Världsmusik * Ett genomtänkt begrepp?

Världsmusik – Ett genomtänkt begrepp?
En analys av genrens innebörd för en
konsertarrangör i relation till lexikala uppgifter och
forskningslitteratur
Gustaf Bäckström
C-uppsats, HT 2012
Institutionen för musikvetenskap
Uppsala universitet
Handledare: Sten Dahlstedt
2
Abstract
Ända sedan slutet av 1980-talet, då genrebegreppet världsmusik konstruerades, har
dess innebörd diskuterats. Trots att begreppet är relativt ungt har delar av musiken som
ryms inom genren spelats i hundratals år. Politik, etnicitet, geografi, kommersialism och
historia är några av de faktorer som bör ges hänsyn när man diskuterar detta begrepp.
Detta försvårar definitionsmöjligheterna av genren ytterligare.
Syftet med den här studien är att undersöka hur de som arbetar med musiken på ett
modernt nybyggt konserthus, Uppsala Konsert & Kongress, ser på världsmusiken, för att
sedan jämföra deras relation till genren med vad den aktuella forskningen säger. På
detta sätt vill jag undersöka huruvida deras synsätt skiljer sig åt eller inte.
Resultatet visar stora skillnader i hur genrebegreppet definieras. Svårigheterna att
definiera genren framgår också tydligt i undersökningen. Både från mina informanter på
Uppsala Konsert & Kongress, men även genom diffusa förklaringar inom forskningen.
Nyckelord: UKK, världsmusik, definition, genrebegrepp.
3
Innehållsförteckning
1.
Inledning
1.1
Ämnesval
1.2
Syfte och frågeställningar
1.3
Forskningsläge
1.4
Avgränsningar
1.5
Metod och material
1.6
Disposition
2.
Bakgrund
2.1
Kort om världsmusikens historia
2.2
Definitioner av och diskussioner kring begreppet världsmusik
2.3
Uppsala Konsert & Kongress – Historik och statistik
2.3.1
Historik
2.3.2
Statistik
3.
Undersökning
3.1
Intervjuerna – Tillvägagångssätt
3.2
Intervju med VD Magnus Bäckström
3.3
Intervju med musikproducent Patric Kiraly
3.4
Intervju med musikproducent Stefan Holmström
4.
Slutdiskussion
5.
Käll – och litteraturförteckning
5.1
Intervjuer (Inspelning finns hos författaren)
5.2
Tryckta källor (Historik om UKK, statistik för UKK)
5.3
Litteratur (Om världsmusik)
5.4
Internet (Sajtadress, besöksdatum)
4
5
1.
Inledning
1.1
Ämnesval
Jag är uppväxt med klingande musik från alla världens hörn. Min far har arbetat inom
musikbranschen under hela mitt liv. Dels som musiker, men framförallt som arrangör av
musikaliska evenemang. Från bas för Falun Folkmusik Festival (FFF), via VD för Gävle
Konserthus, till VD för Uppsala Konsert & Kongress, eller UKK som jag fortsättningsvis
kommer att benämna det. Jag börjar förstå mer och mer att det är mycket tack vare
honom som jag har ett så stort intresse för musik. Dels som utövare, men också som
forskare.
Som tonåring började jag att spela gitarr och det har jag sedan fortsatt med. Mitt
intresse för världsmusik har växt fram mer på senare år. Jag har lyssnat mycket på
musik inom genren tidigare, men utan att riktigt ”fastna”. Nu har jag dock byggt upp ett
starkt intresse och vill lära mig mer. Därför väljer jag att fokusera min undersökning på
genren världsmusik. Jag har även ett stort intresse av att jobba som musikproducent på
ett konserthus eller en liknande institution och ser därför UKK som en alldeles utmärkt
institution att genomföra min undersökning på.
1.2
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att undersöka begreppet världsmusik, som inte är
ett helt problemfritt genrebegrepp, för att sedan jämföra den aktuella forskningen med
mina informanters (VD samt musikproducenter på UKK) syn på genrebegreppet.
Mina frågeställningar är:
*Hur lyder UKK´s VD samt musikproducenters definitioner av begreppet världsmusik?
*Överensstämmer den för undersökningen aktuella forskningens syn på begreppet
världsmusik med mina informanters syn på detsamma?1
Med UKK avser jag VD Magnus Bäckström, samt musikproducenterna Patric Kiraly och
Stefan Holmström
1
6
1.3
Forskningsläge
Till att börja med vill jag fastslå att världsmusikforskningen är ett gigantiskt område
som jag inte har några som helst avsikter att försöka täcka in helt och hållet i denna
uppsats. Vad som gjorts i forskningsväg tidigare inom det område som jag anser vara
relevant för min studie är Karin Erikssons uppsats Svensk folkmusik blir svensk
världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-tal2. I litteraturväg rörande världsmusik
kan, utöver den litteratur jag refererar till i denna uppsats, bland annat boken Global
pop: World music, world markets3 skriven av Timothy D. Taylor vara av intresse. Det har
skrivits stora mängder forskningsartiklar kring ämnet världsmusik och ett litet urval av
dessa som jag anser vara de mest relevanta är: ”Världsmusik – musik med tid och plats
för alla”4 av Stig Magnus Thorsén, artikeln ”World Music”5 skriven av Jocelyne Guilbault
och uppsatsen ”The Discourse of World Music”6 av Simon Frith.
Forskningsmaterialet rörande UKK är inte särskilt stort, nästan obefintligt, då huset
öppnade dörrarna under hösten 2007. Det har skrivits och debatterats om UKK innan
beslutet att bygga huset togs, under byggnationen och nu, ett par år efter att huset
öppnat. Det är dock inte det jag är ute efter att analysera i denna undersökning. Vad jag
har haft användning av är B-uppsatsen Ett hus för alla? skriven av Nina Willén vid
Uppsala universitet 2008, som handlar om huruvida UKK uppfyller kraven om att vara
ett hus för alla människor i samhället.
1.4
Metod och material
För att genomföra undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ
intervjumetod. Intervjuer har genomförts med musikproducenterna samt VD:n på UKK.
Dessa personer har intervjuats separat. Frågorna handlar om deras egen definition av
begreppet världsmusik och därefter om UKK´s konsertproduktion av världsmusik, med
Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-tal, Eriksson,
Karin, Uppsala universitet, 2005
3 Global pop: World music, world markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997
4 Världsmusik – musik med tid och plats för alla, Thorsén, Stig Magnus, Häften för kritiska
studier, 2003
5 World Music, Guilbault, Jocelyne, The Cambridge Companion to Pop and Rock, 2001
6 The Discourse of World Music, Frith, Simon, Taking Popular Music Seriously, 2007
2
7
syftet att få insyn i hur organisationen runt konsertproduktionerna ser ut. Dessa
intervjuer utgör kärnan i undersökningen.
Som underlag till intervjuerna och bakgrundsavsnittet använder jag mig av litteratur
som behandlar begreppet världsmusik. Jag har även tittat på statistik för UKK under
verksamhetsåren 2008 och 2009.
1.5
Avgränsningar
Jag väljer att avgränsa mig till UKK då jag själv är bosatt i Uppsala vilket gör avståndet
till institutionen kort. För att fokusera ytterligare håller jag mig till genren världsmusik.
Jag har även valt att fokusera studien på verksamhetsåren 2008 och 2009.7
1.6
Disposition
Uppsatsen inleds med ett bakgrundskapitel (del 2) där jag redogör, i korta drag, för
världsmusikens historia, för att sedan ta upp olika definitioner av genrebegreppet.
Dessa definitioner är hämtade ur litteratur som handlar om världsmusik samt såväl
internationella som svenska uppslagsverk och internetsajter. Efter detta följer ett
delkapitel där jag tar upp UKK´s historik och även lägger fram, för undersökningen,
relevant fakta om institutionen. Sedan följer själva undersökningen. (Del 3). Detta
kapitel utgörs av en sammanställning av de tre intervjuerna som ingår i denna uppsats.
Efter detta kapitel följer en slutdiskussion där jag analyserar dessa intervjuer och ställer
dem emot min bakgrundsdel. (Del 4). Som sista och avslutande del återfinns käll – och
litteraturförteckningen. (Del 5).
Det ska tilläggas att vid färdigställandet av denna uppsats har UKK haft ytterligare två
verksamhetsår, 2010 och 2011. Jag väljer dock att fokusera min undersökning på de
tidigare nämnda åren, 2008 och 2009.
7
8
2
Bakgrund
2.1
Kort om världsmusikens historia
År 1987 träffades företrädarna för ett antal småskaliga skivbolag på en pub i London
för att diskutera hur man ska lösa problemet med de ”etniska” musikgenrerna. De hade
en tendens att hamna ”mitt emellan” hyllorna i skivbutikerna.8 Under sommaren det
året ägde en serie av möten rum och närvarande var även konsertarrangörer,
radiostationer samt andra människor inom musikbranschen som ville lyfta fram musik
från alla världens hörn. Intresset för afrikansk musik hade blivit allt starkare runt om i
världen.9 Syftet var alltså kommersiellt; skivbolagsägarna ville ge skivhandeln en
hanterlig etikett som täckte det mesta inom dessa genrer. Man enades om att prova
termen ”World Music”.10 En annan term som kom på tal var ”Tropical Music” men den
ansågs vara för smal. Inom bara några månader hade termen nått ut i den brittiska
pressen och inom ett år hade den tagit sig över kanalen till Frankrike där den utmanade
den existerande termen ”Sono Mondiale”. Inom tre år användes termen regelbundet
inom musikindustrin i Storbritannien, USA och norra Europa.11 Termen blev en succé
mycket på grund av att beteckningen var tillräckligt diffus för att inrymma nästan alla
sorters musik utöver konstmusik, pop och jazz. Dessutom var namnet ”World Music”
tillräckligt intressant för att ådra sig mycket uppmärksamhet från både konsumenter
och medier. Att göra termen vag var ett medvetet tilltag från skivbolagsägarna
och ”World Music” har genom åren använts för att beteckna allt från lokala
folkmusikformer från olika musikkulturer världen över, till olika icke-västerländska
konstmusikformer.12
I Sverige kallas genren ”världsmusik” och när man använder den på svenska åsyftar
man oftast olika former av ”blandmusik”. Denna blandning har vanligen utgått från
Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146147
9 Global Pop - World Music, World Markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997, sid. 2
10 Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146
11 Global Pop - World Music, World Markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997, sid. 2
12 Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146
8
9
traditionell folkmusik som förenats med influenser från genrer som rock, pop, jazz,
techno m.fl.13
Genom uppkomsten av världsmusiken har en världsomspännande mediebaserad
musikarena skapats. Olika kulturers folkmusik kan användas och inordnas i en ”global
musikstruktur”. Formen för musiken utgörs av ett pop/rock-påverkat sound, ett
framträdande tungt ”beat”-ackompanjemang och en påtaglig närhet i mixningen. Sedan
blandas detta ackompanjemang med lokala, gärna ”exotiska”, instrument och sångstilar.
Denna typ av musik kan också beskrivas som ”global struktur – lokalt innehåll”.14
Det fanns alltså ett behov av kategorisera redan befintlig musik. Detta behov svarade
världsmusiken mot. Genom sin snabba spridning i medierna har också dragen i den egna
genren förstärkts, i Sverige alltså närmast som ett slags ”folk fusion”.15
Musik som senare kom att klassificeras som världsmusik spelades dock både live och i
medialiserad form långt innan begreppet var myntat. På 1970-talet experimenterade
svenska grupper som exempelvis Contact och Kebnekajse med att blanda folkmusik och
pop och grupper som Mynta och Orientexpressen blandade olika typer av ”etnisk” musik.
Från 1980 experimenterade grupperna Filarfolket och Groupa med en ny typ av
folkmusikinstrumentation där man använde sig av bouzouki, blås och slagverk i sina
polskor.16
Utöver de musikaliska förändringarna ser man också en ny och starkare förankring i
medierna och på andra musikscener under 1980-talet. Radioprogrammet Trender och
traditioner som handlar om ”modern folkmusik” startar 1982 i P3, butiken Multi Kulti
öppnar sommaren 1986 i Stockholm och Falun Folkmusik Festival går av stapeln för
första gången samma sommar. Denna festival var redan från början inriktad på både
äldre traditioner och mångfald och nyskapande. Man kan alltså fastslå att när de
brittiska skivbolagsägarna lyckades enas om etiketten ”world music” 1987, handlade det
om att ge namn åt en redan befintlig genre.17
Under 1990-talet var världsmusiken en stor och expansiv genre för
grammofonindustrin. Den nordiska musiken fick också allt mer utrymme inom
världsmusiken tack vare jakten på nya trender. Många svenska artister och institutioner
Ibid
Ibid
15 Ibid
16 Ibid
17 Ibid, sid. 147
13
14
10
följde utvecklingen noga för att dra nytta av och bidra till publiciteten. Rikskonserter
fungerade då, i en ny roll, som marknadsförare och förmedlare av svensk folkmusik.
Hösten 1998 stod de som värd för World Wide Music Expo, Womex, en kombination av
konferens mässa och artistforum. Festivaler, artistagenturer, skivbolag, medier och
artister fanns då representerade, allt från de små idealisterna till internationella jättar
som Microsoft och Disney.18
I början av 1999 återfanns Rikskonserter som deltagare vid den amerikanska
musikmässan Folk Alliance i Albuquerque i New Mexico. De svenska grupperna Frifot
och Väsen tillsammans med spelmännen Kalle Almlöf och Björn Ståbi representerade
där Sverige.19
2.2
Definitioner av och diskussioner kring begreppet världsmusik
Att sätta ord på en genre och göra en definition som täcker hela dess omfång är
självklart ett komplicerat tilltag. Det kommer alltid att finnas forskare, musiker,
producenter, skivbolagsanställda, recensenter och musikkonsumenter m.m. som har
invändningar emot genredefinitionen. De har, i de flesta fall, en egen definition som inte
överrensstämmer med den givna definitionen, eller så anser de, i vissa fall, att en
definition av en genre inte är nödvändig. Världsmusiken utgör inget undantag i fråga om
komplexitet. Begreppet har skapat stor debatt, då det inom världsmusiken handlar om
mer än bara det musikaliska. Här bör man även ta hänsyn till etnicitetsfrågor, frågor
rörande västvärlden kontra övriga världen och frågor som behandlar autenticitet. Jag
ska inte fördjupa mig alltför mycket i världsmusikdebatten då den är ett stort
uppsatsämne i sig. Det ämnet lämnar jag för framtida forskning, kanske som en
fortsättning på denna uppsats?
Idag finns det dels en hel värld av undergenrer till de större genrerna som exempelvis
powermetal, indiepop och frijazz, men det finns också ett rikt utbud av genrehybrider.
Exempel på sådana är folkrock, rapmetal och poppunk.
Här nedan följer olika definitioner och åsikter rörande begreppet världsmusik. Jag
inleder med hur Richard O. Nidel, Michael B. Bakan, Philip V. Bohlman och Johannes
Brusila definierar genren. Sedan följer tre definitioner från uppslagsverk online. Dessa
18
19
Ibid
Ibid
11
är Britannica Concise Encyclopedia, yourdictionary.com och Nationalencyklopedin. Jag vill
betona att det givetvis finns skillnader i syfte, anspråk och användning mellan
forskningslitteraturens begreppsdiskussioner, uppslagsverk och ständigt föränderliga
ordböcker som exempelvis yourdictionary.com.
I boken World Music: The Basics från 2005 skriver Richard O. Nidel att världsmusik är
traditionell musik, eller folkmusik, som skapas och spelas av inhemska musiker som står
i nära relation till musiken från deras ursprung. Världsmusiken tar också naturligt upp
andra musikformer och är en del av, praktiskt taget, varje kultur och samhälle på vår
planet.20
Nidel går sedan motsatt väg och försöker klargöra vad som inte är världsmusik. Han
menar att rock & roll, R&B, soul, jazz, Broadway, klassisk musik, heavy metal, new age,
fusion, country, alternativ rock, blues, disco, hip hop, (med vissa undantag) techno,
kareoke, trip hop och ren pop inte är världsmusik. Världsmusik kan dock bli
populärmusik, enligt Nidel. Om man sätter in originalmusiken i ett nytt sammanhang, en
ny kontext, anpassar sig musiken till nya förutsättningar och kan då bli populärmusik
beroende på situationen som musiken befinner sig i. Nidel menar också att både
exempelvis jazz och västerländsk klassisk musik har stort inflytande och återfinns i
världsmusiken, precis som världsmusiken är ett viktigt element inom jazz och
västerländsk klassisk musik.21
Kommentar:
Detta är ett mycket smidigt sätt att framställa en definition på. Nidel talar inte om
specifika länder eller världsdelar, utan talar istället om traditionell musik och folkmusik
från en viss kultur där han talar om en inhemsk kultur generellt. Jag ska inte ge mig i akt
med att reda ut definitionerna av alla de genrer Nidel tar upp, utan konstaterar att han
förhåller sig försiktigt med sin definition av genren samt att han alltså väljer att klargöra
vad som inte är världsmusik, med reservationen att världsmusiken influerar och
influeras av andra genres och att den också kan bli populärmusik i en ny kontext. Vad
som dock blir problematiskt med Nidels definition är just att han tar upp en mängd olika
World Music: The Basics, Nidel, Richard O. Routledge, Taylor and Francis Group, 2005,
sid 2
21 Ibid, sid. 2-3
20
12
genrer vars innebörd inte klargörs tillräckligt tydligt. Vad är ”ren pop”? Hur låter ”New
Age”?
Michael B. Bakan skriver i sin bok World Music – Traditions and Transformations från
2007 att världsmusiken är en ”hal” term och utvecklar med att säga att termen är
tillräckligt bred för att täcka in all musik som existerar och som någonsin har existerat
på jorden. Samtidigt saknar termen den precision som krävs för att fokusera på en
speciell musiktradition. Världmusiken är öppen för många tolkningar, menar Bakan.
Vidare anser Bakan att en indisk raga är lika mycket att anse som världsmusik som en
pianosonat av Mozart. De flesta västerlänningar skulle, enligt Bakan, dock inte hålla med
utan anse att ragan är världsmusik, men inte pianosonaten. Indiska musikkännare skulle
inte heller hålla med om jämförelsen, menar författaren.22
Kommentar:
Bakan anser att världsmusiken kan innefatta all musik som existerar och har existerat
och fokuserar alltså inte på en specifik musiktradition. Det står alltså klart för honom att
alltifrån exemplevis västerländsk konstmusik, jazz och hårdrock kan vara att betrakta
som världsmusik. Där får Bakan med stor sannolikhet mothugg från många håll. Han
skriver sedan att världsmusiken är öppen för många tolkningar och att det kan råda
meningsskiljaktigheter mellan olika religioner och kulturer om vad som anses vara
världsmusik.
Enligt Philip V. Bohlman möter vi världsmusik överallt i vår värld. Världsmusik kan
vara folkmusik, konstmusik eller populärmusik. Dess utövare kan vara professionella
elller amatörer. Världsmusiken kan vara sakral, profan eller kommersiell. Musikerna och
artisterna kan värdera autenticitet samtidigt som de kan vara väldigt måna om att
endast nå ut till så många människor som möjligt och anpassa musiken därefter. De som
lyssnar på världsmusik kan, enligt Bohlman, uppfatta musiken som om den vore skapad
i deras närområde samtidigt som de kan vara oerhört nyfikna då musiken känns
främmande. Världsmusik kan både vara västerländsk- och icke västerländsk. Genren har
inga gränser utan är öppen för allt och alla. Bohlman menar att man kan kalla nästan all
World Music: Traditions and Transformations, Bakan, Michael B. McGraw-Hill, 2007,
sid. About this book (xxvii)
22
13
musik för världsmusik.23
Bohlman utvecklar vidare att musik betyder olika saker för människor världen över. Å
ena sidan finns musiken med i kulturella aktiviteter och enar världen på ett sätt som inte
alls känns främmande för oss människor. Å andra sidan kan förståelsen och betydelsen
av musik skilja sig helt och hållet från en människa eller kultur, till en annan. Vad som är
musik för en människa kan vara något helt annat för en annan människa.24
Kommentar:
Bohlman använder sig av orden ”kan vara” när han talar om världsmusik. Det innebär
att han alltid kan reservera sig med att referera till just orden ”kan vara” om någon
skulle kritisera honom. Han gör också en liten reservation när han säger att man kan
kalla ”nästan” all musik för världsmusik, utan att avslöja vilken typ av musik han då
utesluter när han säger ”nästan”.
Tyngdpunkten i Bohlmans redogörelse ligger i att musik uppfattas olika och betyder
olika saker för människor världen över. Han är inne på samma spår som Bakan både i att
världsmusiken kan vara all musik i världen samt att musiken kan ha olika innebörd för
människor. Detta bör man ge hänsyn till när man talar om ett genrebegrepp inom musik,
enligt Bohlman.
Johannes Brusila menar att världsmusik ibland ses som musik som är identifierad med
begrepp som autenticitet, tradition, platser, etnicitet och musikalisk förändring genom
fusion.25 Världsmusik verkar ofta ses som en marknadsföringskategori och ibland mer
negativt, som ett kommersiellt påfund, fortsätter han. Det finns, enligt Brusila, en
utbredd skepticism mot själva försöket att definiera världsmusik.26
Uttrycket ”Local music, not from here” sammanfattar vissa av de viktigaste punkterna i
definitionen av världsmusik, menar Brusila. Definitionens flexibilitet, eller mångtydighet,
är dess största styrka. Den musik som går under kategorin världsmusik har gemensamt
är att den antyder något annat, en idé om en tradition eller en plats som inte
World Music: A Very Short Introduction, Bohlman, Philip V. Oxford University Press,
2002, Preface
24 Ibid, sid. 5
25 Fusion betyder ”sammanslagning” eller ”sammansmältning” på engelska och syftar
här till att man blandar genrer med varandra och på så sätt skapar ny musik.
26 Local Music, Not From Here, Brusila, Johannes. Finnish Society For Ethnomusicology,
2003, sid. 60-61
23
14
är ”här”. ”Not from here”, där musiken påstås komma ifrån, kan vara ett land i tredje
eller fjärde världen, eller en landsbygd i första världen. Det kan också vara en annan
plats än den plats där de musikaliska influenserna har sitt ursprung.27
Kommentar:
Brusila talar först allmänt om inställningen till en definition av världsmusik. Han tar
sedan upp bokens titel ”Local Music, Not From Here” och menar att det är en träffande
definition av genren. Han lämnar det öppet för tolkning med vad som är ”här” och vad
som inte är ”här”. Brusila antyder att världsmusik för honom handlar mycket om fusion,
och att tradition och plats har en betydande roll.
”Musical genre incorporating diverse styles from Africa, eastern Europe, Asia, South and
Central America, the Caribbean, and nonmainstream Western folk sources. The term was
first coined largely in response to the sudden increase of recordings in non-English
languages that were released in Great Britain and the United States in the 1980s, but by
the early 1990s world music had become a bona fide musical genre and counterpoint to
the increasingly synthetic sounds of Western pop music. Initially, African popular music
and world music were virtually synonymous, and the genre's biggest stars included the
Nigerians King Sunny Ade and Fela Anikulapo Kuti and the Senegalese Youssou N'Dour.
Moreover, one of its earliest advocates was the Cameroonian-born Frenchman Francis
Bebey. By the 21st century world music encompassed everything from Pakistani singer
Nusrat Fateh Ali Khan and the pop-flamenco of the French group the Gipsy Kings to
"ambient-global" projects that merged so-called ethnic voice samples with state-of-the-art
rhythm programming.”28
Kommentar:
Här talar man om att världsmusik är olika stilar från Afrika, Östeuropa, Asien, Syd –
och Centralamerika, Karibien, och även till viss del den västerländska folkmusiken som
27
28
Ibid, sid. 63
Frågor och svar hemsida, refererat till Britannica Concise Encyclopedia, brittiskt
uppslagsverk online, (besökt 2010-02-10)
http://www.answers.com/topic/world-music
15
inte anses vara ”mainstream”. Det problematiska här är att man använder sig av
uttrycket ”mainstream” utan att förklara vad ordets innebörd är. ”Mainstream” är
dessutom ett ord med olika innebörd för olika personer vilket betyder att det även hade
krävts en egen definition av det ordet för att klargöra tillräckligt vad man egentligen
menar med ”nonmainstream”.
”contemporary folk and popular music of Africa, Latin America, and Asia, as distinguished
from that of the U.S., the U.K., and, sometimes, W europé”29
Kommentar:
Här placerar man afrikansk, sydamerikansk och asiatisk folk-och populärmusik i ett
fack och gör en distinktion mellan den typen av musik och motsvarande musik i USA,
Storbritannien och ibland även Västeuropa. Att påpeka att detta även gäller
Västeuropa ”ibland” uppfattar jag som en väldigt lätt väg att gå utan att egentligen gräva
djupare och fastslå vilka länder eller regioner det verkligen handlar om.
”världsmusik, engelska world music, musikformer som blandar rockmusik och
traditionella folkliga musikformer. Benämningen förekommer i denna mening i främst
Europa sedan 1987, då termen lanserades av ett antal brittiska skivbolag. Som
världsmusik räknades till en början i första hand popmusik från Afrika och Asien, främst
från Indien och Pakistan. Under 1990-talet vidgades begreppet till att omfatta nyare och
äldre "etnisk" popmusik och även vissa former av rent traditionell musik från så gott som
alla världens länder. Vid mitten av 1990-talet började termen vinna mark i Sverige,
samtidigt som en rad nordiska grupper blivit etablerade världsmusikgrupper; till dessa hör
i Sverige Hedningarna, Garmarna, Väsen och Nordman.”30
Kommentar:
Här förklaras alltså att världsmusik är en musikform som blandar rockmusik och
29
ordbokhemsida online, (besökt 2010-02-10)
http://www.yourdictionary.com/world-music
Nationalencyklopedin, svenskt uppslagsverk online (besökt 2010-02-12)
http://www.ne.se/världsmusik
30
16
traditionell folkmusik. Sedan berättar man att det som räknas till genren till en början
var popmusik från Afrika och Asien, främst från Indien och Pakistan, för att senare
omfatta nyare och äldre ”etnisk” popmusik och vissa former av traditionell musik från
alla världens hörn. Denna definition är ytterst problematisk. Från början får man
klargjort för sig att världsmusik idag är en musikform som blandar rockmusik med
traditionella och folkliga musikformer. När man läser vidare redogörs det för hur
världsmusiken såg ut till en början och hur den har förändrats. Då talas det istället om
popmusik från Afrika, Indien och Pakistan till en början och en utveckling till
äldre ”etnisk” popmusik och även vissa former av rent traditionell musik från hela
världen. Vad hände med rockmusiken? Vad menar man med nyare och äldre ”etnisk”
popmusik? Vad menar man med ”vissa” former av rent traditionell musik? Vilka former
exkluderar man? Denna definition lämnar många frågor obesvarade.
2.3
Uppsala Konsert & Kongress – Historik och fakta
2.3.1
Historik
Jag väljer här att, bl. a, använda mig av information som jag hämtar från en B-uppsats
skriven på Institutionen för Musikvetenskap ht 2008. Jag anser att uppsatsen är
välskriven och korrekt.
UKK invigdes den 1 september 2007. Vägen till färdigställandet av huset har varit
lång och inte helt oproblematisk. I folkmun kallas UKK också för ”Musikens Hus” och
idén om ett Musikens Hus föddes i Uppsala redan på 1910-talet. År 1912 började man
diskutera möjligheterna för en sådan institution. Gunnar Leche kom 1936 med ett
förslag om en ”music hall-byggnad” vid Kungsgatan. Det förslaget fick dock inget gehör.
Sedan dröjer det till 1960-talet innan frågan om ett Musikens Hus återigen tas upp. Då
kräver man en utredning kring ärendet. 1965 tillsätts en utredning som blir klar 1973. I
utredningen konstaterar man att det inte finns någon lämplig konsertlokal i staden och
man föreslår således att ett Musikens Hus ska byggas i kvarteret Gerd vid Vaksala Torg,
den plats där UKK står idag. Ett annat förslag om att bygga en konsertsal i Nannaskolan
vid Kungsgatan tas fram 1974, men röstas ned 2000 efter en noggrann utredning. År
1983 beslutar kommunen att inte gå vidare med förslaget om ett Musikens Hus och av
17
denna anledning bildas föreningen Musikens Hus Vänner fem år senare.31
Frågan rörande ett Musikens Hus vara eller icke vara tas återigen upp till diskussion
1990. Bolaget Musikens Hus AB och man kommer så pass långt att man utlyser en
arkitekttävling. Det vinnande förslaget röstas dock ner av kommunfullmäktige 1993
med några få rösters marginal. År 2001 utlyser dock kommunen en ny arkitekttävling
till byggandet av ett konsert – och kongresscentrum. Man får in 134 bidrag och väljer
den danske arkitektbyrån Henning Larsens Tegnerstues ”Uppsalakristallen” till vinnare.
Den 14 april 2004 beslutar kommunfullmäktige att bygga ”Uppsalakristallen” med en
något billigare utformning än originalförslaget. Det första spadtaget till vad som
kommer att bli Uppsala Konsert & Kongress tas vid en ceremoni den 5 april 2005 i
kvarteret Gerd. Bolaget Musikens Hus AB byter den 21 mars 2006 namn till Uppsala
Konsert & Kongress AB för att belysa de två verksamhetsgrenarna som kommer att
bedrivas.
Det har förts livliga debatter kring byggandet av UKK. Man har diskuterat allt från
rivningen av kvarteret Gerd med sina anrika 1800-talshus, till vad UKK tillför Uppsalas
stadsbild då huset arkitektoniskt avviker starkt från den övriga Uppsalamiljön. Vissa
kallar huset ”Forsmark 4” medan andra anser att UKK är ett trevligt inslag i staden. 32
2.3.2
Statistik
Här nedan följer statistik för UKK rörande genreindelning och dess representation i
konsertutbudet under verksamhetsåren 2008 och 2009:
Under 2008:
”217 konserter och föreställningar har presenterats
96 186 besökare har bevistat dessa
Publiktillströmningen har varit god. Den genomsnittliga publiksiffran i Stora salen under
2008 var 775 personer, vilket innebär en beläggning på 68 %.
Bredd:
31
32
Ett hus för alla? Nina Willén, B-uppsats, Institutionen för Musikvetenskap, HT 2008
Ibid
18
28 % klassisk musik
27 % nöje och underhållning
19 % ung, modern musik (indiepop, klubbmusik, electronica, hip hop, rock)
11 % folk- och världsmusik
8 % jazz
6 % barnkonserter
4 % dansföreställningar
Observera att flera konserter ovan kan räknas till mer än en genre. Andel och
procentsatser skall ses enbart i jämförelse med det totala antalet arrangemang.33
Under 2009:
Siffrorna inom parentes visar motsvarande siffror 2008.
”195 (217) konserter och föreställningar har presenterats
83 459 (96 186) besökare har bevistat dessa.
Bredd:
Verksamheten uppvisar även detta år en stor genrebredd och vänder sig därmed till en
bred publik. Utöver ovan nämnda angående nöje och underhållning är det värt att notera
den höga andelen ung, modern musik samt att dansföreställningarna ökat.
33

27 % (28 %) klassisk musik

19 % (27 %) nöje och underhållning

24 % (19 %) ung, modern musik (indiepop, klubbmusik, electronica, hip hop, rock)

11% (11 %) folk- och världsmusik

7 % (8 %) jazz

6 % (6 %) barnkonserter

7 % (4 %) dansföreställningar
Statistik för UKK 2008, sammanfattat av VD Magnus Bäckström
19
Observera att flera konserter ovan kan räknas till mer än en genre. Andel och
procentsatser skall ses enbart i jämförelse med det totala antalet arrangemang.34
Man kan notera att genren ”Folk– och världsmusik”, som UKK väljer att kalla den, är
oförändrad när det gäller procentandelen artister som representerade genren under
2008 och 2009.
3.
Undersökning
3.1
Intervjuerna – Tillvägagångssätt
Jag intervjuade VD Magnus Bäckström den 15:e april 2010, musikproducenten Patric
Kiraly den 22:a april 2010 och musikproducenten Stefan Holmström den 28:e april 2010.
Med undantag för frågor rörande ekonomi, som enbart Magnus Bäckström var
inblandad i, fick de alla svara på samma frågor. Under intervjuerna dök det även upp
följdfrågor på vissa ställen och ibland utmynnade frågorna i ett kortare samtal. Det var
hela tiden en väldigt avslappnad stämning.
Jag väljer att inte använda mig av direkt citering då jag anser att man lätt kan få fel
uppfattning om personerna som intervjuas. Om intervjuobjektet tvekar, harklar sig,
skämtar om något eller säger saker som: ”Öh”, ”hmm”, eller avslutar meningar med ”va”
så upplever jag att man kan uppfatta dessa människor som arroganta eller korkade.
Vidare väljer jag att dela upp intervjuerna och diskutera dem separat för att sedan
sammanfatta allt i kapitlet ”Slutdiskussion”. Detta gör jag för att underlätta både för mig
och för läsaren då jag anser att det blir mindre rörigt och lättare att urskilja differenser
och inställningar intervjuobjekten sinsemellan.
Vad som även kan vara värt att notera är att alla de tre intervjuade personerna har helt
olika bakgrunder inom musikbranschen. Magnus kommer från folkmusikvärlden, Patric
från klubbmusikvärlden och Stefan kommer från den klassiska musikvärlden.
34
Statistik för UKK 2009, sammanfattat av VD Magnus Bäckström
20
3.2
Intervju med VD Magnus Bäckström
Jag inleder intervjun med att be Magnus delge sin definition av världsmusik. Han
svarar: ” All musik som inte är västerländsk klassisk musik, västerländsk populärmusik
eller jazz och schlager. All etnisk musik – bymusik, folkmusik, urban musik och
högreståndsmusik från hela världen utöver den västerländska klassiska musiken och
den västerländska populärmusiken”. Folkmusik från hela världen, alltså även den
västerländska, räknas alltså, enligt Magnus, till världsmusiken. Vi pratar vidare om
huruvida de som arbetar med musiken på UKK har en gemensam definition av genren.
Magnus berättar att det inte finns en uttalad definition, men att de som arbetar med
musiken på institutionen har, genom att arbeta tillsammans under ett antal år, skaffat
sig en gemensam begreppsvärld och att världsmusik numera har samma innebörd för
alla de inblandade på UKK. ”Vi som jobbar med musiken och berörs av den har efter 3-4
år tillsammans skaffat oss en gemensam begreppsvärld”, menar han.
Vi pratar sedan om var man drar gränserna för vad som får kallas världsmusik i UKK´s
program och Magnus berättar att det inte finns några uttalade riktlinjer för var man drar
gränserna. Det finns dock gränser men då handlar det mer om från fall till fall. Han
menar att om exempelvis marknadsavdelningen skulle skriva en text om en viss artist
och använda begreppet världsmusik och musikproducenterna och han själv skulle
uppleva att världsmusikbegreppet inte stämmer in på den artisten, så skulle de reagera
på det och säga att man inte kan kalla just det där för världsmusik. Det handlar alltså,
enligt Magnus, mest om en magkänsla vid gränsfall. Vidare menar han att det inte finns
någon formel för vad som får kallas världsmusik och vad som inte får kallas för
världsmusik. Man märker helt enkelt när man närmar sig frågetecknet och då reagerar
man. Det handlar om den begreppsvärld som man lever med, inte läser sig till. ”Det finns
ingen handbok man kan använda sig av och slå upp vad klassisk musik, jazz eller
världsmusik är”, fastslår Magnus.
UKKs VD anser även att institutionen lever upp till sin syn på vad som kan kallas
världsmusik när man ser till artisterna i programutbudet. Han påpekar också att i vissa
fall kan man placera artisten i flera ”fack”. En artist kan klassificeras som världsmusik i
vissa sammanhang och som, exempelvis, jazz i andra sammanhang. Det handlar, i det
stora hela, om hur man själv vill marknadsföra artisten, men även om hur artisten
marknadsför sig själv. Som ett reellt exempel på detta, och som han även nämnde
21
tidigare, nämner han bokningen av den grekiske artisten George Dalaras. Magnus
berättar att marknadsavdelningen då skrev att Dalaras var en av de största inom
världsmusiken, vilket Magnus hade förståelse för då grekisk bouzouki – och
rebetikamusik ofta klassas som världsmusik. Samtidigt blev det problematiskt då
Dalaras, i sitt hemland Grekland, är en stor populärmusiksångare. ”Vi tog då beslutet att
stryka världsmusik i marknadsföringen av Dalaras då grekerna skulle uppfatta det som
felaktigt”, avslutar Magnus.
Om man ser till statistiken över hur stor andel i procent som världsmusiken har i
programutbudet kan man notera att den låg på samma nivå under både 2008 och 2009 –
11%. Magnus säger sig vara nöjd med den andelen och tycker att den är rimlig. Han
påpekar dock att, som jag skrev i föregående stycke, vissa artister kan hamna i flera
genrer. Då sätts det följaktligen ett ”kryss” för både världsmusik och, exempelvis, jazz av
den som sammanställer statistiken.
3.3
Intervju med musikproducent Patric Kiraly
Musikproducenten Patric Kiraly anser att ”världsmusik är ett konstigt begrepp” och
hänvisar till att det från början var ett konstruerat begrepp från skivbranschen där de
inblandade ville sälja skivor enklare. Han fortsätter: ”Begreppet världsmusik för mig är
egentligen allting”. Patric berättar att det märks tydligt när han är ute på festivaler runt
om i Europa. Som exempel menar han att ett brasilianskt popband då kan anses vara
världsmusik, medan samma band hemma i Brasilien anses vara popmusik.
Patric anser vidare att det är ett extremt svårt begrepp och han har svårt att förklara
vad det egentligen är men menar att man vet precis vad det är när man, exempelvis, hör
en afrikansk grupp, en kinesisk grupp eller en persisk grupp. När man sedan ska
förklara vad det är man hör så blir det betydligt svårare.
Patric berättar vidare att han anser att det finns en gemensam definition av genren på
UKK, med undantag för vissa småjusteringar. Det ligger en underförstådd syn på vad
världsmusik innebär och således finns det ingen uttalad definition. Magnus (VD) har en
klar syn och han själv tänker kanske i lite andra termer ibland, men i stort är det samma
syn, menar Patric och säger att de alla tre värderar ursprunget väldigt högt.
På frågan om var man drar gränserna för vad som får kallas för världsmusik tar Patric,
precis som Magnus, upp ett aktuellt fall. Sångerskan Hindi Zahra har precis blivit bokad
22
till UKK och konserten är den 1:a oktober och även hennes enda spelning i Sverige under
2010. Patric berättar att Zahra ligger på det klassiska amerikanska skivbolaget Blue Note
som inriktar sig på jazz, hon jämförs med den mer kommersiellt kända sångerskan
Norah Jones och rör sig inom blues – och jazzsfären. Zahra kommer från Marocko men
växte upp i Paris. Hon har dock, under hela sin uppväxt levt med berbermusiken från
Marocko. Hon spelades i världsmusikprogrammet Klingan på P2 där UKK fick upp
ögonen för henne. Man hade, utan problem, kunnat klassificera henne som världsmusik,
men när nu Zahra marknadsförs av UKK väljer Patric att hålla sig till ”Blue Note-linjen”
och ”Noras Jonesstilen” för att nå ut till en bredare publik. Han tror mer på det konceptet
och är rädd för att förstöra för Zahra genom att kalla det världsmusik. ”På det sättet,
väljer jag att dra en gräns, i just detta specifika fall, för vad som är världsmusik och vad
som inte är världsmusik”, menar han.
Patric anser att UKK lever upp till sin syn på vad som är världsmusik. En av
anledningarna till det är institutionens höga svansföring när det gäller deras uppdrag i
både den lokala aspekten i vad som produceras, men även det faktum att UKK gör
mycket konserter som aldrig tidigare har gjorts i Uppsala. Han tänker då specifikt på
artister från Afrika, Asien och Sydamerika. Han klargör: ”UKK håller en väldigt hög nivå
på artisterna inom världsmusiken. Vi har även lyckats med att locka folk till dessa,
mindre kommersiella, konserter. Framförallt när vi haft artister från Iran”.
UKK har, enligt Patric, även byggt broar i samhället som stärkt publikunderlaget. Han
berättar också att publikunderlaget spelar stor roll när de tar dit artister inom
världsmusiken. I Uppsala bor de mycket folk från Iran och det gynnar således UKK när
man bokar persiska artister som är stora namn i sitt hemland, men inte alls kända för
oss svenskar. Han menar vidare att man dock inte får glömma musik från andra delar av
världen som exempelvis musik från Afrika eller Indien. Han berättar om en omfattande
serie indisk musik som UKK presenterade, med högtstående musiker från Indien. Det
finns inte ett lika stort indiskt publikunderlag i jämförelse med exempelvis det persiska,
utan då vände sig UKK istället till allmänt världsmusikintresserade människor. Då blir
det ett bredare spektra. Patric menar dock även att det finns en fara med
dessa ”communitydrivna” projekt. Som ett exempel tar han upp en jämförelse och
säger: ”Bara för att vi är svenskar och befinner oss i USA så betyder inte det att vi går på
en konsert med Carola”.
23
Patric säger sig också vara nöjd med mängden världsmusik som presenteras på UKK.
Han anser att man håller en hög kvalitet på artisterna och tycker att det är positivt att
representationen av genren har legat på samma nivå procentuellt, sedan starten av
konsertverksamheten 2007. Patric är även nöjd med att världsmusiken har ett liknande
publikunderlag som andra representerade genrer såsom ”ung modern musik”
och ”nöjesmusik”. ”Jag anser inte att det behövs mer världsmusik i programmet. Fyra
mindre konserter i Sal B (den näst största salen) kan slå ut en större konsert i Stora
Salen (den största salen). Det handlar om vilket manifest man vill gå ut med. Mängd
behöver inte alltid vara det mest intressanta”, avslutar Patric.
3.4
Intervju med musikproducent Stefan Holmström
Stefan inleder med att säga: ”Den som lyckas definiera begreppet världsmusik helt och
hållet är riktigt duktig”. Han tar upp exempel som den portugisiska sångerskan Mariza
och ställer sig frågan: ”Är det världsmusik eller portugisisk fado? Är indisk raga
världsmusik eller är det indisk hovmusik?” Världsmusik för Stefan är dels när man tar
folklig musik in på en scen och gör den till scenmusik, men för att det ska vara
världsmusik så ska det även tillföras något eget. Stefan menar att världsmusik för
honom är ett slags fusionbegrepp. Han tar samtidigt upp problematiken med att när han
åker på festivaler för att se världsmusik så vill han se ”äkta vara”, sådant som inte
är ”tillrättalagt”. Han menar att många världsmusikproducenter väljer att just
tillrättalägga musiken för att västerlänningar som lyssnar på musiken, lättare ska kunna
ta till sig den. ”I själva verket är det ju ofta tvärtom. Om man ska lyssna till mongolisk
strupsång så vill man ju gärna höra den så som den låter i Mongoliet. Därför är det ett
väldigt problematiskt begrepp”, menar Stefan, men avslutar med att fastslå att
världsmusik för honom själv är en fusion.
Vi pratar vidare om huruvida han, Magnus och Patric har en gemensam definition av
genren och Stefan berättar han inte tror att de har det. Han menar att eftersom alla tre
kommer från helt olika musikvärldar (Magnus från folkmusik, Patric från klubbmusik
och han själv från den klassiska världen) så har de inte gjort en definition. Samtidigt
känner de varandra så väl efter flera år som kollegor på UKK så de vet var de står. Stefan
anser att en definition inte alltid behöver vara intressant, utan berättar att de alla tre har
24
en gemensam ståndpunkt som är att de vill ha den ”äkta varan”, de vill ha det så pass
genuint som möjligt.
Det viktigaste för Stefan när de bokar världsmusikartister är kvalitet. Han menar att
alla tre som jobbar med musiken på UKK litar väldigt mycket på varandra och deras
kunskapsområden. När det kommer till just världsmusik som inte är hans eget
huvudområde så går han mycket på vad Magnus anser. ”Eftersom vi inte har någon
gemensam definition av världsmusik så är det kvaliteten på produkten som står i fokus
vid artistbokningarna som vi gör”, säger han.
UKK är, enligt Stefan, ett av de konserthus som lyckats bäst i hela Sverige med att få in
världsmusik i synnerhet och andra alternativa musikgenrer i allmänhet. UKK gör detta
som en integrerad del av deras säsong. Han menar att de framgångsrikt har gjort UKK
till ett öppet hus, ett hus för alla. ”Eftersom världsmusik är ett så pass svårdefinierbart
begrepp så är det också svårt att avgöra om de artister som UKK presenterar lever upp
till konserthusets egen definition av begreppet”, avslutar Stefan.
4.
Slutdiskussion
I denna undersökning kan man se klara skillnader i hur världsmusik framställs i
böcker, uppslagsverk och hur en konsertarrangör, i detta fall mina informanter på UKK,
ser på begreppet. Av de definitioner som tagits upp från uppslagsverken kan man se
likheter mellan VD Magnus Bäckströms definition och Nationalencyklopedins defenition.
Man kan också urskilja en gränsdragning från både Magnus och vissa av uppslagsverken.
UKK’s VD menar att världsmusik är all musik som inte är västerländsk klassisk musik,
västerländsk populärmusik och jazz. Han gör således en tydlig gränsdragning. Vissa av
uppslagsverken drar delvis åt samma håll, dock utan att göra en lika tydlig
gränsdragning. Magnus får också visst medhåll från Richard O. Nidel som stolpar upp
vad som inte är världsmusik och då bland annat nämner klassisk musik, populärmusik
samt jazz. Nidel menar vidare att världsmusiken, populärmusiken och jazzen har
influerats och fortfarande influerar varandra. I en ny kontext kan populärmusik bli
världsmusik, enligt Nidel.
Musikproducenten Patric Kiraly är inne på lite samma spår som Philip V. Bohlman och
Michael B. Bakan genom tanken om att världsmusik kan vara all musik. Han refererar
dock sedan mer till populärmusik och menar att världsmusik är den musik som kommer
25
från länder utanför västvärlden och som inte ingår i populärmusikgenren. Patric Kiraly
får inte heller något medhåll från uppslagsverken.
UKK´s andra musikproducent, Stefan Holmström, är inne på ett lite annorlunda spår.
Världsmusik för honom är ett slags fusionbegrepp. Han är dock litet tvetydig och menar
samtidigt att han är ute efter det autentiska inom världsmusiken. Han får stöd från
Brusila i fusionstänkandet. Han får ett visst stöd av Nationalencyklopedin, (NE). NE´s
definition är dock, enligt mig, den mest svårtolkade och mest otydliga. Stefan får också
delvis medhåll från Richard O. Nidel i sitt fusionstänkande. Tillsammans med Michael B.
Bakan tar Stefan upp problematiken med hur ett stycke eller en låt uppfattas för
människor i västvärlden och hur samma stycke uppfattas för människor utanför
västvärlden.
Vad gäller uppslagsverken i största allmänhet är jag väldigt överraskad över hur
diffusa definitionerna av världsmusik faktiskt är. Detta faktum gör frågeställningen än
mer intressant.
I processen att färdigställa denna undersökning har jag insett att
världsmusikbegreppet är ett oerhört invecklat och svårdefinierbart genrebegrepp.
Uppslagsverken fastslår olika saker och musikproducenter på konserthus menar att det
är oerhört svårt att säga vad världsmusik är. Vad är det då som gör
världsmusikbegreppet så svårdefinierat? Handlar det om att begreppet konstruerades
så sent som på 1980-talet? Eller handlar det om på vilka grunder det konstruerades? Var
det en för diffus formulering från början? Spelar politiken någon roll? Handlar det om
etnicitet? För vissa handlar det mer om exempelvis etnicitet och för andra handlar det
mer om exempelvis historia. Somliga hävdar att det är ett fusionbegrepp. Andra hävdar
att det handlar om autenticitet, medan vissa menar att världsmusik både kan vara ett
fusionbegrepp och ett autentiskt begrepp. Blev The Beatles popmusik till världsmusik
när de experimenterade med indisk raga? Kan man då säga att all musik som inte är ren
pop, jazz, klassisk musik, schlager etc. är världsmusik? Till exempel blir det
problematiskt när en grupp från Senegal som enligt dem själva spelar pop ändå hamnar
under ”världsmusikparaplyet”. Genrebegreppet kan också ha olika innebörd för två
parter i exempelvis en artist-arrangörrelation vilket kan leda till kommunikativa
svårigheter för båda parterna när artisten inte identifierar sig med den genre som
arrangören vill placera den inom.
26
Just det faktum att genrebegreppet världsmusik skapades i ett kommersiellt syfte
försvårar förståelsen av genren ytterligare. Det blev från början lite godtyckligt vad som
kunde rymmas under ”paraplyet”. Så länge skivbolagen profiterar spelar det ingen
större roll för dem om en artist går under namnet ”världsmusik”, ”pop” eller ”etnisk
musik”. Att kategorisera artister är ett smidigt sätt att marknadsföra dem genom att
man kan nå ut till en bredare publik med skiftande förståelse för musiken.
Att få en hel värld att enas om en definition blir närmast omöjligt. Det pågår i dagsläget
en diskussion inom folkmusikkretsar kring detta begrepp och vad som ska rymmas
inom ramarna för begreppet. Personligen skulle jag tycka att det vore väldigt intressant
att följa en debatt där representanter från varje världsdel diskuterar begreppet för att se
huruvida uppfattningarna stämmer överens eller inte. Är den gängse uppfattningen
bland västafrikaner att en kommersiell popgrupp från Tyskland är världsmusik? Inom
vilken genre skulle en kvinna från Afghanistan placera en stråkkvartett från Kanada?
Här bör man även ta hänsyn till religion och tradition samt hur tillgången till musik och
därigenom också förförståelsen för musik skiljer sig från land till land. Använder man
överhuvudtaget begreppet världsmusik utanför västvärlden?
Min poäng är att det försök västvärlden har gjort med att skapa ett genrebegrepp som
genom sitt namn gör anspråk på att vara världsomspännande, blir komplicerat då
uppfattningen av genrer och musik skiljer sig världen över. Eftersom så pass många
definitioner av världsmusik till stor del handlar om kulturgeografi och västvärlden
efterlyser jag en universell definition av just begreppet ”västvärlden”. Detta för att skapa
en bättre förståelse för det som så ofta kallas ”världsmusik” av dem som lever i just
denna ”västvärld”.
27
5.
Käll – och litteraturförteckning
5.1
Intervjumaterial
Intervju med UKK´s VD Magnus Bäckström gjord 15:e april 2010.
Intervju med UKK´s musikproducent Patric Kiraly gjord 22:a april 2010.
Intervju med UKK´s musikproducent Stefan Holmström gjord 28:e april 2010.
Alla inspelningarna finns hos författaren.
5.2
Tryckta källor
Bäckström, Magnus, Statistik UKK, Uppsala 2008.
Bäckström, Magnus, Statistik UKK, Uppsala 2009.
Willén, Nina, Ett hus för alla? B-uppsats, institutionen för Musikvetenskap, Uppsala
universitet, Uppsala, 2008.
5.3
Litteratur
Lundberg, Dan, Malm, Krister, Ronström, Ove, Musik, medier, mångkultur, Gidlunds
förlag, 2000.
Bakan, Michael B. World Music: Traditions and Transformations, McGraw-Hill, 2007.
Nidel, Richard O. World Music: The Basics, Routledge, Taylor and Francis Group, 2005.
Bohlman, Philip V. World Music: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2002.
Brusila, Johannes. Local Music, Not From Here, Finnish Society For Ethnomusicology,
2003.
5.4
Internet
http://www.answers.com/topic/world-music Besökt 2010-02-10
http://www.yourdictionary.com/world-music Besökt 2010-02-10
http://www.ne.se/världsmusik Besökt 2010-02-12
28
29