Akademin för hälsa, vård och välfärd
Elevers perspektiv på hälsa, fritiden
och trivsel i skolan.
- En kvalitativ studie med elever i årskurs fem.
Examensarbete i: Folkhälsovetenskap
Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 HP
Program/utbildning: Folkhälsovetenskapliga
utbildningen
Kurskod: OFH012
Datum: 2010-05-27
Författare: Malin Johansson
Handledare: Anita Larsson
Examinator: Lars Cernerud
1 SAMMANFATTNING
Hälsa är ett mångdimentionellt begrepp som har flera olika begreppsförklaringar. Det som
påverkar en persons hälsa kan förklars genom hälans bestämningsfaktorer. Då barn och
ungdomar har försökt förklara begreppet hälsa anser de att hälsa är det samma som att må bra,
inte vara sjuk, vara stark och vältränad. Syftet med studien var att studera vad elever i årskurs
fem hade för tankar om hälsa, fritiden och trivseln i skolan samt att undersöka vilka begrepp
eleverna använde när dessa områden diskuterades. En kvalitativa metod i form av
fokugsgruppsintervjuer har genomförts för att besvara studiens syfte och frågställningar. Tre
fokugruppsintervjuer genomfördes på tre olika grundskolor i Eskilstuna kommun. Totalt
deltog 17 elever i fokusgruppsintervjuerna, sex i den första, sex i den andra och fem i den
tredje. Resultatet bygger på elevernas egna tankar, funderingar och upplevelser kring hälsa,
fritiden och trivseln i skolan. I resultatet tydliggörs olika faktorer som påverkar elevernas
välmående, vad eleverna gör på fritiden, sömnvanor och läxläsning. Vidare tydliggörs vad
eleverna tycker om skolan och vad de anser kunna påverka trivseln i skolan både positivt och
negativt. Då en studie söker efter att undersöka tankar, åsikter eller upplevelser kan
fokusgrupper vara att rekommendera. Vidare är det även viktigt att undersökningar som
inkluderar barn och ungdomar ser saker från deras perspektiv istället för att försöka förutsäga
hur de tycker och tänker.
Nyckelord: Barn, Elever, Trivsel, Fritiden, Hälsa och Tankar
ABSTRACT
Health is a word that has many different dimensions and definitions. To describe how the
surrounding influence the health can be explained through the health attributive factors. When
children and adolescents have tried to explain the word health, they argue that health is being
well, not being sick, be strong and fit. The purpose of the study was to study what thoughts
students in the fifth grade had about health, their leisure time and well-being at school. To
answer the purpose of this study a qualitative method was used by group interviews. Three
group interviews were hold at three different schools in Eskilstuna commune. A total of 17
students were represented, six in first, six in the second and five in the third. The results is
built of the students own thoughts and experience of health, their leisure time and well-being
at school. The results show which variables that affect the students health, what they do at
their leisure time, sleeping- and home work habits. The results also show what thoughts the
students have about the school and what they think can affect the well-being at school. When
a study seeks to determined thoughts, opinions or experience. It can be recommended to use
focus groups interviews. It´s also important to see things from the children’s perspective in
studies that includes children instead trying to predict what they think and thought.
Key Words: Children, Students, Well-being, Leisure time, Health and Thoughts
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING ........................................................................................................................... 1
2. BAKGRUND ......................................................................................................................... 2
2.1 Begreppet hälsa och barns rättigheter............................................................................... 2
2.2 Barnperspektiv.................................................................................................................. 2
2.3 Skolan - En viktig arena för folkhälsoarbete mot barn och ungdomar............................. 3
2.4 Delaktighet och inflytande................................................................................................ 3
2.5 Fritidsaktiviteter – En förutsättning för god hälsa............................................................ 4
2.5.1 Att mäta tillfredsställelse ........................................................................................... 5
2.6 Hälsans bestämmningsfaktorer......................................................................................... 5
2.6.1 Förklaringmodellerna Empowerment och KASAM ................................................. 6
2.7 God hälsa – En rättighet för alla människor ..................................................................... 6
2.8 Problemområdet................................................................................................................ 7
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................ 8
4. MATERIAL OCH METOD................................................................................................... 8
4.1 Studiedesign...................................................................................................................... 8
4.2 Avgränsningar och studiepopulation ................................................................................ 8
4.3 Urval ................................................................................................................................. 9
4.4 Intervjuguiden................................................................................................................... 9
4.4.1 Pilotintervjuer ............................................................................................................ 9
4.5 Genomförande av fokusgruppintervjuer........................................................................... 9
4.6 Databearbetning.............................................................................................................. 10
4.7 Etiska överväganden....................................................................................................... 10
5. RESULTAT ......................................................................................................................... 11
5.1 Elevers tankar kring hälsa............................................................................................... 11
5.1.1 Elever berättar vad som får dem att må bra ............................................................. 12
3 5.1.2 Elever berättar vad som får dem att må dåligt ......................................................... 12
5.2 Elevers tankar kring fritiden ........................................................................................... 14
5.2.1 Läxor ........................................................................................................................ 15
5.2.2 Sömnvanor ............................................................................................................... 16
5.3 Elevers tankar kring skolan och vad som påverkar trivseln ........................................... 16
5.3.1 Faktorer som påverkar trivseln i skolan................................................................... 17
5.4 Övriga tankar, funderingar och förekommande begrepp................................................ 19
6. DISKUSSION ...................................................................................................................... 19
6.1 Metoddiskussion............................................................................................................. 20
6.1.1 Fokusgruppsintervjuer som metod........................................................................... 20
6.1.2 Datainsamling och transkribering ............................................................................ 21
6.1.3 Valididet................................................................................................................... 22
6.1.4 Reliabilitet................................................................................................................ 22
6.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 23
6.2.1 Tolkningssvårigheter................................................................................................ 23
6.2.2 Koppling till tidigare studier.................................................................................... 24
6.2.3 Användningsområde för framtida folkhälsoarbeten ................................................ 25
6.3 Etik diskussion................................................................................................................ 25
7. SLUTSATSER ..................................................................................................................... 26
REFERENSLISTA
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BILAGA 4
4 1. INLEDNING
Hälsa är en rättighet för alla individer och för att förebygga ohälsa i befolkningen måste
problemområden identifieras för att sedan åtgärder ska kunna vidtas. Detta är något som
Landstinget i Sörmland jobbar med dagligen. Ända sedan år 2004 genomför Landstinget
Sörmland genom Folkhälsocentrum och FoU-centrum en undersökning som heter Liv och
hälsa ung. Denna undersökning är en enkätundersökning som riktar sig till elever som går i
årskurs sju, nio och två på gymnasiet i Sörmland. Undersökningen söker efter att kartlägga
ungdomars hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, detta för att kunna se och följa olika treder
och i god tid jobba med förbyggande insatser. För att öka möjligheterna att i ett tidigare
stadium upptäcka eventuella riskbeteenden och negativa hälsotrender finns behov av att även
inkludera årskurs fem i undersökningen. För att göra detta krävs dock att ett nytt
frågeformulär utformas som är anpassat till barn i årskurs fem och för att göra detta krävs
underlag. Idag saknas underlag från denna åldersgrupp och det finns stort intresse från
landstingets sida att få veta mer om elever i årskurs fem och det är här denna uppsats kommer
in i bilden.
Under den folkhälsovetenskapliga utbildningen har en fem veckors praktikperiod genomförts
på Folkhälsocentrum inom Landstinget Sörmland. Där kom jag i kontakt med flera intressanta
ämnesområden inom folkhälsan och ett område som var lite extra intressant var
barnrättsfrågor och att se saker från ett barnperspektiv. Då jag började närma mig slutet av
praktikperioden kände jag att jag gärna skulle vilja fördjupa mig inom något av
folkhälsocentrums ämnesområden. Därför pratade jag med min handlerade som jag hade ute
på praktikplasten för att höra om det fanns något eller några uppdrag som folkhälsocentrum
skulle vilja ha hjälpa att genomföra. Detta ledde i sin tur till att jag fick en lista över fyra olika
uppgifter som folkhälsocentrum ville ha hjälp med, jag fick själv läsa igenom och återkomma
till folkhälsocentrum om jag fann något av intresse. På listan fanns området delaktighet och
inflytande med, vilket jag ansåg var mycket spännanden och intressant. Detta resulterade i att
denna kandidatuppsats blev ett uppdrag från Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
1 2. BAKGRUND
2.1 Begreppet hälsa och barns rättigheter
Hälsa är ett multidimensionellt begrepp (Buck & Wenger 2003) och ges därför en mängd
olika defintioner. Exempel på detta tydliggörs i en studie av Buck & Wenger (2003), vars
syfte var att undersöka och beskriva hälsans betydelse bland ungdomar. I denna studie tas
flera olika definitioner på hälsa upp, bland annat World Health Organisations (WHO)
defintion vilken beskriver hälsa som ett tillstånd med fullständigt fysiskt, mentalt och socialt
välbefinnande samt avsaknad av sjukdom och handikapp. En annan defition som lyfts upp i
denna studie är att hälsa är det samma som en persons grad av välbefinnande, vilket kan
variera från en hög grad av välmående till obotlig sjukdom. Ytterligare en definition som tas
upp belyser att hälsa är ett generellt tillstånd där kroppens psyke är kopplat till sundhet och
energi samt avsaknad av sjukdom och krämpor. Två defintioner på hälsa tydliggörs av
Pellmer & Wramner (2007) varav den ena talar för att hälsa är ett jämviktstillstånd av
psyktiskt, emotionellt, fysiskt, andligt och socialt välbefinnande, vilket är en tillgång och
förutsättning för mänskligt liv. Den andra definitionen beskriver hälsa utifrån fyra viktiga
begrepp, hälsa består av ett friskt, långt, jämlikt och rikt liv.
I Buck & Wengers (2003) studie undersöks hälsa utifrån ungdomars perspektiv och hälsa
definiernades så som den egna individen uppfattar det. Utifrån undersökningen kunde det
tydliggöras att det fanns flera vanligt förekommande svar bland ungdomarna. De vanligaste
svaren som kom upp var att hälsa varr att göra saker som man själv vill, må bra, inte vara
sjuk, vara stark och vältränad, äta god mat, klara sig igenom dagen samt att vara mentalt frisk
och glad. En viktig lärdom som studien gav var att innebörden av begreppet hälsa var
personligt och att detta skiljde sig mellan olika barn och ungdomar. I studien poängteras det
att det finns få studier som genomförts som undersöker hur ungdomar uppfattar begreppet
hälsa och därför behövs detta område vidareutvecklas.
Barnkonventionen är en samlig regler bestående av 54 olika artiklar som handlar om barnens
rättigheter. De regeringar som skriver på konventionen årtar sig att följa samtliga regler.
Denna konvention ska gälla alla barn i alla länder och innefattar barnets rättigheter, alla som
är under 18 år är barn och det är föräldrarna som har ansvaret för sina barn. I artikel 18
poängteras det att skolan ska ses som en resurs till föräldrarna, en bra förskola skapar
förutsättningar för att föräldarna ska kunna gå till sitt arbete. Vidare i artikel 28 belyses att
alla barn har rätt att gå i en kostnadsfri grundskola. I skolan ska alla barn således utvecklas så
mycket det går, barnen ska även få en inblick i de mänskliga rättigheterna
(Utrikesdepartementet 2007).
2.2 Barnperspektiv
Barnperspektivet är ett mångfaceterat begrepp som kan tolkas på flera olika sätt, en defintion
talar för att ordet perspektiv betyder synvinkel. Barnperskektiv blir således ett begrepp som
kan betyda att se något utifrån ett barns synvinkel eller att se genom barnens ögon. Det är
dock viktigt att beakta att olika förhållanden så som ålder, kön, och social klass kan påverka
barns upplevelser. Där av är det omöjligt att finna en enda begreppsförklaring. Trots
svårigheten med att definiera begreppet barnperspektiv kan det ses från olika synvinklar, dels
om vuxnas perspektiv på barn men även barns perspektiv på deras egen tillvaro. För att kunna
ta del av olika människors uppfattningar och perspektiv är det nödvändigt att samtala. Genom
2 att vuxna samtalar med barn skapas förutsättningar för oss vuxna att lättare kunna förstå
barnens perspektiv (Arnér & Tellgren 2006).
2.3 Skolan - En viktig arena för folkhälsoarbete mot barn och ungdomar
Skolan är en plats där barnen spenderar större delen av sin tid, oftast mer än en tredjedel av
den vakna tiden (Patton et.al 2003). Det är en plats där barnens vardag utspelar sig och
genererar många upplevelser. Därför kan skolan ses som en viktig arena för folkhälsoarbeten.
Vid genomförandet av hälsofrämjanden arbeten är det dock viktigt att drivkraften och
prioriteringarna i hög utsträckning bör komma från elever, lärare och föräldrar. Det är viktigt
att att barnen har uppnått en viss hälsonivå för att kunna dra nytta av undervisningen i skolan.
Regeringen beslyer även att en välfungerande skolhälsovård är en viktig arena, vilken kan
förbygga psyisk ohälsa bland barn och ungdomar (Regeringens proposition 2007/08:110).
Andra faktorer som kan påverka elevers hälsorelaterade beteende, välbefinnande och sociala
utveckling i rätt riktning är en god relation till lärare och andra elever. Ifall de sociala
kontakterna upplevs som opålitliga kan känslomässiga beteendeproblem uppstå. Skolan är
som sagt en plats som påverkar både elevernas hälsa och beteende (Patton et.al 2003). Skolan
är även den plats som har bäst förutsättningar att kunna utjämna ojämlikheten i hälsa som kan
uppstå i samband med barnens uppväxtvillkor (Folkhälsocentrum 2008).
I en studie som genomfördes i 13 kommunala högstadieskolor, vars syfte var att undersöka
sambandet mellan den subjektiva hälsan, hälsobeteendet och trivseln i skolan. Det kom fram
att cirka 33 procent av ungdomarna hade en hög grad av trivsel i skolan samtidigt som 48,6
procent tyckte om skolarbetet. Dock fanns 18,5 procent som inte alls gillade skolarbetet. Från
studien går det även att se att trivseln i skolan hör ihop med den övergripande
tillfredställelsen. De som hade en positiv inställning till livet, brist på depression, kunde
glädje i livet samt de som var självmedvetna kunde känna mer trivsel än andra. Studier talar
även för att de som är engagerade i fysiska aktiviteter ökar den övergripande tillfredställelsen
och livsglädjen bland pojkar samtidigt som fysiska aktiviter påverkar flickors attityder mot
livet i en positiv riktining. Det framkommer även att de populäraste sporterna är fotboll,
ishockey, löpning, cykel och skridskoåkning (Katja et.al 2002). Även Trainor et.al (2010)
belyser att en social fritid och fysiska aktviter påverkar välbefinnadet positivt, samtidigt som
vissa sociala fritidsaktivter så som att gå på klubbar och partyn ökar risken för
droganvändning.
2.4 Delaktighet och inflytande
I skolan talas det om att eleverna har rätt till delaktighet och inflytande där elevinflytande kan
ses som inflytande beträffande valmöjligheter, beslutsprocesser, eget arbete, elevaktiva
arbetssätt, ansvarstagande samt fördjupningsuppgifter. Elevinflytande ses även som en
männsklig rättighet och i skolan är det lärarna som tillsammans med eleverna ska komma
överens om mål och hur dessa kan uppnås. Det är även av stor vikt att eleverna får lära sig att
respektera varndra och tänka självständigt. Att vara delaktig och känna delaktighet kan ske
genom olika sätt. Att känna delaktighet kan vanligtvis ske i samband med beslutsprocesser,
planerings- och utvärderingsdiskussion, utvecklingssamtal eller i beslutsögonblicket. Att vara
delaktig skapar förutsättningar för individen att kunna få inflytande. (Forsberg 2000).
3 I folkhälsoinstitutets rapport (2003:31) belyses att delaktighet och inflytande kan ses som en
livsviktig förutsättning för att en individ ska kunna uppnå en god hälsa. Att känna delaktighet
och ha inflytande över den egna livssituationen i samhället och ha empowerment möjliggör en
god hälsa. Detta är något som även poängteras i en senare rapport från folkhälsoinstitutet
(2005:5), där belyses det även att människors hälsa påverkas negativt då de inte ges möjlighet
till inflytande. Genom delatighet och inflytande kan en känsla av sammanhang (KASAM)
genereras, detta gör att individen upplever tillvaron begriplig, meningsfull och hanterbar. Att
känna KASAM ger människor förutsättningar att klara av svåra situationer bättre än de som
saknar KASAM. Det finns även regler i de mänskliga rättigheterna (2007) som understryker
att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och att de vuxna samtidigt har en skyldighet att
lyssna på barnen. Detta har även en viktig innebörd i skolan där lärarna bör fråga eleverna vad
de tycker innan beslut fattas. Det belyses även att barn har rätt att tänka fritt, tro på vilken gud
de vill samt att delta i olika föreningar.
2.5 Fritidsaktiviteter – En förutsättning för god hälsa
Precis som att alla barn har rätt till grundskoleundervisning har de även rätt till vila, lek och
fritid (Utrikesdepartementet 2007). Fritiden är en resurs av stor betydelse, vilken färgar vår
uppväxt och våra intressen, detta kan tillexempel ske genom familjen, vänner, friluftsliv eller
djur (Folkhälsocentrum 2008). Att ha fritid blir således mycket viktigt då det skapar tillfällen
att generera nya färdigheter, sociala kontakter samt att hitta sin identitet i ungdomaråren
(Trainor et.al 2010). I ungdomsåren sker den personella utvecklingen och det är ofta i denna
period som attityder och inställningar till livet formas. Därför har ungdomarnas
fritidsaktiviteter en avgörande roll för deras utveckling. För att kunna förstå ungdomars
sociala värld och deras induviduella behov är det nödvändigt att ha kunskap om deras
fritidsaktiviter och intressen. Att ägna sig åt fritidsaktiviteter kan ha en viktig påverkan på den
psykologiska utvecklingen. Det har även bevisats att sociala band och fritidsaktiviteter har ett
viktigt samband med psykiska sjukdomar (Fitzgerald et.al 1995). Ytterligare samband som
idetifieras talar för att fritidaktiviteter kan förbättra livet, arbetet i skolan, det psyksiska
välbefinnandet och självidentiteten. Att ägna sig åt fritidsaktiviteter ökar människors
uppfattning av/om självständighet och oberoendehet. Det finns även studier som visar att
aktiviteter som är obligatoriska för ungdomar att delta i ofta uppfattas som långtråkiga
(Trainor et-al 2010). Även Wang et.al (2008) poängterar att fritidsaktivterter är en viktig del
av ungdomen, detta för att ungdomar ska kunna utveckla sin identitet och skapa sociala
relationer. Det är fritiden som ger ungdomarna möjligheten att generera erfareheter vad gäller
sociala roller, handlingar och den hälsorelaterade balansen mellan kropp och själ.
Fritidsaktiviteter har en avgörade roll i våra liv då de tillgodoser många av våra behov som
tillexempel minskad stress, ökad inlärningsförmåga och ökad hälsa både fysisk och psykisk.
Det är fritiden som hjälper oss att kunna känna tillfredställelse. Då människor känner
tillfredsställelse genom sin fritid förbättras livskvalitén, livsglädjen och den inre lyckan
(Wang et.al 2008).
En studie som genomfördes av Fitzgerald et.al (1995) undersökte vilka fritidsaktivteter som
211 ungdomar på Irland ägnade sig åt. Resultatet visade att både pojkar och flickor hade störst
intresse att lyssna på musik på fritiden. Pojkarna gillade även att spela fotboll, titta på tv och
video medan flickorna tyckte bättre om att gå på fester, discon, popkoncerter samt att bara
sitta ner och prata. Studien undersökte även hur ungdomarna fördela sin fritid och majoriteten
av ungomarna spenderade mest tid tillsammans med famlijen, en bra kompis eller i grupp.
4 En annan studie som genomförts i Sverige har undersökt hur ungdomar spenderar sin fritid
samt om det finns någon skillnad mellan val av fritidsaktiviteter för ungdomar med nedsatt
syn och de med normal syn. Studien inkluderade sex ungdomar i åldern 15-16 år vara fyra
med nedsatt syn och två med normal syn och bygger på självrapporterad information.
Resultatet visar att det förkekommer vissa skillnader mellan ungdomar med nedsatt syn och
de med normal syn, skillnader så som att ungdomar med nedsatt syn sover mer än de med
normal syn. De med normal syn pratade mer i telefon än de ungdomar som hade nedsatt syn
och överlag spenderade de med nedsatt syn större delen av sin fritid åt att göra läxor, spela
datorspel och titta på tv. Ungdomarna med normal syn ägnade sin fritid åt mer varierande
aktiviteter, umgicks mer med sina vänner och var mer spontana (Kroksmark & Nordell 2000).
Ytterligare en studie som genomfördes på ungdomar i 15 årsåldern i Australien rapporterar att
pojkarna som deltog i undersökningen ägnar sig åt skridskoåkning, bowling, åka moped och
olika sporter på deras fritid. Flickorna i studien ägnade istället sin fritid åt att läsa, skriva och
lyssna på musik. Det poängteras dock att det är personens personlighet som är den avgörande
faktorn vid val av fritidsaktivteter (Trainor et-al 2010).
2.5.1 Att mäta tillfredsställelse
Att mäta tillfredställelse i förhållande till fritidsaktivteter kan göras genom att mäta graden av
tillgodosedda behov. Till att börja med tydliggör Wang et.al (2008) att det första steget är att
dela upp tillfredställelsen i sex dimensioner, dessa består av den fysiska-, psykiska-, sociala-,
utbildnings-, estetiska- och avkopplingsdimensionen. Nästa steg är att utifrån dimensionerna
se över hur dessa påverkar vår livstillfredsställelse. Detta sker genom att individen får svara
på olika påståenden där de får gradera svaret från ett till sju, ett motsvarar instämmer inte alls
och sju motsvarar håller med fullständigt. De olika svaren sammanställs till en poäng där
desto högre poäng indikerar desto bättre tillfredställelse. Ett exempel på hur dessa
dimensioner kan använads som mätinstrument kan tydliggöras genom en studie som utifrån
ovanstående dimensioner har undersökt hur ungdomars internet användning påverkar deras
tillfredsställelse på fritiden. Resultatet tydliggör att den fysiska- och estetiska dimensionen
kopplat till internetanvändning gav positiva effekter på tillfredsställelsen.
Utbildningsdimensionen gav istället negativa effekt på ungdomarnas självförståelse,
förståelsen för andra människor och omgivningen, detta leder i sin tur till minskad
livstillfredställelse. Övriga dimensioner hade inte någon direkt koppling till ungdomars
livstillfredställelse (Wang et.al 2008).
2.6 Hälsans bestämmningsfaktorer
Vår hälsa påverkas av en flera olika faktorer. Dessa faktorer brukar kallas för hälsans
bestämmningsfaktorer och kan delas upp i fem olika kategorier (se bilaga 1). Kategori ett
består av faktorer så som ålder, kön och genetiska faktorer. Kategori två består av
induviduella faktorer så som motion, alkohol, rökning, kostvanor och sex. Kategori tre består
av samhälleliga och lokal nätverk, här ingår exempelvis socialt stöd och sociala kontakter
samt andra viktiga personer. Kategori fyra består av levandsvillkor och arbetshållanden, hit
hör exempelvis utbildning, hälso- och sjukvården, arbetsmiljö och arbetslöshet. Sista
kategorin, kategori fem innefattar generella socioekonomiska, kuturella och miljörelaterade
faktorer så som jämlikhet i samhället, social stabillitet, relationer och nationell säkerhet
5 (Pellmer & Wramner 2007). Även Bothmer och Fridlund (2005) påpekar att socioekonomiska
faktorer, livsstilen och den fysiska miljön påverkar vår hälsa. De belyser även att det i ett
tidigit skede är viktigt att investera i goda hälsobeteenden då vanor som förekommer tidigt i
livet influerar den kommande livsstilen och hälsorelaterade risker. Detta kan sammanfattas
med att det är tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av riskfaktorer i kombination med
individens egna förutsättningar som avgör hur hälsan utvecklas (Folkhälsocentrum 2008).
2.6.1 Förklaringmodellerna Empowerment och KASAM
Empowerment är en förklaringsmodell som är vanligt förekommande då hälsa och
välbefinnande diskuteras. Empowerment kan utifrån Amichai-Hamburger, McKenna och Tal
(2008) delas upp i fyra utpräglade kategorier, dessa är meningsfullhet, kompetens, påverkan
och självbestämmande. Även Pellmer & Wramner (2007) belyser att empowerment kan delas
upp i fyra katergorier dock är dessa inte överensstämmande med ovanstående. De fyra
katergoier som tas upp är makt, kontroll, stolthet och självtillit. Ytterligare en författare
Dickerson (1998) belyser att empowerment kan delas upp i olika kategoirer, men istället för
fyra kategorier menar Dickerson att det finns tre generella kategoirer, vilka är socialt
engagemang, självkänsla och självbestämmande. Beroende på vilket utgångspersektiv som
ges då empowerment diskuteras kan begreppet anta flera olika defintioner. Exempel på en
”allmän” defintion talar för att empowerment kopplar samman det induviduella
välbefinnandet till en bredare social och politisk miljö där individen verkar. Om perspektivet
istället utgår från ett psykologiskt perspektiv kan empowerment ses som en gemensam länk
mellan den mentala hälsa och välbefinnandet (Amichai-Hamburger, McKenna & Tal 2008).
Även Dickerson (1998) poängterar att begreppet empowerment ofta är definierat på olika sätt
och att det inte finns någon exakt översättning, en fortsatt empirisk defintion av empowerment
är därför nödvändigt. Även Pellmer & Wramner (2007) belyser att det inte finns någon allmän
översättning på empowerment och att detta begrepp har flera olika definitioner.
KASAM är en förkortning på känsla av sammanhang, vilket även det är en förklaringsmodell
som används inom folkhälsovetenskapligt hälsofrämjande arbete. Känsla av sammanhang kan
förklaras genom att en människa förstår och kan påverka sin livssituation, känner förtroende
till sig själv och andra samt att denne bedömer livet som meningsfullt (Antonovsky 1991).
Genom att uppleva KASAM upplevs hälsa, vilken utvecklas och bibehålls genom den sociala
kontexten. För att vädra olika gader av KASAM har Antonovsky utvecklat ett frågeformulär,
vilket består av 29 frågor. Varje fråga ger olika poäng och skalan sträcker sig från 29 – 203
poäng, ju högre poäng desto starkare KASAM. Faktorer som påverkas av att ha starkt
KASAM är ett ökat välmående, livskvalité och självkänsla. Att ha en låg grad av KASAM
kan i sin tur ge negativa hälsokonsekvenser så som psykiska sjukdomar, stress, depression och
ångest. Genom detta formulär kan KASAM användas som ett mätinstrument för hälsa
(Bengtsson-Tops, Brunt & Rask 2005).
2.7 God hälsa – En rättighet för alla människor
Enligt regeringens propostion (2007/08:110) har alla barn rätt till bästa möjligt hälsa, detta
gäller både den fysiska, psyiska och det sociala välbefinnandet. I samband med hälsa och vad
som påverkar den brukar orden frisk- och riskfaktorer diskuteras. Dessa faktorer har betydelse
för hur individens hälsa kan påverkas där riskfaktorer ses som faktorer som ökar risken för en
negativ hälsoutveckling medan friskfaktorer syftar till faktorer som främjar en god
6 hälsoutveckling. Exempel på riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar är konflikter
mellan föräldrar, dåliga skolprestationer, skolk samt uppväxt med endast en biologisk
förälder.
Utifrån regeringens propsition (2007/08:110) kan exempel på friskfaktorer för ungdomar
tydliggöras. Dessa är socialt stöd, social kompetens, engagemang i skolan och
undervisningen, positivia värderingar och normer. Något annat som påverkar ungdomars
hälsa positivt är att de får känna sig uppskattade av omgivningen, samt att omgivningen ger
dem ansvar, sätter gräner, ställer krav och samtidigt skapar möjligheter för att ungdomarna
ska kunna bedriva meningsfulla aktiviteter. Regeringen poängterar att det även finns en
mängd andra centrala faktorer som bör beaktas då folkhälsopolitiska insatser för barn och
ungdomar ska genomföras. Dessa faktorer är bland annat miljön i bostadsområdet, hemmet,
förskoleverksamheten, skolan, skolbarnomsorgen samt fritiden. Även Haglund et.al (1996)
poängterar att det finns ett samband mellan hälsa och den fysiska miljön där sociala,
ekonomiska, kuturella och politiska aspekter påverkar hälsan. Om en god hälsa ska kunna
uppnås bör hela omgivningen stöttas av en hälsoutveckling.
Även levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter bör beaktas. Genom att utgå från dessa
faktorer kan barn och ungas hälsa främjas och ojämlikheten mellan olika uppväxtförhållanden
kan minska (Regeringens propostion 2007/08:110).
2.8 Problemområdet
Sedan år 2004 genomför landstinget Sörmland genom Folkhälsocentrum och FoU-centrum en
undersökning som heter Liv och hälsa ung. Denna undersökning riktar sig till elever som går i
årskurs sju, nio och två på gymnasiet i Sörmland. Studien består av enkätundersökningar där
olika enkäter delas ut till olika årskurser. Enkäten består av en mängd olika frågor som
behandlar områdena hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Urvalet sker slumpmässigt och varje
enkättillfälle omfattar cirka 10 000 elever. Syftet med Liv och hälsa ung är att resultatet ska
kunna användas vid planering och genomförande av hälsofrämjande och förebyggande
insatser. Syftet är även att Landstinget ska kunna följa ungdomarnas hälsoutveckling,
livsvillkor och levnadsvanor (Folkhälsocentrum 2008).
I dagsläget omfattar Liv och hälsa ung undersökningen årskurs sju, nio och två på gymnasiet
det finns dock även behov av att inkludera årskurs fem. Detta kan vara av stor betydelse för
att i ett tidigare skede kunna kartlägga ungdomars vanor för att lättare kunna påbörja
hälsofrämjande och förbyggande insatser. För att kunna utveckla ett frågeformulär som är
anpassat till barn i årskurs fem krävs underlag, något som idag saknas 1 . Detta är dock något
som kan möjliggöras i och med denna kandidatuppsats. Denna studie är ett uppdrag från
Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.
1
Möte med Katarina Gustafson och Monica Pärus, Folkhälsocentrum, 170310 7 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med uppsatsen var att studera vad elever i årskurs fem hade för tankar om hälsa,
fritiden och trivseln i skolan samt vilka begrepp eleverna använde när dessa områden
diskuterades.
Frågeställningar var följande:
Vilka faktorer anser eleverna kunna påverka deras välmående?
Vad har eleverna för tankar om sin fritid?
Vad anser eleverna kunna påverka trivseln i skolan?
Vilka begrepp använder eleverna när områdena hälsa, fritid och trivsel i skolan
diskuteras?
4. MATERIAL OCH METOD
4.1 Studiedesign
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod tillämpats i form av
fokusgruppsintervjuer. Kvalitativa metoder söker efter att undersöka erfarenheter, tankar,
känslor och åsikter (Kvale & Brickmann 2009). Då studien hade som syfte att undersöka
tankar ansågs denna metod vara lämplig.
Fokusgruppsintervjuer består vanligtvis av sex till tio intervjupersoner plus en moderator och
kan användas inom många olika områden tillexempel inom medicinsk utbildning,
konsumentforskning och akademisk samhällsforskning. Fokusgruppsintervjuer har som mål
att ge deltagarna en chans att lyfta fram sina egna personliga åsikter kring det som är i fokus
för intervjun och ses som en bra metod att använda sig av då en studie har som mål att
undersöka nya områden. Genom fokusgruppsintervjuer skapas tillfällen för deltagarna att
komma med spontana åsikter och diskussioner kan uppstå samtidigt som moderatorns kontroll
minskar (Kvale & Brinkmann 2009). Utifrån detta ansågs fokusgruppsintervjuer vara en
lämplig metod till denna studie då forskning inom området var begränsad samtidigt som fokus
var att belysa elevernas egna tankar kring hälsa, fritiden och trivsel i skolan.
4.2 Avgränsningar och studiepopulation
I denna studie ingår endast elever från årskurs fem, detta då det i dagsläget inte finns något
underlag från denna årskurs i Liv och hälsa ung. Eleverna tillhörde olika kommunala
grundskolor som var placerade i Eskilstuna kommun. Valet att endast inkludera skolor från
Eskilstuna kommun skedde på grund av att denna studie var tidsbegränsad. Totalt deltog 17
elever i studien vilka kom från tre olika grundskolor, totalt representerades sex pojkar och 11
flickor.
8 4.3 Urval
Både urvalet av skolor och elever har skett strategiskt då kvalitativa studier söker efter att
inkludera respondenter från olika livssituationer (Kvale & Brickmann 2009). Skolorna har
valts ut utifrån geografiskt område, elevantal och graden av mångkulturella
sammansättningar, detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Eleverna har i sin tur
valts ut utifrån kön, etnicitet och social bakgrund. En kontaktperson från Folkhälsocentrum
tog kontakt med de utvalda skolornas rektorer via mail där de fick bakgrundsinfomration
kring studien samt frågan om just deras skola kunde tänka sig att delta. De skolor som inte
svarade fick senare en påminnelse. De skolor som varken svara på första förfrågan eller
påminnelsen ströks från urvalslistan och nya skolor kontaktades. Till en början tackade endast
en skola ja till att delta i undersökningen. Författaren kontaktade därför två nya skolor, vilka
båda tackade ja. Då skolorna hade tackat ja fick de ett missivbrev innehållande all nödvändig
information (se bilaga 2.). Rektorn tillsammans med klassföreståndaren för årskurs fem på
respektive skola valde ut elever utifrån kriterier, vilka framkommer i missivbrevet. Detta för
att säkerhestställa variation i urvalsgruppen.
4.4 Intervjuguiden
Interjvuguiden (se bilaga 4) har bearbetas tillsammans med folhälsocentrum. Vid utformandet
var det även viktigt att ålderanpassa frågorna (Kvale & Brinkmann 2009). Intervjuguiden kan
ses som ett schema för moderatorn och bör starta med att moderatorn informerar om studiens
syfte och användsningområde för att sedan gå över till allmänna frågor, detta är något som
vanligtvis kallas för trattprincipen. Det vill säga att intervjun börjar försiktigt med någon
allmän fråga för att sedan gå in på mer detaljerade frågor (Carlsson 1991).
4.4.1 Pilotintervjuer
Innan de riktiga intervjuerna genomfördes skedde en piltostudie där intervjugudiens frågor
testades. En pilotstudie genomfördes för att underlaget succesivt skulle kunna utvecklas innan
den verkliga intervjustudien genomfördes (Patel & Davidson 2003). Innan pilotstudien
genomfördes fick både barnen och barnens föräldrar information kring studiens syfte,
användningsområde samt att det var frivilligt att delta. I samband med att de tackade ja till att
delta i piltostudien gav de även sitt samtyckte. Pilotstudien genomfördes i barnens hem och
pågick cirka 40 minuter, totalt deltog fyra barn. Resultatet ledde till att en del frågor togs bort,
några omformulerades och några lades till.
4.5 Genomförande av fokusgruppintervjuer
Vid fokusgruppsintervjuerna var författaren moderator och en person från Folkhälsocentrum
var observatör vid de två första intervjuerna. Moderatorn och observatören åkte tillsammans
ut till de två första utvalda skolorna och träffade respektive klassföreståndare innan
fokusgruppsintervjuerna påbörjades. Detta för att förbereda fokusgruppsintervjuerna och få
tillgång till skolornas lokaler. Vid sista intervjun åkte författaren själv ut till utvald skola och
träffade klassföreståndaren innan intervjun påbörjades. Då förberedelserna kvar klara såg
respektive klassföreståndare till att eleverna gick till rätt lokaler. När eleverna kommit till
rätta fick de sätta sig i en ring runt ett bord där moderatorn och observatören började med att
9 pressentera sig och förklara hur intervjun skulle gå till (se Bilaga 4). Innan själva
fokusgruppsintervjun påbörjades bjöd, moderatorn och observatören, eleverna på festis och
frukt. Fokusgruppsintervjuerna genomfördes på respektive skola under skoltid och varade i 30
till 60 minuter. Intervjuerna spelades även in på band, detta för att författaren skulle kunna
lyssna på intervjun flera gånger och redovisa elevernas tankar ordagrannt.
4.6 Databearbetning
Alla fokusgruppsintervjuer spelades in på band och bearbetades genom meningskoncentrering. Detta medför att fokusgruppsintervjuerna först skrives ut ordagrant för att
sedan pressas samman. Elevernas yttranden fick kortare formuleringar, detta för att författaren
sedan skulle kunna plocka ut huvudinnebörden från fokusgruppsintervjuerna (Kvale &
Brinkmann 2009). Då intervjuerna fick kortare formuleringar kunde även elevernas utsagor
sammanställas, vilka pressenteras i resultatdelen.
4.7 Etiska överväganden
Etik är ett begrepp som är vanligt förekommande i folkhälsovetenskapliga studier och
kommer från början från det grekiska ordet ethos, vilket står för karaktär. Etik förklaras som
de krav som människans liv bör handla, tänka och känna efter (Kvale & Brickmann 2009).
Under studiens gång har vetenskapsrådets etiska principer beaktats, dessa är informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet
och
nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2002).
Informationskravet handlar om att forskaren har skydlighet att informera alla berörda om sitt
eget namn och telefonnummer, studiens syfte, frivilligt deltagande, hur resultatet kommer
pressenteras samt eventuella konsekvenser (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie ses
rektorerna, utvalda lärare samt elever och deras föräldrar som berörda parter. För att ge
information om ovanstående har ett missivbrev till kontaktpersonen på respektive skolan (se
bilaga 2.) skickas ut via mail. För att ge eleverna och föräldrarna samma information har
ytterligare ett missivbrev utformats (se bilaga 3.), detta har kontaktpersonen på respketive
skola delat ut till berörda elever för att de ska kunna ta hem och visa sina föräldrar. För att
undvika missförstånd har även eleverna fått samma information en gång till i samband med
fokusgruppsintervjuerna.
Samtyckeskravet handlar om att belysa att deltagandet i undersöknignen är frivilligt och att det
är de själva som bestämmer över sin medverkan. Detta samtycke kan vara muntligt eller
skriftligt och för barn under 15 år krävs även samtycke från målsman (Vetenskapsrådet 2002).
I denna studie informerades retorer, lärare, elever och föräldrar om att det var frivilligt att
delta i undersökningen genom missivbreven. För att få föräldrarnas samtycke, då eleverna är
under 15 år, fanns det på missivbrevet plats för målsmans signatur. Genom att signera
missivbrevet och lämna det till kontaktpersonen på skolan gav föräldrarna sitt samtycke. För
att undvika missförstånd kontrollerades det även i samband med intervjun att alla elever
verkligen ville delta. Återigen informerades eleverna om att deltagandet var frivilligt och att
de när som helst fick lämna intervjun.
10 Konfidentialitetskravet handlar om säkerhet. Alla uppgifter som framkommer och ingår i
undersökningen bör till största möjliga mån behandlas konfidentiellt, det vill säga hemligt.
Personuppgifter som tillhör studien bör även förvaras på ett säkert ställe där obehöriga inte
har tillträde. Vid känsliga frågor gäller tystnadsplikt (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie
har det genom missivberen tyliggjorts att alla uppgifter kommer behandlas konfidentiellt. Det
har även poängterats att ingen person eller skola kommer kunna urskiljas från resultatet.
Nyttjandekravet handlar i sin tur om att de insamlade uppgifterna endast får användas för det
aktuella forskningsområdet (Vetenskapsrådet 2002). I denna studie får berörda parter, genom
missivbreven, veta att deras uppgifter kommer användas som underlag för framtagning av nya
frågor eller frågeområden till Liv och hälsa ung undersökningen. Dock kommer ingen enskild
skola eller individ kunna urskiljas. Denna information gavs ytterligare en gång till eleverna i
samband med fokusgruppsintervjuerna.
5. RESULTAT
Resultatet nedan är en sammanställning av barnens utsagor som framkom under
fokusgruppsintervjuerna som har genomförts. Resultatet pressenterar endast huvudfynden och
därmed kommer inte exakt alla utsagor som framkom i samband med fokusgruppsinterjvuerna
redovisas i resulattexten. I texten nedan kommer som sagt vissa utsagor användas som citat
där siffor och bokstäver kommer beteckna olika intervjupersoner, tillexempel 1:B1 där 1: står
för första fokusgruppsintervjun och B1 är beteckningen för en utav eleverna som deltog.
Vidare står 2: för andra fokusgruppsintervjun och 3: för tredje fokusgruppsintervjun.
5.1 Elevers tankar kring hälsa
Begreppet hälsa är inget eleverna använder sig av, istället pratar de om hur man mår, om de
mår bra eller dåligt och vilka faktorer som påverkar deras välmående. En del barn brukar
fråga varandra hur de mår. En del elever frågar sina kompisar hur de mår när de träffas medan
andra frågar då de märker att någon kompis är ledsen. Det vanligaste uttrycket, som eleverna
använder, när de vill ta reda på hur någon mår är att fråga sin kompis hur mår du? Annars kan
de säga hur är det? Är det något som har hänt? Vad är det? Eller mår du bra?
”Hela tiden, varje gång jag ser att det ser ut som att någon mår dåligt, då frågar
jag om det är någonting eller om någon ser ledsen ut” (1:B2)
Omgivningen runt omkring eleverna påverkar deras hälsa och olika personer eller djur kan få
dem att må både bra och dåligt. Många elever upplevde att deras förlädrar kunde få dem att
må både bra och dåligt. En elev berättar att han brukar gå och prata med sin pappa när han är
ledsen, pappan kan få honom att må bättre.
”Eh om jag är ledsen eller så, så är det oftast kul o prata med min pappa för han
skämtar hela tiden så då är det svårt o inte bli glad” (1:B2)
11 5.1.1 Elever berättar vad som får dem att må bra
Utifrån fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att kompisar hade en central roll för
elevernas välmående. Då eleverna fick berätta vad som fick dem att få bra sa nästan hälften att
det var kompisarna som fick dem att må bra.
”Jag mår bra i kroppen när jag har dansat o sen när jag går promenad hem
efteråt. Så mår jag bra i kroppen när jag är ute o är med kompisar” (3:G4)
Andra faktorer som var vanligt förekommande och som fick eleverna att må bra var att vara
ute i friska luften. En del berättade även att de mår bra av att någon gör något snällt mot en
eller när man var med familjen. Ytterligare faktorer som påverkade välmåendet positivt var
olika fritidsaktiviteter så som fotboll, äta bra mat, att vara på semester, se en bra film eller gå
på stan, spela dator och cykla.
”Nä men gå på stan, spela dator, aaa sånt som man brukar göra på fritiden”
(2:C3)
De elever som hade husdjur ansåg även att deras djur gjorde dem glada och fanns där när dem
var ledsna. Även lärare och andra personer som fanns runt omkring barnen påverkade deras
välmående. Dessa personer var föräldrar, syskon, släktingar och som redan nämnts kompisar.
”Djur o olika personer, djuren känner ju av att man mår dåligt o vill liksom
komma och gör en glad. Även kompisar som känner att andra mår dåligt och vill
göra något åt saken. Föräldrar, lärare och liksom som är runt omkring en”
(1:A1)
Att beskriva känslan av att må bra är inte alltid så lätt, eleverna har dock delat med sig av sina
egna känslor och försökt förklara hur de känner sig när de mår bra. Från
fokusgruppsintervjuerna framkommer det att en del elever känner sig glada, någon känner sig
fri medan en annan elev känner sig frisk i kroppen, någon känner sig lite pirrig och en elev
känner sig bäst. En anna elev talar även om att när han mår bra och är glad så blir han snäll
mot andra och hjälper till med saker.
”Glad och så kan jag vara så glad så att hjälper till mycket också o är snäll mot
andra och så” (2:B2)
”Ibland kan det bli så här pirrigt liksom man kan känna en konstig känsla men
man kan ändå liksom inte riktigt beskriva den” (1:A1)
5.1.2 Elever berättar vad som får dem att må dåligt
Under fokusgruppsintervjuerna kunde många olika faktorer som påverkade välmående
negativit identifieras och detta varierade lite från person till person. En del elever mådde
dåligt när människor bråkade eller slogs med varandra, när någon sviker eller bryter sina
löften. En del av eleverna som hade husdjur uttryckte att de mådde dåligt när det hade hänt
något med deras djur, om något djur måste till veterinären eller om katten inte kom hem på
flera dagar.
12 ”När mina katter måste till veterinären, då börjar jag må jätte dåligt, jag blir rädd
att någon av dem ska, om vi behöver avliva eller nånting. Jag blir jätte rädd för
det” (1:B2)
13 Några elever mådde dåligt när någon ljuger eller sprider ut ryckten, när någon var dryg eller
retades eller mobbades. Några elever berättade även att de mådde dåligt när de bråkade med
familjen eller om någon annan i familjen mådde dåligt så kunde det även påverka att eleven
mådde dåligt.
”När jag bråkar lite med famlijen då kan jag må dåligt” (1:D1)
Andra faktorer så som dåligt väder, regn och sjukdomar hade också en påverkan på en del
elevers välmående.
”Något mer som får mig att må dåligt, det är dåligt väder asså typ när det regnar.
Då blir jag så här aaaah typ då blir jag trött och hängig och sånt därnt” (3:D1)
Eleverna ger också uttryck för hur de känner sig när de mår dåligt. Som i citatet ovan får vi
veta att denna elev blir trött och hängig när det är dåligt väder. En annan elev blir jättetrött
och får ont i huvudet när det är dåligt väder. Andra känslor som beskrivs av eleverna under
fokusgruppsintervjuerna är att många får ont magen när de mår dåligt. En del blir
lättirriterade, arga eller känner sig dissade. Några blir på dåligt humör och vill inte prata med
folk medan några känner sig nedtryckta och några gråter.
”När jag mår dåligt brukar jag få ont i magen o ja får någon konstig känsla som
jag inte riktigt kan beskriva. Ibland brukar jag börja gråta också, när jag mår
dåligt” (1:E2)
”Man blir lättirriterad om nån ger en kritik ahh då blir man arg på den o tjurig,
man orkar inte prata med folk, man orkar inte med nånting. Man blir så här jätte
lättirriterad o kan känna sig dålig psykisk” (3:D1)
5.2 Elevers tankar kring fritiden
Eleverna som deltog i denna undersökning hade många olika fritidsaktiviteter, vilka skedde då
eleverna hade slutat skolan. Från fokusgruppsintervjuerna framkom det att majoriteten av
eleverna spenderade sin fritid tillsammans med sina kompisar. Många ägnade sig även åt
olika idrottsgrenar så som att spela fotboll, handboll, basket, tennis, rida, utöva kampsport
eller dansa. Detta kombinerades ofta med andra fysiska aktiva så som att hoppa studsmatta,
cykla, bada på sommaren, ha snöbollskring på vintern eller springa .
”Jag spelar handboll och rider o jag brukar va med kompisar och då är vi ute och
hoppar studsmatta o på sommaren badar jag” (3:E2)
Utifrån fokusgruppsintervjuerna tydliggörs även att alla, utom en elev, spenderade delar av
sin fritid framför datorn.
”Jag spelar också mycket dator, jag spelar mycket andra spel och ä med
kompisar och hoppar studsmatta” (2:B2)
”Asså typ. Okej jag är beroende av datorn. Men asså jag sitter typ alltid vid
datorn. Aaa asså nån gång på morgonen innan man går till skolan o sen kanske
nån gång på datorn om man har något grupparbete o sen på kvällen” (3:D1)
14 Övriga fritidsaktiviteter som lyftes fram i samband med fokusgruppsintervjuerna var att de
elever som hade husdjur ägnade en del av sin fritid åt att hålla på med sina djur. Några gjorde
läxor, en elev var med i en pysselgrupp och sjöng i kören. Sen fanns det även elever som
handlade kläder, städade eller meckade med datorn.
” Ja jag håller på med mycket djur och eh jag har några. Och jag går i fotboll
och dans och så där. Och sen får man liksom plugga inför olika saker och vara
med kompisar och sånt” (1:A1)
De fritidsaktiviter som eleverna ansåg vara roligast var deras egna idrottsaktiviterer så som att
rida, dansa, spela fotboll, köra kross, hoppa studsmatta och spela basket. Några tyckte om att
spela tvärflöjt och piano. Övriga aktiviteter som ansågs vara lite extra roliga var att vara med
kompisar, gå på bio, bowla, gå på stan, bygga warhammer och åka till badhuset. Två elever
tyckte även att den roligaste fritidsaktivteten var att spela dator.
”Gå på stan, det brukar jag göra ibland med olika kompisar” (2:A1)
Eleverna upplevde att de i hög grad kunde bestämma över sin egen fritid samtidigt som de
poängterade att föräldrarna bestämde över en del saker. Under fokusgruppsintervjuerna
framkom det att föräldrarna bestämde hur länge eleverna får sitta framför datorn, att de inte
fick ringa kompisar för sent på kvällen, när de skulle göra läxor och om de måste åka och
handla eller följa med på något kalas.
”Man bestämmer ju själv vem man vill vara med eller liksom prata med och sånt
och vad du vill göra. Men föräldrarna måste ju vara med och bestämma. Man
måste liksom prata och komma överens om som att jag är här och där
tills…”(1:A1)
Det framkom även att två elever fick bestämma över sin egen fritid bara de följde hemmets
relger. Dessa regler handlade om att eleverna måste sköta skolan, hjälpa till hemma och städa
sina rum.
”Själv. Vi har en regel. Bara jag sköter skolan så får jag göra vad jag vill” (1:F3)
5.2.1 Läxor
Alla elever som deltog i fokusgruppsintervjuerna fick läxor av sina lärare. Mängden läxor
varierade dock från olika veckor. En del elever satt och gjorde sina läxor tills dom är klara,
någon tränade lite varje dag medan en annan elev gjorde läxan kvällen innan den skulle
lämnas in. Uppskattningsvis bedömde dock eleverna att de la ner mellan 10 minuter upp till
tre, fyra timmar per vecka åt att läsa läxor.
”Jag tränar lite varje dag, men jag vet inte hur mycket jag tränar varje dag”
(1:E2)
”Kanske en halvtimme, men om det är jättemånga läxor så får jag sitta tills dom
är färdiga” (3:G4)
Det framkom även att hälften eleverna gjorde andra saker samtidigt som de läste sina läxor.
Några lyssnade på musik, tittade på tv eller hade tv:n på i bakgrunden och en elev
15 kombinerade läxläsandet med sina datorspel. Flera elever berättade även hur deras föräldrar
påvkerade deras läxläsning. Det förekom att en del elevernas förlädrar bestämde när eleverna
skulle göra läxor och om de fick göra någonting samtidigt som de läste läxor. Sen fanns det
några elever som fick bestämma själva när de skulle göra sina läxor.
5.2.2 Sömnvanor
På vardagskvällarna när eleverna ska upp till skolan dagen efter gick de flest och la sig
klockan nio eller tio på kvällen. Detta varierarde dock mellan olika individer och den som
gick och la sig tidigast la sig halv nio medan den som var uppe längst la sig vid halv ett. Det
framkom även att en del elever gick och la sig vid nio, men att de tittade på tv eller läste en
bok innan de somnade.
”Det varierar ju för om det är något bra på tv så brukar jag oftast få se det. Så
ibland är jag uppe till nio och ibland är jag uppe till halv elva. Så det varierar.”
(2:B2)
Till skillnad från vardagskvällarna så var eleverna uppe längre på heglerna, i allafall på
fredagen och lördagen, men de poängterade att de inte la sig senare på söndagen för då hade
de skola dagen efter och måste gå upp tidigit. Då en del elever hade matcher vissa helger la de
sig tidigt i samband med detta. Eleverna gick och la sig som tidigast klockan tio, elva eller
tolv på helgerna. De elever som var uppe längst var uppe till halv ett, tre, halv fyra eller fyra.
Några elever tittade inte på klockan utan la sig när de var trötta eller kände för det.
”Men typ på fredan och lördan då är jag uppe till typ halv fyra, tre, halv fyra”
(3:D1)
Det tog olika lång tid för eleverna att somna på kvällarna och detta påverkades av kvällens
aktiviteter och hur trötta de kände sig. Några elever uppfattade att de somnade ganska fort
medan två ansåg att de tog lång tid för dem att somna.
”Jag brukar också läsa innan jag går och lägger mig, men om det är ganska sent
då somnar jag kanske direkt eller efter en kvart” (1:E2)
På vardagarna sov eleverna mellan sex och tio timmar, vanligast var att de sov åtta eller nio
timmar. På helgerna sov en del elever fler timmar medan några sov färre timmar än de gjorde
på vardagarna. På helgen sov den som sov minst fyra och en halv timme medan den som sov
mest sov i elva till tolv timmar.
5.3 Elevers tankar kring skolan och vad som påverkar trivseln
Att gå i skolan är något som eleverna måste göra, men vad tycker egentligen eleverna om
skolan? Detta var något som diskuterades i samband med fokusgruppsintervjuerna som
genomfördes och många olika synpunter kom fram. Några elever tyckte inte att det var roligt
att gå i skolan för att de måste jobba på lektionerna, de ville sova länge på morgonen, men
tyckte samtidigt att det var roligt att gå till skolan för att träffa sina kompisar.
16 ”Asså det är ju inte kul att gå i skolan, fast ändå, fast det är inte kul o jobba, men
man måste göra det. Å sen är det ju kul o träffa kompisarna” (2:B2)
Sen fanns det andra elever som tyckte att skolan var bra, att de hade bra lärare, bra böcker och
att stämningen på skolan var bra. Några elever som deltog i fokusgruppsintervjun gick på en
mindre skola och några av dessa barn uttryckte att de tyckte att det var bra att skolan var liten
för att på större skolor brukade det vara mer bråk. Andra synpunkter som lyftes fram var att
en del elever ville ha kortare och jämnare skoltider. Några tyckte att skolgården var bra, det
var bra att det fanns gungor, bänkar, basketbollar och ramper. En elev hade dock önskemål
om att skolan borde ha gungbrädor.
”Vi har bra lärare, vi har bra personal över huvudtaget och det är bra utbildning
och så får man ju träffa kompisar varje dag eller inte varje dag, men fem dagar i
veckan i alla fall. Det är kul.” (1:A1)
”Asså jag tycker faktiskt att vi har rätt bra skolgård, för den är ju rolig för dom
små o man kan ju typ leka dunkkurragömma o så här, men något som jag tycker
är rätt bra är dom har gjort en ramp som vissa kan vara på” (3:D1)
Några elever uttryckte även att de tyckte att skolan var en trygg plats och att de kände sig som
hemma där. Det fanns rastvakter ute som hjälpte barnen när någon har gjort sig illa och
människor som pratade med dem hela tiden.
”Jag tycker hur skolan är byggd asså den är så här trygg, ja man känner sig
hemma när man går in här. Asså lärarna är roliga, det är rastvakter ute som
hjälper en när man gjort illa sig, det är så här en trygg skola” (3:D1)
”Det är inte som i stan liksom, det e rastvakter ute, det är folk som pratar med en
hela tiden, lärarna går runt o frågar vad gör ni? Man känner sig trygg, man
känner sig hemma liksom” (3:E2)
Av samtliga elever som deltog i den tredje fokugruppsintervjun ansåg alla att skolans mat var
äcklig och dålig och önskemål om att skolan borde servera ”normal” mat lyftes fram. De
tyckte inte att de kunde påverka denna situation och ansåg att detta även påverkade trivseln på
skolan.
”Men asså varför får inte vi, asså jag tycker att vi borde få mer så här normal
mat som vi får hemma. Typ köttfärsås och spagetti, stuvade mackaroner och
köttbullar” (3:D1)
5.3.1 Faktorer som påverkar trivseln i skolan
Under fokusgruppsintervjuerna lyfte eleverna fram olika faktorer som påverkade deras trivsel,
både positivt och negativit, i skolan. Många elever ansåg att glada lärare, glad personal,
17 kompisar och roliga lektioner fick dem att trivas i skolan. Några elever ansåg dessutom att
roliga raster och att man var sjysst mot varandra fick dem att trivas i skolan.
”Att man vet att man har kompisar på skolan som man kan komma till och dom
är alltid glada och så. Personalen är glada” (1:D1).
Några faktorer som en del elever ansåg kunna påverka trivseln negativit var om någon var
elak eller om det blev bråk på skolgården eller om det blev dålig stämmning i klassen. Några
tyckte även att tråkiga lektioner eller om man haft en dålig dag påverkade trivsel. En elev
berättade även att trivseln i skolan kunde förstöras om man hade bråkat med familjen på
morgonen innan man skulle till skolan
”Jo det beror ju också på hur du har det hemma. Om det har hänt någonting
hemma och om du ligger soppigt till i skolan då kan man liksom känna sig
deppig.” (1:A1)
Övriga synpunkter som kom upp i denna diskussion var lärarnas betydelse för trivseln på
skolan. Som nämns i början av detta stycke så anser flera elever att glada lärare påverkade
trivseln i skolan positiv. Likaså fram kommer det även att dåliga lärare påverkade trivsel
negativt. Eleverna ansåg att en bra lärare gjorde att de trivdes i skolan. En bra lärare skulle
vara snäll, förstående, sjysst, rolig, hjälpsam, stoppa bråk och vara en person som eleverna
kunde prata med.
”En bra lärare ska vara snäll och man ska kunna prata med dom” (3:D1)
”Snäll o inte bli arg så fort man gör fel fast om man inte vet det själv, kunna
förstå själv då och inte bli arg så man säger någonting” (2:B2)
En annan elev önskade att skolan skulle vara bråkfri och att ingen mobbades eller retades.
Några elever tyckte även att det var viktigt att lärarna och kompisarna var omtänksamma,
trevliga och att alla skulle vara snälla mot varandra. Ingen skulle behöva vara utstött. En elev
tyckte även att maten var viktigast för en bra trivsel. Det som eleverna överlag ansåg ha störst
betydelse för trivseln var kompisar och bra lärare. En del elever sa att de inte skulle vilja gå
till skolan om de inte hade några kompsiar.
”Att lärarna och kompisarna är snälla och omtänksamma o lyssnar när man
pratar med dom” (3:G4)
”Kompisar är nog det viktigaste sen, men sen är det viktigt att ha en bra lärare
för om läraren inte är sjysst så är det ju ganska tråkigt att gå på lektionerna. Om
man vet att nej hon är ändå inte snäll. Varför ska jag gå dit då?” (2:B2)
18 5.4 Övriga tankar, funderingar och förekommande begrepp
I slutet av varje fokusgruppsintervju fick eleverna frågan om det fanns någon fråga som de
tyckte att moderatorn hade glömt att ta upp. Alla elever som deltog ansåg att de frågor som
tagits upp räckte och att de inte kom på någon mer fråga som de ville ha med. Eleverna fick
även frågan om det fanns något som de ville tillägga och då kom en del tankar och
funderingar upp.
En elev tyckte att man borde vara mer försiktig om miljön samtidigt tillägger en annan elev
att skolan måste bli mer miljömedveten.
”Skolan måste vara mer så här miljömedveten. Aa typ asså så här istället för att
slänga all mat borde vi ha typ en stor kompost som att vi har typ ett
jordgubbsland eller nått” (3:E2)
En annan elev ville även tillägga att hans skola hade kamratstödjare, vilka hade i uppgift att se
till att ingen skulle känna sig utanför. Han poängterade även att skolan på detta sätt jobbade
rätt mycket med mobbning och att alla skulle trvias på skolan.
”Vi har vissa så här kamratstödjare som håller lite koll. Så där hur det är på
raster och om man ser någon som går ensam så går man fram och säger hej och
pratar om hur det är och så där. Och om det har hänt något och så där. Så vi
jobbar mycket med liksom mobbning och sånt därnt så att ingen ska känna sig
utanför eller liksom.. alla ska trivas på skolan” (1:A1)
Utifrån analysen av fokusgruppsintervjuerna framkom en mängd olika begrepp och ord som
eleverna använde sig av i samband med fokusgruppsintervjuerna. De vanligaste orden som
förekom var följanade; Typ, liksom och asså. De begrepp som var vanligst förekommande
var; va med kompisar, sånt därnt, deppig, dryg och o så där.
6. DISKUSSION
Denna kandidatuppsats har gått relativt bra att genomföra och sammanställa, men under
studiens gång har en del svårigheter uppstått. Då denna studie riktade sig till elever i årskurs
fem blev skolan en viktig aktör och fungerade som informationsförmedlare och kontaktperson
för att kunna identifiera tänkbara intervjupersoner. Detta samarbete fungerade mycket bra,
men tog ganska lång tid. Detta beror bland annat på att alla grundskolor i Eskilstuna kommun
hade en påsklovsveckan precis i början av denna studie. Detta medförde att det var svårt att få
kontakt med olika skolor och det tog lång tid innan de tillfrågade skolorna kunde svara på
intervjuförfrågan. En del skolor svarade inte alls och påminnelser fick skickas ut. Då svarade
en skola nej och en skola ja, samtidigt som en skola inte svarade alls. Detta gjorde att nya
skolor fick förfrågningar och processen fick börja om igen. Ett annat problem som uppstod
och som förhindrade en del skolor från att tacka ja var att skolorna genomförde nationella
prov nu på våren. Detta gjorde att många skolor var tvungna att tacka nej till att delta i studien
då de ansåg att det inte fanns någon tid över till en undersökning.
Ytterligare en faktor som försvårade undersökningen var att den sista skolans elever hade
praoperiod samma vecka som fokusgruppsintervjuerna skulle genomföras. Detta medförde att
eleverna endast hade en dag de kunde delta i undersökningen. Då denna studie var ett uppdrag
från folkhälsocentrum har en person därifrån följt med som observatör under
19 fokusgruppsintervjuerna, men detta var ej genomförbart på den tredje skolan. Detta pågrund
av att personliga omständigheter från folkhälsocentrums observatör och pågrund av ett
begräsat datum från tredje skolan. I och med att skolans elever endast kunde delta i
fokusgruppsintervju en dag hade ingen annan från folkhälsocentrum möjlighet att ersätta den
ordinarie observatören. Detta ledde till att moderatorn fick hålla i fokusgruppsintervjun själv.
Att genomföra fokusgruppsintervjun själv gick mycket bra och kan även ses som positivt då
jag kunde få fördjupad kunskap i att planera, styra och hålla i fokusgruppsintervjuer på egen
hand.
6.1 Metoddiskussion
Att använda sig av en kvalitativ metod för att besvara studiens syfte tros ha varit en fördel då
kvalitativa metoder söker efter att undersöka intervjupersonernas egna tankar, funderingar,
åsikter, upplevelser och erfarenheter (Kvale & Brickmann 2009). Då studien hade som syfte
att undersöka tankar ansågs denna metod vara lämplig och mycket passande. Hade författaren
istället valt att använda sig av en kvantiativ metod skulle studiens syfte behöva omformuleras
och författaren skulle då gå miste om elevernas egna tankar, det vill säga barnperspektivet.
6.1.1 Fokusgruppsintervjuer som metod
Valet av att genomföra fokusgruppsintervjuer anses även det ha varit ett bra val då mycket
fakta kan genereras vid ett och samma insamlingstillfälle samtidigt som barnperspektivet blir
repressenterat. Utifrån detta ansågs fokusgruppsintervjuer vara en lämplig metod till denna
studie då forskning inom området var begränsad samtidigt som fokus var att belysa elevernas
egna tankar kring hälsa, fritiden och trivsel i skolan. Genom fokusgruppsintervjuerna fick
även moderatorn chansen att komma med följdfrågor till huvudfrågorna (Kvale & Brickmann
2009), detta var något som behövdes då vissa utsagor behövdes utvecklas för att författaren
skulle förstå helheten och få svar på alla frågorna. Genom fokusgruppsintervjuerna kunde
även eleverna ge utvecklande svar och en diskussion mellan olika elever uppstod som
resulterade i mycket omfattande svar på en del frågor. En del svar kunde på sätt utvecklas och
fördjupas.
Genom fokusgruppsintervjuerna framkom även att de elever som deltog i undersökningen
hade olika kön, kom från olika geografiska områden, några elever hade skilda föräldrar och en
del elever hade föräldrar som fortfarande bodde ihop. Några elever hade syskon, andra inte,
många elever ägnade sig åt olika fritidsintressen och en viss etnisk blandning fanns. Dock var
denna etniska blandning mycket liten och det hade varit önskvärt att ha haft en större etnisk
variation, detta för att inkludera så många olika elever som möjligt i undersökningen. Då den
etniska blandningen var mycket begränsad finns alltid en risk att författaren kan gå miste om
värdefull information. Att den etniska blandningen i denna undersökning var mycket
begränsad kan beror på att de skolor som tackade ja till att delta i studien inte hade så stora
etniska blandningar. Från början var det prioriterat att inkludera en mångkulturell skola i
studien, men de mångkulturella skolor som tillfrågades tackade tyvärr nej och en del svarade
inte alls.
Fokusgruppsintervjuerna fungerade som en bra metod på alla tre skolorna som deltog i
undersökningen och alla elever fick komma till tals. En del elever pratade mer än andra och
detta är något som bör diskuteras ytterligare. Det finns alltid en risk att någon eller några
personer i en grupp tar mer plats och pratar mer än andra. Detta kan vara både positivt och
negativt. Utifrån de genomförda fokusgruppsintervjuerna syndes tydliga exempel på detta. I
20 alla tre intervjuerna fanns det en eller två elever som pratade mycket och samtidigt gav
uttömmande svar. Detta ledde till att några elever började diskutera en del frågor mer
djupgående samtidigt som några andra elever fick sig en tankeställare och kom på mer saker
som de ville berätta för moderatorn och övriga i fokusgruppen. Något som dock kunde
upplevas som något negativit var att de elever som pratade mycket, nästan pratade för mycket
i vissa lägen, så när några i gruppen skulle komma in i diskussionen så hade övriga elever
redan tagit upp allt som de hade tänkt säga. För att undvika detta problem försökte
moderatorn påverka den naturliga turordningen så att det inte alltid var samma person som
började prata. På detta sätt fick alla elever chansen att delta i diskussionsfrågorna samtidigt
som en del frågor kunde generera mycket uttömmande utsagor.
6.1.2 Datainsamling och transkribering
Under fokusgruppsintervjuerna användes bandspelare och alla elever och deras föräldrar
accepterade användandet av bandspelaren och eleverna verkade bekväma i situationen. Det
finns dock en risk att bandspelaren fick en del eller någon elev att känna sig hämmad. Någon
kanske inte vågade svara på någon fråga av rädsla för att bli inspelad på band. För att undvika
detta problem förklarade moderatorn att bandspelaren endast användes i dokumentationssyfte
och att det endast var moderatorn som skulle ha tillgång till materialet samt att det skulle
förstörs då kandidatuppsatsen blivit godkänd. Genom att spela in fokusgruppsintervjuer på
band ges författaren möjligheten att noggrant och ordagrant kunna transkribera och analysera
resultatet (Carlsson 1991). Författaren kan på så sätt alltid gå tillbaka till en fråga och lyssna
om och om igen för att kunna tolka svaren. Bandspelaren möjliggör även för författaren att
kunna upptäcka eller kontrollera svar eller mer detlajerad information. Författaren kan även
använda det bandadet materialet till att koda och sammanfatta fokusgruppsintervjuerna.
Ett alternativ till bandspelare kan vara att författaren själv skriver ner svaren på frågorna i
samband med fokusgruppsintervjuerna (Carlsson 1991), dock anser författaren att denna
metod inte är tillförlitlig eller lämplig i samband med fokusgruppsintervjuer. Det finns en stor
risk att moderatorn inte hinner skriva ner alla svar, synpunkter eller åsikter som framkommer.
Då fokusgruppsintervjuerna genomfördes uppstod en del diskussioner och i det läget hade
moderator aldrig hunnit med att skriva ner alla elevers utsagor. Det krävs troligtvis även lång
erfarenhet av moderatorn för att kunna skriva samtidigt som denne intervjuar. Det finns även
en risk att moderatorn hör fel eller skriver fel, vilket då kan påverka resultatet. Det är viktigt
att skriva ner allt så diskussionsfrågorna svar får rätt innebörd.
Användadet av bandspelare underlättade sammanfattningen av resultatet och medförde även
att moderatorn helhjärtat kunde lägga fokus på själva fokusgruppsintervjuerna. Detta skapade
möjligheter till följdfrågor och engagemang. Något som dock var lite problematiskt var att
transkribera det inspelade materialet. Detta var något som tog enormt lång tid och ibland var
det svårt att höra vad en del elever sa. En del meningar fick höras flera gånger innan alla ord
kunde uppfattas och skrivas ner. Ett problem som uppstod vid transkriberingen av den andra
intervjun var att bandet som användes måste ha varit av dålig kvalité då det på några ställen
inte alls gick att höra vad eleverna sa. Som tur var hände detta bara under en
fokusgruppsintervju och totalt gick författaren miste om cirka en till två minuter. Totalt sett
blev dock det inspelade materialet av god kvalité. När transkriberingarna väl var gjorda
påbörjades analysen och meningskoncentreringen. Detta var inte lika tidskrävande utan gick
faktiskt ganska fort. Det var lätt att plocka ut det väsentliga och en hel del bra citat kom att
användas i resultet.
21 6.1.3 Valididet
När man talar om validitet inom kvalitativa metoder måste författaren kunna beskriva hur data
har samlats in och bearbetats. Författaren måste även redovisa hur studien har vuxit fram och
vad resultatet säger. I denna studie kan validiteten anses som hög då författaren beskriver sin
förförståelse och bakgrund inom området. Författaren har även grundligt och detaljerat i
metodavsnittet förklarat hur datainsamlingen, urvalet och analysprocessen gått till. För att
försöka kontrollera att moderatorn uppfattade elevernas svar på rätt sätt frågade moderatorn
eleverna, vid flera tillfällen under fokusgruppsintervjuerna, om hon hade uppfattat elevernas
svar på rätt sätt. Ett exempel på när detta förekom var då eleverna skulle beskriva känslan av
att må bra. Någon svarade glad och för att kontrollera svaret frågade moderatorn: Menar du
att du blir glad när du mår bra?
Validiteten anses även ha uppnåtts genom att författaren till största möjlighet har försköt att
hålla sig objektiv under hela studiens gång. Vidare så har urvalet skett strategiskt och
inkluderar elever som har olika kön, går på olika skolor som har olika geografiska placeringar
och olika elevantal. Urvalet inkluderar även elever som kommer från olika socioekonomiska
bakgrunder, några har skilda föräldrar andra inte och många elever har olika typer av
erfarenheter. Det som dock kan sänka validiteten något är att den kulturella blandningen var
mycket begränsad.
6.1.4 Reliabilitet
Att mäta reliabiliteten i siffror i kvalitativa studier är inte möjligt och istället kan man
koncentrera sig på att undersöka om studiens mätinstrument är trovärdiga. I denna studie kan
eleverna och bandspelaren som användes vid fokusgruppsintervjuerna ses som mätinstrument
och som nämnts tidigare så finns det alltid en risk att någon ljuger eller lämnar avsiktliga svar.
Det går aldrig att kontrollera elevernas svar, men det går att försöka kontrollera att
moderatorn har uppfattat elevernas svar på rätt sätt. Detta kan göras genom att fråga eleverna
om moderatorn uppfattat deras svar rätt, detta har skett i samband med
fokusgruppsintervjuerna och nämns även i validitetsdiskussion ovan. Därav kan reliabiliteten
höjas, men aldrig garanteras till hundra procent.
Användandet av bandspelare i samband med fokusgruppsintervjuerna är något som kan
bedömas som ett mycket trovärdigt mätinstrument då hela fokusgruppsintervjuerna har
registrerats från början till slut. I de fokusgruppsintervjuer som genomfördes blev det
inspelade materialet av god kvalité, med undantag för cirka två minuter. Bandspelaren kan
även ses som ett bra mätinstrument då det möjliggör för författaren att gå tillbaka och lyssna
om och om igen för att lättare kunna tolka och analyser eleverna utsagor.
En annan mycket viktig del är undersökningens kvalité samt moderatorns förmåga att leda
fokusgruppsintervjuer. Det krävs att moderatorn kan hålla sig neutral och objektiv i samband
med fokusgruppsintervjuerna, men samtidigt kunna ingripa vid behov, tillexempel att fördela
ordet så att alla intervjupersoner får chansen att uttrycka sig. Moderatorn bör vara en person
som får intervjupersonerna att känna sig trygga i situationen. I denna undersökning har
författaren agerat moderator och till störta mån försökt att vara objektiv. Moderatorn har även
försökt att ge alla elever chansen att uttrycka sig. Något som dock kan vara lite problematiskt
är att göra rätt tolkningar och att som författare själv avgöra om ens insats verkligen är
objektiv. För att kontrollera moderatorns/författarens objektivitet skulle en utomstående
person kunna anlitas för att lyssna på de bandade intervjuerna för att därefter kunna göra
22 ytterligare en tolkning. Därefter går det att jämföra tolkningarna med varandra för att se om
tolkningarna stämmer överens med varandra.
6.1.5 Lärdomen av fokusgruppsintervjuer
En lärdom att ta med sig till nästan gång då fokusgruppsintervjuer ska genomföras är att detta
är en metod som tar tid, men samtidigt kan ge mycket fakta. Till att börja med måste ett
missivbrev utformas där studiens syfte, användningsområde med mera skall framgå.
Författaren måste identifiera intervjupersoner och finna intervjupersoner som frivilligt vill
delta i undersökningen. En intervjuguide måste utformas och författaren bör även genomföra
en eller flera pilotintervjuer innan de riktiga fokusgruppsintervjuerna påbörjas. Att genomföra
pilotstudier anser Patel & Davidsson (2003) vara fördelakt. Detta är något som författaren
håller med om och i denna studie resulterade pilotintervjuerna i att en del frågor fick
omformuleras, några togs bort och nya lades till. Detta för att försäkra sig om att
intervjuguiden skulle fungera och att intervjupersonerna skulle förstå och kunna disktuera
intervjuguidens frågor. När detta väl var klart var det bara att boka tid och plats med de
personer som ska ingå i studien. I denna studie gick detta mycket lätt då alla intervjupersoner
fanns samlade på samma ställe. Något att tänka på är att om en fokusgruppsintervju ska
genomföras med intervjupersoner som är utspridda på olika platser kan det ta betydligt längre
tid att hitta datum, tid och plats som passar alla och detta kan på så sätt bli ett kritiskt moment.
När fokusgruppsintervjuerna väl är genomförda kommer ännu mer tid behöva avsättas till
transkriberingen. Att transkribera en fokusgruppsintervju på en timme brukar kunna ta mellan
fyra till åtta timmar och då är det mycket viktigt att den bandspelare och de band som
eventuellt används är av god kvalité så.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet speglar elevernas egna tankar och åsikter och i och med detta går det aldrig att
kontrollera om svaren stämmer. Det går aldrig att avgöra om någon tänker eller tycker ”rätt”.
Detta medför att det alltid finns en risk att den intervjuade lämnar oriktiga eller anpassade
uppgifter utan att någon kan kontrollera svaren. Förhoppningsvis har eleverna talat sanning i
denna undersökning, men som sagt går detta aldrig att kontrollera.
6.2.1 Tolkningssvårigheter
Att sammanställa svaren på de olika frågorna har gått bra med undantag från några frågor där
eleverna själva hade lite svårt att precisera sina svar. En sådan fråga var frågan då de skulle
uppskatta hur mycket tid de lägger ner på läxor på en vecka. Denna fråga hade eleverna i
helhet svårt att svara på och de förklarade även att det var svårt att svara då de fick olika
mycket läxor olika veckor. En del läxor tog längre tid än andra, ibland var läxan lätt och då
tog det inte så lång tid och ibland svår och då tog den längre tid. Några elever berättade att de
gjorde sina läxor men att de inte visste hur lång tid det tog. Sen fanns det några elever som
hade lättare att uppskatta hur mycket tid de la ner på läxor. Detta gör att denna fråga fick
något diffusa svar och det kanske hade varit lämpligare att fråga hur ofta de gjorde läxor eller
hur många dagar i veckan de gjorde läxor eller ”pluggade”. Då hade de troligtvis varit lättare
för eleverna att svara då svar som lite varje dag och på kvällen innan läxan ska vara klar
förekom.
23 Två andra frågor som eleverna hade lite svårt att svara på var frågorna där de skulle beskriva
känslan av att må bra och känslan av att må dåligt. Många försökte förklara hur de kände sig
när de mådde bra och många elever svarade att de blev glada. Samtidigt som många svarade
att de blev glada försökte de preciserar sig lite mer, men det resulterade i att många elever
tillsist sa att de fick en speciell känsla som de inte riktigt kunde förklara. Överlag hade
eleverna mycket lättare att beskriva känslan de hade då de mådde dåligt, men även här hade
en del elever svårt att beskriva sina känslor. Att beskriva sina känslor är inte alltid så lätt,
varför? Kan man fråga sig. Varför har många elever svårt att beskriva sina känslor? Är det
kanske så att man i dagens samhälle, i familjen eller i skolan inte pratar så mycket om känslor.
Är känslor något vi bör prata om? Eller är det något vi bör hålla inom oss för oss själva? Det
kan dock vara viktigt att återigen ta upp dess frågor i framtida studier då det kan vara viktigt
för omgivningen att kunna tolka andras känslor. Detta för att människorna i samhället lättare
ska kunna förstå varandra och förstå hur någon annan individ känner.
En annan sak som varit ganska svår att sammanställa i resultattexten är de begrepp och ord
som eleverna använder sig när de pratar. Det finns dock några korta stycken i resultatet som
tar upp och redovisar de vanligaste ord och begrepp som eleverna använder sig av. I
intervjuguiden finns ingen specifik fråga med angående vilka begrepp eleverna använder sig
av när hälsa, fritiden och trivsel i skolan diskuteras. Detta för att svaren uppkommer
automatiskt då hälsa, fritiden och trivsel i skolan diskuteras. För att identifiera vilka begrepp
eleverna använder krävas endast att de svarar på frågorna som ställs. Genom svaren går det
sedan att analysera vilka uttryck och begrepp de använder sig av. Något som kan konstateras
är dock att eleverna inte riktigt använder sig av samma begrepp som vuxna. Detta visades
tydligt då hälsa skulle diskuteras. Eleverna som deltog i fokusgruppsintervjuerna använde inte
begreppet hälsa, inte heller de barn som deltog i pilotstudien använde begreppet hälsa. Istället
säger de må bra eller må dåligt.
6.2.2 Koppling till tidigare studier
Då det finns få tidigare studie som har undersökt elever tankar kring hälsa, fritiden och skolan
är det svårt att jämföra denna studies resultat med tidigare resultat. I bakgrunden nämns dock
en studie av buck & Wengers (2003), vilka studerade hur ungdomar definierade begreppet
hälsa. Vid jämförelser med denna studie går det att se vissa likheter. I studien av Buck &
wengers (2003) svarade ungdomarna bland annat att hälsa var att må bra, vara stark, äta god
mat och vara mentalt glad. Detta är något som direkt kan försknippas med denna studie då
eleverna inte använder begreppet hälsa utan talar om att må bra eller dåligt. En annan studie
av Fitzerald et.al (1995) som även den nämns i bakgrund har studerat vad ungdomar på irland
gör på fritiden. Av den studien går det att se att ungdomarna ägnade sin fritid åt att lyssna på
musik, spela fotboll, titta på tv och umgås med sina kompisar eller familjen. Vid jämförelse
återfinns vissa likheter med denna studie då eleverna ägnade stora delar av sin fritid åt olika
idrottsaktiviteter och tillsammans med sina kompisar. Det som skiljer studerierna åt vid
jämförelsen är att ingen av elever nämnt att de lyssnar på musik på fritiden, ända gången
musik diskuteras är i samband med läxläsning.
I bakgrunden nämns ytterligare en studie, vilken har genomförts i Sverige. Denna studie
undersökte även denna hur ungdomar spenderade sin fritid. Studien fann att ungdomarna
gjorde läxor, spelade dator spel och umgick med sina vänner (Kroksmark & Nordell 2000).
Ovanstående studie har därmed många likheter med denna studie då eleverna ängar sig åt
precis samma saker. Detta är något som är ett intressant fynd, men troligtvis går det inte att
24 generalisera att alla elever eller ungdomar ägnar sig åt dessa aktiviteter. Sammanfattningsvis
finns en del likheter och en del olikheter mellan olika studier, dock hittades ingen studie som
undersökte hur ungdomarna kände sig när de mådde bra eller dåligt. Därför anses detta
område behöva utvecklas.
6.2.3 Användningsområde för framtida folkhälsoarbeten
Då denna studie redan från början var ett uppdrag från folkhälsocentrum fanns syftet att
studien skulle komma att användas i samband med Liv och Hälsa ung undersökningen.
Tidigare i studien har det poängterats att Folkhälsocentrum planerar att genomföra Liv och
Hälsa ung undersökningen även i årskurs fem, men för att ta fram frågor till den enkäten krävs
underlag. Det är därför tänkt att just denna studie ska kunna användas som underlag då
frågorna ska formuleras. Detta är något som främjar barnperspektivet och det kan ses som
positivt att Landstinget söker efter att utforma en så bra enkät som möjligt. För många kan det
tänkas självklart att enkätfrågor bör anpassas till respektive målgrupp, men tidigare
erfarenheter talar för detta ofta är något glöms bort. Att ålderanpassa frågor är även något som
Kvale & Brinkmann (2009) poängterar ha stor betydelse. Genom att anpassa frågorna efter
målgruppen är det troligtvis lättare för respondenterna att svara samtidigt som Landstinget
kan få fler och mer tillförlitliga svar. En annan positiv effekt som kan uppstå då
enkätundersökningen genomförs i längre åldrar är att det i ett tidigt stadium går att se negativa
hälsotreder vilka då lättare kommer kunna förebyggas. Detta kan sedan på sikt resultera i en
friskare befolkning.
6.3 Etik diskussion
De etiska principer som tillämpats utifrån (Vetenskapsrådet 2002) i denna studie anses ha
uppnåtts. Informationskravet har uppnåtts i den grad att berörda partenar, så som skolor,
lärare, elever och elevernas föräldrar har fått tagit del av studiens syfte, användningsområde,
författarens namn och telefonnummer samt informationen om frivilligt deltagande. Därmed
kan informationskravet anses vara uppnått. Samtyckeskravet uppnås i och med att alla berörda
parter fått information om att deltagandet var frivilligt och att de fick möjligheten att ge sitt
samtyckte till medverkan eller inte. Alla elever informerades i början av varje intervju
återigen att deras deltagande var helt frivilligt, vilke resulterade i att en elev på den tredje
skolan ångrade sig och deltog därmed inte i den fokusgruppsintervjun. Detta kan ses som ett
bra exempel på hur samtyckeskravet kan fungera i praktiken. Därmed anses samtyckeskravet
vara uppnått. Konfidentialitetskravet har tillämpats under hela studiens gång och endast
författaren har haft tillgång till materialet. Materialt kommer fortsätta försvaras inlåst hos
författaren tills denna studie godkänts från högskolan. Därefter kommer materialt att förstöras.
Därmed kan konfidentialitetskravet anses vara uppnått. Nyttjandekravet kan även det anses
var uppnått då författaren endast använt fokusgruppsintervjuerna till studies syfte.
25 7. SLUTSATSER
De faktorer som påverkade elevernas välmånede fanns i omgivningen runt omkring dem, de
vanligste förekommande faktorerna var:
* Kompisar
* Att vara ute i friska luften
* Att vara med familjen
* Olika fritidsaktiviteter som exempelvis fotboll, basket, studsmatta och cykel
* Om någon gör något snällt mot en
* Lärare, föräldrar, syskon och släktingar påverkade både positiv och negativt
På fritiden spenderade eleverna störst tid tillsammans med sina kompisar, men ägnade sig
även åt följande:
* Olika idrottsgrenar: Fotboll, handboll, basket, tennis, rida, utöva kampsport eller dansa.
* Övriga aktiviter: hoppa studsmatta, cykla, springa, bada på sommaren, ha snöbollskring på
vintern
* Vara ute
* Alla elever bortsett från en satt framför datorn.
Eleverna anser att trivseln i skolan påverkas av:
* Lärarna och övrig personal på skolan
* Skolmaten
* Kompisarna
* Skolgården
* Lektionerna och övriga elever på skolan.
Begrepp och ord som eleverna använde sig av i samband med fokusgruppsintervjuerna var:
* Typ
* Liksom
* Sånt därnt
* O sånt
* Asså
* Eleverna säger må bra eller må dåligt iställer för att använda begreppet hälsa.
26 REFERENSLISTA
Amichai-Hamberger, Y., McKenna, K. & Tal, S.A. (2008). E-empowerment: Empowerment
by the internet. Computers in Human Behavior vol. 24, ss. 1776-1789.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Arnér, E. & Tellgren, B. (2006). Barns syn på vuxna – Att komma nära barns perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson-Tops, A., Brunt, D. & Rask, M. (2005). The structure of Antonovsky´s sens of
coherence in patients with schizophrenia and its relationship to psychopathology. Nordic
College of Caring Sciences vol. 19, ss. 280-287.
Buck, J.S & Ryan-Wenger, N.A. (u.å). Early Adolescent´s Definition of Health: The
development of a New Taxonomy. The Journal of Theory Construction and Testing vol. 7:2,
ss. 50-55.
Bothmer, M. & Fridlund, B. (2005). Gender differences in health habits and in motivation for
a healthy lifestyle among Swedish univeristy students. Nursing och Health Sciences vol. 7, ss.
107-118.
Calrsson, B. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder – för medicin och beteendevetenskap.
Falköping: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Dickerson, F. (1998). Strategies That Foster Empowerment. Cognitive and Behavioral
Practice vol. 5, ss. 255-275.
FHI (Statens folkhälsoinstitut) (2005). Folkhälsopolitisk rapport. Stockholm: Statens
folkhälsointitut (Rapport 2005:5).
Fitzgerald, M., Joseph, A.P., Hayes, M. & O´regan, M. (1995). Leisure activities of
adolescent schoolchildren. Journal of Adolescence vol. 18, ss. 349-358.
Folkhälsocentrum (2008). Liv & hälsa ung 2008 – Vad vet vi om sörmländska barns och
ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa?. Eskilstuna: Folkhälsocentrum.
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Stockholm: Erlander Gotab.
Katja, R., Päivi, Å.K., Marja-Terttu, T. & Pekka, L. (2002). Relationships Among Adolescent
Subjective Well-being, Health Behaviors, and School Satisfaction. Journal of school health
vol. 72:6, ss. 243-249.
Kroksmark, U. & Nordell, K. (2001). Adolescence. The age of Oppertunities and Obstacles
för Students with low Vision in Sweden. Journal of Visual Impairment & Blidness.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
27 Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Patton, G., Franzcp, M.D., Bond, L., Butler, H. & Glover, S. (2003). Changing Schools,
Changing Health? Design and Implementation of the Gatehouse Project. Journal of
adolescent health vol. 33, ss. 231-239.
Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundeläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
Regeringens proposition (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet
(Proposition 2007/08:110).
Trainor, S., Delfabbro, P., Anderson, S. & Winefield, A. (2010). Leisure activities and
adolescent psychological well-being. Journal of Adolescence vol. 33, ss. 173-186.
Utrikesdepartementet (2007). Mänskliga rättigheter: En lättläst skrift om barnkonventionen
om barnts rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wang, E.S., Chen, L.S., Lin, J.Y. & Wang, M.C. (2008). The relationship between leisure
satisfaction and life satisfaction of adolescents concerning online games. Journal of
Adolescence vol. 43:169, ss. 177-184.
Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken, Nationella mål för folkhälsan. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut ( Rapport 2003:31).
28 BILAGA 1.
29 BILAGA 2.
Hej!
Jag heter Malin Johansson och läser mitt tredje år på det folkhälsovetenskapliga programmet
vid Mälardalens högskola och under våren 2010 ska jag skriva en kandidatuppsats. Denna
uppsats är ett uppdrag från Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland och kommer utformas i
samråd med Mälardalens högskola.
Jag är mycket tacksam över att just du har tacka ja till att vara kontaktperson i denna studie
och jag hoppas på ett gott samarbete.
Syftet med uppsatsen är att studera vad elever i årskurs 5 har för tankar om hälsa, fritid och
trivsel i skolan samt vilka begrepp eleverna använder när dessa områden diskuteras. Samtalen
med eleverna kommer att ske genom så kallade fokusgruppsintervjuer, på tre olika skolor i
Eskilstuna. Fokusgrupperna planeras att genomföras under vecka 15, 16 och 17. De kommer
att pågå en timma och samtalet kommer att spelas in på band för att sedan kunna
transkriberas. Förutom min medverkan deltar en person från Folkhälsocentrum som
observatör under intervjuerna.
Resultatet från fokusgruppsintervjuerna kommer bland annat att utgöra underlag i
framtagandet av frågor till enkäten Liv & Hälsa ung som ska genomföras 2011.
Det är helt frivilligt för både skolan och eleverna att delta i undersökningen. Som
kontaktperson ber jag dig att om hjälp med att sätta ihop en lämplig grupp med sex elever.
Önskvärt är att denna grupp består av elever som har en stor bredd gällande kön, etnicitet,
social bakgrund med mera. Viktig är dock att eleverna i gruppen kan känna sig trygga med
varandra och kan delta i samtalet på ett bra sätt. Då elever som går i årskurs fem behöver
föräldrars samtycke kommer alla berörda föräldrar att få ett informationsbrev där vi ber om
deras samtycke. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidensiellt och det kommer inte
kunna gå att urskilja vilka skolor eller elever som har deltagit i undersökningen.
I samband med intervjuerna kommer det även att bjudas på fika.
Har du frågor eller funderingar kring undersökningen är det bara att ringa eller maila mig:
Malin Johansson
Tele: 070-749 68 38
Mail: [email protected], [email protected]
Tack på förhand för din hjälp!
Malin Johansson
Student på Folkhälsovetenskapliga programmet, Mälardalens Högskola
30 BILAGA 3.
Hej!
Jag heter Malin Johansson och läser mitt tredje år på det folkhälsovetenskapliga programmet
vid Mälardalens högskola och under våren 2010 ska jag skriva en kandidatuppsats. Denna
uppsats är ett uppdrag från Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland och kommer utformas i
samråd med Mälardalens högskola.
Syftet med min kandidatuppsats är att studera vad elever i årskurs 5 har för tankar om hälsa,
fritid och trivsel i skolan samt vilka begrepp eleverna använder när dessa områden diskuteras.
Samtalen med eleverna kommer att ske genom så kallade fokusgruppsintervjuer, på tre olika
skolor i Eskilstuna. Fokusgrupperna planeras att genomföras under vecka 15, 16 och 17. De
kommer att pågå en timme och samtalet kommer att spelas in på band för att sedan kunna
transkriberas. Förutom min medverkan deltar en person från Folkhälsocentrum som
observatör under intervjuerna. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna kommer bland annat
att utgöra underlag i framtagandet av frågor till enkäten Liv & Hälsa ung som ska genomföras
2011.
Tillsammans med en lärare på erat barns skola har jag önskemål om att just erat barn ska få
delta i denna undersökning.
Alla uppgifter kommer behandlas konfidensiellt och det kommer inte kunna gå att urskilja
vilka elever som har deltagit i undersöknignen. Allt material kommer försvars inlåst hemma
hos mig tills denna kandidatuppsats är godkänd från Mälardalens högskola. Efter
godkännandet kommer det lagrade materialet att förstöras så att ingen enskild individ ska
kunna spåras. Genom att underteckna detta dokument ger ni erat samtycke till att erat barn får
delta i undersökningen. För ett deltagande krävs även att erat barn ger sitt samtycke, detta kan
göras genom en underskrift på detta papper samt att erat barn deltar i intervjun. Efter att
samtycke har givits kommer mer utförlig information kring intervjun att skickas till er via email.
I samband med intervjun kommer det bjudas på fika!
__________________________________
Målsmans underskrift
_____________________________
Barnet underskrift
Målsmans mailadress:________________________________________________________
Har ni frågor eller funderingar kring undersökningen är det bara att ringa eller maila mig:
Malin Johansson
Tele: 070-749 68 38
Mail: [email protected], [email protected]
Tack på förhand för er hjälp!
Malin Johansson
Student på Folkhälsovetenskapliga programmet, Mälardalens Högskola
31 BILAGA 4.
INTERVJUGUDIE
1. Hälsa alla välkommna!
2. Pressentera mig själv och att det är jag som kommer hålla i intervjun.
3. Katarina från folkhälsocentrum pressenterar sig själv och förklarar sin roll som
observatör.
4. Tydliggör studiens:
Syfte: Syftet med studien är att studera vad elever i årskurs 5 har för tankar om hälsa,
fritid och trivsel i skolan samt vilka begrepp eleverna använder när dessa områden
diskuteras
Användningsområde: Tanken är att denna studie ska kunna fungera som…
5. Tala om att alla svar kommer behandlas konfidensiellt dvs. att den endast är jag som
kommer ha tillgång till materialet från denna intervju osv…
6. Tala även om att intervjun kommer spelas in på band och varför. (Detta för att man
senare ska kunna analyser respondenternas svar).
7. Poängtera att det är just deras tankar som vi är ute efter, det finns inga svar som är rätt
eller fel. Det är tänkt att intervju ska kunna skapa en diskussion mellan deltagarna.
8. Vi startar med en fika samtidigt som alla elever får en chans att pressentera sig för
varandra.
9. Uppmärksamma eleverna på att försöka tala högt och tydlig och en i taget.
10. Låt deltagarna få pressentera sig.
11. Påbörja själva intervjun, tala om vilka områden som ska diskuteras.
32 INTERVJUGUDIE Område: HÄLSA Frågor: 1. Kan ni berätta för varadnra vad som gör att ni mår bra? – hur känner ni er när ni mår bra?
2. Kan ni berätta för varandra vad som gör att ni mår dåligt? – hur känner ni er när ni mår
dåligt?
3. Vem påverka hur man mår?
4. Om ni skulle fråga en kompis hur den mår hur skulle ni säga då?
Område: TRIVSEL I SKOLAN Frågor: 1.
2.
3.
4.
5.
Vad tycker ni om skolan?
Kan ni berätta för varandra vad som gör att man trivs i skolan?
Kan ni berätta för varandra Vad som gör att man inte trivs i skolan?
Har kompisarna, lärarna och föräldrarna för betydelse för trivseln?
Om ni skulle säga något som är viktigast för trivsel, vad är det då?
Område: FRITIDEN Frågor: 1. Kan ni berätta för varandra vad ni gör på fritiden efter skolan?
2. Vem/vad bestämmer över eran fritid? – På vilket sätt? T.ex. vara med kompisar,
sport/aktiviteter, sitta vid datorn etc.
3. När/hur länge läser man läxor? Gör man annat samtidigt som man läser läxor?
4. Hur länge är ni uppe på vardagskvällarna? Rep helgerna?
5. Hur lång tid brukar det ta för er att kunna somna?
6. Hur länge sover ni på en vardag? Rep helgel?
7. Om ni fick välja en sak som ni tycker är extra roligt att göra på fritiden, Vad skulle ni vilja
göra då?
8. Tycker ni att det finns någon fråga som jag har glömt att ta upp?
9. Finns det något som ni skulle vilja tillägga?
- Tack för att ni har deltagit på intervjun!
33
