Världsmusik – Ett genomtänkt begrepp? En analys av genrens innebörd för en konsertarrangör i relation till lexikala uppgifter och forskningslitteratur Gustaf Bäckström C-uppsats, HT 2012 Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Handledare: Sten Dahlstedt 2 Abstract Ända sedan slutet av 1980-talet, då genrebegreppet världsmusik konstruerades, har dess innebörd diskuterats. Trots att begreppet är relativt ungt har delar av musiken som ryms inom genren spelats i hundratals år. Politik, etnicitet, geografi, kommersialism och historia är några av de faktorer som bör ges hänsyn när man diskuterar detta begrepp. Detta försvårar definitionsmöjligheterna av genren ytterligare. Syftet med den här studien är att undersöka hur de som arbetar med musiken på ett modernt nybyggt konserthus, Uppsala Konsert & Kongress, ser på världsmusiken, för att sedan jämföra deras relation till genren med vad den aktuella forskningen säger. På detta sätt vill jag undersöka huruvida deras synsätt skiljer sig åt eller inte. Resultatet visar stora skillnader i hur genrebegreppet definieras. Svårigheterna att definiera genren framgår också tydligt i undersökningen. Både från mina informanter på Uppsala Konsert & Kongress, men även genom diffusa förklaringar inom forskningen. Nyckelord: UKK, världsmusik, definition, genrebegrepp. 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Ämnesval 1.2 Syfte och frågeställningar 1.3 Forskningsläge 1.4 Avgränsningar 1.5 Metod och material 1.6 Disposition 2. Bakgrund 2.1 Kort om världsmusikens historia 2.2 Definitioner av och diskussioner kring begreppet världsmusik 2.3 Uppsala Konsert & Kongress – Historik och statistik 2.3.1 Historik 2.3.2 Statistik 3. Undersökning 3.1 Intervjuerna – Tillvägagångssätt 3.2 Intervju med VD Magnus Bäckström 3.3 Intervju med musikproducent Patric Kiraly 3.4 Intervju med musikproducent Stefan Holmström 4. Slutdiskussion 5. Käll – och litteraturförteckning 5.1 Intervjuer (Inspelning finns hos författaren) 5.2 Tryckta källor (Historik om UKK, statistik för UKK) 5.3 Litteratur (Om världsmusik) 5.4 Internet (Sajtadress, besöksdatum) 4 5 1. Inledning 1.1 Ämnesval Jag är uppväxt med klingande musik från alla världens hörn. Min far har arbetat inom musikbranschen under hela mitt liv. Dels som musiker, men framförallt som arrangör av musikaliska evenemang. Från bas för Falun Folkmusik Festival (FFF), via VD för Gävle Konserthus, till VD för Uppsala Konsert & Kongress, eller UKK som jag fortsättningsvis kommer att benämna det. Jag börjar förstå mer och mer att det är mycket tack vare honom som jag har ett så stort intresse för musik. Dels som utövare, men också som forskare. Som tonåring började jag att spela gitarr och det har jag sedan fortsatt med. Mitt intresse för världsmusik har växt fram mer på senare år. Jag har lyssnat mycket på musik inom genren tidigare, men utan att riktigt ”fastna”. Nu har jag dock byggt upp ett starkt intresse och vill lära mig mer. Därför väljer jag att fokusera min undersökning på genren världsmusik. Jag har även ett stort intresse av att jobba som musikproducent på ett konserthus eller en liknande institution och ser därför UKK som en alldeles utmärkt institution att genomföra min undersökning på. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka begreppet världsmusik, som inte är ett helt problemfritt genrebegrepp, för att sedan jämföra den aktuella forskningen med mina informanters (VD samt musikproducenter på UKK) syn på genrebegreppet. Mina frågeställningar är: *Hur lyder UKK´s VD samt musikproducenters definitioner av begreppet världsmusik? *Överensstämmer den för undersökningen aktuella forskningens syn på begreppet världsmusik med mina informanters syn på detsamma?1 Med UKK avser jag VD Magnus Bäckström, samt musikproducenterna Patric Kiraly och Stefan Holmström 1 6 1.3 Forskningsläge Till att börja med vill jag fastslå att världsmusikforskningen är ett gigantiskt område som jag inte har några som helst avsikter att försöka täcka in helt och hållet i denna uppsats. Vad som gjorts i forskningsväg tidigare inom det område som jag anser vara relevant för min studie är Karin Erikssons uppsats Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-tal2. I litteraturväg rörande världsmusik kan, utöver den litteratur jag refererar till i denna uppsats, bland annat boken Global pop: World music, world markets3 skriven av Timothy D. Taylor vara av intresse. Det har skrivits stora mängder forskningsartiklar kring ämnet världsmusik och ett litet urval av dessa som jag anser vara de mest relevanta är: ”Världsmusik – musik med tid och plats för alla”4 av Stig Magnus Thorsén, artikeln ”World Music”5 skriven av Jocelyne Guilbault och uppsatsen ”The Discourse of World Music”6 av Simon Frith. Forskningsmaterialet rörande UKK är inte särskilt stort, nästan obefintligt, då huset öppnade dörrarna under hösten 2007. Det har skrivits och debatterats om UKK innan beslutet att bygga huset togs, under byggnationen och nu, ett par år efter att huset öppnat. Det är dock inte det jag är ute efter att analysera i denna undersökning. Vad jag har haft användning av är B-uppsatsen Ett hus för alla? skriven av Nina Willén vid Uppsala universitet 2008, som handlar om huruvida UKK uppfyller kraven om att vara ett hus för alla människor i samhället. 1.4 Metod och material För att genomföra undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuer har genomförts med musikproducenterna samt VD:n på UKK. Dessa personer har intervjuats separat. Frågorna handlar om deras egen definition av begreppet världsmusik och därefter om UKK´s konsertproduktion av världsmusik, med Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-tal, Eriksson, Karin, Uppsala universitet, 2005 3 Global pop: World music, world markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997 4 Världsmusik – musik med tid och plats för alla, Thorsén, Stig Magnus, Häften för kritiska studier, 2003 5 World Music, Guilbault, Jocelyne, The Cambridge Companion to Pop and Rock, 2001 6 The Discourse of World Music, Frith, Simon, Taking Popular Music Seriously, 2007 2 7 syftet att få insyn i hur organisationen runt konsertproduktionerna ser ut. Dessa intervjuer utgör kärnan i undersökningen. Som underlag till intervjuerna och bakgrundsavsnittet använder jag mig av litteratur som behandlar begreppet världsmusik. Jag har även tittat på statistik för UKK under verksamhetsåren 2008 och 2009. 1.5 Avgränsningar Jag väljer att avgränsa mig till UKK då jag själv är bosatt i Uppsala vilket gör avståndet till institutionen kort. För att fokusera ytterligare håller jag mig till genren världsmusik. Jag har även valt att fokusera studien på verksamhetsåren 2008 och 2009.7 1.6 Disposition Uppsatsen inleds med ett bakgrundskapitel (del 2) där jag redogör, i korta drag, för världsmusikens historia, för att sedan ta upp olika definitioner av genrebegreppet. Dessa definitioner är hämtade ur litteratur som handlar om världsmusik samt såväl internationella som svenska uppslagsverk och internetsajter. Efter detta följer ett delkapitel där jag tar upp UKK´s historik och även lägger fram, för undersökningen, relevant fakta om institutionen. Sedan följer själva undersökningen. (Del 3). Detta kapitel utgörs av en sammanställning av de tre intervjuerna som ingår i denna uppsats. Efter detta kapitel följer en slutdiskussion där jag analyserar dessa intervjuer och ställer dem emot min bakgrundsdel. (Del 4). Som sista och avslutande del återfinns käll – och litteraturförteckningen. (Del 5). Det ska tilläggas att vid färdigställandet av denna uppsats har UKK haft ytterligare två verksamhetsår, 2010 och 2011. Jag väljer dock att fokusera min undersökning på de tidigare nämnda åren, 2008 och 2009. 7 8 2 Bakgrund 2.1 Kort om världsmusikens historia År 1987 träffades företrädarna för ett antal småskaliga skivbolag på en pub i London för att diskutera hur man ska lösa problemet med de ”etniska” musikgenrerna. De hade en tendens att hamna ”mitt emellan” hyllorna i skivbutikerna.8 Under sommaren det året ägde en serie av möten rum och närvarande var även konsertarrangörer, radiostationer samt andra människor inom musikbranschen som ville lyfta fram musik från alla världens hörn. Intresset för afrikansk musik hade blivit allt starkare runt om i världen.9 Syftet var alltså kommersiellt; skivbolagsägarna ville ge skivhandeln en hanterlig etikett som täckte det mesta inom dessa genrer. Man enades om att prova termen ”World Music”.10 En annan term som kom på tal var ”Tropical Music” men den ansågs vara för smal. Inom bara några månader hade termen nått ut i den brittiska pressen och inom ett år hade den tagit sig över kanalen till Frankrike där den utmanade den existerande termen ”Sono Mondiale”. Inom tre år användes termen regelbundet inom musikindustrin i Storbritannien, USA och norra Europa.11 Termen blev en succé mycket på grund av att beteckningen var tillräckligt diffus för att inrymma nästan alla sorters musik utöver konstmusik, pop och jazz. Dessutom var namnet ”World Music” tillräckligt intressant för att ådra sig mycket uppmärksamhet från både konsumenter och medier. Att göra termen vag var ett medvetet tilltag från skivbolagsägarna och ”World Music” har genom åren använts för att beteckna allt från lokala folkmusikformer från olika musikkulturer världen över, till olika icke-västerländska konstmusikformer.12 I Sverige kallas genren ”världsmusik” och när man använder den på svenska åsyftar man oftast olika former av ”blandmusik”. Denna blandning har vanligen utgått från Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146147 9 Global Pop - World Music, World Markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997, sid. 2 10 Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146 11 Global Pop - World Music, World Markets, Taylor, Timothy D. Routledge, 1997, sid. 2 12 Musik, medier, mångkultur, Lundberg, Malm, Ronström, Gidlunds förlag, 2000, sid. 146 8 9 traditionell folkmusik som förenats med influenser från genrer som rock, pop, jazz, techno m.fl.13 Genom uppkomsten av världsmusiken har en världsomspännande mediebaserad musikarena skapats. Olika kulturers folkmusik kan användas och inordnas i en ”global musikstruktur”. Formen för musiken utgörs av ett pop/rock-påverkat sound, ett framträdande tungt ”beat”-ackompanjemang och en påtaglig närhet i mixningen. Sedan blandas detta ackompanjemang med lokala, gärna ”exotiska”, instrument och sångstilar. Denna typ av musik kan också beskrivas som ”global struktur – lokalt innehåll”.14 Det fanns alltså ett behov av kategorisera redan befintlig musik. Detta behov svarade världsmusiken mot. Genom sin snabba spridning i medierna har också dragen i den egna genren förstärkts, i Sverige alltså närmast som ett slags ”folk fusion”.15 Musik som senare kom att klassificeras som världsmusik spelades dock både live och i medialiserad form långt innan begreppet var myntat. På 1970-talet experimenterade svenska grupper som exempelvis Contact och Kebnekajse med att blanda folkmusik och pop och grupper som Mynta och Orientexpressen blandade olika typer av ”etnisk” musik. Från 1980 experimenterade grupperna Filarfolket och Groupa med en ny typ av folkmusikinstrumentation där man använde sig av bouzouki, blås och slagverk i sina polskor.16 Utöver de musikaliska förändringarna ser man också en ny och starkare förankring i medierna och på andra musikscener under 1980-talet. Radioprogrammet Trender och traditioner som handlar om ”modern folkmusik” startar 1982 i P3, butiken Multi Kulti öppnar sommaren 1986 i Stockholm och Falun Folkmusik Festival går av stapeln för första gången samma sommar. Denna festival var redan från början inriktad på både äldre traditioner och mångfald och nyskapande. Man kan alltså fastslå att när de brittiska skivbolagsägarna lyckades enas om etiketten ”world music” 1987, handlade det om att ge namn åt en redan befintlig genre.17 Under 1990-talet var världsmusiken en stor och expansiv genre för grammofonindustrin. Den nordiska musiken fick också allt mer utrymme inom världsmusiken tack vare jakten på nya trender. Många svenska artister och institutioner Ibid Ibid 15 Ibid 16 Ibid 17 Ibid, sid. 147 13 14 10 följde utvecklingen noga för att dra nytta av och bidra till publiciteten. Rikskonserter fungerade då, i en ny roll, som marknadsförare och förmedlare av svensk folkmusik. Hösten 1998 stod de som värd för World Wide Music Expo, Womex, en kombination av konferens mässa och artistforum. Festivaler, artistagenturer, skivbolag, medier och artister fanns då representerade, allt från de små idealisterna till internationella jättar som Microsoft och Disney.18 I början av 1999 återfanns Rikskonserter som deltagare vid den amerikanska musikmässan Folk Alliance i Albuquerque i New Mexico. De svenska grupperna Frifot och Väsen tillsammans med spelmännen Kalle Almlöf och Björn Ståbi representerade där Sverige.19 2.2 Definitioner av och diskussioner kring begreppet världsmusik Att sätta ord på en genre och göra en definition som täcker hela dess omfång är självklart ett komplicerat tilltag. Det kommer alltid att finnas forskare, musiker, producenter, skivbolagsanställda, recensenter och musikkonsumenter m.m. som har invändningar emot genredefinitionen. De har, i de flesta fall, en egen definition som inte överrensstämmer med den givna definitionen, eller så anser de, i vissa fall, att en definition av en genre inte är nödvändig. Världsmusiken utgör inget undantag i fråga om komplexitet. Begreppet har skapat stor debatt, då det inom världsmusiken handlar om mer än bara det musikaliska. Här bör man även ta hänsyn till etnicitetsfrågor, frågor rörande västvärlden kontra övriga världen och frågor som behandlar autenticitet. Jag ska inte fördjupa mig alltför mycket i världsmusikdebatten då den är ett stort uppsatsämne i sig. Det ämnet lämnar jag för framtida forskning, kanske som en fortsättning på denna uppsats? Idag finns det dels en hel värld av undergenrer till de större genrerna som exempelvis powermetal, indiepop och frijazz, men det finns också ett rikt utbud av genrehybrider. Exempel på sådana är folkrock, rapmetal och poppunk. Här nedan följer olika definitioner och åsikter rörande begreppet världsmusik. Jag inleder med hur Richard O. Nidel, Michael B. Bakan, Philip V. Bohlman och Johannes Brusila definierar genren. Sedan följer tre definitioner från uppslagsverk online. Dessa 18 19 Ibid Ibid 11 är Britannica Concise Encyclopedia, yourdictionary.com och Nationalencyklopedin. Jag vill betona att det givetvis finns skillnader i syfte, anspråk och användning mellan forskningslitteraturens begreppsdiskussioner, uppslagsverk och ständigt föränderliga ordböcker som exempelvis yourdictionary.com. I boken World Music: The Basics från 2005 skriver Richard O. Nidel att världsmusik är traditionell musik, eller folkmusik, som skapas och spelas av inhemska musiker som står i nära relation till musiken från deras ursprung. Världsmusiken tar också naturligt upp andra musikformer och är en del av, praktiskt taget, varje kultur och samhälle på vår planet.20 Nidel går sedan motsatt väg och försöker klargöra vad som inte är världsmusik. Han menar att rock & roll, R&B, soul, jazz, Broadway, klassisk musik, heavy metal, new age, fusion, country, alternativ rock, blues, disco, hip hop, (med vissa undantag) techno, kareoke, trip hop och ren pop inte är världsmusik. Världsmusik kan dock bli populärmusik, enligt Nidel. Om man sätter in originalmusiken i ett nytt sammanhang, en ny kontext, anpassar sig musiken till nya förutsättningar och kan då bli populärmusik beroende på situationen som musiken befinner sig i. Nidel menar också att både exempelvis jazz och västerländsk klassisk musik har stort inflytande och återfinns i världsmusiken, precis som världsmusiken är ett viktigt element inom jazz och västerländsk klassisk musik.21 Kommentar: Detta är ett mycket smidigt sätt att framställa en definition på. Nidel talar inte om specifika länder eller världsdelar, utan talar istället om traditionell musik och folkmusik från en viss kultur där han talar om en inhemsk kultur generellt. Jag ska inte ge mig i akt med att reda ut definitionerna av alla de genrer Nidel tar upp, utan konstaterar att han förhåller sig försiktigt med sin definition av genren samt att han alltså väljer att klargöra vad som inte är världsmusik, med reservationen att världsmusiken influerar och influeras av andra genres och att den också kan bli populärmusik i en ny kontext. Vad som dock blir problematiskt med Nidels definition är just att han tar upp en mängd olika World Music: The Basics, Nidel, Richard O. Routledge, Taylor and Francis Group, 2005, sid 2 21 Ibid, sid. 2-3 20 12 genrer vars innebörd inte klargörs tillräckligt tydligt. Vad är ”ren pop”? Hur låter ”New Age”? Michael B. Bakan skriver i sin bok World Music – Traditions and Transformations från 2007 att världsmusiken är en ”hal” term och utvecklar med att säga att termen är tillräckligt bred för att täcka in all musik som existerar och som någonsin har existerat på jorden. Samtidigt saknar termen den precision som krävs för att fokusera på en speciell musiktradition. Världmusiken är öppen för många tolkningar, menar Bakan. Vidare anser Bakan att en indisk raga är lika mycket att anse som världsmusik som en pianosonat av Mozart. De flesta västerlänningar skulle, enligt Bakan, dock inte hålla med utan anse att ragan är världsmusik, men inte pianosonaten. Indiska musikkännare skulle inte heller hålla med om jämförelsen, menar författaren.22 Kommentar: Bakan anser att världsmusiken kan innefatta all musik som existerar och har existerat och fokuserar alltså inte på en specifik musiktradition. Det står alltså klart för honom att alltifrån exemplevis västerländsk konstmusik, jazz och hårdrock kan vara att betrakta som världsmusik. Där får Bakan med stor sannolikhet mothugg från många håll. Han skriver sedan att världsmusiken är öppen för många tolkningar och att det kan råda meningsskiljaktigheter mellan olika religioner och kulturer om vad som anses vara världsmusik. Enligt Philip V. Bohlman möter vi världsmusik överallt i vår värld. Världsmusik kan vara folkmusik, konstmusik eller populärmusik. Dess utövare kan vara professionella elller amatörer. Världsmusiken kan vara sakral, profan eller kommersiell. Musikerna och artisterna kan värdera autenticitet samtidigt som de kan vara väldigt måna om att endast nå ut till så många människor som möjligt och anpassa musiken därefter. De som lyssnar på världsmusik kan, enligt Bohlman, uppfatta musiken som om den vore skapad i deras närområde samtidigt som de kan vara oerhört nyfikna då musiken känns främmande. Världsmusik kan både vara västerländsk- och icke västerländsk. Genren har inga gränser utan är öppen för allt och alla. Bohlman menar att man kan kalla nästan all World Music: Traditions and Transformations, Bakan, Michael B. McGraw-Hill, 2007, sid. About this book (xxvii) 22 13 musik för världsmusik.23 Bohlman utvecklar vidare att musik betyder olika saker för människor världen över. Å ena sidan finns musiken med i kulturella aktiviteter och enar världen på ett sätt som inte alls känns främmande för oss människor. Å andra sidan kan förståelsen och betydelsen av musik skilja sig helt och hållet från en människa eller kultur, till en annan. Vad som är musik för en människa kan vara något helt annat för en annan människa.24 Kommentar: Bohlman använder sig av orden ”kan vara” när han talar om världsmusik. Det innebär att han alltid kan reservera sig med att referera till just orden ”kan vara” om någon skulle kritisera honom. Han gör också en liten reservation när han säger att man kan kalla ”nästan” all musik för världsmusik, utan att avslöja vilken typ av musik han då utesluter när han säger ”nästan”. Tyngdpunkten i Bohlmans redogörelse ligger i att musik uppfattas olika och betyder olika saker för människor världen över. Han är inne på samma spår som Bakan både i att världsmusiken kan vara all musik i världen samt att musiken kan ha olika innebörd för människor. Detta bör man ge hänsyn till när man talar om ett genrebegrepp inom musik, enligt Bohlman. Johannes Brusila menar att världsmusik ibland ses som musik som är identifierad med begrepp som autenticitet, tradition, platser, etnicitet och musikalisk förändring genom fusion.25 Världsmusik verkar ofta ses som en marknadsföringskategori och ibland mer negativt, som ett kommersiellt påfund, fortsätter han. Det finns, enligt Brusila, en utbredd skepticism mot själva försöket att definiera världsmusik.26 Uttrycket ”Local music, not from here” sammanfattar vissa av de viktigaste punkterna i definitionen av världsmusik, menar Brusila. Definitionens flexibilitet, eller mångtydighet, är dess största styrka. Den musik som går under kategorin världsmusik har gemensamt är att den antyder något annat, en idé om en tradition eller en plats som inte World Music: A Very Short Introduction, Bohlman, Philip V. Oxford University Press, 2002, Preface 24 Ibid, sid. 5 25 Fusion betyder ”sammanslagning” eller ”sammansmältning” på engelska och syftar här till att man blandar genrer med varandra och på så sätt skapar ny musik. 26 Local Music, Not From Here, Brusila, Johannes. Finnish Society For Ethnomusicology, 2003, sid. 60-61 23 14 är ”här”. ”Not from here”, där musiken påstås komma ifrån, kan vara ett land i tredje eller fjärde världen, eller en landsbygd i första världen. Det kan också vara en annan plats än den plats där de musikaliska influenserna har sitt ursprung.27 Kommentar: Brusila talar först allmänt om inställningen till en definition av världsmusik. Han tar sedan upp bokens titel ”Local Music, Not From Here” och menar att det är en träffande definition av genren. Han lämnar det öppet för tolkning med vad som är ”här” och vad som inte är ”här”. Brusila antyder att världsmusik för honom handlar mycket om fusion, och att tradition och plats har en betydande roll. ”Musical genre incorporating diverse styles from Africa, eastern Europe, Asia, South and Central America, the Caribbean, and nonmainstream Western folk sources. The term was first coined largely in response to the sudden increase of recordings in non-English languages that were released in Great Britain and the United States in the 1980s, but by the early 1990s world music had become a bona fide musical genre and counterpoint to the increasingly synthetic sounds of Western pop music. Initially, African popular music and world music were virtually synonymous, and the genre's biggest stars included the Nigerians King Sunny Ade and Fela Anikulapo Kuti and the Senegalese Youssou N'Dour. Moreover, one of its earliest advocates was the Cameroonian-born Frenchman Francis Bebey. By the 21st century world music encompassed everything from Pakistani singer Nusrat Fateh Ali Khan and the pop-flamenco of the French group the Gipsy Kings to "ambient-global" projects that merged so-called ethnic voice samples with state-of-the-art rhythm programming.”28 Kommentar: Här talar man om att världsmusik är olika stilar från Afrika, Östeuropa, Asien, Syd – och Centralamerika, Karibien, och även till viss del den västerländska folkmusiken som 27 28 Ibid, sid. 63 Frågor och svar hemsida, refererat till Britannica Concise Encyclopedia, brittiskt uppslagsverk online, (besökt 2010-02-10) http://www.answers.com/topic/world-music 15 inte anses vara ”mainstream”. Det problematiska här är att man använder sig av uttrycket ”mainstream” utan att förklara vad ordets innebörd är. ”Mainstream” är dessutom ett ord med olika innebörd för olika personer vilket betyder att det även hade krävts en egen definition av det ordet för att klargöra tillräckligt vad man egentligen menar med ”nonmainstream”. ”contemporary folk and popular music of Africa, Latin America, and Asia, as distinguished from that of the U.S., the U.K., and, sometimes, W europé”29 Kommentar: Här placerar man afrikansk, sydamerikansk och asiatisk folk-och populärmusik i ett fack och gör en distinktion mellan den typen av musik och motsvarande musik i USA, Storbritannien och ibland även Västeuropa. Att påpeka att detta även gäller Västeuropa ”ibland” uppfattar jag som en väldigt lätt väg att gå utan att egentligen gräva djupare och fastslå vilka länder eller regioner det verkligen handlar om. ”världsmusik, engelska world music, musikformer som blandar rockmusik och traditionella folkliga musikformer. Benämningen förekommer i denna mening i främst Europa sedan 1987, då termen lanserades av ett antal brittiska skivbolag. Som världsmusik räknades till en början i första hand popmusik från Afrika och Asien, främst från Indien och Pakistan. Under 1990-talet vidgades begreppet till att omfatta nyare och äldre "etnisk" popmusik och även vissa former av rent traditionell musik från så gott som alla världens länder. Vid mitten av 1990-talet började termen vinna mark i Sverige, samtidigt som en rad nordiska grupper blivit etablerade världsmusikgrupper; till dessa hör i Sverige Hedningarna, Garmarna, Väsen och Nordman.”30 Kommentar: Här förklaras alltså att världsmusik är en musikform som blandar rockmusik och 29 ordbokhemsida online, (besökt 2010-02-10) http://www.yourdictionary.com/world-music Nationalencyklopedin, svenskt uppslagsverk online (besökt 2010-02-12) http://www.ne.se/världsmusik 30 16 traditionell folkmusik. Sedan berättar man att det som räknas till genren till en början var popmusik från Afrika och Asien, främst från Indien och Pakistan, för att senare omfatta nyare och äldre ”etnisk” popmusik och vissa former av traditionell musik från alla världens hörn. Denna definition är ytterst problematisk. Från början får man klargjort för sig att världsmusik idag är en musikform som blandar rockmusik med traditionella och folkliga musikformer. När man läser vidare redogörs det för hur världsmusiken såg ut till en början och hur den har förändrats. Då talas det istället om popmusik från Afrika, Indien och Pakistan till en början och en utveckling till äldre ”etnisk” popmusik och även vissa former av rent traditionell musik från hela världen. Vad hände med rockmusiken? Vad menar man med nyare och äldre ”etnisk” popmusik? Vad menar man med ”vissa” former av rent traditionell musik? Vilka former exkluderar man? Denna definition lämnar många frågor obesvarade. 2.3 Uppsala Konsert & Kongress – Historik och fakta 2.3.1 Historik Jag väljer här att, bl. a, använda mig av information som jag hämtar från en B-uppsats skriven på Institutionen för Musikvetenskap ht 2008. Jag anser att uppsatsen är välskriven och korrekt. UKK invigdes den 1 september 2007. Vägen till färdigställandet av huset har varit lång och inte helt oproblematisk. I folkmun kallas UKK också för ”Musikens Hus” och idén om ett Musikens Hus föddes i Uppsala redan på 1910-talet. År 1912 började man diskutera möjligheterna för en sådan institution. Gunnar Leche kom 1936 med ett förslag om en ”music hall-byggnad” vid Kungsgatan. Det förslaget fick dock inget gehör. Sedan dröjer det till 1960-talet innan frågan om ett Musikens Hus återigen tas upp. Då kräver man en utredning kring ärendet. 1965 tillsätts en utredning som blir klar 1973. I utredningen konstaterar man att det inte finns någon lämplig konsertlokal i staden och man föreslår således att ett Musikens Hus ska byggas i kvarteret Gerd vid Vaksala Torg, den plats där UKK står idag. Ett annat förslag om att bygga en konsertsal i Nannaskolan vid Kungsgatan tas fram 1974, men röstas ned 2000 efter en noggrann utredning. År 1983 beslutar kommunen att inte gå vidare med förslaget om ett Musikens Hus och av 17 denna anledning bildas föreningen Musikens Hus Vänner fem år senare.31 Frågan rörande ett Musikens Hus vara eller icke vara tas återigen upp till diskussion 1990. Bolaget Musikens Hus AB och man kommer så pass långt att man utlyser en arkitekttävling. Det vinnande förslaget röstas dock ner av kommunfullmäktige 1993 med några få rösters marginal. År 2001 utlyser dock kommunen en ny arkitekttävling till byggandet av ett konsert – och kongresscentrum. Man får in 134 bidrag och väljer den danske arkitektbyrån Henning Larsens Tegnerstues ”Uppsalakristallen” till vinnare. Den 14 april 2004 beslutar kommunfullmäktige att bygga ”Uppsalakristallen” med en något billigare utformning än originalförslaget. Det första spadtaget till vad som kommer att bli Uppsala Konsert & Kongress tas vid en ceremoni den 5 april 2005 i kvarteret Gerd. Bolaget Musikens Hus AB byter den 21 mars 2006 namn till Uppsala Konsert & Kongress AB för att belysa de två verksamhetsgrenarna som kommer att bedrivas. Det har förts livliga debatter kring byggandet av UKK. Man har diskuterat allt från rivningen av kvarteret Gerd med sina anrika 1800-talshus, till vad UKK tillför Uppsalas stadsbild då huset arkitektoniskt avviker starkt från den övriga Uppsalamiljön. Vissa kallar huset ”Forsmark 4” medan andra anser att UKK är ett trevligt inslag i staden. 32 2.3.2 Statistik Här nedan följer statistik för UKK rörande genreindelning och dess representation i konsertutbudet under verksamhetsåren 2008 och 2009: Under 2008: ”217 konserter och föreställningar har presenterats 96 186 besökare har bevistat dessa Publiktillströmningen har varit god. Den genomsnittliga publiksiffran i Stora salen under 2008 var 775 personer, vilket innebär en beläggning på 68 %. Bredd: 31 32 Ett hus för alla? Nina Willén, B-uppsats, Institutionen för Musikvetenskap, HT 2008 Ibid 18 28 % klassisk musik 27 % nöje och underhållning 19 % ung, modern musik (indiepop, klubbmusik, electronica, hip hop, rock) 11 % folk- och världsmusik 8 % jazz 6 % barnkonserter 4 % dansföreställningar Observera att flera konserter ovan kan räknas till mer än en genre. Andel och procentsatser skall ses enbart i jämförelse med det totala antalet arrangemang.33 Under 2009: Siffrorna inom parentes visar motsvarande siffror 2008. ”195 (217) konserter och föreställningar har presenterats 83 459 (96 186) besökare har bevistat dessa. Bredd: Verksamheten uppvisar även detta år en stor genrebredd och vänder sig därmed till en bred publik. Utöver ovan nämnda angående nöje och underhållning är det värt att notera den höga andelen ung, modern musik samt att dansföreställningarna ökat. 33 27 % (28 %) klassisk musik 19 % (27 %) nöje och underhållning 24 % (19 %) ung, modern musik (indiepop, klubbmusik, electronica, hip hop, rock) 11% (11 %) folk- och världsmusik 7 % (8 %) jazz 6 % (6 %) barnkonserter 7 % (4 %) dansföreställningar Statistik för UKK 2008, sammanfattat av VD Magnus Bäckström 19 Observera att flera konserter ovan kan räknas till mer än en genre. Andel och procentsatser skall ses enbart i jämförelse med det totala antalet arrangemang.34 Man kan notera att genren ”Folk– och världsmusik”, som UKK väljer att kalla den, är oförändrad när det gäller procentandelen artister som representerade genren under 2008 och 2009. 3. Undersökning 3.1 Intervjuerna – Tillvägagångssätt Jag intervjuade VD Magnus Bäckström den 15:e april 2010, musikproducenten Patric Kiraly den 22:a april 2010 och musikproducenten Stefan Holmström den 28:e april 2010. Med undantag för frågor rörande ekonomi, som enbart Magnus Bäckström var inblandad i, fick de alla svara på samma frågor. Under intervjuerna dök det även upp följdfrågor på vissa ställen och ibland utmynnade frågorna i ett kortare samtal. Det var hela tiden en väldigt avslappnad stämning. Jag väljer att inte använda mig av direkt citering då jag anser att man lätt kan få fel uppfattning om personerna som intervjuas. Om intervjuobjektet tvekar, harklar sig, skämtar om något eller säger saker som: ”Öh”, ”hmm”, eller avslutar meningar med ”va” så upplever jag att man kan uppfatta dessa människor som arroganta eller korkade. Vidare väljer jag att dela upp intervjuerna och diskutera dem separat för att sedan sammanfatta allt i kapitlet ”Slutdiskussion”. Detta gör jag för att underlätta både för mig och för läsaren då jag anser att det blir mindre rörigt och lättare att urskilja differenser och inställningar intervjuobjekten sinsemellan. Vad som även kan vara värt att notera är att alla de tre intervjuade personerna har helt olika bakgrunder inom musikbranschen. Magnus kommer från folkmusikvärlden, Patric från klubbmusikvärlden och Stefan kommer från den klassiska musikvärlden. 34 Statistik för UKK 2009, sammanfattat av VD Magnus Bäckström 20 3.2 Intervju med VD Magnus Bäckström Jag inleder intervjun med att be Magnus delge sin definition av världsmusik. Han svarar: ” All musik som inte är västerländsk klassisk musik, västerländsk populärmusik eller jazz och schlager. All etnisk musik – bymusik, folkmusik, urban musik och högreståndsmusik från hela världen utöver den västerländska klassiska musiken och den västerländska populärmusiken”. Folkmusik från hela världen, alltså även den västerländska, räknas alltså, enligt Magnus, till världsmusiken. Vi pratar vidare om huruvida de som arbetar med musiken på UKK har en gemensam definition av genren. Magnus berättar att det inte finns en uttalad definition, men att de som arbetar med musiken på institutionen har, genom att arbeta tillsammans under ett antal år, skaffat sig en gemensam begreppsvärld och att världsmusik numera har samma innebörd för alla de inblandade på UKK. ”Vi som jobbar med musiken och berörs av den har efter 3-4 år tillsammans skaffat oss en gemensam begreppsvärld”, menar han. Vi pratar sedan om var man drar gränserna för vad som får kallas världsmusik i UKK´s program och Magnus berättar att det inte finns några uttalade riktlinjer för var man drar gränserna. Det finns dock gränser men då handlar det mer om från fall till fall. Han menar att om exempelvis marknadsavdelningen skulle skriva en text om en viss artist och använda begreppet världsmusik och musikproducenterna och han själv skulle uppleva att världsmusikbegreppet inte stämmer in på den artisten, så skulle de reagera på det och säga att man inte kan kalla just det där för världsmusik. Det handlar alltså, enligt Magnus, mest om en magkänsla vid gränsfall. Vidare menar han att det inte finns någon formel för vad som får kallas världsmusik och vad som inte får kallas för världsmusik. Man märker helt enkelt när man närmar sig frågetecknet och då reagerar man. Det handlar om den begreppsvärld som man lever med, inte läser sig till. ”Det finns ingen handbok man kan använda sig av och slå upp vad klassisk musik, jazz eller världsmusik är”, fastslår Magnus. UKKs VD anser även att institutionen lever upp till sin syn på vad som kan kallas världsmusik när man ser till artisterna i programutbudet. Han påpekar också att i vissa fall kan man placera artisten i flera ”fack”. En artist kan klassificeras som världsmusik i vissa sammanhang och som, exempelvis, jazz i andra sammanhang. Det handlar, i det stora hela, om hur man själv vill marknadsföra artisten, men även om hur artisten marknadsför sig själv. Som ett reellt exempel på detta, och som han även nämnde 21 tidigare, nämner han bokningen av den grekiske artisten George Dalaras. Magnus berättar att marknadsavdelningen då skrev att Dalaras var en av de största inom världsmusiken, vilket Magnus hade förståelse för då grekisk bouzouki – och rebetikamusik ofta klassas som världsmusik. Samtidigt blev det problematiskt då Dalaras, i sitt hemland Grekland, är en stor populärmusiksångare. ”Vi tog då beslutet att stryka världsmusik i marknadsföringen av Dalaras då grekerna skulle uppfatta det som felaktigt”, avslutar Magnus. Om man ser till statistiken över hur stor andel i procent som världsmusiken har i programutbudet kan man notera att den låg på samma nivå under både 2008 och 2009 – 11%. Magnus säger sig vara nöjd med den andelen och tycker att den är rimlig. Han påpekar dock att, som jag skrev i föregående stycke, vissa artister kan hamna i flera genrer. Då sätts det följaktligen ett ”kryss” för både världsmusik och, exempelvis, jazz av den som sammanställer statistiken. 3.3 Intervju med musikproducent Patric Kiraly Musikproducenten Patric Kiraly anser att ”världsmusik är ett konstigt begrepp” och hänvisar till att det från början var ett konstruerat begrepp från skivbranschen där de inblandade ville sälja skivor enklare. Han fortsätter: ”Begreppet världsmusik för mig är egentligen allting”. Patric berättar att det märks tydligt när han är ute på festivaler runt om i Europa. Som exempel menar han att ett brasilianskt popband då kan anses vara världsmusik, medan samma band hemma i Brasilien anses vara popmusik. Patric anser vidare att det är ett extremt svårt begrepp och han har svårt att förklara vad det egentligen är men menar att man vet precis vad det är när man, exempelvis, hör en afrikansk grupp, en kinesisk grupp eller en persisk grupp. När man sedan ska förklara vad det är man hör så blir det betydligt svårare. Patric berättar vidare att han anser att det finns en gemensam definition av genren på UKK, med undantag för vissa småjusteringar. Det ligger en underförstådd syn på vad världsmusik innebär och således finns det ingen uttalad definition. Magnus (VD) har en klar syn och han själv tänker kanske i lite andra termer ibland, men i stort är det samma syn, menar Patric och säger att de alla tre värderar ursprunget väldigt högt. På frågan om var man drar gränserna för vad som får kallas för världsmusik tar Patric, precis som Magnus, upp ett aktuellt fall. Sångerskan Hindi Zahra har precis blivit bokad 22 till UKK och konserten är den 1:a oktober och även hennes enda spelning i Sverige under 2010. Patric berättar att Zahra ligger på det klassiska amerikanska skivbolaget Blue Note som inriktar sig på jazz, hon jämförs med den mer kommersiellt kända sångerskan Norah Jones och rör sig inom blues – och jazzsfären. Zahra kommer från Marocko men växte upp i Paris. Hon har dock, under hela sin uppväxt levt med berbermusiken från Marocko. Hon spelades i världsmusikprogrammet Klingan på P2 där UKK fick upp ögonen för henne. Man hade, utan problem, kunnat klassificera henne som världsmusik, men när nu Zahra marknadsförs av UKK väljer Patric att hålla sig till ”Blue Note-linjen” och ”Noras Jonesstilen” för att nå ut till en bredare publik. Han tror mer på det konceptet och är rädd för att förstöra för Zahra genom att kalla det världsmusik. ”På det sättet, väljer jag att dra en gräns, i just detta specifika fall, för vad som är världsmusik och vad som inte är världsmusik”, menar han. Patric anser att UKK lever upp till sin syn på vad som är världsmusik. En av anledningarna till det är institutionens höga svansföring när det gäller deras uppdrag i både den lokala aspekten i vad som produceras, men även det faktum att UKK gör mycket konserter som aldrig tidigare har gjorts i Uppsala. Han tänker då specifikt på artister från Afrika, Asien och Sydamerika. Han klargör: ”UKK håller en väldigt hög nivå på artisterna inom världsmusiken. Vi har även lyckats med att locka folk till dessa, mindre kommersiella, konserter. Framförallt när vi haft artister från Iran”. UKK har, enligt Patric, även byggt broar i samhället som stärkt publikunderlaget. Han berättar också att publikunderlaget spelar stor roll när de tar dit artister inom världsmusiken. I Uppsala bor de mycket folk från Iran och det gynnar således UKK när man bokar persiska artister som är stora namn i sitt hemland, men inte alls kända för oss svenskar. Han menar vidare att man dock inte får glömma musik från andra delar av världen som exempelvis musik från Afrika eller Indien. Han berättar om en omfattande serie indisk musik som UKK presenterade, med högtstående musiker från Indien. Det finns inte ett lika stort indiskt publikunderlag i jämförelse med exempelvis det persiska, utan då vände sig UKK istället till allmänt världsmusikintresserade människor. Då blir det ett bredare spektra. Patric menar dock även att det finns en fara med dessa ”communitydrivna” projekt. Som ett exempel tar han upp en jämförelse och säger: ”Bara för att vi är svenskar och befinner oss i USA så betyder inte det att vi går på en konsert med Carola”. 23 Patric säger sig också vara nöjd med mängden världsmusik som presenteras på UKK. Han anser att man håller en hög kvalitet på artisterna och tycker att det är positivt att representationen av genren har legat på samma nivå procentuellt, sedan starten av konsertverksamheten 2007. Patric är även nöjd med att världsmusiken har ett liknande publikunderlag som andra representerade genrer såsom ”ung modern musik” och ”nöjesmusik”. ”Jag anser inte att det behövs mer världsmusik i programmet. Fyra mindre konserter i Sal B (den näst största salen) kan slå ut en större konsert i Stora Salen (den största salen). Det handlar om vilket manifest man vill gå ut med. Mängd behöver inte alltid vara det mest intressanta”, avslutar Patric. 3.4 Intervju med musikproducent Stefan Holmström Stefan inleder med att säga: ”Den som lyckas definiera begreppet världsmusik helt och hållet är riktigt duktig”. Han tar upp exempel som den portugisiska sångerskan Mariza och ställer sig frågan: ”Är det världsmusik eller portugisisk fado? Är indisk raga världsmusik eller är det indisk hovmusik?” Världsmusik för Stefan är dels när man tar folklig musik in på en scen och gör den till scenmusik, men för att det ska vara världsmusik så ska det även tillföras något eget. Stefan menar att världsmusik för honom är ett slags fusionbegrepp. Han tar samtidigt upp problematiken med att när han åker på festivaler för att se världsmusik så vill han se ”äkta vara”, sådant som inte är ”tillrättalagt”. Han menar att många världsmusikproducenter väljer att just tillrättalägga musiken för att västerlänningar som lyssnar på musiken, lättare ska kunna ta till sig den. ”I själva verket är det ju ofta tvärtom. Om man ska lyssna till mongolisk strupsång så vill man ju gärna höra den så som den låter i Mongoliet. Därför är det ett väldigt problematiskt begrepp”, menar Stefan, men avslutar med att fastslå att världsmusik för honom själv är en fusion. Vi pratar vidare om huruvida han, Magnus och Patric har en gemensam definition av genren och Stefan berättar han inte tror att de har det. Han menar att eftersom alla tre kommer från helt olika musikvärldar (Magnus från folkmusik, Patric från klubbmusik och han själv från den klassiska världen) så har de inte gjort en definition. Samtidigt känner de varandra så väl efter flera år som kollegor på UKK så de vet var de står. Stefan anser att en definition inte alltid behöver vara intressant, utan berättar att de alla tre har 24 en gemensam ståndpunkt som är att de vill ha den ”äkta varan”, de vill ha det så pass genuint som möjligt. Det viktigaste för Stefan när de bokar världsmusikartister är kvalitet. Han menar att alla tre som jobbar med musiken på UKK litar väldigt mycket på varandra och deras kunskapsområden. När det kommer till just världsmusik som inte är hans eget huvudområde så går han mycket på vad Magnus anser. ”Eftersom vi inte har någon gemensam definition av världsmusik så är det kvaliteten på produkten som står i fokus vid artistbokningarna som vi gör”, säger han. UKK är, enligt Stefan, ett av de konserthus som lyckats bäst i hela Sverige med att få in världsmusik i synnerhet och andra alternativa musikgenrer i allmänhet. UKK gör detta som en integrerad del av deras säsong. Han menar att de framgångsrikt har gjort UKK till ett öppet hus, ett hus för alla. ”Eftersom världsmusik är ett så pass svårdefinierbart begrepp så är det också svårt att avgöra om de artister som UKK presenterar lever upp till konserthusets egen definition av begreppet”, avslutar Stefan. 4. Slutdiskussion I denna undersökning kan man se klara skillnader i hur världsmusik framställs i böcker, uppslagsverk och hur en konsertarrangör, i detta fall mina informanter på UKK, ser på begreppet. Av de definitioner som tagits upp från uppslagsverken kan man se likheter mellan VD Magnus Bäckströms definition och Nationalencyklopedins defenition. Man kan också urskilja en gränsdragning från både Magnus och vissa av uppslagsverken. UKK’s VD menar att världsmusik är all musik som inte är västerländsk klassisk musik, västerländsk populärmusik och jazz. Han gör således en tydlig gränsdragning. Vissa av uppslagsverken drar delvis åt samma håll, dock utan att göra en lika tydlig gränsdragning. Magnus får också visst medhåll från Richard O. Nidel som stolpar upp vad som inte är världsmusik och då bland annat nämner klassisk musik, populärmusik samt jazz. Nidel menar vidare att världsmusiken, populärmusiken och jazzen har influerats och fortfarande influerar varandra. I en ny kontext kan populärmusik bli världsmusik, enligt Nidel. Musikproducenten Patric Kiraly är inne på lite samma spår som Philip V. Bohlman och Michael B. Bakan genom tanken om att världsmusik kan vara all musik. Han refererar dock sedan mer till populärmusik och menar att världsmusik är den musik som kommer 25 från länder utanför västvärlden och som inte ingår i populärmusikgenren. Patric Kiraly får inte heller något medhåll från uppslagsverken. UKK´s andra musikproducent, Stefan Holmström, är inne på ett lite annorlunda spår. Världsmusik för honom är ett slags fusionbegrepp. Han är dock litet tvetydig och menar samtidigt att han är ute efter det autentiska inom världsmusiken. Han får stöd från Brusila i fusionstänkandet. Han får ett visst stöd av Nationalencyklopedin, (NE). NE´s definition är dock, enligt mig, den mest svårtolkade och mest otydliga. Stefan får också delvis medhåll från Richard O. Nidel i sitt fusionstänkande. Tillsammans med Michael B. Bakan tar Stefan upp problematiken med hur ett stycke eller en låt uppfattas för människor i västvärlden och hur samma stycke uppfattas för människor utanför västvärlden. Vad gäller uppslagsverken i största allmänhet är jag väldigt överraskad över hur diffusa definitionerna av världsmusik faktiskt är. Detta faktum gör frågeställningen än mer intressant. I processen att färdigställa denna undersökning har jag insett att världsmusikbegreppet är ett oerhört invecklat och svårdefinierbart genrebegrepp. Uppslagsverken fastslår olika saker och musikproducenter på konserthus menar att det är oerhört svårt att säga vad världsmusik är. Vad är det då som gör världsmusikbegreppet så svårdefinierat? Handlar det om att begreppet konstruerades så sent som på 1980-talet? Eller handlar det om på vilka grunder det konstruerades? Var det en för diffus formulering från början? Spelar politiken någon roll? Handlar det om etnicitet? För vissa handlar det mer om exempelvis etnicitet och för andra handlar det mer om exempelvis historia. Somliga hävdar att det är ett fusionbegrepp. Andra hävdar att det handlar om autenticitet, medan vissa menar att världsmusik både kan vara ett fusionbegrepp och ett autentiskt begrepp. Blev The Beatles popmusik till världsmusik när de experimenterade med indisk raga? Kan man då säga att all musik som inte är ren pop, jazz, klassisk musik, schlager etc. är världsmusik? Till exempel blir det problematiskt när en grupp från Senegal som enligt dem själva spelar pop ändå hamnar under ”världsmusikparaplyet”. Genrebegreppet kan också ha olika innebörd för två parter i exempelvis en artist-arrangörrelation vilket kan leda till kommunikativa svårigheter för båda parterna när artisten inte identifierar sig med den genre som arrangören vill placera den inom. 26 Just det faktum att genrebegreppet världsmusik skapades i ett kommersiellt syfte försvårar förståelsen av genren ytterligare. Det blev från början lite godtyckligt vad som kunde rymmas under ”paraplyet”. Så länge skivbolagen profiterar spelar det ingen större roll för dem om en artist går under namnet ”världsmusik”, ”pop” eller ”etnisk musik”. Att kategorisera artister är ett smidigt sätt att marknadsföra dem genom att man kan nå ut till en bredare publik med skiftande förståelse för musiken. Att få en hel värld att enas om en definition blir närmast omöjligt. Det pågår i dagsläget en diskussion inom folkmusikkretsar kring detta begrepp och vad som ska rymmas inom ramarna för begreppet. Personligen skulle jag tycka att det vore väldigt intressant att följa en debatt där representanter från varje världsdel diskuterar begreppet för att se huruvida uppfattningarna stämmer överens eller inte. Är den gängse uppfattningen bland västafrikaner att en kommersiell popgrupp från Tyskland är världsmusik? Inom vilken genre skulle en kvinna från Afghanistan placera en stråkkvartett från Kanada? Här bör man även ta hänsyn till religion och tradition samt hur tillgången till musik och därigenom också förförståelsen för musik skiljer sig från land till land. Använder man överhuvudtaget begreppet världsmusik utanför västvärlden? Min poäng är att det försök västvärlden har gjort med att skapa ett genrebegrepp som genom sitt namn gör anspråk på att vara världsomspännande, blir komplicerat då uppfattningen av genrer och musik skiljer sig världen över. Eftersom så pass många definitioner av världsmusik till stor del handlar om kulturgeografi och västvärlden efterlyser jag en universell definition av just begreppet ”västvärlden”. Detta för att skapa en bättre förståelse för det som så ofta kallas ”världsmusik” av dem som lever i just denna ”västvärld”. 27 5. Käll – och litteraturförteckning 5.1 Intervjumaterial Intervju med UKK´s VD Magnus Bäckström gjord 15:e april 2010. Intervju med UKK´s musikproducent Patric Kiraly gjord 22:a april 2010. Intervju med UKK´s musikproducent Stefan Holmström gjord 28:e april 2010. Alla inspelningarna finns hos författaren. 5.2 Tryckta källor Bäckström, Magnus, Statistik UKK, Uppsala 2008. Bäckström, Magnus, Statistik UKK, Uppsala 2009. Willén, Nina, Ett hus för alla? B-uppsats, institutionen för Musikvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, 2008. 5.3 Litteratur Lundberg, Dan, Malm, Krister, Ronström, Ove, Musik, medier, mångkultur, Gidlunds förlag, 2000. Bakan, Michael B. World Music: Traditions and Transformations, McGraw-Hill, 2007. Nidel, Richard O. World Music: The Basics, Routledge, Taylor and Francis Group, 2005. Bohlman, Philip V. World Music: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2002. Brusila, Johannes. Local Music, Not From Here, Finnish Society For Ethnomusicology, 2003. 5.4 Internet http://www.answers.com/topic/world-music Besökt 2010-02-10 http://www.yourdictionary.com/world-music Besökt 2010-02-10 http://www.ne.se/världsmusik Besökt 2010-02-12 28 29