Strandens blommor

MIN FÖRSTA FLORA
Strandens blommor
Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Lindskog
Förlag
Strandens blommor
Tack
alla sjöar och havsvikar
för att ni aldrig tröttnade
när vi kom och hälsade på.
Tack till grodan Kvack
och alla blommor
som ställde upp
framför kameran.
Lindskog
Förlag
www.lindskogforlag.se
Stockholm 2008
© Text: Sölvi Vatn
© Foto: Torbjörn Skogedal
Grafisk form: Sölvi Vatn
Till dig som läser
För barn är sommartid strandtid. Oavsett om stranden
gränsar till havet eller en insjö älskar barn att vara i när­
heten av vatten. Där finns mycket som pockar på upp­
märksamhet – inte minst blommande växter. Och då får
vi räkna med en och annan fråga – som det kan vara bra
att ha ett svar på.
I denna bok har vi valt ut några av de växter som trivs
i eller i närheten av vatten. Vi har hållit oss till de allra
vanligaste, de med stora blommor och sådana vi vet att
barn frågar om.
Grovt sett kan strandväxter delas in i två grupper – söt­
vattensväxter och havsstrandens växter. Med begreppet
sötvatten avses inte bara insjöar, utan även åar, bäckar
och andra fuktiga ställen.
Naturen själv känner dock inte till de avgränsningar
vi gör mellan sötvatten och havsvatten. En växt som man
normalt hittar vid en sötvattenstrand kan trivas även i när­
heten av havet. Det krävs bara en liten rännil sötvatten för
att den ska kunna etablera sig. Däremot är det sällsynt att
typiska havsstrandsväxter trivs vid sötvattenstränder.
I boken presenteras växter ur båda dessa grupper.
Texterna talar tydligt om var aktuell växt kan hittas.
Vi har lagt tonvikten på de växter som blommar under
själva badsäsongen. En del faller givetvis utanför den
Första upplagan, första tryckningen
Tryckt i Lettland 2008
ISBN 978-91-85311-22-4
Strandens blommor
Strandens blommor
bästa badtiden, men barn brukar uppskatta strandbesök
oavsett årstid.
Växterna presenteras i den ordning de blommar, det
vill säga från vår till höst. Blomningen infaller lite olika
i vårt avlånga land. Texterna ger information om ungefär­
lig blomningstid.
Vi hoppas att boken ska bli en inspirationskälla för såväl
barn som vuxna och leda till många intressanta upptäckts­
färder i strandnära miljöer.
Får man redan som barn möjlighet att lära sig några av
våra vanligaste vilda växter leder detta ofta till ett naturoch miljöintresse som varar livet ut. Att kunna namnen
på blommor vi möter får oss att om och om igen uppleva
igenkännandets glädje. En finare gåva kan vi knappast ge
våra barn.
Boken är inte större än att den lätt kan tas med ut. En
kikare kan också vara kul för barnen att ha med. Genom
den kommer de riktigt nära både näckrosor och andra
blommor som växer en bit ut i vattnet.
Välkommen till min strand
Hej!
Kul att se
dig här! Jag heter
Kvack. Vad heter du?
Om du bara visste vad
många blommor det finns
här omkring. Passa på
att lär dig några, vet
jag. På med stövlarna!
Det kan vara väldigt
blött här.
Ha det så kul på stranden!
Sölvi Vatn
Torbjörn Skogedal
Strandens blommor
Styvmorsviol
– God dag, kära vän! hälsar styvmorsviolen. Böj
på nacken så ser du mig! Jag är en riktigt liten en,
ser du.
Inte stor, men väldigt omtyckt. Violen har alltid
haft en särskild plats i människans hjärta.
Ser du att blombladen har olika färger? Det är
inte så vanligt i blommornas värld. Visst är det fint.
Styvmorsviolen hittar du lätt. Den växer lite var­
stans: på berg och klippor och i torra backar. Om
det är lite sandigt trivs den extra bra.
Snällt står den och väntar på dig från våren till
en bit in på hösten, men allra finast är den i början
av sommaren.
Men varför heter den styvmorsviol? Tänk dig att
blomman är en familj. Det stora bladet nertill är
styvmamman. Bladen i sidorna är hennes egna
barn. De två översta bladen är hennes styvbarn.
Vänd på blomman. Då ser du små gröna blad­
flikar. Föreställ dig att flikarna är stolar. Ser du att
styvmamman sitter på två stolar? Och att hennes
egna barn har var sin stol? Men hur är det med
styvbarnen? Titta noga så får du se!
Strandens blommor
Kabbleka
Knallgul står kabblekan och skiner i vårgräset.
Den har just vaknat upp ur sin vintersömn.
– Hej solen! ropar blommorna och vänder sina
ansikten uppåt. Åh, vad skönt du värmer. Äntligen
är det vår igen! Så som vi har väntat hela vintern.
Kabblekan tycker om att växa i bulliga tuvor. Blom­
morna står tätt tillsammans. Som små familjer. Då
finns det alltid någon att viska hemligheter till. Om
du ser dig noga omkring kommer du nog att hitta
en hel massa kabblekefamiljer.
Ser du att blommorna påminner om smörblom­
mor? Fast kabblekan är större och mycket krafti­
gare. De gröna bladen är också helt annorlunda.
De glänser och har ibland samma form som ett
hjärta.
Om du vill heja på kabblekan ger du dig ut tidigt
på våren. Leta upp en fuktig plats så får du nog
syn på den. Kabblekan gillar att ha det lite vått
omkring sig. Nära stranden eller vid en å trivs
den bra.
11
Strandens blommor
Ängsbräsma
När våren har tagit fart står ängsbräsman och
bugar sig sakta i vinden. Många andra blommor
sover fortfarande, så den är nästan ensam om att
lysa upp i det gröna gräset. Då är det lätt för dig
att upptäcka den.
Ängsbräsman blir inte så stor. Kanske når den
dig upp till knät. Längst upp sitter små ljusrosa
blommor i knippen och spanar ut över omgiv­
ningen. Ibland är blommorna nästan vita, ibland
är de ljuslila. Så är det i naturen – det kan vara
lite olika.
Och blomman kallas lite olika också. En del
säger ängskrasse i stället för ängsbräsma.
När du vill hälsa på ängsbräsman ska du gå till ett
fuktigt ställe. I närheten av stranden hittar du den
säkert. Annars kan du leta på en fuktig äng.
För länge sedan åt folk ängsbräsma för att inte få
skörbjugg. Det är en sjukdom man kunde få förr i
tiden om man fick för lite C-vitamin.
13
Strandens blommor
Strandtrift
Om du är vid havet en försommardag och ser en
massa små rosa kuddar bland stenarna har du nog
träffat på strandtriften. Den blir glad när du kom­
mer och hälsar på, för stranden är ganska tom så
här års. Det är fortfarande för kallt för att bada i
havet.
Strandtriften gillar att stå och titta ut över havet.
Luften frisk och lite salt. Det tycker strandtriften
om. Då breder den gärna ut sig i små tuvor.
De smala gröna bladen ser ut som gräs. Det
är nog därför strandtriften ibland kallas för gräs­
nejlika. Bladen är kanske inte så mycket att titta
på. Men blommorna! Vilka små skönheter!
Huka dig ner och titta ordentligt. Då ser du att
det är många små blommor som sitter och trängs
längst upp på stjälken. Tillsammans bildar de en
liten boll. Rund och fin som en hallonklubba. Man
får nästan lust att smaka på den.
15
Strandens blommor
Strandglim
Den här lilla raringen får du hålla utkik efter när du
är vid havet. Den tycker om att vara där det finns
klippor och stenar. På en grusig strand kan du nog
få syn på den. Men bara nära kusten. Strandglim­
men trivs med salta vindar. Därför ser du den aldrig
inåt land.
Strandglimmen är en ganska låg växt. Ofta ligger
stjälkarna ner utefter marken. Om den hittar en bra
plats att växa på breder den gärna ut sig till stora
tuvor. Då riktigt lyser den bland strandstenarna.
De vita blommorna är så skira att de ser ut att
vara klippta ur en spetsgardin. Bakom blombladen
sitter en lustig ballong. Går du riktigt nära ser du
att den har ett fint mönster. Vad kan det finnas inuti
ballongen?
En del blommor sitter alldeles ensamma längst ut
på stjälken. Andra sitter i små grupper.
Lägg märke till de små bladen utefter stjälkarna.
De är breda och spetsiga, som trekanter. Vackert blå­
gröna är de också.
I början av sommaren visar strandglimmen upp sina
första blommor. Men du behöver inte ha bråttom.
Blommorna brukar finnas kvar hela sommaren.
17