UNDERLAGSRAPPORT NATUR och VATTEN 2015-09-05
Västra stambanan, Göteborg-Skövde
Punktinsatser för effektivare tågtrafik
Vändspår Alingås
Alingsås kommun, Västra Götalands län
Järnvägsplan
Projektnummer: 136778
Ärendenummer: TRV 2013/34520
Yta för bild
Trafikverket
Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Underlagsrapport Natur och vatten 2015-09-05
TMALL 0004 Rapport generell v 1.0
Författare: Peter Rodhe
Dokumentdatum: 2015-09-05
Ärendenummer: TRV/2013/34520
Version: 0.1
Fastställt av:
Granskad av:
Kontaktperson: Fredrik Kalén
2
Innehåll
INNEHÅLL
3
1. BAKGRUND
4
2. SYFTE OCH MÅL
5
3. OMRÅDESBESKRIVNING
5
2. RESULTAT
6
2.1 NVI
Område 1 Del av spårområde intill Alingsås station
Område 2 Lindallé vid Alingsås station
Område 3 Trädridå längs Lillån
Område 4 Vattendrag Lillån
Övrigt
6
7
7
7
7
7
2.2 Bottenfauna
8
2.3 Elfiske
8
2.4 Fladdermusinventeringar
9
Bilaga 1. Underlagsrapport Naturvärdesinventering
Bilaga 2. Bottenfauna i Lillån. Alingsås 2015
Bilaga 3. Elfiske i Lillån, Alingsås 2015
Bilaga 4, Fladdermöss vid Lillån och Stampens kvarn, Alingsås 2015
3
1. Bakgrund
Trafikverket utreder och genomför åtgärder på Västra Stambanan för att fler tåg ska kunna
gå under högtrafikperioderna. Punktinsatserna omfattar flera åtgärder mellan Göteborg och
Skövde. Sammanlagt rör det sig om tiotalet åtgärder, där Vändspår Alingsås är en. Målet
med punktinsatserna är att antalet tåg på sträckan Göteborg-Alingsås ska kunna ökas från
8,5 till ca 10 tåg per timme och riktning under högtrafik. Delprojekt Vändspår Alingsås
syftar till att öka robustheten i anläggningen genom att särskilda vändspår för
pendeltågstrafiken anläggs för att undvika korsande motriktad trafik i normalhuvudspåren.
Naturvärdesinventeringen som genomförts har omfattat både spårområde samt
intilliggande miljöer.
Mjörn
Alingsås station
Lillån
Figur 1 Översikt av den aktuella järnvägssträckan med område för markarbeten markerat med svarta
streck. Ungefärligt område där Naturvärdesinventering genomförts markerat med röda linjer.
4
2. Syfte och mål
Underlagrapport natur och vatten är framtagen för att fungera som ett underlag för den
miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram för projektets järnvägsplan. Syftet är att identifiera och
dokumentera de naturvärden som finns i och i anslutning till projektområdet.
3. Områdesbeskrivning
Planområdet ligger centralt i Alingsås stad och utgörs till största del av infrastruktur, så som väg- och
järnvägsområde och pendelparkering. Mindre grönområden förekommer i anslutning till planområdet och
strax öster om stationen passerar järnvägen på bro över Lillån.
Inom området finns inga utpekade värden, enligt Länsstyrelsens kartdatabas. Lillån som rinner genom
området mynnar dock ut i Säveån som i sin tur mynnar ut i sjön Mjörn, ca 3 km nedströms järnvägen. Mjörn
är utpekat som riksintresse för naturvård. Strax norr om Säveåns utlopp till Mjörn finns ett Natura 2000område som även är skyddat som naturreservat, Nolhagaviken. Säveån är skyddad längre nedströms, bl.a.
genom Säveåns Dalgångs naturreservat och Säveån-Hedefors naturreservat.
Ett uttag från Artportalens register över skyddade och rödlistade arter visade ett fynd av sanddådra (VU) i
anslutning till cykelvägen vid Lillån, norr om spårområdet. Detta område kommer inte att påverkas av de
planerade åtgärderna vid Alingsås station.
5
2. Resultat
2.1 NVI
Totalt har fyra naturvärdesobjekt pekats ut i området, se figur 2. Tre alléer som omfattas av det generella
biotopskyddet noterades inom inventeringsområdet.
3
4
1
2
Figur 2 Översiktskarta över naturvärden, biotopskyddade områden samt värdeelement.
6
Område 1 Del av spårområde intill Alingsås station
Söder om järnvägen, strax öster om Alingsås station ligger en sandig och grusig yta som bland annat
används som upplagsplats vid arbete längs spåren. Några indikatorarter för sandig mark hittades, t.ex. äkta
johannesört, blåeld, kungsljus och renfana.
Rovstekeln bivarg (Philanthus trinagulum) noterades också i området. Denna lever av honungsbin och
anses vara en god indikatorart för att bedöma naturvärde. Ca 25 bohålor på en yta av 1 m2 observerades. Full
aktivitet rådde i området vid inventeringstillfället.
Då enstaka naturvårdsarter kunde noteras och då området hyser vissa värden som habitat hamnar området i
naturvärdesklass 3.
Område 2 Lindallé vid Alingsås station
Norr om järnvägen står flertalet stora lindar intill tåg- och busstationen. Omkring 15 träd kan anses höra till
lindallén, ytterligare ett tiotal stora träd står spridda kring stationen. Lindarna är i dåligt skick, det är oklart
hur länge de kan stå kvar. I Alingsås kommuns trädplan från 2012 anger man att flera eller samtliga träd
kommer att behöva tas ner inom några år.
Inga rödlistade- eller signalarter hittades vid fältbesöket.
Trots att inga skyddsvärda arter av lavar eller mossor hittades vid inventeringstillfället klassas objektet på
grund av sitt enskilda artvärde, samt det värde det har för andra arter, till naturvärdesklass 3.
Område 3 Trädridå längs Lillån
Trädridån, som följer Lillåns stränder, består mestadels av klibbal med inslag av bl.a. björk, lön, alm
(rödlistad CR), och sälg. Ett fåtal av träden är relativt grova. Flera arter av lavar kunde noteras på träden,
samt enstaka svampar och mossor. Bl.a. hittades blodlav, som kan anses vara en värdeart då den växer på
äldre träd.
Inga andra rödlistade- eller signalarter hittades vid inventeringen.
Baserat på de biotopkvalitéer som området hyser och då det också anses artrikare än omgivande landskap,
bedöms objektet till naturvärdesklass 3.
Område 4 Vattendrag Lillån
Lillån löper mellan Stora Färgen och Säveån. Längs sträckan inom utredningsområdet är ån kraftigt
påverkad av hydromorfologisk- och annan artificiell påverkan i form av bland annat dammen vid Stampens
kvarn, vilken utgör vandringshinder för vattenlevande organismer, vandringshinder i området mellan
järnvägsbron och sammanflödet med Säveån, kulvertering och dagvattenpåverkan.
Inga rödlistade arter eller signalarter finns rapporterade till Artportalen, eller noterades vid inventeringen.
Vattendrag är generellt alltid viktiga och har ett värde för biologisk mångfald. På grund av avsaknaden av
naturvärdsarter bedöms objektet till naturvärdesklass 4.
Övrigt
Utöver de naturvärdesobjekt som pekats ut har även ett antal träd som utmärkt sig i storlek och ålder
noterats. Då stora, grova träd är av värde för många arter ju äldre de blir bör man sträva efter att bevara
7
dessa i landskapet. Generellt rör det sig om lövträd av bl.a. alm och lönn, men också en större individ av
salix. På tre av träden noterades allémossa, vilken trivs på grova lövträd.
Utförligare beskrivning av NVI samt biotoper se bilaga 1.
2.2 Bottenfauna
Provtagningen av bottenfauna har genomförts i två olika lokaler. Den ena lokalen ligger uppströms befintlig
järnvägsbro medan den andra ligger nedströms.
Bottenfaunans sammansättning var vid de två lokalerna likartad. Båda lokalerna dominerades kraftigt av
fåborstmaskar och fjädermygglarver. En högre andel filtrerande nattsländelarver påträffades på lokalen
uppströms bron, vilket visar på en påverkan från dammen som är belägen strax uppströms lokalen. Inga
förhöjda naturvärden i form av rödlistade eller ovanliga arter påträffades vid lokalen nedströms bron.
Däremot påträffades en mindre allmän snäcka, Gyraulus crista vid lokalen uppströms bron.
Bottenfaunan vid lokalen nedströms bron har ett måttligt högt artantal och individtäthet.
Sammansättningen visar att ingen försurningspåverkan föreligger. Flertalet arter som påträffats visar på hög
näringsämnesbelastning och flera föroreningsindex var låga vilket gjorde att statusen med avseende på
eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Inga ovanliga eller rödlistade arter påträffades på lokalen.
Lokalen bedöms inte ha några förhöjda naturvärden.
Bottenfaunan vid lokalen uppströms bron har ett måttligt högt artantal och individtäthet.
Sammansättningen visar att ingen försurningspåverkan föreligger. Flertalet arter som påträffats visar på hög
näringsämnesbelastning och flera föroreningsindex var låga vilket gjorde att statusen med avseende på
eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Flertalet arter som påträffats visar på hög
näringsämnesbelastning och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Strax
uppströms lokalen ligger en damm och den hydromorfologiska påverkan sattes till god. Inga rödlistade men
en ovanlig art, snäckan Gyraulus crista, påträffades på lokalen vilket gav bottenfaunan naturvärdespoäng.
Lokalen bedöms ha visst naturvärden (naturvärde i övrigt enligt Medins klassning, se underlagsrapport
bilaga 2). Resultatet av bottenfaunaundersökningen påverkar inte den naturvärdesklassning som området
fått inom naturvärdesinventeringen.
Utförligare beskrivning av Bottenfauna undersökning samt resultat se bilaga 2.
2.3 Elfiske
Elfiske har genomförts i två olika lokaler. Den ena lokalen ligger uppströms befintlig järnvägsbro medan den
andra ligger nedströms.
Undersökningarna indikerade individ- och artfattiga förhållanden. Inga strömlevande arter (som exempelvis
elritsa och öring) påträffades. Vandringshinder finns både uppströms och nedströms elfiskelokalerna och är
sannolikt den viktigaste orsaken till att öring inte tycks ha etablerat sig längs i området. Noterbart var att en
fullvuxen individ av den rödlistade ålen noterades i lokalen uppströms bron. Sammanfattningsvis bedömdes
resultaten upp- och nedströms järnvägsbron spegla mycket likvärdiga förhållanden (avseende fisk). Att
något fler fiskarter påträffades uppströms järnvägsbron berodde sannolikt i hög grad av slumpen men även
till viss del av att den uppströms liggande ytan var något mer varierad men även grundare och därmed
lättare att provfiska.
8
De båda provfiskade åsträckorna bedömdes inte representera några förhöjda naturvärden i form av lekytor
och/eller uppväxtbiotoper för hotade eller ovanliga fiskarter. Att en större ål noterades indikerade att
enstaka ålar lyckas passera nedströms liggande vandringshinder. Om och i vilken grad Lillån är av betydelse
för ålens reproduktion är svårt att uttala sig om utan en mer utförlig inventering bör i så fall genomförs.
Resultatet av elfisket indikerar att Lillåns ekologiska status är otillfredsställande till dålig och detta bedöms i
huvudsak vara kopplad till hydromorfologiska ingrepp i Lillån (som vandringshinder, reglering samt rätning
och rensning av å-fåran). Resultatet av elfisket påverkar inte den naturvärdesklassning som området fått
inom naturvärdesinventeringen.
Utförligare beskrivning av Elfiske undersökning samt resultat se bilaga 3.
2.4 Fladdermusinventeringar
Under sommaren 2015 genomfördes inventeringar av fladdermöss i anslutning till järnvägsbron över Lillån
och Kvarnmiljön. Totalt hittades 5 arter under inventeringen men inga koloniplatser hittades inom
inventeringsområdet. Artrikedomen är normal för en miljö med förekomst av ädellövträd och äldre
bebyggelse men av ganska måttlig storlek. Individtätheten var hög i själva årummet och tämligen låg i övrigt.
Även jämfört med övriga delar av ån jagade relativt många individer av vattenfladdermus och
dvärgfladdermus i området. Resultatet av fladdermusinventeringen påverkar inte den naturvärdesklassning
som området fått inom naturvärdesinventeringen.
Utförligare beskrivning av Fladdermus undersökning samt resultat se bilaga 4.
9
Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97
www.trafikverket.se
