Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Ordklasserochsatsdelar
Vikommerunderdekommandefyraveckornaattarbetamedordklasseroch
satsdelar.
Underdethärarbetsområdetkommerduattfåövapåföljandeförmågor:
• formulerasigochkommuniceraital,
• anpassaspråketefterolikasyften,mottagareochsammanhang,
• urskiljaspråkligastrukturerochföljaspråkliganormer
• sökainformationfrånolikakällorochvärderadessa.
Examinationenkommerattskepåtresätt.
1. Nikommerattdelasinigruppersomskafördjupasigienavordklasserna.
2. Duskaitvärgrupppresenteradinordklassförnågrakamraterochlyssnapåderas
presentationer.
3. Ettprovpåordklasserochsatsdelar.
Redovisningenavordklassenitvärgrupperkommerattskeundervecka11
ochprovetärvecka12påtorsdagenden23marsför7CDochpåfredagen
den24marsför7AB.
1
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Grupparbete:Redovisningomenordklass
Grupparbete
Gruppenkommerattfåenordklass.Niskatillsammansigruppenutformavarsinaffisch
somvarochenskavisauppisteg2närduskaberättaförnågrakamrateromerordklass.
Dettaskafinnasmedpåaffischen:
• Gruppensordklass.
• Informationomordklassen.
• Tipspåhurmankantänkaförattidentifieraattordtillhörjustdenordklassen.
• Fleraolikaexempel.
• Namnpåallasomharingåttigruppen.
Tips!
• TittapåGrammatikbolagetförattfräschauppminnet.
http://urskola.se/Produkter?q=grammatikbolaget
• TittapåYouTube-klippsomlärarehargjort.
Redovisningitvärgrupp
Duskapresenteradinordklassfördeandraigruppen.Duskavarabereddpåattdina
kamraterkommerattställafrågoromdinordklass.
Dettaskaingåiredovisningen
• Eninledningdärduberättarvilkenordklasssomdingrupphararbetatmed.
• Duvisaruppgruppensaffisch.Duvisar,förklararochberättaromordklassenför
gruppen.Dugördettablandannatgenomdeexempelsomfinnsmedpåaffischen.
• Dugerdeandramöjlighetattställafrågorochförsökerattsvarapåderasfrågor.
• Dusammanfattarvadduharberättatomdinordklassochavslutarsedan
presentationen.
2
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Redovisningomenordklass
Kunskapskrav
Källor
F
E
D
C
B
Dukansökaoch Dukansökaoch sättaihop
sättaihop
Informationfrån
informationfrån
någrakällor.
fleraolika
källor.
Presentationen
Dukan
förberedaoch
hållaenenkel
muntlig
redovisningmed
början,
innehållochslut
somfungerar
ganska
bra.
Duanpassardin
redovisningtill
desomlyssnar,
tillbudskapet
ochtill
situationenpå
ettganskabra
sätt.
Dukan
förberedaoch
hållaen
utvecklad
muntlig
redovisning
medbörjan,
innehållochslut
somfungerar
bra.
Duanpassardin
redovisningtill
desomlyssnar,
tillbudskapet
ochtill
situationenpå
ettbrasätt
A
Dukansökaoch
sättaihop
informationfrån
mångaolika
källor.
Dukanförbereda
ochhållaen
välutvecklad
muntlig
redovisning
medbörjan,
innehållochslut
somfungerar
mycketbra.
Duanpassardin
redovisningtill
desomlyssnar,
tillbudskapet
ochtill
situationenpå
ettmycketbra
sätt.
3
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Prov:Ordklasserochsatsdelar
Införprovetskadupluggapåföljande:
Ordklasser
• Denioordklasserna:substantiv,adjektiv,verb,adverb,pronomen,räkneord,
prepositioner,konjunktionerochinterjektion.
• Identifieraordklasserdetvillsägavetavilkenordklassettordtillhör.
• Substantiv:Duskavetaomettordärskrivetisingularellerpluralochomdetär
skrivetibestämdformellerobestämdform.
• Adjektiv:Kompareraadjektivdetvillsägapositiv,komparativochsuperlativ.T.ex.
glad,gladare,gladast.
• Verb:Temaformerochtempusformer.
• Kunnaberättafaktaomnågonavordklassernasomdufickhöraomunder
tvärgruppsredovisningen.
Satsdelar
• Skillnadenmellanordklasserochsatsdelar.
• Vetavadsubjekt,predikatochobjektär.
• Kunnaplockautsubjekt,predikat,direktobjektochindirektobjektursatser
(meningar).
4
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Ordklassernaisvenskaspråket
Vadharmanförnyttaavordklasserna?
"Ordklass"ärensamlingordsomanvändsochfungerarpåsammasättochdärföringåri
sammagrupp.
Vianvänderordfrånolikaordklasser,närvivillkommuniceranågontingtillvåra
medmänniskor,såattdeförstårvadvimenar.
Substantiv:Ordsomärnamnpåpersoner,grupper,djur,saker,ämnen,känslor,aktiviteter
ochtillstånd.Peter,häst,tulpan,bil,vatten,kärlekochglädjeärexempelpåord,somkallas
substantiv.
Pronomen:Ordmananvänderiställetförettsubstantivförattförenklaochvarieraspråket.
Jag,oss,hennes,er,som,denna,vemochnågonärexempelpåord,somkallaspronomen.
Adjektiv:Vianvänderdessaordförattbeskrivanågotellernågon.Stor,liten,röd,sur,gul,
tjock,kraftig,gladochsvartärexempelpåord,somkallasadjektiv.
Verb:Ordsombeskriverolikahandlingarellervisarattnågonellernågotäriettvisst
tillstånd.Springa,hoppa,studsa,tänka,se,spika,skriva,läsa,studera,ringa,vara,bliva,
hetaochkallasärexempelpåord,somkallasförverb.
Adverb:Ordsombeskriverenhandling:Ollesprangsnabbt.Detärävenordsomgermer
informationomenbeskrivning:Stinaärotroligtvacker.Detärocksåordsomgermerdata
omenhandlingsbeskrivning:Ritaarbetarmycketflitigt.Hemma,högt,mycket,väldigtoch
braärexempelpåord,somkallasadverb.
Preposition:Ordsombeskriverförhållandenmellanpersoner,platserochsaker.I,på,till,
framför,utan,efter,överochbakomärord,somkallasprepositioner.
Konjunktion:Ordsombindersammanordellergrupperavordochbeskriverförhållandet
mellandem.Och,men,för,om,eller,att,ärord,somkallaskonjunktioner.
Interjektion:Ordsombeskriverenstarkkänsla,hälsningellerkommunikationavljud.Usch,
oj,aj,nejochhurraärord,somkallasinterjektioner.
Räkneord:Ordsombeskriverantaletavnågotellerenplatsienordning.En,fem,förstaoch
åttondeärord,somkallasräkneord.
Hämtatfrån:http://www.satsdelar.se/ordklasserna.php(2017-02-19).
5
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Substantiv
Dukantestaomettordärettsubstantivgenomatttestameden,ettellerflera.
Genus
Isvenskanfinnsdettvågenusförsubstantiven;utrumochneutrum.Omettsubstantivär
utrument.ex.enfotbollellerneutrumettt.ex.ettfotbollsmål.
Utrum
Neutrum
en
ett
Fotboll
Fotbollsmål
Banan
Äpple
Stol
Bord
Attsubstantivendelasuppigenusärvanligtimångaspråkt.ex.unochuneifranskanoch
der,dieochdasityskan.
Numerus
Numerushandlaromhurmångadetfinnsavettsubstantivdetvillsägaentalellerflertal.
Singularärentalt.ex.enstolellerettbord.Pluralärflertalt.ex.flerastolarellerflerabord.
Singular
Plural
ental
flertal
Stol
Stolar
Bord
Bord
Banan
Bananer
Äpple
Äpplen
Species
Specieshandlarombestämdhet.Detfinnsobestämdformochbestämdform.Obestämd
formären,ettellerflerat.ex.enbollellerbollar.Bestämdformärdenhär,dethärellerde
härt.ex.bollenellerbollarna.Vidbestämdformärdettydligtattdethandlaromjustden
härbollen.
Obestämdform
Bestämdform
en/ett/flera
den/det/dehär
boll
bollen
bollar
bollarna
bord
bordet
Bord
borden
6
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Kasus
Isvenskanfinnsdettvåkasusformer;grundformochgenitiv.Närsubstantivböjsigenitiv
läggsett–stillt.ex.kattenshistoria.
Grundform
Genitiv
Katten
Kattens
Kjell
Kjells
Aporna
Apornas
Adjektiv
Adjektivärordsombeskrivernågonellernågott.ex.glad,arg,romerskochdöd.Adjektiven
kankompareras.Närvikomparerarsåjämförvi.
Adjektivetskomparationsformer
Positiv
Dum
Fin
Gammal
Liten
Intressant
Komparativ
Dummare
Finare
Äldre
Mindre
Merintressant
Superlativ
Dummast
Finast
Äldst
Minst
Mestintressant
Verb
Verbärordsombeskriverhandlingarellertillståndt.ex.sjunga,slå,hoppa,krama,heta,bo,
hataochdö.Dukantestaomettordärettverbgenomattsättaattframförverbets
infinitivform.T.ex.Duharmeningen”Johannasjungerofta.”ochduvetattdetheteratt
sjungadåmåstesjungervaraettverb.
Verbetstemaformer
Infinitiv
att
Sjunga
Slå
Krama
Heta
Bo
Hata
Dö
Presens
idag
Sjunger
Slår
Kramar
Heter
Bor
Hatar
Dör
Preteritum
igår
Sjöng
Slog
Kramade
Hette
Bodde
Hatade
Dog
Supinum
har/hade
Sjungit
Slagit
Kramat
Hetat
Bott
Hatat
Dött
7
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Verbetstempusformer
Tempusbetydertid.Verbetstempusformeräralltsåverbetsolikatidsformer.
Presens
Preteritum
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
idag
Igår
har
hade
framtid
ska/kommer
att
Sjunger
Sjöng
Sjungit
Sjungit
Sjunga
Slår
Slog
Slagit
Slagit
Slå
Kramar
Kramade
Kramat
Kramat
Krama
Heter
Hette
Hetat
Hetat
Heta
Bor
Bodde
Bott
Bott
Bo
Hatar
Hatade
Hatat
Hatat
Hata
Dör
Dog
Dött
Dött
Dö
8
Grammatik
Årskurs7
Gottsundaskolan
Vårterminen2017
Satsdelar
Predikat
Närduskaletaeftersatsdelarskadualltidbörjamedpredikatet.Predikatetärverbeti
satsen.Iexemplennedanärpredikatetfetmarkerat.
Lisaboriettrötthus.
Lisaspappaharmålathuset.
Astaköpteennycykel.
Subjekt
Närduharhittatpredikatetgårduvidaremedattletaeftersubjektet.Detärdensomutför
predikatet.Iexemplennedanärpredikatetfetmarkeratochsubjektetärunderstruket.
Lisaboriettrötthus.
Lisaspappaharmålathuset.
Astaköpteennycykel.
Objekt
Närduharhittatpredikatetochsubjektetskaduletaefterobjekt.Objektärvanligaimånga
satser.Detfinnsbådedirektobjektochindirektobjekt.
Direktobjekt
Direktobjektärden,detellerdemsomharblivitutsattafördenhandling/händelsesom
beskrivsavpredikatetochsubjektet.Iexemplennedanärpredikatetfetmarkerat,subjektet
ärunderstruketochdirektobjektärkursiverat.
Lisaspappaharmålathuset.
Astaköpteennycykel.
Indirektobjekt
Närduharhittatpredikatet,subjektetochdirektobjektkanduundersökaomdetockså
finnsettindirektobjekt.Iexemplennedanärpredikatetfetmarkerat,subjektetär
understruket,direktobjektärkursiveratochindirektobjektäröverstruket.
Astaköpteennycykel.
HongavJoakimsingamlacykel.
Detindirektaobjektetsvararpåfråganåt/till/förvemärdetdirektaobjektet.Tillvemgav
honsincykel?SvaretärJoakimsomdåärindirektobjekt.
9
