Nättrakasserier och näthat
– ett jämställdhetsmaterial
Utgiven av Diskrimineringsbyrån Humanitas
Kontakt: [email protected]
Telefon: 016-13 23 25
Humanitas webbplats: www.humanitas.se
Nätityders webbplats: http://humanitas.se/natityder/
ISBN: 978-91-637-6800-2
Författare: Tove Kättström
Språkgranskning: Gun Malmros
Textgranskning: Josefin Grände
Illustrationer: Siri Frances
Logotyp: Maja Olsson
Tryck: Arkitektkopia
Utgivningsår: 2014
© Diskrimineringsbyrån Humanitas
SIDA 1
Innehåll
Introduktion
3
Bakgrund till projektet
3
Disposition
4
Del 1 – Informationsdel
6
Nättrakasserier och näthat
6
Sexuella trakasserier
7
Kön, sexualitet och makt
8
Normer
9
Lagöversikt
11
Att anmäla näthat
14
Del 2 – Skolans arbetsmiljö
17
Attityder
17
Utsatt på nätet
20
En bra sexualundervisning
23
Del 3 – Att arbeta praktiskt mot näthat
26
Aktiv åskådare
27
Tjejer tillsammans
28
Frågor att diskutera inför lektionsupplägg
29
Arbetets upplägg
31
Del 4 – Avslutning
34
Vad är bra med nätet?
34
Vad är önskvärt?
34
Stödsidor på nätet för unga
36
SIDA 2
Introduktion
Det här är ett material för dig som arbetar med unga i skolan. Det
bygger på en kartläggning om attityder på nätet som Nätityder gjort
tillsammans med elever och personal på gymnasieskolor i Eskilstuna
och Västerås. 1 Syftet med materialet är att ge kunskap om nättrakasserier och näthat med koppling till kön och sexualitet.
Kunskapen från material et ska sedan kunna användas i skolans
arbete för likabehandling eller som stöd för att lägga upp lektioner
om ämnet. För färdiga lektionsplaner finns metodmaterial som andra
har producerat, och som vi kommer att lista längre fram i texten.
Det finns ett starkt och tydligt mandat för dig som arbetar i skolan att
integrera frågor om nättrakasserier och näthat i undervisningen och
materialet kan vara ett kunskapsstöd för dig i det arbetet. Det kan
även användas som underlag för diskussioner i arbetslaget samt i
arbete med organisation och likabehandlingsplaner. Att arbeta med
dessa frågor kommer i förlängningen att leda till att färre unga blir
utsatta för kränkningar. Genom att lyfta samtalet till a tt handla om
vilka attityder som ligger bakom kränkningarna samt informera om
vilket stöd som finns, kan vi också medverka till att fler som utsatts
söker hjälp. Det är ett viktigt arbete och du har möjlighet att göra
skillnad!
Bakgrund till projektet
Under senare år har det skett en snabb utveckling av internet och
nätanvändande. Internet är i dag en självklar del av många
människors vardag som erbjuder stora möjligheter till kommuni kation, social samverkan och inhämtning av information. Parallellt
med det ökade nätanvändandet har det dock uppmärksammats hur
nätet även används för trakasserier och hat. Framför allt tjejer och
Totalt deltog 22 personer i Nätityders kartläggning. Metoden för denna var således
mer kvalitativ än kvantitativ. I stället för att genomföra enkätundersökningar som
når många, men är svåra att göra djupgående, valde vi att föra mer djupgående
samtal i mindre grupper. Det gör att det är svårt att generalisera utifrån Nätityders
egna undersökning, och därför har det här materialet kompletterats med tidigare
undersökningar och kunskap om unga och nätet.
1
SIDA 3
kvinnor drabbas genom att exempelvis få sitt utseende kommentera t
och recenserat, oönskade sexuella förfrågningar eller utsätts för hot
och hat på grund av sitt kön.
Nätityder är ett projekt som drivs av Diskrimineringsbyrån Huma nitas. Det är ett jämställdhetsprojekt som tar avstamp i analysen att
tjejers utsatthet på nätet inte är isolerade företeelser, utan snarare
ett uttryck för attityder, värderingar och maktförhållanden i
samhället. Vissa tjejer blir direkt drabbade av näthat medan andra
anpassar sig medvetet eller omedvetet till priset man kan få betala
för att synas på nätet. Detta gör det till ett generellt
jämställdhetsproblem, och åtgärder för att minska nättrakasserier
och näthat måste ha ett genusperpektiv.
Genom att belysa de attityder och värderingar som ligger till grund
för nättrakasserier och näthat på grund av kön eller sexualitet, kan vi
också göra någonting åt dem och få hatet att minska. De som
framförallt utsätter tjejer för sexualiserade kränkningar på nätet är
killar och män. Därför är ett medvetet arbete med maskulinitetsnormer ett förebyggande arbete. Projektet Nätityder är kopplat till
det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska
upphöra, då rätten till kroppslig integritet givetvis också gäller på
nätet.
Disposition
Del 1 är en informationsdel som presenterar begreppen näthat,
nättrakasserier och sexuella trakasserier. I del 1 finner du också
resonemang kring makt och normer som rör kön och sexualitet, samt
en enkel lagöversikt och information om hur man kan anmäla
nättrakasserier och näthat. Del 2 handlar om skolans arbetsmiljö,
såsom attityder och jargonger, samt om att vara utsatt på nätet. Del
3 handlar om att arbeta praktiskt mot näthat utifrån några olika
infallsvinklar, och här finner du också hänvisningar till andra material
som innehåller mer detaljerade lektionsupplägg. Del 4 är en
avslutande del och sist i materialet presenteras stödsidor för unga på
nätet samt referenslista.
SIDA 4
Vi på Diskrimineringsbyrån Humanitas hoppas du får en bra läsning!
SIDA 5
Del 1 – Informationsdel
Nättrakasserier och näthat
Det finns ingenting i brottsbalken som heter ”nättrakasserier” eller
”näthat”, men orden används för att beskriva just trakasserier och
hat på nätet. Kort kan man säga att näthat är ett samlingsbegrepp för
hat, hot och trakasserier som sker på eller via nätet. Det kan vara
brott som begås via nätet, men också handlingar, kommentarer,
material eller meddelanden som inte är brottsliga.
Vi definierar här trakasserier som ett uppträdande som kränker
någons värdighet och kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. 2 , 3 I materialet beskrivs det näthat och de trakasserier
som sker med koppling ti ll diskrimineringsgrunden kön. Vi pratar om
jämställdhet mellan könen, men vi pratar också om kön och
sexualitet i en vidare bemärkelse och berör också de områden som
kan kopplas till diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller
könsuttryck och sexuell läggning.
De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
2
3
Denna definition kommer från Diskrimineringslagen. Trakasserier kan definieras
olika i olika sammanhang och av olika aktörer, och en del känner istället igen
begreppet som upprepade handlingar av något slag. Det här kan vara bra att tänka
på när ni pratar med elever om trakasserier, och den ena definitionen behöver inte
vara mer rätt än den andra.
SIDA 6
Sexuella trakasserier
Nätityder arbetar mot trakasserier på grund av kön, men också mot
sexuella trakasserier. Det kan till synes verka som att det är ungefär
samma sak, och många fall av sexuella trakasserier kan också vara
trakasserier på grund av kön. Däremot behöver det inte per
definition vara detsamma, och därför kan det vara bra att bena ut
begreppet innan det är dags att fundera ut hur dessa trakasserier kan
ta sig uttryck på nätet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha koppling till diskrimineringsgrunderna, utan beskrivs i diskrimineringslagen som ”ett
uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”
(Diskrimineringslagen 2013). En enklare förklaring går att finna i
RFSU:s material om att arbeta med sexuella trakasserier i skolan, där
sexuella trakasserier beskrivs som ”… ord eller handlingar av sexuellt
slag som gör att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på
annat sätt illa till mods …”(RFSU 2010).
Det vanligaste är att flickor och kvinnor utsätts för sexuella
trakasserier och vanligast att det är pojkar och män som utsätter
andra. Pojkar kan också bli utsatta av flickor, men framför allt utsätts
pojkar av andra pojkar. Utsattheten för flickor kan också förstärkas i
en ojämställd kontext (RFSU 2010).
Sexuella trakasserier är per definition i nte ömsesidiga och det är den
som blir utsatt som avgör situationen – känns det fel, så är det fel.
Sexuella trakasserier kan heller inte ursäktas med att det råder en
viss jargong i skolan som normaliserat dessa. Det är viktigt att
förmedla till eleverna att de har rätt att känna att någonting är
kränkande, även om den som utsatte dem inte själv såg det som en
kränkning. Lika viktigt är det att granska vilka jargonger som pågår i
skolan som skulle kunna normalisera sexuella trakasserier och sedan
arbeta medvetet för att förändra dessa.
SIDA 7
Vad kan sexuella trakasserier på nätet vara ? I Nätityders samtal med
elever kopplade de flesta ihop sexuella trakasserier med fysisk
oönskad beröring, men också till bland annat kommentarer på nätet
som kan dyka upp på olika forum, till exempel Facebook.
En del av de handlingar som vi själva ser som traka sserier kan i själva
verket vara brottsliga. Till exempel kan upprepade meddelanden
med sexuell innebörd eller upprepade oönskade sexuella inviter vara
sexuellt ofredande. Att hota att göra något sexuellt med någon annan
kan vara olaga hot.
Kön, sexualitet och makt
Strukturer och föreställningar kring kön och sexualitet påverkar vår
handlingsfrihet och makten över vår vardag. Dessa speglar sig också
i vårt nätanvändande, och näthat kan användas för att befästa eller
förstärka makt mellan både grupper och individer. Det är ingen slump
att i ett samhälle där män som grupp har mer makt än kvinnor som
grupp, möts tjejer och kvinnor av sexism på nätet och får hat som
ofta riktar in sig på deras kön. Sexuella trakasserier är vardag för
många tjejer och förstärker ett redan ojämställt sammanhang. Kön
och sexualitet handlar om vår identitet, vår vardag och våra
livsvillkor.
Maktförhållanden mellan grupper gör också avtryck i vilka normer
som finns i samhället, vilka i sin tur påverkar hur vi agerar gentemot
varandra. Ett exempel är stereotypa föreställningar om kvinnligt och
manligt. De går ofta hand i hand med en syn på mannen som norm,
där det som klassas som ”kvinnliga” egenskaper ses som sämre. Inom
genusvetenskapen finns en klassisk teori om ett genussystem i
samhället som dels bygger på en manlig överordning, dels på att män
och kvinnor hålls i sär i bemärkelsen att de tillskrivs olika egenskaper
(Hirdman 1988). Dessa föreställningar om olika egenskaper för
kvinnor och män brukar kallas för könsroller, som vi lärs in i beroende
på vilket kön vi har. Numera pratar vi oftare om normer för
maskulinitet och femininitet.
SIDA 8
Normer
En norm kan definieras som en oskriven regel för vad som är
”normalt”. Det finns både bra och dåliga normer och normer som är
olika beroende på situation eller sammanhang. Normer är någonting
vi förhåller oss till, men de är också föränderliga. De normer kring kön
och sexualitet som vi kommer att ta upp i det här materialet är främst
de som vi anser är begränsande.
Att ha ett normkritiskt förhållningssätt till kön och sexualitet innebär
bland annat att syna normen i stället för det som avviker från den.
Det som är normen nämns sällan vid namn och ses inte som en
”grupp” på samma sätt som det som avviker. Till exempel pratar man
om mannen som norm men analyserar oftast de som bryter mot
normen. Det gör att vi ofta fokuserar på hur tjejer ska ”anpassa sig”
för att undvika att bli utsatta, i stället för att prata om vad det är som
gör att killar och män utsätter.
Ett annat exempel på norm som har med sexuell läggning att göra är
heteronormen, som utgår från att personer är heterosexuella så
länge de inte säger något annat. Man pratar ibland också om
heteronormen som en tvåkönsnorm som utgår från att det bara finns
två kön, kvinnor och män, samt att dessa ska attrahera varandra.
Heteronormen värderar därmed inte bara sexuell läggning, utan
osynliggör också de som varken identifierar sig som kvinna eller man.
Både sexuell läggning och könsidentitet kan diskuteras i relation till
heteronormen, men det är viktigt att inte blanda ihop dem. Att vara
transperson säger ingenting om den sexuella läggningen, utan det går
att vara transperson och heterosexuell, homosexuell, bisexuell och
så vidare.
Att arbeta med maskulinitetsnormer förebygger och motverkar både
sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor och kan även
förebygga trakasserier på grund av könsidentitet, könsuttryck och
sexuell läggning.
SIDA 9
Ibland används begreppen cispersoner och
transpersoner när man talar om kön och
könsidentitet.
En
transperson
har
en
könsidentitet och/eller ett könsuttryck som
under perioder eller alltid skiljer sig från det kön
som de registrerades för när de föddes. Begreppet
cisperson används för att beskriva personer som
inte är transpersoner.
Att vara normkritisk handlar också om att ifrågasätta vem som får
sätta dagordningen och varför. Vem är det som behöver bli
”accepterad” eller ”tolererad” för den hen är, och vem får tolerera?
Det finns lätt fällor att falla i när vi inte medvetet funderar kring
normen. Ett exempel finns i Skolverkets stödmaterial för sex- och
samlevnadsundervisning i gymnasieskolan, där det beskrivs hur vissa
skolor arbetat med hbtq 4 separerat från den ”vanliga” sex- och
samlevnadsundervisningen som utgått från heteronormen och bara
fokuserat på heterosexuella relationer:
I s tä llet för a tt i nkludera hbt i a lla moment, och s kapa ett
ti l ltal s om i nkluderar ol ika s exuella i dentiteter, ha r det
s ka pats speciella tillfällen då frågorna berörts s eparat. Detta
gör a tt hbt-frå gorna l yfts fra m s om något a vvi kande och
nå got a tt förhå lla s i g ti ll. Det grundar s i g ofta på en
föres tällning om a tt a l la el ever i kl a ssrummet är
heterosexuella och a tt ma n pra ta r om ”nå gra a ndra
i ndivider”. Det kan handla om a tt omgi vningen s ka förstå,
4
Hbtq står för homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner. Queer brukar stå för en
önskan om att alla kön ska ingå eller att inte behöva definiera sig. Man kan se sin
könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer.
SIDA 10
tol erera, a cceptera och res pektera den i ndivid eller grupp
s om bryter mot gä ngse normer. Ma n brukar kalla det för ett
tol eranspedagogiskt förhållningssätt, men ri sken ä r a tt det
förs tä rker ta nkar om ett ”vi och dom”, en uppdelning mellan
de ”normala” och de ”a vvikande” (Skolverket 2013).
Lagöversikt
Då det här materialet främst handlar om attityder på nätet och inte
om juridik, kommer lagöversikten just att vara en översikt och en
presentation av de olika skrifter och sidor som vi har utgått från i
arbetet med Nätityder.
Brottsbalken
Samma lagar som gäller utanför nätet gäller på nätet. Enligt polisens
webbplats handlar brotten på nätet ofta om olaga hot, ofredande,
hets mot folkgrupp och förtal. Brott som går att koppla till det näthat
som framförallt drabbar tjejer är bland annat sexuellt ofredande och
försök till utnyttjande av barn för sexuell posering.
Statens Medieråd representerar Sverige i en kampanj mot näthat
från Europarådet som heter No Hate Speech Movement. Det är en
kampanj mot näthat som speciellt inriktar sig på sexistiskt och
rasistiskt näthat. På kampanjens webbplats tas en rad olika brott upp,
tillsammans med exempel på hur dessa kan begås via nätet. Läs mer
på www.nohate.se.
Även Ungdomsstyrelsen har tagit fram en skrift om hat på nätet som
nämner flera olika brott, såsom ofredande, olaga hot och hets mot
folkgrupp. På http://www.mucf.se/hat-pa-natet kan du läsa
mer och ta del av hela materialet om hat på nätet som bland annat
går att använda i skolan. På samma sida finner du också en
lärarhandledning till materialet som tagits fram av Diskrimineringsbyrån Uppsala.
SIDA 11
Hatbrottslagstiftningen
I Sverige finns en hatbrottslagstiftning som skyddar mot brott som
grundar sig på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,
religionstillhörighet eller trosbekännelse eller sexuell läggning.
Hatbrott beskrivs på polisens webbplats som ett angrepp på de
mänskliga rättigheterna som strider mot principen om alla
människors lika värde. Vilket brott som helst kan bedömas som ett
hatbrott om det grundar sig på en negativ inställning gentemot
någon av grupperna som listats ovan, och brotten olaga
diskriminering och hets mot folkgrupp är hatbrott i sig. Läs mer på
http://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olikabrott/Hot/Hatbrott/.
Nätityders fokusområden är främst hatbrott på grund av sexuell
läggning, och bland unga hbtq-personer är nätet en vanlig plats för
hatbrott. Detta beskrivs vidare i Ungdomsstyrelsens rapport om unga
hbtq-personer och hälsa (Ungdomsstyrelsen 2012).
Diskrimineringslagen
Att diskriminera handlar om att någon missgynnas på grund av kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Diskriminering enligt denna lag kan enbart ske inom vissa
områden, såsom arbetsliv, bostadsmarknad och utbildning. För a tt
något ska klassas som diskriminering enligt diskrimineringslagen
förutsätter det att den som diskriminerar gör det utifrån en viss
position. Till exempel kan en lärare diskriminera en elev, men en elev
kan inte diskriminera en lärare eller en annan elev enligt denna lag.
Diskrimineringslagen tar också upp trakasserier och sexuella
trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker någons
värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Till skillnad från diskriminering, kan trakasserier ske av vem som helst
mot vem som helst inom verksamheten, till exempel att en elev
trakasserar en annan elev. Det är trakasserier även när en elev trakasseras eller missgynnas, och det har samband med en anhörigs
könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller
SIDA 12
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuella läggning
(Diskrimineringsombudsmannen, Plan för skolan).
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker
någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband
med någon av diskrimineringsgrunderna. Ibland kan sådant som
uppfattas som sexuella trakasserier också vara sexualbrott, till
exempel sexuellt ofredande, och bör då polisanmälas.
Skollagen
Enligt skollagen har skolan skyldighet att förebygga och förhindra
kränkande behandling. Skolan är dels genom diskrimineringslagen
skyldig att motverka diskriminering och trakasserier, dels enligt
denna skrivelse skyldig att motverka kränkande behandling som inte
är diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Enligt Skolverkets allmänna råd ska trakasserier och kränkningar som
begås på elevernas fritid och fortsätter i verksamheten utredas
likadant som trakasserier och kränkningar som bara förekommer i
verksamheten. Skolverkets allmänna råd beskriver också att gränserna mellan fritid och skola suddas ut med hjälp av internet, och att
kränkningar i verksamheten ofta går hand i hand med kränkningar på
nätet. Lagen gör heller ingen skillnad på om kränkningarna sker på
skolgården eller på nätet (Skolverkets allmänna råd 2014).
SIDA 13
I de anmälningar som kommer till Barn- och
elevombudet är nätkränkningar ett återkommande problem och flickor är extra utsatta.
Det som börjar med utfrysning under
skoldagen fortsätter med elaka rykten och
kränkande bilder från samma elever på nätet
på kvällen.
Källa: Skolverkets allmänna råd 2014
Att anmäla näthat
Som beskrevs i del 1, är näthat ett samlingsbegrepp för hat, hot och
trakasserier som sker på eller via nätet. Näthat kan vara många olika
saker, och allt behöver inte vara brottsligt enligt svensk lag. Däremot
går det ofta att anmäla på olika sätt och här nedan presenterar vi en
lista med några olika åtgärder. Precis som lagöversikten, kommer det
här kapitlet att ge en översikt med hänvisningar för vidare läsning. Vi
vill att alla elever ska känna till sina rättigheter på internet, vart man
kan anmäla näthat eller annat som kränker en, och hur man går
tillväga för att anmäla.
Skolan
Skolan har skyldighet att motverka och åtgärda kränkningar med
koppling till verksamheten. När gränserna mella n skola och fritid
suddas ut med hjälp av internet, kan kränkningar som börjar i skolan
fortsätta på nätet, eller tvärtom. Enligt Skolverket går kränkningar i
verksamheten ofta hand i hand med kränkningar på nätet. Lagen gör
heller ingen skillnad på om krä nkningarna sker på skolgården eller på
SIDA 14
nätet (Skolverkets allmänna råd 2014). Även om det ibland kan vara
svårt att avgöra vad som är koppling till skolans verksamhet bör
skolan ändå finnas till hands för elever som utsatts, för att stötta och
hjälpa eleven att söka stöd. Vid en kränkning som faller under
brottsbalken kan eleven, gärna med stöd av skolan, också
polisanmäla.
Sociala medier
Kränkningar på sociala medier kan utövas antingen av någon som är
anonym eller som använder sitt riktiga namn. Sociala medier har ofta
en anmälningsfunktion, där det går att anmäla innehållet i en text,
grupp, i ett kommentarsfält med mera. Om kränkningarna på nätet
är brottsliga kan de också polisanmälas.
Polisen
För att anmäla näthat till polisen, går det bra att ringa 114 14 eller
besöka sin närmaste polisstation. Vid pågående brott ska man ringa
112. För att säkra bevis i ett brott som begås på nätet, kan man till
exempel ta skärmdumpar, spara och skriva ut e-postkonversationer
med mera.
När det gäller it-relaterade brott, finns följande att läsa på polisens
webbplats: ”När polisen till exempel utreder ett olaga hot som någon
utsatts för på ett socialt forum, utreds fallet inte av en it-brottsspecialist, utan av en utredare som jobbar med utredningar av den
typen av brott, i det här fallet hot. Däremot kan utredaren ta stöd
från en it-specialist för att säkra bevis, spåra, identifiera gä rningspersonen eller få
hjälp med
andra tekniska frågor.”
(http://polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/ITbrott/). Som framgår i denna beskrivning får polisen i ett brott som
är tillräckligt grovt identifiera gärningspersonen genom att till
exempel söka upp ip-nummer.
Det är bra att vara beredd på att en elev som polisanmäler en
händelse på nätet kommer att behöva stöttning före, under och efter
processen. Läggs förundersökningen ner för att polisen inte beslutar
om utredning, betyder det inte att brottet inte har begåtts. En person
SIDA 15
som anmäler ett brott som inte utreds eller inte leder till fällande
dom på grund av brist på bevis, kan känna sig sviken och kränkt en
gång till. Polisanmälan är dock bra, oavsett om brottet utreds eller
inte, då det bidrar till statistiken som kan ge en indikation till polisen
om hur vanligt näthat är.
SIDA 16
Del 2 – Skolans arbetsmiljö
Attityder
Attityder i skolan mot människor på grund av vilka de är, kan
analyseras och kopplas till diskrimineringsgrunderna . Att syna dessa
attityder kan vara en del i att kartlägga hur situationen ser ut för
eleverna i skolan vad gäller trakasserier och kränkande behandling.
Om det till exempel råder homofobiska attityder bland eleverna , bör
detta vara en varningssignal på att det förekommer trakasserier mot
elever på grund av sexuell läggning. Om det finns en nedvärderande
attityd mot kvinnor, kan det pågå trakasserier mot tjejer på grund av
deras kön. Om dessa attityder finns och uttrycks i skolan, kan elever
också bli kränkta av att höra dessa, även om de inte är riktade mot
en enskild elev. Enligt Skolverkets allmänna råd mot diskriminering
och kränkande behandling är personalen skyldig att vara
uppmärksam på det beteendemönster och den jargong som råder
mellan eleverna, som del av skolans skyldighet i att förhindra och
utreda kränkningar (Skolverket 2014).
I Nätityders samtal med elever och lärare var en vanlig uppfattning
att attityden på nätet ofta är hård mot tjejer, speciellt vad gäller
utseende och sexualitet. En kille som har mycket sex kallas för ”kung”
eller ”hingst”, medan en tjej som har mycket sex kallas för ”hora”
eller ”slampa”. En annan grupp som också pekades ut som extra
utsatt var den som inte lever upp till heteronormen. ”Bög” är ett
vanligt skällsord för någonting som är ”dåligt” och kan dyka upp i
olika kommentarsfält. Den reklam och de annonser som kommer upp
i ens flöde på sociala medier utgår ofta från att alla är heterosexuella.
Samtidigt menade vissa vi pratade med att internet också kan vara
en plats där man får stöd för att man vågar sticka ut från mängden
och bryta mot normer. Det fanns en uppfattning om att den som syns
mycket och tar plats på nätet kan få mycket stöd, men också får
”räkna med” att få utstå trakasserier och hat.
SIDA 17
I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 undersöktes hur attityder
kring kön är kopplade till hur unga använder våld. Där kom det fram
att för de killar som instämmer i stereotypa påståenden om köns roller, maskulinitet och femininitet ökar risken att ha utövat en
våldsam eller kränkande handling med 3,2 gånger jämfört med killar
som inte håller med om dessa påståenden (Unga och våld,
Ungdomsstyrelsen 2013).
Det var också många i Nätityders samtal som såg en koppling mellan
normer för maskulinitet och femininitet till attityder mot ickeheterosexuella och transpersoner. Detta för att man bland annat
menade att det ingår i könsrollerna för män och kvinnor att de också
ska vara heterosexuella. Enligt dessa roller lever då till exempel en
homosexuell kille inte upp till mansnormen och ”bög” används då
med negativ klang om det som ses som feminint. Flera menade att
det var en hårdare attityd mot bögpar än mot lesbiska par, men att
lesbiska par i stället fick inviter från killar om att följa med hem från
krogen och liknande, vilket också visade på att deras sexualitet inte
togs på allvar.
SIDA 18
SIDA 19
Utsatt på nätet
I medier har det tidigare pratats om tjejer och kvinnor som får utstå
trakasserier och hat på nätet på grund av deras kön, som tar sig
uttryck i att kvinnors kroppar blir bedömda, recenserade, kritiserade
och där tjejer och kvinnor berövas rätten till kroppslig integritet.
Nättrakasserier och näthat finns i ungas vardag och därmed också i
eller med koppling till skolan. Har man inte själv varit utsatt, har man
antagligen sett eller hört om någon annan som blivit det.
Känd eller anonym?
Erfarenheter visar att en del personer använder sin möjlighet att vara
anonym som ett verktyg för att kränka andra på nätet. Dock är det
många unga personer som vet vem det är som kränker dem. När det
handlar om kränkningar som börjar i skolan och fortsätter över nätet
efter skoltid, kan man tänka sig att eleven som blir utsatt ofta vet vem
det är som ligger bakom.
I Nätityders samtal med elever och lärare tas anonymiteten upp som
någonting som möjliggör hat på nätet. Som anonym behöver du inte
stå för vad du gjort på samma sätt i och med att du inte behöver se
personen i ögonen. Det talas ibland om att internet ses som en egen
värld med egna regler, en juridisk ”frizon”, där det som sägs och
skrivs inte händer ”på riktigt”. Dock visar Nätityders samtal att många
ser det som händer på nätet som lika verkligt som det som händer
utanför, även om inte alla håller med om det påståendet. Många ser
en kränkning på nätet som precis lika verklig som en kränkning
utanför.
SIDA 20
Att prata om utsatthet
Internet är ingen isolerad ö, utan det speglas av vilka värderingar och
attityder som finns i övriga samhället. Att arbeta för ett schysstare
nätklimat bör därför gå hand i hand med att syna vilka attityder som
råder i samhället och arbeta med värderingar på alla arenor. Ämnen
om kön, sexualitet, könsidentitet och sexuell läggning handlar om vår
person och integritet. Därför är det extremt viktigt att du som
pedagog markerar om någon yttrar åsikter som kränker olika
samhällsgrupper. Visa att det inte är okej att säga sådant som att ”det
är äckligt med bögar”, eller att ”tjejer som lägger ut porriga bilder får
ta att det kan hända saker sedan”.
Med ovanstående sagt, är det viktigt att informera eleverna om vad
de har för rättigheter på nätet och visa att skolan är öppen för att
stötta elever som varit utsatta för kränkningar. Tala om för eleverna
att ingen har rätt att skriva vad de vill till dig, att man har rätt att säga
ifrån, ”blocka” och anmäla en person som beter sig illa. Förmedla att
man har rätt att slippa uts tå kränkande behandling och att man är
SIDA 21
värd att må bra, att lagen gäller även på internet och att man kan
polisanmäla precis som när brott begås utanför nätet. Att ni i
skolpersonalen visar att ni känner till, funderar kring och tar
nättrakasserier och näthat på allvar samt arbetar mot det, möjliggör
för elever att våga berätta om sin eller någon annans situation på
nätet.
Hur ni ska prata om kränkningar på nätet kan vara en avvägning
beroende på situationen, vilken grupp ni har och om det finns en
historia av nätkränkningar eller nätrelaterade incidenter i klassen.
Statens Medieråd ger i sitt lärarmaterial för högstadiet och gymnasiet
olika tips på hur man kan prata om nätet från olika aspekter och olika
teman. När det gäller hat på nätet, tar de upp olika frågor att samtala
kring samt vad man kan tipsa om för åtgärder vid utsatthet. De tar
också upp att frågor om näthat kan kännas personliga och hur det
som pedagog går att förhålla sig till det. Syftet med lektionen om
näthat som ges exempel på i materialet är att ”Eleverna ges möjlighet
att fundera på vad hat på nätet är och hur det kan uppfattas olika. De
får också information om vad de kan göra om de drabbas ” (Statens
Medieråd 2014).
Skuldbelägg inte
När man pratar om utsatthet för trakasserier och sexuella tra kasserier, så måste man utgå från att det finns en eller flera elever i
klassen som varit med om sådana situationer – antingen på nätet, i
den fysiska världen, eller både och. En diskussion får aldrig hamna i
att skuldbelägga personer som utsatts eller att ifrågasätta deras
reaktion på det inträffade. Förmedla att det aldrig är ens eget fel om
man blir utsatt. Försök också att lyfta diskussionen till vilka
strukturer, normer och värderingar som ligger bakom nättrakasserier
och näthat, både för att koppla diskussionen till attityder i samhället
och för att elever inte ska känna sig utpekade som individer – varken
de som blivit utsatta eller de som utsatt andra. Du som pedagog
behöver alltså visa att du finns tillgänglig både för dem som utsatts
och för dem som själva har utsatt någon. För detta kan man inleda
ett samarbete med elevhälsan för beredskap om någon anförtror sig.
SIDA 22
Vi vet sedan tidigare att sexism drabbar tjejer i vardagen; tjejer blir
utsatta för sexuella trakasserier, får dras med horrykten, både på
nätet och utanför, och får sina kroppar recenserade i
kommentarsfält. Som tidigare nämnts, är flickor också extra utsatta
enligt de anmälningar om nätkränkningar som kommer in till Barnoch elevombudet. Det är inte ovanligt att tjejer som utsätts för
sexism av olika slag blir skuldbelagda av omgivningen och därför är
det viktigt att motverka detta i ett jämställdhetsarbete.
En bra sexualundervisning
Någonting som skolan redan gör som handlar om kön och sexualitet
kunskap går att
integrera
är
och där Nätityders
sexualundervisningen. Det är viktigt med en bra sexualundervisning
som inte bara handlar om biologi och reproduktion utan också om
relationer, känslor, samtycke och gränssättning i situationer som inte
känns okej.
Det är också viktigt att sexualundervisningen inte blir heteronormativ
och inkluderar alla elever oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet
eller könsuttryck. Enligt skolverkets skrift om sex- och samlevnadsundervisning betonas vikten av att inkludera hbt(q) i all a moment,
just för att det inte ska ses som någonting avvikande eller att man
pratar om ”några andra” som inte finns i rummet (Skolverket 2013).
Det är rimligt att anta att klassen alltid representeras av olika
könsidentiteter, sexuella läggningar och har olika erfarenheter i
sådant som rör sex och samlevnad. Se till att hbtq inte framställs som
att det handlar om ”de andra” som inte sitter i rummet, och nämn
att det går att ha fler könsidentiteter än tjej och kille.
Bemöt också åsikter som tenderar att cementera könsroller för tjejer
och killar eller kvinnlig och manlig sexualitet. Normkritiken är viktig
även här. Till exempel kan det handla om att när man pratar om
nätet, blir det mycket fokus på vad man ska akta sig för: inte lägga ut
bilder, inte ha sexuella kontakter med folk man inte känner – även
om det inte är uttalat ”vet” alla att man framför allt tänker på
tjejerna.
SIDA 23
Internet har gjort mycket information tillgänglig för unga om sexualitet och låter unga själva söka upp information och ställa frågor
anonymt, till exempel till personal på ungdomsmottagningar runtom
i landet. Samtidigt har också porrindustrin växt genom
internetutvecklingen, vilket även gjort den mer tillgänglig. Utan att ta
hänsyn till allt pornografiskt innehåll på nätet, som ka n variera till sin
karaktär, går det i alla fall att säga att pornografin s om industri sänder
ut tydliga bilder av manlig och kvinnlig sexualitet, där mannen ska
dominera kvinnan och där kvinnans uppgift är att vara till för
mannen. Inte sällan innehåller den våld mot kvinnor och inte sällan
glorifieras våldet. Det kan också ses som våld att tvinga någon att titta
på pornografi .
Pornografin inverkar givetvis på ungas syn på sexualitet och på
kvinnosynen i samhället. Som tidigare nämnts, är det vanligt att
tjejers utseende bedöms och betygssätts på nätet. Tjejer som lägger
upp bilder på sig själva vittnar om att de blir kallade för horor och
slampor, vilket är vanliga ord för tjejer inom porrindustrin.
Att reflektera kring porrindustrin och sexualisering i det offentliga
rummet handlar inte om att moralisera för eleverna, utan snarare om
att få in tankar och samtal om värderingar i samhället, hur de
påverkar populärkulturen, om reklamens budskap med mera. Om det
här ska göras i samband med sexualundervisning eller inte får du själv
bedöma. Kom ihåg att syftet med samtalen bör vara att granska de
attityder och värderingar som ligger bakom det vi upplever, inte att
det ska handla om enskilda personer eller aktörer i reklam eller
pornografi. Det är viktigt att kunna reflektera kring vad till exempel
porrindustrin förmedlar, utan att skuldbelägga de unga som tittar på
pornografi, eller som själva har erfarenheter av den (ofrivilligt eller
frivilligt).
Sammantaget är en bra sexualundervisning viktig för att kunna
utmana stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt och göra
sig av med myter om kvinnlig och manlig sexualitet. En bra
sexualundervisning är också inkluderande och normkritisk.
SIDA 24
Tips! Bara genom språket du använder, kan du
bli mer inkluderande. Ett exempel är att
använda ordet partner, i stället för att
automatiskt säga flickvän när ni pratar om
killars relationer (om det inte finns ett syfte
med övningen att ni just ska prata om en kille
och hans flickvän).
SIDA 25
Del 3 – Att arbeta praktiskt mot
näthat
Nätityder handlar om hur attityder och värderingar i samhället
uttrycks via nättrakasserier och näthat. Fokus bör därför ligga just på
vilka attityder som möjliggör nättrakasserier och näthat och hur
dessa kan förändras. Nedan finns några frågor som ni kan diskutera
igenom i personalgruppen inför materialets användning för att skapa
gemensamma strategier och handlingsberedskap för olika situationer.
Sist under lektionen när ni pratar om nättrakasserier och näthat
(oavsett om är vid en lektion eller flera) är det bra att skriva upp var
eleverna kan söka stöd om de blivit utsatta för kränkningar, så att de
personer som har erfarenheter av detta får veta vart de kan vända
sig. Att visa upp en lista för hela klassen gör att de individer som varit
utsatta inte blir utpekade. Även för andra i klassen kan det ha en
förebyggande funktion att titta på de webbplatser som listas samt
om någon vill söka hjälp för att den själv har kränkt någon.
Det finns flera sätt att arbeta på, och lektionsupplägget kan variera
beroende på hur många elever du har, hur lång tid ni har och vad ni
vill få ut av lektionen. Se Nätityder som ett stöd i arbetet mot
diskriminering och för mänskliga rättigheter. I Skolverkets allmänna
råd för arbete mot diskriminering och kränkande behandling står
följande:
För a tt mi ns ka förekomsten av krä nkningar ä r det vi ktigt att
ocks å diskutera dessa frågor med barnen och eleverna. Det
ä r vi kti gt a tt analys era vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet
och rä ttvi s a i nnebär för ba rnen och el everna (Skolverket
2014).
Hur kan ni analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och
rättvisa innebär för eleverna på nätet? I detta kapitel ger vi några
SIDA 26
exempel, men det är ni som pedagoger som får avgöra vad som
fungerar bäst på just er skola eller i er klass.
Aktiv åskådare
Det är många som någon gång har sett en annan person bli kränkt på
nätet. Därför kan det vara bra att prata om nättrakasserier och näthat
utifrån ett så kallat åskådarperspektiv. Alltså, vad kan jag göra om jag
ser att någon annan blir kränkt på nätet?
Att låta eleverna själva benämna och komma på olika sätt att stötta
varandra på nätet, kan öppna upp för att de kan göra det om någon i
klassen blir utsatt, men också för att det visar hur många sätt det
faktiskt finns att stötta någon på. Gör gärna en egen lista i förväg så
att du kan komplettera det som eleverna säger. I Nätityders samtal
SIDA 27
kom det fram exempel på att elever gick till lärare och pratade för att
de var oroliga för en annan elev efter händelser på nätet, och att det
var så lärarna fick kännedom om att någon for illa. Det är en typ av
handling som görs som aktiv åskådare.
Det kan också tänkas ha en förebyggande poäng att reflektera kring
vad man själv skulle kunna göra om någon annan blir utsatt, och att
reflektera kring vilket ansvar sidor på nätet bör ha för sina användare.
Att vara aktiv åskådare kan också handla om att själv anmäla
stötande sidor och grupper i sociala forum, för att som utomstående
hjälpa dem som riskerar att kränkas i olika forum på nätet. Ett sådant
här samtal kan också kombineras med ett om hur vi önskar att det
ska vara på internet och vad som krävs för att det ska bli bättre (se
mer i del 6).
Tjejer tillsammans
Nätityder är kopplat till det jämställdhetspolitiska delmålet att
samhälls- och folkhälsoproblemet mäns våld mot kvinnor ska
upphöra, och som del i ungas vardag är det viktigt att arbeta med
detta i skolan.
Mäns våld mot kvinnor, eller sexualiserat våld som det ibland kallas,
kan vara alltifrån blickar, ord, tafsningar till misshandel och våldtäkt.
Uttryck för detta på nätet kan bland annat vara att få oönskade
sexuella inviter, bli kontaktad av någon över nätet för att denne
senare ska begå övergrepp (grooming) eller annat som kränker och
inkräktar på tjejers kroppsliga integritet. Mäns våld mot kvinnor tar
sig uttryck på olika sätt på nätet, och det som Nätityder främst har
fokuserat på är det verbala våldet som till exempel utövas i form av
kommentarer i sociala forum, där tjejer får utstå hot, hat och
trakasserier just för att de är tjejer.
En välbeprövad metod för att ge tjejer som grupp verktyg för att
stärka varandra är att ge dem separata rum att vara i. Det kan vara
för att prata, stötta varandra och för att få ha tolkningsföreträde över
sina egna erfarenheter. Just när det gäller sexualiserat våld, delar
många tjejer erfarenheter och ett separat rum blir en tryggare plats
där det är lättare att prata om dessa saker med mindre chans att den
SIDA 28
som utsatt dem sitter i rummet. Tjejjourer håller ofta tjejgrupper på
skolor, och killarna kan också få prata i en gr upp som leds av till
exempel ungdomsmottagningen, eller kanske kuratorn i skolan.
Att notera inför en eventuell könsuppdelning är att alla inte definierar sig som tjej eller kille. Detta kan man synliggöra inför en
könsuppdelning genom att nämna att alla inte behöver definiera sig
som något kön, och att man själv har rätt att definiera sin
könsidentitet. Du som pedagog kan förklara varför du väljer att
arbeta könsuppdelat, till exempel att du kommer att dela upp i kön
eftersom vi ofta behandlas olika beroende på om vi uppfattas som
tjej eller kille av samhället, och därmed kan ha olika erfarenheter av
sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön . Du som
pedagog får avgöra utifrån hur situationen ser ut i din klass och vilket
som är det bästa sättet att arbeta på.
Ett alternativ är att till exempel ha en tjejgrupp under några veckor
som träffas utanför lektionstid. I många kommuner finns en tjejjour
som brukar gå att kontakta för att komma ut i skolor för att hålla
tjejgrupper. Det kan vara kul för tjejerna att det kommer några
utifrån som dessutom är vana vid att prata med tjejer om
trakasserier, våld, relationer och annat. Tjejjourer eller andra
föreningar erbjuder ibland också kurser i feministiskt självförsvar för
tjejer, där de får ett eget rum att stärkas som grupp och som
individer.
Frågor att diskutera inför lektionsupplägg
Följande frågor kan ni diskutera i er personalgrupp för att omsätta
kunskapen från detta material till praktiskt arbete. För färdiga
lektionsupplägg kommer vi att hänvisa till tidigare producerat
material om att arbeta mot näthat. Det som Nätityder kan tillföra till
de andra materialen är just vårt jämställdhetsperspektiv och fokus på
trakasserier på grund av kön eller sexualitet.
SIDA 29
Frågor att diskutera
1.
Kartläggning
Vad finns det för attityder i skolan kring kön, könsidentitet,
sexualitet och sexuell läggning?
Har det funnits ett arbete kring nätet i skolan tidigare och
hur har det i så fall sett ut? Diskutera också vilket arbete ni
gjort för jämlikhet mellan könen samt arbetet för jämlikhet
oavsett
könsidentitet
eller
sexuell
läggning.
Hur ser det ut på vår skola? Finns det en jargong som kan
leda till att elever kränks i skolan eller på nätet?
2.
Förutsättningar och arbetsmetoder
•
Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för att samtala om
nättrakasserier och näthat? Vad krävs för att nå dit?
•
Vad har vi i personalen själva för föreställningar och
värderingar som påverkar vår syn på ungdomars
nätanvändande? Vilka för- och nackdelar finns med att själv
ha ett ”vuxenperspektiv” på nätet? Vad finns det för normer
vi har vant oss vid som har format våra åsikter?
Hur undviker vi att moralisera i onödan, eller att
skuldbelägga unga för deras nätanvändande, och i stället ha
en konstruktiv dialog om nätet? Finns det en risk att vi
omedvetet eller medvetet diskuterar tjejers nätanvändande
på ett annat sätt än killars? Vad kan det leda till?
SIDA 30
Förankring i skolans uppdrag
Diskutera arbete mot nättrakasserier och näthat i förhållande till …
skolans ansvar att lära ut om de mänskliga rättigheterna
likabehandlingsplan(er) utifrån diskrimineringslagen och
skollagen
skolans ansvar att förebygga och åtgärda trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten
skolans ansvar att förebygga
trakasserier.
och åtgärda sexuella
Diskutera vidare om målen att varje elev …
kan göra medvetna ställningstaganden grundade på
kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande
demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
ska respektera andra människors egenvärde och integritet
ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa
människor.
Källa: Skolverket 2011.
Arbetets upplägg
Det finns olika sätt att arbeta med det här materialet med elever,
också beroende på ditt syfte och mål med lektionerna. Det går att
föreläsa om ämnet, men också att göra praktiska övningar på olika
sätt. Det kan vara att samtala i mindre grupper, ”bikupor ”, fylla i
tankebubblor på tavlan eller göra värderingsövningar.
SIDA 31
Fundera över i vilka sammanhang som olika övningar är bra.
Beroende på skolmiljön eller olika händelser i skolan bör man tänka
på hur vissa saker kan anpassas, eller om de helt enkelt inte är
lämpliga att ta upp vid vissa tillfällen. Diskrimineringsbyrån Uppsala
beskriver i en lärarhandledning om hat på nätet: ”Om det till exempel
just skett en näthatsrelaterad incident på skolan kan det leda till
fastlåsta positioner och ställningskrig i diskussionerna. I så fall kan det
bli extra viktigt att tydliggöra att ni inte ska diskutera enskilda fall på
eller i anslutning till skolan” (Myndigheten för ungdoms - och
civilsamhällesfrågor 2014).
Lektionsupplägg och övningar
Förslag till lektionsupplägg och övningar finner du i följande material:
Ses Offline? (Ungdomsstyrelsen 2014)
Metodmaterial om unga, sex och internet. Materialet är
uppdelat i fyra lektioner, varav den fjärde specifikt handlar om
kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Finns att ladda
ner/beställa på www.mucf.se.
Får man skriva vad man vill på nätet? (MUCF 2014)
Lärarhandledning till skriften Hat på nätet (Ungdomsstyrelsen
2014) författad av Diskrimineringsbyrån Uppsala. Både skriften
om hat på nätet samt lärarhandledningen till detta finns att
ladda ner/beställa på www.mucf.se.
Statens medieråd, Jag <3 internet – för högstadiet och
gymnasiet (2014)
Materialet består av sju lektionsupplägg som behandlar frågor
som elevernas egen nätvardag, elevernas rättigheter och
skyldigheter på nätet, upphovsrätt och internetsäkerhet, ha t och
SIDA 32
mobbning på nätet och sex på nätet. Materialet finns att ladda
ner på www.statensmedierad.se.
Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan (RFSU 2010)
Ett material från RFSU som kan användas som handl edning för
att arbeta mot sexuella trakasserier i skolan. I materialet
presenteras
olika arbetsmetoder
samt förslag på
lektionsupplägg. Materialet finns att ladda ner på
http://www.rfsu.se.
Machofabriken
Machofabriken är ett metodmaterial som ger verktyg för att
arbeta för jämställdhet och mot våld, med fokus på hur sociala
normer för manlighet kan ifrågasättas och förändras. Hitta och
beställ material på http://www.machofabriken.se.
SIDA 33
Del 4 – Avslutning
Vad är bra med nätet?
I samband med att ni i skolan pratar om utsatthet på nätet, kan det
vara bra att också ta upp vad som är bra med nätet eller vad som
skulle behöva göras för att det ska bli en schysst plats för alla att vara
på.
Flera samhällsfunktioner för unga är tillgängliga digitalt, såsom
ungdomsmottagningen, tjejjouren, ungdomsjouren och brädspelssällskapet. Internet kan användas för att utöva sina intressen eller
diskutera dem med andra i olika forum. I Ungdomsstyrelsens rapport
Om unga hbtq-personer: hälsa, beskrivs det att för gruppen hbtqpersoner kan internet vara en plats där det går att vara sig själv, knyta
kontakter med andra hbtq-personer och också upplevas som en
frizon från heteronormen (Ungdomsstyrelsen 2012). Det finns
mycket som är bra med nätet, och det är viktigt att komma ihåg när
man arbetar med dessa ämnen.
Vad är önskvärt?
Förutom att prata om vad som redan är bra på nätet, går det också
att prata om vad som är önskvärt. Det är lätt att i en diskussion om
nättrakasserier och näthat landa i en känsla av att ingenting går att
förändra och att det är själva internet som är boven i dramat. Men
internet är här för att stanna , och lösningen på nättrakasserier och
näthat kan inte vara att sluta använda internet. I sådana lägen är det
viktigt att komma ihåg att det är vi människor som skriver på nätet
och att människors beteende går att förändra. Prata därför också
med dina elever om vad som är önskvärt på nätet. Vad vill vi att
internet ska vara?
I Statens Medieråds lärarmaterial om internet ges tips om att låta
eleverna göra en nätkonvention. De får då utgå från Barnkonventionen och försöka omformulera rättigheterna i den till att gälla
ungas liv på internet. Det kan göras i små grupper där eleverna väljer
SIDA 34
ut några rättigheter att fokusera på, och sedan slår man ihop
gruppernas presentationer och skapar en gemensam nätkonvention
för klassen (Statens Medieråd 2014). Barnkonventionen gäller
personer upp till 18 år, och i gymnasieskolan kan det därför variera
vilka som omfattas av den och vilka som inte gör det. Kanske går det
bra att använda rättigheterna från Barnkonventionen som exempel
ändå, eller så kan du utgå från ett annat dokument och använda
liknande upplägg. Det som det handlar om är att prata om
rättigheter. Att betona allas lika och okränkbara värde är en del i
likabehandlingsarbetet och kan också förebygga att man kränker
någon annan. Det är också en demokratisk rätt att just få veta om
sina rättigheter.
Kom ihåg att de elever ni undervisar är morgondagens vuxna och den
första generation som levt hela sitt liv med internet. De har alla
möjligheter att förändra internet till det bättre!
SIDA 35
Stödsidor på nätet för unga
1000 möjligheter
www.1000mojligheter.se
Barn- och elevombudet
www.skolinspektionen.se/BEO
BRIS
www.bris.se
Fryshusets Nätvandrare
www.natvandrarna.se
Killfrågor.se
www.killfragor.se
Kränkt.se
www.kränkt.se
RFSL brottsofferjour
www.rfsl.se/brottsoffer
Tjejjouren
www.tjejjouren.se
Ungdomsmottagningen
www.umo.se
Andra verksamheter
Barn- och ungdomspsykiatrin
Polisen
RFSU
www.rfsu.se
Socialtjänsten
Transformering
www. transformering.se
Det finns också verksamheter dit man kan vända sig för att anmäla
näthat och få kostnadsfri hjälp att stämma i domstol. Två av dessa
är Diskrimineringsbyrån Uppsala (www.diskrimineringsbyran.se) och
Juridikinstitutet (www.juridikinstitutet.se).
SIDA 36
Referenser
Diskrimineringslagen (2013). Tredje upplagan.
Friends (2014). Nätkränkningar.
Hi rdman, Yvonne (1988), Genussystemet: teoretiska funderingar kring
kvinnors sociala underordning.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Får man
skriva vad man vill på nätet?
RFSU (2010). Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan.
Statens medieråd (2014). Jag <3 internet – för högstadiet och gymnasiet.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma
ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket (2013). Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan.
Sexualitet, relationer och jämställdhet i de gymnasiegemen-samma
ämnena.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och
kränkande behandling.
Ungdomsstyrelsen (2012), Om unga hbtq-personer. Hälsa.
Ungdomsstyrelsen (2014). Ses Offline? Ett metodmaterial om unga, sex
och internet.
Ungdomsstyrelsen (2013). Unga och våld- en analys av maskulinitet och
förebyggande verksamheter.
http://www.do.se/sv/Material/Plan-for-skolan/
http://www.mucf.se/hat-pa-natet
www.nohate.se
http://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Hot/Hatbrott/
http://polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/IT-brott/
SIDA 37
SIDA 38
Diskrimineringsbyrån Humanitas
Humanitas är en av 14 antidiskrimineringsbyråer och ingår i
nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Humanitas verkar i
Sörmland och Västmanland, med säte i Eskilstuna. Vi är religöst och
partipolitiskt obundna och finansieras av såväl statliga som
kommunala medel. I vår ordinarie verksamhet arbetar vi mot alla
former av diskriminering som är reglerad i svensk lag utifrån
diskrimineringsgrunderna etnicitet, funktionsnedsättning, kön,
könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och ålder.
Hos Humanitas kan du få hjälp om du blivit diskriminerad. Vi erbjuder
kostnadsfri rådgivning i diskrimineringsärenden. Du kan också boka
utbildningar och
föreläsningar kring diskriminering till din
arbetsplats, din skola eller din förening.
SIDA 39
