Frillestad delområde

Maj 2015
Frillestad delområde
Remissversion
N
N
Natur- och kulturmiljöprogram
Ett samarbete mellan
stadsbyggnadsförvaltningen
Kulturförvaltningen
Detta är en del av Natur- och kulturmiljöprogrammet
Natur- och kulturmiljöerna är värdefulla för stadens attraktionskraft nu
och i framtiden. Detta häfte är en del
av Helsingborgs natur- och kulturmiljöprogram som i sin helhet består av
14 delområden samt en gemensam
introduktion. Programmet innehåller
en redovisning av de mest värdefulla
natur- och kulturmiljöerna i Helsingborgs stad.
Sockenindelningen.
Med programmet vill vi
• samla kunskapen om kommunens
värdefulla natur- och kulturmiljöer
i ett dokument för att få en helhetsbild
• få ett bättre underlag för att bevara,
informera om och stärka kvaliteterna i Helsingborgs natur- och kulturmiljöer
• uppdatera och förbättra planeringsunderlaget för styrningen av markanvändning och skötsel av värdefulla miljöer
• bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen
uppnås
• få underlag för att bilda fler kommunala naturreservat.
Programmet är ett av stadens mål enligt
miljöprogram 2010-2015 och är också
ett kunskaps- och planeringsunderlag
för Helsingborgs översiktsplanering.
Enligt bland annat plan- och bygglagen
och miljöbalken är kommunen skyldig
att ta hänsyn till natur- och kulturvärden i samband med planläggning och
beslut. Natur- och kulturmiljöprogrammet är ett av flera underlag som
tas fram för att underlätta avvägningen
mellan olika intressen i samhällsplaneringen. På motsvarande sätt har exempelvis ett Grönstrukturprogram tagits
fram, som anger de grönområden och
grönstråk som föreslås bilda en huvudstomme för grönstrukturen.
Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun (Stadsbyggnadskontoret 1992)
och Kulturminnesvårdsprogram för
Helsingborgs kommun (Helsingborgs
museum 1991) har utgjort grunden
för det gemensamma Natur- och kulturmiljöprogrammet. Istället för att
uppdatera dessa var för sig, har det
skapats ett förenat natur- och kulturmiljöprogram. Förhoppningen är att
det ska bli lättare att förstå hur naturen
har påverkat oss människor, och hur vi
människor har påverkat naturen.
Beskrivningarna är indelade i ett antal
delområden. Varje område motsvarar i
princip de socknar som funnits i nuvarande Helsingborgs stad och som har
varit viktiga kulturhistoriska gränser.
I slutet av varje delområde finns två
kartor. Den första är en sammanställning av juridiskt skyddade områden
såsom naturreservat, byggnadsminne
med mera. Det andra kartbladet visar
lokala natur- och kulturmiljöer som
är viktiga tillgångar i den kommunala
planeringen.
Utöver de olika delområdena finns en
längre gemensam introduktion. Den
ger en allmän kunskap om hur tidigare
generationer levt, och hur landskapet
har förändrats under historisk tid. Där
finns också en sammanfattning av lagstiftning och grunderna för bedömning
av värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Introduktionen och alla delområdesbeskrivningar finns att ta del av på
www.helsingborg.se/naturochkultur.
Arbetsgrupp
Mia Jungskär, stadsantikvarie: Kulturförvaltningen
Widar Narvelo kommunekolog,
Birgit Müller layouter,
Christina Andersson kartingenjör,
Eva Fransson projektledare 2010 - 2014,
Ann-Marie Cvitan Trellman projektledare: Stadsbyggnadsförvaltningen
Omslagsbild: Frillestad längs Bunketoftavägen Foto: Mia Jungskär
Layout: Birgit Müller
Grundlayout: Jonathan Johnsson
Citera oss gärna men ange källan. För åter­användning av hela artiklar, kontakta oss.
Har du frågor eller synpunkter på innehållet är du välkommen att kontakta Stadsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning, telefon 042-10 50 00
2 Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Innehåll
Naturgivna förutsättningar.......................................................................4
Bystruktur, gårdar och vägnät................................................................5
Egnahemsjordbruken.................................................................................8
Tjuvamossen och Fockstorp...................................................................9
Våtmark vid Bunketofta.............................................................................9
Sammanfattning av befinliga värden och skydd...........................10
Övriga strukturer och värden i landskapet....................................................11
Skyddade natur- och kulturmiljöer.....................................................12
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen......13
Litteratur och digitala källor..................................................................14
Ordförklaringar............................................................................................15
Underlaget till delen Frillestad togs fram under 2010.
Innehåll Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
3
Naturgivna förutsättningar
Jordarterna i området domineras av
leriga, moiga moräner med inslag av
grovlera, sand och något svämsediment. Frillestadsbygden domineras
av jordbruk och har knappast någon skogsvegetation. Vid Fockstorp
öster om Påarp och den forna våtmarken väster om Frillestads kyrkby
finns ett fåtal lövdungar. Det mjukt
böljande landskapet kännetecknas
idag av mellanstora åkerfält och en
spridd bebyggelse.
Minnessten till minne av slaget vid
Bunketofta 1525. Stenen restes först
1925 vid Norra Vallåkravägen.
Mörarps socken
”Tjuvamossen” vid Frillestad visar
ett småbrutet landskap med lövdungar, främst al och björk, beteshagar, fuktängar och dammar. Slåtterängar och torvtäkt var i äldre tider
den huvudsakliga markanvändning-
en och den restflora som finns kvar
ger en antydan om den stora artrikedom som fanns före utdikningen i
mitten av 1800-talet som medförde
att grundvattennivån sjönk.
Skolhuset och kyrkan i Frillestad.
Mörarps socken
Kropps Mörarps sn
N
rp>
g
Jv
Fockstorp
g
lsin
e
<H
rg
bo
ra
Mö
en
aväg
etoft
Ryck
Hässlunda socken
PÅARP
No
rra
v
Frillestads
”Tjuvamossen”
Val
låk
rav
äge
n
Välluvs socken
ägen
Frillestads
kyrkby
Bårslövs socken
en
sväg
orp
ödst
G
Lövdungar vid Tjuvamossen och Fockstorp. Sbf 2010.
4 Naturgivna förutsättningar
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Bystruktur, gårdar och vägnät
Kulturlandskapet i Frillestad socken har till stor del bestått av fälad
med ängs- och betesmark. Fäladen
sträckte sig söderut mot Fjärestad
och Kvistofta och gränsade i öster
och i norr mot den stora Tjutehed. I
väster mötte den en tänkt linje mellan Frillestad, Bårslöv, Fjärestad och
Kvistofta kyrkbyar. Kyrkbyarna låg i
ett randläge mellan den odlade inägan och den vid den tiden ostyckade och oplöjda fäladen. Exempel på
detta finns också vid Kulla Fälad.
Trakten har länge varit bebodd, och
det finns lämningar efter boplatser
från brons- och stenåldern, men
också gamla bytomter som klassas
som bevakningsobjekt i fornlämningsregistret. Det småkuperade
landskapet innehåller ett stort antal
småjordbruk och några större gårdar. Dagens kartbild är lik Skånska
rekognosceringskartan från 181220. Enskiftet introducerades i socknen redan 1811, vilket kan vara anledningen till den tidigt utspridda
gårdsbebyggelsen med friliggande
ensam- och dubbelgårdar utan någon samlad bykärna. En del av dessa
gårdar ligger kvar i samma läge som
före enskiftet, till exempel Söndre-
gård, Östergård, Frillestad 20:10 och
Frillestad 10:1.
Fastighetsbilden hör delvis samman
med socknens fem stora mossar1.
Tre av mossarna delades efter enskiftet upp i mindre, solfjäderformade
jordlotter för att varje gård skulle få
sin rättvisa del av torv från mossen.
Mellan två mossar i socknens centrala delar löper smala fastigheter åt
väster och öster på var sida av en väg,
som har det träffande namnet Mellanmossevägen. Utmed vägens västra
kant finns bebyggelse av gathuskaraktär. Tillsammans med liknande enkel
bebyggelse i Tunnby visar de på de
stora förändringar som skedde under
1800-talet och som ledde till en kraftig ökning av en mind­
re bemedlad
befolkning.
Östergård sedd mot väster.
Skånska rekognosceringskartan från
1815.
Hus i Tunnby.
Bystruktur, gårdar och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
5
Ekonomibyggnader på Bunketofta
gård.
Annan bebyggelse som visar på områdets långa tradition är Bunketofta
gård, som finns på 1700-talets lantmäterikartor. Då markeras den som
en kringbyggd dubbelgård som låg
strax söder om dagens byggnader.
Platsen är numera skyddad som
fast fornlämning. Dagens gård är
välbevarad och består av en mangårdsbyggnad från 1928 med arbetarelänga och ekonomibyggnader.
Den har varit arrendegård under
Boserup fideikommiss. I norra delen av socknen ligger Rycketofta som
ursprungligen bestod av två gårdar
som inte var sammanbyggda. Namnet finns med på Mårten Sjöbecks
karta som visar 1700-talet men kan
vara betydligt äldre än så. Nuvarande byggnader härstammar främst
från 1900-talet. Strax söder om
Rycketofta ligger Lilla Rycketofta
med en vitputsad mangårdsbyggnad
från ungefär år 1800.
Stora Rycketofta gård.
6 Frillestads kyrkby uppvisar en komplett, liten kyrkby från sent 1800tal och tidigt 1900-tal. Kyrkan från
1877 ersatte en medeltida kyrka från
sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal
som revs, med undantag av tornet
som istället försågs med gavelrösten. Norr om kyrkan, i anslutning
till den gamla kyrkogården, ligger
skolan från sekelskiftet 1900, byggd
i vinkel med gult tegel. Väster om
skolan finns lärarebostaden uppförd
1930. Söder om kyrkan ligger prästlönebostället med prästgård, uppförd under 1800-talets andra hälft.
Det gula teglet artikuleras här med
fönsteröverstycken i sten. Mellan
prästgården och kyrkogården ligger
församlingssalen, byggd på 1930-talet i mörkrött helsingborgstegel.
Kyrkbyn innehåller ytterligare några
bostadshus men saknar tät bykärna.
Frillestads kyrka.
Bystruktur, gårdar och vägnät
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Vägnätet i Frillestads socken kännetecknas av små, smala vägar som
i varierad grad kantas av bebyggelse, en del är fortfarande grusvägar.
Socknen genomskärs också av några
större kommunikationsleder. I norr
finns järnvägen mellan Helsingborg
och Hässleholm som öppnades 1875.
I öster går Norra Vallåkravägen, den
gamla landsvägen från Mörarp mot
Landskrona och södra Skåne, som
redan under tidigt 1800-tal var en
viktig länk. Ungefär en kilometer
öster om Frillestads kyrkby korsas
landsvägen av Bunketoftavägen mot
Hässlunda kyrkby. Den västra delen
följer Frillestads gamla inägogräns
medan den östra delen är borta och
har ersatts av Gödstorpsvägen, väg
109, som invigdes år 1999.
Vägnätet i Frillestads socken.
Mellanmo
N
Fockstorps
gård
n
aväg
etoft
sse väge
Ryck
PÅARP
Fockstorpsvägen
Stora
Rycketofta
org
gb
n
i
els
<H
>
olm
h
e
ssl
Hä
g
Jv
Hus vid Mellanmossevägen.
dsväge
n
en
n
äge
kra
v
Val
lå
Frillestads
kyrkby
e
Bunk
9)
g 10
ä
v
(
ägen
Hässlunda
psv
stor
Göd
ägen
toftav
No
rra
ge
Frillestadsvä
”Tjuvamossen”
n
Byama
Tunnby
Bystruktur, gårdar och vägnät Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
7
Egnahemsjordbruken
Hus längs Rycketoftavägen.
Ytterligare en anledning till att det
finns många småjordbruk, är att egnahemsrörelsen fick fäste i socknen.
Som en del av det tidiga 1900-talets
bostadspolitik gav staten förmånliga egnahemslån. De skulle säkerställa tillgången på arbetskraft på
landsbygden men också avlasta de
överbefolkade städerna. Grundtanken var att hjälpa mindre bemedlade
arbetare att starta småjordbruk som
kunde drivas tillsammans med andra försörjningskällor. Egnahemsjordbruken är ett av landsbygdens
tydligaste exempel på central styrning av nybebyggelse.
På 1920-talet kom ett flertal mindre
fastigheter kring 10-15 tunnland att
styckas av från Norregård (Frillestad
18:2) och Nya Rycketofta (Frillestad
2:18). Karaktäristiskt för dessa små
egnahemsjordbruk är deras anknytning till vägarna med små, korta
tillfarter. Gårdsbildningarna består
av mindre boningshus tillsammans
med en eller två ekonomibyggnader, vilka tillsammans bildar en glest
sammanhållen öppen fyrkant.
Användandet av typritningar gjorde
att den regionala traditionen blev
mindre betydelsefull. På 1920-talet dominerade putsade bostadshus i en våning med vind. Under
1930-talet byggdes alltfler hus med
locklistpanel eller så kallade sidiplattor (eternit). Material och utformning följde tidens trender, och
husen skulle kunna varit byggda var
som helst i Sverige. Efterhand kom
de prefabricerade villorna.
Ingvarsgården i korsningen Byamadsvägen - Bunketoftavägen.
8 Egnahemsjordbruken
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Tjuvamossen och Fockstorp
Väster om kyrkbyn ligger den så
kallade Tjuvamossen. Denna gamla
våtmark, som senare utdikats, var
föremål för torvtäkt för husbehov.
Som tidigare nämnts syns den gamla
ägostrukturen med smala tegar för
torvtäktsrätt i dagens fastighetsbildning. Av våtmarken återstår endast
smådungar, mer eller mindre fuktiga,
samt åkerlappar och anlagd kräftdamm. Smörboll, som trivs på fuktig
mark, kan finnas kvar i dungarna. Av
särskilt intresse är en större lövdunge,
där kärrnäva och stor bockrot växer.
Djurlivet är relativt rikt tack vare
det småskaliga landskapet med
många olika biotoper, såsom dammar, fuktängar, kärr, lövdungar,
buskage och åkerlappar. Rådjur, räv,
grävling, fälthare, kanin, småvessla,
hermelin och ängssork förekommer
bland däggdjuren. Fågellivet representeras av fasan, rapphöns, koltrast,
björktrast, talgoxe, blåmes, gärdsmyg, ringduva, kärrsångare och tofsvipa. (En mindre del av Tjuvamossen finns i delområde Bårslöv).
Naturområdet Fockstorp innehåller en högstammig bokskog (15 ha)
av pelarskogskaraktär av värde för
landskapsbild och djurliv. Även ek
och björk finns. Trädbeteckningen
på gamla kartor visar att skogen
har lång kontinuitet, vilket stärks
av florans artsammansättning som
tyder på att där varit slåtteräng före
Våtmark vid Bunketofta
1850-talet innan bokskogen tog
över. Floran är tämligen artrik med
arter som desmeknopp, stor häxört,
liljekonvalj, lundgröe, lundarv, lundviol och vitsippa. Däggdjur såsom rådjur, räv, grävling, fälthare och hermelin förekommer. Fågellivet är ordinärt
för en bokskogsdunge på slätten med
bland annat skogsduva, svarthätta,
härmsångare, grönsångare, trädpiplärka, hämpling, lövsångare, bofink,
talgoxe, blåmes, kaja, skata, kråka,
koltrast, nötväcka. I skogen finns en
gammal gränsmärkning som klassas
som fast fornlämning och i västra
kanten finns en stenmur. Skogen är
av värde för närboende.
Sydost om skogen fanns en stor våtmark fram till 1850-talet, kallad
Häs måse.
Som i de flesta delar av Helsingborgs kommun finns mer eller mindre trädbevuxna stenmurar, särskilt
mellan Fockstorp och södra delen
av Påarp, samt märgelgravar/dammar.
Grävling och bokskog.
Våtmark vid Bunketofta
En strategiskt placerad våtmark har
anlagts vid Bunketofta. Den är tre
hektar stor, grund och betydelsefull
för den biologiska mångfalden.
Tjuvamosseområdet.
Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
Tjuvamossen och Fockstorp Våtmark vid Bunketofta
9
Sammanfattning av befintliga värden och skydd
Kyrkbyn i Frillestad, med anor åtminstone sedan 1100-talet, har
ett stort kontinuitetsvärde. Befintliga hus i byn från andra halvan av
1800-talet bildar tillsammans en
representativ och välbevarad miljö.
Frillestads kyrkby omfattas av PBL
8:13, område av särskilt värdefull
bebyggelse och KML 4.
De små egnahemsjordbruken har ett
stort social- och samhällshistoriskt
värde men också ett byggnadshistoriskt värde. Dess ofta anspråkslösa
och väganknutna bebyggelse omfattas av PBL 8:13.
Bebyggelse i Tunnby.
Bunketofta gård som är en välbevarad
gårdsmiljö med lång historisk kontinuitet faller också under PBL 8:13.
särskilt höga botaniska värden. Delar
av mossen har biotopskydd enligt MB
7:11. Planer finns på att anlägga en
våtmark i form av utjämningsmagasin
för dagvatten. Vid eventuella framtida
fastighetsändringar bör mossens täta
fastighetsbildningsmönster bibehållas.
Samma hänsyn bör gälla för de före
detta våtmarkerna nordnordost om
Tjuvamossen.
Vägnätet kantas till stor del av
1800-talets bebyggelse. Det äldsta
vägnätet utgörs främst av genomfarter, bland annat i form av den södergående vägen från Mörarp. Dessa
vägavsnitt har tillsammans med
1800-talets lokala vägnät ett stort
kontinuitetsvärde.
De småskaliga jordbrukens byggnader
och de äldre gårdsmiljöerna, bör uppmärksammas och varsamhet enligt
PBL 8:17 ska särskilt beaktas. Det
småkuperade landskapet har ett för
kommunen ovanligt stort antal småjordbruk samt några större gårdar.
Tjuvamossen med omgivningar.
Sbf 2010.
N
”Tjuvamossen”
Bårslövs
socken
10 Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
Enklare väganknuten bebyggelse har ett
stort samhällshistoriskt värde då den
visar 1800-talets stora sociala förändringar. PBL 8:17 ska särskilt beaktas.
Exempel på sådan bebyggelse finns
i Tunnby samt vid mossarna nordöst
härom.
Odlingslandskapet Tjuvamossen omfattar totalt 160 hektar, varav en mindre del 51 hektar i delområde Bårslöv. Den kännetecknas av en gammal
ägostruktur, tegar, och är av värde för
kulturmiljön och hela mossen har ett
mycket högt naturvärde, klass 2. Mossen är ett ekologiskt särskilt kälnsligt
område och har botaniska och zoologiska värden och även stort värde för
landskapsbilden samt för friluftsliv
och rekreation. En större lövdunge, 9
hektar, belägen mitt i Tjuvamossen har
Fockstorpsskogen.
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Övriga strukturer och värden i landskapet
N
Stora
Rycketofta
Mörarps socken
Fockstorp
Hässlunda
socken>
Bokskogen i Fockstorp. Sbf 2010.
Den högstammiga bokskogen i Fockstorp omfattar 15 hektar och växer i
ett ekologiskt känsligt område. Den
har ett mycket högt naturvärde,
klass 2, med hänsyn till växt- och
djurlivet. Vidare är skogen av värde
för landskapsbilden och för friluftsliv och rekreation. Föryngring av
bokskogen bör ske med stor varsamhet med hänsyn till karaktären av pelarskog. Särskilda regler gäller för avverkning och skötsel av ädellövskog
enligt skogsvårdslagen.
-Landskapskaraktären som består av
en utspridd småskalig landsbygdsbebyggelse i ett omväxlande, något
kuperat landskap saknar tydlig bykärna vid den glesa kyrkbyn. Strukturen skiljer Frillestad socken från
andra områden i kommunen och är
kulturhistoriskt värdefull.
-Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och
alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken 7:11. Det innebär att det krävs
tillstånd av länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för att ta bort eller på annat sätt påverka kulturelementen i
det öppna odlingslandskapet och av
skogsstyrelsen för påverkan av biotoper i skogsmark. Objekten är inte
utmärkta på kartorna.
-Fornlämningar, kyrkor och kyrkogårdar är skyddade genom lagen om
kulturminnen med mera. För information om fornlämningar hänvisas
till fornsok.se.
-Ansvaret för att skydda och vårda
våra natur- och kulturmiljöer delas
av alla, såväl enskilda som myndigheter.
Nya kyrkogården i Frillestad.
Allé vid Ingvarsgården.
Den anlagda våtmarken vid Bunketofta, 3 hektar, är värdefull för djur- och
växtliv och ekologiskt viktig. Våtmarken, som också har hydrologiskt
värde och är en plats för fågelskådning, har högt naturvärde, klass 3.
Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
Sammanfattning av befintliga
värden och skydd
11
Skyddade natur- och kulturmiljöer
För information om fornlämningar hänvisas till fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt Miljöbalken 7:11 § redovisas inte på kartan)
N
Teckenförklaring
I detaljplan kulturskyddad bebyggelse,
länsstyrelsen uppdaterat t o m 2010
Strandskydd
Riksintresse Naturvård
Riksintresse Kulturmiljövård
Landskapsbildsskydd
12 Skyddade natur- och kulturmiljöer
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen
N
Objekt-idNamn
0901Småskaliga jordbrukens byggnader och äldre gårdsmiljöer
0902Bokskog i Fockstorp
0903
Egnahemsjordbruk
0904
Enklare väganknuten bebyggelse
0905Vägnät av historiskt intresse genom flera områden (Frillestad,
Bårslöv, Hässlunda)
0906
Odlingslandskapet Tjuvamossen
0907Tjuvamossens ägostruktur
0908Lövdunge i Tjuvamossen
0909Landskapskaraktär, utspridd bebyggelsestruktur
0910Frillestads kyrkby
0911Bunketofta gård
0912Våtmark vid Bunketofta
Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
Teckenförklaring
Mycket högt naturvärde, klass 2
Högt naturvärde, klass 3
Odlingslandskap, högsta naturvärde, klass 1
Odlingslandskap, mycket högt naturvärde, klass 2
Mycket högt naturvärde, klass 2 och värdefull kulturmiljö
Högt naturvärde, klass 3 och värdefull struktur i landskapet
Värdefull kulturmiljö
Värdefull struktur i landskapet
Lokala natur- och kulturvärden
att förstärka i planeringen
13
Litteratur och digitala källor
Boson S, Frillestads kyrka. Okänd ort
och tryckår.
Juhlin-Dannfelt Herman, Lantbrukets historia: världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling, 1925, elektronisk
utgåva via Projekt Runeberg.
http://runeberg.org/lanthist/0749.
html
Ohlén Carl-Eric, Sydow Waldemar
von & Björkman Sten (red.), Svenska
gods och gårdar. D. 7, Skåne: nordvästra delen, [2. uppl.], Svenska
gods och gårdar, Uddevalla, 1943.
Helsingborgs stads hemsida, Översiktsplan 2010.
www.helsingborg.se/
Lantmäteriets hemsida, Historiska
kartor.
www.lantmateriet.se/
Länsstyrelsen i Skånes hemsida,
Riksintressen och regionala intressen för natur- och kulturmiljöer,
Helsingborgs kommun.
www.lansstyrelsen.se/skane
Riksantikvarieämbetets hemsida,
Fornsök - fornlämningsregistret.
www.raa.se/
Helsingborgs museum, Kulturminnesprogram för Helsingborgs kommun, 1991.
Helsingborgs stadsbyggnadskontor,
Naturvårdsplan för Helsingborgs
kommun, 1992.
Stadsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen, Landskapskaraktärsanalys
för Helsingborgs stad, 2009.
Birgit Müller
Nässelfjäril.
Brevlådor i Tunnby.
14 Litteratur och digitala källor
Frillestad
Natur- och kulturmiljöprogram
Ordförklaringar
1 (Sid 5). Mosse och kärr är två bo-
taniska begrepp som karaktäriseras
främst av sin vegetationstyp. Kärr
utgör en organisk mark som gödslas av både nederbörd och tillrinning ifrån sidorna varvid en mer
näringsrik flora uppkommer. (En
rad typiska växter såsom exempelvis Juncus, starr, ängsull, vass, fräken tillsammans med al och björk
växer i dessa näringsrika kärr). En
mosse utgör en organisk mark som
gödslas enbart genom nederbörden.
Hämpling.
Illustrationer: Peter Elfman.
Foton: Mia Jungskär, Widar Narvelo, Birgit Müller.
Kartunderlag: Stadsbyggnadsförvaltningen (Sbf).
Ordförklaringar
Natur- och kulturmiljöprogram
Frillestad
15
Har Du synpunkter kontakta:
Helsingborg kontaktcenter
·Telefon: 042-10 50 00
·Adress: Stortorget 17
· Postadress SE-251 89 Helsingborg
·Mail: [email protected]
· Web: helsingborg.se/naturochkultur
Birgit Müller
Frillestad