för såväl persontrafik som för gods, blir det även en sekundärväg till Arlanda. Dagens lösning är så sårbar ett det räcker med en olycka för att hindra trafik att komma fram till flygplatsen.
Bygg fler filer på E4 mellan Upplands Väsby och Arlanda. Kapaciteten med de filer som finns idag
är 70 000 rörelser per dygn. Idag passerar redan 80 000. Åtgärder behöver göras för att klara av dagens
behov men också säkra framtidens ökade trafikströmmar.
Bygg om Märsta station. Märsta station är en av Stockholmsregionens viktigaste bytespunkter. Dagligen passerar runt 17 000 personer stationen. Stationslösningen och området måste utvecklas till ett
modernt resecentrum. Vi i kommunen har länge varit redo och avsatt pengar för detta men ännu har
inte staten och landstinget tagit sitt ansvar och gjort vad de lovat.
Arbetet med trafiksäkerheten måste fortsätta, bland annat genom satsningar på gång- och cykelvägar,
bättre belysning och säkrare busshållplatser. När problem i cykelnätet åtgärdas i enlighet med cykelplanen ska cykelnätet i takt med växande behov ges ytterligare höjd standard. Inriktningen ska vara att
möjliggöra säkra omkörningar och separation gentemot andra trafikslag på prioriterade sträckor.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
21 (78)
Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem-Från vision till resultat
Ett styr- och ledningssystem är ett samlingsbegrepp för de olika arbetssätt och strukturer som syftar till
att styra verksamheterna i önskad riktning samt för hur verksamheterna följs upp och utvärderas. Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem syftar till att åstadkomma resultat för invånaren med sikte på
kommunens vision. Systemet stöttar ständig förbättring och säkrar en hållbar utveckling utifrån de politiska målen och ambitionerna.
Under senaste åren har Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem utvecklats för att ytterligare stärka
organisationens förmåga att leverera resultat för kommuninvånarna. Ett led i detta har varit en revidering av kommunens målstruktur; färre mål på alla nivåer med tydligare fokus på invånarna. De värderingar som återfinns i kommunens värdegrund talar om hur vi ska agera och förhålla oss mot varandra
och mot invånarna när vi arbetar för att nå dessa mål. Utgångspunkten är att värderingarna först måste
finnas på plats i organisationen för att målstyrningen ska ge bästa möjliga utfall för invånarna. Detta
illustreras i nedanstående bild av kommuns styr- och ledningssystem.
Sigtuna kommuns styr- och ledningssystem
Hållbar utveckling med invånaren först
Sigtuna kommun har en tydlig ambition att bättre möta invånarnas krav och behov och vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill få ut mesta möjliga av de resurser som vi investerar i kommunens verksamhet
samtidigt som våra medarbetare växer när de aktivt bidrar till att utveckla den. För att ha bästa möjliga
förutsättningar att göra detta och nå goda resultat pågår i Sigtuna kommun ett långsiktigt utvecklingsarbete. Sigtuna kommuns kvalitetsarbete ska vara en naturlig del av kommunens styr- och ledningssystem.
Kvalitetsarbetet ska därför i större utsträckning kopplas till kommunens struktur för styrning, uppföljning och utveckling.
Kvalitet, effektivitet och medskapande medarbetare
Kommunens utvecklingsarbete bygger på tre lika viktiga delar: kvalitet, effektivitet och medskapande
medarbetare. Genom att se till dessa tre delar kan kommunen leverera service och tjänster av god kvalitet och hög effektivitet samtidigt som medarbetarna utvecklas. Att medarbetarna utvecklar och utvecklas är grundläggande för att lyckas med vårt utvecklingsarbete och också en viktig del i kommunens
varumärkesförstärkning, särskilt när det gäller attraktivitet som arbetsgivare.
Utvecklingsarbetet har sin bas i vår värdegrund och är inspirerat av Lean-filosofin. Grunden i arbetet
och det som gjort att vi redan har nått goda resultat är att alla kommunens medarbetare – från den politiska ledningen till de som arbetar närmast invånarna, fokuserar på det som skapar värde för invånarna.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
22 (78)
Kvalitet
Kvalitet innebär sammantagna egenskaper hos en produkt, vara, tjänst eller process som ger dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa invånarnas behov och förväntningar. Det innebär dels att
invånarna upplever att kommunen levererar tjänster av hög kvalitet, till exempel att brukarna upplever
att äldreomsorgen motsvarar deras förväntningar och behov. Dels att vi uppnår goda objektiva resultat
såsom bra kunskapsresultat i skolan, att färre klienter återkommer med missbruksproblematik eller att
det finns fler sysselsatta kommuninvånare.
Effektivitet
Effektivitet handlar om att ställa sig frågan, hur skapar vi mer värde för invånarna med samma eller
färre resurser? Resurser utgörs av till exempel medarbetarnas kunskaper, pengar, byggnader eller ITstöd. I en effektiv organisation används resurserna på ett sådant sätt att resultatet på bästa sätt bidrar till
att uppfylla de mål som finns för verksamheten. Effektivitet inbegriper alltså inte bara att ”göra saker
rätt”, utan även att ”göra rätt saker”.
Medskapande medarbetare
I Sigtuna kommun har vi höga förväntningar på våra medarbetare. Vår utgångspunkt är att alla vill och
kan utveckla verksamheten och därmed själva utvecklas. Vår förmåga att släppa loss den kraft och den
talang som finns hos medarbetarna är grunden för att leverera hög kvalitet på service och tjänster och
för att bli mer effektiva. Ett nytt ledarskap och medarbetarskap i Sigtuna kommun. Medarbetarnas
uppdrag är att utveckla, utföra och vara bärare av det demokratiska uppdraget.
Hållbart ledarskap
Chefer och ledare i Sigtuna kommun leder utifrån ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och ekologiskt
perspektiv, såväl när det gäller beslutsfattande som i relationer med invånare och medarbetare. Det
innebär att vi agerar långsiktigt och grundar våra beslut i ett konsekvenstänkande för kommande generationer. Vår värdegrund ligger till grund för det hållbara ledarskapet.
Ledarskapet har betydelse för våra förutsättningar att vara en attraktiv kommun
Chefer och ledare i Sigtuna kommun har en positiv människosyn vilket innebär att de utgår från att alla
vill och kan bidra till att utveckla vår verksamhet. Sigtuna kommun har höga förväntningar på sina ledare, som i sin tur har höga förväntningar på sina medarbetare. De ger medarbetare motivation och
utmaningar som också ger möjlighet till personlig utveckling, i syfte att som attraktiv arbetsgivare behålla och utveckla kommunens kompetenta personal. Chefer och ledare är också kulturbärare och har
ett särskilt ansvar för att skapa en öppen och tillåtande kultur, där avvikelser ses som en möjlighet till
förbättring.
Våra chefer och ledare ger regi för utveckling och ständiga förbättringar genom att se till att rätt kompetens är på rätt plats, de möjliggör för medarbetare att vara delaktiga, drivande och aktiva i utveckling
av verksamheten. De arbetar också tydligt och aktivt med att synliggöra verksamhetens resultat såväl på
individnivå som för hela sin verksamhet. Ledarskap handlar om att få medarbetare att sträva mot
samma mål i en gemensam riktning, samt att växa i sitt ansvarstagande.
Chefer och ledare i Sigtuna kommun har ett samhällsuppdrag. Det innebär ett ansvar att bidra till samhällsutvecklingen, en vilja att göra skillnad och en förmåga att bidra till ett gott samhälle för invånarna.
Barnrättsperspektivet
Under 2018 kommer FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också
kallas, förmodligen att bli svensk lag. Konventionen är ett viktigt verktyg för att göra samhället bättre
för alla barn. Barnrättsperspektivet ska vara en självklarhet vid beslut och åtgärder som rör barn och
genomsyra olika insatser i kommunen.
Mål och budget - ett verktyg för att styra kommunen i önskad riktning
Mål och budget är kommunens viktigaste verktyg för planering och styrning av kommunen och dess
verksamheter. I Mål och budget 2017-2019 fastställs övergripande mål för kommunen och hur komMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
23 (78)
munens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter.
Styrdokument och mål på olika nivåer
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
24 (78)
Kommunfullmäktiges inriktningsmål
Sigtuna kommuns vision och värdegrund ligger till grund för alla de beslut som tas och den verksamhet
som utförs i Sigtuna kommun; från de övergripande målsättningarna och budgetbesluten, till de dagliga
mötena med invånarna och brukarna. Grunden i kommunens styrning är en hållbar utveckling, det vill
säga en utveckling som skapar en balanserad ekonomisk tillväxt, och samtidigt värnar om naturresurser och människor.
I allt vi gör ligger fokus på det som skapar värde för kommuninvånarna. Vi driver en hållbar samhällsutveckling med uthållig markanvändning och sätter invånaren först. Det innebär en utveckling som
tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Vi bevarar och utvecklar Sigtuna kommun med utgångspunkt i alla invånares delaktighet och livskvalitet.
De indikatorer och den metod som ska användas för att följa upp inriktningsmålen kommer att utvecklas vidare under året. Som en del i utvecklingen av kommunens styr- och ledningssystem tydliggjordes
också att de strategier, planer och program som tas fram på kommunövergripande nivå ska vara kopplade till de fyra inriktningsmålen och ha som syfte att visa på de vägval organisationen bör ta för att nå
dessa mål. I uppföljning av inriktningsmålen kommer därför också uppföljning av dessa att vara en
naturlig och viktigt del. De viktigaste strategierna, planerna och programmen kopplade till respektive
inriktningsmål redovisas nedan.
En viktig del i kommunstyrelsen uppdrag är det övergripande ansvaret att driva, stödja och följa upp
utvecklingen inom de fyra målområdena. Uppdraget innebär att identifiera och mobilisera nyckelaktörer
för att driva de olika frågorna, kontinuerligt följa utvecklingen samt att lyfta och synliggöra områden
och resultat där utvecklingen inte går i den önskade riktningen. I uppdraget ingår också att säkra att
nämndernas mål går i linje med de kommunövergripande prioriteringarna samt att de indikatorer som
används för att mäta målen är relevanta och tillsammans fångar in helheten för målområdet.
Sigtuna kommun vision och värdegrund ligger till grund för alla de beslut som tas och den verksamhet
som utförs i Sigtuna kommun; från de övergripande målsättningarna och budgetbesluten, till de dagliga
mötena med invånarna och brukarna. Grunden i kommunens styrning är en hållbar utveckling, det vill
säga en utveckling som skapar en balanserad ekonomisk tillväxt, och samtidigt värnar om naturresurser och människor.
Ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska mångfald och entreprenörskap
tas tillvara och allas kunskaper och förmågor utvecklas.
I Sigtuna kommun finns ett klimat för innovationer och nytänkande, där individens och företagens
tillväxt är grunden för en ekonomisk hållbarhet. Det innebär en ekonomisk utveckling som bygger på
inkludering, diversifiering, människans egenmakt och ständig utveckling. Vår förmåga och kraft att växa
bygger på att vi tar tillvara mångfald, entreprenörskap och kompetens.
Sigtuna kommun ska ge alla barn, ungdomar och vuxna möjlighet att växa i sin kompetens. Kommunen
ska också ha ett av Sveriges bästa näringslivsklimat och erbjuda goda förutsättningar för olika branscher
och företag att etablera sig och växa i hela kommunen.
En förutsättning för en ekonomiskt hållbar utveckling är att Sigtuna kommun har en god ekonomisk
hushållning.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
25 (78)
Följande strategier, planer och program är kopplade till området:
Näringslivs- och jobbstrategin
Strategi för att stödja utvecklingen av socialt företagande i Sigtuna kommun
Översiktsplan 2014
Skolutvecklingsprogram
Program för bostadsbyggande
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara naturligt och möjligt för
alla att leva och agera miljömedvetet.
Det ska vara enkelt för alla invånare, brukare, besökare, medarbetare, företagare och företag att agera
på ett sätt som bidrar till att minska klimatpåverkan. Det ska finnas en förståelse hos samtliga aktörer
om hur den enskilda handlingen bidrar till att förbättra miljön nu och i framtiden. En förutsättning för
detta är att det finns service, infrastruktur, kunskap, resurser och system som möjliggör denna utveckling.
Kommunens beslut ska genomsyras av ansvarstagande för kommande generationers fortlevnad. Sigtuna
kommun ska visa respekt för natur- och kulturvärden och sträva efter att bevara, förbättra och utveckla
dessa. Som samhällsaktör och organisation ska Sigtuna kommun genom sitt agerande vara en förebild
och en av Sveriges mest miljövänliga kommuner.
Följande strategier, planer och program är kopplade till området:
Avfallsplan
Cykelplan
Klimatstrategi
Miljöprogram
Trafikstrategi
Översiktsplan 2014
Social hållbarhet
Social hållbarhet. I Sigtuna kommun ska alla ha likvärdiga och goda möjligheter att forma och leva ett bra liv.
Alla invånare i Sigtuna kommun ska vara ekonomiskt och socialt trygga. Levnadsvillkoren för invånarna
ska vara goda och jämlika oavsett, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck,
funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning eller var i kommunen man bor. Alla invånare
ska aktivt ta del av samhälleliga rättigheter och skyldigheter.
Sigtuna kommun ska utföra välfärdsuppdraget effektivt, med hög kvalitet och anpassat till invånarnas
varierande behov, önskemål och förutsättningar.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
26 (78)
Följande strategier, planer och program är kopplade till området:
Program för bostadsbyggande
Strategi för kvalitetsutveckling i Sigtuna kommun
Skolutvecklingsprogram
Strategi för ökad mångfald och jämställdhet
Tillgänglighetsprogram
Äldreomsorgsplan
Översiktsplan 2014
Handlingsplan för implementering av barnkonventionen (tas fram under 2017)
Demokratisk hållbarhet
Demokratisk hållbarhet. I Sigtuna kommun ska det vara självklart att alla vill
och är aktivt delaktiga i samhällslivet.
Sigtuna kommun ska ha en stark demokrati där alla invånare är delaktiga i samhällsutvecklingen, både
genom valdeltagande och ett kontinuerligt engagemang i samhällslivet. Invånarnas delaktighet ska ske
på lika villkor.
Sigtuna kommuns utveckling ska ske i nära samarbete och dialog med invånarna. Det innebär att alla
ska ha goda förutsättningar att förstå och engagera sig i de beslut som fattas och det som sker i kommunen. Invånarnas möjlighet till insyn i den kommunala verksamheten ska vara god.
Sigtuna kommun ska skapa goda förutsättningar för invånarna att göra egna val. Genom att alltid sätta
invånarna först ska kommunen förtjäna deras tillit och förtroende.
Kvaliteten i kommunens demokratiska process värderas utifrån dess förmåga att skapa meningsfullhet
och anpassa sig utifrån invånarnas behov.
Följande strategier, planer och program är kopplade till området:
Strategi för stärkt demokrati och ökad delaktighet
Strategi för kvalitetsutveckling i Sigtuna kommun
Handlingsplan för implementering av barnkonventionen (tas fram under 2017)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
27 (78)
Mål för god ekonomisk hushållning
Mål för god ekonomisk hushållning ska finnas inom såväl ett finansiellt som inom ett verksamhetsmässigt perspektiv.
Finansiellt perspektiv
Mål: Sigtuna kommuns ekonomi ska stärkas.
Indikatorer
Nedanstående indikatorer används för att analysera om målet för god ekonomisk hushållning inom det
finansiella perspektivet nås.
1. Kommunens resultat ska uppgå till en nivå som värdesäkrar de materiella anläggningstillgångarnas
värde.
2. Bruttokostnadsutvecklingen, i förhållande till motsvarande intäktsökning, ska vara sådan att ett
resultat skapas som successivt bidrar till att en god ekonomisk hushållning säkerställs.
3. Självfinansieringsgraden avseende genomförda investeringar ska successivt öka.
Strategi för en långsiktigt hållbar ekonomi
Sigtuna kommun har i jämförelse med många andra kommuner mycket goda förutsättningar för en
långsiktigt hållbar ekonomi. Kommunen befinner sig i ett geografiskt läge som innebär att såväl nya
företag samt nya invånare lockas till kommunen. Strategin för en långsiktigt hållbar ekonomi baseras
huvudsakligen på att ett systematiskt effektiviseringsarbete ska bedrivas, att fortsatt arbete med markexploateringar aktivt ska bedrivas, samt att verksamheterna fortsätter att fokusera på budgetföljsamhet.
De senaste åren har kommunsektorn upplevt att de underliggande intäktsökningarna inte har vuxit i
samma takt som kostnadsökningarna. Det demografiska trycket ökar, liksom kraven på kvalitet i kommunernas verksamheter. Samtidigt har de generella statsbidragen lämnats i stort sett oförändrade. För
att möta de förutsättningarna behöver Sigtuna kommun fortsätta att bedriva ett systematiskt effektiviseringsarbete. I Sigtuna kommuns Mål och budget för 2014-2016 gavs därför ett treårigt effektiviseringsuppdrag på sammantaget 75 mnkr, vilket skulle bedrivas systematiskt och koncerngemensamt. Ett
fortsatt systematiskt effektiviseringsarbete kommer behövas även under kommande år, i första hand på
nämndnivå. En uppföljning och utvärdering av genomförda effektiviseringsåtgärder kommer att genomföras.
För att fortsätta att utveckla kommunen kommer det vara viktigt att fortsätta bedriva ett aktivt arbete
med markexploatering. Detta innebär såväl att köpa in strategiska markområden, som att sälja mark till
externa intressenter. Exploateringsvinster ingår inte i det budgeterade resultatet. Uppkomna exploateringsvinster ska användas till att minska låneskulden eller genomföra strategiska värdehöjande åtgärder.
Ytterligare en viktig faktor för fortsatt god ekonomisk hushållning är god budgethållning och måluppfyllelse. Detta kräver att ekonomistyrningen är fokuserad på prognossäkerhet och följsamhet till budget
samt ett sunt ekonomiskt tänkande. Det ställer också stora krav på kommunens flexibilitet och anpassningsförmåga. Kapaciteten för långsiktig ekonomisk analys och planering stärks.
Sigtuna kommun är en av de mest växande kommunerna i Sverige, med en befolkningstillväxt som
under 2011 till 2016 har varierat mellan 1,6 och 3,4 procent. För att möta detta planeras fortsatta investeringar de kommande åren, framför allt i skolor och förskolor. En ökad upplåning kommer att behövas för att finansiera investeringarna, samtidigt som investeringarna också innebär ökade tillgångar för
kommunen.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
28 (78)
Verksamhetsperspektiv
Mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Indikatorer
Målet består både i att attrahera nya medarbetare och behålla befintlig kompetens. Nedanstående indikatorer har som syfte att mäta hur långt vi kommit i att vara en attraktiv arbetsgivare. Utgångspunkten
är att Sigtuna kommun ska vara en arbetsplats som präglas av engagemang, utvecklingsmöjligheter, god
och hållbar hälsa, bra anställningsvillkor och mångfald, och där vi som arbetsgivare tar till vara på kompetens och erbjuder likvärdiga möjligheter. Kompletterande indikatorer och analyser kan tillkomma.
Hållbar hälsa
1. Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid
Utveckling och engagemang
2. Hållbart medarbetarengagemang (HME)
Anställningsform
3. Andel tillsvidareanställningar (i relation till antal anställda)
Likvärdiga möjligheter
4. Andel kvinnor i chefsposition (i relation till andelen kvinnliga anställda)
5. Andel utrikesfödda i chefsposition (i relation till andel utrikesfödda anställda)
6. Andel utrikesfödda anställda (i relation till andel utrikesfödda invånare i kommunen)
Den sammantagna bilden av kommunen som arbetsgivare är att utvecklingen går i rätt riktning, men att
det fortfarande finns utvecklingsområden bland annat vad gäller att minska sjukfrånvaron.
Andelen tillsvidareanställningar ligger på 90 procent vilket är i linje med hur det ser ut i andra kommuner. Kvinnor har i högre utsträckning en fast anställning än män anställda i kommunen som helhet,
medan detta varierar inom olika förvaltningar. Sjukfrånvaron i kommunen som helhet sjunker och ligger under perioden januari till juli 2016 på 7,40 procent. Nivåerna varierar mellan förvaltningarna men
är genomgående högre hos kvinnor.
Strategi för långsiktigt attraktiv arbetsgivare
Sigtuna kommun har höga förväntningar på och rätt utmaningar för alla medarbetare och chefer. Alla
som arbetar i Sigtuna kommun ska veta och uppleva att de har möjlighet att växa och att deras initiativ
tas tillvara. Vi tror att när våra medarbetare har möjlighet att utveckla verksamheten de arbetar i så
kommer de också att växa i sitt ansvar men också ha roligare på jobbet. Att Sigtuna kommuns invånare,
företag och besökare ska få service och tjänster av hög effektivitet och kvalitet går därför hand i hand
med att Sigtuna kommun är en attraktiv arbetsgivare.
För att säkra den långsiktiga personalförsörjningen ser vi till två perspektiv. Det första handlar om att
behålla och utveckla nuvarande kompetenser. Sigtuna kommun ska ge goda förutsättningar för medarbetare och ledare att ständigt utvecklas och utveckla. Detta ska ske genom olika kompetensutvecklingsinsatser men också genom att det finns miljöer och ledarskap som stödjer och uppmuntrar nya idéer,
förbättring och innovation. Vi strävar efter arbetsplatser som präglas av olikheter och vi är övertygade
om att olikheter skapar utveckling. Grundläggande för att lyckas i vårt uppdrag är att kommunens chefer och ledare har förmågan att ta tillvara och frigöra medarbetarnas idéer och innovationskraft och att
de har ett tydligt fokus på det resultat som skapas för kommuninvånarna. För att göra detta måste vi
också skapa förutsättningar för Sigtuna kommuns chefer att utöva ett närvarande ledarskap. Detta är även
nära sammanlänkat med en den högt prioriterade frågan att öka frisknärvaro bland kommunens anställda.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
29 (78)
Det andra perspektivet handlar om att attrahera och rekrytera nya medarbetare och chefer. Särskilt fokus
kommer att ligga på att attrahera och rekrytera kompetens inom yrken där vi idag och i framtiden
kommer ha utmaningar att hitta personal så som exempelvis läraryrket. I linje med samhällsutvecklingen och invånarnas förändrade behov behöver vi också att ha medarbetare med kompetens för att möta
detta, såsom kunskap inom förändringsarbete och IT. För att säkra personalförsörjningen ska vi i än
högre utsträckning lyfta och sprida Sigtuna kommuns många fördelar; att vi är en modern och nytänkande arbetsgivare där medskapande och utveckling är ledord för medarbetare och chefer och där
mångfald och jämställdhet är centralt för att lyckas med vårt gemensamma uppdrag.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
30 (78)
Förutsättningar 2017-2019
Demografisk utveckling
2014 och 2015 års befolkningsökning i Sverige har varit rekordstor. Under 2014 var det endast 40
kommuner som minskade befolkningen, vilket var det lägsta antalet sedan 1989 och det är inte längre
enbart förortskommuner till Stockholm som kvalar in på topplistan över snabbväxande kommuner.
Under 2015 var det något fler kommuner där befolkningen minskade jämfört med 2014 men det är
fortfarande på en lägre nivå än tidigare. Det är tack vare arbetskraftsinvandringen, återvändande svenskar m.m. som många kommuner nu har kunnat vända en negativ befolkningsutvecklingstrend.
För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med
knappt 0,5 procent per år under 2000-2012. Under åren 2013-2016 har detta successivt växlats upp och
2016 ser befolkningstillväxten ut att hamna på ca 1,3 procent enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Under 2017 förväntas en rekordstor befolkningstillväxt på ca 1,6 procent enligt SCB. Därefter minskar den
ner mot 1% årligen. Inom de kommunala verksamheterna är det framför allt i grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst.
Befolkningstillväxten på totalnivå i Sigtuna kommun beräknas utfalla enligt nedan under perioden 20162025. I förhållande till de prognoser som lämnades föregående år beräknas antalet invånare den sista
december år 2016 ligga i nivå med det som tidigare antagits. Befolkningstillväxten under 2014 och 2015
har avstannat något i förhållande till tidigare år och uppgick år 2015 till 701 personer. Åren som kommer väntas den årliga befolkningsökningen återigen öka mycket kraftigt fram till 2020, därefter dämpas
ökningen något åren 2021-2025. Även under dessa år är det dock en kraftig befolkningstillväxt i förhållande till riket.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
31 (78)
Befolkningsförändringarna enligt prognos ovan visar att de procentuellt största årliga förändringarna
och den högsta befolkningstillväxten under prognosperioden beräknas komma att ske i åldersgruppen
16-18 år och i åldersgruppen 80 år och äldre. Samtidigt ökar också andelen invånare i åldersgruppen 015 år samt yngre förvärvsarbetande i åldern 25-35 år i befolkningen under perioden fram till år 2020.
Samhällsekonomisk översikt
Den svenska ekonomin har under de senaste två åren utvecklats väl, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet, och återhämtat det fall i resursutnyttjandet
som skedde i samband med finanskrisens utbrott 2008. Konjunkturläget idag kan beskrivas vara i konjunkturell balans och konjunkturen bedöms fortsätta stärkas in i nästa år för att därefter börja mattas
av.
Tillväxten i omvärlden har under åren sedan finanskrisen varit svag, vilket inneburit att utvecklingen av
svensk export har varit dämpad. I de länder med störst betydelse för svensk export växte BNP med i
genomsnitt 1,1 procent årligen mellan år 2008-2016 jämfört med 2,4 procent årligen år 2000-2008.
Flera euroländer har ännu inte återhämtat sig efter finanskrisen kombinerat med att låga oljepriser och
handelssanktioner mot Ryssland negativt påverkat utvecklingen på viktiga svenska exportländer som
Norge och Finland. Inhemsk efterfrågan har därför varit en viktig komponent i tillväxten under denna
period. Inflationen har varit låg, i genomsnitt 0,6 procent i årlig förändring mellan 2008-2016, mycket
beroende på sjunkande räntor och svag utveckling av råvaru- och energipriser samt löner. Svag löneutveckling men samtidigt svag prisutveckling har inneburit att reallönerna utvecklats ungefär som tidigare.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att utvecklingen i omvärlden inte blir mycket bättre
nästa år vilket innebär att det inte blir någon större fart på svensk export och ökningen i år och nästa år
bedöms ligga under historiskt genomsnitt trots att den svenska kronan under de senaste åren försvagats
med omkring 10 procent. Sjunkande obligationsräntor i flera länder, däribland Sverige, har nått historiskt låga nivåer. SKLs bedömning är att räntorna nu nått sin lägsta punkt och beräknas stiga långsamt
framöver. Bedömda höjningar av reporäntan i slutet av nästa år gör att kronan stärks, framförallt mot
euron.
De senaste årens starka inhemska efterfrågan sammanhänger med ökningen av hushållens konsumtion
och snabbt ökande investeringar. För 2016 och 2017 beräknas även kommunsektorns investeringar öka
rejält. Såväl statlig som kommunal konsumtion ökar kraftigt till följd av det stora antalet asylsökande
trots att bedömningen av asylmottagandet och inte minst bedömningen av antalet ensamkommande
flyktingbarn väsentligt justerats ned. Den starka inhemska efterfrågan har också inneburit en stadig
uppgång av antalet sysselsatta och arbetade timmar. Uppgången har underlättats av att antalet personer
i arbetskraften ökat kraftigt. Mycket talar för att arbetsmarknaden under 2016 gått in i en högkonjunktur och flera indikatorer pekar på ökad brist på utbildad arbetskraft. Bedömningen är att antalet arbeMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
32 (78)
tade timmar ökar under 2016 och 2017 men att ökningstakten blir lägre än under konjunkturuppgången.
SKL bedömer i sin kalkyl för åren 2018-2020 att tillväxten i den svenska ekonomin dämpas från högkonjunktur 2016 till konjunkturell balans och blir mer i linje med den historiska utvecklingen. Det kan
dock inte uteslutas att den ekonomiska utvecklingen blir svagare eftersom perioder av högkonjunktur
eller konjunkturell balans historiskt brukar vara kortare än så och i beräkningarna för de fem åren 20162020 ligger det inte med en lågkonjunktur. En svagare utveckling av svensk ekonomi innebär en svagare
utveckling av skatteunderlaget.
Tilltagande brist på arbetskraft bedöms successivt resultera i högre löneökningar. Ett stigande resursutnyttjandet innebär att inflationen stiger, men det är först en bit in på 2018 som den underliggande inflationen, KPIF (exkl räntor) når upp till 2 procent. När konjunkturtoppen nåtts avtar sysselsättningsoch därmed skatteunderlagstillväxten. Samtidigt stiger priser och löner snabbare, vilket innebär att skatteunderlaget dämpas mer i reala termer än i nominella termer. Det reala skatteunderlaget (exklusive pris
och löneökningar) bedöms sjunka från 2,3 procent 2016 till 0,8 procent 2019-2020.
Kommunsektorn
Kommunernas resultat för 2015 uppgick till 15 miljarder och ligger därmed med god marginal över vad
som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Resultat på 15 miljarder motsvarar 3 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag. I dessa siffror ingår dock återbetalning från AFA på 3,6 miljarder och det tillfälliga stödet från staten för flyktingsituation på 0,9 miljarder. Justerat för dessa tillskott
uppgår resultatet till 2,1 procent av skatter och statsbidrag. Hälften av kommunerna visade ett resultat i
nivå eller över tumregeln för god ekonomisk hushållning vilket motsvarar genomsnittet under den senaste tioårsperioden. I genomsnitt är det ett trettiotal kommuner per år som uppvisat underskott.
Kommunernas verksamheter finansieras till största delen av skatteintäkter. Dessa bestäms av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutar om. Skatteunderlagets utveckling bestäms främst av utvecklingen av arbetade timmar samt timlöneökningar. Den starka skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 beror framförallt på att konjunkturuppgången medfört en stark ökning av
arbetade timmar. För 2016 förstärks skatteunderlaget också av en relativt stor ökning av pensionsinkomsterna. Skatteunderlagstillväxten kulminerar 2016 och mattas successivt åren framöver. För åren
framöver gör SKL och Ekonomistyrningsverket (ESV) en likartad bedömning av skatteunderlagets
förändring, men SKL utgår från en mer positiv utveckling av arbetade timmar medan ESV förutsätter
en högre löneökningstakt.
Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en lägre tid. Detta beror bland
annat på att många av de bostäder och verksamhetsfastigheter som byggdes under 1960- och 1970-talen
behöver renoveras eller ersättas av nya enheter. En annan förklaring är att Sveriges befolkning ökar
snabbt samtidigt som urbaniseringen tilltar. Ökade investeringar innebär både ökade avskrivningar och
ökade driftkostnader som kommar att ta ett allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. I de
kommunala budgetarna planeras för en klart högre investeringsnivå de kommande åren, från 48 miljarder år 2015 till 70 miljarder år 2020.
Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt många år framöver. För åren 2000-2015
ökade de demografiskt betingade behoven i genomsnitt med 0,6 procent per år. enligt SCB:s befolkningsprognos per maj i år kommer behoven i genomsnitt för åren 2016-2020 att uppgå till 1,7 procent
per år. Detta är en nedrevidering jämfört med SCB:s prognos per april. Barnafödandet förväntas öka
kraftigt liksom grundskolebarn och ungdomar i gymnasieåldern. Ökningen av äldre än 85 år väntas stiga
kraftigt först en bit in på 2020-talet. Beräkningen av de demografiskt betingade behoven baseras på
SCB:s befolkningsprognos som består av folkbokförda personer. Med rådande flyktinginvandring finns
det även ett högt tryck på verksamheten för personer som inte är folkbokförda, framförallt ensamkommande barn och asylsökande ungdomar som går i skolan. Sammantaget betyder demografin och de
flyktingrelaterade kostnaderna att grundskolan och gymnasieskolan förväntas öka kraftigt.
Osäkerheten i SKL:s prognos 2016-2017 och kalkyl 2018-2020 är ovanligt stor kring både kostnader
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
33 (78)
och intäkter. En stor del av kostnadsökningarna är kopplande till flyktingmottagandet. De ekonomiska
konsekvenserna svåra att uppskatta av kommunernas skyldighet enligt den så kallade bosättningslagen
att praktiskt ordna bostäder åt ett visst antal nyanlända varje år. Vid halvårsskiftet 2017 införs ett nytt
ersättningssystem för ensamkommande barn som innebär att Migrationsverkets ersättningar till kommunerna minskar. I SKL:s beräkningar har antagits att kommunerna inte hinner anpassa verksamheten
fullt ut efter de nya ersättningarna vilket innebär en resultatförsämring i sektorn 2017 och 2018. Ett
annat förslag om att inskränka möjligheterna att placera anvisade ensamkommande barn i andra kommuner riskerar att öka kostnaderna.
Det starka demografiska trycket de kommande åren och den samtidiga försvagningen av skatteunderlagets tillväxt kräver insatser för att öka sysselsättningsnivån och effektiviseringar i kommunernas verksamheter. Kommuner med minskande befolkning ställer krav på kontinuerlig anpassning av verksamheten. Växande kommuners investeringsbehov förutsätter goda resultat för att klara av kommande
finansiering, avskrivningar och räntekostnader. Växande kommuner med hög grad av lånefinansiering
och relativt sett lägre ekonomiskt resultat riskerar att vara ekonomiska sårbara om räntorna stiger.
SKL räknar i sin prognos för åren 2016-2017 och kalkyl för åren 2018-2020 med att kommunerna
måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. För att nå ett resultat som motsvarar 1 procent av
skatter och generella statsbidrag behöver skattesatsen vara 1,30 kronor högre år 2020 än 2016, trots
antaganden om ökade generella statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2018,
vilket kräver nya beslut av riksdagen.
Regeringens budgetproposition
I Budgetpropositionen för 2017 presenterades regeringens förslag till reformer för kommande år. Några av
de större satsningarna som påverkar det generella statsbidraget till kommunerna sammanfattas nedan.




Från 2017 införs ett nytt generellt statsbidrag till kommuner och landsting på sammanlagt 10
miljarder kronor varav 7,7 miljarder fördelas till kommunerna under 2017. Bidraget fördelas
dels per invånare och dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och
nyanlända. Andelen av bidraget som är kopplat till asylsökande och nyanlända kommer successivt att minska och från och med 2021 är tanken att hela bidraget fördelas per invånare. För Sigtuna kommuns del innebär det preliminärt ett bidrag med 31,6 miljoner kr per år.
Rätt till utbildning inom Komvux för alla som önskar på gymnasial nivå införs och ett generellt
statsbidrag införs från 2017 om 534 miljoner. För Sigtuna kommuns del innebär det ett bidrag
med 2,5 miljoner kr per år.
Regeringen avser att föreslå en skyldighet för huvudmän att erbjuda elever i årskurs 8 och 9
lovskola för att uppnå de kunskapskrav som krävs för att få behörighet till gymnasieskolans nationella program. Kommunerna tillförs 30 miljoner kr för detta ändamål. För Sigtuna kommuns
del innebär det ett bidrag med drygt 0,1 miljoner kr per år.
Regeringen avser att från 2017 påbörja införandet av en ”läsa skriva räkna-garanti” i grundskolan. Från 2018 tillförs kommunerna 130 miljoner kr för detta ändamål. För Sigtuna kommuns
del innebär det ett bidrag med 0,6 miljoner kr per år.
Utöver de förändringar som genomförs i det generella statsbidraget finns det även andra förändringar
som kan påverka kommunens ersättning från staten samt volymen på vissa åtaganden med statlig ersättning.




Regeringen avser att ändra systemet med kommunersättning för ensamkommande barn från
halvårsskiftet 2017. Ersättningen från Migrationsverket till kommunerna kommer bland annat
att sänkas och innehålla ett större inslag av schabloner. Syftet är att styra mot mer kostnadseffektiva placeringslösningar och kortare placeringstider.
Ökning av antalet årselevplatser inom yrkesvux med 2 425 platser och inom lärlingsvux med
1 000 platser.
Anslaget för insatser inom psykiatri och psykisk ohälsa förstärks med 1,1 miljarder kr.
En satsning för att öka kvaliteten och säkra kompetensförsörjningen och inom välfärden före-
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
34 (78)
slås en satsning på 10 000 utbildningsplatser till kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda
inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. För detta tillförs 50 miljoner kr 2017 och 200
miljoner kr årligen under åren 2018-2019.
Sigtuna kommuns ekonomiska läge
Sigtuna kommun har under många år haft en betydande befolkningstillväxt som genererat en skattetillväxt samtidigt som positiva resultat redovisats, dock inte i den nivå som Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar. Den tidigare starka befolkningsutvecklingen stannade av något under 2014
och 2015 men har återigen tagit fart under 2016. Om byggnationsplanerna i kommunens bostadsförsörjningsprogram genomförs i den takt som planeras kommer befolkningsutvecklingen återigen att bli
väldigt stark de närmaste åren.
Skatteintäkterna har de senaste åren inte vuxit i samma takt som tidigare år till följd av främst lägre
skatteunderlagstillväxt i riket, men även till följd av förändringar av utjämningssystemet samt andra
statligt beslutade förändringar. För 2016 visar den senaste prognosen från oktober på ett sämre utfall
avseende skatter och statsbidrag med i storleksordningen 19,1 mnkr i jämförelse med vad som har budgeterats. Minskningen förklaras främst av att skatteunderlagstillväxten förväntas bli lägre jämfört med
det som förutsågs vid budgetarbetet inför 2016. Utöver detta så uppgick inte befolkningstillväxten 2015
till den nivå som förutsågs i anslutning till att budget för 2016 fastställdes.
För att Sigtuna kommunen fortsättningsvis ska ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling fordras
att kostnadsökningarna anpassas till den intäktsökning som erhålls. Under perioden 2014-2016 har effektiviseringsuppdrag på sammantaget 75 mnkr beslutats och håller på att genomföras. Av uppdraget
härrör 30 mnkr till år 2016. I den långtidsplan som ingår i Mål och budget 2016-2018 förutsätts från
2017 och kommande år ett fortsatt effektiviseringsuppdrag på motsvarande 1% av nämnder och styrelsers budgetramar, vilket för 2017 motsvarar cirka 22 mnkr per år. Förändrade skatteprognoser och förändrade behov inom den löpande driften har medfört ett utökat effektiviseringsbehov för 2017 och
2018 i förhållande till tidigare plan.
Sedan 2009 har den lägre tillväxttakten avseende skatter och statsbidrag till del kompenserats med att
exploateringsvinster har budgeterats. De budgeterade exploateringsvinsterna uppgår till 39 mnkr under
2016. I budgetdirektiven för 2017 framgår det att inga exploateringsvinster ska ingå i budgeten från och
med 2017, vilket medför ett utökat effektiviseringsbehov.
Sigtuna kommun är en av de mest växande kommunerna i Sverige, med en befolkningstillväxt som
under 2011 till 2015 har varierat mellan 1,6 och 3,4 procent. En kommun som växer så kraftigt får förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter också utmaningar i form av behov av kraftigt utökad kommunal service. För att möta detta planeras fortsatt kraftiga investeringar de kommande åren, framför
allt i skolor och förskolor. De omfattande investeringsbehoven medför även att låneskulden ökar vilket
bland annat påverkar framtida ränterisk. Sammantaget medför det omfattande investeringsbehovet och
den ökade lånebehovet att de framtida kapitalkostnaderna kommer att fortsätta öka. Försäljning av exploateringsmark kommer även fortsättningsvis att genomföras, vilket bidrar till att begränsa låneskuldens ökning.
Bokslut 2015
2015 års resultat visade ett underskott på 8,2 mnkr (2014: underskott på 10,9 mnkr). Efter genomförd
balanskravsutredning (där hänsyn till synnerliga skäl tagits) redovisades ett positivt resultat på 1,1 mnkr.
I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Under året fattades beslut om att disponera totalt 11,3 mnkr från sociala investeringsfonden och kompetens- och utvecklingsfonden för särskilda åtgärder. Av dessa utnyttjades 10,0
mnkr under året. De åtgärder som genomfördes avsåg hållbar arbetshälsa, ledarskapsutveckling, pedagogiskt ledarskap, jobblyft (arbetsmarknadsprojekt), arbete mot psykisk ohälsa för barn och ungdomar
samt öppenvård för ungdomar mellan 15 och 18 år.
Kommunens löpande verksamhet visade i förhållande till budgeten ett överskott på 8,7 mnkr inklusive
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
35 (78)
oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild verksamhet. Större avvikelser redovisades inom några verksamhetsområden.
Inom individ- och familjeomsorgsnämnden var den främsta orsaken till budgetöverskottet verksamheten för ensamkommande barn där mottagande av bidrag från Migrationsverket genererade ett överskott
på 8,1 mnkr. Samtidigt överskred kärnverksamheterna inom nämnden budget med 6,5 mnkr vilket
minskade nämndens totala budgetöverskott.
Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden var de främsta orsakerna till budgetöverskottet minskade kostnader inom försörjningsstöd och gymnasieverksamhet samt minskade kostnader såväl som
ökade intäkter avseende interkommunal ersättning för gymnasieverksamhet.
Budgetöverskott fanns även inom barn- och ungdomsnämnden (främst mindre volymer än budgeterat
inom skola och förskola) och miljö- och hälsoskyddsnämnden (vakanta tjänster).
Budgetunderskottet inom kommunstyrelsens verksamheter berodde på underskott inom den politiska
verksamheten (1,2 mnkr) och på kommunens matenhet (1,9 mnkr). Inom den politiska verksamheten
berodde underskottet på att såväl verksamhets- som arvodeskostnaderna blev högre än budgeterat. På
matenheten var orsakerna främst ökade livsmedelspriser och oväntade utgifter för transport. Ett markant överskott fanns inom stadsbyggnadskontoret (1,3 mnkr) vilket främst berodde på att planerat arbete med beläggningsunderhåll inte genomfördes.
Inom äldre- och omsorgsnämnden fanns ett mindre budgetunderskott, dock redovisades stora underskott inom vissa av nämndens verksamhetsområden. Hemtjänsten i ordinärt boende hade ett underskott på 7,0 mnkr där den främsta orsaken var en ökning i antalet beviljade hemtjänsttimmar. Särskilt
boende för äldre redovisade ett underskott på 2,5 mnkr till följd av ökade kostnader för nattlig bemanning. Verksamheten för funktionsnedsatta redovisade ett underskott på 6,7 mnkr som framförallt berodde på ökade kostnader för externa placeringar och ökade kostnader såväl som minskade intäkter
inom verksamheten för personlig assistans. Nämnden redovisade överskott inom andra verksamheter.
Kostnaderna för externa korttidsplatser inom äldreomsorgen blev mindre än budgeterat, till följd av ett
minskat behov. Kostnaderna för gruppboenden på entreprenad inom omsorg för funktionsnedsatta
minskade jämfört föregående år och blev mindre än budgeterat, vilket var en effekt av övergång till
egen regi. Nämnden tilldelades dessutom budget för att driva ett nytt särskilt boende för äldre vars
verksamhetsuppstart blev senarelagd till 2016 vilket genererade ett överskott på 6 mnkr.
Inom den centrala förvaltningen, under särskild verksamhet, redovisades en negativ budgetavvikelse på
9,2 mnkr. Orsakerna till avvikelsen var främst högre kostnader för pensioner (4,9 mnkr), mindre exploateringsvinster (1,1 mnkr), högre personalomkostnader (2,7 mnkr), vilka avsåg sociala avgifter inkl. försäkringar, och kostnadsbokföring av inventarier av mindre värde (1,2 mnkr) än vad som hade budgeterats. Avseende personalomkostnader kunde det konstateras att det interna påslag som rekommenderas
av Sveriges kommuner och landsting, SKL, inte riktigt täckte den lönenivå som Sigtuna kommun hade
under året..
Vidare behövde inte avsatta medel för oförutsedda händelser tas i anspråk fullt ut vilket gav en positiv
budgetavvikelse på 14,4 mnkr.
Ekonomi 2016
Budgeten för verksamhetsåret 2016 har ett positivt resultat på 1,0 mnkr (1,0 mnkr år 2015) och uppfylller därmed kravet på ekonomisk balans.
Budgeten för 2016 inrymmer en ökning av kommunens budgeterade nettodriftkostnader med sammantaget 87,0 mnkr eller 4,1 procent.
Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknas samtidigt öka med 84,8 mnkr eller 3,9 procent. I driftbudgeten för 2016 har exploateringsvinster budgeterats med 39,0 mnkr vilket är en minskning med 20,0 mnkr
i förhållande till budget 2015.
Skattesatsen 2016 är 20,00 procent vilket är en höjning med 0,02 procent till följd av en skatteväxling
med landstinget.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
36 (78)
För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader har
avsatts 28,7 mnkr, vilket är 13,9 mnkr lägre än budget 2015. Detta är till stor del kopplat till att pensionskostnadsökningen förväntas bli marginell mellan 2015 och 2016.
Det omfattande investeringsprogram som påbörjades 2003 fortsätter även under 2016-2018. Sammantaget planeras investeringar för ca 1 436 mnkr under den kommande treårsperioden varav 1 153 mnkr
avser lokaler, 188 mnkr gator, vägar och parker och 95 mnkr avseende inventarier och IT. År 2015 låg
investeringsnivån på 444,5 mnkr. Det omfattande investeringsprogrammet medför att lånebördan och
därmed de finansiella kostnaderna ökar. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under
planperioden.
Som åtgärd för att ha handlingsberedskap, har 15,6 mnkr budgeterats i kommunstyrelsens anslag för
oförutsett.
Prognos 2016
Sigtuna kommun uppvisar ett positivt delårsresultat per den 31 augusti på 13,7 mnkr. Efter genomförd
balanskravsutredning uppgår resultatet för perioden till 16,5 mnkr, vilket utgör det justerade resultatet. I
detta har realisationsvinster och medel från kommunens sociala investeringsfond, kompetens- och utvecklingsfond och omstruktureringsfond avräknats.
Det prognostiserade resultatet för år 2016 uppgår till -6,4 mnkr. Det prognostiserade justerade resultatet efter balanskravsutredning för kalenderåret är 0,3 mnkr, vilket ligger under fastställd budget med 0,7
mnkr.
Det prognostiserade resultatet bygger på de prognoser som tagits fram i respektive nämnd i anslutning
till delårsbokslutet. Prognosen för kalenderåret är lägre än delårsresultatet vilket till viss del kan förklaras av verksamheternas förväntade något högre kostnadsutfall under årets sista tertial vilket är normalt,
men framförallt beror det på att det i årsprognosen antas att det generella bidraget avsett för mottagning av flyktingar fullt kommer att utnyttjas, vilket inte har gjorts under årets första åtta månader.
I det prognostiserade resultatet ingår ökade skatteintäkter och statsbidrag med 80,7 mnkr i förhållande
till föregående år, vilket dock är 22,8 mnkr mindre än budgeterat. Detta beror delvis på att befolkningstillväxten har varit lägre än förväntat, men framförallt på tillväxten av skatteunderlaget i riket förväntas
bli lägre jämfört med tidigare prognoser. Detta är till största delen kopplat till att timlöneökningen förväntas bli lägre jämfört med vad som tidigare prognostiserats.
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess verksamheter (kommunledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, Komfast och matenheten) prognostiserar sammantaget ett underskott på 1,4 mnkr. Avvikelsen
finns inom matenheten där kostnader för bland annat livsmedel och kemtekniska produkter såväl som
personalkostnader är högre än vad budgeten tillåter, detta till följd av prisuppgångar respektive högre
bemanningsbehov än förväntat under sommarmånaderna. För övriga verksamheter förväntas ett
helårsutfall i balans med budget.
Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett helårsutfall i enlighet med budget. Kostnaderna för förskola
och grundskola i egen regi förväntas vara lägre än budgeterat, medan den volymbaserade ersättningen
förväntas bli högre än budgeterat.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett helårsutfall som underskrider budget med 3
mnkr. Detta beror främst på överskott inom Centrum för vuxenutveckling avseende schablonintäkter
för försörjning och utbildning från Migrationsverket som överstiger motsvarande kostnader. Inom IKE
(interkommunal ersättning) prognostiseras däremot ett underskott på 2,3 mnkr till följd av en volymökning där flertalet av eleverna väljer skola med en annan huvudman än Sigtuna kommun.
Äldre- och omsorgsnämnden prognostiserar ett budgetöverskridande om 6,2 mnkr. Inom verksamheten för
äldreomsorg förväntas ett underskott på 4,7 mnkr, främst på grund av underskott inom hälso- och
sjukvårdsorganisationen (HSO) och hemtjänsten. Inom HSO beror underskottet på vakanta sjukskötersketjänster som ersatts med inhyrd personal och i hemtjänsten på att fler timmar utförts än vad som
budgeterats. Inom verksamheten för omsorg av funktionsnedsatta förväntas ett underskott på
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
37 (78)
7,8 mnkr, detta trots ett prognostiserat överskott på 4,3 mnkr till följd av att budget tilldelats för att
driva ett gruppboende vars öppnande har senarelagts till 2017. Underskottet beror till största delen på
att stödinsatserna avseende personlig assistans inom lagen för särskilt stöd (LSS) och externa boendeplaceringar tillsammans redovisar ett överskridande med drygt 11,0 mnkr till följd av att behovet varit
större än förväntat. Socialpsykiatrin har ett prognostiserat överskott på 3,3 mnkr avseende köp av externa platser.
Individ- och familjeomsorgsnämnden prognostiserar ett budgetunderskridande om 4,0 mnkr. Inom verksamheten finns såväl negativa som positiva avvikelser mot budget. Kostnaderna för placering av barn och
unga och för vuxna missbrukare beräknas överskrida budget med 11,5 mnkr, på grund av att behovet
varit större än förväntat. Överskott på 15,5 mnkr förväntas inom verksamheten för ensamkommande
flyktingbarn, vilket beror på att ersättningen från Migrationsverket förväntas bli högre än kostnaderna.
Kultur- och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, bygg- och trafiknämnden, överförmyndarnämnden och familjerättsnämnden prognostiserar ett helårsutfall i enlighet med budget.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
38 (78)
Budget 2017-2019
Nämndernas budget och utdrag ur beskrivningen av nämndens ansvarsområde
Skatteintäkter
För åren 2017-2019 beräknas skatteunderlaget och skatteintäkterna utvecklas enligt tabellen nedan.
Skatteintäkterna är beräknade utifrån en skattesats 2017 på totalt 20,00 %, vilket är oförändrat jämfört
med 2016.
Det senaste kända utfallet av skatteunderlaget är för år 2014. Ovanstående beräkningar av skatteintäkterna baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för utvecklingen av skatteunderlaget under 2015-2020. Vidare har egna antaganden gjorts om befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun, vilka redovisas i avsnittet demografisk utveckling.
SKL:s prognoser för utvecklingen av skatteunderlaget (uppräkningsfaktorer) finns i tabellen nedan. Här
redovisas också som jämförelse uppräkningsfaktorerna ett antal år bakåt i tiden.
Sigtuna kommuns totala intäkter i form av skatter och statsbidrag bestäms huvudsakligen av skatteunderlagets tillväxt i riket. Skulle Sigtuna kommuns uppräkningsfaktor bli lägre än rikets, kompenseras
kommunen till stor del för detta i inkomstutjämningen. En förändring på 1 procentenhet av rikets uppräkningsfaktor innebär förändrade intäkter på ca 19 mnkr för Sigtuna kommun. En förändring på 1
procentenhet av Sigtuna kommuns uppräkningsfaktor (rikets oförändrad) innebär förändrade intäkter
på ca 1 mnkr.
Totalt budgeteras skatteintäkter på 1 954,6 mnkr för 2017, vilket är en ökning med 72,4 mnkr jämfört
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
39 (78)
med budget för 2016, och en ökning med 95,7 mnkr jämfört med senaste prognos.
Antagandena om utvecklingen av skatteunderlaget och befolkningsmängden är prognoser. Det definitiva utfallet på antalet kommuninvånare fastställs utifrån det faktiska befolkningsunderlaget 1 november
2016 och det slutliga skatteufallet för 2017 fastställs först i december 2018.
Statsbidrag
I tabellen nedan redovisas statsbidrag och de olika bidragen/avgifterna i utjämningssystemet.
Siffrorna i tabellen baseras på den prognos Statistiska Centralbyrån lämnat i september 2016. Slutgiltig
beräkning avseende bidragsåret 2017 fastställs omkring årsskiftet, vilket innebär att förändringar av
bidrag och avgifter kan ske.
Sammanfattningsvis budgeteras ett netto på 455,1 mnkr i statsbidrag för 2017 (inklusive kommunal
fastighetsavgift), vilket är en ökning med 97,1 mnkr jämfört med beräknat utfall för 2016. Jämfört med
budgeterade statsbidragsintäkter för 2016 är det en ökning med 101,3 mnkr.
Utjämningssystemet är utformat så att staten ger ett anslag för kommunalekonomisk utjämning. Anslaget ska täcka den totala kostnaden för inkomstutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Skulle
anslaget inte räcka för att täcka dessa kostnader justeras detta via en regleringsavgift som kommunerna
betalar. Om anslaget för utjämningen istället är högre än kostnaderna för att upprätthålla det, utgår ett
regleringsbidrag till kommunerna.
Kostnadsutjämningen är en intern omfördelning av pengar mellan kommunerna och kräver ingen
finansiering av staten.
Kommunen är genom inkomstutjämningen i statsbidragssystemet mer beroende av skatteunderlagets
utveckling i riket än kommunens egen utveckling av skatteunderlaget. En befolkningsökning i kommunen utöver rikets genomsnittliga ökning ger dock alltid en positiv nettoeffekt för den enskilda kommunen.
Inkomstutjämning
Inkomstutjämningen garanterar kommunerna 115 % av medelskattekraften. Enligt senaste prognos blir
kommunens bidrag 336,2 mnkr för 2017, att jämföra med 297,6 mnkr under 2016. Inkomstutjämningen förväntas öka med cirka drygt 600 kr/invånare under 2017 och 2018. Under 2019 förväntas bidraget
öka med drygt 1 100 kr/invånare.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
40 (78)
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen är teoretiskt beräknade egna kostnader för barn, ungdom, äldre med mera i relation till en snittkostnad för riket. Den kan ge antingen ett bidrag eller en avgift, men för Sigtuna kommun är det ett bidrag. År 2016 får kommunen ett bidrag på 10,4 mnkr, och den senaste prognosen pekar på att bidraget blir 10,1 mnkr år 2017.
På grund av systemets komplexitet är det mycket svårt att göra detaljerade prognoser för kommande år.
Här antas bidraget förbli oförändrad (i kronor per invånare) under 2018-2019.
Bidrag för eftersläpningseffekt
För kommuner med stark befolkningstillväxt uppstår särskilt betungande eftersläpningseffekter inom
kostnadsutjämningen, eftersom de flesta modellerna beräknas utifrån siffror som är två år gamla. Detta
innebär att de kommuner som är aktuella för eventuell ersättning för eftersläpning måste ha haft en
genomsnittlig befolkningsökning de senaste fem åren (2011 till 2015) som överstiger 1,2 procent. För
att bli aktuell för ersättning bidragsåret 2017 måste befolkningen i dessa kommuner även öka med 1,2
procent mellan 2015 och 2016. Sigtuna kommun har haft en befolkningsökning under 2011-2015 på i
snitt 2,2 procent, och även under 2016 prognostiseras en ökning med cirka 3,0 procent. Under 2017
utgår preliminärt ett statsbidrag på 37,9 mnkr.
Regleringsbidrag/avgift
Det totala anslaget för kommunalekonomisk utjämning 2017 är något högre än vad som krävs för att
täcka kostnaderna för systemet och därför bedöms ett regleringsbidrag att utgå för Sveriges kommuner.
2016 utgick en regleringsavgift till Sveriges kommuner men utifrån förändringar i anslaget för kommunalekonomisk utjämning övergår det till ett litet bidrag 2017. De kommande åren är anslagets storlek i
praktiken nominellt oförändrat vilket innebär att den ökade inkomstutjämningen medför en allt större
regleringsavgift. Regleringsbidraget på 0,4 mnkr 2017 övergår till en regleringsavgift 2018. Om inga
ytterligare tillskott beslutas kommer avgiften att öka årligen. 2018 beräknas avgiften bli 7,6 mnkr för att
därefter öka till 12,9 mnkr år 2019.
Välfärdssatsning
I Regeringens budgetproposition för 2017 genomförs en välfärdssatsning riktat mot kommuner och
landsting med 10 miljarder kronor. 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antalet asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Denna fördelning föreslås vara densamma
2018, men kommer sedan att under 2019 och 2020 i större utsträckning fördelas utifrån invånarantal.
År 2021 kommer hela beloppet att ingå i det generella statsbidraget och beräknas helt utifrån invånarantalet. Enligt preliminära beräkningar blir Sigtuna kommuns bidrag för hela välfärdssatsningen
2017, 31,6 miljoner kronor och beräknas ligga kvar på samma nivå fram till 2021. Den del som bygger
på antalet invånare ingår i posten kostnadsutjämning. För den del som är kopplat till antalet asylsökande och nyanlända beräknas bidraget bli 22,0 mnkr 2017 och 2018, för att därefter minska till 15,7
mnkr 2019.
Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande
Detta stöd till kommunerna är avsett att premiera kommunerna i relation till sitt bostadsbyggande.
Kommunerna kan genom insatser som planmyndighet, vid handläggning av ärenden om bygglov samt i
sin roll som fastighetsägare underlätta och påskynda bostadsbyggandet. Under 2016 tillfördes medel
utifrån antalet startbesked för bostadsbyggande. En uppskattning är att bidraget för 2016 blir minst
12,1 mnkr. Bidragets storlek för 2016 fastställs i november 2016. De följande åren minskar det totala
bidraget och bedömningen är att kommunen kommer att få motsvarande andel av det totala bidraget
2017-2019 som under 2016.
LSS-utjämning
Under 2016 betalas ca 27,2 mnkr till andra kommuner i LSS-utjämning. Kommunen har fått en preliMål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
41 (78)
minär bedömning för 2017 som visar på en kostnad på 28,1 mnkr. Precis som för kostnadsutjämningen
är det mycket svårt att göra egna prognoser för LSS-utjämningen. Här antas avgiften förbli oförändrad
(i kronor per invånare) under 2018-2019.
Kommunal fastighetsavgift
Avgiften för kommunal fastighetsavgift indexuppräknas och är knuten till inkomstbasbeloppet. 2016 är
denna avgift 7 412 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och 1 268 kronor
per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,3 procent av taxeringsvärdet.
Taxeringsvärdena för småhus bygger på den fastighetstaxering som genomfördes under 2015. För Sigtuna kommuns del innebär det att intäkten 2016 beräknas bli 64,7 mnkr för att därefter öka till 66,8
mnkr 2017.
Driftbudget
Driftbudgeten visar de ramar respektive nämnd/styrelse har att förfoga över under år 2017. Totalt har
nämndernas budgetar tillförts netto 172,1 mnkr. Ökningen av driftbudgetramarna har i huvudsak finansierats genom ökade skatteintäkter och statsbidrag.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
42 (78)
Kolumnerna i driftbudgeten avser följande:
Kol 1 Rambudget för 2016 enligt Mål och budget 2016-2018.
Kol 2 Ramförändringar under 2016.
Kol 3 Ramförändringar i Mål och budget 2017-2019.
Kol 4 Rambudget för 2017.
Utgångspunkter
Nedan beskrivs grunderna för föreslagen resurstilldelning inför 2017. Utrymmet för resursfördelning är
totalt ca 174 miljoner kr, vilket i huvudsak motsvarar den prognostiserade ökningen av intäkter från
skatter och statsbidrag 2016. Som grund för denna prognos ligger den befolkningsprognos som fastslogs av Kommunstyrelsen i april 2016, den prognos på skatter och statsbidrag som har presenterats av
SKL i oktober 2016 samt regeringens budgetproposition för 2017.
Föreslagen resurstilldelning bygger på budgetdirektiven som fastslogs av Kommunstyrelsen i april 2016
samt politiska prioriteringar i det budgetarbete som genomförts under hösten 2016.
Centrala poster
Budgetregleringar
Lönepott
Indexregleringar
Pensioner
Räntor
Avskrivningar
2017
2018
2019
0
30,6
31,5
0,8
8,2
8,4
13,8
6,9
26,5
1,0
3,9
16,6
18,7
15,6
23,2
Borgensavgifter
-0,5
0
0
Drift och underhåll nya lokaler samt fastighetsmark
11,0
7,8
6,0
Minskade budgeterade exploateringsvinster
39,0
0
0
Riktad välfärdssatsning
13,0
0
0
2,0
0
0
-2,0
0
0
-10,4
0
0
0,9
0
0
0
-34,8
-24,3
87,3
38,2
87,9
Låglönesatsning
Effektivare fastighetsförvaltning
Anslag oförutsett
Återförande engångsanslag 2016
Reguljärt förändringssarbete
Summa
Löner
Löneökningarna för 2017 är beräknade till 29,2 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4 %.
Varje tiondels procent löneökning kostar kommunen drygt 1 miljon kr. För 2016 utnyttjas hela potten
för löneökningar. Potten för löneökningar har fördelats till nämnder och styrelser i budgetramarna för
2017. Eventuella löneökningar utöver de medel som avsatts till nämnderna hanteras inom respektive
nämnds budgetram. För 2018 och 2019 har potten placerats centralt för att hanteras i budgetprocessen
de aktuella åren.
I samband med löneöversynen 2017 kommer en särskild låglönesatsning att genomföras. Till detta har
avsatts 2,0 mnkr.
Indexregleringar
Medel för indexregleringar har fördelats till nämnderna i budget 2017. De medel som är avsatta centralt
2017 avser eventuella indexökningar på de kommungemensamma verksamheterna räddningstjänst, familjerätt och överförmyndare. För 2018 och 2019 har hela potten för indexregleringar placerats centralt
för att hanteras i budgetprocessen de aktuella åren.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
43 (78)
Pensioner
Pensionskostnaderna har beräknats öka med 13,8 miljoner 2017. Kostnaderna ökar även 2018 och
2019.
Räntor
Ränteläget är extremt lågt. En bedömning är att kommunens snittränta under 2017 kommer att uppgå
till 1 procent vilket medför att budgeten för räntekostnader ökar med 1,0 miljoner kr jämfört med 2016.
Avskrivningar
Avskrivningarna är beräknade utifrån att knappt 480 miljoner kr av nedlagda investeringsutgifter aktiveras under 2016. Därmed bedöms avskrivningarna öka med 18,7 miljoner kr jämfört med den budget
som finns antagen för 2016.
Drift och underhåll av lokaler och fastighetsmark
Kostnaderna för nya inhyrda lokaler samt drift och underhåll av nya lokaler beräknas öka med 11,0
miljoner kr. I denna förstärkning ingår även ökade kostnader för fastighetsskötsel, vilket till största delen avser nya skol- och förskolegårdar.
Exploateringsvinster
I budgetförslaget föreslås minskade budgeterade exploateringsvinster med 39 miljoner kr. Detta innebär
att exploateringsintäkter inte ingår i driftsbudgeten från 2017 eller i framtida årsplaner.
Anslag oförutsett
Kommunstyrelsens anslag för oförutsett uppgår i förslaget till 5,2 miljoner kr 2017.
Återförande engångsanslag
Under 2016 har 0,9 miljoner kr ur potten anslag för oförutsett fördelats till nämnder och styrelser för
engångssatsningar. Dessa medel återförs till anslag för oförutsett i budget 2017.
Reguljärt förändringsarbete
Det förändringsarbete som startade 2014 fortsätter de kommande åren. För 2017 är förändringsåtgärderna fördelade i ramarna för nämnder och styrelser men för 2018 och 2019 ligger de placerade centralt
och kommer att hanteras i kommande års budgetprocesser.
Kommunstyrelsen
Nämndens ansvar och uppdrag
Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt
över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också
ha uppsikt över sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Kommunstyrelsen har därvid det övergripande ansvaret för hela den kommunala koncernens utveckling och för hela kommunens ekonomiska ställning samt samordnar planeringen och uppföljningen av
kommunens ekonomi och verksamheter.
Kommunstyrelsen ska med uppmärksamhet följa den verksamhet i de bolag som kommunen helt eller
delvis äger och äger därvid rätt att, då så bedöms erforderligt, utfärda ägardirektiv för dessa.
Kommunstyrelsen ska arbeta utifrån ett koncernperspektiv, vilket innefattar kommunen själv och dess
bolag.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
44 (78)
Driftbudget
För 2016 uppgår kommunstyrelsens budget till 215 126 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Indexreglering partistöd och administrativt stöd
0,3
0,3
0,3
Kompensation löneökningar 2017
2,3
0
0
Rötslamskampanj
0,05
0
0
Håll Sigtuna rent-kampanj
0,05
0
0
Digitaliseringsprojekt
10,0
-3,0
0
Skötsel av nya ytor
0,7
2,0
2,0
Tekniska justeringar
-0,5
0
0
-3,1
0
0
Nya taxor inom gatu- och parkområdet
-0,4
0
0
Effektivare P-övervakning på Arlanda
-1,2
0
0
Översyn licenser och avtal
-0,1
0
0
Översyn av arbetstider inom "sommardriften"
-0,1
0
0
Översyn Driftsformer
-0,8
0
0
Generell effektivisering stadsbyggnadskontoret
-0,5
0
0
6,7
-0,7
2,3
Förändringsarbete
Kommunledningskontorets verksamhet
Personalkostnader kommunledningskontoret
Stadsbyggnadskontorets verksamhet
Summa
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet 2017
har kommunstyrelsen planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 6,2 miljoner kr.
Kommunstyrelsen
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar kommunstyrelsen ett utfall enligt budget 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019



Under 2017 kommer en kampanj att genomföras för att minimera, och helst avskaffa, användandet av rötslam på åkrar inom hela kommunens yta. För ändamålet har 0,05 mnkr avsatts.
Som en del av arbetet för en bättre livsmiljö kommer en Håll Sigtuna rent-kampanj att påbörjas
under 2017. För ändamålet har 0,05 mnkr avsatts.
Kompensation för indexuppräkningar av partistöd och administrativt stöd föreslås med 0,3 miljoner kr.
Kommunledningskontoret
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar kommunledningskontoret ett utfall
enligt budget 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019



Kompensation för beräknade löneökningar 2017 med 1,2 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Kompensation för digitaliseringsarbete 10,0 miljoner kr.
Tekniska justeringar avser helårseffekt på tjänster som överförts till förvaltningarna under 2016
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
45 (78)
samt återförande av engångsanslag 2016.
Stadsbyggnadskontoret
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar stadsbyggnadskontoret ett utfall enligt
budget 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019

Kompensation för beräknade löneökningar 2017 med 1,1 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.

Kompensation ges för ökade kostnader för skötsel av nya ytor som färdigställs 2016, 0,7 miljoner kr.
Komfast
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar Komfast en budget i balans för 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019

Kompensation ges genom att faktiska kostnadsökningar läggs på internhyran.
Maten
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar Matenheten ett underskott på 1,4
mnkr. Detta är bland annat orsakat av högre personalkostnader på grund av sjukfrånvaro samt att Maten ska serva flera små förskoleenheter. Små enheter är svåra att hantera ekonomiskt inom den ersättning Matenheten erhåller från barn- och ungdomsförvaltningen.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019

Kompensation för ökade volymer ges till Matens kunder inom ramen för den demografiska
kompensationen.
Räddningstjänsten
Nulägesanalys 2016
Budgeten regleras enligt en årlig reglering av medlemsavgiften. För 2016 bedöms kostnaderna att vara i
enlighet med budget.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019

Budgeten justeras med avseende på ökad medlemsavgift. Medel för detta reserveras centralt.
Politiska prioriteringar
Demokratiutveckling
Det är viktigt att invånarna har goda möjligheter att påverka och bidra till samhällsutvecklingen även
mellan valen. Den strategi för stärkt demokrati och ökad delaktighet som Kommunfullmäktige fastställt
ska genomsyra kommunens insatser och verksamheter under mandatperioden, i enlighet med kommunens inriktningsmål om demokratisk hållbarhet.
Kommundelsråd har inrättats för Valsta och är på gång att inrättas för Sigtuna stad och Rosersberg.
Syftet är att förbättra samverkan med det lokala föreningslivet och flytta diskussionen om viktiga lokala
frågor närmare invånarna.
Erfarenheter från projektet Sigtuna stadsängar ska tas tillvara i samhällsplaneringen, vilket nu bland
annat sker i utvecklingen av den nya stadsdelen ”Västra Rosersberg”, där social hållbarhet står i fokus.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
46 (78)
Det arbete som sker inom ramen för ICORN-samarbetet med förföljda författare ska fortsätta utvecklas.
Digitalisering och kontaktcenter
Digitaliseringen ger möjlighet till ökad intern effektivisering och ett digitalt tjänsteutbud och digitalt
interaktiva processer till nytta för både invånare, företagare och medarbetare. Digitaliseringen har även
en stor potential att bidra till en hållbar utveckling med minskade koldioxidutsläpp inom många av våra
verksamheter. I kombination med införandet av ett kontaktcenter, som bl.a. annat ger råd och stöd i
användandet av digitala tjänster, ökar kommunens service och tillgänglighet betydligt. Digitaliseringen
kommer under ett antal år framåt att vara central för vår kommuns ambition att utvecklas till en modern kommun som möter samhället och invånarnas förväntningar och behov.
Miljö och förnyelsebar energi
Det övergripande arbetet med miljö-, natur- och klimatfrågor ska bibehållas på en hög nivå och utvecklas i enlighet med kommunens inriktningsmål om ekologisk hållbarhet. Kommunen ska i all sin verksamhet sträva efter giftfria miljöer. Särskilt fokus ska läggas på återbruks- och återvinningsfrågor i syfte
att stärka kretsloppssamhället.
Kommunens aktiva engagemang kring energieffektivisering samt uppmuntran av förnyelsebar energi
ska fortsätta. Resurser för detta har tillförts Kommunstyrelsen, bland annat för att utarbeta en koldioxidbudget för den kommunala verksamheten. En plan för att hur kommunen ska bli klimatneutral ska
utformas. Arbetet med att förstärka miljöbokslutsprocessen ska fortsätta. Tydliga mätbara mål ska integreras i styrsystemen för att säkra hållbarheten i kommunala beslut.
Stärkt samverkan med den sociala ekonomin
Föreningslivet i kommunen är starkt och har en stor bredd. Det utgör en ovärderlig resurs, inte minst
för att stärka delaktigheten i lokalsamhället. Verksamheten som bedrivs är till glädje och nytta för såväl
barn och ungdomar som äldre, såväl kvinnor som män, oavsett bakgrund och livsåskådning. Detta är
möjligt tack vare det ideella arbete som varje dag utförs av 1 000-tals engagerade personer i vår kommun.
Det bostadssociala arbetet ska stärkas
Det bostadssociala arbetet i kommunen ska stärkas i enlighet med det uppdrag som Kommunstyrelsen
fått av Kommunfullmäktige, i syfte att stärka attraktiviteten av att bo i Sigtuna kommun. Detta ska ske
genom levande stadsdelar och trevliga bostadsområden för allas trivsel. Genom ökad delaktighet bland
boende i frågor som rör deras närområden samt genom ökad trygghet för alla boende i kommunen.
Barnperspektivet är viktigt.
Samarbetet med kommunens många bostadsföretag, såväl det allmännyttiga SigtunaHem som andra
privata och kooperativa bostadsföretag, spelar här en viktig roll. Som grund för detta har Kommunstyrelsen utarbetat en gemensam avsiktsförklaring om samarbete i bostadssociala frågor, vilken tecknats
med ett tiotal lokalt aktiva bostadsföretag.
Genom kommunens resurser, de resurser som SigtunaHem avsätter och de insatser som andra bostadsbolag ska göra i enlighet med samarbetsavtalet, kommer de samlade bostadssociala insatserna att
stärkas avsevärt under kommande år. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med det lokala föreningslivet och andra delar av den sociala ekonomin, på ett sådant sätt att de samlade resurserna används på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt.
Sigtuna kommun som attraktiv plats att bo i
Marknadsföringen av Sigtuna kommun som attraktiv plats att bo i, ska stärkas och samordnas mer effektivt. I syfte att möta inflyttarens intressen och krav på ett modernt samhälle ska bostads- och samhällsfrågorna samordnas och stärkas utifrån ett upplevelseperspektiv. Kommunikationsenheten i Sigtuna kommun ska tillsammans med de bostadsföretag som finns i kommunen, arbeta med att marknadsföra kommunen som en attraktiv plats att bo i.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
47 (78)
Vita jobb
Sigtuna kommun ska stärka sitt arbete med vita jobb. En särskild grupp har tillsatts för att följa upp
detta arbete. Vid varje upphandling ska krav ställas på att sociala villkor och kollektivavtal, eller kollektivavtalsliknande villkor, tillämpas av entreprenörer som anlitas. Detta ansvar ska även gälla i nästa steg,
dvs. om en kontrakterad entreprenör anlitar underentreprenörer. Kommunens riktlinjer för upphandling (Rusk) ska följas upp i syfte att stärka efterlevnaden av detta. En viktig aspekt är att säkerställa att
kommunen, vid behov, kan genomföra kontroller av att villkoren följs hos huvudentreprenör och underentreprenörer.
Sociala planen
Sociala planens syfte är att sammanställa, samordna och kraftsamla kommunens resurser och förvaltningar kring barn och ungdomar som far illa eller som riskerar att fara illa. Förvaltningarna ska prioritera tidiga insatser så att problematik kring barn/unga minskar och allra helst inte ens uppstår. Den
sociala planen revideras och börjar gälla under 2017.
Kulturskolan
Kulturskolans nya lokaler, liksom biblioteket, konsthallen och träffpunkten ”Kulturlänken”, är en resurs som öppen och modern mötesplats med många olika aktiviteter. Lokalerna ska utgöra en naturlig
samlingspunkt i Märsta centrum och vara levande stora delar av dygnet, vardagar såväl som under helger. Kulturinslag kommer att utgöra huvuddelen av inslagen i lokalerna, men det ska också vara möjligt
att bedriva annan verksamhet i lokalerna som stärker den sociala samvaron.
Barn - och ungdomsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorgen, dock inte myndighetsutövning avseende bistånd, och det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Barn- och ungdomsnämndens uppgifter omfattar förskola, grundskola, grundsärskola, skolbarnomsorg, naturskola,
kulturskola och resurser för barn i behov av särskilt stöd.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar barn- och ungdomsnämnden en budget i balans för 2016.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
48 (78)
För 2016 uppgår Barn- och ungdomsnämndens budget till 968 196 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Volymkompensation samt övriga demografiska förändringar
31,1
23,8
20,8
Kompensation löneökningar 2017, samt ökad peng till fristående
17,0
0
0
Regleringar enligt, finansieringsprincipen
1,0
0,4
0
Lärarcoacher
1,5
0
0
Lässatsning skolbibliotek
1,0
0
0
Skolvärdar på högstadieskolor
1,5
0
0
Mobilt team för stödinsatser
2,2
0
0
-1,0
0
0
Generell effektivisering
-7,0
0
0
Större rektorsområden
-2,2
0
0
Förändrat arbetssätt, hemmaplanslösningar BBSS
-3,5
0
0
Ta bort fasta vikarier för att täcka upp lärarlösa lektioner
-2,2
0
0
Minskad skolskjuts
-1,0
0
0
Minskad central förvaltning
-1,0
0
0
Minskade sjukskrivningar
Förändringsarbete
Skolmåltider
-3,0
0
0
Summa
34,4
24,2
20,8
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019









Demografisk kompensation lämnas, uppgående till 31,1 miljoner kr
Kompensation för löneökningar samt ökad peng till fristående verksamheter med 17,0 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Utökad undervisningstid enligt finansieringsprincipen 1,0 miljoner kr.
Kompensation för införande av lärarcoacher med 1,5 miljoner kr.
Kompensation för lässatsning på skolbiblioteken 1,0 miljoner kr.
Kompensation för införande av skolvärdar på högstadieskolorna 1,5 miljoner kr.
Kompensation för införande av Mobilt team som ger stöd till enskilda elever 2,2 miljoner kr.
Uppdrag att arbeta med minskade sjukskrivningar medför en minskad budgetram med 1 miljon kr.
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har barn- och ungdomsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 19,9 miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Fortsatt skolutveckling
Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Varje elev ska mötas av
höga förväntningar och få hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Det systematiska kvalitetsarbetet har blivit bättre och skolans positiva utveckling i Sigtuna kommun håller i sig. De
tre senaste åren har visat på starka skolresultat jämfört med tidigare år. Tiden då den nya högre resultatnivån uppnåtts sammanfaller med den tid då lärare och elever arbetat med Sigtunaboxen, kommunens program för att utveckla skolan. Arbetet med implementeringen av skolutvecklingsprogrammet
genom Sigtunaboxen har varit framgångsrikt och ska fortsätta utvecklas. Under hösten 2016 påbörjas
arbetet med framtagandet av utvecklingsprogram 2.0. Med en tydlig och hållbar satsning på kunskap,
trygghet och en kompetent organisation ska vi bli en av Sveriges bästa skolkommuner.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
49 (78)
Trygghet och studiero
Trygghet och studiero har ett tydligt fokus i skolutvecklingsprogrammet. En förutsättning för allt lärande är att eleven känner sig trygg i skolmiljön. Vi ska ta krafttag mot mobbningen. En kartläggning
har genomförts med gemensamma trivsel- och trygghetsenkäter på samtliga skolor och i alla klasser.
Alla skolor ska ha åtgärdsprogram som baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Alla som jobbar
i skolan ska rapportera till rektorn om de misstänker mobbning och kränkningar.
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas direkt när det framkommit att ett barn/en elev blivit diskriminerad,
trakasserad eller kränkt. Skolornas likabehandlingsplaner har förbättrats med centrala anvisningar kring
likabehandling och trygghet. Det systematiska kvalitetsarbete som inletts ska fortsätta.
En fungerande och närvarande elevhälsa ska finnas på varje skola för att stödja eleverna i deras utveckling. Samverkan med socialtjänsten har utvecklats och en gemensam handlingsplan för samverkan har
tagits fram med individ och familjeomsorgsnämnden, detta samarbete ska fortsätta att utvecklas. Skolan
ska vara en säker plats präglad av god kamratskap. Ett projekt gällande våldsprevention i skolan ska
inledas.
Stöd till elever och tidiga insatser
Grundläggande för alla är att kunna läsa, skriva och räkna. Vi har infört mätstationer i alla årskurser
som regelbundet följer upp och sätter fokus på elevernas lärande och kunskaper. Under våren 2016 har
resultaten varit vägledande för skolornas planering och utformande av stöd för att möta elevernas behov. Detta fortsätter under mandatperioden. Åtgärder för elever i behov av särskilt stöd ska stärkas och
insatser ska sättas in tidigt. Rektorernas arbete med särskilda kompetensenheter genom samordning av
resurser ska ge förutsättningar att forma stödet kring enskilda elever. Ett mobilt team med specialkompetenser ska inrättas. Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De
som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Kommunens satsning på
sommarskola och lovskola fortsätter.
God arbetsmiljö och minskad administration
Lärare på våra skolor har under lång tid fått allt fler administrativa arbetsuppgifter. Många av dem är
nödvändiga men det är inte alltid lärare ute på våra skolor som måste genomföra dem. Vi ska med
minskad administrativ börda ge våra lärare ökade möjligheter att ägna sig åt undervisning och ge mer
tid med eleverna. En utredning kring lärares arbetstid har initierats och under mandatperioden ska ett
åtgärdsprogram presenteras. För att stödja elever och skolpersonal ska skolvärdar införas på kommunens högstadieskolor.
Pedagogiskt ledarskap
Lärares förmåga att bedriva undervisning är den enskilt viktigaste faktorn för hur elever lyckas. Centrala
delar i förskolornas/skolornas kvalitetsutveckling ska vara att stärka förskolechefer och rektor som
pedagogiska ledare, systematisk fortbildning, kompetensutveckling och karriärtjänster. Ett starkt fokus
på skolutvecklingsprogram, förskoleprogram, utvecklingsprogram för fritidshemmen och Sigtunaboxen
fortsätter under mandatperioden. För att stärka läraren i sin yrkesroll och bidra till högre måluppfyllelse
ska lärarcoacher införas.
Förskolan
Grunden för en bra skolgång läggs i förskolan. Ambitionerna för lärandet i förskolan ska höjas med
språkutveckling, läsning och matematik i fokus med barns lärande genom lek som utgångspunkt. Faktorer som pedagogisk medvetenhet och kompetens samt synen på lärande och ledarskap spelar stor roll
när förskolan utvecklas och förbättras. Vi vet att grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de
börjar skolan. Ett projekt med läsombud ska därför initieras i förskolan. Kompetensen kring språkutvecklande arbete med barn med annat modersmål ska utvecklas. För att säkerställa den ambitionen
kommer en särskild satsning att göras för att minska barngrupperna i förskolan.
Plan för att motverka segregationens negativa effekter
Segregationen är en viktig fråga som påverkar skolans förutsättningar på ett negativt sätt. Det är viktigt
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
50 (78)
att nämnden aktivt arbetar med att minska segregationens negativa effekter. Ett utredningsarbete pågår
kring en översyn av mångkulturella enheten, förberedelseklasser samt skolstruktur i Sigtuna kommun.
För en högre måluppfyllelse behöver likvärdigheten mellan skolor bli bättre. Den största utmaningen
handlar om att skapa förutsättningar för ett gott mottagande och en jämnare fördelning av nyanlända
elever.
Kulturskolan
Det är angeläget att många barn och ungdomar får delta i kulturskolans verksamhet och det är positivt
att antalet elever som deltar i ämneskurser har ökat. Kulturskolan har breddat sin verksamhet och fått
fina möjligheter att växa i nya större moderna lokaler i Märsta centrum. Kulturskolan har även verksamhet i övriga kommundelar, något som kommunledningen gärna vill utöka. Det är även viktigt att
köerna till populära instrument minskar.
Ekologisk hållbarhet och giftfria förskolor
För att värna barns hälsa och välmående ska förskolan vara fri från syntetiska miljögifter. Arbetet för
att giftbanta förskolan enligt Naturskyddsföreningens 13 punktsprogram fortsätter under mandatperioden. När nya förskolor byggs ska det vara utifrån våra höga ambitioner om giftfria förskolor. Utvecklingen av det kreativa återvinningscentret SigVända är en del i arbetet för ekologisk hållbarhet. Förskolan arbetar även med projektområdet ”Hållbar framtid”.
Skolbibliotek
Tillgången till böcker och andra media genom bibliotek, i eller i närheten av den enskilda skolan, spelar
en stor roll för skolans pedagogiska verksamhet. För att stödja språkutveckling, stimulera till läsning
och främja utveckling av digital kompetens är det viktigt att stärka skolbiblioteken.
Ett ökat samarbete med folkbiblioteket ska inledas.
Ett projekt med läsombud i förskolan och de tidigare årskurserna har inletts. Under mandatperioden
ska fler läsfrämjande insatser inledas, extra pengar i budgeten har avsatts för detta ändamål.
Digitalisering i skolan
För att utveckla ett breddat och fördjupat lärande ska våra skolor använda sig av modern teknik och
digitaliseringens möjligheter. Vi ska fortsätta arbetet med att införa den nationella IT-strategin i skolan
samt ta fram en strategi för IT i förskolan.
Bygg- och trafiknämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Bygg- och trafiknämnden ska pröva de ärenden som avgöras enligt plan- och bygglagen (2010:900) och
miljöbalken (1998:808) samt pröva ansökningar om dispens från förbud inom strandskyddsområden.
Nämnden fullgör de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom
byggnadsväsendet. Vidare fullgör nämnden de trafikuppgifter som avses i lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar bygg- och trafiknämnden en budget i
balans för 2016.
För 2016 uppgår Bygg- och trafiknämndens budget till 729 tkr.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019

Nämndens ram föreslås oförändrad 2017.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
51 (78)
Politiska prioriteringar
Bostadsbyggande
En fortsatt hög takt i bostadsbyggandet ska gälla även framöver, med en tydlig inriktning på hållbara
stadsmiljöer.
Individ- och familjeomsorgsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Individ- och familjeomsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom följande områden:
1. myndighetsutövning som med utgångspunkt främst i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52)
med särskilda bestämmelser om vård av unga är riktad mot barn, unga och familjer,
2. förebyggande, uppsökande, stödjande och behandlande insatser för barn, ungdomar och deras familjer,
3. familjerådgivning,
4. myndighetsutövning som med utgångspunkt främst i socialtjänstlagen och lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall är riktad mot vård och behandling av missbrukare,
5. uppsökande verksamhet samt vård och behandling av vuxna med missbruksproblem,
6. uppgifter som åligger kommunen som ankomstkommun eller anvisningskommun för ensamkommande asylsökande barn samt ensamkommande barn utan legal vårdnadshavare med permanent uppehållstillstånd,
7. beslut och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622),
8. beslut och omedelbar tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) över bestämmelserna om handel m.m. och
bestämmelserna om marknadsföring med mera i samma lag, samt
9. avge yttranden enligt 44 § lotterilagen (1994:1000).
Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar inte för verksamhet som berör försörjningsstöd enligt 4
kap. socialtjänstlagen.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbosklutet per 160831 prognostiserar individ- och familjeomsorgsnämnden
ett överskott på 4,0 miljoner kr för 2016. Inom verksamheten finns såväl negativa som positiva avvikelser mot budget. Kostnaderna för placering av barn och unga och för vuxna missbrukare beräknas överskrida budget med 11,5 miljoner kr. Överskott om 15,5 miljoner kr förväntas inom verksamheten för
ensamkommande flyktingbarn.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
52 (78)
För 2016 uppgår Individ- och familjeomsorgsnämndens budget till 111 252 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Volymkompensation samt övriga demografiska förändringar
6,4
3,6
4,8
Kompensation för löneökningar och indexreglering 2017
2,0
0
0
Samordnare våld i nära relationer
0,4
0
0
HBTQ-certifiering, ungdomsmottagningen
0,1
0
0
Teknisk justering
0,1
0
0
Minska konsultbehovet i myndighetsgruppen
-1,0
0
0
Korta placeringstiderna
-1,7
0
0
Minska tolkkostnader
-0,4
0
0
Minskad utbildningsbudget
-0,1
0
0
Bättre dokumenterad handledning
-0,1
0
0
5,7
3,6
4,8
Förändringsarbete
Summa
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019






Volymkompensation lämnas med 6,4 miljoner kr.
Kompensation för löneökningar samt indexreglering för viss upphandlad verksamhet 2,0 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Samordnare för arbete med våld i nära relationer 0,4 miljoner kronor, helårseffekt
Ungdomsmottagningen får 0,1 mnkr under 2017 för att HBTQ-certifieras.
Teknisk justering avser helårseffekt för överförd tjänst från kommunledningskontoret.
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har individ- och familjeomsorgsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 3,3
miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Vård- och behandlingsinsatser
Det förebyggande arbetet utvecklas under mandatperioden. Kvaliteten ska höjas och kostnaderna
minskas genom att vård- och behandlingsinsatser, där så är lämpligt, sker på hemmaplan och i egen regi
eller i samverkan med idéburna organisationer av olika slag.
Mobilt behandlingsteam
För att stärka det förebyggande arbetet och sätta in tidiga insatser inrättas ett mobilt behandlingsteam.
Teamet har till uppgift att avlasta socialsekreterarna och kommer att vara medhandläggare, göra uppföljningar av placeringar på hem för vård och boende (hvb) och familjehem, arbeta med praktisk hjälp
och stöd till familjer som behöver det samt göra tillsyner.
Ensamkommande flyktingbarn
Barn som kommer hit som flyktingar från andra länder ska ha rätt att känna trygghet och snabbt
komma in i vårt samhälle. Liksom alla unga människor bär de på idéer och drömmar och kan ges lika
goda möjligheter som de barn som har fötts i vårt land att utveckla sina färdigheter och förmågor för
att därmed kunna bidra till samhällsnyttan. En god introduktion skapar goda möjligheter att fånga upp
och ta tillvara de idéer som barnen har. Under kommande år ökar antalet ensamkommande flyktingbarn till Sverige och till vår kommun. Erfarenheterna från kommunens framgångsrika arbete med mottagning av dessa barn och ungdomar ska ligga till grund för ytterligare utveckling av våra gemensamma
insatser. Samverkan med övriga samhället, inte minst den möjlighet som ligger i ökad samverkan med
idrottsföreningar och annat föreningsliv, ska särskilt tas tillvara.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
53 (78)
HBTQ-certifiering
Alla som besöker kommunens ungdomsmottagning har rätt att bemötas på ett bra och professionellt
sätt. Ungdomsmottagningen kommer därför under 2017 att HBTQ-certifieras.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kultur- och fritidsverksamhet i kommunen.
Nämnden ska genom ett nära samarbete med i kommunen verksamma föreningar, organisationer och
kulturarbetare stimulera och stödja det arbete som de bedriver. Nämnden ska, om inte gällande författningar eller beslut av kommunfullmäktige inte föreskriver annat, ansvara för den kommunala kulturoch fritidsverksamheten i egen regi och till stöd till annan verksamhet i kommunen.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar kultur- och fritidsnämnden en budget
i balans för 2016.
För 2016 uppgår Kultur- och fritidsnämndens budget till 117 089 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Demografi
2,6
0,3
0,3
Kompensation löneökningar 2017
0,9
0
0
Teknisk justering
0,1
0
0
Minskad städfrekvens inom idrottsanläggningar
-0,1
0
0
Verksamhetsmedel inom bostadssocialt arbete
-0,4
0
0
Införa meröppet i Sigtuna bibliotek och samtidig minimera bemannade öppettider
-0,5
0
0
Ingen förstärkning på biblioteken och på Muséet
-0,6
0
0
Ingen ökning av mediabudgeten för biblioteket
-0,2
0
0
1,8
0,3
0,3
Förändringsarbete
Summa
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019




Demografikompensation lämnas uppgående till 2,6 miljoner kr.
Kompensation för löneökningar med 0,9 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Teknisk justering avser helårseffekt för tjänst som överförts från kommunledningskontoret
2016.
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har kultur- och fritidsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 1,8 miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Meröppet bibliotek
Kommunen har idag fyra bibliotek, vilka alla erbjuder generösa öppettider. Under 2017 kommer Sigtuna bibliotek att införa ett nytt lånesystem som innebär att biblioteket blir mer tillgängligt än tidigare.
Som bibliotekskund kommer du med ditt lånekort att kunna gå in via en kortläsare och låna litteratur
även på tider då biblioteket är obemannat.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
54 (78)
Stöd till föreningar
Föreningslivet i kommunen är starkt och har en stor bredd. Det utgör en ovärderlig resurs, inte minst
för att stärka delaktigheten i lokalsamhället och genom den verksamhet som bedrivs till glädje och nytta
för såväl barn och ungdomar som äldre, såväl kvinnor som män, för många invånare oavsett bakgrund
och livsåskådning. För att uppmärksamma och stödja denna viktiga samhällskraft bibehåller kommunen
under 2017 sitt stöd till föreningsverksamhet, med särskilt fokus på integration, jämställdhet och för att
öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta på likvärdiga villkor.
Samlingslokaler
Efterfrågan på samlingslokaler för föreningarna i kommunen är stor. För att bidra till ett utökat lokalutbud och samtidigt underlätta föreningarnas verksamhet hyr kommunen fortsatt Frejgården i Valsta
och Gröna Ladan i Sigtuna stad. I Gröna Ladan och i Forum bedrivs bioverksamhet, vilket både breddar och fördjupar kulturutbudet väsentligt i kommunen.
Ny basutställning – Sigtuna museum
Sigtuna kommun har under flera års tid investerat mycket i kommunens museum. Under 2016 har det
arbetats intensivt med att ta fram en helt ny basutställning i de nya moderna och funktionella lokalerna
och utställningen kommer att invigas i början av 2017
Ny läktare
Sigtuna kommun har avsatt medel för att bygga upp en ny läktare på Midgårdsfältet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet
samt de övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom livsmedelsområdet, strålskyddsområdet, tobaksområdet, smittskyddsområdet samt åtgärder om internationella hot
mot folkhälsan.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 redovisar miljö- och hälsoskyddsnämnden ett överskott med 0,1 miljoner kr för 2016. Överskottet är kopplat till högre intäkter i förhållande till budget.
För 2016 uppgår Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget till 8 138 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Kompensation för löneökningar 2017
0,2
0
0
Giftfri miljö
0,6
0
-0,6
-0,6
0
0
Taxeändring och minskade sjukskrivningar
-0,2
0
0
Summa
-0,0
0,0
-0,6
Återförande av engångsanslag 2016
Förändringsarbete
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019



Kompensation för löneökningar med 0,2 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Kompensation för arbete med Giftfri miljö 0,6 miljoner kr.
Engångsanslag 2016, återförs till anslag oförutsett, 0,6 miljoner kr.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
55 (78)

Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har miljö- och hälsoskyddsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken
förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 0,2 miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Bra dricksvattenkvalitet ska säkras för framtiden
Sigtuna kommun ska fortsätta arbeta med att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag, samt
säkerställa en bra dricksvattenkvalitet. Detta sker bland annat genom ett aktivt arbete med dagvatten
och tillsyn av enskilda avlopp.
För en giftfri miljö
Projektet ”Giftfri miljö” fortsätter under 2017. Syftet är att öka tillsynen av verksamheter som kan påverka miljön genom sin hantering av kemikalier och avfall samt att arbeta mer aktivt med markföroreningar.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för gymnasieelever och vuxna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens uppgifter omfattar
gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskoleverksamhet för ungdomar och
vuxna, svenskundervisning för invandrare, aktivitetsansvar och uppdragsutbildning.
Nämnden fullgör vidare de uppgifter som framgår av socialtjänstlagens kap. 4 om försörjningsstöd
samt därtill tillämpliga delar av socialtjänstlagen.
Därutöver fullgör nämnden kommunens uppgifter vad avser integration/introduktion och arbetsmarknadsfrågor.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fullgör kommunens uppgifter som omfattas av lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande med flera.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ett överskott på 3,0 miljoner kr för 2016. Smärre avvikelser finns inom ett antal verksamhetsområden. Överskottet redovisas främst inom centrum för vuxenutveckling.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
56 (78)
För 2016 uppgår Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budget till 288 520 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Demografi
7,9
15,2
11,2
Kompensation för löneökningar 2017
3,2
0
0
Rätt till Komvux
2,5
0
0
-0,1
0
0
Reformerad sommarjobbsgaranti
-2,0
0
0
Neddragning tjänster
-2,0
0
0
Upphandlad Sfi, externa aktörer
-2,0
0
0
Nämnd o central administration
-1,0
0
0
Komvux
-0,5
0
0
Externa intäkter
-1,5
0
0
Upphandlingar, fler och bättre avtal
-0,5
0
0
Försörjningsstöd
-1,0
0
0
Gemensam mottagning nyanlända
-0,5
0
0
2,5
15,2
11,2
Minskad kostnad gymnasiesärskolan enligt finansieringsprincipen
Förändringsarbete
Summa
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019





Demografisk kompensation uppgår till 7,9 miljoner kr.
Kompensation för löneökningar med 3,2 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Rätt till Komvux för alla, statlig satsning enligt finansieringsprincipen 2,5 miljoner kr.
Minskad kostnad gymnasiesärskolan enligt finansieringsprincipen, -0,1 miljoner kr.
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under
rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med
11,0 miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Sommarjobbsgaranti ger ungdomar en väg in på arbetsmarknaden
Ett sommarjobb ger ungdomar både arbetslivserfarenheter och kompetenser som stärker deras möjlighet att få jobb efter gymnasiet. Sommarjobbsgarantin ska fortsätta utvecklas genom ett ännu närmare
samarbete med näringslivet.
Lovskola
För att ge extra stöd för gymnasieelever att nå sina kunskapsmål kommer Sigtuna kommun att fortsätta
anordna sommarskola. Precis som under 2016 är det viktigt att samtliga gymnasieelever som är folkbokförda i Sigtuna kommun erbjuds denna hjälp. Denna satsning ska därför fortsätta även under 2017.
Implementering av arbetsmarknadsprojekt
Sigtuna kommun har genomfört lyckade arbetsmarknadsprojekt för att minska behovet av försörjningsstöd. Inriktningen på projekten har varit jobb istället för försörjningsstöd. Kunskap, erfarenheter och
arbetssätt från dessa projekt ska tas tillvara och implementeras i ordinarie verksamhet. De kontakter
som byggts upp med näringslivet ska värnas och utvecklas.
Entreprenörskap i gymnasieskolan
För att stödja entreprenörskap och företagsamhet hos kommunens ungdomar, och få fler av dem att
vara trygga i att starta företag, ska entreprenörskap fortsatt vara en viktig del av Arlandagymnasiets profil.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
57 (78)
Satsning på socialt företagande
Kommunen vill främja tillväxten av sociala företag. Socialt företagande är en form av gemensamt företagande som ger människor med olika typer av begränsad arbetsförmåga möjlighet att komma ut på
arbetsmarknaden. Målet är att inom två år bereda 60 personer varaktig sysselsättning genom sociala
företag.
Effektivare handläggning av försörjningsstöd
Förvaltningen ska under året utarbeta former för hur utbetalning av försörjningsstöd kan ske mer effektivt och därmed kunna lösgöra personella resurser till andra arbetsuppgifter.
Äldre- och omsorgsnämnden
Nämndens ansvar och uppdrag
Äldre- och omsorgsnämnden ansvarar för service, omsorg och vård av äldre människor. Vidare ansvarar nämnden för omsorg om personer med funktionsnedsättning och stöd till personer med psykisk
funktionsnedsättning.
Nämndens verksamhet omfattar äldreomsorg, vilket innebär biståndsbedömning som rör hemtjänst,
trygghetslarm, dagvård, avlastning, korttidsboende, matdistribution, färdtjänst, riksfärdtjänst, boende
för äldre (gruppboende), samt hälso- och sjukvård och tekniska hjälpmedel i särskilda boendeformer i
enlighet med socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagstiftningen och övriga författningar, hemtjänst,
dagvård och boende för äldre.
Nämndens verksamhet omfattar omsorg om personer med funktionsnedsättning, vilket innebär
1. stöd i form av boende, sysselsättning och daglig verksamhet, korttidsvistelse, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet och korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
2. rätten till insatser prövas både enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och lag om assistansersättning (LASS).
Nämndens verksamhet omfattar stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, vilket innebär att
tillgodose behovet av boende, boendestöd, socialt stöd, dagverksamhet och sysselsättning samt övriga
stödinsatser
Äldre- och omsorgsnämnden är tillika sjukvårdshuvudman för den hälso- och sjukvård som bedrivs
inom nämndens verksamhetsområde.
Driftbudget
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831prognostiserar äldre- och omsorgsnämnden ett underskott på 6,2 miljoner kr för 2016. Överskridande finns inom verksamheten Omsorg för funktionsnedsatta med 7,8 miljoner kr och orsakas främst av ökade kostnader för externa placeringar och personlig
assistans. Inom äldreomsorgen beräknas kostnaderna för hemtjänst överskrida budget med 5,0 miljoner kr samt ökade kostnader för sjuksköterskor med 1,7 miljoner kr. Detta vägs upp av minskade kostnader för externa placeringar samt ökade intäkter från brukarna. Inom socialpsykiatrin prognostiseras
ett överskott av budget med 3,3 miljon kr avseende externa placeringar.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
58 (78)
För 2016 uppgår Äldre- och omsorgsnämndens budget till 489 517 tkr.
Budgetregleringar
2017
2018
2019
Volymkompensation, äldreomsorg
10,5
7,4
12,0
Volymkompensation omsorgen för funktionsnedsatta
15,5
7,2
7,2
0
1,6
1,6
8,7
0
0
-0,4
0
0
Demensteam
1,0
0
0
Förstärkning med receptarie/apotekare
0,7
0
0
Träffpunkt för äldre
0,7
0
0
-1,0
0
0
Omorganisation vikarieförmedling
-0,8
0
0
Reformerad önskad sysselsättningsgrad
-0,7
0
0
Summa
34,2
16,2
20,8
Volymkompensation socialpsykiatri
Kompensation löneökningar och indexregleringar 2017
Reglering maxtaxan enligt finansieringsprincipen
Minskade sjukskrivningar
Förändringsarbete
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019









Volymbaserad kompensation inom äldreomsorgen, 10,5 miljoner kr.
Volymbaserad kompensation inom omsorgen för funktionsnedsatta, 15,5 miljoner kr.
Kompensation för löneökningar samt indexreglering för viss upphandlad verksamhet 8,7 miljoner kr vilket motsvarar en löneökning på 2,4%.
Ökad intäkt enligt maxtaxan enligt finansieringsprincipen, -0,4 miljoner kr.
Inrättande av demensteam, 1,0 miljoner kr.
Inrättande av receptarie/apotekare, 0,7 miljoner kr.
Träffpunktsverksamhet för äldre, 0,7 miljoner kr.
Uppdrag att arbeta med minskade sjukskrivningar medför en minskad budgetram med 1 miljon kr.
Utifrån det effektiviseringsuppdrag som lämnades till nämnder och styrelser inför budgetarbetet
2017 har äldre- och omsorgsnämnden planerat vidta åtgärder redovisade under rubriken förändringsarbete i ovanstående tabell, som sammantaget minskar resursbehovet med 1,5 miljoner kr.
Politiska prioriteringar
Kvalitetssatsning inom hemtjänsten
Kvaliteten i äldreomsorgen ska höjas. Särskild hänsyn ska tas till geografiska aspekter och äldres önskan
om att kunna bo kvar i den kommundel där de känner sig hemma. Kontinuiteten ska fortsätta att öka
genom god planering och mindre användning av timanställda.
Personalens kompetens ska höjas och utbildningsinsatser för personalen genomförs utifrån kompetensutvecklingsplanen för 2016-2017.
Ökad bemanning inom äldreomsorgen
Genom riktade insatser planeras det för en högre bemanning inom äldreomsorgen. Arbetet med att
tillsätta fast personal inom såväl hemtjänsten som inom särskilt boende har påbörjats.
Kvalitetsval
Vi ska arbeta för att hemvården återinförs, genom att kommunen tar över genomförandeansvaret för
hemsjukvården från landstinget och sammanför den i hemtjänsten i en gemensam organisation. Riktlinjerna för biståndsbeslut har reviderats och ska implementeras 2017. Inriktningen är att den enskildes
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
59 (78)
valmöjligheter ska stärkas vad gäller vilka konkreta insatser som ska göras inom ramen för den biståndsbedömda tiden. I samband med vårdplanering ska denna möjlighet till egna prioriteringar slås fast
och ge den enskilde rätt till att avstå från vissa insatser till förmån för andra. Antalet biståndsbeslut runt
den enskilde ska minskas.
Därutöver ska möjligheten att välja utförare enligt LOV utvidgas till att omfatta också de biståndsbedömda insatser inom hemtjänsten som inte ingår idag. Den enskilde ska ha reell möjlighet att välja mellan utförare i form av kommunen, idéburna organisationer, allmännyttiga stiftelser, personalkooperativ
samt andra långsiktiga och seriösa aktörer. Samtliga utförare ska ges samma förutsättningar. Offentlighetsprincipen och meddelarskyddet ska säkerställas.
Teamledare på demensboende
På varje demensenhet ska det tillsättas en teamledare. Dessa personer kommer att få en specialutbildning inom området vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Syftet med att tillsätta teamledare att höja kvaliteten inom vård och omsorg för dessa brukare, genom att personalen får en fördjupad kompetens och ett nära ledarskap.
Demensteam ska inrättas
Ett demensteam ska tillsättas inom Sigtuna kommun. Teamet ska bestå av demenssjuksköterska/utvecklare, undersköterskor och nära samarbete med befintliga resurser inom arbetsterapi och
sjukgymnastik. Demensteamet ska vara expert på vård och omsorg av personer med demenssjukdomar
och på sätt vara ett stöd till personalen och därmed bidra till en god och säker vård och omsorg för
dessa personer.
Förstärkning med receptarie/apotekare
Ökad säkerhet inom vård och omsorg och en förbättrad läkemedelsanvändning ska genomföras genom
att en receptarie/apotekare tillsätts inom äldreomsorgen.
Vårdplaneringsteam
Ett vårdplaneringsteam ska inrättas för att stärka biståndshandläggarteamet med medicinsk kompetens.
Kvaliten i samband med att personer skrivs ut från sjukhusen och kommer till hemtjänsten kommer att
öka.
Biståndsbeslut
Riktlinjerna för biståndsbeslut ska revideras med syfte att öka delaktigheten från brukarna. Antalet biståndsbeslut runt den enskilda ska minskas.
Prova på platser
Under kommande år utvecklas ett system med ”prova på platser”, som innebär att äldre personer
och/eller deras anhöriga som är osäkra på om de vill ha en lägenhet på ett särskilt boende, ska få möjlighet att under några veckor prova på denna boendeform.
Träffpunkter
För många äldre är den värsta plågan inte värk eller rörelsehinder utan ensamhet. Ensamheten kan
komma plötsligt, när livskamraten går bort eller när allt färre vänner finns kvar att kontakta. Idag görs
stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter
bryta äldres isolering.
Träffpunkter ska utvecklas i Märsta och Sigtuna stad. Syftet är att stärka gemenskapen genom att ge
äldre en god möjlighet till umgänge och aktiviteter. Olika typer av föreningar ska också ges goda möjligheter att bedriva en attraktiv verksamhet vid dessa. Verksamheten vid träffpunkterna ska också syfta
till att förebygga ohälsa och vara ett led i att förbättra de äldres hälsa.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
60 (78)
Möjlighet att inom Sigtuna kommun besöka audionom eller synvårdskonsulent
Hos äldre personer inom Sigtuna kommun finns ett behov att på ett enkelt sätt ha möjlighet att träffa
audionom och/eller synkonsulent. Därför ska kontakter tas med respektive yrkeskategori för att skapa
ett samarbetsavtal där Sigtuna kommun erbjuder lokal för mottagning på särskilt anvisade tider.
Familjerättsnämnden
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar familjerättsnämnden en budget i balans för 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019
Förslaget är oförändrad ram inför 2017. Medel för indexreglering avsätts centralt.
Överförmyndarnämnden
Nulägesanalys 2016
Enligt uppföljningen i delårsbokslutet per 160831 prognostiserar överförmyndarnämnden en budget i
balans för 2016.
Förslag till förändrad ram i Mål och budget 2017-2019
Förslaget är oförändrad ram inför 2017. Medel för indexreglering avsätts centralt.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
61 (78)
Kommunens budget
Resultatbudget
Av resultatbudgeten framgår hur den kommunala ekonomin förväntas att utvecklas under åren 20172019. För år 2017 budgeteras ett positivt resultat på 2,0 mnkr.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens budgeterade nettokostnader ökar med 172 mnkr mellan 2016 och 2017, vilket motsvarar 7,7 procent. En specifikation av nettokostnadsökningen har framgått av föregående kapitel. Nedan
redovisas vissa andra väsentliga poster som påverkar nettokostnadsutvecklingen för planperioden.
Exploateringsverksamhet
Under planperioden bedrivs en omfattande exploateringsverksamhet. Verksamheten genererar betydande överskott. Från och med 2017 och framåt budgeteras dock inga exploateringsintäkter i driftsbudgeten, varför framtida resultat från exploateringsverksamheten kommer att förstärka kommunens
resultat.
Personalkostnader
Utifrån tecknade avtal och prognoser för kommande år förväntas de totala personalrelaterade kostnaderna öka med ca 109 mnkr under treårsperioden.
Pensionskostnader
Kommunens pensionskostnader förväntas för 2017 uppgå till 135 mnkr inklusive löneskatt. Kostnaden
består av dels intjänade pensioner under året och dels intjänade före 1998. Kostnaden förväntas fram
till 2019 öka med 34 mnkr till 169 mnkr.
Intjänade pensionsrättigheter redovisas på flera sätt. Från 1998 regleras intjänade rättigheter, baserade
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
62 (78)
på löner upp till 7,5 basbelopp löpande. Det sker genom att kommunen betalar ut intjänade medel till
en pensionssparform som valts av den anställde. Rättigheter på inkomster över denna brytpunkt belastar löpande resultatet och skuldförs som avsättning till dess utbetalning sker. Intjänade rättigheter före
1998 redovisas endast som ansvarsförbindelse och belastar resultatet först när utbetalning sker.
Den redovisade pensionsskulden i balansräkningen beräknas vid utgången av 2016 uppgå till 270 mnkr
och prognostiseras under perioden 2017-2019 att öka till 330 mnkr. Idag ”återlånar” kommunen dessa
medel. Den del av de framtida pensionskostnaderna som hanteras som ansvarsförbindelse, i enlighet
med gällande lagstiftning, prognostiseras vid utgången av år 2016 att uppgå till 884 mnkr. Av den totala
pensionskostnaden 2016 utgör ansvarsåtagandet 45 mnkr. Denna del kommer successivt att öka fram
till år 2028 då den förväntas uppgå till nästan 50 mnkr varefter kostnaden minskar.
Avskrivningar
Under ett flertal år har och under den kommande planperioden kommer en omfattande investeringsverksamhet att bedrivas, framförallt avseende förskole- och skolfastigheter. Den höga investeringsnivån
medför ett ökat avskrivningsbehov för framtiden.
Vid ingången av planperioden uppgår avskrivningarna till ca 120 mnkr och kommer att öka successivt
beroende på det omfattande investeringsprogrammet med totalt ca 57 mnkr till 2019 för att då uppgå
till 177 mnkr.
Finansiella intäkter och kostnader
De finansiella intäkterna beräknas uppgå till 6,0 mnkr, vilket är en ökning med 0,5 mnkr jämfört med
budget 2016. Utvecklingen av de finansiella kostnaderna påverkas av det omfattande investeringsprogrammet och medför behov av ökad extern nyupplåning. Upplåningsbehovet begränsas av de inkomster som erhålls via försäljning av mark för bostads- eller industriändamål. Den idag extremt låga räntenivån medför dock att de finansiella kostnaderna ökar marginellt och bedöms för 2017 uppgå till 19,1
mnkr. Beräkningen baseras på räntenivån på befintliga lån och på en bedömd räntenivå på drygt 1 procent på den nyupplåning som kommer att ske. Värdesäkringen av avsatta medel för framtida pensionsåtaganden ingår också i de finansiella kostnaderna och baseras på framtagna prognoser från Kommunernas Pensionsanstalt (KPA).
Intern ränta under 2017 uppgår till 1,0 procent, vilket är en sänkning med 1,5 procentenheter från 2016.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
63 (78)
Balansbudget
Balansbudgeten ger information om kommunens ekonomiska ställning per den sista december respektive år.
Balansbudgeten för år 2017 utgår från en prognostiserad balansräkning per den 31 december 2016.
Investeringsplanen ligger till grund för antaganden om anläggningstillgångarnas och de långfristiga
skuldernas utveckling.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
64 (78)
Likviditetsbudget
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
65 (78)
Långtidsplan
I samband med framtagandet av Mål och budget tas även en ekonomisk bedömning fram, som sträcker
sig sex år framåt i tiden. Syftet är att på ett tidigt stadium kunna planera för kommande demografiska
förändringar och nya planeringsförutsättningar.
Verksamhetens kostnader har i långtidsplanen, för åren 2017-2022, prognostiserats utifrån nu kända
demografiska förändringar och övriga planerade förändringar, såsom utbyggnad av skolor, förskolor
och boenden inom äldre- och omsorgsförvaltningen, löneökningar, ökade avskrivningar och ökade
pensionskostnader.
I tabellen kan bland annat följande utläsas:















Ökningen av skatter och statsbidrag förväntas under 2017 öka med ca 174 mnkr. 2018 beräknas
ökningen bli 100 mnkr. Under åren 2019-2022 beräknas intäkterna från skatter och statsbidrag
årligen öka med mellan 139 till 156 mnkr. Variationen i intäktsökningen i slutet av planperioden
är starkt kopplad till respektive års befolkningsökning.
Kostnaden för förskoleverksamhet ökar, beroende på ökat antal barn.
Kostnaden för grundskolan ökar beroende på ökat antal barn. Denna ökning resulterar även i
ett ökat antal barn i fritidshemsverksamheten.
Kostnaden för gymnasieskolan ökar beroende på ökat antal ungdomar i gymnasieåldern.
Inom äldreomsorgen beräknas behovet av platser på särskilda boenden öka varje år från 2018
och framåt. Till följd en ökande befolkning beräknas även behovet av hemtjänst att öka.
Inom omsorgen för funktionsnedsatta förväntas fortsatta kostnadsökningar avseende boendeplaceringar, daglig verksamhet, personlig assistans och avlösar- och ledsagarservice.
Kostnaderna inom individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde bedöms öka under planperioden. Den beräknade kostnadsökningen följer befolkningsutvecklingen.
Investeringar inom bland annat nya bostadsområden och grönområden kommer att innebära
ökade kostnader för drift och underhåll av gator och parkområden.
Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd beräknas ligga kvar på nuvarande
nivå under hela planperioden.
De närmaste åren förväntas löneökningarna uppgå till 2,4-3,0 procent per år.
Pensionskostnaderna fortsätter att öka under planperioden med i snitt knappt 12 mnkr per år.
Kommunens omfattande investeringsprogram medför ökade kostnader för avskrivningar, räntor samt drift av de nya investeringarna.
Från och med 2017 budgeteras det inte några exploateringsvinster i driftsbudgeten.
Det centralt placerade anslaget för oförutsett är 5,2 mnkr under 2017.
Ett fortsatt arbete med verksamhetsförändringar/effektiviseringar kommer att krävas under
åren 2017 till 2019 för att uppnå positiva resultat.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
66 (78)
Kommentarer till ekonomisk plan
Förändringen av eget kapital (årets resultat)
Från och med budgetår 2000 gäller balanskravet enligt kommunallagen vilket innebär att kommunens
intäkter ska överstiga kommunens kostnader. I den senast gjorda uppföljningen för 2016 års verksamhet prognostiseras ett förväntat underskott för verksamhetsåret på 6,4 mnkr. Efter justering enligt balanskravsutredning prognostiseras ett positivt resultat med 0,3 mnkr. Enligt planen kommer resultatet
att vara positivt under perioden 2017 till 2019.
Kostnads-, intäkts- och resultatutvecklingen
Nedan redovisas utvecklingen av kostnader, intäkter och resultat över tiden samt några finansiella nyckeltal.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
67 (78)
För att bibehålla en positiv utveckling bör inte verksamhetens nettokostnadsökning vara högre än tillväxten av skatteintäkter och statsbidrag.
Låneskuld och självfinansieringsgrad
Utvecklingen av låneskulden under perioden samspelar i stor grad med det investeringsbehov som föreligger och vilken andel av investeringsbehovet som självfinansieras. Den betydande ökning av låneskulden under den kommande planperioden är i huvudsak en effekt av investeringar kopplade till den befolkningsutveckling som förväntas. Befolkningsutvecklingen medför ett betydande investeringsbehov i
framförallt skolor och förskolor för att klara den service som erfordras. Av den föreliggande investeringsplanen framgår att investeringsbudgeten omsluter mellan 441 och 833 mnkr under den kommande
treårsperioden. Det omfattande investeringsprogrammet medför ett lika omfattande behov av kapital.
Förutom den del som självfinansieras fordras även tillskott av kapital i form av nya lån. Självfinansieringen består av årets resultat och kostnader som inte utgör utgifter (kassaflöde från den löpande verksamheten).
Förhållandet mellan de samlade anläggningstillgångarna och upptagna lån (självfinansieringsgrad) är
väsentlig för analys av framtida ekonomiska åtaganden. Självfinansieringsgraden påverkar dessutom de
framtida kostnaderna och hur kostnaden för investeringar fördelas över tillgångarnas nyttjandetid.
Under perioden har självfinansieringsgraden förändrats vilket tydligast framgår 2012 i anslutning till att
25 % av kommunens fastighetsbestånd såldes. Från att efter försäljningen uppgått till 87 % har självfinansieringsgraden successivt sjunkit för att vid slutet av planperioden uppgå till 40 %.
I lämnad redovisning har inte eventuella försäljningar av omsättnings- och anläggningstillgångar medtagits (företrädesvis exploateringsvinster), förutom de som budgeterats i driftbudgeten för respektive
verksamhetsår.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
68 (78)
Självfinansieringsförhållande (mnkr)
Känslighetsanalys
Kommunen är mycket känslig för förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Oplanerade händelser och beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det kan avse sådant kommunen
själv inte råder över fullt ut såsom skatteunderlagets tillväxt bland annat mot bakgrund av lågkonjunktur, förändringar av statsbidrag, utjämningssystem, räntor, centrala löneavtal m.m. För dessa faktorer
ges i tabellen en bild av hur Sigtuna kommuns ekonomi påverkas av ändrade förutsättningar.
Händelse
Förändring, tkr
Ränteförändring, +/- 1%
14 600
Löneförändring, +/- 1%
14 800
Heltidstjänster, +/- 10 st
5 200
Generella statsbidrag för riket, +/- 500 mkr
2 300
Förändrad utdebitering, +/- 1 kr
97 600
Förändrat skatteunderlag i riket, +/- 1%
18 900
Förändrad befolkning, +/- 100 st
9 600
Bruttokostnadsförändring, +/- 1%
26 200
Generell prisförändring, +/- 1%
11 500
Förändring försörjningsstöd, +/- 10%
3 500
Generellt kan sägas att kommunen är konjunkturkänslig, det vill säga mycket beroende av hur tillväxten
och sysselsättningen utvecklas på lokal och nationell nivå och den därav följande ökningen av skatteunderlaget. Känsligheten omfattar även beslut om statliga bidrag och förändringar i de utjämningssystem
som råder mellan kommunerna samt åtaganden kommunen tvingas göra utifrån så kallade rättighetsoch skyddslagar. Eftersom de senaste årens personalrelaterade kostnadsökningar tagit en allt större del
av kommunens skattetillväxt i anspråk finns också en stor känslighet gentemot utfallen i de centrala
löneavtalen.
Situationen är inte unik för Sigtuna kommun utan gäller även för övriga kommuner.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
69 (78)
Investeringsbudget
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
70 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
71 (78)
Kommentarer till investeringsbudget för 2017
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
72 (78)
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
73 (78)
Exploateringsplan
Under planperioden kommer en omfattande verksamhet att genomföras både vad avser industri- och
bostadsexploatering. Bland annat kommer följande områden att vara föremål för exploatering.
- Norra Arlandastad
- Norrsunda Brista
- Centrala Rosersberg
- Västra Rosersberg
- Sågenområdet
- Sigtuna stadsängar
- Ragvaldsbo
- Odensala
- Herresta
- Skepptuna
- Trosta
- Steninge slottspark
- Valsta centrum
- Bureängen
- Märsta centrum
- Övre Ekilla
- Mjärden
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
74 (78)
Regler och rutiner
Ansvar och befogenheter
Kommunfullmäktige fastställer ansvar och befogenheter för respektive nämnd i särskilt reglemente
samt anger vilka mål som gäller och vilka resurser som finns genom beslut om Mål- och budget.
Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med i verksamhetsplan gällande mål och ekonomiska ramar.
Kommunstyrelsen och nämnderna ska med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål utarbeta och fastställa nämndmål för sina verksamheter. Detta gäller ej krisledningsnämnden och valnämnden.
Kommunstyrelsen och nämnderna har att planera för och bedriva verksamheten inom den ekonomiska
ram och de mål som beslutats av kommunfullmäktige.
Respektive nämnd har att löpande pröva om dess organisation är ändamålsenlig och om beslut fattas på
rätt nivå. Förvaltningschef har det direkta ansvaret för verksamhet, organisation och ekonomi inom
fastställd budgetram. I ansvaret ingår att utveckla verksamheten så att förvaltningens såväl som kommunens samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt.
Ekonomiområdet
Budget
Kommunfullmäktiges beslut om budget fattas utifrån vid denna tidpunkt känd information om förutsättningarna inför budgetåret och inför planperioden. Om förutsättningarna under budgetåret väsentligt
ändras kan kommunfullmäktige ta ett nytt beslut som förändrar styrningen.
Kommunfullmäktiges beslut innehåller en rambudget för respektive nämnd. Nämnden ska innan verksamhetsåret börjar besluta om en verksamhetsplan inklusive detaljbudget utifrån den ram som har beslutats i kommunfullmäktige. Nämnden får göra omprioriteringar i den utsträckning det ej står i konflikt med beslutade mål eller den totala ekonomiska ramen för verksamheten. Om konflikt uppstår mellan uppsatta mål och tillgängliga resurser ska vid prioritering det ekonomiska utrymmet vara avgörande.
Alla intäkter och kostnader hänförliga till nämndens verksamheter ska vara upptagna i nämndens budget. Detaljbudgeten ska fastställas på den nivå som är nödvändig för att en korrekt uppföljning och
kontroll ska kunna utövas under löpande år.
Nämnden ansvarar för att tillse att alla rapportbehov inom verksamhetsområdet är tillgodosedda. Den
av kommunfullmäktige beslutade budgetramen gäller och är referenspunkt för den löpande återrapporteringen.
Anslagsbindning
Anslagsbindningsnivå för driftbudget är nämnd. Inom ram kan nämnd fatta beslut om omdisponering
så länge detta är förenligt med mål och direktiv beslutade av kommunfullmäktige. Väsentliga omdisponeringar ska alltid föreläggas kommunfullmäktige för prövning.
Anslagsbindningsnivån för investeringsbudgeten är på projektnivå. Eventuella omdisponeringar i investeringsbudgeten ska föreläggas kommunstyrelsen för beslut.
För investeringsprojekt avseende lokaler och infrastruktur av större eller principiell karaktär ska igångsättningstillstånd erhållas från kommunstyrelsen. Ett totalt projektvärde på minst 1 000 000 kronor kan
användas som riktvärde för vad som kan vara sådana projekt.
Medel i investeringsbudgeten får inte omvandlas till driftmedel utan särskilt beslut.
Varaktiga tillgångar – tillgångar med teknisk/ekonomisk livslängd överstigande 3 år – utgör investering,
under förutsättning att tillgångens värde uppgår till minst ett prisbasbelopp (44 800 kr år 2017). I det
fall värdet av den varaktiga tillgången ej uppgår till nämnda värde ska driftanslag användas. Tillgången
betraktas då som förbrukningsinventarier.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
75 (78)
Ombudgetering av erhållna medel för investeringsändamål ska föregås av en framställan från respektive
nämnd till kommunstyrelsen.
Löpande ekonomiuppföljning
Kommunstyrelsen och nämnderna ska enligt särskilda anvisningar omkring den 10:e varje månad rapportera periodutfall för den gångna månaden samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi till
kommunledningskontoret.
En analys ska tydliggöra väsentliga avvikelser i fråga om ekonomi och verksamhet samt orsakerna därtill. Där ska framgå vilka beslut som fattats, vilka åtgärder som vidtagits samt vilka effekter som beräknas uppnås.
Delårsrapporter
Kommunen upprättar två delårsrapporter. Respektive nämnd får specificerade anvisningar för material
som ska lämnas.
Leasing
Vid leasing av fordon, maskiner och inventarier måste godkännande av ekonomichef eller biträdande
ekonomichef erhållas.
Taxor och avgifter
Kommunfullmäktige beslutar om övergripande principer och regler för taxor och avgifter samt om
taxors och avgifters storlek.
Upphandling
All upphandling ska ske i samråd med kommunens upphandlingsavdelning.
Inköp
Tecknade ramavtal ska alltid användas vid inköp av material. Undantag får göras endast om det finns
synnerliga skäl och måste ske i samråd med kommunens upphandlingsavdelning.
Lokalhantering
Hantering av lokalfrågor sker enligt Regler för Sigtuna kommuns lokalförsörjning och den särskilt tillsatta lokalstyrgruppen bereder av nämnderna/förvaltningarna framförda önskemål och redovisade behov.
Vid ombyggnationer ska som huvudregel befintliga inventarier nyttjas.
Arbetsgivar- och organisationsfrågor
Kommunfullmäktige lägger fast ledningsorganisationen och förvaltningsorganisationens huvudstruktur.
Vid större organisationsförändring inom en nämnds ansvarsområde fastställs detta av respektive
nämnd.
Respektive nämnd kan delegera till förvaltningschefen att fatta beslut om organisationsförändringar
inom förvaltningen.
Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för att kommunen som arbetsgivare fullgör sina skyldigheter för att säkerställa en god arbetsmiljö. Ansvar för att systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs vilar
på respektive nämnd. Innebörden av förvaltningschefers och andra chefers arbetsmiljöuppgifter är fastställt.
Det lokala samverkansavtalet syftar till att öka medarbetarnas inflytande och delaktighet samt underlätta
samverkan.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
76 (78)
Regler fastställda genom särskilda beslut
Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen har genom beslut fastställt ett antal regler som gäller hantering av ekonomiska resurser och av arbetsgivarfrågor






Reglemente för intern kontroll
Finanspolicy
Riktlinjer för upphandling
Regler för Sigtuna kommuns lokalförsörjning
Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun
Samverkansavtal, kollektivavtal
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
77 (78)
Taxor
Taxor äldre- och omsorgsnämnden
I bilaga 1 redovisas förslag till förändrade taxor inom äldre- och omsorgsnämndens område. Kommunstyrelsen föreslår att taxorna beslutas enligt nämndens förslag.
Taxor miljö- och hälsoskyddsnämnden
I bilaga 2 redovisas förslag till förändrade taxor inom miljö- och hälskyddsnämndens område. Kommunstyrelsen föreslår att taxan beslutas enligt nämndens förslag.
Mål och Budget 2017-2019 Sigtuna kommun
78 (78)
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards