Malmö stads insatser
mot antisemitism
Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud
mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015.
Inledning
DET GLOBALA MALMÖ
Mångfald är en central del av Malmös identitet. 175
nationaliteter finns representerade i denna lilla, tätt
bebyggda storstad. Redan 1945 mobiliserades stora
delar av staden för att ta emot judiska flyktingar från
koncentrationsläger. För Malmöbor och Sverige blev
detta en påminnelse och en insikt om att Malmö och
Sverige är en del av sin omvärld. Sedan dess har staden
i flera omgångar fortsatt på denna inslagna väg. Det
har inneburit att människor som har varit på flykt undan krig och förföljelse från länder och regioner såsom
Chile, Iran, Balkan, Irak, Afghanistan och Syrien har
bosatt sig i staden.
Vi har varit och vill förbli hoppets hamn genom att
erbjuda skydd åt förföljda och förtryckta. Det är en
del av vår identitet. Men det handlar inte bara om att
hjälpa. Malmö vill vara en öppen, jämställd och inkluderande stad. Vi vet att mångfald är en tillgång och
konkurrensfördel för staden gentemot många andra
svenska och europeiska städer.
ANTISEMITISM I MALMÖ
En studie från Anti-Defamation League som presenterades 2014 har undersökt attityder gentemot
judar i 102 länder. Undersökningen visar att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder.
Samtidigt visar en studie som gjordes av European
Union Agency for Fundamental Rights 2013 kring
judars upplevelser i åtta EU-länder att finns en hög
oro bland Sveriges judar. Detta gäller i än högre utsträckning för judar i Malmö. Lägg därtill att det
har skett flera antisemitiska attacker runt om i Europa på senare tid, däribland i vår grannstad Köpenhamn, som ytterligare förstärker oron och utsattheten bland Malmös judar. För några månader sedan
kunde vi också se hur reportrar, iklädda judiska attribut, trakasserades på Malmös gator i ett tv-program.
Om Malmö ska fortsätta vara en stad där mångfalden är en tillgång får sådant inte förekomma. Det är
oacceptabelt att rabbinen hotas, att judar kränks
eller att någon känner behov av att dölja sin judiska identitet. Vi arbetar mot detta men är medvetna
om att mer behöver göras. En attack på en del av
Malmös befolkning är en attack på hela Malmö och
dess innersta väsen. Samtidigt måste Malmö hantera incidenter som rör olika typer av främlingsfientlighet, däribland antisemitism, islamofobi, afrofobi
och antiziganism.
FRAMTIDEN
Från stadens sida bygger vårt långsiktiga arbete på ett
brett engagemang för att bekämpa främlingsfientlighet
och alla former av rasism. Vi jobbar aktivt med frågorna tillsammans med polisen, som är en statlig och inte
kommunal myndighet, räddningstjänsten, civilsamhället och religiösa församlingar. I det arbetet är det
viktigt att understryka och erkänna att det finns olika
former av rasism som har olika historiska och samhälleliga förklaringar. Därför måste vi också kunna förstå
och peka på att vi tydligt behöver arbeta gentemot specifika uttryck som grundas på just antisemitism.
Vi har utvecklat vårt arbete de senaste åren, men har
samtidigt mycket att lära och strävar efter att ständigt
bli bättre på att uppmärksamma och hantera de här
frågorna. Vi välkomnar USA:s särskilda sändebud mot
antisemitism, både för att få tillfälle att berätta vad vi
gör och för att ta del av den kunskap och information
som han kan förmedla.
Katrin Stjernfeldt-Jammeh
Kommunstyrelsens ordförande (S)
Konkreta insatser för att
motverka antisemitism
MALMÖS ARBETE MOT ANTISEMITISM
Malmös samtliga verksamheter med drygt 21 000 anställda ska aktivt arbeta utifrån Strategisk utvecklingsplan mot diskriminering, som när det revidrades gjordes i dialog med civilsamhället. Sedan ett par år pågår
ett arbete med att utbilda alla Malmös 1200 chefer i
samtliga diskrimineringsgrunder. Malmö är sannolikt
den enda svenska kommun som har ett särskilt kommunalråd som jobbar med frågor som rör antidiskriminering, likabehandling och rasism.
Ett av nio kommunfullmäktigemål som alla nämnder
och förvaltningar i staden ska arbeta med att förverkliga handlar om att Malmö ska vara en öppen, jämställd
och inkluderande stad som är fri från diskriminering
och där alla har samma rättigheter och möjligheter,
och där mångfalden är en tillgång.
TRYGGHET OCH SÄKERHET
Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete utgår
ifrån prevention och insatser som främjar demokrati och öppenhet i samhället. Det innebär att kommunen arbetar brett med barn, unga och föreningsliv för att motverka diskriminering och för att
stärka demokratin. Arbetet sker ofta i samverkan
med andra myndigheter, med civilsamhället och
med polisen, som är en statlig myndighet. Polisen
är också den aktör som har säkerhetsansvaret i Sverige. Samarbetet mellan kommunen och polisen,
samt räddningstjänsten är en central del i kommunens trygghetsskapande och förebyggande arbete.
De mänskliga rättigheterna och demokratiska
grundprinciperna utgör spelreglerna för det kommunala grunduppdraget – att bygga ett samhälle för
alla.
Det förebyggande arbetet handlar om att identifiera risker eller lokala problembilder och utifrån dessa
stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer. Utifrån
planen mot diskriminering kan detta handla om att
samverka kring frågor som rör antiziganism, antisemitism, HBTQ-fobi, etc.
Den reaktiva hanteringen när något redan har inträffat innefattar krisberedskap på ett allmänt plan och att
hantera exempelvis brottsutsatta på individnivå, eller
bistå med hjälp för kriminella som vill hitta en väg ut
ur kriminalitet.
Efter attentatet i Köpenhamn 14-15 februari 2015
träffade företrädare för kommunledningen den Judiska församlingen. Man lyssnade på deras oro och
erbjöd möjligheten att etablera en kommunal krisgrupp. Församlingen framförde också förfrågningar
till kommunen, som man tog till sig. Efter mötet
har kommunalrådet med ansvar för trygghet och säkerhet varit i kontakt med Sveriges inrikesminister
om att judiska församlingen bör få utökat stöd till
sitt säkerhetsarbete, vilket också utlovats. Staden har
även yttrat sig till Länsstyrelsen, som är den statliga
myndighet som prövar ansökningar om kameraövervakning, om att judiska församlingen i Malmö
bör få möjlighet till ökad kameraövervakning. Efter attentaten i Köpenhamn tog kommunledningen
också initiativ till en manifestation mot våld och extremism, där demokratiskt sinnade partier och reli-
giösa församlingar deltog. Företrädare för kommunledningen har deltagit i flera av de kippavandringar
som anordnats.
BARN OCH UNGA
Arbetet mot rasism och antisemitism handlar för
kommunen framförallt om att jobba proaktivt. Vi
gör så genom att tydligt arbeta värderingsstyrt i våra
skolor. Genom att lyssna på och låta elevernas olika
livserfarenheter ta plats i undervisning ökar förståelsen och tryggheten. Malmö stad fokuserar bland
annat på nedanstående insatser.
Antirasistiskt skolnätverk
Malmö stad har inrättat ett antirasistiskt skolnätverk
bestående av lärare, rektorer och kuratorer. Syftet med
nätverket är att fortbilda sig inom områden såsom
normkritik, antisemitism, islamofobi, afrofobi, antiziganism och HBTQ-fobi, liksom att sprida goda exempel mellan skolor.
Tillsammans med Svenska Kommittén mot Antisemitism anordnar Malmö stad utbildningar och studieresor för elever i årskurs nio till koncentrationsläger
i Polen. Syftet är att lära sig mer om historien men
också att reflektera över dagens rasism och främlingsfientlighet. Elever ska dokumentera sina erfarenheter
och sprida detta vidare till sina kamrater.
Antirasistiskt elevnätverk
Staden driver i samarbete med Ungdom Mot Rasism
ett elevnätverk som riktar sig till elever inom Malmös
skolor. Syftet är att få ökad insikt och förståelse om
olika former av rasism. Nyligen hölls en inspirationsoch utbildningsdag för 80 elever i årskurs 7-9 på temat
antisemitism och islamofobi i samarbete med bland
annat Svenska Kommitteen mot Antisemitism.
Unga muslimer mot antisemitism
och främlingsfientlighet
Malmö stad beviljade nyligen en kvarts miljon kronor i ekonomiskt stöd till föreningen för arbetet
med att utbilda ungdomsambassadörer som i sin tur
arbetar mot främlingsfientlighet och rasism.
KULTUR
Kultur har en avgörande roll för att skapa möten,
stimulera till diskussion och gränsöverskridande
samarbete. Malmö stad samverkar och stödjer en
rad olika aktörer som syftar till att lyfta fram judisk
kultur, belysa antisemitismen och nazismens fasor
och skapa en debatt om vilket samhälle vi vill ha.
Judisk vår
Programserien judisk vår arrangeras av organisationen
Judisk kultur i Sverige tillsammans med Moriska Paviljongen. Programmet pågår under våren och består av
paneldiskussioner, debattserier, workshops och konserter med syftet att undersöka den judiska erfarenhetens
betydelse för att forma och utveckla demokratiska och
humanistiska värderingar.
Third generation
Stiftelsen Framtidsgenerationen har i samarbete med
Malmö stadsteater arrangerat pjäsen ”Third generation” som ursprungligen skapades av Habimateatern i
Tel Aviv. På scenen gestaltar tyskar, israeliska judar och
palestinier hur det är att vara den tredje generationen
efter förintelsen och staten Israels bildande. Över 1000
ungdomar har sett pjäsen.
Förintelsens minnesdag
Varje år uppmärksammas Förintelsens minnesdag med
seminarier och tal. I år invigde kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh dagen. Besökarna
kunde ta del av bland annat en ögonvittnesskildring
från koncentrationsläget och en föreläsning av Expo.
Gymnasieklasser fick ta del av film och samtal.
Antirasistiska filmdagar
Malmö stödjer Antirasistiska filmdagar som med film
och samtal som metoder vill motverka antisemitism,
islamofobi, antiziganism, afrofobi och homofobi. ARF
pågår under en vecka varje höst och riktar sig till alla
Malmös skolor.
Malmö museum
Malmö museum har en stolt historia av att ha varit en plats där judiska flyktingar funnit en sovplats
under andra världskriget. Detta arbetar vi vidare på.
I dag finns en Raoul Wallenberg-plakett och en vit
buss för att påminna Malmöbor, framför allt skolbarn, om Malmös stolta historia. I vår öppnar en
stor utställning om Malmö museum som flyktingförläggning och de vita bussarna.
SAMARBETE MED JUDISKA
FÖRSAMLINGEN
Malmö stad samarbetar med flertalet trossamfund
kopplat till uppdraget om trygghetsfrågor och till
diskussioner kring samhällsbyggande. Nedan följer
ett antal exempel på hur staden samarbetar tillsammans med judiska församlingen för att stävja antisemitism och främja öppenhet och demokrati.
Minnenas arv
Judiska församlingen, företaget Xenofilia och Malmö
Museer har drivit projektet ”Minnenas arv”, en utställning med berättelser av judar som upplevt andra
världskrigets koncentrationsläger. I februari 2015 fattades beslut om att bevilja ekonomiskt stöd för ett
komplement till utställningen och en vidareutveck-
ling av projektet till bokform. Boken ska fokusera på
intervjuer med första, andra och tredje generationens
judiska flyktingar från andra världskriget.
Coexist Malmö
Coexist Malmö är ett nätverk för världsreligioner för
ett tryggare Malmö ur ett religionsperspektiv. Fyra
världsreligioner och elva församlingar som representerar judendom, kristendom, islam och buddhism arbetar med konceptet ”fråga religionen” i gymnasieklasser,
föreningar och på arbetsplatser.
Dialogforum
Dialogforum består av representanter för grupper
som särskilt riskerar att utsättas för hatbrott. Här
finns judisk representation, men också representanter från den muslimska, afrosvenska och romska
gruppen samt RFSL. Syftet med Dialogforum är att
skapa en plattform där dessa grupper kan mötas för
att diskutera gemensamma frågor som rör hatbrott.
Här får kommunen och polisen viktig kunskap om
hatbrott direkt från berörda grupper.
