Nya Åland 20|NATURLIGTVIS Fredag 8 Maj 2015 MYRVÄXT Tuvullen växer i allehanda sumpmarker, som här i en liten mosse ute vid havet. Nästan osynliga vårväxter Nu, när de flesta efterlängtade och välkända vårväxterna, såsom blåsippa, vitsippa, tussilago med flera gott och väl är på gång finns det också andra mindre kända och i ögonen fallande växter som blommar. Två av dessa är vårfryle och fingerstarr. Överallt, där man rör sig den här årstiden men framför allt i torr ängs- och hagmark, kan man, i värsta fall efter lite letande, hitta vårfryle (Luzula pilosa), som växer i små tuvor bland fjolårsgräset. Vårfryle hör till familjen tågväxter. Tågväxterna påminner ytligt om gräs och utgörs av 10 släkten men i Norden bara av släktena frylen och tåg. Vårfryle är alltså en mycket oansenlig växt med små svartbruna blommor. Oftast växer den i små tuvor och når en höjd av cirka 20 cm. Dess blad breder ut sig ungefär som en rosett, är ganska breda och har fullt av tunna spindelvävsliknande hår längs kanterna och det gör den lätt att skilja från andra växter. Fröna sprids med myror eftersom de är försedda med en oljerik elaiosom, som lockar till sig myror som försöker bära hem dem till stacken. En elaiosom är en fettkropp på ett frö. Fettet sitter utanpå fröet och gör att myror lockas att bära iväg fröet. När de senare, vid stacken, tar loss fettet, slängs fröet iväg. Myrspridning av frön (myrmekokori) är vanligt hos till exempel violer, fryle och många arter av törelväxter (Euphorbia spp). Eventuellt kan myrorna också tappa frön på hemvägen. En annan växt, som annars mycket ytligt påminner om vårfryle och som växer på liknande platser, är fingerstarr (vispstarr; Carex digitata). Liksom hos vårfrylet, växer bladen utåt i en rosett och bladen är försedda med vinröda bladslidor. Blommorna sitter i ax och arten har skilda han- och honax och ax- TUVAD VÄXT Vispstarren växer i tuvor och är inte särskilt kräsen med växtplats. Här på en murknande trädstam. samlingen består av ett hanax och två eller tre honax, av vilka vanligen ett når över hanaxet. Honaxen är uppåtriktade och glesa. Axfjällen är rödbruna. Starrarna utgör ett mycket artrikt släkte med omkring 1000 arter i världen, 117 i Norden och ett sextiotal på Åland. Rent allmänt kan man säga att de ytligt sett påminner om gräs, men om man rullar stjälken mellan fingrarna, har gräsen rund stam medan starrarnas är trekantig. Starrarna hör liksom olika arter av säv och ull till familjen halvgräs. Dessa växter påminner, som namnet antyder, till det yttre om gräs, med vilka de faktiskt är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. En ull, som blommar i aprilmaj är tuvullen (Eriophorum vaginatum), som man hittar på kargare myrar och rismossar. Själva blommorna är ganska oansenliga men när frukterna mognar, mot slutet av maj utgör OANSENLIGA BLOMMOR Vårfrylets blommor är små och obetydliga. De ganska breda, platta bladen är håriga i kanterna. de en ganska anslående syn med sina ulliga kalkborst. Både tuvull och andra närstående arter har tidigare använts som stoppning i täcken och kuddar och av tuvullsfibrer har man rent av tillverkat tyg. Text och foto: Ralf Carlsson [email protected]