1
Innehåll
Inledning ............................................................................................................ 3
Mål och syfte ..................................................................................................... 4
Projektbeskrivning............................................................................................. 5
Nedslag i processen ......................................................................................... 7
Press ................................................................................................................... 9
Resultat ............................................................................................................ 11
Utvärdering och analys .................................................................................. 12
Utvärdering av resultat ................................................................................ 12
Förslag på förbättringar .............................................................................. 12
Framtida arbeten ............................................................................................ 14
2
Inledning
”Internet är en fantastisk plats, full av möjligheter för
individer och grupper att uttrycka sina tankar och idéer,
bidra till ett bredare debattklimat och lära av varandra.
Men det finns även en baksida. Näthat är ett fenomen
med många olika ansikten … Syftet med detta projekt är
att sammanställa de olika strategier och arbetsmetoder
som företag, organisationer och skolor har för att råda bot
på näthatet.”
Från ansökan till Internetfonden
Hur kan vi hantera kränkande kommentarer, hot och hat på internet? Frågan var
den centrala i projektet ”Att motverka näthat” som föreningen Sibship Society
drev 2013 – 2014.
En mängd intervjuer, många samtal, spännande möten på konferenser och
långa diskussioner om vad näthat är och hur det kan stoppas ledde till en
rapport där organisationers egna erfarenheter och goda exempel samlades och
analyserades. Slutresultatet, texten ”Att motverka näthat – konkreta tips till dig som
vill göra internet till en bättre plats”, är tänkt som en lättillgänglig guide för
organisationer och personer som vill få en inblick i hur kränkningar och hot i
sociala medier och digitala kanaler kan förebyggas.
Normkritik och att synliggöra diskriminerande traditioner och strukturer
är en stark byggsten i rapporten. Att motverka näthat blir därmed en del av att
skapa förutsättningar för större mångfald och en bredare demokratisk ton på
internet.
I denna text får du ta del av processen bakom projektet och veta mer om
hur arbetat med att ta fram ”Att motverka näthat” gick till.
3
Mål och syfte
Målen med ”Att motverka näthat” var främst att samla goda exempel på hur
organisationer verkat för att stävja kränkningar och hot som sker online, att hitta
gemensamma nämnare och börja göra en analys kring vilka strategier och
metoder som fungerar bäst i realiteten. Projektet tog sin utgångspunkt i bristen
på bra handledningsmaterial som kunde användas av de organisationer som i sin
verksamhet och i sina relationer med medarbetare, kunder, medlemmar med
flera tvingas möta och hantera hat på internet.
Trots att kränkningar i digitala kanaler inte nödvändigtvis är ett nytt problem,
har behovet av att diskutera och motverka fenomenet aktivt verkat öka de
senaste åren. Men för att diskussionen ska bli överskådlig och för att en positiv
förändring på nätet ska kunna ske på ett smidigt sätt, kan det vara en fördel om
en organisation har ett tydligt material att utgå från. ”Att motverka näthat”
syftade därför till att skapa en lättillgänglig skriftlig rapport som kunde erbjuda
klara tips och vägledning i arbetet mot kränkningar och hot online.
Att ge läsarna av rapporten en god inblick i normkritik och
diskrimineringsgrunder var även det en central aspekt.
4
Projektbeskrivning
Projektet gick ut på att genom intervjuer och samtal med representanter från
organisationer som hanterat näthat sammanställa en guide med goda exempel
från verkligheten. Arbetet började därför med research kring näthat i allmänhet
och aktörer som upplevt hot och hat online i synnerhet. Parallellt med det deltog
Louise Berg och Erika Pohjanen från Sibship Society på möten, konferenser,
utbildningar och workshops på temat.
Utifrån researchen identifierade vi ett antal personer, representanter och
organisationer som vi höll intervjuer med. Viktigt var att hitta ingångar till olika
sektorer och näringar. Ambitionen var att ha både privata företag, skola, stat och
civilsamhället representerade i rapporten.
Intervjuerna hölls både genom fysiska möten, telefon och Skype. Snittiden för
varje intervju var ca två timmar med extra tid för uppföljande frågor och
kommentarer. Frågorna handlade om allt från hur organisationen i fråga
definierade näthat till egna erfarenheter och lärdomar. Upplevelser kring om
vissa grupper blir extra utsatta fick ta stor plats i intervjuerna. Kunskapen om
kvinnors, hbtq-personers, personer med funktionshinder och personer som blir
rasifierade blir mer utsatta än andra grupper fanns med som en grundsten i
samtliga intervjuer.
Eftersom 2014 var ett valår sattes ett extra fokus på partier och politiska
aktörer. Ett parti i riksdagen, Centerpartiet, och ett utanför riksdagen,
Feministiskt initiativ, intervjuades bland annat.
Efter intervjuerna genomfördes en analys av svaren och kommentarerna som
kommit in. Det visade sig att det fanns tydliga röda trådar, exempelvis hur
organisationerna ställde sig till moderatorsfunktioner och till polisanmälningar.
5
Genom att jämföra intervjuerna hittade vi ett antal spår som vi valde att gå
vidare med och presentera i rapporten. Dessa var:
Policys och krishanteringsdokument
Blockera och radera
Moderator
Svar på tal
Tystnad
Utbildning
I rapporten presenterades de ovanstående förhållningssätten med analyser och
konkreta tips. Utöver dem presenterades även allmänna tips och tankar för hur
organisationer och individer kan motverka näthat.
Som avslutning hölls ett releaseevenemang där fokus låg på hur sociala medier
och demokrati kan höra ihop. På evenemanget deltog Jakob Svensson, lektor i
medie- och kommunikationsvetenskap, Valerie Kyeyune Backström från det
feministiska och antirasistiska forumet Rummet, Sandra Wall, journalist på
Norrköpings Tidningar samt Pernilla Rydmark, projektledare för Internetfonden
på .SE.
6
Nedslag i processen
Projektet bestod i stora drag av följande delar:
Research
Under researchen tog vi del av litteratur, forskning, media med mera som på
olika sätt hanterade och diskuterade näthat. Vi kartlade vilka aktörer som finns
på området i Sverige och hur det internationella intresset för frågorna ser ut.
Delta i konferenser och möten
Louise Berg och Erika Pohjanen deltog bland annat på konferenser, möten och
workshops om hatbrott, om diskriminering, om juridik på internet och om
näthat. Att delta under evenemangen var ett sätt att dels fortbilda sig, dels träffa
personer och organisationer som engagerat sig i näthatsproblematik.
Intervjuer
Intervjuer genomfördes med representanter från:
Ungdomar.se
Polisens Hatbrottsgrupp
Nätvaro
Diskrimineringsbyrån Östergötland
Friends
Statens medieråd (projektet No Hate Speech)
Viktor Rydbergs Gymnasium
Centerpartiet
Feministiskt Initiativ
Migrationsverket
AcadeMedia
Diskrimineringsbyrån Uppsala
7
Analys
Efter intervjuerna analyserades svaren utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Ambitionen var att hitta metoder och strategier som synliggjorde
diskriminerande mönster och strukturer och därigenom bland annat synliggöra
vikten av att verka mot näthat som en del i ett jämställdhets- och
mångfaldsperspektiv.
Textförfattning
Den avslutande delen av rapportarbetet var själva författandet av texten.
Eftersom Louise Berg haft huvudansvar för kontakter med organisationer samt
projektplanering och budget, tog Erika Pohjanen huvudansvar för texten.
Releaseevent
Som releaseevent för rapporten anordnade Sibship Society tillsammans med ett
antal lokala aktörer i Norrköping ett evenemang om sociala medier och
demokrati med föreläsningar, filmvisning och paneldiskussion. Eventet hölls på
den kommunala biografen Cnema i Norrköping.
Bild från releaseeventet. Fotograf: Rosanna Nordrup
8
Press
Ämnet näthat har debatterats livligt media under tiden projektet pågått. Detta,
samt ett aktivt arbete för att nå ut med rapporten och arbetet, kan vara en
bidragande orsak till att ”Att motverka näthat” och Sibship Society fått bra med
uppmärksamhet i tidningar, tv och radio. Det är främst lokala och regionala
medier som rapporterat om projektet, men även det har även nämnts i nationella
kanaler som Ekot och Dagens Nyheter. Nedan följer ett axplock av artiklar:
http://www.nt.se/nyheter/200-000-till-projekt-om-nathat-9507132.aspx
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/sa-kan-nathatet-minskas-pa-sociala-medier10121755.aspx
9
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/nytt-projekt-ska-utreda-nathatet
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/nathat-gar-attstoppa?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A
+Svtse-Ostnytt+%28svt.se+-+%C3%96stnytt%29
10
Resultat
Det främsta resultatet av arbetet med ”Att motverka näthat” var rapporten i sig
samt en insikt om att mer utbildning och bredare samt mer genomtänkta
aktioner mot näthat krävs, inte minst med en normkritisk inriktning.
Rapportens slutsatser är just att mer utbildning krävs, men också att
organisationer som önskar använda sociala medier bör fundera i förhand kring
varför de vill använda kanalerna, välja kanaler med omsorg och se till att det
finns ansvariga personer som kan hantera ens egna sidor på ett bra och tryggt
sätt.
Att skolan har ett extra ansvar för unga personer som blir utsatta är också
en punkt som kommit upp. Mer resurser behövs bland skolpersonal och vuxna
som arbetar med barn och unga.
Men en lika viktig insikt är att näthat inte är ett ungdomsproblem. Hot och
kränkningar online är snarare ett samhällsproblem som drabbar gammal som
ung. Att vissa grupper blir extra utsatta är också en viktig poäng. Diskriminering
är minst lika tydligt på nätet som away from keyboard.
Ett praktiskt resultat av arbetet med projektet är att Norrköpings kommun anlitat
Sibship Society för att utbilda skolpersonal i näthatshantering. Den färdiga
rapporten har också spritts till en mängd organisationer och aktörer.
11
Utvärdering och analys
Utvärdering av resultat
Det eftersträvade resultatet med projektet ”Att motverka näthat” var att få fram
en lättillgänglig rapport med konkreta tips till aktörer som vill motverka hot och
hat på nätet. Det resultatet nådde vi. Trots att rapporten till dags dato varit
tillgänglig för läsning och nedladdning under en mycket begränsad tid har vi fått
många positiva reaktioner på den. Inte minst har de intervjuade organisationerna
återkopplat med positiv feedback.
Att arbetet med projektet även uppmärksammats i media är något vi är
nöjda med. Den mediala uppmärksamheten har lett till att diskussionen om
näthat kunnat sprida sig samt att vetskapen om rapporten blivit större.
Resultaten i rapporten – att utbildning krävs, att normkritik är av stor vikt och att
det finns bra sätt att hantera näthatsproblematik – är även något vi är nöjda över.
Vår önskan var att kunna lista och analysera metoder och strategier, vilket gick
bra att genomföra. Just behovet av att se diskriminerande mönster och strukturer
är något vi fått positiv återkoppling på från både organisationer och media.
Något som vi önskar fanns mer av i rapporten var privata företags
erfarenheter och kunskaper. Det visade sig vara svårt att få dem att ställa upp på
intervjuer och tala mer i detalj om hur de ser på och hanterar näthat. Att det kan
vara en känslig fråga som alla inte vill vara offentliga med är en vetskap vi tar
med oss från processen.
Förslag på förbättringar
Om en mer grundläggande kartläggning av nationella och internationella aktörer
gjorts innan vi påbörjat arbetet med projektet hade fler röster kunnat komma till
12
tals. En sådan kartläggning har också efterfrågats av många vi kommit i kontakt
med under arbetsprocessen. En idé är därför att göra ett separat projekt där
organisationer och individer som aktivt arbetar med näthatsproblematik
kartläggs och ges möjlighet att träffas och diskutera vidare tillsammans.
Rapporten hade också kunnat utökas med fler erfarenheter från privata aktörer,
men även från skolan. Intresset för vad skolor kan göra är stort och fler
satsningar på den sektorn bör göras. En idé för oss hade kunnat vara att ha ett
separat kapitel bara för skolan för att börja tillgodose behovet.
Trots att ambitionen har varit att arbeta normkritiskt har även vi brist på
mångfald bland de vi intervjuat. Genom ett samarbete med en organisation som
Rättviseförmedlingen eller genom en mer grundläggande research hade
mångfalden kunnat ökas.
13
Framtida arbeten
För Sibship fortsätter arbetet med att motverka näthat. Först ut blir en utbildning
i näthatshantering för skolpersonal i Norrköping kommun samt en konferens på
temat för samma målgrupp. Det finns redan vid skrivande datum även planer på
informationsmöten och utbildningar för vuxenutbildning, politiker och
tjänstemän.
Rapporten planeras komma ut i en uppdaterad version med bland annat
illustrationer. Detta för att locka till läsning och göra rapporten ännu mer
lättillgänglig. Vi kommer även fortsätta sprida rapporten via sociala medier.
Följande ämnen hade kunnat vara intressanta att fortsätta arbeta kring:
Kartläggning av aktörer
Vilka organisationer arbetar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt med
näthatshantering? Hur kan möjliga nätverk och samarbeten se ut?
Vidare forskning och analys utifrån ett normkritiskt perspektiv
Hur kan vi analysera förekomsten av hot och hat på internet utifrån ett
normkritiskt perspektiv? Hur syns diskriminering online och offline; likheter,
olikheter och samband?
Uppföljning av rapporten
Har rapporten ”Att motverka näthat” kunnat användas och i så fall hur? Hur har
utfallet blivit?
Privata företag
Hur ser privata företag på näthatsproblematik? Hur hanteras situationer där
kunder eller medarbetare blir utsatta? Hur kan privata aktörer och företag bidra
till en säkrare och tryggare miljö online?
14
