Verksamhetsplan
Vänsterns Studentförbunds
Verksamhetsplan antagna på kogressen 2013
Inledning
Vänsterns studentförbunds verksamhetsplan är ett dokument som beskriver den närmaste
framtiden för vårt förbund. Det är i detta dokument som vi anger den politiska och
organisatoriska inriktningen för den kommande kongressperioden, ett år framöver. Planen
diskuteras och antas av vårt förbunds högsta beslutande organ, kongressen.
VSF har två dokument där medlemmarna fastslår förbundets politiska inriktning:
Principprogrammet och verksamhetsplanen. Principprogrammet innehåller vår politik på en
abstrakt nivå, där vi pratar om ideologi och våra långsiktiga mål om ett klasslöst samhälle fritt
från könsförtryck och rasism.
Verksamhetsplanen är grunden för VSF:s verksamhet på alla nivåer under det kommande
året, och ska användas för att kontinuerligt utveckla och förbättra vår verksamhet. Planen ska
koppla det kortsiktiga arbetet med den långsiktiga visionen, taktiken och strategin. Nyckeln
till ett bra arbete med verksamhetsplanen är att den kontinuerligt utvärderas och
erfarenheterna av det konkreta arbetet med planen används till grund för nulägesanalys,
erfarenhetsåterföring och framtidsplanering.
DEL 1
Politiska förutsättningar
Det politiska och ekonomiska läget i världen präglas av instabilitet och ökande motsättningar,
både mellan stater och mellan arbetarklassen och kapitalistklassen. Det står utom tvivel att
kapitalismen inte ens kan tillgodose mänsklighetens mest grundläggande behov.
Borgerlighetens och reformisternas idé om en krisfri kapitalism har visat sig vara en naiv
dröm.
Den ekonomiska krisen skärpte konflikten mellan arbete och kapital. Krisen har sin
grund i
en motsägelsefull ”lösning” av 70-talets profitabilitetskris. Denna lösning innebar att lönerna
för att återställa profitabiliteten i industrin stagnerade, vilket tvingade
borgarklassen att, för
att kunna realisera sina profiter, kompensera för arbetarnas minskade
köpkraft genom
massiv kreditutlåning till de arbetande klasserna. Denna kris är en i raden av de storskaliga
kriser som det kapitalistiska produktionssättet med nödvändighet leder till. Borgarklassen i
de kapitalistiska kärnorna, som i 30 års tid åtnjutit höga profiter som en följd av
1
Verksamhetsplan
privatiseringar, skattesänkningar och stagnerade löner, har varit exceptionellt framgångsrika i
att undvika att betala för krisen som de orsakat. Inte någonstans har krisen inneburit – det
som många förutspådde – nyliberalismens död som politiskt klassprojekt. Istället har krisen
kommit att användas som en förevändning för att förflytta den ekonomiska politiken ännu
längre åt höger. Regeringar oavsett färg har runt om i Europa stöttat kapitalets intressen.
Medan kapitalet under denna kris går på offensiven får arbetarklassen betala priset. I flera
länder har banker som har varit ”för stora för att gå i konkurs” räddats av staten med
skattebetalarnas pengar, vilket ökat statens budgetunderskott och lett till en mängd
åtstramningar för de arbetande klasserna. De stora statsskulderna i EU:s länder gör det allt
svårare att bedriva en välfärdspolitik utan att gå till angrepp mot borgerlighetens intressen –
något som EU:s politiska makthavare inte är intresserade av.
Krisens effekter har sett olika ut i olika länder, i Sverige har de tydligaste effekterna varit att
den exportinriktade industrin fått stora problem vilket lett till att arbetslösheten har ökat
kraftigt, vilket har legitimerat hårda angrepp mot arbetarnas arbetsförhållanden och löner.
Dessutom har borgerliga politiker drivit på för att öka arbetslösheten både i kris och i tider av
ekonomisk uppgång. Samtidigt så pekar ingenting på att hushållens höga skuldsättningsgrad
tenderar att minska, vilket i tider av hög arbetslöshet och stagnation kan utlösa liknande
effekter på de (även i Sverige) skyhöga bostadspriserna som föregick och ledde till krisen i
USA och som vi sett i Spanien och Grekland. Många tecken pekar även på att de franska och
tyska ekonomierna befinner sig i en tidig fas av nedgång, vilket kommer att förändra hela
krisens förlopp till det värre. Hur krisen kommer att utvecklas är svårt att säga, men det är
inte första gången det kapitalistiska produktionssättet försätter en stor del av världen i en
långvarig och djup kris som denna. Den senaste krisen som i omfattning kan mäta sig med
denna är 30-talets depression, där borgarklassens politiska representanter för att lösa krisen
försökte med allt och mer som dagens politiker har försökt med, och de misslyckades. Vad
som slutligen, efter 10 års depression, kom att lösa krisen var ett världskrig som möjliggjorde
utvecklingen av krigsekonomier samtidigt som förmögenhetsskatten i länder som USA kunde
höjas till över 90 %. Att göra massiva nedskärningar för de arbetande klasserna är ingen väg
ut ur krisen – samtidigt är det borgarklassens enda väg ut.
Välfärden är ständigt under attack. En av vänstern och arbetarrörelsens prioriterade
uppgifter idag måste vara att i kamp mot kapitalet försvara och återta de landvinningar som
tidigare generationer har tillkämpat sig. Vårt försvar av välfärden är inte ett nostalgiskt och
okritiskt försvar av ”den svenska modellen” utan en konkret kamp för krav som stärker
arbetarklassens och de progressiva samhällskrafternas ställning. Vi kan inte förlita oss på den
gamla arbetarrörens metoder och strategier. Istället är det vår
uppgift att vara en aktiv del i
uppbyggandet av en ny kamptradition hos den unga generationen.
De senaste årens hårda kamper bland annat i Grekland och Spanien visar att kristens kostnader inte
ostört kan flyttas över på arbetarklassen, och att människor i sin levda vardag ständigt kämpar för
2
Verksamhetsplan
bättre villkor och ett erövrande av sitt människovärde. Vi måste visa vår solidaritet med alla som
kämpar för ett bättre liv både lokalt och globalt, inspireras av varandras kamper: sörja förlusterna
som de vore våra egna och inte minst, gratulera och bejaka segrarna som är en framgång för hela
arbetarklassen. En orsak till denna oförmåga för vänsterrörelsen är bristen på självkritik, och
ett snävt fokus på reformistisk parlamentarism, vilket har bakbundit oss. Det stumma tvånget
från ekonomins lagar samt de för borgarklassen fördelaktiga styrkeförhållandena mellan
klasserna har framtvingat partier på både höger- och vänsterflankeln att prata om en politik
som är på marknadens villkor: en politik som ska stimulera tillväxt och ”skapa nya jobb”. Det
politiska samtalet idag är till stor del dikterat av kapitalets grundvalar, och tillåter sällan att
sociala konflikter lyfts upp till ytan. Vi måste hitta strategier att lösa våra problem utanför
både penningens och parlamentarismens logik. Vårt mål får aldrig bli att nöja oss med att
administrera kapitalismen. Vi måste sikta in oss på att skjuta pilarna direkt mot kapitalets
hjärta – mot produktionssättet och varuformen.”Men de senaste årens hårda kamper bland
annat i Grekland, visar att borgarna inte ostört kan flytta över krisens kostnader på
arbetarklassen.
Vänsterns tillbakagång är en del av en djup europeisk och global kris. Över hela Europa
pressas de traditionella arbetarpartierna tillbaka samtidigt som rasistiska och högerextrema
rörelser går framåt.
Den svenska arbetarrörelsen har under de senaste årtiondena upplevt ett enormt nederlag.
Massarbetslösheten har pådrivits och utnyttjas av arbetsköparna och högern för att pressa
tillbaka arbetarnas ställning. Bemanningsföretag och visstidsanställningar har blivit norm på
de ungas arbetsmarknad. Organisationsgraden i LO-förbunden är lägre än tidigare samtidigt
som ett flertal fackliga organisationer centraliserats - vilket medfört att de fackliga
företrädarna blivit allt mer osynliga ute på arbetsplatserna. Det är långt ifrån självklart för
ungdomar idag att organisera sig fackligt, något det i högre utsträckning var för tidigare
generationer.
I kölvattnet på högerns nedmontering av välfärden har gamla konservativa värderingar om
kvinnans särskilda underordnade plats i hemmet och i samhället återkommit med full kraft.
Samtidigt har de strukturer som bevarar kvinnans underordning på arbetsmarknaden och
inom utbildningen förstärkts. Det är de ofta rasifierade och kvinnodominerade lägre skikten
av arbetarklassen som får ta den hårdaste smällen av arbetarklassens tillbakapressade
ställning.
Vi utsätts dagligen för desinformation från massmedia när det gäller utrikespolitiken. Vi vet
därför att vi ständigt måste söka andra informationskällor för att förstå vad som händer i
världen. I vissa delar av Mellanöstern och Nordafrika har uppror lett till störtande av
mångåriga diktaturer. I andra delar pågår upproren fortfarande och demonstranterna möts
av hårt motstånd. Det återstår att se vad utgången av dessa händelser blir, men ett tydligt
budskap som sänts ut är att folkligt uppror kan störta även den mest totalitära regim. USA
3
Verksamhetsplan
och NATO är inte intresserade av demokrati i Mellanöstern. Vi vet att det bakom deras fina
ord om ”humanitära interventioner” döljer sig krassa ekonomiska intressen.
Det aldrig sinande ”kriget mot terrorismen” ger ständigt regeringarna i västvärlden nya
befogenheter för att övervaka, avlyssna och fängsla människor utan rättegång – både i de
egna länderna och i de av västvärlden ockuperade länderna.
Den strukturella rasismen är en grundläggande del av det svenska klassamhället. Högern har
genomfört upprepade angrepp på vårt trygghetssystem och befäst det klassamhälle som
skapar en grogrund för den rasistiska rörelsens framväxt i Europa. Även i Sverige har vi idag
ett rasistiskt parti i vårt parlament. Rasismen är ständigt närvarande och har de senaste åren
fått större utrymme i den politiska debatten. När media och de etablerade partierna
anammar en rasistisk retorik befästs en utveckling som vi måste ta på allvar. Arbetarrörelsen
har misslyckats med att erbjuda ett tydligt alternativ, byggt på solidaritet och enighet. För att
återta hela arbetarklassens förtroende får vi aldrig acceptera rasisternas
problemformulering. Vi ska avslöja rasisternas arbetarfientliga politik och formulera en
politik som på allvar förändrar människors vardag.
Vi påminns ständigt om det nya hotet, islam och muslimen, vårt senkapitalistiska samhälles
nya syndabock, som vi förväntas frukta istället för att se verkligheten som den är – samtidigt
som fascister mördar socialister och invandrare. Den krigshetsande högern som sprider
rasistiska stereotyper om muslimer bär ett tungt ansvar för den tragedi som utspelade sig på
Utöya. Vi vet att vänstern är den enda kraft som kan stoppa den fascistiska terrorn.
Kapitalismen har framkallat en global klimatkris som allvarligt hotar mänsklighetens
överlevnad och som kapitalismen omöjligt själv kan lösa. Samtidigt som miljöproblemen
alltmer ha kommit att uppmärksammas har de också avpolitiserats. Fokus i den politiska
debatten har kommit att hamna på individens ansvar och på att konsumera rätt. Vår uppgift
är att flytta fokus i debatten och ställa konkreta krav på en omställning av produktionen, och
en radikal förändring av de sociala relationer och ägandeförhållanden som den bygger på.
Alternativet är att den ändlösa kapitalackumulationen fortsätter med miljontals och åter
miljontals människors död som följd.
Vi har de senaste åren sett hur principen om en avgiftsfri utbildning alltmer har kommit att
attackeras. Den borgerliga regeringen har nu infört studieavgifter för utomeuropeiska
studenter och även inhemska studenter drabbas av många dolda avgifter. Dessa angrepp mot
den avgiftsfria utbildningen måste förstås som en del i en internationell trend mot en mer
marknadsanpassad och avgiftsbelagd högre utbildning. I England har högerregeringen de
senaste åren tredubblat studieavgifterna. Denna avgiftsbeläggning infördes efter att
regeringen först beslutade att avgiftsbelägga endast utländska studenter. Precis som med
många andra försämringar inom välfärdssektorn ser vi här exempel på ”de små stegens
tyranni”. När man väl har lyckats få genomslag för principen att utbildning är en handelsvara
blir det lättare att gå vidare och avgiftsbelägga alla studenter.
4
Verksamhetsplan
Det nyliberala projektets krigståg når även den högre utbildningen i Sverige. Genom Svenskt
näringslivs galna utspel om att minska studiestödet för bland annat humaniora förflyttas
gränsen för vilka förslag som inte längre är extrema höger ut. Samtidigt förstärks synen på
kunskap som en handelsvara, som enbart är önskvärd om den är profiterbar. ECTS-systemets
framfart, förslaget att överföra ett år från forskarutbildningen till utbildning på avancerad
nivå i kölvattnet av Bolognaprocessen, hotet mot de mindre högskolorna och den allt mer
akuta bostadsbristen hotar arbetarklassens tillgång till högre studier. Vår kamp för studier
som rättighet och en fri progressiv akademi ter sig viktigare än någonsin. Samtidigt växer nu
motståndet på flera håll i världen, i Chile inspirerar studenterna med sin kamp. Efter 30 år av
privatiseringar av utbildningssystemet har de lyckats skapa en massiv opinion för rätten till en
avgiftsfri utbildning. De inspirerar oss genom att mobilisera brett mot den nyliberala
utbildningspolitiken. Ett annat utbildningssystem är både nödvändigt och möjligt.
Vår roll som Vänsterns studentförbund är att finnas på universitet och högskolor och
organisera brett bland alla vänsterorienterade studenter. Att ständigt ifrågasätta
borgerlighetens kunskapssyn och arbeta för studier för alla. Vi ska ständigt ifrågasätta
borgerlighetens kunskapssyn och arbeta för allas rätt till utbildning på lika villkor. Vi ska visa
på ett trovärdigt socialistiskt alternativ, såväl inom högskolan som i samhället.
DEL 2
Organisatoriska ramar
Vår organisation
Vänsterns studentförbund har fem organisatoriska organ med olika funktioner och ansvar.
Dessa olika organ är lokalföreningarna, Pergite-redaktionen, förbundsstyrelsen,
valberedningen och revisorerna. Arbetet regleras i VSF:s stadga. Ett stort stöd för
lokalföreningarna i planeringen och utförandet av det organisatoriska arbete finns i den
nyligen framtagna organisatoriska handboken.
Arbetet i Vänsterns Studentförbunds olika organ ska formuleras efter ledamöternas och
medlemmarnas gemensamma vilja, möjligheter och prioriteringar. För att ge mer struktur
och stöd åt de som arbetar i de olika organen och ge en större insyn och demokratisk
planering för hur dessa verksamheter sköts finns det några riktlinjer som vi gemensamt
beslutar om.
Lokalföreningarna
Grunden i förbundets verksamhet sker i lokalföreningarna där den huvudsakliga politiska
kampen bedrivs av förbundets aktiva medlemmar. Lokalföreningarna bedriver det aktiva
utåtriktade arbetet som är basen för hela förbundet.
5
Verksamhetsplan
VSF:s lokalföreningar ska under verksamhetsperioden:
Organisera sin politiska verksamhet efter lokala förutsättningar i enlighet med
verksamhetsplanens intentioner och den av förbundsstyrelsen framtagna organisatoriska handboken
Delta med representanter vid förbundsträffar
Bidra till att det finns bra kommunikation inom förbundet
Kontinuerligt informera förbundsstyrelsen om sin verksamhet
Aktivt värva fler medlemmar och sprida VSFs idéer och åsikter
Utifrån möjligheten att åstadkomma kollektiv och politisk förändring på högskolan delta i
utbildningsbevakning genom lokala studentkårer
Undersöka möjligheterna att samarbete med näraliggande lokalföreningar om bland annat
studier.
Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen är den del av förbundet som har ett ansvar för att förbundets verksamhet
bedrivs i enlighet med kongressbesluten. Förbundsstyrelsens huvudsakliga uppgift är att stötta
lokalföreningarna i deras politiska och organisatoriska arbete och att leda förbundet centralt. De ska
även arbeta utifrån att representera förbundets åsikter i sitt uppdrag.”
VSF:s förbundsstyrelse ska under verksamhetsperioden:
Agera politisk ledning och ansikte utåt för hela förbundet
Stötta lokalföreningarna och vara lyhörda för deras behov av stöd och hjälp
Besöka alla lokalföreningar minst en gång
Hjälpa till att starta upp VSF på studieorter där lokalförening saknas men medlemmar finns
Organisera minst en central helgkurs för förbundets medlemmar
Ha god kontakt med Vänsterpartiets och Ung Vänsters centrala ledningar, i syfte att
marknadsföra förbundet, locka medlemmar och effektivisera administrativt arbete genom
gemensamma lösningar
Vid behov ta ställning till politiska beslut som uppkommer mellan kongresserna.
Uppmana lokalföreningarna att uppmärksamma den internationella kvinnodagen.
Utreda möjligheten att lämna in material till arbetarrörelsen arkiv i Stockholm,
Malmö eller där det passar bäst.
6
Verksamhetsplan
Ta fram förslag till valberedning
Valberedningen
Valberedningen arbetar aktivt under hela verksamhetsperioden, inte bara inför kongressen.
Valberedningens främsta uppgift är att ta fram lämpliga kandidater till förbundets poster och
se till så att förbundets medlemmar är medvetna om vilka poster det finns, vad dessa
innebär samt hur de kan gå till väga för att kandidera. Valberedningen ska uppmuntra och
informera både lokalföreningar och medlemmar om kandidaturer och nomineringsstopp. För
att valberedningen ska kunna genomföra detta är det viktigt att valberedningen har en bra
kommunikation med lokalföreningarna, samt besöker dessa under kongressperioden. Det är
även viktigt att valberedningen har god kontakt med förbundsstyrelsen för att få en god insikt
i hur arbetet fungerar. Valberedningens interna diskussioner är konfidentiella, och
valberedningens ledamöter ska upprätthålla hög integritet i sitt arbete.
Revisorerna
Revisorernas roll är att se till att förbundets arbete bedrivs i enlighet med stadgan och
kongressbeslut samt att granska ekonomin. Lokalföreningarna utser egna revisorer lokalt
med kan givetvis alltid rådfråga förbundets valda revisorer om frågor uppstår.
VSF:s revisorer ska under verksamhetsperioden:
Granska förbundsstyrelsens arbete.
Vara ett kontinuerligt stöd för förbundsstyrelsen i dess arbete i ekonomiska och
organisatoriska frågor
Ge ett revisorsutlåtande till kongressen om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
Pergiteredaktionen
Pergiteredaktionen ansvarar, i diskussion med den ansvariga utgivaren, för utgivningen av
förbundets interntidning Pergite.
Pergiteredaktionen ska under verksamhetsåret:
Ge ut tidningen Pergite minst 4 gånger
Arbeta aktivt för att även medlemmar utanför redaktionen medverkar i tidningen
Återspegla förbundets politiska värderingar i tidningen
Arbeta aktivt med interndemokratiska frågor i förhållande till den interna debatten i
7
Verksamhetsplan
tidningen
Medlemshantering
För att bli ett starkare feministiskt, socialistiskt och antirasistiskt förbund behöver vi bredda vår
medlemsbas. Det är viktigt att Vänsterns Studentförbund uppmärksammar och motverkar de
maktstrukturer som finns i både samhället och vårt förbund. Att etablera lokalföreningar på
högskolorna, komvux, yrkeshögskolorna och folkhögskolorna är ett sätt att organisera studenter från
studieovana hem och rasifierade grupper. För att kunna föra den feministiska kampen framåt,
måste vi kunna läsa och förstå vår omgivning feministiskt samt mobilisera, organisera och
aktivera kvinnliga studenter.
För att starta upp lokalföreningar krävs det att vi har aktiva medlemmar på plats. Detta kräver att vi
förbättrar vår centrala medlemshantering och att vi tar fram strategier för startandet av
lokalföreningar på nya orter. Ett bättre samarbete med organisationer som har liknande politiska
ståndpunkter som VSF kan hjälpa oss med detta.
Det är dock svårt att starta upp nya lokalföreningar, framförallt om vi saknar aktiva
medlemmar på plats. För att lyckas behöver vi fortsätta utveckla det centrala medlemsregistret,
hålla det uppdaterat och ta fram strategier för bemötande av medlemmar utan lokalförening
på sin ort. Ett bättre samarbete med organisationer som har liknande politiska ståndpunkter
som VSF kan även hjälpa oss på de orter där vi idag inte har lokalföreningar.
Ibland tvingas man i en ideell förening ta tag i medlemsfrågor av känsligare karaktär. Det kan
röra sig om mobbning inom lokalföreningar eller styrelser, brottsliga handlingar mellan
medlemmar eller enskilda medlemmars missbruksproblematik. Problem av den här typen
hanteras med hänsyn till de enskildas integritet av ett litet fåtal. Det innebär dock att en
demokratiskt skapad praxis saknas i dessa frågor. En sådan praxis skulle stödja de
medlemmar som på lokal eller central nivå kommer i kontakt med dylika problem.
VSF ska ha en medlemsbas som är feministiskt skolad. Det finns en risk att kvinnor slussas in
som feminister medan männen tar över rollerna som marxister och antirasister. Det är alla
lokalföreningars ansvar att öka alla dess medlemmars feministiska medvetenhet oavsett kön.
Det feministiska perspektivet och analysen ska genomsyra att alla våra studier, kampanjer
och allt vårt material.
VSF ska under verksamhetsperioden:
I samband med förbundsträffar diskutera medlemshantering och rekrytering
Arbeta med att starta upp fler lokalföreningar vid högskolor, komvux och folkhögskolor, samt
ta fram en långsiktig strategi för detta
Förbättra medlemshanteringen lokalt, med stöd av den organisatoriska handboken
8
Verksamhetsplan
Utveckla och arbeta efter ett genomgripande feministiskt perspektiv i vår medlemshantering
och rekrytering
Utveckla och arbeta utifrån ett maktperspektiv i vår medlemshantering för att uppnå en
breddad rekrytering
Ta fram en handlingsplan för känsliga individärenden
Centralisera förbundets medlemsregister
Studier
Studier är centralt för vårt förbund då det ger oss verktygen att kunna förstå och analysera
vårt samhälle och utifrån detta skapa vår politik. För att bli ett starkare förbund måste vi
utveckla våra teoretiska kunskaper. Kontinuerliga studier krävs för att ge både nya och
tidigare aktiva medlemmar en teoretisk förståelse för vår politik och ideologi. Våra studier i
marxism, feminism och antirasism erbjuder dessutom ofta alternativa perspektiv på de
kunskaper vi får på våra utbildningar. För att bli ett starkare förbund behöver vi därför
bedriva studier i form av såväl studiecirklar, föreläsningar och kortare diskussioner kring
teoretiska texter eller aktuella samhällsfenomen. Att samordna studier mellan
lokalföreningarna kan vara ett sätt att vitalisera studiearbetet och en möjlighet för utbyte.
Sommarkursen på Kvarnby folkhögskola har en lång tradition inom VSF och är av de
viktigaste aktiviteterna för förbundet. Under sommarkursen får VSF:s medlemmar och
sympatisörer ta del av bildning på sina egna villkor. Kvarnby folkhögskola är, med sitt radikala
kursutbud, en mycket viktig samarbetspartner för VSF. Tillsammans ska vi diskutera former
och möjligheter för mer studier inom VSF.
VSF ska under verksamhetsperioden:
Diskutera med Kvarnby folkhögskola hur studier inom VSF kan utvecklas och förbättras.
Lokalt och centralt arbeta för att alla medlemmar får en teoretisk förståelse för vår politik och
ideologi.
Stärka förbundets feministiska skolning vid förbundsträffar.
Centralt anordna studietillfällen med diskussioner och föreläsningar vid
förbundsträffar.
Utifrån rådande förutsättningar upprätta goda kontakter med ABF, Arbetarnas
bildningsförbund, på alla nivåer i förbundet.
Planera en sommarkurs sommaren 2014
Anordna en distanskurs för medlemmar
9
Verksamhetsplan
Hålla studier i medlemsvärvning och politisk kommunikation på lokal och central nivå.
Kommunikation
För att kunna växa som förbund både kunskapsmässigt och antalsmässigt är det centralt att
förbundet har goda externa såväl som interna kommunikationskanaler. Idag använder vi i oss
av vår hemsida och sociala medier för extern kommunikation, och förbundstidningen Pergite
för intern kommunikation. Utöver dessa har vi våra fysiska förbundsträffar där
sommarkursen, förbundskurser och givetvis kongressen spelar en stor roll för möten mellan
medlemmar i olika lokalföreningar, och för vår interna debatt. En stark förbundskänsla,
vetskapen att vi är många som arbetar tillsammans för samma saker, är viktigt för VSF då det
möjliggör ett gott debattklimat där vi kan diskutera visioner och strategier samt hjälpa och
stödja varandra i de olika typerna av arbete vi gör. Gemensamma mål och strategier krävs
även på det organisatoriska området, för att med gemensam styrka nå större genomslag för
vår politik.
VSF ska under verksamhetsperioden:
Fortsätta att utveckla hemsidan
Fortsätta arbetet med att upprätta ett internt internetforum för organisationens medlemmar
för vilket FS är ansvariga att det pågår en kamratlig diskussion om alla medlemmar känner sig
välkomna att delta i
Aktivt arbeta med sociala medier
Översätta delar av våra utåtriktade texter till engelska.
Samtliga texter ska skrivas på ett tydligt och inte omotiverat komplicerat sätt avseende ordval
och meningsbyggnad.
Samarbeten
Som förbund är det viktigt vilka vi samarbetar med då det både kan stärka oss och andra i
den politiska kampen. Som vi vet ger storlek ofta även en styrka vilket ökar möjligheten att
nå ut och bli lyssnad på. I våra samarbeten är det självklart att vi enbart arbetar med
organisationer som kan hjälpa oss att strategiskt uppnå våra politiska mål. Det ska dock
nämnas att det är tidskrävande att hålla uppe kontakter med andra organisationer och ofta
kräver kompromisser ifrån den egna politiken. Med detta som utgångspunkt kan våra
lokalföreningar själva välja samarbetspartners. Samtidigt som vi ska vara öppna och
prestigelösa inför vad samarbeten med andra organisationer kan ge och lära oss, så bör vi
vara måna om förbundets oberoende.
10
Verksamhetsplan
Ung Vänster och Vänsterpartiet är de stora organisationer som vi av historiska och
organisatoriska anledningar står närmast, och med vilka vi av dessa anledningar i stor
utsträckning samarbetar med. Detta samarbete ger oss ett politiskt och organisatoriskt
sammanhang att utgå ifrån, samt möjliggör en stor del av vår politiska praktik genom bland
annat ekonomiskt stöd, tillgång till lokaler och politiska nätverk. Vidare ger vår relation med
Vänsterpartiet och Ung Vänster oss möjligheter att vara delaktiga i politiskt-ideologiska
diskussioner samt i utarbetandet av politiska strategier, vilket innebär att vi kan och bör
utöva inflytande utanför vår egen organisation. Ett fortsatt samarbete med Vänsterpartiet
och Ung Vänster bör prioriteras.
Organisering av studenter som idag är medlemmar i Ung Vänster och Vänsterpartiet är en
strategiskt viktig organisatorisk fråga för VSF då dessa har goda kunskaper i organisering och
politiskt arbete. Så kallad dubbelorganisering bör vara självklart för studerande medlemmar i
ung vänster och Vänsterpartiet, och vi ska aktivt uppmana till detta. Det är dock viktigt att
VSF inte enbart blir en organisation för tidigare Ung Vänstermedlemmar. Vårt mål är att
organisera alla studenter som stödjer våra politiska mål, oavsett politisk och organisatorisk
bakgrund och erfarenheter. VSF fyller en viktig funktion i att organisera studenter som
tidigare inte deltagit i den politiska kampen.
Ekonomi
Vänsterns organisationer har i allmänhet ingen stark ekonomi, och detsamma gäller såklart
VSF. Vi har inga rika finansiärer bakom oss och får i dagsläget förlita oss på de bidrag vi kan få
från Vänsterpartiet och andra externa organisationer, samt medlemmarnas medlemsavgifter.
Förbundet bör ekonomiskt prioritera nationella sammankomster, resor och sommarkursen,
då detta är verksamheter som höjer kunskapsnivån i förbundet respektive är verktyg för att
värva medlemmar och bygga lokalföreningar. Det är viktigt att vi på alla nivåer i förbundet
tänker strategiskt kring vår ekonomi och är noga med att alla medlemmar betalar sina
medlemsavgifter i tid. Det är också viktigt att uppmuntra före detta medlemmar,
parlamentariker eller andra som vill stödja oss att skänka pengar.
Vänsterpartiet fattade på sin kongress i januari 2012 beslut om att 1 % av partistödet i
partiföreningar och distrikt ska skänkas till VSF (på de orter där det finns högskola eller
universitet). Detta måste, med hjälp av förbundsstyrelsen, följas upp av alla lokalföreningar.
VSF ska under verksamhetsperioden:
Aktivt söka ekonomiska medel, minst vår tilldelade procent, ifrån Vänsterpartiet för
att upprätthålla en god ekonomisk bas för förbundet
Utveckla vårt arbete med att själva få in pengar
Lokalföreningarna ska två gånger årligen skicka en ekonomisk rapport till
förbundsstyrelsen.
11
Verksamhetsplan
Utarbeta strukturer och strategier för att successivt öka vårt ekonomiska oberoende
DEL 3
Fri utbildning för alla
Utbildningssystemet är en av de viktigaste ideologiska apparaterna som används vid
produktionen av den härskande klassens ideologi, där det sker en ständig ideologisk kamp.
Det pågår en nyliberal offensiv på högskola och universitet där kapitalets behov går före
folkets. VSF vill ha en fri utbildning för alla och måste därför bekämpa
utsorteringsmekanismer och marknadsanpassning på högskolor och universitet.
Vi ser att fler utesluts från möjligheten att plugga vidare. Genom ekonomiska hinder som
kostnader för kurslitteratur, kollektivtraik och de höga hyrorna har inte alla inte
förutsättningar för att plugga vidare. Genom högre krav för att studera på komvux sätts
hinder upp för allas rätt till fri utbildning. Genom avgifter för utomeuropeiska studenter sätts
rasistiska strukturer upp för att utesluta människor från högskolor och universitet och är
samtidigt ett led i en utveckling mot även svenska studenter kan komma att betala för
studier. VSF vill ha en utbildning för alla och ska därför kämpa emot utsorteringsmekanismer.
Vi ser en allt större marknadsanpassning på högskolor och universitet där företags
vinstbehov går före en utbildning före folkets bästa. Istället för att forskningen styrs
demokratisk får kapitalet allt störe möjlighet att påverka om vad och hur forskning skall
bedrivas. Marknadsanpassningen påverkar också oss studenter. Istället för att universitet och
högskola är en plats där studenter kan spendera sina arbetsdagar, blir de allt mer
kommersialiserade och rätten att vara där utan ett betala ifrågasätts. Istället för en kritisk
utbildning med olika perspektiv får vi en allt mer likriktade studier där möjligheten att
ifrågasätta minskas.
Den nyliberala offensiven står emellertid inte oemotsagd. Överallt sker kamper där intressen
för en fri utbildning för alla går i strid med kapitalets och statens intressen. Vi ser att
studenter organiserar sig genom att scanna kurslitteratur, kämpa för fler studieplatser att
plugga på och emot höjningar av priset på kaffe i högskolans kafeteria. Vi ser hur folk
kritiserar kursers innehåll och utbildningspolitikens bakomliggande ideologi.
VSF ska gå i bräschen för studenters organisering. Vi ska lyfta ilskan i klassrummet och samla
de små kamperna till en kollektiv kamp för en fri utbildning för alla. Genom politisk aktion
ska vi kämpa för en fri utbildning för alla.
12
Verksamhetsplan
Politisk aktion på högskolor och universitet
För att detta ska bli möjligt måste vi ha kunskap och förståelse för utbildningspolitiska frågor
och ha möjlighet att sprida dem. Vi bör använda vårt utbildningspolitiska program som
underlag för politiska diskussioner, kårpolitiskt arbete och politisk propagandaspridning på
bloggar, i sociala medier och i tryckt material.
På de lärosäten där VSF finns representerat i kåren ska det märkas att VSF gör skillnad i
kåren. VSF ska i kåren kämpa för att förbättra studenters materiella situation och verka för att
marxistiska, feministiska och antirasistiska infallsvinklar lyfts fram i utbildningen. Vi bör även
samarbeta med Vänsterpartiet och andra organisationer för att kunna nå fram med vår
politik och tillsammans med dem utveckla en bättre högskolepolitik.
Under de senaste tre verksamhetsperioderna har vi VSF både centralt och lokalt arbetat med
förbundskampanjer med som baserats på materiella frågor och ingått i en bredare marxistisk
och feministisk samhällsanalys. I vår aktivism ska vi visa på konkreta alternativ till det
kapitalistiska vinstsökande samhället: fri kurslitteratur, motstånd mot privatisering och
vinstintresse i restuaranger och caféer och istället fika och mat till självkostnadspris,
feministiska och socialistiska studiegrupper och utbildningsinnehåll baserade på diskussioner
utifrån kritiska perspektiv och fritt tänkande.
Vid många lärosäten utestängs VSF och andra studentorganisationer av universitetsledningen
eller av studentkårerna från att nyttja lokalerna, vare sig det gäller föreläsningssalar eller
korridorer och andra gemensamma rum där studenter vistas – trots att detta strider mot
högskoleförordningen (§13). Detta är ännu ett oroande exempel på den
marknadsanpassning, påstådda avpolitisering och strypning av demokratiska rättigheter som
sker vid den högre utbildningen. VSF anser att studentorganisationer avgiftsfritt ska få
använda universitetens och högskolornas lokaler för egen verksamhet.
För att kunna driva våra politiska krav krävs det att vi är många. Att aktivt arbeta med
medlemsvärvning är därför en prioriterad fråga för alla nivåer i förbundet under kommande
verksamhetsår. Vi ska arbeta aktivt med att få in studentrelaterade debattartiklar i lokal och
nationell media, i synnerhet studentmedia.
VSF ska under verksamhetsperioden
•
Sätta samman en arbetsgrupp med representanter från lokalföreningarna för att
utarbeta materiella strategier genom vilka vi kan arbeta för en fri utbildning för alla.
Arbetsgruppen samordnas av förbundsstyrelsen.
•
Genomföra två nationellt organiserade kampdagar där alla lokalföreningar samtidigt
13
Verksamhetsplan
genom konkret handling och aktivism lyfter upp frågor som rör våra krav på fri utbildning för
alla i samhällsdebatten.
•
Undersöka möjligheten att anställa en heltidsaktivist under en kort peiod i
organiserandet av kampanjen.
•
Länka samman lokalföreningar kring den materiella kampen för fri kurslitteratur,
genom förbundsstyrelsens aktiva handlande.
•
På universitet och högskolor söka upp materiella konflikter, till exempel
boendesituation, kurslitteratur och studiemedel, utifrån vilka vi kan mobilisera studenter.
•
Tillsätta en grupp med syftet att inför kommande kongress lägga fram ett förslag till
utbildningspolitiskt program
•
Aktivt arbeta gentemot komvux och folkhögskolor som en del av vårt utåtriktade
arbete och medlemsvärvning.
Interndemokrati och internfeminism
Under kongressperioden skall VSF arbeta med att utveckla den interna demokratin, där
internfeminismen är en central del. Det är en prioriterad interndemokratisk fråga att både
organisera fler kvinnor i organisationen men också att hela tiden arbeta med de
internfeministiska perspektiven när vi har möten, föreläsningar och kampanjer. Samtidigt ska
arbetet för att aktivt motarbeta andra maktstrukturer inom förbundet fortsätta. VSF:s analys
innebär att rasismen, klassamhället och könsmaktsordningen begränsar våra medlemmars
möjligheter att få inflytande inom förbundet. Därutöver kan också andra strukturer och
organisationsvana ha betydelse. VSF skall ständigt arbeta för att ha en så levande
interndebatt som möjligt. I detta arbete är studier av avgörande betydelse. Ett annat sätt att
underlätta interndemokratin är att vara noga med formalia, detta för att undvika informella
maktstrukturer och underlätta för nya medlemmar att delta i det organisatoriska arbetet och
den politiska diskussionen.
VSF ska under verksamhetsperioden:
Arbeta kontinuerligt med interndemokratiska frågor både på central och lokal nivå
En gång om året genomföra en utvärdering av vår interndemokratiska situation.
Denna ska ledas och följas upp av förbundsstyrelsen och genomföras på både lokal och
central nivå
Vara noga med att upprätthålla god formalia på våra möten, för att möjliggöra alla
medlemmars deltagande på lika villkor.
Arbeta kontinuerligt med internfeministiska frågor på alla nivåer i förbundet, samt på
förbundsträffar
14
Verksamhetsplan
Ta fram en handlingsplan för hur debatten på internetforumet skall modereras så att
den sker på ett kamratligt och demokratiskt sätt och engagerar så många medlemmar som
möjligt
Aktivt arbeta för att öka sitt medlemsantal och fördjupa diskussionen hur detta ska
genomföras.
Avslutning
Den svenska arbetarrörelsen har på senare år mött enorma nederlag. Våra rättigheter på
arbetsmarknaden, på lärosätena och på bostadsmarknaden är under angrepp. Högerns
aggressiva nedmontering av våra trygghetssystem har lett till att den högerextrema rörelsen
fått fotfäste i Europa. Under året som kommer måste Vänsterns Studentförbund verka som
den kraft som på allvar vill förändra människors vardag. Vi måste protestera mot högerns
nedskärningar och utförsäljningar samtidigt som vi visar att en annan värld är möjlig.
Vänsterns Studentförbund kommer att arbeta för kapitalismens och patriarkatets avskaffande
därför att vi tror på visionen om det klasslösa samhället, fritt från könsförtryck och rasism.
Tillsammans skapar vi ett samhälle, av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
Gemensamt kan vi förändra morgondagen!
15
