Feminism - Vänsterns studentförbund

advertisement
Nr 1/Mars 2012
Vänsterns Studentförbunds tidning
Miljö och feminism
Sara Saleh skriver om hur
miljöförstöringen främst
drabbar kvinnor på s. 6-7
Tema:
Kvinnor och arbete
Feminism
Andrea Malesevic skriver
om feminismen, arbetarklassen och imperialismen
på s. 8-9
Debatt:
Hiphop och feminism
Matilda Renkvist gillar
både hiphop och feminism.
Läs hennes krönika på
s. 13
Student med barn
Olle Olsson Uppenberg är
student och har barn. Läs
om hur det är på s. 14
Specialsidor om
kongress
VSF har kongress i juni läs mer på sidorna 15-18.
Hälsning från
Camila Vallejo
Studentledare från Chile
besöker Sverige med en
hälsning till svenska studenter. Läs den på sista
sidan.
»Separatism
och varför
jag är kluven«
»Varför VSF bör
använda sig av
separatism som
internfeministiskt
instrument«
»En queer feministisk
vänster behövs«
Numrets lokalförening:
Linköping
“Mäns främsta behov är sex, kvin-
Innehåll & ledare
nors främsta behov är dialog.”
Pergite #1/12
- John Gray i Skavlan 10/2 2012, författare till boken
Män är från Mars, kvinnor från Venus
Ledare
Av: Joanna Korbutiak, förbundsstyrelseledamot från VSF Uppsala
pergite
ANSVARIG UTGIVARE:
Elin Melander
REDAKTION:
Välkommen till detta fantastiska nummer av Pergite. Vårens tidning är extra fullspäckad med
intressanta artiklar, debatter och information. Numrets tema är feminism och temaartiklarna
handlar om allt ifrån relationen mellan feminism och miljö, kvinnor och arbete, till separatismens vara eller icke-vara, queerbegreppet och hiphop. Dessutom får vi en rapport från
förbundskursen, numrets lokalförening och en krönika om livet som studerande förälder.
Dessutom har vi petat in en kongressdel. Där ingår en motionsskola och presentationer av
förbundsstyrelsens förslag på verksamhetsplan och ändringar av stadgar och principprogram.
De största sensationerna i principprogrammet är ett nytt stycke om miljö och en uppdatering
av utbildningsdelen. I stadgeförändringarna finns bl.a. förslag om en restriktivare hållning till
alkohol och en övergång från användning av hon/han till hen i stadgeformuleringarna.
Vi i Pergite-redaktionen älskar interndemokrati och interndebatt, därför hoppas vi att ni
debatterar kongressdokumenten ordentligt inför kongressen den 9 och 10 juni.
Catherine Holt, Joanna Korbutiak, Hansalbin
Sältenberg
INNEHÅLL
MEDVERKANDE I NUMRET:
Joanna Korbutiak, John Edström, Linnéa Eder, Erik
Andersson, Sara Saleh, Andrea Malesevic, Alva
Skriv för Pergite!
Svärd, Ida Sköld, Anders Johansson, Matilda Renkvist, Olle Olsson Uppenberg
GRAFISK FORM:
Olof Holmgren och Catherine Holt
KONTAKT:
[email protected]
HEMSIDA:
pergitevsf.wordpress.com
Vi behöver din hjälp!
Dikter, debattartiklar, recensioner, politiska reflektioner liksom tecknade serier tages tacksamt
emot! Mejla [email protected]
gmail.com.
Kursrapport
3
Numrets lokalförening 4
Från studentkamp till ny vår för socialism 5
TEMA: FEMINISM
Miljö och feminism
Kvinnor och arbete
6
8
DEBATT
Separatism och varför jag är kluven
10
Varför VSF bör använda sig av separatism som
internfeministiskt instrument
11
En queer feministisk vänster behövs 12
KULTUR
Krönika: Hiphop och feminism
Krönika: Student med barn 13
14
KONGRESS
Dag för kongress!
15
Presentation av FS förslag till förändringar i
principprogrammet 16
FS förslag till verksamhetsplan
17
FS förslag till förändringar i stadgarna
17
Motionsskola
18
Kontaktuppgifter
Sista sidan
Mail: [email protected]
Blogg: pergitevsf.wordpress.com
2
Pergite #2/2011
19
20
Rapporter
»Det anmärkningsvärda är att han genom tvetydigheten i detta »vi« identifierar sig med
Paulus, Hegel, Lenin och Nietzche och från höjden av deras storhet begrundar han med
förakt de flockar av kvinnor som vågar tilltala honom på ett jämlikt plan.«
- Simone de Beauvoir sätter antifeministen Claude Mauriac på plats i »Det Andra Könet«.
Kursrapport
Av: John Edström, ordförande VSF Linköping
DEN 28-29 JANUARI samlades kamrater från
hela landet för förbundskurs med VSF. Temat
var organisering och startade med att Catherine Holt från förbundsstyrelsen höll i ett teoretiskt pass om organisering. Efter det fick vi
besök av Aron Etzler som föreläste om sin
nya bok om moderaterna. Under eftermiddagen kunde man välja mellan att delta i olika
workshops, bland annat i internfeministiskt
arbete, kårpolitik och medlemshantering/rekrytering på schemat. Efter den underbart
goda kvällsmaten följde en kontrapropositionsvotering om vilken film vi skulle se på.
3
Pergite #2/2011
Vinnaren blev filmen »Sopor« - oerhört rolig,
se den om ni får chansen.
Efter en utvilande sömn till ljudet av Norrköpings spårvagnar serverades det frukost.
Därefter vandrade vi igenom den vackraste
av alla städer för att spendera dagen i ABFhuset och ha kampanjupptakt. Där fick vi en
genomgång av den nya kampanjen följt av
workshops i grupper med fokus på varsitt
område i kampanjen, där grupperna sen redovisade sina ideer. Under redovisningarna
diskuterades det bland annat vilket språk vi
bör använda, hur man kan försöka vända på
marknadens argument när man pratar om fri
kurslitteratur, hur man kan ta reda på hur
avgifterna för utomeuropeiska studenter har
påverkat t.ex en viss utbildning. Efter kampanjupptakten gick vi till Norrköpings Stadsmuseum där Elin Melander berättade om
Norrköpings arbetarhistoria.
Stämningen på kursen var väldigt fin och
jag tror jag talar för de flesta när jag säger
att fler kurstillfällen med VSF:are från hela
landet skulle uppskattas!
Rapporter
Numrets lokalförening
Av: Linnéa Eder, ordförande VSF Linköping
HÄR I LINKÖPING har vi precis haft årsmöte. Vi
valde två ordföranden och jag ser fram emot
att dela på jobbet med min nära vän John
Edström.
I övrigt håller vi just nu på att peppa inför
kårvalet till filfak-kåren StuFF vid Linköpings
Universitet, vi har det inskrivet i verksamhetsplanen och ser det som viktigt att vi ska
ställa upp med en lista. Att få in mandat i
kårens fullmäktige gör att vi kan vara med
och påverka vår utbildning på LiU, nytt och
4
Pergite #2/2011
kul för i år är att vi har med oss VSF Norrköping så vi ställer upp tillsammans med en
gemensam VSF-lista i valet.
På tal om Norrköping så var vi där häromdagen och hade kampanjupptakt med
Joanna från förbundsstyrelsen tillsammans
med VSF Norrköping, det var intressant och
givande och såklart även roligt att träffa vår
grannförening. Vi ser det som viktigt att jobba för en gratis utbildning då LiU har väldigt
mycket utbytesstudenter, utan dem skulle
mycket kul på LiU försvinna och även en
massa studenter och boende i studentkvarteret Ryd. Utbytesstudenterna driver föreningar, håller fester och föreläsningar och lär
oss om deras kultur och länder och jag tror
nog att varenda student på LiU säkert har
ett gäng med utbytesstudenter i sin umgängeskrets. Alla har rätt att utbilda sig till vad
dom vill och var dom vill. Att Sverige tvingar
utomeuropeiska studenter att betala avgifter
ser vi som sorgligt.
Rapporter
Från studentkamp till en ny vår för socialismen
Av: Erik Andersson, VSF Södertörn
LÖRDAGEN DEN 4 FEBRUARI kom det chilenska
studentupproret till Stockholm. Det var Victor Jara-föreningen som hade bjudit in tre
unga chilenska aktivister att berätta historien om upproret mot det nyliberala experimentet i Chiles utbildningssystem. Den
mest kända av aktivisterna är utan tvekan
geografistudenten Camila Vallejo, den mest
framträdande symbolen för det senaste årets
studentprotester, och en av Chiles mest populära politiska personligheter.
Hon är även, liksom de andra talarna,
medlem i Chiles Kommunistiska Parti och
dess ungdomsförbund. Karol Cariola, barnmorska och generalsekreterare för de chilenska ungkommunisterna, gjorde ett starkt
intryck. Medan Vallejo var mer specifikt fokuserad på det chilenska utbildningssyste5
Pergite #2/2011
met, satte Cariola in studenternas kamp i en
bredare kontext av kamp mot nyliberalismen,
kapitalismen och arvet från Pinochettiden.
I Chile har samhället i hög grad abdikerat
från sitt ansvar för den högre utbildningen istället gäller skyhöga avgifter och beroende
av privata initiativ. Det bidrar till att hålla arbetarklassens barn borta från universiteten.
Här kan man se en tydlig koppling till Chiles
förflutna - medan Salvador Allende öppnade
dörrarna till utbildning för folkets barn, reserverar president Piñeras högerregering den
högre utbildningen åt överklassen.
Studenternas kamp har börjat förändra
den chilenska samhällsdebatten. Deras
kamp har pågått länge i flera vågor, men den
senaste har fått det starkaste genomslaget.
Den sker i kontexten av kapitalismens kris,
och är en del av det brokiga globala upproret
med gemensamma rötter i systemets kris.
Rörelsens brokighet är en styrka, men den
behöver också fokus och förmåga att åstadkomma enhet i mångfalden, i en bred rörelse
mot dagens otyglade kapitalism. En slutsats
vi kan dra av det senaste årets händelser är
att vi lever i dramatiska tider där ena dagens
omöjligheter kan bli nästa dags oundvikligheter.
De chilenska studenternas kamp har skurit genom Piñeras till synes ogenomträngliga
rustning. Nu behöver en bred rörelse bryta
etablissemangets handlingskraft, sätta dagordningen, och på så sätt öppna vägen för
en ny blomstring för socialismens frigörande
idéer längs den långsmala kuststräckan som
vi kallar Chile.
m
Tema: Feminis
»Idag ses naturvetenskap och teknologi
som något objektivt och universellt, men
på många sätt är det snarare ett patriarkalt
projekt som är till för att underordna naturen
och kvinnan.«
Miljö och feminism
Av: Sara Saleh, VSF Lund
”När avfall blir en resurs” är namnet på ett lunchföredrag på Lunds
tekniska högskola idag. Här får jag, tillsammans med några hundratals studenter, veta att miljöproblem kan ses som miljömöjligheter; vi
kan se våra sopor som en tillgång och ett medel för tillväxt, om soporna bara bearbetas på rätt sätt.
Om vi tänker innovativt i teknologisk utveckling så löser vi problemet med att vi på
grund av överkonsumtion har ofantliga mängder sopor som inte kan brytas ner naturligt
inom en rimlig tid. Illusionen om att vi ska
ta oss igenom miljökriser av alla slag genom
teknologisk utveckling och effektivisering
målas upp som en absolut sanning; vi anpassar klimatmål och krav på ekologisk hållbarhet till en ökad tillväxt. Vi fyller det utrymme
som skapas med effektiviseringen av teknologier med konsumtion – den så kallade Jevonparadoxen - och vi kan därmed inte nå
miljömässiga framsteg.
Idag ses naturvetenskap och teknologi
som något objektivt och universellt, men
på många sätt är det snarare ett patriarkalt
6
Pergite #2/2011
projekt som är till för att underordna naturen och kvinnan. I den industriella kapitalismen uppstod ett politiskt behov av att dra
nytta av patriarkatet till den nya vetenskapliga och teknologiska utvecklingen, vilket till
stor del förklarar kvinnans roll i förhållande
till teknologin. För det första tillåts inte kvinnan vara en deltagare i teknologiutveckling
och forskning. Historiskt sett är detta uppenbart men globalt är fallet så även idag.
Även om vi i västvärlden har kommit längre
på jämställdhetsfronten råder det fortfarande enorma klyftor mellan män och kvinnor
i universitetsvärlden och inom den teknologiska sektorn, både i roller och antal. Liksom
hon inte tillåts vara en aktiv deltagare inom
denna bransch, får kvinnan inte heller ta del
av dess verk. Till exempel är den tekniska utvecklingen för att underlätta arbetslivet fokuserad på mansdominerade sektorer. Väldigt
lite har gjorts där kvinnor utgör en majoritet.
Samtidigt intar kvinnan i västvärlden rollen
som konsument, men jag vill påstå att detta
är en direkt motsättning till att få ta del av
de innovationer teknologin skapar. Orsaken
är att konsumtion är ett passivt fenomen
medan de möjligheter som skapas inom tekniken kan aktivt nyttjas till att höja nivån på
människors intellekt, kultur med mera.
Teknologisk utveckling utgör ett patriarkalt
projekt eftersom mannen, genom de företag
han äger, manipulerar naturen i vetenskapens namn; han bestämmer villkoren och
utsätter den för våld – hugger ner skogar,
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA
m
is
n
i
m
e
F
:
a
m
Te
»Kvinnor drabbas värst av miljöförstörelse; män med makt styr teknologiprojektet och skapar villkoren utifrån vilka
resten av samhället – kvinnor och natur
– måste anpassa sig.«
FORTSÄTTNING FRÅN FÖRRA SIDAN
besprutar åkrar – som redan är manipulerad mark- med kemikalier av olika slag osv.
Liksom naturen, och allt som skapas därav,
blir mannens egendom, blir även kvinnan
det i och med att hon blir ett objekt för hans
maktutövning. Därigenom har könsförtrycket
befästs; på samma sätt används metoder av
våld och utnyttjande gentemot kvinnan.
Idag är kvinnor mer utsatta för miljöförstörelse av alla slag än vad män är. Detta
har sin förklaring i två, på många sätt sammanbundna faktorer. För det första drabbas
de svagare alltid mer än de som har medel
att skydda sig mot förstörelse. Kvinnor utgör
drygt 70 % av befolkningen som befinner sig
under den absoluta fattigdomsgränsen, vilket
sätter dem i ett klart underläge vid förändringar i ekosystem och klimat, för att inte
nämna naturkatastrofer, som många gånger
är ett resultat av klimatförändringar. För
det andra är kvinnans arbetsuppgifter mer
sammanlänkade med naturen - på grund av
samhällets könsroller och inte biologisk determinism - i synnerhet i tredje världen, vilket sätter henne i ett mer sårbart läge. Även
här i Sverige är kvinnor mer utsatta, genom
7
Pergite #2/2011
hushållsarbete bland annat. Till exempel var
kvinnor, enligt Smittskydsinsitutet, överrepresenterade bland de som insjuknade i den
vattenburna sjukdomen Cryptosporidiuminfektion som bland annat spreds i Östersund i
december 2010.
Utöver deras sårbarhet inför miljörelaterade problem är det av högsta vikt att kvinnor
får spela en mer betydande roll i miljödebatten och i beslutsfattande kring miljöfrågor,
också på grundval av sina mer omfattande
erfarenheter av miljön i och med sina arbetsuppgifter, som nämndes ovan. Kvinnor
kan ifrågasätta strukturer och värderingar
som har resulterat i oacceptabla ekologiska
och mänskliga kostnader, och som har stärkt
gamla ojämlikheter och skapat nya, eftersom
hittills inte deltagit i utformandet av dem.
Detta bidrar till att jämställdhet, istället för
”kvinnors angelägenheter”, blir en integrerad
komponent i hållbar utveckling. För övrigt lever inte kvinnor i ett vakuum; den utsatthet
de upplever reflekteras på alla nivåer i resten
av samhället och ”deras angelägenheter” blir
allas.
Även om kapitalismen dragit nytta av pa-
triarkala strukturer för att öka den ekonomiska tillväxten, är en enbart socialistisk analys
av de miljöproblem vi står inför idag otillräcklig. Kvinnor drabbas värst av miljöförstörelse;
män med makt styr teknologiprojektet och
skapar villkoren utifrån vilka resten av samhället – kvinnor och natur – måste anpassa
sig. ”När avfall blir en resurs” är slut och jag
känner en besk eftersmak av att ha matats
med sopor och propaganda i sann kapitalistisk anda.
Lästips:
Elliott, Lorraine; The Global Politics of
the Environment, 2004
Shiva, Vandana; Staying Alive – women,
ecology and development, 1989
Nierenberg, Danielle; Correcting Gender
Myopia – gender equity, womens welfare
and the environment, 2002
Smittskyddsinstitutet; Kraftig ökning
av antalet rapporterade fall av
cryptosporidiuminfektion, 2010
Bellamy Foster, John; The Ecological
Revolution, 2009
m
is
n
i
m
e
F
:
a
m
e
T
»Ingen ville diskutera arbetarkvinnornas villkor, arbete och vardag.«
Kvinnor och arbete
Av: Andrea Malesevic, VSF Lund
birgitte syr bysthållare. syr man korta sömmar måste man sy många,
fyrtio är i alla fall absolut minimum i det rådande ackordsystemet.
hennes fabrik har många marknadsandelar i
utlandet och många fabriksömmerskor kommer också från utlandet. många fabriksömmerskor slutar på grund av giftermål, barnafödande eller död. birgitte hoppas att hon en
gång kommer att sluta på grund av giftermål
och barnafödande. birgitte hoppas att heinz
kommer ta henne härifrån.
när birgitte sitter vid sin symaskin och
stretchsömsyr, och känner skumgummit och
den styva spetsen mellan fingrarna, den nya
hexleinbehån i de rätta modefärgerna, då får
hon mardrömmar om någon som ännu inte
existerar, men som ändå skulle kunna stöta
på heinz i gestalt av någonting bättre. inte
ens under arbetet får birgitte någon ro. till
och med under arbetet måste hon arbeta.
hon borde inte tänka under arbetet, men nå8
Pergite #2/2011
got inom henne tänker ändå oavbrutet.
- Elfride Jelinek, Älskarinnorna
Som aldrig förr utnyttjas kvinnors kroppar och
arbete för att underblåsa globala drömmar,
begär och ideologier om framgång och ett
lyckligt liv.
- Chandra Talpade Mohanty
Det berättas om hur den ryska revolutionären Alexandra Kollontay på de internationella
kvinnokongresser som anordnades under förra sekelskiftet slog näven i bordet och blev
rosenrasande över att de borgerliga feministerna uteslutande ägnade sig åt frågor rörande välgörenhet, moral, sedlighet och kultur.
Ingen ville diskutera arbetarkvinnornas villkor, arbete och vardag. Kollontay var en av
de första som påtalade faran med målet att
skapa jämställdhet mellan män och kvinnor
inom det kapitalistiska produktionssättet, då
detta endast skulle leda till att vissa kvinnor
fick privilegiet att exploatera andra kvinnor.
1986 slog Chandra Mohanty näven i bordet igen med sin artikel ”Under Western
Eyes”. Denna gång riktades kritik mot den
västerländska feminismen som bar på otäcka
koloniala strukturer i sina analyser. Kvinnor
i tredje världen klumpades ihop till en enda
homogen grupp som beskrevs som underkuvad, okunnig och traditionell samtidigt
som västerländska kvinnor framställdes som
självständiga och fria. Mohanty menade att
den västerländska feminismen missade att
se dessa kvinnors motstånd och aktörskap
– och framför allt vilken roll deras arbete
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA
m
Tema: Feminis
»Mohanty vill överge idén om ett universellt systerskap. Hon föredrar att
tala om solidaritet istället, och att bilda
koalitioner kvinnorörelser emellan, utifrån specifika intressen.«
FORTSÄTTNING FRÅN FÖRRA SIDAN
se dessa kvinnors motstånd och aktörskap
– och framför allt vilken roll deras arbete
spelade i en global kapitalistisk ekonomi.
Chandra Talpade Mohanty är idag professor
i kvinnostudier och är en av nutidens mest
spännande feministiska teoretiker. Hennes
bok Feminism utan gränser kom ut för några
år sedan och innehåller skarpa postkoloniala
analyser som en revolutionär feministisk
rörelse behöver ta till sig. Den handlar om
kvinnor, klass och arbete, migrerade kvinnors roll i kapitalackumulationen samt problemen med systerskap.
Mohanty vill överge idén om ett universellt
systerskap. Hon föredrar att tala om solidaritet istället, och att bilda koalitioner kvinnorörelser emellan, utifrån specifika intressen.
Mohantys ambition är att avkolonalisera den
feministiska metoden och praktiken samt
förena den feministiska och antikapitalistiska kampen. Hur göra detta då? Mohanty vill
t.ex. börja med att införa begreppet ”kvinnoarbete” vilket henne själv åskådliggör klasskonfliktens könsdimension och rasifierigspro9
Pergite #2/2011
cesser. Hon skriver: ”Det handlar inte om de
jobb som kvinnor utför, eller de yrken kvinnor
råkar vara koncentrerade till –utan om hur
vissa yrken och sysslor ideologiskt konstrueras utifrån olika föreställningar om femininitet, huslighet, (hetero)sexualitet samt utifrån
rasmässiga och kulturella stereotyper”.
Mohanty menar att kapitalackumulationen
är starkt beroende av den kvinnliga migrerande arbetskraften och lyfter fram att kvinnors arbete alltid har varit fundamentalt för
kapitalismens utveckling och reproduktion.
Mohanty hävdar att för att kunna göra en
vettig feministisk analys är det av allra största vikt att titta på hur kapitalet utnyttjar specifika platser för särskilda produktions- och
ackumulationsändamål, den spatiala ekonomin. Detsamma gäller åt andra hållet– för
att kunna göra en vettig antikapitalistisk analys är det nödvändigt att se hur tredje världens kvinnoarbetare intar en specifik plats
i dagens internationella arbetsdelning. Det
reproduktiva arbetet som till stor del utförs
av dessa kvinnor har en avgörande roll för att
upprätthålla den globala kapitalistiska ekonomin.
Det är lite kusligt att läsa Mohanty för det
är svårt att komma med någon kritik. Det
tycks som hon har tänkt på allting i detalj.
Kanske skulle det vara just detta då, att
texterna ibland känns för välpolerade och
akademiska. Hur ska man använda de fina
genomtänkta analyserna för att förändra
kvinnors vardag och arbete? Det är dags att
formulera visioner, strategier och praktiker,
utifrån hennes snygga citat:
”Vi måste formulera en rasifierad socialistisk feminism som noga uppmärksammar
den globala kapitalismens specifika funktionssätt och diskurser; en socialistisk och
feministisk kritik som fäster särskild vikt
vid nationalitet och sexualitet samt vid de
globaliserade ekonomiska, ideologiska och
kulturella sammanflätningarna av maskuliniteter, femininiteter och heterosexualiteter
i kapitalets jakt på vinst, ackumulation och
dominans.”
Debatt
DEBATTÖREN:
»Separatistism är och har verkat diskriminerande för HBTQ-personer. Men det kan vara ett
problem att ständigt definieras utifrån sitt kön
även när det stämmer överens med bokstaven i
Namn: Alva Svärd
Ålder: 22 år
Bor: i stockholm
Studieinriktning: Läser nu genus i Stockholm, annars läkarprogrammet i Umeå
sitt pass.«
Separatism och varför jag är kluven
Av: Alva Svärd, VSF Stockholm
ETT FÖRSTA FÖRTYDLIGANDE: jag är extremt positiv till internfeminism. Varje millimeter av
min existens, mitt allt, skriker feminist. Det
finns förtryckande strukturer i samhället och
det vore naivt att tro att dessa inte skulle
påverka VSF.
Med internfeminism menas dock ofta
könsseparatistiska träffar. Dvs att medlemmar delas upp utefter kön. Det finns flera
problem med detta jag vill adressera. För
det första är feminism ingen kvinnofråga.
Det rör alla. En risk finns att internfeminism
uppfattas som något män inte får vara delaktiga i om det associeras med grupper där
livmodersinnehavare ska stärka varandra.
Det är så klart väldigt bra att stärka varan10 Pergite #2/2011
dra. Men det är allas skyldighet och tydligheten i detta blir klarare om det formuleras
där alla är med.
För det andra bör VSF vara öppen för personer med könsidentitet utanför den snäva
tvåkönsmodellen. Separatistism är och har
verkat diskriminerande för HBTQ-personer.
Men det kan vara ett problem att ständigt
definieras utifrån sitt kön även när det stämmer överens med bokstaven i sitt pass.
Utformningen av ens könsorgan definierar
inte en människa. Upprepad särhållning av
könen bidrar till att cementera fast egenskaper och förväntningar efter kön. Att konstant
behandlas annorlunda är en stor del i det
orättvisa samhället och tyvärr stärker sepa-
ratism detta snarare än luckrar upp.
För det tredje är kvinnor och män inga homogena grupper. Alla kvinnor är inte tysta
och alla män är inte härskartekniksmaskiner. Samtidigt kan andra maktordningar i
en enkönad grupp missas. Är det så stora
problem kopplade till kön att det inte går att
prata med varandra kanske könsseparatism
krävs. Jag tror dock att vi kan ta de bra sakerna från separatism och applicera dem på
något nytt och bättre. Åsikter och solidaritet
bör förena oss – inte svårdragna gränser baserade på våra kroppar. Vi har nog samma
vision, det är bara tillvägagångssättet som
skiljer sig åt.
Debatt
DEBATTÖREN:
»Vi går inte med på liberalernas
babbel om den fria viljan, vi tror
att den först kommer efter att vi
har blivit befriande ifrån strukturernas bojor.«
Namn: Ida
Gustav
Sköld
Ingman
Ålder: 21 år
Bor: Stockholm
Ålder:
22 år
Studieinriktning: Pluggar ekonomisk
historia
Bor:
i Lund
vid Stockholms Universitet
Studieinriktning:
Övrigt:
Skriver omJuridik
studentfrågor på foreverutd.wordpress.com
Varför VSF bör använda sig av separatism
som internfeministiskt instrument
Av: Ida Sköld, ledamot i förbundsstyrelsen från VSF Lund
JAG VILL ARGUMENTERA för könsseparatistiska
möten som ett verktyg för att stärka internfeminismen i VSF. Jag är övertygad att
detta är ett av dom få effektiva medlen vi
har för att motverka den könsmaktsordning
som strukturellt underordnar kvinnor som
grupp. I vår rörelse är det väldigt accepterat att komma med allmänna sanningar om
hur könsmaktsordningen drabbar framförallt
kvinnor, men det blir nästan alltid kontroversiellt när vi vill komma med konkreta
lösningar på detsamma, vilket är problematiskt.
Att kvinnor har nytta av att få träffa andra
kvinnor, och prata om den gemensamma erfarhenheten av av att vara just kvinna i lju11 Pergite #2/2011
set av denna könsmaktsordning, menar jag
är självklart. Det handlar om att skapa ett
rum, där kvinnor får 100% av talarutrymmet
och där man kan diskutera hur man upplever att man blir behandlad utifrån samhällets påtvingade genus. Men det handlar lika
mycket om att tala om hur man ser på sig
själv, att tillsammans förstå hur man begränsas som människa av denna struktur. Detta
har till syfte att stärka kvinnor som grupp i
vårt förbund, även om vissa kvinnor kanske
individuellt inte har lika stora behov av att
stärkas, så har vi det som grupp. Jag tycker
att det är synd att man som motargument
hävdar att det är många andra strukturellt
underordnade grupper som också behöver
stärkas. Jag välkomnar alla handlingskraftiga förslag för att komma åt deras situation
också. Men varför ska denna metod motarbetas för att vi inte lyckats komma med
strategier för dessa grupper?
Det är viktigt att undestryka att det finns
enorma fördelar med också inkludera män
i internfeministiska samtal, men detta står
inte heller i motsättning till att det kan finns
vinster i att träffas separatistiskt. Detta är
ett modigt instrument för ett progressivt feministiskt förbund, som vi kan utveckla efter
våra medlemmars önskemål. Vi går inte med
på liberalernas babbel om den fria viljan, vi
tror att den först kommer efter att vi har blivit befriande ifrån strukturernas bojor.
Debatt
DEBATTÖREN:
» En värdig vänster kan numera
inte fortsätta att föra bara en heteronormativ feministisk kamp. «
Namn: Anders Johansson
Ålder: 24 år
Bor: i Uppsala
Studieinriktning: kandidat i fysik, läser
nu genus
En queer feministisk vänster behövs
Av: Anders Johansson, VSF
QUEERFEMINISM är en nödvändig del av en
vänsterrörelse på 2000-talet. En värdig vänster kan numera inte fortsätta att föra bara
en heteronormativ feministisk kamp. De rådande familje- och sexualitetsidealen är en
del av det borgerliga samhället och har av
många kritiserats som en del av det kapitalistiska förtrycket.
Ett queert perspektiv handlar inte bara
om att i toleransens tecken inkludera och
respektera nya identiteter utan om att sätta
fingret på och problematisera samhällets
rådande normer och hur dessa producerar
specifika positioner och identiteter längs
ojämlika maktaxlar.
Ett queert perspektiv innebär vidare en
12 Pergite #2/2011
problematisering av självklara dikotoma kategorier såsom man-kvinna, hetero-homo,
kultur-natur. Den queera feminism som jag
vill se fokuserar denna problematisering på
de maktrelationer som upprättar dessa kategorier och låter dem vara grund för förtrycksstrukturer. Detta innebär på samma
gång att politik inte kan föras utifrån föreställt enhetliga identiteter såsom »kvinna«
eller »arbetarklass«. Skillnaderna och ojämlikheterna inom dessa kategorier måste analyseras men en gemensam kamp är givetvis
fortfarande möjlig kring de specifika intressen som delas av specifika grupper.
Vänsterrörelsen bör givetvis ta avstånd
från sådana uttryck för queer teoribildning
som ignorerar maktrelationer och fokuserar
på »frihet och val« och i liberal anda kan
hävda att till exempel prostitution är subversivt bara för att det representerar en avvikande sexualitet.
Sist men inte minst innebär ett queert
perspektiv ett införlivande av mer postmoderna idéer inom vänstern. Detta ser jag
som nödvändigt då vänstern behöver göra
upp med modernismens problematiska
idéer, t.ex. framstegstanken, den överdrivna
förnuftstron och möjligheterna till allmängiltigt vetande som många gånger visat sig
förutsätta det universella vetande subjektet
som en vit överklassman.
Kultur
»Denna skriftliga brutalisering av borgerliga
meningsmotståndare har blivit vardagsmat,
inte minst på mediefolkets dygnet runt-öppna konferensanläggning Twitter.«
- Göran Hägglund formulerar sig poetiskt i en debattartikel i Aftonbladet 14/2 2012
Krönika: Matilda Renkvist
Hiphop och feminism
JAG SATT OCH FUNDERADE på hiphopen för ett tag sen. Hiphopen och
kvinnokroppen. Vi vet redan att detta är den musikgenre där objektifiering har systematiserats allra mest och blivit så pass kutym att
man snarare blir förvånad om en låt inte innehåller en rad om ass
eller booty. På P3 Guldgalan som visades för ett par veckor sedan var
den enda kategorin utan kvinnliga nominerade Årets hiphop. Tyvärr
måste jag säg att jag inte blev det minsta förvånad.
Att både vara rapälskare och radikalfeminist innebär många motsägelser och konflikter, framför allt inre sådana. Man hamnar ofta i
sitationen där man antingen måste försvara sitt politiska ställningstagande eller den musik man älskar. Att hitta en relevant balans mellan
dessa två är ofta fruktansvärt problematiskt. Detta har synliggjorts
i svensk media då det skapats två läger av feministiska hiphoptjejer
under hösten. Det som har debatterats är kroppsideal inom rapkulturen och hur man kan/bör/vill förhålla sig till dessa - vissa ser det som
befriande att slippa känna sig skyldiga om de lägger på sig lite och
förespråkar det sunda i att hylla kurvigare kroppar. Det andra lägret
menar att detta är samma patriarkala strukturer men bara med ett
annat ideal; det är fortfarande män som säger åt oss hur vi ska se ut.
Vad man än tycker i frågan är en sak klar; hiphopkulturen har svårt
att ta emot kvinnligt input, såväl från lyssnare som artister. Så länge
kvinnans roll endast är i periferin som kuttersmycke kommer scenen
vara mansdominerad, vilket har varit den rådande paradigmen än så
länge. Jag vågar dock glädjas lite, för jag tycker mig skönja en hel del
ifrågasättande. Att kroppsdebatten börjar ta fart även i denna arena
är ju i grunden positivt, och en hel del kvinnliga rappare börjar synas;
alltifrån kommersiella Nicki Minaj till Sveriges egen Gnucci Banana.
Hiphopen har ju i grund och botten alltid gått hand i hand med såväl
frihets- som folkrörelser och det finns ingen anledning att tro att den
inte ska kunna kombineras med den feministiska. Inte om jag får
bestämma i alla fall.
13 Pergite #2/2011
Kultur
Krönika: Olle Olsson Uppenberg
Student med barn
- underbart men problemfyllt
NÄR JAG VAR UNGEFÄR två tredjedelar in i min utbildning hände det bästa som har hänt mig, jag blev pappa. Trots att jag sedan innan visste
att det kan vara svettigt att vara student med barn så bekymrade
jag mig inte speciellt mycket för framtiden. Allt var underbart och
vi hade räknat en del på ekonomin och tyckte att det såg ljust ut.
Försäkringskassan hade dessutom gett mig beskedet att jag kunde
få föräldrapenning baserat på ett tidigare jobb med ganska bra lön,
så mina inkomster som föräldraledig behövde inte bli så små som jag
tidigare befarat.
Det första halvåret gick helt okej att ha ett spädbarn hemma och
samtidigt plugga. Jag satte sonen först och gjorde det jag hann och
stressade inte upp mig över att allt inte blev perfekt gjort i skolan,
en ganska harmonisk situation med andra ord. Jag fick visserligen
bara några hundralappar extra i CSN för att jag var student med
barn, men det gick bra ändå. Problemen började först när jag gick
på föräldraledighet. Efter att ha väntat flera månader på besked från
Försäkringskassan, fick jag reda på att jag inte alls skulle få någon
bra föräldrapenning, tvärtom fick jag minimibeloppet som är 4000
kronor efter skatt. Hur fan kan någon som har barn överleva på detta
belopp? Det kanske mest frustrerande var att jag inte kunde få något
svar på vad jag skulle ha gjort för att få den föräldrapenning som
utlovats tidigare. Som tur var hade jag ett extrajobb, lite besparingar
och en sambo som sköt till sitt till hushållskassan.
Efter en tid då situationen räddades av att knapra på besparingar
och extrajobb har situationen ljusnat. Det ska erkännas att det finns
många fördelar med att vara student som förälder. Man är mer flexibel och man får mer struktur på livet vilket gynnar prestationsförmågan och studiedisciplinen. Nu har jag börjat plugga igen och får ut
lite mer i studiestöd än förr, min sambo har dessutom fått ett jobb.
Däremot tänker jag ibland på alla de som inte har några besparingar,
eller som är ensamstående, eller inte får några extrajobb. Hur de
skall kunna plugga och ha barn samtidigt är för mig en gåta. Jag
tror att det är näst intill omöjligt utan att bli utsliten och märkt för
livet. För dem är studiestödets nivåer samt Försäkringskassans ersättningssystem (som är anpassat för folk med fasta anställningar)
ett hån.
Vilka är det då som drabbas mest av att villkoren för studenter med
barn har så dåliga villkor? Det är givetvis oftast kvinnor. I det faktum
att villkoren för studenter med barn är så dåliga ligger en hel rad
med kvinnofällor: pappor tvingas jobba extra när de egentligen be14 Pergite #2/2011
hövs hemma vilket skadar jämställdheten i familjen, mammor nöjer
sig med sämre yrkesinriktade utbildningar (jag känner en mamma
som bytt utbildning från civilingenjör till högskoleingenjör sedan hon
fick barn) och ensamstående mammor knäcks och går in i väggen.
Många väljer att inte skaffa barn förrän de är färdigutbildade, men
utbildning ska vara en rättighet och möjligheten till högre utbildning
ska inte vara beroende av om man har barn eller inte. Höj studiemedlet rejält, och inte minst tilläggsbidraget för föräldrar! Och inför en
föräldrapenning som går att leva på!
Faktaruta:
Cirka 20 procent av alla studenter har barn. (Högskoleverket
2008) Av de kvinnliga studenterna har 26 procent barn, jämfört
med 11 procent bland männen (HSV och CSN).
En ensamstående student med barn har runt 30 procent högre
utgifter än en student utan barn enligt Föreningssparbankens
beräkningar från 2003.
Studenter med barn kan få ett tilläggsbidrag till och med det
kalenderhalvår då barnet fyller 18 år, även om vid studier på
deltid. För ett barn får en heltidsstuderande 528 kronor för fyra
veckor, och för två barn 860 kronor. Om studenten har fler än
två barn tillkommer 176 kronor per ytterligare barn. Om båda
vårdnadshavarna studerar kan bara den ena få tilläggsbidraget.
Kongress
Dags för kongress!
DEN 9-11 JUNI håller VSF sin nionde kongress i
Malmö. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och på den väljer ombud från
förbundets samtliga lokalföreningar bland
annat förbundsordförande, förbundsstyrelse
och beslutar om en verksamhetsplan för den
kommande kongressperioden. Kongressen är
ett fantastiskt tillfälle för medlemmar över
hela landet att samlas, diskutera politik och
bestämma om VSFs framtid. Mer om information om kongressen hittar du på vår hemsida www.vansterstudenterna.se under fliken
”Kongress 2012”.
I det här numret av Pergite tänkte vi passa
på att introducera kongressdokumenten. Här
hittar du info om förbundsstyrelsens förslag
till verksamhetsplan och om vilka förändringar förbundsstyrelsen föreslår kongressen att
göra i principprogram och stadgar. Dessutom
hittar du en fenomenal motionsskola där du
15 Pergite #2/2011
lär dig hur du kan göra för att skriva förslag
på ändringar i förslaget till verksamhetsplan,
liksom ändringar i VSFs övriga styrande dokument. Vi ses på kongressen!
Alla kongressdokument är utskickade till lokalföreningarna, och finns på hemsidan, här
följer några viktiga datum:
9/4 – motioner ska vara förbundsstyrelsen
tillhanda (motionsstopp)
26/4 – lokalföreningarnas ombud ska vara inrapporterade
9/5 – förbundsstyrelsens svar på motionerna
(motionssvar) ska vara ombuden tillhanda
Planera in dessa datum, läs och diskutera
dokumenten samt skriv motioner tillsammans
i lokalföreningarna !
Kongressblogg
För att främja interndebatt kommer vi att
skapa en kongressblogg där alla medlemmar
har möjlighet att skriva “insändare” som talar för eller emot en motion. Inga kommentatorsfält kommer att tillåtas, eftersom dessa
riskerar att bli onödigt långa, glida ifrån ämnet och få en okamratlig ton. Om man vill
svara på en “insändare” får man helt enkelt
skriva en egen, på så sätt tror vi att debatten
kommer bli bättre, mer saklig och argumenten bättre underbyggda. Insändarna skickas
till
[email protected]
och publiceras efter godkännande på bloggen. Anledningar som kan göra att insändaren inte godkänns är t ex rasistiska åsikter
eller personpåhopp.
Kongress
Presentation av förbundsstyrelsens förslag
till förändringar i principprogrammet
Förbundsstyrelsen föreslår nästa kongress att förändra två
stycken i vårt principprogram, miljö och utbildning. Du kan läsa
förslagen i sin helhet på hemsidan, under fliken »Kongress 2012«.
Miljö
PÅ KONGRESSEN 2011 togs beslut om att i inledningen av principprogrammet (PP) lägga till att VSF kämpar för ett samhälle som bland
annat ska vila på ekologisk grund. Vad denna ekologiska grund innebär diskuterades emellertid inte. Inte heller finns det i dagsläget något enhetligt och strukturerat stycke i PP som sammanfattar vår syn
på kopplingen mellan miljöförstörelse och kapitalism. Med anledning
av detta föreslår förbundsstyrelsen att kongressen 2012 lägger till
en text i PP, i avsnittet om våra teoretiska utgångspunkter, om naturens roll för kapitalismen liksom på vilket sätt endast socialismen kan
sätta stopp för miljöförstörelsen.
I den text som förbundsstyrelsen föreslår kongressen ses ödeläggelsen av naturen som en inneboende tendens hos kapitalismen. Kravet
på ökad kapitalackumulation leder till ett ständigt ökat uttag av naturresurser, vilket idag hotar hela mänsklighetens överlevnad. Därför
kan endast ett avskaffande av kapitalismen och global omfördelning
av rikedomar, produktionsmedel och teknologi rädda mänskligheten
från att gå under. Dessutom krävs det att socialismen omformar den
syn på relationen människa-natur som kapitalismen har skapat, menar förbundsstyrelsen.
Utbildning
FÖRBUNDSSTYRELSEN föreslår kongressen att genomföra en del ändringar rörande utbildningspolitik i Principprogrammet. Det finns delar
i förslaget som innehåller helt nya skrivningar och sen är det delar
som man känner igen från förr. En av de stora förändringarna är att
avsnittet fått en helt ny struktur även om vi valt att behålla en del
text från de gamla skrivningarna. Vi har också ändrat de flesta rubrikerna för att de ska funka bättre som en helhet. Tidigare fokuserade vi i princip enbart på universiteten och högskolorna, med de nya
16 Pergite #2/2011
skrivningarna försöker vi ta ett helhetsgrepp på utbildningssystemet.
Vi skriver stadgarna att vi även organiserar studerande på folkhögskola och komvux, detta tycker vi bör genomsyra vår utbildningspolitik.
För att gå in på innehållet, stycket om snedrekryteringen är till stor
del samma men vi har valt att lyfta in ett tydligare feministiskt och
antirasistiskt perspektiv. Andra förändringar är skrivningarna om kåren som nu samlats i ett stycke som heter ”Rätten att organisera
sig”. Vi har i det även valt att skriva om VSF:s roll på lärosätena.
Kongress
Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan
Här följer en presentation av förbundsstyreslens förslag till verksamhetsplan. Du kan läsa förslaget i sin helhet på hemsidan, under fliken »Kongress 2012«.
FÖRBUNDSSTYRELSEN Verksamhetsplanen är grunden för VSF:s verksamhet på alla nivåer under det kommande året, och ska användas
för att kontinuerligt utveckla och förbättra vår verksamhet.
Under det kommande året vill vi att fokus läggs på att stärka förbundet organisatoriskt, vår viktigaste uppgift är att stötta och stärka
de lokalföreningar som redan finns, ett arbete som påbörjats under
året som gått och som behöver fortsätta och utvecklas. Vi behöver bli
fler medlemmar i VSF, dels för att vi vill organisera alla vänsterstudenter, dels för att ju fler vi är desto fler aktiviteter kan vi anordna,
vi tror att det effektivaste sättet att nå det målet är att stärka lokal-
föreningarna. Dessutom vill vi satsa mer på att försöka starta upp
nya lokalföreningar där vi inte finns representerade idag. Studier och
fördjupning är en annan viktig del i vårt arbete och vi vill därför prioritera studier i förbundet, både på nationell och lokal nivå.
Om vi följer verksamhetsplanen kommer Vänsterns Studentförbund
under verksamhetsåret att bli ett större och starkare förbund. Vi
kommer hålla fler bokbord, lyfta det antirasistiska, feministiska och
socialistiska perspektivet på våra utbildningar och framförallt värva
fler medlemmar i kampen för socialism, feminism och antirasism.
Tillsammans bygger vi förändring!
Förbundsstyrelsens förslag till förändringar i stadgarna
Förbundsstyrelsen föreslår inför nästa kongress att förändra i stadgarna. Du kan läsa förslaget till förändringar på hemsidan, under fliken »Kongress 2012«.
FÖRBUNDSSTYRELSEN föreslår följande förändringar i sak:
… Vi förslår en stadgereglering av förbundets namn på engelska;
Students League of the Swedish Left
… Endast på ett ställe i stadgan används könsbestämda pronomen,
vi föreslår att dessa skall bytas ut mot hen, eftersom det är mer
praktiskt än omskrivningen ”hon eller han”.
… En skärpning av alkoholstadgan som innebär att förbundets politiska verksamhet skall vara alkoholfri. Vi menar att alkohol och politik
inte hör ihop.
… Under verksamhetsåret har tidningen Pergite äntligen börjat kom17 Pergite #2/2011
ma ut regelbundet. Vi föreslår att vi skall kongressvälja redaktion och
redaktör för att ytterligare stärka pergites ställning inom förbundet.
… Regler kring hur per capsulum beslut, det vill säga via email, ska
tas.
… I gällande stadgar finns dubbeltydighet gällande vilken lokalförening medlem hör till. Vi föreslår därför vissa förändringar i regleringen
av vilken lokalförening medlem skall tillhöra. Om man bor och plugga
på olika orter och vsf finns på båda medger reglerna medlemmen
valfrihet gällande lokalföreningsort.
Kongress
Motionsskola
NÄR NI HAR LÄST förbundsstyrelsens förslag till ny verksamhetsplan
samt förslag på förändringar av principprogrammet och stadgar hoppas vi såklart att ni tycker att det mesta är klokt. Men det kommer
också finnas saker ni inte håller med oss om, där ni tycker att vi har
missat en viktig aspekt eller där ni helt enkelt gör en annan politisk
bedömning än vi. I de fallen sätter ni er och skriver en motion.
Vad är en motion?
En motion är ett förslag på förändring av program, stadgar eller verksamhetsplan. På kongressen kan man bara besluta om sådant som
har motionerats om. Vill man ändra någonting måste man alltså motionera.
Vem kan motionera?
Alla medlemmar kan motionera, enskilt eller tillsammans med andra medlemmar. Dessutom kan lokalföreningar motionera, genom sin
styrelse, sitt medlems- eller årsmöte.
Vad kan man motionera på?
Man kan motionera på förbundsstyrelsens förslag till ändring av principprogram och stadgar samt förbundsstyrelsens förslag på verksamhetsplan. Man kan också motionera på nuvarande stadgar och program. Slutligen finns vad som kallas för allmänna motioner. En allmän motion berör något som VSF skall göra, men som inte skall stå i
något dokument. Med andra ord går det att motionera på det mesta!
När motionerar man?
Senast den 9 april.
Vart motionerar man?
Till [email protected]
Hur skriver man en motion?
En motion inleds med en titel. Vill man väljer man den själv, annars
kommer förbundsstyrelsen hitta på en titel som passar motionen.
Därefter skriver man en argumenterande text, kallad brödtext. Här
18 Pergite #2/2011
förklarar man varför kongressen skall bifalla motionen. Sedan följer
vilka ändringar man vill föreslå i de sk ’att-satserna’. Man skriver en
att-sats per förändring. Tänk på att vara tydlig och ange rad- och
sidonummer när förändringar i text föreslås. Ange också vilket dokument motionen avser och om det är en ändring i gällande text eller
i förbundsstyrelsens förslag till förändring. Slutligen skall motionen
skrivas under med avsändare. Om du skriver under som enskild medlem, glöm inte att också skriva vilken lokalförening du tillhör.
En motion kan se ut så här:
Vi måste betona vikten!
De nuvarande ekonomiska kriserna visar att vår kamp är det som
avgör om samhället blir bättre eller går åt helvete. Vi tycker att vi
tydligare måste lyfta fram vikten av vår kamp.
Vi yrkar
att texten ”socialism eller barbari?” förs in som en ny underrubrik på
sid 1 rad 3 under ”vänsterns studentförbund” i Principprogrammet.
att meningen ”Historien om alla hittills varande samhällen är historien om klasskamp.” Läggs in på s 4, rad 6 efter ”... denna verkliga
frigörelse.” i principprogrammet.
Rosa Luxemburg och Karl Marx,
VSF Tyskland
Vad händer sen?
Förbundsstyrelsen kommer att läsa alla motioner samt föreslå kongressen att, med en motivering, bifalla eller avslå dem. Därefter kommer alla motioner samt motionssvar från kongressen delges medlemmarna. På kongressen kan ledamöterna välja att yrka bifall, avslag
eller bifall med förändring på de motioner som finns. Kongressledamöterna kan däremot inte yrka något som går utöver motionerna så
se till att motionera på allt ni vill ändra!
Om ni har några frågor, kontakta förbundsstyrelsen.
Kontaktuppgifter
Sök VSF:s sommarkurs!
Har du inget jobb i sommar? Vill du ha en paus från den borgerliga undervisningen på högskolan? Vill du veta
mer om vad som händer i din omvärld? Gå VSFs sommarkurs! Kursen, som i år har temat ”Kroppen – arbete,
makt, sexualitet” görs i samarbete med Kvarnby Folkhögskola och är studiemedelsberättigad. Studiemedlet
går på folkhögskolekvoten, så även om du vill spara CSN till högskolestudier så är det här en kurs för dig.
Under kursen kommer vi att undersöka och analysera olika kroppars funktioner, positioner och relationer
under de förtryckande maktstrukturer som präglar vår samtid. Vi anlägger ett intersektionellt perspektiv och
söker hela tiden motståndsstrategier. Kursen pågår fem veckor, från den 11 juni till den 14 juli. De första fyra
veckorna sker på distans och den femte äger rum på Kvarnby Folkhögskolas lokaler i Malmö. Kurskostnad är
500 kronor för VSF-medlemmar, 600 kronor för övriga.
Mer info och anmälan hittar du på http://www.kvarnby.fhsk.se/vansterns-sommarakademi-arbete-maktsexualitet.
Söktrycket brukar vara stort, så skynda dig att söka!
Kontaktuppgifter
GÖTEBORG
Per Feiff
[email protected]
SÖDERTÖRN
Emil Sörman
[email protected]
ORDFÖRANDE:
Elin Melander, Stockholm
[email protected]
[email protected]
Emil Sörman, Umeå
[email protected]
JÖNKÖPING
Olle Öst
[email protected]
STOCKHOLM
Sandra Lindquist
[email protected]
LINKÖPING
Linnéa Eder & John Edström
[email protected]
UPPSALA
Johan Söderqvist
[email protected]
REVISORER:
Emma Bodén Malmsten, Stockholm
Olle Olsson Uppenberg, Stockholm
Linn Wegemo, Västerås
[email protected]
LUND
Andrea Malesevic
[email protected]
LINNÉ
Jens Börjesson
[email protected]
MALMÖ
Patrik Carlsson
[email protected]
UMEÅ
Viktor Bränberg
[email protected]
NORRKÖPING Lucas De Vivo
[email protected]
ÖREBRO
Ellen Eklund
[email protected]
FÖRBUNDSSTYRELSE:
Catherine Holt, Göteborg
vice förbundsordförande
[email protected]
Ellika Sevelin, Lund
Förbundssekreterare
[email protected]
Hanna Gunnarsson, Lund
Förbundskassör
[email protected]
Joanna Korbutiak, Uppsala
[email protected]
Felicia Mulinari, Malmö
[email protected]
Bore Sköld, Umeå
[email protected]
Ida Sköld, Lund
[email protected]
Hansalbin Sältenberg, Malmö
19 Pergite #2/2011
VALBEREDNING:
Diana Zanzi Ferrando, Umeå
Emil Eldebrink, Stockholm
Helen Alpfjord, Lund
Pablo Lerner, Göteborg
Tova Mattsson, Linköping
[email protected]
se
Sista sidan
Hälsning från Camila Vallejo,
vice ordförande för det
chilenska studentförbundet
Fech, till Sveriges studenter
Hej, jag heter Camila Vallejo och jag är vice ordförande för de
chilenska universitetsstudenternas förbund. Jag vill skicka en innerlig hälsning till alla svenska studenter och uppmana er att
kämpa mot privatisering av utbildningssektorn.
Chile utgör ett exempel som ni inte bör följa. I Chile påbörjades privatiseringen av utbildning och andra grundläggande
rättigheter för mer än 30 år sedan. Det har lett till fruktansvärda konsekvenser för den stora majoriteten av befolkningen.
Privatiseringen har segmenterat utbildningssektorns uppdelning
av människor i samhällsklasser, den har lett till dålig kvalité på
utbildningen och många familjer har tvingats skuldsätta sig hårt
för att bekosta sina barns utbildning. I den chilenska marknadsanpassade samhällsmodellen ses utbildning som en konsumtionsvara istället för en samhällelig rättighet som borde tillhöra
alla och inte ett fåtal.
Detta har framför allt lett till att de sociala ojämlikheterna i
Chile reproduceras. Marknadssystemet i vårt land har bidragit
andra områden. Kapitalismens globala kris gör att
staterna försöker rättfärdiga neddragningar av sociala utgifter och privatisera utbildningen.
till att Chile är ett av världens mest ojämlika länder. Det vill vi
Vi önskar er mycket styrka, utbildning måste res-
inte ska hända i fler länder. Vi vill inte att ni tillåter att en rättig-
pekteras som en allmän rättighet inte bara i ett land
het så grundläggande som rätten till utbildning privatiseras. En
utan på global nivå för alla medborgare. Bara genom
gång vann ni rätten till utbildning, låt dem inte ta den ifrån er!
utbildning kan vi utvecklas fullt ut och bilda oss
Från Chile uppmanar vi därför er att kämpa, att ni enar er, inte
som medborgare med samhällsansvar och förmåga
bara studenter emellan utan också med arbetare och lärare, för
att förändra samhället. Så försvara den rätten ända
att bromsa privatiseringarna både i utbildningssektorn och på
till slutet!
20 Pergite #2/2011
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards