Annica Johansson

Grupp 12
Annica Johansson
Elise Karlborg
Petra Strid
Johanna Wallenström
Sara Wolmer
En studie av marknadsföring vid
företagsförvärv
Programmet för Personal och Arbetsvetenskap
Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling
SAMMANFATTNING
Föreliggande är en studie om hur G4S vid förvärvet av Falck Security har marknadsfört sig
vid lanseringen på den svenska marknaden. Intentionen har även varit att undersöka i hur stor
utsträckning olika segment har nåtts av marknadsföringen och därmed känner till förvärvet,
namnbytet och den nya logotypen. Vi har valt att presentera teorier som berör reklambyråer
och marknadsföring för att framhålla vikten av medievalet för att nå fram till avsett segment.
För att belysa betydelsen av ett känt varumärke behandlas även teorier om varumärken och
företagsförvärv.
För att besvara vårt syfte med studien har vi varit i kontakt med företagsrepresentanter för
G4S samt analyserat den marknadsföringskampanj som genomfördes i samband med
namnbytet och förvärvet. Vi använde oss även av frågeformulär för att få en uppfattning om i
vilken grad privatpersoner och företag har uppmärksammat namnbyteskampanjen.
Resultatet visar att G4S anlitade en reklambyrå för att få hjälp med utformningen av
lanseringen vid förvärvet och namnbytet. De använde sig av ett flertal olika
marknadsföringskanaler för att nå de olika segment som kampanjen riktades mot. Trots
omfattande marknadsföringsinsatser pekar vår datainsamling på att majoriteten av de
tillfrågade varken känner till förvärv, namnbyte eller logotyp.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
2
3
4
5
6
Inledning ........................................................................................................................... 1
1.1
Bakgrund .................................................................................................................... 1
1.2
Problematisering......................................................................................................... 1
1.3
Syfte ........................................................................................................................... 2
1.4
Frågeställningar .......................................................................................................... 2
1.5
Centrala begrepp ........................................................................................................ 2
1.5.1
Varumärke .......................................................................................................... 2
1.5.2
Kommunikation .................................................................................................. 2
1.5.3
Marknadsföring .................................................................................................. 2
1.6
Metod ......................................................................................................................... 2
1.7
Disposition ................................................................................................................. 3
Referensram ...................................................................................................................... 3
2.1
Reklambyråer ............................................................................................................. 3
2.2
Marknadsföring .......................................................................................................... 4
2.2.1
Masskommunikation eller relationskommunikation .......................................... 4
2.3
Marknadsföringsprocessen ......................................................................................... 4
2.3.1
Syfte med kommunikation ................................................................................. 4
2.3.2
Beskrivning av målgruppen ............................................................................... 4
2.3.3
Kommunikationsstrategi .................................................................................... 5
2.3.4
Reklamutformning ............................................................................................. 5
2.3.5
Medieval ............................................................................................................. 5
2.3.6
Effekt .................................................................................................................. 6
2.4
Varumärket ................................................................................................................. 7
2.4.1
Varumärkets funktioner ...................................................................................... 7
2.4.2
Varumärkets funktioner ur köparens perspektiv ................................................ 7
2.4.3
Varumärkets funktioner ur säljarens perspektiv ................................................. 8
2.4.4
Attityder till ett varumärke ................................................................................. 8
2.5
Namnbyten pga. förvärv ............................................................................................. 9
Empiri ................................................................................................................................ 9
3.1
Företagsbakgrund ....................................................................................................... 9
3.2
Hur har företaget marknadsfört sitt namnbyte till olika segment i samband med
förvärvet? ............................................................................................................................... 9
3.3
I hur stor utsträckning känner segmentet privatpersoner till ägarbytet? .................. 10
3.4
I hur stor utsträckning känner segmentet företagsrepresentanter till namnbytet? .... 11
Analys .............................................................................................................................. 12
4.1
Hur har företaget marknadsfört sitt namnbyte till olika segment i samband med
förvärvet? ............................................................................................................................. 12
4.2
I hur stor utsträckning känner tillfrågade företag och privatpersoner till förvärvet,
namnbytet och den nya logotypen? ...................................................................................... 14
Slutsats och diskussion ................................................................................................... 15
5.1
Slutsatser .................................................................................................................. 15
5.2
Metoddiskussion....................................................................................................... 16
5.3
Förslag till fortsatt forskning .................................................................................... 16
Referenser ....................................................................................................................... 17
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Ett starkt etablerat varumärke är en viktig tillgång samt ett strategiskt konkurrensmedel för
företagen på dagens hårda marknad.1 Ett varumärke är mycket mer än en logotyp. I vidare
mening står varumärket för hur företaget och dess produkter/tjänster uppfattas av kunden.
Därigenom är det av stor vikt att ett varumärke och dess rykte lever upp till kundernas
förväntningar. För ett varumärke/företag som med tiden utmärker sig och sin affärsidé som
något positivt och pålitligt, uppstår ett förtroende bland kunderna. Tradition och igenkännande
av ett varumärke är viktigt vid köp av en tjänst, särskilt vid högengagemangsköp och vid val
av flera alternativ. Ett etablerat varumärke inger en känsla av trygghet och garanti av en viss
kvalitet, konsumenten tror sig veta vad den får.2
Vi har uppmärksammat att namnbyten på företag har blivit allt mer förekommande. I
samband med detta förändras ofta företagets logotyp. I många fall kan det vara förvirrande
och det kan ta lång tid innan kunder tar till sig det nya namnet.3 Exempel på företag som
ändrat både namn och logotyp är Nordbanken – Nordea, Vodafone – Telenor och Sydkraft –
E.ON. Det är ofta en kostsam process att implementera ett nytt varumärke/företagsnamn.
Orsaker till att företag byter namn kan vara modernisering, internationalisering,
sammanslagning eller förvärv. 4
1.2 Problematisering
Studien syftar till att undersöka hur ett namnbyte av ett etablerat varumärke uppfattas av
kunderna. Är det möjligt att genom marknadsföring föra över innebörden av ett etablerat
varumärke till ett nytt? Vilka aspekter bör beaktas? Dessa frågor är särskilt intressanta när det
gäller trygghetstjänstesektorn, där verksamheten baseras på konsumenternas förtroende.
Företagen vi valt att studera är trygghetstjänstebolagen Falck Security och G4S. Våren 2006
köptes vakt- och värdedelen av Falck upp av den internationella säkerhetskoncernen Group 4
Securicor. Vid förvärvet ändrades företagsnamnet och logotypen byttes ut, från den välkända
falken, mot G4S. Som vi tidigare belyst är ett etablerat varumärke en viktig konkurrensfördel.
Därav är det viktigt för företaget att lyckas förmedla det nya företagsnamnet och samtidigt
bevara det positiva och unika i ett redan inarbetat varumärke.5
Frans Melin (1997) Varumärket som strategiskt konkurrensmedel, Lund University Press, sid. 9
Philip Kotler (2000) Marketing Management, Prentice-Hall, sid. 404
3
Henrik Uggla (2003) Organisation av varumärken – för kapitalisering och affärsutveckling, Liber Ekonomi,
sid. 31
4
David Jobber (2007) Principles and Practice of Marketing , McGraw-Hill, sid. 346-348
5
Ibid. sid. 346-348
1
2
1
1.3 Syfte
Vårt syfte är att undersöka vilka marknadsföringsmetoder ett internationellt företag inom
trygghetstjänstebranschen använde vid namn- och logotypbyte i samband med förvärvet av ett
etablerat svenskt företag inom samma bransch. Vidare vill vi undersöka vilka marknadsföringskanaler som riktats mot olika segment samt i hur stor utsträckning det nya varumärket
implementerats hos de utvalda segmenten.
1.4 Frågeställningar
 Hur har företaget marknadsfört förvärvet, namnbytet och den nya logotypen till olika
segment?
 I hur stor utsträckning känner de utvalda segmenten idag till förvärvet, namnbytet och den
nya logotypen?
1.5 Centrala begrepp
Här definierar vi centrala begrepp som är aktuella i vår undersökning, samt hur vi väljer att
använda dessa. Detta för att läsaren ska få en helhetsbild av vår studie.
1.5.1 Varumärke
Varumärkeslagen 1 § (1994) definierar varumärke: ”Ett varumärke kan bestå av alla tecken
som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror
och formen eller utstyrelsen på en vara eller dess förpackning förutsatt att tecknen kan
särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en
annan.”6 Vi har valt att använda varumärke synonymt med företagsnamn. Vi menar att
igenkännandet av såväl logotyp som företagsnamn är löftesbärande för den tjänst
konsumenten söker.
1.5.2 Kommunikation
Dahlqvist och Linde definierar kommunikation som ”en ständigt pågående process genom
vilken företag informerar och påverkar marknaden och individer.”7 I denna studie använder vi
begreppet kommunikation som en process där företaget strävar efter att nå ut med ett specifikt
budskap till en eller flera målgrupper.
1.5.3 Marknadsföring
Dayans definition av marknadsföring är enligt följande ”marknadsföring handlar nämligen om
att vara medveten om att alla fakta om företaget och dess miljö ständigt förändras, att spetsa
öronen för att kunna anpassa sig till dessa förändringar och förutse dem så ofta som möjligt.” 8
Vi har i vår rapport valt att använda marknadsföring och kommunikation synonymt med
varandra.
1.6 Metod
Efter att vi formulerat vårt syfte med studien och fastställt frågeställningarna förde vi en
diskussion om hur vi på bästa sätt skulle kunna få fram tillförlitlig information och data. För
att få en inblick i hur G4S resonerade kring sin marknadsföring av förvärvet sökte vi
6
Melin (1997), sid. 18
Ulf Dahlqvist & Magnus Linde (2005), Reklameffekter, Liber, sid. 17
8
Armand Dayan, (1997), Marknadsföring, Alhambra Förlag AB, sid. 8
7
2
information om G4S uppköp av Falck Security med hjälp av Internet. Detta ledde oss vidare
till den reklambyrå som G4S anlitade. Där fick vi kontakt med projektledaren för den
reklamkampanj som genomfördes i samband med namnbytet, vi fick svar på våra frågor och
material från reklamkampanjen skickades till oss. Nästa steg blev att analysera de annonser
som G4S använt sig av vid namnbyteskampanjen samt vilka marknadsföringskanaler de
använde sig av. För att få en uppfattning om och hur informationen har nått allmänheten gick
vi ut i Linköping City och genomförde en kvantitativ mätning. Vi valde slumpmässigt ut
personer och visade de två olika logotyperna. Vidare frågade vi om de kände igen dessa samt
kände till förvärvet. Vi använde oss då av ett förutbestämt frågeformulär som vi tidigare
utformat. De kommentarer som återges i studien skrev vi ner ordagrant i vårt frågeformulär i
samband med att vi visade logotyperna. För att se hur informationen har nått ut till företag har
vi både varit i direktkontakt samt via e-post skickat logotyperna och frågorna till 113 företag i
hela Sverige. Kommentarerna från företagsrepresentanterna har vi kopierat ordagrant från de
svar som inkommit via e-post. Sammanlagt har vi frågat 80 privatpersoner och 113 företag,
varav de 80 första svaren från företag användes i studien. Att vi gjorde så många utskick beror
på att alla inte svarade och vi ville ha lika många företagssvar som svar från privatpersoner.
Vi valde även att kontakta den marknadsansvarige på G4S för att få en djupare inblick i
marknadsföringsstrategin. De teorier vi valt ut efter genomförd analys, har vi hittat genom
litteraturstudier.
1.7 Disposition
I kapitel två presenteras de teorier vi anser relevanta för vår studie, vilka omfattar reklambyråmarknadsförings- samt varumärkesteorier. Kapitel tre behandlar den datainsamling vi
genomfört, som skett genom dels direktkontakt med respondenter dels via e-post. Där
återfinns även information som vi insamlat genom kontakt med betydelsefulla personer från
lanseringen av namnbytet samt analys av annonsmaterial. Analysen redovisas i kapitel fyra. I
kapitel fem presenterar vi en slutsats kring våra egna tankar om studiens utfall samt en
granskning av vårt genomförande av studien i en metoddiskussion.
2 Referensram
Nedan följer en presentation av de teorier vi anser relevanta. Vi har valt att använda oss av
teorier som berör reklambyråer, marknadsföring samt varumärken.
2.1 Reklambyråer
En reklambyrås uppdrag är att planera, utforma samt genomföra reklamkampanjer. Ibland
genomför reklambyrån endast utvalda delar ur den totala kampanjen. Vissa reklambyråer
erbjuder även marknadsföringsrådgivning, marknadsundersökningar och kommersiell
produktutveckling.9 En reklambyrå arbetar i huvudsak med kommunikation där även public
relations (PR) inryms. PR-verksamhetens konsulter arbetar kontinuerligt med att upprätthålla
goda relationer med alla företagets intressenter. Detta omfattar både interna och externa
intressenter.
Kotler skiljer på innebörden av betydelserna för de olika begreppen inom marknadsföringsmedlen. Han definierar reklam som en icke personlig, men betald presentation av idéer, varor
eller tjänster där innehavaren av varumärket kan identifieras. Vidare beskrivs PR som en icke
9
Evert Gummesson (1977) Marknadsföring och inköp av konsulttjänst, GOTAB, sid. 57, 58
3
personlig stimulans av efterfrågan på en produkt eller ett företag som sprids via media och
övriga informationskällor, detta betalas inte av varumärkesinnehavaren.10
2.2 Marknadsföring
2.2.1 Masskommunikation eller relationskommunikation
Vid en marknadsföringsinsats kan företag välja att förmedla sitt budskap genom antingen
masskommunikation eller relationskommunikation. Denna skillnad utgörs av hur stort antal
personer företaget har för avsikt att nå, samt hur mycket information företaget har om
målgruppen. Vid masskommunikation är avsikten att nå många, företaget känner inte till
särskilt mycket om dem de kommunicerar med och budskapet är ofta enkelt. Relationskommunikation handlar däremot om att kommunicera till ett fåtal människor med ett mer
invecklat och djupare budskap. Här är en av förutsättningarna att företaget har betydligt mer
kunskap om den målgrupp de avser att nå ut till.11
2.3 Marknadsföringsprocessen
2.3.1 Syfte med kommunikation
Första steget i en marknadsföringsprocess är att formulera ett syfte, alltså den effekt företaget
har som mål att uppnå. Det finns ett flertal olika syften med marknadsföring, det huvudsakliga
är dock att nå önskvärd effekt hos mottagaren, att påverka eller förändra vissa faktorer, dvs.
en individs beteende, attityd eller kunskap.12 Ett mål kan vara att öka kunnandet och
medvetandet om företaget och de tjänster eller produkter som säljs. Vidare kan avsikten vara
att försöka ändra på den nuvarande inställningen till företaget eller att stärka en redan positiv
bild.13 Dahlqvist och Linde framhåller att syftet med marknadsföring även kan vara att bygga
eller öka varumärkeskännedom och genom detta dra till sig kunder till exempelvis sin butik.14
Eriksson och Åkerman menar att marknadsföringen kan ha till syfte att värna om, bevara samt
utveckla de befintliga kundrelationerna. Detta anses vara viktigt för att få till stånd nya avtal i
framtiden med befintliga kunder, de menar att denna typ av marknadsföring kräver både
mindre ekonomiska resurser och att det är betydligt enklare. Trots detta väljer många att
vända sig mot hela marknaden, vilket innebär att det satsas stora resurser både på de
lönsamma kunderna som på dem som sannolikt inte kommer att bli framtida kunder. Följden
blir att det satsats kapital även på de segment som aldrig kommer att ge pengarna tillbaka.15
2.3.2 Beskrivning av målgruppen
Nästa steg innefattar valet av målgrupp. I detta steg behövs information om vad som ligger
bakom en persons beteende, hur beteendeprocesserna ser ut samt hur motiverad målgruppen
är.16 Vikten av att fastställa detta ligger i att vårt beteende påverkas av flera förhållanden som
är olika för oss alla. Faktorer som bakgrund, ålder, kön, intressen och social status avgör
vilket beteende vi uppvisar och därmed även hur vi reagerar på reklam. Det är reklamen som
leder till att en individ uppmärksammar en produkt eller ett företag men det är hur vi är som
10
Stig G Johansson, Carl Norrbom, Studieguide till Philip Kotlers marketing management (2005) Natur och
kultur, sid. 137
11
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 14
12
Ibid. s. 18
13
Eva Eriksson & Kenth Åkerman (1999), Kunden är ditt varumärke, Liber, sid. 24
14
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 18
15
Eriksson & Åkerman (1999), sid. 24
16
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 23
4
person som avgör vårt beteende. Därav är det oerhört viktigt för företag att ta dessa faktorer i
beaktande vid marknadsföring. Målet är att finna argument som leder till att ett behov
uppkommer hos målgruppen, exempelvis att varan eller tjänsten löser ett problem eller
tillfredsställer ett behov.17
Fyra faktorer ligger till grund för en individs identitet och påverkar på så sätt beteendet, dvs.
psykologiska-, kulturella-, sociala- samt personliga faktorer. Enligt Dahlqvist och Linde är de
psykologiska faktorerna, hjärnans funktion, uppbyggnad och kapacitet, den del som påverkar
personligheten mest, därav är de av störst betydelse för vårt beteende.18 Vidare menar de att
kulturella faktorer som attityder, känslor, värderingar, vanor och traditioner är en följd av var
en individ vuxit upp. Dessa delar tillsammans med bl.a. uppfostran och familj påverkar även
vårt beteende. Det finns samband mellan de sociala och de kulturella faktorerna, de sociala är
en del av den kultur en individ växer upp i. Ett exempel på detta är att människors värderingar
influeras starkt av klasstillhörighet.19 Yrke, kön och ålder är delar av de personliga faktorer
som påverkar vårt beteende.20
2.3.3 Kommunikationsstrategi
Tredje steget i marknadsföringsprocessen omfattar kommunikationsstrategin. Dahlqvist och
Linde definierar kommunikationsstrategi som ”att tänka efter före och att göra detta utifrån en
förutbestämd struktur, där beskrivningen av marknads- och målgruppspositionen är
väsentlig”. Innebörden av detta är vikten av att göra en bedömning över den position som
företaget i nuläget befinner sig i, för att på så vis kunna uppskatta vad det är troligt att uppnå
genom kommunikation med den målgrupp som valts ut. Utformningen av en
kommunikationsstrategi är avgörande för att nå ut till mottagaren. För att kunna sammanställa
en kommunikationsstrategi krävs en omsorgsfull kartläggning av målgruppens attityd och
beteende.21
2.3.4 Reklamutformning
Reklamutformningen är det fjärde steget och omfattar utförandet av reklamen. Beroende av
vilken kommunikationsstrategi som valts väljs utformningen.22 Vid utformningen är det även
viktigt att tänka på om mottagaren är EQ- eller IQ-agerande. För att nå en EQ-agerande
målgrupp, som styrs av mer känslomässiga funktioner, faller valet på att argumentera med
bl.a. färg, form och fantasi. Är målet istället att nå en IQ-agerande målgrupp, som mer styrs
av logik, är det mer effektivt att argumentera med siffror och språk. Båda dessa påverkar vårt
beteende men oftast är det en som är dominerande.23
2.3.5 Medieval
Det femte steget i marknadsföringsprocessen handlar om vilka medier som väljs vid
kommunikationen. Idag kan företag välja mellan ett stort utbud av medier för att
kommunicera sitt budskap, den svenska mediemarknaden har utvecklats ofantligt och det har
medfört nya vägar att välja vid annonsering. Valet av mediet är en avgörande faktor för att nå
en effektiv marknadsföring, "Det spelar ingen roll om man har en aldrig så motiverad
17
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 24
Ibid. sid. 24
19
Ibid. sid. 25
20
Ibid. sid. 26
21
Ibid. sid. 59
22
Ibid. sid. 84
23
Ibid. sid. 31, 84
18
5
målgrupp och en, för denna målgrupp, perfekt utformad annons om man annonserar i medier
som målgruppen aldrig ser”.24 Det finns många olika sätt att kommunicera sitt budskap,
genom tidningar, affischer, mässor, Internet och TV för att nämna några.25
Med fackpress avses tidningar som har en specifik inriktning. Det kan exempelvis vara
tidningar som vänder sig till en speciell yrkeskategori eller yrkesroll. Denna typ av medier
används således när det finns en tydlig bild av vilken målgrupp företaget har för avsikt att nå
ut till.26 Annonsens storlek påverkar hur stor uppmärksamhet den kommer att få av tidningens
läsare, är annonsen stor är chansen större att den observeras. Enligt Dahlqvist och Linde är
inte skillnaden så stor mellan en halv- respektive helsidesannons, varpå detta bör tas i
beaktande vid utformning och val av annonsens storlek. Däremot återfinns undersökningsresultat som visar att exponeringstiden är längre vid ett större format, exponeringstiden
fördubblas vid jämförelser mellan halv- och helsidesannonser. När annonsering sker genom
hela uppslag finns det vissa svårigheter att nå ut med rätt budskap, orsaker till detta kan vara
att det är svårt att överblicka hela uppslaget.27 Tidskriftens tjocklek påverkar också
uppmärksamheten och värdet för varje annons sjunker en aning om tidningen innehåller ett
stort antal sidor.28
Utomhusreklam är världens äldsta massmedia och omfattar alla typer av affischreklam,
trafikreklam samt ljusreklam. Denna reklam kan visas på bussar, spårvagnar, pelare och
stortavlor och är ett bra val när avsikten är att nå många människor många gånger.29 Den mest
sedvanliga utomhusreklamen är pelaren, orsaker till detta är att den kombinerar räckvidd med
frekvens och når näst intill hela landet.30 Dahlqvist och Linde menar att 80 procent av
svenskarna dagligen har möjlighet att uppmärksamma något slag av utomhusreklam.31 Ett
citat hämtat från företaget JCDecaux, ett av landets största mediebolag, stärker detta
ytterligare ” Man kan säga att utomhusreklamen är det sista riktiga massmediet. Det finns där
folk rör sig dagligen, vid en tidpunkt då de varken tittar på tv eller läser tidningar”.32
2.3.6 Effekt
Slutligen handlar en marknadsföringsprocess om den effekt som uppnåtts. Det går att mäta
effekter av en reklamsatsning, svårigheten ligger i hur mätningen ska genomföras för att få
tillförlitliga svar. Enligt Dahlqvist och Linde är det mycket svårt att svara på hur effekten av
en reklaminsats bör mätas.33 Grundläggande är medvetenheten om vad som ska mätas
eftersom att resultaten påverkas av hur undersökningen genomförs. Vidare är det vid
bedömningen av de undersökningsresultat som kommer fram betydande att veta vem som har
intervjuats, vilken metod som använts samt hur frågorna löd.34
24
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 115
Ibid. sid. 116
26
Ibid. sid. 117
27
Ibid. sid. 131
28
Ibid. sid. 132
29
http://www.clearchannel.se/templates/Page.aspx?id=2278
30
Dahlqvist & Linde (2005) sid. 118
31
Ibid. sid. 119
32
http://www.jcdecaux.se/index2.php?m=3&id=998
33
Dahlqvist & Linde (2005) sid. 139
34
Ibid. sid. 140
25
6
2.4 Varumärket
2.4.1 Varumärkets funktioner
En viktig aspekt vid studier av varumärken är att det har olika funktioner beroende på ur vems
synvinkel det studeras.35 Det är speciellt i marknadsföringsprocessen som varumärket spelar
en viktig roll. Den grundläggande utgångspunkten för detta perspektiv blir enligt Uggla att
studera varumärket från både köparens och säljarens perspektiv. 36
Köparen
Identifikation
reducerar
sökkostnaden
Status och prestige
reducerar
psykologisk risk
Kvalitetsgaranti
reducerar
upplevd risk
Varumärkets
funktioner
Differentiering
förenklar högre
priser
Identifikation
 Förenklar återköp
 Förenklar lojalitet
i produktkategorin
 Förenklar påverkan
Koherent budskap
förenklar
segmentering
Säljaren
Figur 1. Varumärket från köparens och säljarens perspektiv.37
2.4.2 Varumärkets funktioner ur köparens perspektiv
För köparen ger varumärken både funktionella, emotionella och direkt självuttryckande
fördelar. Att kunden känner igen varumärket är en kognitiv eller tankemässig funktion som
hjälper till att reducera tiden och därmed också den psykologiska kostnaden med att hitta rätt
produkt. Om varumärket känns igen kan produkten snabbt identifieras och sökprocessen
kortas ner och konsumentens kostnad i beslutsprocessen blir lägre.38 Vidare menar Uggla att
denna identifikation bygger på en enhetlighet och långsiktighet. Konsumenterna har svårt att
identifiera varumärket om logotypen ändras hela tiden. Konsumenter identifierar det kända,
det som ger en känsla av trygghet och varaktighet. 39
35
Melin (1997), sid. 25
Uggla (2003), sid. 27
37
Ibid. sid. 30
38
Ibid. sid. 30
39
Ibid. sid. 32
36
7
En annan av varumärkets funktioner är att det kan bidra till en känsla av minskad risk. Det är
förknippat med kvalitetsgaranti samt status och prestige.40
2.4.3 Varumärkets funktioner ur säljarens perspektiv
Att företag arbetar med varumärken handlar mycket om att kunna differentiera sig från
konkurrenterna och på så sätt kunna sätta sina egna priser. Uggla skriver också att eftersom
priset har blivit ett konkurrensmedel vid sidan av produkt, plats och påverkan är det ett
uttryck för företagets positionering. 41
Identifikation förenklar återköp och kan bidra till att skapa lojalitet hos företagets kunder.
Konsekvensen kan bli en mer kostnadseffektiv marknadsföring med en förenklad påverkan
där kunden inte behöver bli påmind om produktens kvalité varje gång ett köp ska
genomföras.42
Koherens eller överensstämmelse spelar en viktig roll för säljaren. När varumärket har en klar
och tydlig positionering kommer detta att bidra till en förenklad segmentering, där kunderna
känner igen sig och kan etablera en förtroendefull relation till varumärket.43
2.4.4 Attityder till ett varumärke
Personliga
uppfattningar
Attityder
Inköpsintentioner
Normativa
uppfattningar
Inköp
Subjektiva
normer
Figur 2. Utvärdering och inköps modell: Fishbein och Ajzens modell av orsakssamband.44
Fishbein och Ajzens modell visar att vår attityd till ett varumärke baseras på ett antal
uppfattningar om varumärkets attribut (t ex valuta för pengarna, trovärdighet). Detta är de
uppfattade konsekvenserna av att välja ett visst varumärke. Konsumenten gör en avvägning av
huruvida attributet är bra eller dåligt är. De attribut som värderas högt kommer att vara
konsumentens kriterium och kommer att ha hög inverkan på formandet av attityd. Attityden är
till vilken grad en person gillar eller ogillar varumärket över huvud taget.45
Det är dock inte bara våra personliga uppfattningar som spelar in när vi ska välja mellan olika
varumärken. Vad andra människor runt omkring oss har för uppfattning om olika varumärken
påverkar också vår egen attityd. Det är först efter att konsumenten har utvärderat
konsekvenserna av att välja ett visst varumärke och tagit i beaktande vad människor runt
40
Uggla (2003), sid. 36
Ibid. sid. 43
42
Ibid. sid. 44
43
Ibid. sid. 45
44
Jobber (2007), sid. 124
45
Ibid. sid. 123
41
8
omkring kommer att anse om valet som det slutgiltiga beslutet fattas. 46
2.5 Namnbyten pga. förvärv
Sammanslagningar och förvärv av andra företag är huvudorsakerna för att företag byter namn.
47
Sammanslagningar med konkurrenter kan innebära många fördelar då kostsamma
marknadsföringsstrider kan undvikas. Inköp, produktion, marknadsföring, forskning och
utveckling och finansiella synergier skapas.48 Jobber menar att företagen genom
sammanslagningen även kan konkurrera internationellt. 49Enligt Kapferer är det viljan att bli
större, skapa synergier och effektivisering som är tanken bakom sammanslagningar och
förvärv, som sedan oftast leder till namnändringar. Kapferer menar att företag i samband med
namnbytet kan ge tecken på ny förmåga och skicklighet.50
3 Empiri
I detta avsnitt redovisar vi resultatet av våra insamlade data. För att öka förståelsen för läsaren
inleder vi med en kort presentation av de företag vi valt att studera.
3.1 Företagsbakgrund
Group 4 Securicor är världens ledande säkerhetsföretag, verksamt i mer än 100 länder med
över 500 000 medarbetare. Koncernens huvudkontor är beläget i Storbritannien. I maj 2006
förvärvade G4S vakt- och värdedelen av Falck Security. G4S är rikstäckande i Sverige och
finns på 170 orter. Den svenska delen av G4S består av två bolag: G4S Security Services AB
(vaktdelen) och G4S Cash Services AB (värdedelen). G4S Security Services AB erbjuder
säkerhetslösningar för kunder i näringsliv och offentlig sektor. Här ingår även safe@home
som inriktar sig på trygghetstjänster och produkter till privatpersoner. Det andra bolaget G4S
Cash Services AB erbjuder säkra kontantlösningar för banker och handel med värdetransporter mm.51
Företaget Falck har varit verksamt i Sverige sedan 1950 och finns fortfarande kvar inom
sektorerna Assistance (försäkring, räddningskår), Emergency (ambulans) samt Healthcare
(personalstöd med inriktning mot arbete och privatliv).52
3.2 Hur har företaget marknadsfört sitt namnbyte till olika segment i samband med
förvärvet?
Vid lanseringen av namnbytet anlitade G4S en reklambyrå. Inledningsvis var syftet med
kampanjen att sprida kunskap om det nya namnet. Vidare var målet att skapa uppmärksamhet
kring G4S slogan ”Vi gör din värld tryggare”. Vid namnbytet valde G4S främst att använda
sig av helsidesannonser i Dagens industri (DI) för att nå allmänheten. Anledningen till detta
var att DI är en landsomfattande fackpress. Den huvudsakliga målgruppen var företagare, men
även privatpersoner. Marknadsansvarige på G4S menar att de genom annonseringen i DI
nådde ut till båda dessa grupper. För att skapa så mycket intresse som möjligt kring det
46
Jobber (2007), sid. 123
Ibid. sid. 346-348
48
Ibid. sid. 823
49
Ibid. sid. 346-348
50
Jean-Noël Kapferer, The new strategic brand management (2005), Kogan Page Limited, sid. 353-355
51
http://www.g4s.com/sve/se/se-about.htm
52
http://www.g4s.com/sve/se/se-about/se-omg4s-historik.htm
47
9
förvärv som företaget har gjort påtalar marknadsansvarig vikten av just helsidesformat, då
detta ger bäst effekt och budskapet når ut till en bred massa. En ytterligare anledning är att en
helsida sällan passerar förbisedd av läsaren. G4S är nöjda med utfallet av annonseringen och
den marknadsansvarige konstaterar ”Vi är nöjda med att ha valt DI som enda printmedium
denna gång”.53
Under maj månad 2006 marknadsförde G4S sitt namnbyte med totalt tio helsidesannonser,
dessa kompletterades även med små annonser i DI. I seriens inledning av marknadsföringskampanjen bestod annonserna av både Falck Securitys och G4S logotyper med en pil emellan
för att illustrera ägarbytet.54 Uppbyggnaden av annonserna är i form av korta, ibland
kontroversiella budskap som fångar läsarens intresse genom att det krävs en egen tolkning.
Annonserna var utformade med ett meddelande riktat till en sekundär målgrupp, i det här
fallet brottslingar. Tanken med detta var att locka uppmärksamhet till annonserna.
Meddelandet kunde se ut på följande sätt: ”Viktig information till dig som är brottsling.”
Fortsättningsvis koncentrerades marknadsföringen till största del på att presentera G4S som
ett nytänkande säkerhetsföretag i trygghetsbranschen.55
G4S använde sig även av andra kanaler vid sin marknadsföring, såsom utomhusreklam på
Arlanda flygplats och i Stockholms innerstad. De valde dessutom att bjuda sina befintliga
kunder på ett bioevent i tolv olika städer runt om i landet.56
Figur 3. Exempel på de annonser som användes.
3.3 I hur stor utsträckning känner segmentet privatpersoner till ägarbytet?
Resultatet av vår sammanställning visar att av de tillfrågade privatpersonerna är det 52 % som
endast känner till Falck Securitys logotyp samt varumärkets innebörd. Majoriteten av dessa
känner dock inte till namnbytet, utan tror att Falck Security fortfarande bedriver
bevakningstjänst. Det råder emellertid tveksamheter om hur det nya namnet ska uttalas.
”Jag vet vad det är men jag vet inte hur man ska säga det.” (Man ca 30 år)
5 % av de tillfrågade privatpersonerna uppger att de känner igen båda företagslogotyperna och
53
http://www.pinknews.com/case.asp?nyhet=46
http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=73311
55
http://www.pinknews.com/case.asp?nyhet=46
56
http://www.pinknews.com/case.asp?nyhet=46
54
10
även namnbytet. 9 % känner igen de båda logotyperna men inte att G4S har förvärvat Falck
Security.
”Vi använder oss av deras tjänster på jobbet, de har ju bytt nu. Det är mycket
förvirrande.”(Affärsman ca 60 år)
33 % av privatpersonerna kunde inte koppla logotyperna till rätt företag eller bransch, och
kände därmed inte heller till namnbytet.
”Ja, jag har ju sett det […] är det inte det nya bussbolaget Bus for us?” (Kvinna i 50 årsåldern)
”Är det TV 4?”(Äldre man)
På frågan om hur respondenterna har fått kännedom om G4S uppger de flesta att de sett
skyltar på bilar och byggnader. Några svarade att det är via TV-nyheterna i samband med den
våg av värdetransportrån som skedde i Stockholmsområdet under hösten 2007.
”Det var ju ett himla rabalder för ett tag sen med det där värdetransportrånet.” (Man, ca 25 år)
När vi informerade privatpersonerna om att G4S förvärvat Falck Security möttes vi av
förvåning eftersom de flesta inte känner till namnbytet och vad G4S står för. Flera uttryckte
även att G4S borde ha behållit falken som logotyp.
”Falken har ju alltid funnits […] ” (Kvinna i 40 årsåldern)
Privatpersoner
Falck
G4S
Båda + förvärv
Båda men ej förvärv
Ingen
33%
52%
9%
5%
1%
Figur 4. Resultat från vår datainsamling avseende privatpersoner.
3.4 I hur stor utsträckning känner segmentet företagsrepresentanter till namnbytet?
Företagens kännedom om förvärvet, namnbytet, och logotypbytet är generellt sett högre än
bland privatpersonerna. Av de tillfrågade företagsrepresentanterna uppger 26 % att de känner
igen logotyperna och vet vilken verksamhet G4S bedriver samt deras förvärv av Falck
Security.
”Jag vet att det är Falck Security och G4S, har fått information om ägarbytet via vår
säkerhetschef”. (Manlig banktjänsteman)
”Det är ett bevakningsföretag. G4S har tagit över Falck.” (Manlig företagare, ca 40 år)
11
Av de företagsrepresentanter som känner till båda logotyperna är det dock 20 % som inte
känner till ägarbytet.
”Jag känner igen båda logotyperna, har sett dem på bilar, fast jag visste inte att de hade blivit
uppköpta.” (Representant, byggföretag)
Anledningen till att företagen i större grad känner till G4S och Falck uppger några vara att de
samarbetar på olika sätt.
”Falck och G4S har varit kunder hos oss under lång tid. Därför känner vi till namnbytet.”
(Representant, hyrbilsfirma)
”Jag känner igen denna. G4S sköter vår kontanthantering.” (Manlig säljare, ca 25 år)
Det förekom även att företagsrepresentanter (32 %) varken kände igen logotyperna eller
namnbytet.
”Är det klädmärken?” (Kvinnlig säljare ca 20 år)
Även bland företagen finns det oklarheter kring uttalet av företagsnamnet.
Företag
14%
32%
8%
26%
Falck
G4S
Båda + förvärv
Båda men ej förvärv
Ingen
20%
Figur 5. Resultat från vår datainsamling avseende företagsrepresentanter.
4 Analys
I detta kapitel har vi för avsikt att koppla samman och jämföra resultatet med de teorier vi valt
att utgå ifrån, i en ansats att besvara våra frågeställningar.
4.1 Hur har företaget marknadsfört sitt namnbyte till olika segment i samband med
förvärvet?
G4S anlitade en reklambyrå för att få hjälp med kampanjen att marknadsföra namnbytet.
Enligt Gummesson är en reklambyrås uppgift att planera, utforma och genomföra reklam-
12
kampanjer.57 Marknadsföring kan också vara PR i form av nyhetsinslag på TV eller radio.58
Denna typ av uppmärksamhet fick G4S i samband med värdetransportrån vilket många av
respondenterna associerade med logotypen.
Vår datainsamling visade att G4S har använt sig av bl.a. helsidesannonser i facktidningen
Dagens Industri. För att marknadsföringen ska ge bästa effekt är det viktigt att välja de
kanaler som når den avsedda målgruppen. För detta krävs en väl utformad kommunikationsstrategi. Ett led i kommunikationsstrategin är att fastställa företagets utgångspunkt och
förutsättningar, för att på så vis avgöra vad företaget vill uppnå med marknadsföringen mot de
utvalda segmenten.59 Som nämns i teoridelen vänder sig fackpress till en speciell
yrkeskategori.60 Företaget uttrycker att deras främsta målgrupp med marknadsföringen av
namnbytet var företagare, vilken är DI:s största läsarkrets.61 Teorier visar på att en större
annons ökar chansen för att den uppmärksammas av läsaren.62 G4S använde sig vid ett tiotal
tillfällen av helsidor. Studier har dock visat att det kan vara svårt att nå ut med rätt budskap
vid helsidesuppslag.63 Det är även viktigt att orientera sig och ta hänsyn till om mottagaren är
EQ- eller IQ-agerande vid utformandet av annonser.64 Båda dessa målgrupper har täckts in i
G4S marknadsföring genom de olika typer av budskap som annonseringen visar. Eftersom att
vårt beteende styrs av psykologiska, kulturella, sociala och personliga faktorer är det viktigt
att vid marknadsföringen ta detta i beaktande.65 G4S har använt sig av flera olika budskap då
de försökt nå ut till en bred massa och anpassat budskapet efter detta. De har valt argument
som vänder sig till både företagare och privatpersoner då deras tjänster uppges lösa både små
och stora problem samt tillfredsställa såväl stora som små behov.
Avsikten med masskommunikation är att nå ut till många människor. Vid denna typ av
marknadsföring har företagen begränsat med information om målgruppen.66 För att nå även
den breda massan använde sig G4S av utomhusreklam i Stockholms innerstad och på Arlanda
flygplats. Studier visar att 80 % av svenskarna har möjlighet att varje dag komma i kontakt
med någon form av utomhusreklam.67
Det finns idag ett stort utbud av marknadsföringskanaler på den svenska marknaden.
Utmaningen för företagen ligger i att välja rätt kanal för att nå den avsiktliga målgruppen. 68 I
relationsbevarande syfte bjöd G4S in Falck Securitys befintliga kunder på ett bioevent. Detta
är en form av relationskommunikation, då företaget kommunicerar med en utvald målgrupp
vilkas behov de redan har kunskap om.69 Att bevara befintliga kunder kräver ofta mindre
resurser än att värva nya.70 Därav var det betydelsefullt för G4S att bevara och utveckla goda
kundrelationer samt att göra det nya namnet känt för de största kunderna.
57
Gummesson (1977), sid. 57, 58
Ibid. sid. 57, 58
59
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 59
60
Ibid. sid. 117
61
http://di.se/Nyheter
62
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 131
63
Ibid. sid. 131
64
Ibid. sid. 31, 84
65
Ibid. sid. 24
66
Ibid. sid. 14
67
Ibid. sid. 119
68
Ibid. sid. 115
69
Ibid. sid. 14
70
Eriksson & Åkerman (1999), sid. 24
58
13
4.2 I hur stor utsträckning känner tillfrågade företag och privatpersoner till förvärvet,
namnbytet och den nya logotypen?
Syften med en marknadsföringsinsats kan vara att stärka en redan positiv bild av företaget
eller att förändra en individs kunskap om företaget.71 Precis som Dahlqvist och Linde skriver
kan syftet också vara att bygga eller öka kännedomen om ett visst varumärke.72 I detta fall var
G4S avsikt att förmedla information gällande förvärvet och det nya varumärket.
Både ur köparens och ur säljarens synvinkel är varumärket en viktig del i marknadsföringsprocessen.73 Det faktum att G4S i kampanjen valde att utforma annonserna med Falck
Securitys logotyp och en pil riktad mot G4S logotyp var ett sätt att underlätta tolkningen av
budskapet. Utformandet av annonserna överensstämmer med Ugglas teori när det gäller just
vikten av att snabbt kunna identifiera ett varumärke. Detta innebär att beslutsprocessen vid val
av köp blir kortare. Vidare menar Uggla att svårigheter kan uppstå för konsumenten om
logotypen förändras.74 Vid datainsamlingen till vår studie framkom det att framförallt
privatpersoner vid ett flertal tillfällen uttryckte förvirring kring namnbytet vilket kan härledas
till ovanstående. Studien visade även att många av privatpersonerna överhuvudtaget inte hade
nåtts av information gällande namnbytet. Uggla uttrycker även vikten av att kunden har lätt att
identifiera och känna trygghet och varaktighet inför ett varumärke.75
Som vår undersökning visade känner majoriteten av de tillfrågade inte igen det nya varumärket. Ur säljarens perspektiv är det viktigt att varumärket är känt för kunderna. Detta för att
skapa konkurrensfördelar samt lojalitet från kunderna.76
En av de vanligaste orsakerna till namnbyten och logotypsbyten är förvärv. 77 G4S köpte
endast upp vakt- och värdedelen av Falck Security och kunde därmed inte köpa rätten att
använda Falcks logotyp.78 Med sin marknadsföring av namnbytet gör G4S även en ansats att
förmedla ny förmåga och skicklighet, vilket Kapferer menar att ett namnbyte lämnar utrymme
för.79
Vår undersökning visar att de tillfrågade företagen i större utsträckning än de privatpersoner
som deltagit i studien känner till förvärvet och namnbytet. En anledning till detta kan vara att
fler företagare har tillgång till Dagens Industri eller att deras nätverkskretsar har kännedom
om namnbytet. Fishbein och Ajzens modell styrker att andra människors uppfattningar och
kunskap om varumärken påverkar vår attityd kring dessa.80 Företagen är enligt G4S deras
största målgrupp där de satsat mest resurser varpå undersökningsutfallet inte är överraskande.
Resultatet visade dock att de flesta av företagen varken kände till förvärvet eller namnbytet.
Som vi nämnt ovan har merparten av de tillfrågade inte uppfattat förvärvet och namnbytet.
Det är dock svårt enligt Dahlqvist och Linde att mäta effekterna av en
marknadsföringsinsats.81 Problematiken ligger i vilken metod som bör användas för att få
Eriksson & Åkerman (1999), sid. 24
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 18
73
Uggla (2003), sid. 27
74
Ibid. sid. 32
75
Ibid. sid. 32
76
Ibid. sid. 44
77
Jobber (2007), sid. 346-348
78
http://www.g4s.com/sve/se/se-about.htm
79
Kapferer (2005), sid. 353-355
80
Jobber (2007), sid. 123
81
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 139
71
72
14
rättvisande svar samt urval av intervjupersoner.82
Företag vs privatpersoner
60%
50%
40%
Företag
30%
Privatpersoner
20%
10%
0%
Falck
G4S
Båda +
förvärv
Båda men
ej förvärv
Ingen
Figur 6. Redovisning av företags och privatpersoners vetskap om företagen och förvärvet.
5 Slutsats och diskussion
I detta avsnitt diskuterar och reflekterar vi kring utfallet av vår studie, samt att vi kortfattat
besvarar vårt syfte. I metoddiskussionen granskar vi vårt genomförande och vårt metodval.
Avslutningsvis ger vi förslag på fortsatt forskning inom området.
5.1 Slutsatser
Enligt de källor vi har haft kontakt med och analyserat använde sig G4S av flera
marknadsföringskanaler för att implementera det nya namnet och logotypen i samband med
förvärvet. Kanalerna G4S använde sig av var annonser i Dagens Industri, utomhusreklam i
centrala Stockholm och på Arlanda flygplats samt bioevent för befintliga kunder.
Marknadsansvarig på G4S uppger att de är nöjda med utfallet av marknadsföringen. Vår
undersökning visade dock att endast 26 % av företagen och 5 % av privatpersonerna känner
till förvärvet och namnbytet. G4S valde att annonsera i fackpress för att nå ut till sin
huvudsakliga målgrupp företag, vilket får stöd av teorin.83 Trots en genomtänkt
kommunikationsstrategi har som ovan nämnts färre än en tredjedel av företagen nåtts av detta.
Vi anser att det är en relativt låg siffra med tanke på satsningen och att företag är deras
huvudsakliga målgrupp.
En mindre prioriterad målgrupp för G4S är privatpersoner. Denna målgrupp försökte G4S att
nå genom utomhusreklam. Att så få privatpersoner känner till förvärvet tror vi kan skapa
otrygghet med tanke på den typ av tjänster som företaget säljer. I många fall är privatpersoner
tredje part när stora företag köper in trygghetstjänser som t.ex. är fallet på flygplatser,
arbetsplatser, varuhus och andra offentliga platser. I likhet med vad Uggla menar tror vi att
igenkännande och identifiering av en logotyp skapar trygghet för människor. Detta tror vi kan
resultera i att G4S är en svag konkurrent i jämförelse med mer kända alternativ vid t.ex.
82
83
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 140
Ibid. sid. 117
15
införskaffandet av ett villalarm. Eftersom logotypen i detta fall är utbytt försvåras
identifikationsprocessen.84 Vår studie visar att fler känner igen Falck Securitys logotyp än
G4S. Användandet av utomhusreklam koncentrerat till Stockholm tror vi kan ha påverkat
utfallet av den lokala kännedom vår undersökning visar. Med tanke på att 80 % av Sveriges
befolkning har möjlighet att se utomhusreklam dagligen,85 reflekterar vi över att en bredare
kampanj över en större del av landet eventuellt hade gjort att fler personer känt till förvärvet
och namnbytet.
5.2 Metoddiskussion
Vi har haft en bra kontakt med projektledaren på den anlitade reklambyrån och G4S
marknadsansvarig. De har varit mycket tillmötesgående och hjälpsamma vilket gjort att vi
snabbt fått fram information till vårt arbete. Av etiska skäl har vi valt att inte namnge
respondenter, kontaktpersoner på G4S eller reklambyrån.
Vi är medvetna om att vår undersökning har vissa begränsningar. Delvis på grund av vår
bristande kunskap och erfarenhet i att genomföra intervjuer, delvis på grund av det låga
antalet respondenter och att det i vissa fall har varit svårt att tolka deras muntliga svar.
Eftersom urvalet av intervjupersoner skedde slumpmässigt kan ett mer noggrant urval ha
resulterat i ett annorlunda utfall. Med ett mer noggrant urval menar vi att ta hänsyn till t.ex.
åldersfördelning, kön, etnicitet eller yrke. Vid insamlandet av forskningsunderlaget för privatpersoner tog vi personlig kontakt med individer i Linköpings City. Då vi överrumplade dem
blev förutsättningarna för dessa annorlunda än för de företagsrepresentanter vi kontaktade via
e-post, vilka i lugn och ro hade möjlighet att fundera och eventuellt söka information innan de
gav sitt svar. Det hade även varit önskvärt att komma i kontakt med befintliga kunder för att
skaffa information om deras kännedom gällande förvärvet.
Att G4S utomhusreklam har synts i Stockholm och vi har frågat personer i Linköping har
förmodligen påverkat resultatet. Även det faktum att vi har skickat e-post till företag i hela
Sverige gör att det inte blir en rättvis jämförelse mellan företag och privatpersoner.
Vi valde att söka relevanta teorier genom litteraturstudier främst via olika bibliotek. Det hade
varit önskvärt att även titta på och jämföra våra valda teorier dels med annan litteratur i ämnet
dels med tidigare studier gjorda med liknande utgångspunkter, för att på detta sätt få
ytterligare underlag vid analysen av studiens resultat. Anledningen till att detta inte gjorts är
att vi haft en snäv tidsram att hålla oss inom.
5.3 Förslag till fortsatt forskning
Vi anser att det skulle vara intressant att undersöka om G4S i samband med förvärvet av
Falck Security förlorade inarbetad goodwill på grund av namn- och logotypbyte. Det vore
även relevant att göra en studie om hur människor påverkas av att inte kunna identifiera ett
varumärke från en leverantör inom trygghetstjänstebranschen.
84
85
Uggla (2003), sid. 32
Dahlqvist & Linde (2005), sid. 119
16
6 Referenser
Tryckta källor
Dahlqvist, U & Linde, M. (2005) ”Reklameffekter. Strategi, utformning och medieval”
Malmö: Liber.
Dayan, A, (1997) ”Marknadsföring”. Furulund: Alhambra Förlag AB
Eriksson, E & Åkerman, K. (1999)). ”Kunden är ett varumärke”. Malmö: Liber
Gummesson, E. (1977) ”Marknadsföring och inköp av konsulttjänst”. Stockholm: GOTAB
Jobber, D. (2007) “Principles and Practice of Marketing” 5th edition. Berkshire: McGrawHill Education.
Kapferer, J-N. (2005) “The new strategic brand management”. London: Kogan Page Limited
Kotler, P. (2000) ”Marketing Management” New Jersey: Prentice-Hall.
Melin, F. (1997) ”Varumärket som strategiskt konkurrensmedel: om konsten att bygga upp
starka varumärken”. Lund: Lund Universitet. Press.
Uggla, H. (2003) ”Organisation av varumärken: för kapitalisering affärsutveckling”. Malmö:
Liber.
Johansson S G & Norrbom C. (2005), ”Studieguide till Philip Kotlers marketing
management”. Falun: Natur och kultur.
Elektroniska källor
Höjda ögonbryn för namnbytarkampanj (2006), Tillgängligt på
http://www.pinknews.com/case.asp?nyhet=46 Hämtat 2007-11-29
Brink, Rolf van den (2006) Utomhus och tio sidor i DI när Falck pratar namnbyte med bovar.
Tillgängligt på http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=73311
Hämtat 2007-11-29
Varför utomhusreklam? Tillgängligt på http://www.jcdecaux.se/index2.php?m=3&id=998
Hämtat 2007-11-20
Därför utomhusreklam. Tillgängligt på
http://www.clearchannel.se/templates/Page.aspx?id=2079&epslanguage=SV Hämtat 200711-20
Om G4S. Tillgängligt på http://www.g4s.com/sve/se/se-about.htm Hämtat 2007-11-29
17
Historik. Tillgängligt på http://www.g4s.com/sve/se/se-about/se-omg4s-historik.htm Hämtat
2007-11-29
Vanliga frågor om Di.se & Dagens Industri! Tillgängligt på
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Red.aspx%3Fredparam%3Dcontact%26menusection
%3DKontaktaoss%3BKundtjanst%26lop%3D12 Hämtat 2007-12-03
18