Handläggare:
2003-06-10
Ann-Christine Persson
Dnr: 03/71
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över betänkandet (SOU 2002:120)
Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för
gymnasieskolan
Synskadades Riksförbund, intresseorganisation för landets
synskadade, har beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerade betänkande och vill framföra nedanstående
synpunkter.
Vi har inget att erinra mot förslaget till åtta sektorer i den
framtida gymnasieskolan då vi inte kan se att detta i sig
påverkar synskadade elevers skolgång negativt jämfört
med idag. Däremot har vi en del synpunkter utifrån
kommitténs diskussioner och övriga förslag.
Vi vill särskilt lyfta upp skolans uppdrag att vara en levande
social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära.
Både dagens och den föreslagna gymnasieskolans struktur
innebär många byten av rum, gruppkonstellationer och
lärare som försvårar uppdraget. För de flesta gravt
synskadade eleverna tar det längre tid att hämta böcker,
hitta till nya klassrum jämfört med övriga elever. Skolverket
konstaterar i sin rapport "Utan fullständiga betyg" (Dnr
2000:1838) att de ständiga förflyttningarna kan vara
ansträngande och svåra att hinna med. Hemklassrum kan
reducera svårigheterna för elever med funktionshinder och
anonymiteten minskar och de informella kontakterna
mellan elever och elev-lärare ökar. Nu är det dags att sätta
eleven i centrum och skapa en god arbetsmiljö genom
hemklassrum!
2
8. Utgångspunkter för en ny struktur för
gymnasieskolan
Tiden är ofta en bristvara för elever med funktionshinder.
För synskadade elever tar det tid att lära sig hitta i nya
miljöer och känna igen nya människor. Man behöver
många gånger mer tid för att inhämta och ta del av
information, jämfört med övriga elever. Och det tar tid att få
läromedlen tillgängliga. Allt sammantaget gör att det kan
vara svårt att hinna med tempot på de nationella
programmen, vilket kan resultera i att eleven placeras på
ett individuellt program.
Vi anser att den nya gymnasieutbildningen ska vara flexibel
och i hög grad individualiserad för att elever med
funktionshinder ska ha möjlighet att uppnå målen i
utbildningen. Utgångspunkten måste vara att eleven får
den tid som denne behöver utifrån sina behov. Det kan
innebära att eleven behöver gå längre tid på gymnasiet än
vad som är allmänt.
Synskadade elever behöver anpassning och stöd i
skolarbetet. Vi vill påpeka att övergången mellan grundoch gymnasieutbildning måste planeras i god tid för att
utbildningen ska bli så bra som möjligt för eleven.
Åtgärdsprogrammet är en bra utgångspunkt vid
planeringen.
13. Individuell studiegång i gymnasieskolan
De flesta synskadade elever klarar både grund- och
gymnasieutbildningen bra om de får rätt stöd och hjälp. För
en liten grupp elever har grundskoletiden dock varit mycket
problematisk. Brist på tid och kunskap i skolan om
synskadans konsekvenser har oftast varit skälet till att
eleverna fått svårigheter att klara vardagen i skolan och
fritiden. För tio år sedan startade en "Preparandkurs" för
denna målgrupp, vars syfte var att förbereda dem på
framtida gymnasiestudier och/eller arbetsliv. Kursen är
förlagd till folkhögskola med internat och är ett individuellt
program inom gymnasieskolan. Utbildningen innehåller en
hel del praktikperioder, psykologi, studieteknik och
handikapprelaterade ämnen. Hur passar kursen in i den
föreslagna gymnasieutbildningen?
3
Vi anser att en individuell studiegång måste ta hänsyn till
synskadade elevers särskilda behov.
Vi anser att de positiva erfarenheterna från det individuella
programmet ska ingå i en individuell studiegång.
14. Att lära i arbetslivet
Vi instämmer i kommitténs förslag att alla elever i
gymnasieskolan bör få en period av lärande i arbetslivet
som är tillräckligt långa för att ge effekt.
Synskadade elever har i regel svårare än andra att få
sommarjobb och därmed liten praktisk erfarenhet av vad
yrkeslivet innebär. Det i sin tur påverkar framtida val av
utbildning och yrke. En praktikperiod under gymnasietiden
ger tillfälle för synskadade elever att visa vad de kan och
öppnar möjligheten för sommarjobb.
Vi vill också poängtera studievägledarens roll under
utbildningstiden. Denne är en viktig part vid upprättande av
åtgärdsprogram och bör ha en kontinuerlig kontakt med
elever med funktionshinder.
15. Elevernas val och kommunernas utbud av
gymnasieutbildning
Kommittén anser att elevens rätt bör stärkas.
Utgångspunkten har varit att skapa större möjligheter för
eleverna att välja och också tas emot på önskad utbildning
i hemkommunen eller annan kommun. Det kan också gälla
enskild skola och fler och fler elever väljer fristående skola.
Möjligheten att välja är bra men ju fler som väljer desto
större blir diskrimineringen för synskadade elever som inte
kan välja, därför att de behöver extra stöd under
utbildningstiden. Det kan vara i form av assistent eller extra
lärarresurser. Enligt skollagen behöver kommunen inte
lämna bidrag till enskild skola om det innebär "betydande
ekonomiska svårigheter" till exempel extra personal (PM
U2001/1210/G).
Med vänlig hälsning
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND
4
Lennart Nolte
