1
Legala handboken.............................................................................................................. 3
Introduktion
Immaterialrätt
Upphovsrätt
Allmänna handlingar, sekretess och personuppgifter
Förvaltningslagen
Ansvar för elektroniska anslagstavlor
3
3
3
4
4
5
Kortfattat om lagar & regler
6
Vilka lagar behöver jag känna till och kunna tillämpa?
6
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
8
Tryckfrihetsförordningen (TF)
9
Offentlighetsprincipen
10
Begreppen ”handling” och ”allmän handling”................................................................... 10
Begreppet ”förvarad” ......................................................................................................... 10
Begreppet ”inkommen” ..................................................................................................... 11
Begreppet ”upprättad” ....................................................................................................... 11
Undantag – handlingar som inte är allmänna.....................................................................11
Begäran om utlämnande – hur går det till? ............................................................................ 12
Är ditt digitala kursmaterial verkligen en allmän handling?.............................................. 12
Kan jag be honom återkomma om en vecka? .................................................................... 13
Han vill att jag gör kopior på allt material – måste jag det? .............................................. 13
Kan den som önskar få en handling utlämnad vara anonym?............................................ 13
Kan upphovsrättsligt skyddade verk vara allmänna handlingar?....................................... 14
Sekretesslagen (SekrL)
15
Olika former av sekretess....................................................................................................... 15
Sekretess till skydd för enskild person............................................................................... 15
Särskild insynsrätt..............................................................................................................15
Prövning av sekretess – en uppgift för experter................................................................. 16
Sekretess mellan myndigheter ........................................................................................... 16
Regler för registrering............................................................................................................ 16
Rutiner för diarieföring ..........................................................................................................17
Flera skäl bakom diarieföring ............................................................................................ 17
Registrering av handlingar – den anställdes ansvar ........................................................... 17
Vilka regler gäller för arkivering och gallring av min e-post?........................................... 17
Förteckningar över din e-post är en allmän handling ........................................................ 17
Hur sköter jag min e-post för att underlätta en utlämning av allmänna handlingar? ......... 17
Personuppgiftslagen (PuL)
18
Arkivlagen (AL)
20
Digital arkivering ................................................................................................................... 20
Lagen om elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen)
22
Upphovsrättslagen (URL)
23
Förvaltningslagen (FL)
23
Frågor och svar om;
24
Kursadministration
24
Upphovsrätt............................................................................................................................ 24
Generella frågor .................................................................................................................24
Upphovsrätt till studentarbeten .......................................................................................... 24
Offentlighet & sekretess ........................................................................................................ 25
Personuppgifter & förvaltning ............................................................................................... 25
Ansvar för elektroniska anslagstavlor.................................................................................... 27
Undervisning
29
Upphovsrätt............................................................................................................................ 29
2
Grundläggande frågor ........................................................................................................ 29
Skydd av material .............................................................................................................. 29
Användning av upphovsrättsligt skyddat material............................................................. 32
Upphovsrätt till lärares material.........................................................................................43
Upphovsrätt till studentarbeten .......................................................................................... 50
Upphovsrätt till gemensamt skapat och sammanställt kursmaterial .................................. 51
Vem är ansvarig? ............................................................................................................... 52
Påföljder? ........................................................................................................................... 53
Offentlighet & sekretess ........................................................................................................ 54
Personuppgifter & förvaltning ............................................................................................... 56
Ansvar för elektroniska anslagstavlor.................................................................................... 58
Datasäkerhet........................................................................................................................... 60
Examination
61
Datasäkerhet........................................................................................................................... 61
Arkivering & gallring
64
Ordlista
66
Juridiska termer och begrepp ................................................................................................. 66
Andra termer & förkortningar (för datatermer se även Svenska Datatermgruppen
http://www.nada.kth.se/dataterm/ )........................................................................................ 85
Länkar och litteraturtips
Länktips:
Övriga länkar och referenser till bakgrundstexter
Lästips:
Lagtext och rättsfall
88
89
88
88
88
3
Legala handboken
Introduktion
Nätbaserade utbildningar ger upphov till en rad juridiska frågor. Det rör sig om rättsfrågor förknippade
med det material och information i övrigt som utbildningen kommer att bestå av. Nätbaserade
utbildningar aktualiserar främst överväganden kring rätten till material, användning av material, ansvar
för visning av material samt gallring av material.
Immaterialrätt
Det material som tas fram vid universitet och högskolor är många gånger skyddat av immaterialrätten.
Immaterialrätten skapar incitament till utveckling genom att ge konstnärer, författare, uppfinnare etc.
ett skydd till sina intellektuella prestationer. Immaterialrätten består av ett system av skilda lagar som
ger innehavaren en uteslutande, men begränsad, ensamrätt till vissa prestationer, bl.a. genom att:
• upphovsrättsliga verk skyddas genom lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
(1960:729),
• kännetecken genom varumärkeslagen (1960:644) och firmalagen (1974:156),
• design genom mönsterskyddslagen (1970:485), och
• uppfinningar genom patentlagen (1967:837).
Upphovsrätt
Det material som används vid distansutbildning omfattas många gånger av upphovsrätten.
Upphovsrätten är ett efterbildningsskydd, som innebär att den inte ger skydd mot ett identiskt eller
väsentligen identiska verk som skapats av någon annan utan kunskap om det första verket. De verk
som skyddas av upphovsrätten är exempelvis målningar, bilder, skisser, fotografier, musik, noter,
seriefigurer, tidningsartiklar, texter, broschyrer, tekniska ritningar, böcker, datorprogram och
databaser.
I lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk finns även bestämmelser som ger skydd åt
utövande konstnärer (t.ex. skådespelare och musiker), upptagningar av ljud och rörliga bilder, film­
och videoproducenter, radio- och TV-utsändningar, katalogproducenter, fotografier, titlar och
klassiska verk. Dessa brukar benämnas som närstående rättigheter.
Verk har ett upphovsrättsligt skydd under upphovsmannens livstid plus 70 år efter hans dödsår. De
upphovsrätten närstående rätterna varar i 50 år från att de utfördes eller från den tidpunkt de gjordes.
Det finns också ett särskilt skydd för kataloger och sammanställningar, som ger katalogproducenten ett
skydd mot utdrag och återanvändning under 15 år från offentliggörandet.
Upphovsrätt uppkommer automatiskt, genom att ett verk skapas och i fråga om närstående rätter
genom att en prestation manifesteras. För att ett alster skall omfattas av det upphovsrättsliga skyddet
skall det ha ett visst mått av självständighet och originalitet, s.k. verkshöjd. Detta är inte fråga om ett
kvalitetskrav, utan även "dåligt" skapande skyddas. Alltför enkla och banala alster skyddas emellertid
inte alls. Kraven på självständighet och originalitet brukar dock sättas mycket lågt. Det innebär i
praktiken att det mesta som skrivs, målas eller på annat sätt skapas är skyddat av upphovsrätten.
Upphovsrätten tillkommer initialt alltid en fysisk person. Om flera upphovsmän har samarbetat för att
skapa ett verk och de enskilda bidragen inte kan urskiljas som självständiga verk, har upphovsmännen
gemensam upphovsrätt till verket.
4
Upphovsrätten består av två delar, en ekonomisk del och en ideell del. Rätten kan sedan överföras, helt
eller delvis, till annan fysisk eller juridisk person med de begränsningar som följer rörande den ideella
rätten. Vidare kan förvärvaren av upphovsrätt inte överlåta rätten vidare utan avtal härom (samtycke).
Upphovsrätten kan som sagt övergå till annan och det sker antingen genom att den överlåts
fullständigt (säljs) eller upplåts för viss användning (licensieras). Upphovsrättens övergång och
omfattningen av nyttjanderätten beror på avtalets innehåll.
Ett intrång i en upphovsmans rätt utlöser en rad sanktioner (förbud, ekonomisk ersättning, skadestånd,
beslag samt straff). Sanktionernas kraft beror både av vad som har utnyttjats och hur det har utnyttjats;
om det sker uppsåtligt, oaktsamt, med eller utan vetskap om att det som utnyttjats var skyddat av
upphovsrätten.
Allmänna handlingar, sekretess och personuppgifter
Distansutbildningar vid universitet och högskolor kan innehålla allmänna handlingar. Det gör att den
som arbetar med detta måste kunna avgöra vad som skall vara att betrakta som förvarat, inkommet,
upprättat m.m., se vidare tryckfrihetsförordningen. Detta gäller eftersom universitet och högskolor är
myndigheter. Även sekretesslagens bestämmelser om bl.a. registrering av allmänna handlingar måste
uppmärksammas.
Den grundläggande principen är att allmänna handlingar skall diarieföras. Det är inte helt självklart
hur man bäst åstadkommer detta i datorbaserade informationssystem, men målet är alltid en s.k. ”god
offentlighetsstruktur”. Detta innebär att Allmänna handlingar, för vilka sekretess inte gäller kan, t.ex.
genom olika systemstrukturer och programrutiner, hållas så ordnade att det utan svårighet kan
fastställas om handling har kommit in eller upprättats. Denna möjlighet skall dock inte uppfattas som
om att det inte skulle finnas behov av (kompletterande) diarieförings- och arkiveringsrutiner med sikte
på digital information.
Det material som universitet och högskolor hanterar innehåller många gånger personuppgifter.
Hantering av personuppgifter skall ske i enlighet med personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser.
Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandling av
personuppgifter. Personuppgiftslagen föreskriver i vilka fall och under vilka förutsättningar
personuppgifter får behandlas. Innan en myndighet lämnar ut allmän handling innehållande
personuppgifter måste man ta ställning till om sekretess, se vidare sekretesslagen (1980:100). Det
myndigheten närmare bestämt har att bedöma är huruvida de personuppgifter som ingår i den
allmänna handlingen (ev. flera handlingar) efter utlämnandet kan komma att behandlas i strid med
personuppgiftslagen (sekretesslagen 7 kap 16 §).
Förvaltningslagen
Nätbaserad utbildning aktualiserar på samma sätt som traditionell utbildning tolkning och tillämpning
av förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser.
Om ett ärende t.ex. tillförs information tillgänglig via Internet omfattas uppgifterna som huvudregel av
det som en part har rätt att få del av. Förvaltningslagen uppställer numera som krav även att
myndigheter skall kunna kommunicera med medborgarna via e-post (och fax). Denna förändring av
förvaltningslagen förhindrar dock inte att pappershandlingar och traditionell post används i de fall där
kommunikationen måste vara skriftlig eller det i övrigt finns formkrav. Det finns alltså anledning för
universitet och högskolor att vara medveten om att utnyttjandet av myndighetens e-postfunktioner kan
komma att bli förknippat med en elektronisk svarsskyldighet.
5
Ansvar för elektroniska anslagstavlor
Ansvarsfrågor i IT-miljö är en viktig fråga och ansvaret för elektroniska anslagstavlor regleras i lagen
(1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, den s.k. BBS-lagen (BBS= Bulletin Board
System). Med elektronisk anslagstavla förstås i BBS-lagen olika former av tjänster som avser
elektronisk förmedling av meddelanden. Det innebär i praktiken all kommunikation som på något vis
förmedlar meddelanden elektroniskt (dock ej e-postkommunikation). Med meddelanden avses inte
bara text, utan även ljud och bilder.
Från BBS-lagens tillämpning undantas bl.a. den som tillhandahåller en tjänst inom en myndighet eller
mellan myndigheter. Är däremot en distansutbildning öppen för var och en blir lagens skyddsregler
tillämpliga. Detsamma gäller om forumet är slutet i sig , d.v.s. när inloggning krävs, men att var och
en kan (efter godkännande av institutionen) bli medlem av det slutna systemet.
Enligt BBS-lagen har den som tillhandhåller en elektronisk anslagstavla även ansvar för den, vilket
kommer till uttryck genom en skyldighet att hålla tjänsten under uppsikt. Vidare skall information om
tjänsten lämnas till alla som ansluter sig. Denna informationsplikt omfattar uppgift om vem som
tillhandahåller tjänsten (universitet/högskola/institution), samt en förklaring om i vilken utsträckning
som inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra. Informationen bör ges till användaren när han
första gången använder tjänsten. Det sker lämpligen genom att informationen lämnas på en naturlig
plats på själva anslagstavlan, exempelvis när en besökare ”klickar” eller loggar in på den.
Vidare har den som tillhandahåller den elektroniska tjänsten en skyldighet att hålla uppsikt över
meddelanden (uppsiktsskyldighet) samt att ta bort vissa meddelanden (gallringsskyldighet). Det skall
vara fråga om meddelanden vars information innebär uppvigling, hets mot folkgrupp,
barnpornografibrott, olaga våldsskildring, samt gör intrång i annans upphovsrätt. Skyldigheten att
gallra gäller endast om det är ”uppenbart” att det är fråga om ett straffbart meddelande, något som får
avgöras med hänsyn till om tillhandahållaren uppfyllt sin uppsiktsskyldighet. Det är bara uppsåtliga
och grova oaktsamma överträdelser av gallringsskyldigheten som är straffbara. I ringa fall döms man
inte till ansvar.
6
Kortfattat om lagar & regler
Vilka lagar behöver jag känna till och kunna tillämpa?
Före 1974 hade Sverige fyra grundlagar, regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO),
successionsordningen (SO) och tryckfrihetsförordningen (TF). Den nya regeringsformen från 1974
medförde att riksdagsordningen inte längre är en grundlag utan att den har en mellanställning mellan
grundlag och vanlig lag. År 1991 tillkom Sveriges yngsta grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Regeringsformen och riksdagsordningen behandlar i första hand reglerna för de högsta statsorganen,
regeringen och riksdagen, deras maktbefogenheter samt deras förhållande till varandra och till
medborgarna. I regeringsformen finns de s.k. grundläggande fri- och rättigheterna uppräknade.
Att universitet och högskola är myndigheter följer också av Regeringsformen.
Förutom regeringsformen och riksdagsordningen så är det främst tryckfrihetsförordningen (TF) och
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som du som använder Internet i undervisningen behöver känna till
och kunna tillämpa.
Men, det finns fler lagar som reglerar användningen av databehandlad information och Internet­
publicering, som du som jobbar med nätbaserad utbildning behöver ha kunskap om, nämligen;
•
•
•
•
•
•
upphovsrättslagen (URL), och övrig upphovsrättslagstiftning
personuppgiftslagen (PuL, som ersatte datalagen 1998/2001)
lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (även kallad BBS-lagen),
sekretesslagen (SekrL)
arkivlagen och (AL)
förvaltningslagen (FL).
Vi får inte heller glömma offentlighetsprincipen, som Sverige agerat för i EU-sammanhang. Den är till
för att ge dig insyn i och kontroll över förvaltningen och är inskriven i tryckfrihetsförordningens 2
kapitel. Offentlighetsprincipen är en viktig hörnsten i vår demokrati, där Internet även fått en särskild
betydelse. Man brukar säga att Internet ger oss ett öppnare Sverige, framför allt genom att det
underlättar dina och pressens möjligheter att ta del a vad som händer i offentlig verksamhet.
Men, det finns också en del baksidor för dig som jobbar med nätbaserad distansutbildning eller annan
utbildning som använder Internet som stöd för lärande och kommunikation. Offentlighetsprincipen gör
det nödvändigt att tänka efter före. Du bör t ex alltid informera dina studenter om att du kan behöva
lämna ut innehållet i deras kurswebbar, inklusive deras inlägg och frågor om någon skulle efterfråga
detta med hänvisning till offentlighetsprincipen. Därför är det viktigt att tänka på vad som publiceras
på en kurswebb. Att hemsidorna är lösenordsskyddade är inte detsamma som att de är fria från insyn
eller kan undantas från offentlighetsprincipen.
Kom också ihåg att kunskapen om lagar och regler är färskvara. Genom rättstillämpningen tolkas och
prövas innehållet i lagstiftningen samtidigt som nya föreskrifter tillkommer ständigt. Idag är detta
särskilt sant för de lagar som reglerar digital informationshantering, där framför allt
upphovsrättslagstiftningen, just nu genomgår en större omarbetning och uppdatering internationellt.
Även arkivlagstiftningen är föremål för översyn och anpassning till IT. Det bästa sättet att hitta aktuell
lagtext är därför att besöka riksdagens hemsida på Internet, http://www.riksdagen.se/debatt. Klicka på
”författningar i fulltext” under rubriken ”Lagar och Förordningar”.
Alla regler meddelas inte genom lag. Riksdagen kan enligt regeringsformen ge regeringen
bemyndigande i en lag att meddela förordningar om t.ex. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
jakt, fiske, djurskydd, undervisning och utbildning. Du hittar dem i fulltext på samma adress på
Riksdagens hemsida För att enklast hitta myndigheters föreskrifter, gå till den gemensamma
7
ingångssidan för det offentliga rättsinformationssystemet. Adressen är http://www.lagrummet.gov.se
Klicka på ”myndigheter” i vänsterspalten och välj den myndighet du söker.
Ibland händer det att olika regler, t.ex. en lag och en förordning eller en svensk lag och en EG-rättsakt,
strider mot varandra. Det finns flera s.k. rättsgrundsatser, vilka har utvecklats genom bl.a. sedvänja,
som talar om hur vi skall agera i sådana situationer.
I konflikter mellan regler på olika nivåer, t.ex. mellan en lag och en förordning, gäller alltid den högre
regeln framför den lägre, dvs. en grundlag alltid före en lag och en lag alltid före en förordning. EG­
rätten har dock alltid företräde framför de nationella reglerna så länge EG-rätten har ett fri- och
rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen.
Om en äldre regel står emot en yngre tar den senast tillkomna regeln över. Om en bestämmelse
reglerar ett speciellt förhållande, en s.k. specialregel, har den företräde framför en regel av mer allmän
karaktär.
Genom att studera de frågor och svar som tas upp på denna hemsida kan du också lära dig mer om hur
du som arbetar med nätbaserad utbildning eller utbildningar som har IT-stöd, kan och bör agera för att
undvika problem. Till exempel när det gäller ansvar för nätbaserade diskussionsforum och publicering
på Internet. Men, låt oss börja med en kort sammanfattning av innehållet i de viktigaste lagarna när det
gäller Internetanvändning i högskoleutbildning.
8
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Våra demokratiska principer bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Yttrandefriheten
har därmed en central ställning i svensk demokrati och finns även inskriven i Artikel 10 i Europeiska
konventionen för de mänskliga rättigheterna. Den är en grundläggande rättighet för var och en och
innebär att du som medborgare i Sverige och EU har rätt att framföra, sprida och ta emot information,
åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.
Fri åsiktsbildning förutsätter yttrandefrihet och informationsfrihet och detta oberoende av vilket
medium som används. Detta innebär att yttrandefriheten också gäller meddelanden som överförs i
olika kommunikationsnät, t.ex. inlägg i diskussions- och nyhetsgrupper som är öppna för allmänheten.
Yttrandefriheten ingår som moment i alla de andra friheter som tas upp i 2 kap. 1 § första stycket
regeringsformen. Friheten att yttra sig i tryckt skrift regleras närmare i tryckfrihetsförordningen (TF),
medan friheten att yttra sig i radio, TV, filmer, video, ljudupptagningar m.m. behandlas i
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Det särskilda grundlagsskydd som stadgas i tryckfrihetsförordningen (TF) och som i väsentliga delar
har överförts till yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det krävs dubbel täckning vid kriminalisering av
handlingar som omfattas av grundlagsskyddet. Dubbel täckning betyder att handlingarna dels ska vara
kriminaliserade i TF eller YGL, dels i vanlig lag, oftast brottsbalken, för att kunna vara straffbara. De
brott som omfattas är bl.a. brott mot rikets säkerhet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga
våldsskildring, förtal och förolämpning. Upphovsrättsintrång innebär inte tryckfrihetsbrott eller
yttrandefrihetsbrott, eftersom man gör undantag för upphovsrättens tillämpning i både TF 1:8 och
YGL 1:12.
Begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten får aldrig gå längre än vad som är nödvändigt
med hänsyn till ändamålet. Som exempel på begränsningar anges i motiven till bestämmelsen just skydd
för upphovsrätten och rättigheter närstående denna. Vid utformningen av upphovsrätten ska därför beaktas
vikten av vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i bl.a. politiska, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter står det skrivet.
Detta innebär dock inte att du fritt kan ladda hem och använda texter och bilder från Internet i din
undervisning eller på en kurswebb. Inom högskolan är det faktiskt ännu krångligare att använda sig av
digitalt än av tryckt material i undervisningen. Detta beror på att digitalt publicerat material inte omfattas
av det kopieringsavtal, som alla svenska lärosäten är anslutna till. Du har som lärare inte rätt att skriva ut en
hemsida eller artikel du hittat på nätet och kopiera upp den och dela ut den till dina studenter (finns artikeln
i tryckt form går det dock bra att kopiera denna). Däremot kan du informera studenterna om adressen till
hemsidan (t ex genom att lägga en länk från kurswebben) och uppmana dem att skriva ut innehållet för eget
bruk (eller läsa det direkt på skärmen). Läs mer om detta under avsnittet om upphovsrätt samt om hur du
löser olika situationer i de frågor och svar som rör upphovsrätt.
9
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Tryckfrihet är den rätt som alla har att fritt yttra sig i tryckta skrifter, t ex böcker och tidningar. Om en
tryckt skrift innehåller något brottsligt är det bara en person som kan straffas för detta – i regel den
ansvarige utgivaren eller författaren. Alla andra som bidrar till att en tryckt skrift får ett brottsligt
innehåll går därför i princip fria. Det gäller också den som lämnar uppgifter som publiceras i den
aktuella skriften. Man säger att det gäller meddelarfrihet för uppgiftslämnaren.
Meddelarfriheten gäller alla, även anställda inom universitet och högskola. Det innebär att anställda
vid ett universitet har rätt att – i syfte att åstadkomma publicering – lämna ut även sekretessbelagda
uppgifter, uppgifter som annars omfattas av tystnadsplikt. Men, meddelarfriheten är inte total. Det är
exempelvis inte tillåtet att lämna ut uppgifter för publicering om man därigenom gör sig skyldig till ett
allvarligt brott mot rikets säkerhet. Det är heller inte tillåtet att med avsikt lämna ut originalexemplar
av allmänna handlingar som är hemliga (se även Sekretesslagen).
Den förste januari 2003 ändrades grundlagen. Numera går det att formellt reglera ansvaret för vad som
publiceras på webben genom att utse en ansvarig utgivare för hemsidor som inte är interaktiva, på
samma sätt som för en tidning eller en periodisk tidskrift. Detta innebär i så fall att Rektor blir ytterst
ansvarig för all webbrelaterad verksamhet vid högskolan/universitetet, även för dina/era kurswebbar.
Högskolan måste dock ha ansökt om grundlagsskydd och anmält en ansvarig utgivare hos Radio och
TV-verket (kostar f.n. 2000 kr) för att detta ska gälla.
Tidigare har Justitiedepartementet hävdat att skyddet inte ska gälla för privatpersoners hemsidor, men
Radio och TV-verket gör en annan tolkning av lagen. Även privatpersoner kan därför grundlagsskydda
sina hemsidor idag.
Eftersom TF sätter PuL ur spel, kan detta användas som ett sätt att kringgå lagen för att kunna
publicera personuppgifter på webben utan samtycke. Men, även om detta är möjligt så är det viktigt att
ha full kontroll över vad som skrivs på universitetets samtliga officiella och privata hemsidor, även
lösenordsskyddade hemsidor. Publicering av text, bild, fotografier, teckningar, grafik, illustrationer,
ljud, ska alltid följa gällande upphovsrättslagstiftning (för mer information se avsnittet om
upphovsrätt). Den säger t ex att upphovsmannen alltid har ensamrätt att bestämma över sin text och
sina bilder, om inte annat överenskommits i ett avtal (t ex med ett förlag), och du måste därför fråga
om lov innan publicering sker.
Publicering av material som innebär, upphovsrättsintrång, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott,
olaga våldsskildring, förtal och förolämpning är alltid straffbart. Rektor kan, trots att han inte känner
till eller har medverkat i en publicering, därför riskera att bli straffad. Bestämmelserna i YGL och TF
bygger nämligen på principen om ensamansvar, vilket innebär att endast en av de personer som
medverkat till publiceringen kan straffas. Dessutom är ansvaret successivt vilket betyder att ansvaret i
första hand vilar på den som står närmast brottet, t ex utgivaren. Slutligen är ansvaret formellt vilket
innebär att det vilar på den som anges som ägare eller ansvarig utgivare enligt TF eller YGL (d.v.s.
rektor om det gäller en högskolas webbplats). Flera högskolor har nu utsett webbansvariga personer
som har till uppgift att kontinuerligt gå igenom och se till så att innehållet inte strider mot befintliga
lagar och regler. Ta därför reda på hur det förhåller sig på din arbetsplats.
10
Offentlighetsprincipen
Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska, enligt 2 kapitlet 1 § i
tryckfrihetsförordningen (TF), varje medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt
får begränsas endast om det gäller rikets säkerhet, för att förebygga eller beivra brott eller skydda
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.
Offentlighetsprincipen är grundläggande för hela den offentliga förvaltningen i Sverige. Dess
egentliga syfte är att stärka medborgarnas insyn i och kontroll över förvaltningen och rättsskipningen,
inom offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen omfattar ett antal skilda grundlagsskyddade
rättigheter för allmänheten som;
•
•
•
•
rätten att närvara vid sammanträden med beslutande politiska församlingar
rätten att närvara vid domstolssammanträden
rätten till yttrandefrihet och meddelarfrihet
rätten att ta del av ”allmänna handlingar ”
Genom dessa rättigheter kan exempelvis effektiviteten och rättssäkerheten i skatte- och
avgiftsfinansierad offentlig verksamhet fortlöpande granskas och debatteras, av media och enskilda.
Att detta är av avgörande betydelse för ett demokratiskt rättssamhälle är en uppfattning som är mycket
djupt rotad i svensk förvaltningstradition.
Ett universitet är en statlig förvaltningsmyndighet. För universitetens del gäller t ex ett särskilt krav i
högskolelagen om samverkan med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet –
dens k tredje uppgiften. Såväl universitetets som andra myndigheters arbete med att via Internet och
egna hemsidor göra den ”egna kunskapen” tillgänglig för alla bör ses mot denna bakgrund.
Allmänhetens insyn i offentlig förvaltning har sitt ursprung i frihetstiden och 1766 års
tryckfrihetsförordning. I dag kommer dessa rättigheter till uttryck i Regeringsformen (RF),
Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Insynsrättens faktiska betydelse
regleras av vad som i TF beskrivs som allmänna handlingar och av Sekretesslagen.
Den offentliga insynsrätten enligt TF avser egentligen alla de uppgifter ett universitet förfogar över.
Från personrelaterade uppgifter som namn, personnummer, betyg, lön och andra ekonomiska
uppgifter, till uppgifter om myndighetens inköpsavtal eller om innehållet i anmälningar, skrivelser,
utredningar, rapporter och beslut.
Begreppen ”handling” och ”allmän handling”
Enligt TF är en handling en framställning i skrift eller bild – men också en upptagning som kan läsas,
avlyssnas eller uppfattas med hjälp av något tekniskt hjälpmedel. Ordet ”handling” betecknar alltså
inte enbart ett papper med skrift eller bilder på, utan också t ex en video- eller bandinspelning eller den
registrering som sker på en hårddisk, diskett eller CD-skiva. Detta beskrivs också som ”medieburen
information”. För att en handling ska bli en allmän handling krävs både att handlingen förvaras hos
universitetet (/myndigheten etc.) och att handlingen enligt särskilda regler kan anses vara inkommen
eller upprättad vid universitetet (/myndigheten etc.).
Begreppet ”förvarad”
Beträffande pappersdokument av skilda slag är det ofta lätt att avgöra när de enligt TF skall anses vara
förvarade hos universitetet (/myndigheten etc.). Så snart någon av universitetets anställda har eller kan
få fysisk tillgång till dem (vanligen inom universitetets lokaler men även utanför – t ex vid hemarbete
11
eller tjänsteresa) kan man i praktiken utgå från att förvaringskravet är uppfyllt. Observera att det
saknar betydelse om handlingen i sig är diarieförd eller inte.
När det gäller elektroniskt lagrad information kan det ibland vara svårare att avgöra vad som kan anses
vara förvarat. Detta gäller särskilt sammanställningar av olika elektroniska uppgifter som ännu inte
finns framtagna i läsbar form, exempelvis från LADOK och andra datasystem som universiteten
förfogar över.
Med hjälp av lagrad information kan genom speciella körningar särskild information skapas.
Vägledande vid en prövning är den s.k. likställighetsprincipen. Denna innebär att det som är
tillgängligt för universitetet att göra beträffande ”potentiella” handlingar skall också vara tillgängligt
för allmänheten. Detta gäller under förutsättning av att den tekniska sammanställningen kan ske
genom s.k. rutinbetonade åtgärder. Universitet och högskolor är också skyldiga ”att gentemot en
enskild person, i förekommande fall, dels kunna anpassa tillgängliga standardprogram och göra
nödvändiga bearbetningar av data som kan vara uppdelat i skilda register, dels framställa nya
datorprogram – om detta kan ske genom en enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader”.
När det gäller elektroniskt lagrad information kan det i vissa fall dock vara förbjudet att ta fram
”potentiella” handlingar som direkt eller indirekt kan knytas till en person – även om det skulle kunna
göras genom rutinmässiga åtgärder (jämför med PuL).
Begreppet ”inkommen”
En handling är inkommen när den anlänt till universitetets lokaler eller på annat sätt tagits emot av
behörig person (även om mottagandet sker utanför universitetet – t ex vid deltagandet i ett projektmöte
på annan ort). Det saknar också betydelse om handlingen är diarieförd eller inte.
Angår den inkomna handlingen verksamheten vid universitetet är det en allmän handling, trots att den
kan ha adresserats till en bestämd person. Avsändaren kan självfallet vara vem som helst; en annan
myndighet (t ex ett annat universitet), ett företag eller en enskild person. Det saknar också normalt
betydelse om ”handlingen”, informationen/uppgifterna från avsändarens synpunkt framstår som ett
utkast, förslag eller liknande eller som en färdig produkt.
Begreppet ”upprättad”
I TF finns många regler om när en handling anses vara upprättad. Principen är att en handling som vi
själva framställer– blir allmän när den fått sin slutliga utformning. En handling blir normalt upprättad
när vi skickar iväg expedierar den (utanför universitetet). Detta gäller vanligen oavsett i vilket skick
den befinner sig i – om den är en färdig produkt eller om den enbart utgör ett utkast eller förslag. Ett
tentamensresultat blir offentligt antingen då examinator vid tentamensgenomgång meddelar resultat
muntligen eller när resultat anslås vid studerandeexpeditionen eller blir tillgängligt via Studentportalen
eller distribueras genom e-post.
Handlingar som inte skickas iväg – t ex interna remissyttranden anses upprättade i lagens mening när
ärendet som sådant blivit slutbehandlat. Handlingar som inte hör till något bestämt ärende betraktas
som upprättade när de justerats eller färdigställts på annat sätt.
Undantag – handlingar som inte är allmänna
Utkast och koncept som utarbetas inom universitetet (till utredningar, framställningar, beslut m.m.) är
inte allmänna handlingar, under förutsättning att de inte tas om hand för arkivering (se avsnittet om
Arkivlagen för mer information om arkivering). Ett utkast till en utredning eller beslut kan för
beredning och synpunkter även remitteras till såväl andra myndigheter som enskilda för yttrande, utan
att handlingen för den skull blir allmän. Minnesanteckningar är inte heller allmänna handlingar, under
12
förutsättning att de inte innehåller uppgifter av betydelse för ärendet och som inte återfinns i det
dokument som expedierats eller slutjusterats eller att de i praktiken är att jämställa med protokoll.
Detta innebär att mycket av det som vi fortlöpande noterar för egen del och behåller i notisblock,
pärmar eller som noteringar i dator eller dylikt i sig aldrig utgör allmänna handlingar. Begreppet
”minnesanteckning” ska dock inte blandas samman med begreppet ”tjänsteanteckning ”. En
tjänsteanteckning är den skriftliga information som den som är ansvarig för visst ärende själv aktivt
tillför ärendet. En formell tjänsteanteckning är en allmän handling och skall diarieföras under det
aktuella ärendet.
Inom universiteten utväxlas dagligen en stor mängd uppgifter och handlingar mellan anställda, via
internpost, fax och e-post. Eftersom ett universitet betraktas som en enda sammanhängande
myndighet, oavsett uppdelningen i fakulteter, institutioner, administrativa enheter m.m., så medför inte
intern kommunikation att uppgifterna blir att betrakta som ”inkomna ” eller ”upprättade ”. I stället
gäller huvudregeln att sådana uppgifter inte är allmänna förrän frågan blivit slutbehandlad av behörigt
organ eller behörig tjänsteman. Även om offentlighetsprincipen inte gäller för nämnda handlingar,
hindrar det inte att utlämnande av sådana uppgifter ändå kan ske i många fall, under förutsättning att
universitetet därmed inte bryter mot någon sekretessregel. Om däremot ovan beskrivna handlingar
sänds iväg utanför universitetet, t ex till andra universitet eller något av universitetets bolag (t ex
universitetets holdingbolag), anses de dock vara expedierade och blir då att betrakta som allmänna
handlingar.
Begäran om utlämnande – hur går det till?
En dag, när du just är på väg hem ifrån institutionen, blir du uppringd av en person som begär att få se
alla inlägg som gjorts av studenterna i din 10 poängs kurs i Mellanösternpolitik. Han hävdar att
materialet är allmän handling som han har rätt att få se och vill komma upp till dig direkt. Klockan är
fem och de flesta har gått, även prefekten. Du ångrar att du lyfte på luren, och undrar för dig själv vem
som ringt. Du tänker att kursen just nu är inne i ett intensivt skede där studenterna haft i uppgift att
debattera olika aktuella frågeställningar. Du har även använt dig av rollspel som metod för att försöka
levandegöra aktuella problem och kulturella skillnader i mellanöstern. Med hjälp av videokonferens
har studentgrupper på olika orter fått spela olika parter som suttit runt ett förhandlingsbord för att
avgöra viktiga beslut. Videokonferensen har både föregåtts och efterföljts av en debatt på kurswebbens
diskussionsforum. Videoinspelningarna finns lagrade på universitetets server och inläggen på
kurswebben. Detta för att du tillsammans med dina kollegor ska kunna gå igenom och betygsätta hur
trovärdigt studenterna spelat sina roller och hur insatt de debatterat olika frågeställningar. Du inser
snabbt att både inspelat material och de inlägg som gjorts kan missuppfattas och vara känsliga att
lämna ut. Speciellt då flera av dina studenter har sina rötter i mellanöstern. Vad svarar du? Kan du
neka att lämna ut materialet och i så fall på vilka grunder?
Är ditt digitala kursmaterial verkligen en allmän handling?
Var och en – för universitetet helt okända människor men också universitets egna anställda samt
antagna studenter – har rätt att ta del av de allmänna handlingar som finns vid universitetet. Detta
under förutsättningen att uppgifterna/handlingarna inte är sekretessbelagda.
Den som vill ta del av en allmän handling kan antingen vända sig direkt till den person som har
tillgång till handlingen eller till registratorn, berörd expedition eller till respektive chef och där
framföra sin begäran.
Den som begär att få ta del av en allmän handling behöver inte beskriva handlingen så noga, t ex
genom att ange datum eller diarienummer. Universitetet är dock inte skyldig att göra några omfattande
undersökningar för att ta fram handlingen om den sökande inte kan lämna närmare uppgifter om den.
Hon eller han har rätt att läsa originalhandlingen på stället om den inte är hemlig. Kan handlingen inte
uppfattas utan tekniskt hjälpmedel (t ex spelare för ljud- eller videoband eller dator) ska den tillfrågade
13
eller någon ansvarig inom enheten ställa sådan utrustning till förfogande. En handling får också
skrivas av, fotograferas eller spelas in.
Kan jag be honom återkomma om en vecka?
En begäran att få ta del av en allmän handling skall prövas skyndsamt. En bra tumregel är att om
handlingen inte omedelbart på ett enkelt sätt kan redovisas för den som begär det kan man dröja högst
en till två arbetsdagar med besked. Handlingen kan t ex användas på något sätt eller vara svår att
bedöma med hänsyn exempelvis till reglerna om sekretess.
Mer omfattande utlämnanden kan av arbetsorganisatoriska och tekniska skäl ta ytterligare ett fåtal
arbetsdagar i anspråk. Beträffande begäran om utlämnande av sammanställningar så begränsas
universitetets skyldighet att göra sådana till det som myndigheten med utgångspunkt i den egna
tekniska plattformen kan åstadkomma med ”rutinbetonade åtgärder”. Enligt Statskontoret kan det
normalt innebära att sammanställningsarbetet, eventuellt kombinerat med vissa justeringar av
befintliga datorprogram, åtminstone måste uppgå till några arbetstimmar.
Han vill att jag gör kopior på allt material – måste jag det?
Är en handling delvis hemlig skall de delar som inte är hemliga tillhandahållas i avskrift eller kopia.
Undantag för de nu redovisade reglerna kan göras om det finns ”betydande hinder”, d.v.s. om det i
princip är omöjligt för myndigheten att tillhandahålla själva handlingen. Det kan t ex vara om
handlingen är av fysiskt ömtålig natur eller när en sökande begär handlingar i sådan omfattning att
myndigheten genom utlämnande ”på stället” hindras att fullgöra andra arbetsuppgifter.
Den som vill ta del av en allmän handling har också rätt att mot avgift få en avskrift eller kopia på
handlingen. Avgiften får inte bestämmas godtyckligt utan skall debiteras i enlighet med reglerna i
avgiftsförordningen. Elektroniskt lagrade uppgifter behöver normalt bara lämnas ut i form av utskrift.
Från och med den 1 januari 2003 gäller att riksdagen kan lagstifta om krav på digitalt utlämnande av
allmänna handlingar. Det är alltså inget krav på någon grundlagsreglering. Någon sådan lagstiftning
har ock ännu inte kommit till stånd. I dagsläget är det viktiga därför att man på universitet och
högskolor känner till att offentlighetsprincipen inte omfattar krav på digitalt utlämnande. Om man som
en serviceåtgärd ändå väljer att lämna ut allmänna handlingar elektroniskt, måste man vara
uppmärksam på PuL:s grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter.
Ett utlämnande av en allmän handling kan i många fall göras direkt av den som tillfrågats. Är frågan
om utlämnande osäker på något sätt – t ex om sekretess kan gälla – ska ett beslut om utlämnande fattas
av den person inom enheten som har rektors delegation. Den som tillfrågats om handlingen kan också
känna sig osäker på om handlingen i fråga verkligen är en allmän handling. Om inte annat beslutats är
det vanligen prefekt eller enhetschef som i sådana fall ska fatta beslut.
Kan den som önskar få en handling utlämnad vara anonym?
Den som begär att få ta del av allmän handling får inte avkrävas besked om vem han eller hon är eller
vad kunskapen om innehållet i handlingen skall användas till. Att den enskildes identitet inte får
efterfrågas innebär inte att faktisk kunskap om denna identitet skulle omfattas av tystnadsplikt, bara att
någon närmare efterforskning inte får ske från universitetets eller dess anställdas sida.
Gäller det en handling som omfattas av sekretess, har dock den som företräder universitetet rätt att få
veta vem som vill ha handlingen och vad den skall användas till. Annars kan ställning inte tas till om
handlingen får lämnas ut. I sådant fall får den som begär att få ut handlingen antingen berätta om vem
han eller hon är och vad handlingen skall användas till – eller avstå från att få ta del av handlingen.
Beslut om att inte lämna ut en allmän handling – helt eller delvis – ska alltid vara skriftligt. Av
beslutet skall framgå motiven för beslutet och gärna en hänvisning till berörda paragrafer i TF eller
SekrL. Beslutet kan överklagas till kammarrätten av den enskilde och besked om denna rätt ska
lämnas av universitetet i en särskild överklagandehänvisning, tillsammans med avslaget.
14
Förutom skyldigheten att för enskilda personer tillhandahålla allmänna handlingar så är en myndighet
också skyldig att på begäran av enskild (t ex per telefon) lämna uppgifter ur allmänna handlingar (jfr
15 kap 4 § SL). Men enbart i den mån sekretess inte gäller eller att inget hinder möter med ”hänsyn till
arbetets behöriga gång” – En myndighet måste därför kunna lämna muntliga upplysningar till
allmänheten om innehållet i allmänna handlingar.
Kan upphovsrättsligt skyddade verk vara allmänna handlingar?
Bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. i TF innebär även att ett
upphovsrättsligt skyddat verk som lämnas in till en myndighet kan bli en allmän handling. Den som
önskar ta del av en allmän handling har rätt att, förutom att ta del av handlingen gratis på stället, mot
fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den inte är hemlig. Vissa undantag
gäller ADB-upptagningar, kartor, ritningar och bilder m.m. Men, den enskilde har därmed ingen rätt
att sprida den allmänna handlingen vidare.
Ett känt exempel var då Scientologikyrkan för några år sedan fick sitt avgiftsbelagda studiematerial
tillgängliggjort för allmänheten. Detta skedde genom att materialet lämnades in till riksdagen och
regeringen. Därmed blev det en inkommen handling. Regeringen beslöt sedan – efter påtryckningar
från den amerikanska regeringen – att inte tillhandahålla materialet med hänvisning till en specifik
bestämmelse i sekretesslagen. Men, Riksdagen och Justitiekanslern höll samtidigt sina kopior
tillgängliga. Genom att kontinuerligt låta en av kyrkans medlemmar läsa de aktuella exemplaren
försökte Scientologikyrkans anhängare förhindra att allmänheten tog del av materialet. Materialet
gjordes emellertid tillgängligt via en enskilds webbplats. Webbplatsens innehavare ålades senare att
avlägsna materialet från webbplatsen samt att betala skadestånd till Scientologikyrkan för det
upphovsrättsintrång publicerandet på webbplatsen inneburit. Han hade nämligen inte rätt att sprida den
vidare.
15
Sekretesslagen (SekrL)
Sekretesslagen reglerar om en handling är offentlig eller hemlig Ordet sekretess betyder förbud att
röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller genom att en
allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt. Sekretesslagens 16 kapitel beskriver i detalj i vilka
situationer som uppgifter hos myndigheter kan hållas hemliga.
Sammanfattningsvis kan sägas att för universitetens del kan sekretesslagen endast utnyttjas i mycket
begränsad omfattning – främst för att skydda vissa personuppgifter hos utsatta personer (anställda eller
studenter), anbudsförfarande (inköp) samt vid datainsamling i forskningssyfte. Det finns egentligen
inga situationer där något material på en kurswebb skulle kunna hemlighållas, utan allt som publiceras
där är att betrakta som allmänna handlingar, som vem som helst vid begäran har rätt att ta del av.
Olika former av sekretess
Det finns tre typer. absolut, stark och svag sekretess.
• Absolut sekretess betyder att inga uppgifter under några förutsättningar får lämnas ut till andra än
de anställda som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete. Detta gäller t ex för uppgifter
i ännu inte avslutade upphandlingsärenden.
• Starkt sekretesskydd – sekretesskydd gäller i första hand och uppgiften får endast lämnas ut om
det står klart att så kan ske utan att visst men eller viss skada uppkommer.
• Svagt sekretesskydd – offentlighet gäller i första hand och uppgiften får endast sekretessbeläggas
om det kan antas att visst men eller viss skada kan uppstå.
Finns det inte stöd i sekretesslagen för att hemlighålla en handling så är den offentlig. Observera att
även en allmän handling som är hemlig ska diarieföras!
Regler med stark sekretess innebär att uppgifterna i de allra flesta fall måste hållas hemliga. Endast då
det står klart att ett utlämnande kan göras utan att någon lider skada eller men, får uppgiften lämnas ut.
Stark sekretess gäller t ex för uppgifter om anställdas och studenters personliga förhållanden hos
personalkonsulent, företagshälsovård, kurator/studievägledare eller hos personal inom Studenthälsan.
Regler med svag sekretess innebär att uppgifterna vanligen kan lämnas ut. Endast om man av någon
särskild anledning har skäl att anta att skada eller men skulle kunna uppstå, får uppgiften hemlighållas.
Svag sekretess kan t ex gälla för de inköpsavtal som universitetet tecknat med olika leverantörer.
Uppdragssekretess
Beträffande uppdragsverksamhet och även utförande av examensarbeten hos företag samt
uppdragsforskning gäller en särskild regel, bestämmelsen om s.k. uppdragssekretess (8 kap 9 §
SL).Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för sådana uppgifter som uppdragsgivaren (oftast
företaget) kan antas vilja hålla hemliga. Examensarbeten kan därmed sekretessbeläggas. Uppgifter ur
framlagda licentiat- och doktorsavhandlingar är däremot alltid offentliga, d.v.s. en allmän handling.
Sekretess till skydd för enskild person
Sekretess till skydd för en viss person gäller inte i förhållande till personen själv. Han eller hon kan
dessutom själva efterge sekretessen – helt eller delvis – så att uppgifter får lämnas till en annan enskild
eller till en annan myndighet.
Särskild insynsrätt
16
En part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet (t ex Överklagandenämnden för
högskolan) har i princip rätt att ta del av alla uppgifter i målet eller ärendet, oberoende av sekretess.
Bara i undantagsfall kan något hållas hemligt för en part. Domar och beslut får alltid lämnas till part
och är vanligen också offentligt tillgängliga. Även om motiven för en dom undantagsvis kan beläggas
med sekretess är alltid domslutet/motsvarande offentligt. Detta gäller även för beslut om disciplinära
åtgärder gentemot anställda (Personalansvarsnämnden) respektive studenter (Disciplinnämnden).
Prövning av sekretess – en uppgift för experter
Man bör komma ihåg att prövning av om eventuell sekretess faktiskt föreligger är en grannlaga fråga.
Det är ofta omständigheterna i det enskilda fallet som slutligen avgör. Frånsett de fall där det råder en
stark sekretess ska därför reglerna läsas så att det normala är att betrakta uppgifterna som offentliga.
Sekretess mellan myndigheter
Sekretess gäller också mellan myndigheter. Men även här finns ett antal undantagssituationer.
Sekretess hindrar t.ex. inte att uppgifter lämnas till en annan myndighet om det finns en föreskrift om
detta i lag eller förordning (t ex vittnesplikten inför domstol). Sekretess hindrar inte heller att en
uppgift lämnas till en annan myndighet som behöver uppgiften, t ex för omprövning av ett beslut eller
för tillsyn över den myndighet som har uppgiften eller för revision. Dessa undantagsmöjligheter
(utöver domstolar och överklagandeinstanser) gäller för universitetens och högskolornas del också i
förhållande till Högskoleverket och Riksrevisions- och Ekonomistyrningsverken. Med stöd av den s k
generalklausulen (14 kap 3 § SekrL)) kan ett universitet i många fall lämna sekretessbelagda uppgifter
till andra myndigheter då intresset av ett utlämnande väger över sekretessens skyddsintresse.
Både intern och extern hantering av hemliga uppgifter, framför allt dem som rör enskildas personliga
förhållanden, kan underlättas genom att uppgifterna vid utlämnandet helt avidentifieras. Detta kan vara
användbart t ex i kollegiala sammanhang, där det ofta finns ett legitimt intresse av att utifrån verkliga
exempel utveckla arbetssätt och rutiner till gagn för t ex pedagogisk utveckling eller utvecklingen av
administrativa funktioner.
Regler för registrering
I Sekretesslagen finns även bestämmelser om registrering av allmänna handlingar. Enligt SL ska
allmänna handlingar registreras utan dröjsmål när de inkommit till eller har upprättats hos
myndigheten. Den normala registreringsmetoden för ärenden är diarieföring. Men, vissa handlingar
förvaras/registreras oftast på annat sätt för att det är lämpligare t ex;
•
•
•
•
Studieadministrativa handlingar – som registreras i LADOK
Fakturor – som registreras i ekonomiredovisningssystemet AGRESSO
Protokoll från styrelser och råd – som arkiveras i kronologisk ordning.
Personaladminstrativa ärenden– som oftast hålls i särskilda register i alfabetisk ordning
Exempel på handlingar som är offentliga inom verksamheten ”Utbildning” är;
• Ansöknings- och antagningshandlingar, kursregistrering, kurs- och utbildningsplaner, litteratur­
listor, scheman, kursutvärderingar, inlämnade ”papers” och uppsatser, rättade tentor, tentamens­
uppgifter och facit, studieresultat och betyg, licentiat- och doktorsavhandlingar, anmälan om fusk
eller kränkning, beslut i disciplinärenden, beslut om undantag från obligatorium, begäran om
omprövning, studentklagomål och överklaganden.
Exempel på handlingar som är hemliga inom verksamheten ”Utbildning” är;
• Lärares och studenters psykosociala situation, uppgifter hos kurator, studievägledare eller hos
Studenthälsan, skyddade personuppgifter (i vissa fall), tentamensuppgifter (innan tentan har getts),
vissa examensuppgifter (hos företag om de begärt sekretess).
17
Exempel på handlingar inom verksamheten ”Utbildning” som inte är offentliga är;
• Lärares anteckningar, övningsuppgifter och andra underlag för den löpande undervisningen,
manus till läroböcker och artiklar (inom ramen för bisyssla), utkast till avhandlingar/motsvarande,
utkast till uppsatser och andra inlämningsuppgifter
Rutiner för diarieföring
Flera skäl bakom diarieföring
Diarieföring är inte endast ett verktyg för att uppfylla offentlighetsprincipens krav. Ärenden diarieförs
också för att skapa en snabbare och säkrare informationshantering inom universitetet. Därför diarieförs
ofta även interna ärenden där handlingarna ännu inte blivit allmänna. Diarieföringen i sig skapar heller
inte allmän handling. Att ärendet finns blir visserligen en offentlig uppgift. Universitetet/högskolan
behöver däremot inte lämna ut de interna handlingarna i ärendet innan ärendet är avslutat.
Registrering av handlingar – den anställdes ansvar
De flesta anställda inom universitet och högskola skriver själva sina skrivelser, manuskript och
rapporter. Det är också den anställdes ansvar att se till att alla handlingar i ett ärende registreras.
Utgående handlingar ska alltid ges ett diarienummer innan de skickas ut. Är det ett nytt ärende måste
registrator kontaktas. Det är därför viktigt att varje anställd ser till att alla handlingar som skall
diarieföras passerar registrator. Originalhandlingarna bör normalt samlas hos registrator. På så sätt
finns ärendena tillgängliga även när den som handlägger ärendet är borta från arbetsplatsen.
Vilka regler gäller för arkivering och gallring av min e-post?
En ökande del av kommunikationen med omvärlden sker idag via elektronisk post. Detta lägger ett
stort ansvar på varje anställd. Varje dygn överförs tusentals elektroniska brev till och från, och även
inom universitet och högskolor. Det är viktigt att veta att detta är en del av myndighetens skriftliga
kommunikation och att även elektroniska brev omfattas av TF.
Alla anställda som använder e-post måste veta vilket ansvar det innebär att skicka och ta emot
elektroniska brev. Att du har en personlig e-postadress betyder inte att din brevlåda är privat utan att
du tilldelats en e-postadress för att kunna sköta ditt arbete (inte din privata korrespondens). Varje
anställd vid ett universitet eller en högskola måste därför kunna hantera och skilja ut allmänna
handlingar ifrån sin e-post (och vanliga post) och vid behov lämna ut dessa. Vidare måste
sekretessbelagda uppgifter kunna hållas åtskilda från sådana som är offentliga.
E-post som går direkt till din brevlåda, och som är av den karaktären att den ska diarieföras, ska därför
alltid vidarebefordras till registrator. Antingen via e-post eller genom att brevet tas ut på papper och
överlämnas registrator. För diarieföring av den elektroniska posten gäller samma regler som för
diarieföring av traditionell brevväxling.
Förteckningar över din e-post är en allmän handling
E-postprogrammets förteckningar över inkomna och avsända e-brev betraktas som ett diarium och har
därmed status som allmän handling. Förteckningen är allmän handling oberoende av den offentlig­
rättsliga status för de elektroniska brev som loggen omfattar. Den skall alltså på begäran lämnas ut.
Handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter ska inte skickas via det elektroniska
postsystemet i okrypterad form. Observera att sekretessbelagda handlingar alltid skall registreras.
Hur sköter jag min e-post för att underlätta en utlämning av allmänna handlingar?
Varje anställd ska se till att de elektroniska brev som kommer in till den personliga brevlådan
diarieförs skickas vidare till universitetets/institutionens registrator, om det är en allmän handling.
Övriga e-brev som skall arkiveras tas ut på papper och skickas till institutionens arkiv i den ordning
som institutionen har bestämt. För att skapa en god offentlighetsstruktur bör inte allmänna handlingar
som ska bevaras stanna kvar i din dator.
18
Personuppgiftslagen (PuL)
”Storebror ser dig” i Orwells roman ”1984”, kom för många att bli en symbol för datatekniken som ett
hot mot den enskilde. Att skydda varje människas privatliv i en datortät miljö uppmärksammades
tidigt i Sverige. Sverige var också det första land i världen som år 1973 antog en nationell
persondatalagstiftning (Datalagen). Denna ersattes 1998 av personuppgiftslagen (PuL) och de
övergångsbestämmelser som gällde under 3 år har nu upphört att gälla.
Offentliggörande av namn och andra personuppgifter på Internet förutsätter att man uppfyller de
grundläggande kraven på behandling av personuppgifter ( 9 § PuL) liksom att behandlingen är tillåten
enligt 10 § PuL. Det finns även vissa särskilda bestämmelser om s.k. tredjelandsöverföringar (33-35
§§ PuL).
Syftet med PuL är att skydda människor så att deras personliga integritet inte kränks. Den enskilde ska
därför själv avgöra om uppgifter om honom eller henne får databehandlas eller inte. Lagens
huvudprincip är att personuppgifter bara får behandlas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga
samtycke eller om behandlingen är nödvändig för att;
•
•
•
•
•
ett avtal med den registrerade ska kunna fullgöras
den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet
vitala intressen för den registrerade ska kunna skyddas
en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras
den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut ska kunna
utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning
• ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan
tredje man som personuppgifterna lämnas ut till ska kunna tillgodoses, om det intresset väger
tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.
Det går alltid att ta tillbaka sitt samtycke. När en behandling bara är tillåten med samtycke, får man
inte behandla ytterligare personuppgifter sedan den registrerade har tagit tillbaka sitt samtycke.
Lagen syftar på att hanteringen av personuppgifter, oavsett om det gäller text, bild eller ljud, ska ske
på ett sätt som gör att integriteten skyddas. Men, PuL innehåller samtidigt ett stort antal undantag, som
gör den svårare att tillämpa. För universitetens del kan särskilt nämnas:
• Bestämmelser som gäller för hanteringen av personuppgifter i LADOK gäller före PuL.
• PuL kan inte tillämpas om det strider mot TF eller YGL eller mot tillämpningen av
offentlighetsprincipen.
• Bestämmelserna hindrar inte att universitet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att
arkivmaterial tas om hand för arkivering.
• PuL gäller inte för rent privat behandling av personuppgifter eller om behandlingen sker i
konstnärlig, journalistisk eller litterär verksamhet.
Detta sista har medfört att en del ”hemsidesägare” valt att registrera sig som ansvariga utgivare för
hemsidan sedan detta blev möjligt 1 januari 2003. Då ändrades nämligen grundlagen så att hemsidor
kan få samma grundlagsskydd som tryckta tidningar (se vidare under avsnittet om TF).
Enligt såväl den tidigare datalagen som nu gällande PuL får personnummer endast användas i sådana
fall där det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet, vikten av en säker identifiering eller annat
beaktansvärt skäl. Att personnummer är nödvändigt för t ex lönehantering och registrering av betyg är
19
uppenbart. Å andra sidan saknas vanligen skäl för att t ex publicera personnummer på Internet eller i
skriftliga offentliggöranden av examinationsresultat.
Om man behandlar personuppgifter i strid med kravet på samtycke kan följden bli ingripande från
Datainspektionen och skadestånd om den registrerade utsatts för skada eller kränkning.
Observera att PuL inte innebär att offentlighetsprincipen kan åsidosättas. En enskild person har alltså
rätt att, på samma sätt som gäller andra uppgifter i allmänna handlingar som inte är hemliga, på
begäran få ta del av t ex personnummer i LADOK eller universitetets lönesystem.
Enligt särskilda föreskrifter i SekrL gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att ett
utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PuL (jämför 7 kapitlet 16 § i SekrL).
Denna regel kan bara åberopas i undantagsfall, t ex i samband med kommersiella företags begäran om
massuttag av personuppgifter.
Uppgifter rörande folkbokföringen är vanligtvis offentliga hos skattemyndigheten. Sekretess gäller
dock för uppgift ur folkbokföringsregistret om det av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Om skattemyndigheten bedömer att
utlämnande av uppgifter rörande en viss person kan leda till exempelvis personförföljelse, finns det
möjlighet att i folkbokföringsregistret föra in en markering för särskild sekretessprövning – en s.k.
spärrmarkering. Denna markering innebär en varningssignal att observera vid utnyttjandet av
uppgifterna i fråga.
Om man får information om att personuppgifterna för en viss person är spärrmarkerade i
folkbokföringsregistret, så begränsar man kretsen av anställda som har behörighet att ta del av just de
uppgifterna. Rutinerna kring hanteringen av de spärrmarkerade uppgifterna följs sedan regelbundet
upp. Väsentligt är dock att de registrerade personer som berörs – studenter eller anställda – får
information om vikten av att den enskilde inte i onödan lämnar ut uppgifter som sig själva och att ett
begränsat integritetsskydd föreligger inom högskolan. Det är nämligen så att den särskilda sekretessen
i folkbokföringsregistret upphör att gälla då personuppgifter förs över till universitetens datasystem.
Enligt en särskild lag kan Stockholms tingsrätt besluta om att en person får använda en s.k. fingerad
identitet. Denna möjlighet används i särskilda undantagssituationer. Vid universitet och högskola
gäller vanligtvis stark sekretess för uppgifter som kan röja en fingerad identitet.
20
Arkivlagen (AL)
Arkivlagen från 1990 innehåller grundläggande föreskrifter om arkiv hos såväl statliga som
kommunala myndigheter. I lagen finns bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv samt
om vård och gallring av arkiv.
När ett ärende avslutats ska handlingarna arkiveras. Löpande utarbetade dokument t ex protokoll,
skrivningar eller fakturor arkivläggs efter hand. Varje anställd ansvarar för att handlingar som ska
arkivläggas överlämnas för arkivering.
Universitet och högskolor sparar inte alla handlingar som inkommer eller som de själva producerar.
Men, för att kunna kasta handlingar gäller särskilda regler. För att förstöra (gallra) allmänna
handlingar krävs beslut, i regel utfärdade av riksarkivet. Dessa beslut är ofta gemensamma för hela
högskoleområdet.
För att kasta (rensa) handlingar som inte är allmänna krävs inga gallringsbeslut. Institutionerna
(prefekten) kan själva besluta om gallring av handlingar av tillfällig och ringa betydelse.
Handläggaren, d.v.s. du om du är ansvarig för en kurs, får själv bestämma vilka av dessa handlingar
som kan rensas bort innan arkivering. Handlingar som innehåller uppgifter som är nödvändiga för att
förstå ärendet ska aldrig kastas. Kom dock ihåg att om en arbetshandling blir arkiverad så övergår den
till en allmän handling. Det är därför viktigt att gå igenom och rensa bort sådant som inte måste sparas
innan kursdokument och andra uppgifter arkiveras. Handlingar som inte diarieförs bör gås igenom och
arkiveras regelbundet, lämpligen en gång per år, men oftast är det bäst att göra detta direkt efter det att
den sista omtentan i en kurs har avslutats och betygen är satta.
Det bästa är alltid att ta kontakt med institutionens arkivsamordnare eller universitetsarkivarien för att
få råd och hjälp, om du undrar hur du ska göra i särskilda fall.
Digital arkivering
Ingenting tyder på att den snabba utveckling inom informationsteknologin som vi sett under de senaste
årtiondena är på väg att mattas av, tvärt om. Informationsutbytet drivs på av en accelererande
teknikutveckling samtidigt som spåren suddas ut. För den som måste bevara dokument och annan
digital information (t ex innehållet i diskussionsforum, e-post, bandupptagningar, hemsidor, virtuella
projektplatser, utbildningsplattformar, s.k. MUD:ar, och olika typer av filservrar) över tiden är detta ett
problem.
Problemet är det som skiljer den digitala informationen ifrån pappersbunden information. Det att den
endast är maskinläsbar, d.v.s. helt beroende av tekniken för att kunna uppfattas av oss. Utan tillgång
till och kunskap om nödvändig hårdvara, operativsystem och applikationsprogram i rätt versioner blir
informationen enbart en samling otydbara binära tecken. Dessa får helt och hållet sin mening av
kontexten och kan fås att representera vad som helst. Utan den avgörande kunskapen om filtyp,
datastruktur och andra metadata, förblir ettorna och nollorna meningslösa. Och hårdvara, programvara
och filformat åldras snabbt. Det vi kan läsa idag kanske är oläsligt redan om några år. Digitala
lagringsmedia har också en kortare livslängd än t ex papper och mikrofilm. Digital information är
också lättare att kopiera, redigera och manipulera vilket gör att det kan vara svårt att fastställa om ett
digitalt dokument verkligen är autentiskt.
Långtidslagring av digitala data är ett svårt och allvarligt problem för hela det moderna samhället och
många frågor återstår att lösa. Det strategiska konceptet för digitalt bevarande är dock och har länge
varit öppna, leverantörsoberoende standarder och en kontinuerlig överflyttning av data till nya
lagringsmedia. Detta medför dock stora kostnader, kontinuitetsproblem och risker vad gäller
dataintegriteten. Stora mängder av forskningsinformation från datorernas barndom har redan gått
21
förlorad på oläsliga magnetband och skrotade skivminnen. Universiteten jobbar dock hårt för att
utveckla rutiner som ska standardisera och underlätta dokumentation av digital information. Ett tips är
att skriva ut viktiga dokument och digital information på papper och förvara dem i en pärm. Kontakta
också arkivarien på din högskola för att få veta vad som gäller för arkivering av material från
nätbaserad utbildning.
22
Lagen om elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen)
Den 1 maj 1998 fick vi en ny lag – Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (även kallad BBS­
lagen). Den innebär att om du tillhandahåller eller administrerar en anslagstavla ska du lämna
information till var och en som ansluter sig till tjänsten om din identitet och i vilken utsträckning
inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra användare. Du ska också ha sådan uppsikt över
tjänsten som det ”skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av
verksamheten”.
Enligt lagen är den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla också ansvarig för att snarast ta
bort eller på annat sätt förhindra att meddelanden sprids vidare om;
• innehållet uppenbart innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga
våldsskildring, eller
• det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätten eller i rättighet som skyddas
genom upphovsrättslagen genom att sända in meddelandet (t ex bifogat upphovsrättsligt skyddat
material)
Enligt propositionen bör dock inte vanliga e-postmeddelanden som går till en viss mottagare eller till
en bestämd krets av mottagare inkluderas i begreppet ”elektronisk anslagstavla”. Meddelanden och
anslagstavlor inom/mellan myndigheter eller inom ett företag/koncern omfattas enligt denna inte heller
av lagen, eftersom behovet av skyddsregler där anses vara mycket mindre. Detta gör att det blir lite
oklart exakt vad som omfattas av lagen, men det avgörande är att den som använder den elektroniska
tjänsten både ska kunna sända egna och läsa andras meddelanden. Detta innebär att inte bara chat­
tjänster, gästböcker på hemsidor och s.k. news-tjänster utan också de diskussionsforum som används i
någon av universitetets kurser omfattas av lagen.
Diskussionsforum och chattar är vanliga verktyg i nätbaserade kurser och används även ofta som stöd
för lärande och kommunikation i traditionella campuskurser. Om du som lärare eller administratör
ansvarar för anslagstavlor eller chattar och ett meddelande kommer in som innehåller t.ex.
piratkopierade datorprogram eller rasistiska uttalanden så är du skyldig att snarast ta bort det. Om du
inte gör detta inom ”rimlig tid” kan du ställas till svars för brott mot lagen om elektroniska
anslagstavlor. Dock kan du inte ställas till svars för det brott som själva meddelandet utgör. Lika lite
som Posten kan hållas ansvarig för innehållet i de brev som Posten förmedlar, kan den som
tillhandahåller en e-post tjänst ansvara för innehållet i de meddelanden som går till en bestämd krets
av mottagare.
I praktiken innebär detta att det oftast är du som kursansvarig eller någon av dig utsedd person, t ex en
moderator för ett speciellt diskussionsforum, som är ansvarig för att hålla uppsikt och rensa bort
meddelanden som strider mot lagen.
Det är den som sköter driften av en anslagstavla som omfattas av lagen. Lagen omfattar alltså vare sig
den som erbjuder lagringsutrymme (d.v.s. har webbhotellet/servern) eller Internetoperatören. Uppsikt
över tjänsten behöver enligt lagen inte ske om det rör sig om;
• tillhandahållande endast av nät eller andra förbindelser för överföring av meddelanden eller av
andra anordningar som krävs för att kunna ta i anspråk ett nät eller annan förbindelse,
• förmedling av meddelanden inom en myndighet eller mellan myndigheter eller inom ett företag
eller en koncern,
• tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller
• meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare eller en bestämd krets av mottagare
(elektronisk post).
23
Upphovsrättslagen (URL)
Här är det tänkt att den text som skrivits av juridiska enheten vid Lunds universitet ska komma in (se
separat bilaga)
Förvaltningslagen (FL)
Förvaltningslagen är grunden för all handläggning av ärenden vid förvaltningsmyndigheter, t ex inom
universitet och högskola. Förvaltningslagen kan ses som en ”ryggrad” i all myndighetsutövning. Ett
sätt att beskriva förvaltningslagen är att den är som ett slags skelett för arbetet med ärenden. Reglerna
för bedömning av sakfrågorna kan liknas vid kroppen.
För den som vänder sig till en myndighet, eller som på annat sätt kommer i kontakt med myndigheten,
utgör förvaltningslagen en ram för vad han eller hon har att vänta sig av myndigheten och därmed av
dem som arbetar där. Inom den ramen ska den som är anställd vid en myndighet agera opartiskt.
Handläggningen ska skötas med omsorg och man ska också handla formellt korrekt. Men det är inte
tillräckligt. En myndighetsperson måste även i övrigt se till att den enskilde kan ta till vara sin rätt och
ska underlätta för honom eller henne att ha med myndigheten att göra. Lagen har därför även
bestämmelser om serviceskyldighet, samverkan mellan myndigheter, snabb och enkel handläggning,
lättbegripligt språk och muntlig handläggning.
Förvaltningslagen är kort och innehåller basregler för myndighetsutövning och annan handläggning av
ärenden. Som en naturlig följd av att lagen är generellt utformad finns tillfällen då lagen inte skall
tillämpas. Om regler i en annan lag eller författning avviker från förvaltningslagens regler skall
specialreglerna tillämpas framför förvaltningslagens.
I förvaltningslagen finns också bestämmelser som innebär direkta undantag från lagens tillämpning.
Du kan läsa mer om detta på din högskolas webbplats (ibland på intranätet t ex i s.k. ”Regelboken”)
eller i regeringens faktablad under denna länk http://justitie.regeringen.se/pressinfo/pdf/ju99_04.pdf
24
Frågor och svar om;
Kursadministration
Upphovsrätt
Generella frågor
Upphovsrättsliga ”problem” och funderingar har ofta att göra med hur man får använda material i
samband med undervisningen. Dessa frågor bör man fundera över redan i samband med att man lägger
upp kursen och utarbetar kurswebb, informationsmaterial, övningar m.m.
Vi har valt att presentera flertalet frågor och svar om upphovsrätt under avsnittet UNDERVISNING,
då det i praktiken är då problemen uppstår. Redan i detta avsnitt finns det dock några företeelser vi
närmare vill uppmärksamma dig på. I många av frågorna finns funderingar kring användningen av
material på kurswebben. Av störst vikt i det sammanhanget är egentligen inte vilket material det är
som tillgängliggörs (med några undantag), utan vilka och hur många som får tillgång till materialet via
kurswebben. Kurswebben kan, för att underlätta möjligheterna att göra material tillgängligt för
studenterna, konstrueras så att det endast är en ”sluten krets” som får tillgång till material den vägen.
Likaså kan användning av länkning – när så är möjligt – vara ett sätt att undvika upphovsrättsliga
problem.
Upphovsrätt till studentarbeten
Fråga:
Kan lärare vid institutionen utveckla läromedel till försäljning av det material
som projektanställda studenter skapat under anställning vid institutionen?
Svar:
Nej, det gäller eftersom institutionen är arbetsgivare och anställdas upphovsrättsliga
verk får användas av arbetsgivaren i den omfattning som anställningsavtalet tillåter. Har
inget avtalats har arbetsgivaren en nyttjanderätt i enlighet med tumregeln. Enligt
tumregeln får arbetsgivaren för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som
skapats av en anställd som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av
arbetsgivaren. Obs! Var studenten anställd som amanuens eller forskningsassistent har
den anställde själv upphovsrätten i enlighet med lärarundantaget.
Fråga:
En student var projektanställd på institutionen under sommarlovet med uppdrag
att skapa ett dataprogram som gör det möjligt att genomföra virtuella
laborationer på distans. Datorprogrammet är mycket användbart och våra
samarbetspartners inom EU skulle gärna vilja använda programmet i sina
kurser. Vem äger den projektanställda studentens datorprogram?
Svar:
Det gör institutionen (arbetsgivaren) enligt presumtionsregeln i 40 a § URL.
Bestämmelsen föreskriver en övergång av upphovsrätten till anställdas datorprogram
samt förberedande designmaterial som är skapade av en arbetstagare som ett led i
dennes arbetsuppgifter eller efter instruktion av arbetsgivaren, om annat inte har
avtalats.
Fråga:
Kan den projektanställde studenten hindra institutionen från att använda och
vidareutveckla annat upphovsrättsligt material som är ett direkt resultat av
anställningen?
Svar:
För andra upphovsrättsliga verk än datorprogram finns inga lagbestämmelser, utan här
gäller endast allmänna rättsliga principer och anställningsavtalet kan innefatta en
25
överföring av upphovsrätten och i så fall dess omfattning. Har inget avtalats har
arbetsgivaren en nyttjanderätt i enlighet med tumregeln. Enligt tumregeln får
arbetsgivaren för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som skapats av en
anställd som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren.
Fråga:
Hur ser upphovsrätten ut om datorprogrammet och annat upphovsrättsligt
material var resultatet av en students exjobb?
Svar:
Högskolestudenter har själva upphovsrätten till sina resultat, exempelvis till sitt exjobb
som resulterat i ett datorprogram. Vill institutionen använda datorprogrammet krävs att
studenten samtycker. I en sådan situation är det fråga om ett uppdragsavtal. Tumregeln
och presumtionsregeln i 40 a § URL är inte tillämpliga. Se även allmänna handlingar.
Offentlighet & sekretess
Fråga:
Räknas en förteckning över vilka personer som ingår i en nätkurs (med
telefonnummer, e-post och foto) som en allmän handling?
Svar:
Ja, det rör sig om en upprättad handling som är förvarad hos myndigheten.
Anknytande rättsområde:
Personuppgiftslagen
Fråga:
Kan ett kursmaterial, t ex en studiehandledning i en nätbaserad kurs, vara
en allmän handling? Om det rör sig om en allmän handling hur skall den då
snabbt kunna lämnas ut om den bara går att se via plattformen?
Svar:
Kursmaterial blir när det är färdigställt att betrakta som allmän handling genom att vara
upprättat och förvarat hos myndigheten. Det spelar alltså ingen roll om kursmaterialet
enbart förekommer i digital form inom ramen för en nätbaserad utbildning.
En offentlig allmän handling skall på begäran tillhandahållas genast eller så snart som
möjligt (TF 2:12). Om kursmaterialet bara går att få del av via själva plattformen så kan
man på plats visa innehållet för den som önskar få del av de allmänna handlingarna.
Institutionen kan även överväga att som en serviceåtgärd tillhandahålla kursmaterialet
digitalt. Eftersom offentlighetsprincipen ännu inte omfattar några krav på digitalt
utlämnande av allmänna handlingar medför detta dock att personuppgiftslagens
(1998:204) bestämmelser blir tillämpliga på den behandling som själva utlämnandet
innebär.
Anknytande rättsområden:
Arkivering och gallring
Personuppgiftslagen
Personuppgifter & förvaltning
Fråga:
Måste man ha ett skriftligt PuL-medgivande för att få upprätta en förteckning
över vilka personer som ingår i en nätkurs (med telefonnummer, e-post och
foto)?
26
Svar:
Upprättande av en elektronisk förteckning över deltagarna i en nätbaserad kurs med
uppgifter om namn, adress, foto m.m. innebär behandling av personuppgifter i
personuppgiftslagens (1998:204) mening. Personuppgiftsbehandlingar måste ha stöd i
PuL:s bestämmelser.
Genom att inhämta samtycke från kursdeltagarna blir behandlingen tillåten enligt 10 §.
Det är den personuppgiftsansvarige som bär ansvaret för att ett inhämtat samtycke
verkligen utgör en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring efter information om
aktuell behandling. (3 § PuL). Det är alltså inte tillåtet att teoretiskt utgå från att någon
lämnat sitt samtycke (s.k. hypotetiskt samtycke). Inte heller kan man på ett godkänt sätt
inhämta samtycke genom att den personuppgiftsansvarige lämnar information till den
registrerade om planerad behandling med upplysningen om att uteblivet motsättande är
detsamma som samtycke (sk. tyst samtycke).
Ytterligare en variant av samtycke går under benämningen ”konkludent handlande”,
vilket får anses vara ett acceptabelt tillvägagångssätt för inhämtande av samtycke. Det
kan gå till så att kursadministratören på en hemsida informerar om att ifyllandet av ett
dataformulär på webben med uppgivande av diverse personuppgifter i praktiken
innebär att studenten lämnar sitt samtycke till en behandling som har till ändamål att
administrera den aktuella kursen.
Även om inhämtande av samtycke inte är förenat med några särskilda formkrav, som
t.ex. egenhändigt undertecknande, är någon slags dokumentation att rekommendera.
Det kan många gånger vara fullt tillräckligt med ett vanligt e-postmeddelande från den
registrerade.
Även utan samtycke kan det vara tillåtet att behandla personuppgifter som rör
kursdeltagarna om det t.ex. är nödvändigt för att en arbetsuppgift som har samband med
myndighetsutövning skall kunna utföras (se vidare 10 § PuL).
Observera att behovet av integritetsskydd anses variera beroende på typen av
personuppgift. Ett foto som avslöjar etniskt ursprung kan t.ex. vara mer skyddsvärt än
en uppgift om vilka kurser en viss student är antagen till (jfr. 13 § PuL).
Anknytande rättsområde:
Offentlighet & sekretess
Fråga:
Gör PuL någon skillnad mellan en webbsida på Internet som vem som helst
kan öppna (ej lösenordsskyddad) och en webbmiljö med individuell inloggning
(med personliga användarnamn och lösenord)?
Svar:
Ja, juridiskt sett är det en skillnad mellan att publicera personuppgifter på en hemsida
på Internet tillgänglig för vem som helst jämfört med att genom exempelvis lösenord
avgränsa åtkomsten. Internetpublicering av personuppgifter anses nämligen utgöra en
s.k. tredjelandsöverföring (33-35 §§ PuL). Enligt huvudregeln förutsätter en överföring
av personuppgifter till en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till EES, att detta
tredje land uppfyller kravet på en s.k. adekvat skyddsnivå i integritetsskyddshänseende.
Det är givetvis omöjligt att vid publicering av personuppgifter på en allmänt tillgänglig
hemsida kunna förutse från vilka länder åtkomst kommer att ske. I praktiken blir det
därför vid Internetpublicering, som vid annan behandling av personuppgifter, den
personuppgiftsansvariges som ska se till att de grundläggande kraven är uppfyllda (9 §
PuL) samt att den aktuella behandlingen är tillåten med stöd i något/några av de
grunder som anges i 10 § PuL.
27
Fråga:
Administratörer av e-postservrar och andra servrar och diskussionslistor får ju
skriva på ett papper att de har tystnadsplikt m.m. för att skydda användarna.
Gäller samma regler för administratörer och andra ansvariga för
utbildningsplattformar (LMS:er)
Svar:
Behovet av tystnadsplikt gör sig givetvis gällande inte bara i samband med
administration av e-postservrar utan också vid den individrelaterade hanteringen av
information som användning av utbildningsplattformar i praktiken ger upphov till.
Personuppgiftslagen (1998:204) innehåller bestämmelser om säkerhet både vad gäller
personer som behandlar personuppgifter och de säkerhetsåtgärder som skall vidtas. En
första utgångspunkt är att personuppgifter bara får behandlas i enlighet med
instruktioner från den personuppgiftsansvarige (30 § 1 st PuL). Ett övergripande syfte
kan sägas vara att förhindra olaglig behandling, vilket innebär att åtminstone ändamålet
med behandlingen bör göras tydligt samt information om att behandling i strid med
detta är otillåten.
I praktiken innebär denna bestämmelse i PuL en slags tystnadsplikt eftersom såväl
muntligt utlämnande som skriftligt utlämnande av personuppgifter till tredje man är att
betrakta som behandling.
Det faktum att det redan finns föreskrifter om sekretess och tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet har lett till en särskild bestämmelse om att denna reglering ska
gälla i stället för vad som sägs om kravet på att behandling bara får ske i enlighet med
den personuppgiftsansvariges instruktioner (30 § 3 st PuL).
Det handlar närmare bestämt om att meddelarfrihet även fortsättningsvis kan komma att
ta över tystnadsplikten som annars följer av kravet på att bara behandlar person­
uppgifter i enlighet med givna instruktioner.
Anknytande rättsområde:
Offentlighet och sekretess
Ansvar för elektroniska anslagstavlor
Fråga:
Finns det något i någon lag som säger att en webbmaster är ansvarig för det
anonymt publicerade material som finns på en hemsida?
Svar:
Det finns lagstiftning som omfattar ansvar för anonymt publicerat material på en
hemsida men det yttersta ansvaret faller inte på en institutions webbmaster.
Lagen om ansvar för elektroniska ansvarstavlor (1998:112) är tillämplig på en hemsida
som möjliggör elektronisk förmedling av meddelanden (1 § BBS-lagen). Det skall alltså
vara fråga om ett större inslag av interaktivitet än att bara publicera t.ex. institutionens
egen kursinformation. Även andra än den som tillhandahåller tjänsten skall ha
möjlighet att kommunicera via hemsidan.
Den som tillhandahåller en dylik tjänst, som kan ha formen av såväl en BBS, en
interaktiv hemsida, chat eller liknande har vissa förpliktelser. Den ansvarige har en
informationsplikt gentemot användarna, en uppsiktsskyldighet avseende själva tjänsten
28
samt ett krav på sig att ta bort vissa typer av uppenbart brottsliga meddelanden liksom
meddelanden som innebär intrång i upphovsrätt eller närstående rättigheter. De
brottsliga meddelanden som omfattas av borttaggningsskyldigheten är hets mot
folkgrupp, barnpornografibrott och olaga våldsskildring.
Ansvarig är den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, dvs. den som kan
bestämma över tjänstens användning, inklusive de tekniska och administrativa rutinerna
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Straffrätt
Fråga:
Hur ofta måste man granska diskussionsinläggen på en kurswebb? Vilken
typ av övervakning krävs, och hur ofta?
Svar:
En kurswebb som omfattar elektronisk förmedling av meddelanden genom att göra det
möjligt för den som använder tjänsten att såväl ta del av andras meddelanden som att
sända egna omfattas av BBS-lagens (1998:112) uppsiktsskyldighet.
Den typ av övervakning som krävs är beroende av tjänstens omfattning (mängden
meddelanden), typen av information som utväxlas, om det tidigare förekommit
brottsliga meddelanden eller upphovsrättsintrång, m.m.
Lagen anger att den som tillhandahåller tjänsten skall ha sådan uppsikt över
meddelandena som kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av
verksamheten (4 §). I förarbetena anges som riktmärke att man inte bör lämna
en elektronisk anslagstavla utan uppsikt längre än en vecka.
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Straffrätt
Fråga:
Kan man dömas i Sverige om man har sin kurswebb på en server i USA och
det visar sig att man diskriminerar eller förtalar en annan person som är bosatt i
Sverige? Vilken betydelse har serverns fysiska placering i världen för brott som
sker på Internet?
Svar:
Ja, man riskerar att dömas i Sverige eftersom serverns placering inte är avgörande för
ansvarsbedömningen. Ett brott kan begås på flera ställen, t.ex. både i ett land från vilket
uppladdning av ett förtalsmeddelande görs och i det land där servern finns. Straffbud
kan i och för sig vara territoriellt begränsade vilket dock inte är vanligt för
Internetrelaterade brott som förtal och upphovsrättsintrång. En förutsättning för ansvar
är dock att gärningsmannen har viss anknytning till Sverige genom att t.ex. vara svensk
medborgare eller som utlänning ha sin hemvist här. Av förarbetena till BBS-lagen
(1998:112) framgår uttryckligen att det inte går att kringgå ansvarsregleringen genom
att flytta sin ”förmedlingsstjänst” till datorer i ett annat land. En kurswebbs inriktning
på svenska användare kommer dessutom naturligen att framgå genom val av språk och
diskussionsämnen.
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Straffrätt
29
Undervisning
Upphovsrätt
Grundläggande frågor
Fråga:
Vad krävs för att upphovsrätten skall gälla när elever och lärare lägger ut eget
material på nätet - måste årtal anges, skall upphovsmannens namn anges?
Svar:
Det finns inga formkrav (registrering eller liknande) för att det upphovsrättsliga skyddet
skall ”börja gälla”. Den enda som krävs för skydd är att det alster som skapats är
originellt. Så snart ett verk är skapat är det också skyddat.
I mycket material återfinns symbolen © åtföljt av utgåvans årtal och upphovsmannen
och/eller rättshavaren till materialet. Symbolen har i de flesta länder ingen annan
funktion än en upplysning om vem/vilka som är rättshavare till just det verket samt
vilket år det är offentliggjort/utgivet. I USA har symbolen ett visst bevisvärde i en
process.
Upphovsmannens namn skall alltid anges på det sätt som är brukligt i branschen (”i
enlighet med god sed”) då ett verk kopieras eller görs tillgängligt för allmänheten. Det
är inte ett krav för att skyddet skall gälla utan en del utav skyddet, se ideella rättigheter.
Fråga:
Vi har hört att det finns ekonomisk och ideella rättigheter för upphovsmän, men
vad innebär detta?
Svar:
Det upphovsrättsliga skyddet består av de ekonomiska rättigheterna som ger
upphovsmannen en möjlighet att ”sälja” rätten att kopiera eller tillgängliggöra verket.
De ideella rättigheterna däremot, är osäljbara och innehas alltid av upphovsmannen
(eller dennes arvingar) och ger honom/henne möjlighet att värna om sitt upphovs­
mannaskap till verket.
Skydd av material
Glöm inte bort att det finns alltid en utväg i att försöka kontakta rättshavarna och fråga om tillstånd till
det nyttjande man önskar. Det kanske räcker med en e-mail förfrågan till den tidskrift, den bok eller
den webbplats vari bilden återfanns! Försäkra dig i sådant fall om att den som ger dig tillstånd också
kan ”garantera” att de är rättshavare till det nyttjande du önskar. Särskilt när det gäller nyttjande i
digital form och miljö av lite äldre material, så kan det vara så att upphovsmannen har ”kvar” dessa
rättigheter själv.
Skydd av datorprogram
Fråga:
Får jag och mina studenter använda ett program som jag laddat ner från "nätet"
i mina nätkurser?
30
Svar:
Nja, det beror på om programmet ”laddas ner”, dvs. kopieras från en webbplats där det
görs tillgängligt av rättshavaren. Användningen/nyttjandet av programvaran är då helt
bundet till de villkor (den licens)som anges på den webbplatsen eller i samband med
”nedladdningen”. Är den tillgängliggjorda programvaran en piratkopia tillgängligjord
utan tillstånd, finns inga som helst möjligheter att legalt kopiera och använda
programvaran.
Rätten att framställa enskilda bruk exemplar, gäller inte datorprogram. Det innebär att
man alltid måste få någon form av tillstånd (licens) när man vill använda datorprogram.
Det finns licenser, t.ex. Freeware, Shareware och Open Source, som vanligtvis ger rätt
att kostnadsfritt ladda ner och använda programvaran, men man bör då vara
uppmärksam på vilka villkor som gäller för användandet. Fildelningsprogramvaror som
Kazaa, Grokster och StreamCast är exempel på programvaror som via respektive
webbplats tillhandahålls och nyttjas gratis.
Fråga:
En institution vill använda en programvara som skulle kunna underlätta arbetet
avsevärt inom institutionens nätbaserade utbildning. Samtliga distanslärares
arbetsstationer skulle dock behöva utrustas med programmet och detta finns
det inte medel för. Att köpa ett exemplar av programmet och sedan kopiera det
åt samtliga användare vill man inte göra, eftersom det skulle vara ett brott mot
upphovsrättslagen. Inom gruppen finns det dock idéer om hur man skulle kunna
"komma undan" lejonparten av betalningen och ändå kunna använda
programmet helt lagligt inom hela myndigheten. Är följande förslag
genomförbara och om inte, varför?
Eftersom upphovsrättslagen innehåller en inskränkning som ger var och en rätt
att framställa enstaka exemplar av offentlig-gjorda verk för enskilt bruk, kan
myndigheten köpa in ett exemplar som sedan personalen själva kopiera till sina
arbetsstationer. De som inte känner sig så hemma på datorer, kan få hjälp av
mer vana arbetskamrater.
Eftersom allmänna handlingar saknar upphovsrättsligt skydd [?], skulle ett
lagligt köpt exemplar kunna läggas på diskett och skickas per brev till
myndigheten. Så fort disketten inkommit (och blivit allmän handling) skulle alltså
upphovsrätten vara "utplånad" och programvaran fri för alla att använda.
Några mycket dataintresserade medarbetare erbjuder sig att försöka lista ut
programmets grundläggande principer och på så sätt "återskapa" det utan att
direkt kopiera det.
Svar:
Rätten att framställa exemplar för enskilt bruk gäller inte datorprogram. Det är inte
heller att rekommendera att myndigheten för andra typer av verk köper in ett fåtal
exemplar som sedan kan användas av de anställda för framställning av ”egna”
exemplar. I vart fall inte om det på arbetsplatsen krävs att varje anställd har ett eget
exemplar av materialet (exempelvis en handbok). Det är tveksamt om den kopiering
som då sker av den anställde verkligen är att anse som kopiering för ”enskilt bruk”. Det
är ju arbetsgivaren som i sin iver att spara pengar, givit den anställde i ”uppdrag” att
framställa kopior! Se under ansvarig.
Det är inte så att ett material så snart det blivit allmän handling, förlorar sitt
upphovsrättsliga skydd, (se fritt material och 9 § URL.). Observera att rätten att ta del
av allmänna handlingar inte är detsamma som rätt att fritt nyttja (kopiera och
tillgängliggöra) materialet. Se närmare under allmänna handlingar, bl. a om myndighets
skyldighet att lämna ut datorprogram som allmän handling.
31
Det finns i upphovsrättslagen några särskilda inskränkningar/undantag, som inte går att
avtala bort, men det gäller bara ”den som har rätt att använda” ett datorprogram, här
kallad licenstagare, se 26 g och 26 h §§ URL. Dessa undantag innebär i korthet bl.a. att
licenstagaren har rätt att göra de ändringar och rätta de fel som krävs för att det skall
kunna användas för avsedda ändamål. Säkerhetsexemplar får också framställas, men får
inte användas till annat än just säkerhetsexemplar och inte heller efter det att licensen
löpt ut.
Det finns också en rätt att iaktta, undersöka eller prova programmets funktion för att
fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta
gäller under förutsättning att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, körning,
överföring eller lagring av programmet som han har rätt att utföra. Används denna
information till att försöka ”återskapa” programmet, så medför det bara en omständlig
metod att framställa otillåtna kopior av programmet. Det är dock helt ok att med
kunskap om programmets idéer och principer, skapa ett nytt program. För att det då
verkligen skall vara fråga om nytt program och inte bara en bearbetning eller kopia av
det studerade, måste det nya avvika på något originellt sätt från studieobjektet. Är syftet
att återskapa det studerade programmet, så uppnår det nya programmet troligen inte
annat än att det blir en bearbetning av studieobjektet, vars användning ändå kräver
tillstånd.
Fråga:
Hur är det med upphovsrätt till personlig e-post och vanliga brev? Kan man
utan avsändarens godkännande publicera dem på en hemsida?
Svar:
Om (personliga) brev skall få ett upphovsrättsligt skydd så skall innehållet vara
originellt. Det spelar ingen roll om det är ett ”vanligt” brev eller e-post. Material i
nätverksmiljö har samma skyddsförutsättningar som text på papper. Ett antal av Gustaf
Frödings privata brev har av Högsta Domstolen ansetts vara av ”sådan egenart till form
och innehåll, att det måste anses utgöra skrifter av sådan beskaffenhet” att de hade
upphovsrättsligt skydd, se NJA 1921 s. 579. Det är helt utan betydelse om det är ett
material som är skapat i ett högst privat sammanhang utan syfte att vara originellt.
Nej, originella brev kan inte publiceras på en hemsida (d.v.s. göras tillgängliga för
allmänheten) utan tillstånd från avsändaren (upphovsmannen).
Avsändandet av ett personligt brev är inte att jämställa med att brevet blivit
offentliggjort, avsändaren kan inte anses haft för avsikt att göra innehållet tillgängligt
för allmänheten. Det innebär att brevet inte kan nyttjas på något sätt utan tillstånd från
avsändaren. Nyttjanden enligt inskränkningarna/undantagen i 2 kap URL förutsätter av
materialet dessförinnan offentliggjorts/utgivits eller överlåtits. Enskilda bruk kopiering,
skolkopiering m.m. av brevet är därmed
Fråga:
Är en text på Internet alltid skyddad av upphovsrättslagen?
Mängder av bilder finns att hämta på nätet, men är det fritt att använda dem?
Svar.
Alla texter och bilder som är originella är skyddade av upphovsrätt. Skyddet gäller helt
oberoende av i vilket medium (papper, diskett, ”på nätet”) verket återfinns i. Det
innebär att det inte är fritt att använda material bara för att det ”finns på nätet”. Någon
har skapat dem och har anspråk på att det upphovsrättsliga skyddet respekteras.
Tillstånd kan dock erhållas t.ex. via enkla uttalanden som ”Bilderna är fria att
användas” eller liknande, på den webbplats där bilderna görs tillgängliga och det inte är
helt osannolikt att den som gjort bilderna tillgänglig också är upphovsman/rättshavare
till bilderna. Skyddet upphör först när skyddstiden löpt ut, 70 år efter upphovsmannens
dödsår, se fria verk.
32
Fråga:
Är det fritt fram att använda material på nätet, när det inte står angivet vem som
är upphovsmannen?
Svar:
Nej. Det är inte fritt fram att använda det ”namnlösa” materialet. Material på nätet som
är originellt har samma upphovsrättsliga skydd som material i andra medier, som
böcker, tidningar, filmer med mera. Att upphovsmannens namn saknas innebär enbart
att den som gjort materialet tillgängligt, gör intrång i upphovsmannens ideella rätt och
kan vara ett tecken på att materialet tillgängliggjorts på nätet utan tillstånd. Även om
det inte är fritt fram att använda materialet, så kan det finnas möjlighet att framställa
exemplar för enskilt bruk.
Fråga :
Om upphovsrättslagen bara skyddar "konstnärliga eller litterära verk" , innebär
det att det mesta är oskyddat?
Svar:
Begreppet ”konstnärliga och litterära verk”, skall inte uppfattas som något kvalitets
krav, och inte heller på särskilt höga krav på originalitet.
Fråga:
Hur är det med bilder från utländska servrar – omfattas de verkligen av svensk
upphovsrätt eller är det fria att använda?
Svar:
Utländska upphovsmän/utländska verk skyddas i Sverige, mot otillåtna nyttjanden här,
enligt svenska regler. Motsvarande gäller för svenska upphovsmän/svenska verk i de
flesta andra länder ( i vart fall i de länder som är medlemmar av Världshandelsorganisationen(WTO) och/eller Bernkonventionen).
Fråga:
Ska fotografens namn anges även om han eller hon har sålt bilden till den
person som beställt fotot eller till någon bildbyrå eller annat företag som
använder bilden?
Svar:
Fotografens namn skall alltid anges i enlighet med god sed, när bilderna nyttjas/används
(kopiera eller tillgängliggörs för allmänheten). Det är en del av den ideella rätten. Vad
som är god sed avgörs närmare av bl.a. branschsedvänja. Även om fotografen överlåtit
rätten att bestämma över bildens användning till en bildbyrå, företag eller annan, så har
han alltid kvar sina ideella rättigheter (namn- och respekträtten).
Användning av upphovsrättsligt skyddat material
Fråga:.
Svar::
Får jag länka vart som helst utan att fråga? Får t ex. en kurs i biologi länka till
en liten film om cellens liv som finns vid universitet i USA (på öppen hemsida)?
Ja, det går bra att göra en referenslänk (hänvisande länk) till material på nätet. En
vanlig enkel referenslänk, dvs. en länk som går till första sidan på en annan webbplats,
innebär inte vare sig kopiering eller att du gör det tillgängligt för allmänheten av det
material som finns på den webbplats till vilken länken går. Det kan dock vara en bra
idé och i linje med god ”nätetikett” att via e-post meddela webbplatsen om att du lagt
en länk dit från din webbsida. Då kan de också informera dig om ändringar eller om
den sida du länkar till kommer att tas bort.
33
Fråga:
Är det någon skillnad på om man gör en ramlänk (frame link) eller en
hänvisande länk (reference link) till en webbsida?
Svar:
Ja, det är skillnad upphovsrättsligt på olika typer av länkar, se tillgängliggörande för
allmänheten. Emedan referenslänkar inte innebär något upphovsrättsligt nyttjande, så är
det mer tveksamt att ”presentera” inlänkat materialet inom en egen ram (ramlänk/frame
link) och/eller via djuplänk. En länk som presenterar materialet inom egna ramar kan
leda till dels att användaren avskärmas från de ramar som finns på den ”till-länkade”
webbplatsen (vilket t.ex. skulle kunna minska den webbplatsens reklamintäkter), dels
att användaren uppfattar materialet inom ramen som tillgängliggjorts från den
webbplats varifrån länken lagts. HD har i NJA 2000 s.292 uttalat att en djuplänk till en
musikfil (MP3-fil) är att se som ett offentligt framförande av musikfilen. I flera länder
har användandet av djuplänkar, dvs. länkar som ”passerar” en webbplats första/hemsida
och direkt presenterar ett material (ibland dessutom inom egna ramar), ansetts vara
(otillåtet) tillgängliggörande för allmänheten av det material som framförs via
djuplänken.
Fråga:
Hur gör man om man vill be om lov men inte hittar någon upphovsman att
fråga?
Svar:
Man kan försöka vända sig till de förvaltningsorganisationer som representerar de
upphovsmän och/eller rättshavare som berörs. Upphovsmannen kan ha överlåtit hela
eller delar av upphovsrätten till annan, t.ex. arbetsgivare, uppdragsgivare, bokförlag,
musik- eller filmproducent etc. Det är då rättshavarna du skall söka för att få tillstånd
att använda önskat material. Gäller det digital användning av skyddat, men ”gammalt”
material, kan det vara så att arbetsgivaren, uppdragsgivaren, bokförlaget, producenterna
förvärvade sina rättigheter innan digital nyttjanden ens var påtänkta. Då är det
upphovsmannen du skall vända dig till. Alla rättigheter innehas av upphovsmannen
fram till dess att det överlåts/upplåts en första gång.
På exempelvis COPYSWEDE:s hemsida. http://www.copyswede.se kan man få fram
kontaktinformation till ett stort antal förvaltningsorganisationer, vilka kan hjälpa dig att
komma vidare.
Fråga:
Inlämningsuppgifter ska publiceras i ett diskussionsforum på en lösenordsskydd
kurswebb. Under en vecka ska studenterna opponera på varandras arbeten.
Som lärare följer och utvärderar jag både processen och arbetet och ger dem
slutligen ett omdöme. Båda delarna är lika examinationsgrundande. Nu undrar
jag följande;
Hur mycket måste man ändra i ett material för att det skall anses utgöra ett nytt
verk? Får man över huvud taget förändra ett material på detta sätt, t.ex.
återberätta eller citera långa stycken upphovsrättsligt skyddat material i sin
uppsats? Finns det något jag kan göra för att slippa oroa mig för vad
studenterna publicerar?
Svar:
Det är viktigt att skilja på ändringar och bearbetningar av verk, nya verk skapade i nära
anslutning till andra verk, citering av ett material samt referering och återberättande av
ett verks innehåll/idé. Vid bearbetning/ändringar av ett verk, kan förändringarna ibland
bli så stora och originella att det istället anses vara ett nytt och självständigt verk,
åstadkommet i fri anslutning till ett tidigare verk. Upphovsrätten till det ”nya” verket är
34
då inte beroende av rätten till originalverket. Sker inte så genomgående förändringar, så
skall bearbetaren (t.ex. en översättare) ha tillstånd från upphovsmannen/rättshavaren till
originalverket får att få utnyttja sin bearbetning. Bearbetningen - om den är originell ­
får i sin tur ett eget upphovsrättsligt skydd.
I den mån man använder utdrag av t.ex. text, bild eller film för att illustrera sitt referat
eller likn., så ska citeringen ske i enlighet med god sed och bara i den omfattning som
behövs. Att fritt återberätta/referera innehållet i ett verk är ett sätt att med egna ord
återge verkets idé. Idén bakom ett verk, t.ex. talande djur, sjungande blommor etc., har
inget upphovsrättsligt skydd. Det är bara den form som idén har givits i text, bild eller
på annat sätt, som är skyddad.
Att ”klippa och klistra ihop” stora delar av andras verk är inte vare sig eget
återberättande/refererat eller citering i enlighet med god sed. Då handlar det snarare om
kopiering och tillgängliggörande av andras material, ev. efter någon enklare
bearbetning. För att det skall vara fråga om referat eller något annat ”eget”, ska
huvuddelen bestå av eget material, som när det behövs för närmare förståelse eller
liknande kompletteras med citat.
Oro (och ev. ansvar) för elevers ev. felaktiga användning av material kan bäst undvikas
genom att de får lära sig vad som gäller. Risken för intrångsansvar minimeras om man
enbart tillgängliggör materialet via en lösenordsskyddad kurswebb till en inte alltför
stor, sluten krets. Det är då inte fråga om ett tillgängliggörande till allmänheten.
Fortfarande kvarstår dock ansvaret för att kopiering av material sker på ett tillåtet sätt,
t.ex. enligt bestämmelserna om skolkopiering och/eller kopiering för enskilt bruk.
Fråga:
Jag skulle vilja arrangera en bit ur Beethovens 5: a i techno-stil och lägga upp
den som en MIDI-fil på entrésidan i min nätbaserade distanskurs för att göra
den lite mer välkomnande för studenterna. Det är väl helt OK eftersom verket är
fritt?
Svar:
Ja, om du i egenskap av såväl musiker som musikproducent, väljer att själv göra
materialet tillgängligt för allmänheten, så finns inget hinder. Beethoven har varit död i
över 70 år, varvid hans verk inte längre har något upphovsrättsligt skydd.
Fråga:
Som inspiration och utgångspunkt för diskussioner, skulle jag vilja visa delar av
filmen ”Outbreak” för studenterna på distanskursen i mikrobiologi vid vår
uppstartsträff. Är det tillåtet att visa en vanlig spelfilm i aulan i
undervisningssyfte? Om inte, hur kan jag göra för att inte bryta mot några
regler?
Svar:
Att ”visa” film, d.v.s. framföra ett filmverk, är en form av tillgängliggörande. Det finns
en rätt att till fria offentliga framföranden bl.a. i undervisning, men det gäller inte
framföranden av filmverk. Frågan är om ”studenterna på distanskursen i mikrobiologi”
är att se som en så sammanhängande och sluten grupp att de inte kan jämställas med
allmänheten, se tillgängliggörande till allmänheten. Om så är fallet, kan filmen
framföras inför denna grupp utan särskilt tillstånd. Anses gruppen vara att jämställa
med allmänheten, bör tillstånd att framföra filmen offentligt sökas hos de som har
rättigheterna till filmen.
35
När det gäller filmverk, så innehas vanligtvis samtliga rättigheter i filmverket av
filmproducenten.
Fråga:
Vad måste jag som lärare tänka på när jag vill återanvända inspelat material
från videokonferenser eller telebildsändningar i en nätbaserad kurs; När
gästföreläsare/ experter från andra högskolor eller organisationer medverkar?
När studenter gör redovisningar via videokonferens av grupparbeten
eller enskilda arbeten, eller medverkar i gruppdiskussioner/debatter som är
obligatoriska/ examinationsgrundande? Vid andra möten där videokonferens
används? Om banden senare även kan komma att användas för
forskningsändamål (en av mina doktorander studerar kommunikation i globala
team). Kan jag få hjälp med förslag på avtalsunderlag?
Svar:
När material spelas in kan två olika typ av rättigheter komma i fråga. Det är
upphovsrätten till det framförda verket (föreläsningen text) samt den utövande
konstnärens (föreläsarens) rätt att bestämma över sitt framförande av verket, se
närstående rättigheter. Föreläsningar, föredrag och liknande är en form av (vanligtvis ej
nedtecknade) litterära verk. Att spela in föreläsningen är detsamma som att framställa
ett exemplar av föreläsningen samt av framförandet av föreläsningen. Det innebär att
man måste ha tillstånd för att få spela in en föreläsare/föredragshållare eller liknande,
och för få att använda inspelningen. Inspelningen kan bara användas på det sätt man
kommit överens om med föreläsaren. Så länge inspelningen endast tillgängliggörs inom
en sluten krets t.ex. via en lösenordsskyddad webbplats eller ”streaming” till de
studenter som gick på kursen vid den här perioden, så krävs inget ytterligare tillstånd
för detta. Tillstånd krävs däremot om inspelningen görs tillgängligt för allmänheten via
en ”öppen” streaming-service samt om inspelningen på något sätt skall göras ändras/
redigeras.
När studenter framför verk, t.ex. redovisar ”arbeten” eller medverkar i gruppdiskussioner/debatter, kan de också ha ett närstående skydd som utövande konstnärer
för sina framföranden. För att få spela in dessa framföranden samt för framtida ev.
kopiering och tillgängliggörande av inspelningarna krävs tillstånd från eleverna.
Tillstånd kan erhållas genom t.ex. en informations- och samtyckestext, som närmare
beskriver vilka typer av inspelningar som kommer att göras under utbildningen samt
hur dessa inspelningar ev. kommer att användas. Detta är än mer viktigt om
framförandena är examinationsgrundande och inspelningarna skall arkiveras.
Inspelningar vid t.ex. videokonferenser, bör ha samtliga närvarandes samtycke för det
fall föredragen/diskussionerna skulle innebära framföranden av verk. Bestämmelserna
om skyddet för personuppgifter kan också bli aktuella. Uppspelningar/framföranden
inför en konferensgrupp, av tidigare inspelat material eller annat, kräver tillstånd till
detta, om inte konferensgruppen är att se som en sluten krets, se tillgängliggörande för
allmänheten. Observera också möjligheterna att i undervisning fritt framföra verk.
Det finns egentligen inget upphovsrättsligt hinder mot att använda offentliggjort (!)
skyddat material i sin forskning. Forskaren kan använda inspelningarna i sin forskning
såtillvida att han kan framställa exemplar för enskilt bruk av det material han vill
studera närmare, och citera de delar han vill kommentera i sin forskning.
Fråga:
En muntlig överenskommelse träffas mellan kursledningen och en
gästföreläsare att hennes föreläsning får bandas. Eftersom det är en
distanskurs vill kursledningen göra det möjligt för deltagare som inte kan vara
med via videolänk att låna hem kassetten och se den vid ett senare tillfälle?
36
Högskolans tekniker lägger i stället upp videon på den streaming-server som
just köpts in. Han lägger ut en direktlänk till videon på Internet. Är det ok att
göra detta utan att föreläsaren först gett sitt tillstånd om filen enbart kan nås via
en lösenordsskyddad kurswebb? Vad gäller om filen även kan nås från
institutionens öppna hemsida? Är det ok att redigera det bandade materialet
utan särskilt tillstånd, innan det läggs ut på nätet?
Svar:
Överenskommelsen gör att framförandet (av föreläsningen/verket) kan spelas in, se
närstående skydd för utövande konstnärer. Inspelningen kan bara användas på det sätt
man kommit överens om med föreläsaren. Så länge inspelningen endast tillgängliggörs
via utlåning av videoband eller lösenordsskyddad streaming inom en sluten krets, t.ex.
de studenter som gick på kursen vid den här perioden, men inte kunde delta vid den
aktuella föreläsningen, så krävs dock inget ytterligare tillstånd för det
tillgängliggörandet. Ytterligare tillstånd krävs däremot om inspelningen - utöver vad
som tidigare överenskommits - görs tillgänglig för allmänheten via en ”öppen”
streaming-service samt om inspelningen på något sätt skall ändras/redigeras.
En överenskommelse om att spela in/banda föreläsningar, konferenser och liknande,. bör
beskriva syftet med inspelningen och de sätt och under hur lång tid m.m. som man vill
nyttja inspelningen.
Fråga:
Ibland ser man uttrycket "fair use" (av copyrightskyddat material), vad menas
egentligen med det?
Svar:
”Fair use” är det begrepp som används i upphovsrättsregleringen i USA för att beskriva
förutsättningarna för att nyttja material utan tillstånd, jämförbart med inskränkningarna/
undantagen i upphovsrätten. I Storbritannien används uttrycket ”fair dealing”.
Fråga:
Kan jag kopiera hem bilder, ladda ned ljud/musik/film till min dator, så länge jag
använder det för personligt bruk? (dvs. ej säljer, ej lägger ut på webben etc.)
Svar:
Ja, det finns en rätt att framställa enskilda bruk exemplar av t.ex. ljud-, musik- och film­
filer. Det är däremot inte tillåtet att ens för enskilt bruk framställa kopior av
datorprogram (t.ex. datorspel). Exemplar för eget bruk kan inte ”läggas ut på nätet”, då
är det inte fråga om kopiering för enskilt bruk. Den som använder ett fildelningssystem
bör därmed hindra att de ”egna” filerna görs tillgängliga. Det råder idag skilda
uppfattningar om möjligheten att framställa enskilda bruk exemplar från förlagor som
är otillåtna kopior (piratkopior) tillgängliggjorda på nätet utan rättshavarnas tillstånd,
t.ex. via fildelningsprogramvaror som Kazaa, Grokster, StreamCast och liknande.
Fråga C15
Får jag i undervisningssyfte ladda ner från nätet en Midi-fil av ett skyddat verk,
även om jag är osäker på om den som gjort Midi-filen har haft tillstånd att
använda verket?
Svar:
Att ”ladda hem” material är detsamma som att framställa exemplar. Det finns ingen rätt
att i undervisningssyfte ”ladda hem” material, se skolkopiering. Det finns däremot en
rätt att framställa enskilda bruk exemplar. Sådana kopior får endast används för enskilt
bruk, vilket undervisning i normalfallet inte är. Att vid något särskilt tillfälle, t.ex. i
samband med ett specialarbete eller liknande tillgängliggöra enstaka digitala exemplar
till student, bör dock ligga inom det tillåtna enskilda bruket. Delade mening råder om
37
enskilda bruk kopiering är tillåten från förlagor som är illegalt kopierade (piratkopior)
och tillgängliggjorda (utlagda på nätet) utan tillstånd.
Fråga:
Får jag som lärare - eller mina studenter - lov att citera ur böcker och artiklar
men också ljud- eller videofiler, om vi publicerar materialet på en lösenords­
skyddad kurswebb?
Svar:
Det finns en rätt för användare av material att i enlighet med god sed och i den
omfattning som krävs av ändamålet citera skyddat material. De delar av ett verk som
används i ett citat får i sin ”citatform”, utan tillstånd och ersättning, kopieras och göras
tillgängligt till allmänheten. Enda begränsningen är vad som utgör ”god sed”.
Fråga:
Var går gränsen för vetenskaplig användning av bilder på nätet? Kan en
redovisning på A-nivå publicerad på nätet med bildcitat räknas som
vetenskaplig, om den tillför ämnet nytt material? Kan jag använda bilder från
Internet i en vetenskaplig rapport?
Svar:
Ja, offentliggjorda konstverk (t.ex. bilder) får återges bl.a. i en kritisk eller vetenskaplig
framställning i anslutning till texten Återgivningen ska ske i överensstämmelse med
god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet, se 23 § URL. Det finns inte
någon inskränkning i upphovsrätten som är direkt relaterad till ”vetenskaplig
användning”, men under andra rubriker återfinner man viss hänsyn för den typen av
användning. Det gäller t.ex. möjligheterna för citat, användning av konstverk samt
bibliotekskopiering. I regel är det inte tillåtet att citera ett verk i sin helhet. Men, i
vetenskapliga framställningar eller i litterär eller konstnärlig kritik och polemik kan det
vara nödvändigt och tillåtet att återge ganska stora delar av verk eller korta verk, t.ex.
en dikt, i sin helhet. De allmänna arkiven och biblioteken har bl.a. rätt att framställa
exemplar av alla typer av verk, utom datorprogram, för bl.a. forskning.
Fråga:
Svar:
Kan läraren skicka ut en artikel som har skrivits ut som en pdf-fil till de
nätstudenter som läser vid ett universitet om de har en @universitetet.se e –
post adress, och de inte har möjlighet att koppla upp sig via universitetets
proxyserver och själv ladda ner artikeln?
Frågan här är dels om det finns en rätt för läraren att framställa kopior i form av pdf­
filer, utan tillstånd och ersättning, samt vad läraren kan göra med en sådan kopia.
Fotokopieringsundantaget för undervisningsverksamhet, se skolkopiering, blir inte
aktuellt, då framställandet av pdf-filer är digital kopiering. Rätten att framställa
exemplar för enskilt bruk (som sedan utgör underlag för studentens egen kopia) kan
bara åberopas av läraren och detta om det i något undantagsfall inte varit möjligt för
viss student att få materialet på annat sätt. Undantaget täcker inte en situation då läraren
regelmässigt kopierar och tillgängliggör material via e-mail till sina studenter. Då är det
inte fråga om vare sig enstaka exemplar eller enskilt bruk. Här blir nog utvägen att
utöka licensen till att inkludera också den typen av användare, eller att studenterna
själva på annat sätt tar enskilda bruk exemplar av artiklarna.
Generellt om användning av material via ”kurswebben”
När det gäller tillgängliggörandet av material via en kurswebb, så finns det några grundläggande
gemensamma spörsmål. Är den grupp som får tillgång till materialet (via särskild inloggning e likn.)en
sluten krets, se definition under tillgängliggörande för allmänheten. Det behövs nämligen inget
tillstånd för tillgängliggöranden som sker till en sluten krets.
38
Om antalet studenter som får tillgång till visst material är för stort för att utgöra en sluten krets, är det
fråga om sådant material som får framföras fritt offentligt i undervisning? Att göra material tillgängligt
via elektroniska nätverk anses vara en form av framförande. Observera dock att sceniska verk,
filmverk (t.ex. videofilmer) eller utsändningar av radio- eller TV inte får framföras offentligt utan
tillstånd. Detta undantag är troligen inte tillämpligt för tillgängliggöranden via en ”öppen” webbplats,
då är det inte begränsat till framföranden i undervisning.
Finns det någon rätt att utan tillstånd framställa den digitala kopia som ska tillgängliggöras via
kurswebben? Fotokopieringsundantaget för skolkopiering och rätten att framställa exemplar för enskilt
bruk kan i normalfallet inte åberopas för ett ”kurswebbs exemplar”. Det är osäkert om digitala
inspelningar från radio- och TV-sändningar kan ske och tillgängliggöras via kurswebben i enlighet
med undantaget för skolkopiering. Men om material på något legalt sätt tillgängliggjorts för
studenterna, kan dessa sedan själva framställa exemplar för eget bruk.
Nedan upprepas med lite varierande ordval hela eller delar av detta resonemang.
Fråga:
Vad gäller för kursmaterial som publiceras på ett system med individuell
inloggning (t.ex.LUVIT, Ping Pong, WebCT m. fl. LMS) som är ej tillgängligt för
allmänheten utan bara till ett begränsat antal studenter, vilka är registrerade på
en viss kurs där materialet används som kurslitteratur?
Svar:
Som framgår ovan, så kan troligen tillgängliggörandet ske i till en sådan sluten krets,
utan särskilt tillstånd. Problemet är att få fram en digital kopia som kan nyttjas på det
sättet.
Fråga:
Ljudband och videofilmer från UR som har beställts via AV-centralen, används i
ett fysiskt klassrum. Men, en del av studenterna läser kursen på distans och
finns på annan ort. Deras klassrum är därför virtuellt. Är det tillåtet för mig som
lärare att använda (Utbildningsradions) UR: s material i webbaserade kurser,
om webbmiljön har individuell inloggning?
Svar:
I sammanhanget måste man också undersöka om det finns några särskilda avtal med
Utbildningsradion, som närmare bestämmer hur deras material får användas. Avtalets
innehåll gäller då istället för bestämmelserna i lagen (URL), då dessa inte är tvingande
utan går att avtala bort.
Problemet är annars att det egentligen inte finns något sätt för läraren, universitetet eller
högskolan/skolan att på ett legalt sätt framställa den digitala kopia som behövs för det
digitala användandet i webbmiljön.
Som framgår ovan i kan det vara tillåtet att göra material tillgängligt, utan särskilt
tillstånd, för en studentgrupp som är att anse som en ”sluten grupp”, se
tillgängliggörande för allmänheten. För andra större, mer odefinierade studentgrupper
finns det en möjlighet att använda undantaget som tillåter fria offentliga framföranden i
undervisning. Det är dock tveksamt om detta undantag kan tillämpas om
tillgängliggörandet sker via en ”öppen” webbplats. Den fria framföranderätten gäller
inte heller t.ex. filmverk.
Fråga:
Jag hittade en bra artikel i en e-tidskrift som jag vill använda i undervisningen.
Universitetsbibliotek har ett abonnemang på denna e-tidskrift, men mina
39
nätstudenter jobbar hemifrån och det är enbart de studenter som loggar in via
campusnätet som idag kan komma åt bibliotekets e-tidskrifter.
Får jag som lärare ladda ner artikeln från vårt campusnät (en pdf-fil) och lägga
upp den i kurswebbens referensbibliotek om kurswebben är lösenordsskyddad?
Om kurswebben har gästinloggning, dvs. även är öppen för blivande studenter
och andra intresserade?
Svar:
I det här sammanhanget är det viktigt att se om abonnemanget på e-tidskriften i sig
innehåller några bestämmelser/licensvillkor. Såväl universitetsbiblioteket som dess
låntagare alt. e-tidskriftens användare kan vara bundna av licensvillkor som anger hur
e-tidskriftens material får användas. Den som tecknat en licens, har att följa avtalets
bestämmelser istället för lagtexten.
Saknas begränsande licensbestämmelser, så är problemet att den pdf-fil som skall göra
e-artikeln tillgänglig för en viss grupp utanför campusnätet, troligen inte kan framställas
utan tillstånd. Det finns i och för sig en rätt att framställa exemplar för enskilt bruk av
skyddat material, men frågan i de här sammanhangen är om det ”bruk” som sker av
pdf-kopian är att se som enskilt bruk. Syftet med den ”första” enskilda-bruk kopian
(pdf-filen) är ju främst att ge gruppen möjlighet att i sin tur framställa egna enskilda­
bruk kopior. Det är dock troligen ok att via e-mail eller liknande ”skicka”
(tillgängliggöra) pdf-filen till några få studenter som t.ex. går på kursen men inte har
möjlighet att komma åt campusnätet.
Det finns en rätt till s.k. skolkopiering, men den ger idag enbart rätt att framställa
fotokopior av skyddat material. Har man lagt ut material på en ”öppen” kurswebb, så
har man gjort det tillgängligt för allmänheten. Till detta krävs tillstånd.
Fråga B9
I min roll som lärare i en nätbaserad kurs vill jag använda mig av några bilder ur
en tidskrift. Bilderna finns inte i digital form och nu undrar jag. Är det tillåtet att i
undervisningssyfte skanna in bilder och lägga ut dem på en lösenordsskyddad
kurswebb, dit bara kursdeltagarna har tillträde. Om detta inte är tillåtet, undrar
jag om jag åtminstone kan låta skanna in de bilder som blir för suddiga och
otydliga vid fotokopiering för att kunna bifoga dem till det kompendium som
skickas ut till mina studenter via posten. Är detta tillåtet?
Svar:
Tillgängliggörandet i den lösenordsskyddade kurswebben anses troligen – om inte
antalet kursdeltagare är för stort – vara en sluten krets, varvid tillstånd inte krävs till
tillgängliggörandet som sådant. Problemet är, att det egentligen inte finns någon rätt att
utan tillstånd framställa den digitala kopia som skall tillgängliggöras på kurswebben.
Det är inte troligt att undantaget för att framställa exemplar för enskilt bruk täcker
sådant bruk av kopian, och skolkopiering gäller bara fotokopiering(av papperskopior
eller tryckt material).
Hade det varit fråga om endast ett enstaka exemplar för förmedling till några av ”dina”
studenter t.ex. inför ett specialarbete eller liknande, hade inskanning, tillgängliggörande
via nätet (stängd kurswebb eller e-post) kunnat ske i enlighet med enskilda bruk
undantaget. I det här fallet är det kanske lättast att ta kontakt med den tidskrift där
bilden förekommer och fråga om tillstånd att nyttja bilderna digital på det sätt du
önskar. Gäller det äldre material kan det hända att tidskriften inte har e-rättigheterna till
bilderna, utan att dessa innehas av upphovsmannen (eller dennes arvingar) själv.
40
Fråga B11
Jag ska hålla en distanskurs i konsthistoria där jag skulle vilja använda foton av
olika konstverk som underlag för gruppdiskussioner. Får jag lägga ut foton på
olika klassiska konstverk, i den lösenordskyddade kurswebben? Om jag har
tagit dem själv? Om jag har hittat fotot i en tidskrift eller bok? Om jag inte kan
hitta någon uppgift om vem som har tagit bilden och jag hittat den på Internet?
Svar:
Jag utgår i svaret ifrån att skyddstiden löpt ut för de klassiska konstverken, så att de är
fria verk. Det gör att svaret koncentrerar sig på skyddet för fotografierna och
fotografen. Alla typer av fotografier är skyddade, är de originella blir de skyddade som
(fotografiska) verk. Så länge skyddstid löper skall fotografen skall ge sitt tillstånd till
den kopiering och det tillgängliggörande för allmänheten som sker av alla typer av
fotografier. Skydd föreligger oavsett om upphovsman/fotograf och/eller rättshavare
anges i samband med bilden. Saknas sådana uppgifter är det dock ett tydligt tecken på
att bilden görs tillgänglig utan upphovsmannens/rättshavarens samtycke och att det sker
ett intrång i fotografen rätt att bli namngiven, se ideella rättigheter.
Det är i och för sig tillåtet att till en sluten krets tillgängliggöra skyddat material utan
särskilt tillstånd. När det gäller tillgängliggörande i just digital miljö förutsätts dock att
det finns en legal digital kopia att tillgängliggöra. Är det fotografen själv som
tillgängliggöra fotot, så behövs inget ytterligare tillstånd. Men om man istället ”hittat”
fotot i en tidskrift, bok eller ”på Internet” (på någon webbplats må det väl ändå ha
varit?) så föreligger det tidigare berörda problemet att det egentligen inte finns något
legalt undantag som tillåter att man utan tillstånd framställer den digitala kopia som
skall göras tillgänglig via kurswebben. Undantaget för rätten att göra exemplar för
enskilt bruk är troligen inte tillämpigt (se ovan). Skolkopieringen ger som tidigare
sagts, bara rätt att framställa fotokopior.
I stället för att göra egna kopior och själv tillgängliggöra material som finns ”på
Internet”, är det ofta mindre problematiskt om man länkar till material genom
referenslänkar. Se närmare ovan om användandet av olika typer av länkar och ramar.
Problem i det här sammanhanget kan vara att när det gäller länkar till bilder så blir det
ofta s.k. djuplänkar, vilket anses vara ett sätt att tillgängliggöra bilderna. Men stannar
tillgängliggörandet inom den slutna kretsen, så är det problemet löst!
Fråga:
Får jag som lärare ladda hem och lägga ut ljudfiler eller videofiler på
högskolans intranät i undervisningssyfte?
Fråga:
Jag är lärare. Får jag kopiera texter och bilder från en CD-ROM-skiva till min
kurswebb för att använda i undervisningen?
Fråga:
Jag är lärare i svenska och vill kunna lägga ut dikter av olika författare på min
kurswebb för att illustrera mitt kursmaterial. Dikterna är hämtade från en
antologi som spänner över en lång tidsrymd. Vilka regler gäller?
Svar:
Som framgår av tidigare svar, kan själva tillgängliggörandet av skyddat material (t.ex.
ljud- och filmfiler, dikter och bilder) – via en lösenordsskyddad kurswebb, för en inte
alltför stor grupp studenter på en viss kurs – vara att se som ett tillgängliggörande till en
sluten krets. Sådant tillgängliggörande kräver inte tillstånd. Är kurswebben/intranätet
”öppet” för allmänheten, krävs tillstånd.
41
Att i det sammanhanget åberopa undantaget för fria offentligt framföranden i
undervisning, är att utsträcka undantaget alltför långt. Vem som önskar – oavsett sitt
deltagande i undervisning eller ej – får ju via en öppen webbplats tillgång till materialet.
Detta undantag gäller inte heller för bl.a. filmverk (videofiler).
Det återkommande problemet när det gäller användningen av material på en kurswebb
är att det egentligen inte finns någon rätt att utan tillstånd framställa den digitala kopia
som ska publiceras på kurswebben (t ex via inscanning, nedladdning från nätet eller
från en CD-ROM, DVD eller liknande). Rätten att framställa exemplar för enskilt bruk
eller skolkopiera kan inte åberopas, se ovan. Du måste alltså fråga den som äger
rättigheterna om lov att digitalisera originalet, innan du kan publicera det på din
kurswebb.
Glöm inte bort att undersöka om villkoren för kopiering och annat nyttjande anges på
den webbplats, den CD-ROM eller liknande, som du hittar materialet på. Sådana villkor
kan nog anses vara bindande för den som utfärdat dem. Diktantologier och liknande,
som spänner över en lång tidsrymd, kan innehålla material som är fritt, d.v.s. texter,
bilder m.m. skapat av en person som har varit död i över sjuttio år.
Fråga:
Får jag använda en MIDI-fil av en del ur en inspelning av Mozarts ”Trollflöjten”
på min kurswebb eftersom det är fri musik?
Svar:
De musiker som framfört Trollflöjten samt den musikproducent som producerat och
spelat in framförandet, har närstående rättigheter till sitt framförande respektive till sin
inspelning, se 45 § och 46 § URL .
Musikproducenten har oftast redan innan inspelningen förvärvat rätten att spela in och
göra musikernas (och ev. andra artisters) framföranden tillgängliga. I det här fallet har
verket – Mozarts Trollflöjten – inte längre något upphovsrättsligt skydd (”fri musik”),
men skyddet för producent och musiker finns troligen kvar om inte inspelningen är
äldre än femtio år.
I enlighet med resonemanget under avsnittsrubriken och tidigare frågor, så blir
problemet att det egentligen inte finns någon rätt att utan tillstånd framställa den
digitala kurswebbskopian (här MIDI-filen).
Fråga:
Jag är lärare och använder ett LMS med personlig inloggning. Mina studenter
redovisar sina hemuppgifter för varandra i mindre grupper i ett s.k.
diskussionsämne (diskussionsforum). Får jag skriva ut alla studenters texter
(inlägg och kommentarer) och ha till hjälp vid ett seminarietillfälle t.ex. i samma
kurs?
Svar:
Problemet med att utan tillstånd framställa t. ex. ett exemplar för enskilt brukav de här
texterna (om de är skyddade) är att sådan kopiering förutsätter att texterna dessförinnan
blivit offentliggjorda (lagligen tillgängliggjorda för allmänheten), vilket troligen inte
har skett enbart genom att de görs tillgängliga via de ”små” diskussionsforumen (sluten
krets). Det innebär att inget som helst nyttjande får ske av materialet utan tillstånd.
Sådant tillstånd kan erhållas i en överenskommelse med studenterna i samband med de
skall börja använda diskussionsforumet/ kurswebben/ skolans webbplats/Internet. I
denna överenskommelse bör man också redogöra för otillåtet beteende, material och
42
materialnyttjande. Det minskar risken för läraren/undervisningsanstaltens ansvar för ev.
intrång i dessa sammanhang. Se också ansvarsreglerna i Lagen om elektronisk
anslagstavla.
Fråga:
En grupp studenter har gjort en video som en del av ett projektarbete. Videon,
som streamas via universitetets server, kan nås via den lösenordsskyddade
kurswebben. Igår upptäckte jag till min fasa att de i pedagogiskt syfte använt
musiken från Robinson-serien på vissa ställen och att en av studenterna också
spelar programledaren ”Anders Lundin”. Är detta verkligen tillåtet? Om inte,
vem är ansvarig och vad kan hända om det upptäcks? Hur bör jag göra för att
institutionen inte ska få några problem p.g.a. det inträffade?
Svar:
Det finns en rätt att för undervisningsändamål spela in från radio- och TV-program.
Sådana inspelningar får endast användas i undervisningssammanhang, se skolkopiering
Har Robinson-musiken skaffats via inspelning från Radio- eller TV-kanal för vilken
skolkopieringsavtalet gäller, och används den endast i projektarbetet
(undervisningssammanhang), så finns det inga problem i vart fall med den kopieringen.
Man får dock titta närmare på villkoren för just denna skolkopiering, för att avgöra om
en sådan inspelning dels kan ske digitalt, dels får användas t.ex. för streaming. Allt
under förutsättning att det sker för ”undervisningsändamål”.
När det gäller tillgängliggörandet via en lösenordsskyddad kurswebb, så kan det i
enlighet med resonemang förda ovan, vara fråga om ett tillgängliggörande endast till en
sluten krets.
Det inget skydd för Anders Lundin mot att hans framförande ”härmas”. Skyddet gäller
bara framförande av verk, vilket troligen inte alla hans framträdanden i Robinson kan
innefatta! Det närstående skydd han kan ha som utövande konstnär för i vart fall vissa
delar av sitt framförande innefattar enbart skydd mot att någon spelar in, kopierar
inspelningen och/eller tillgängliggör hans framförande eller inspelning av framförandet,
utan hans tillstånd. Det innebär att det är fritt fram att härma någon annans sätt att
sjunga, prata etc. Huvudsaken är att man har begärt tillstånd från de som innehar rätten
till det som framförs – texten, sången e likn.
Ansvarig för ett intrång är den som gjort intrånget, dvs. i det här fallet eleverna. Men
även lärare och skolledning kan bli ansvariga som medverkande om det saknas
grundläggande information och policy om hur material skapat och producerat av andra
(funnet på Internat eller i annan källa) får användas i skolarbetet.
Om rätten till videon, se upphovsrätt till studentmaterial.
43
Upphovsrätt till lärares material
Fråga:
En lärare går i pension och lämnar efter sig ett webbaserat läromedel i form av
en nätkurs. Är det fritt fram för någon annan anställd vid högskolan att ändra (t
ex uppdatera) materialet?
Svar:
Nej, det krävs att läraren samtyckt till att kursmaterialet skall ändras eftersom denne
själv har rätten till materialet enligt lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att
upphovsrätten till alster som skapats vid universitet och högskolor tillkommer den
enskilde läraren/forskaren, om annat inte avtalats.
Fråga:
Spelar det någon roll om läromedlet tagits fram på arbetstid?
Svar:
Nej, lärarundantaget gäller under arbetstid.
Fråga:
Spelar det någon roll
institutionsledningen?
Svar:
Ja, om det finns en särskild överenskommelse och då har institutionen rätt att utnyttja
läromedlet. Exempel på vad som kan tolkas som ett avsteg från lärarundantaget är att
det uttryckligen har avtalats eller att särskilda omständigheter är förhanden, t.ex. att en
högskoleinstitution betalar ut en särskild ersättning eller att läraren får nedsatt
undervisningsskyldighet. Det får alltid bedömas i det enskilda fallet om uppdraget är
villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet.
Fråga:
Spelar det någon roll om det är en nätbaserad kurs på universitetets egen
utbildningsplattform (eller i Luvit, PingPong, Blackboard eller något annat
LMS)?
Svar:
Nej, lärarundantaget gäller. Att universitets/högskolors pengar eller resurser, t.ex.
lokaler, material och teknisk utrustning, har använts vid framställningen innebär inte i
sig att upphovsrätten tillkommit institutionen.
Fråga:
Behövs ett skrivet avtal för att det ska vara tillåtet att fortsätta använda
materialet?
Svar:
Nej, ett avtal kan vara både skriftligt och muntligt. Ur bevissynpunkt är det lämpligt att
ett avtal är skriftligt.
Fråga:
Kurt är universitetslärare i data och systemvetenskap på en teknisk högskola.
Förra hösten ägnade han en del av sin fritid åt att fördjupa sig i programspråket
Java. För att testa vad som gick att göra med t ex ”javabönor”, skrev han ett
dataprogram som gjorde det möjligt att genomföra ett stort antal olika virtuella
laborationen, t.ex. felsökning och felkorrigering av olika kommunikationsnät.
Hans nätbaserade 10-poängskurs har p.g.a. laborationerna blivit mycket
omtyckta och platserna till nästa kurs fylldes i rekordfart. Men ryktet verkar ha
spridit sig utanför högskolan för i veckan har både ett svenskt och ett japanskt
IT-företag visat sitt intresse för programmet och vill köpa licenser.
om
läromedlet
tagits
fram
på
uppdrag
av
44
Frågan Kurt ställer sig är;
• Vem äger de datorprogram en universitetslärare skriver?
Svar:
För anställda finns en uttrycklig reglering om arbetsgivarens rätt till deras
upphovsrättsliga datorprogram, nämligen presumtionsregeln i 40 a § URL. Dock
omfattar inte presumtionsregeln lärares upphovsrättsliga datorprogram, utan
upphovsrätten tillkommer i regel den enskilde läraren enligt lärarundantaget.
Lärarundantaget innebär att upphovsrätten till alster som skapats vid universitet och
högskolor tillkommer den enskilde läraren/forskaren, om annat inte avtalats.
•
Om det i stället hade varit hans doktorand Bertil som skrivit programmet,
vem hade då ägt det?
Svar:
Doktorander omfattas också av lärarundantaget.
Fråga:
Finns det någon möjlighet för en institution att belöna en lärare ekonomiskt för
att denne ensam (eller tillsammans med andra) medverkat till skapandet och
genomförandet av en nätbaserade distanskurs, förutom att ge dem viss
övertidsersättning?
Svar:
Ja, institutionen och läraren kan avtala om extra ekonomisk ersättning. Fråga din
institution vilken policy de har i sådana frågor.
Fråga:
Mats byter institution inom den egna högskolan. Han lämnar kvar ett mycket
omfattande webbaserat interaktivt material i form av ett nätbaserat rollspel som
han skapat under sin tid som doktorand på institutionen. En lärare på
institutionen har fått lov att använda materialet, men inte sprida det vidare
utanför undervisningen. Några år senare upptäcker forskaren att någon utanför
högskolan plötsligt börjat använda hans material i kommersiell kursverksamhet.
Mats kontaktar sin gamla institution för att ta reda på vad som hänt. Det visar
sig att materialet, som tidigare låg på institutionens intranät, för en tid sedan
flyttats till institutionens öppna hemsida. Orsaken var att rollspelet skulle
användas i en ny nätbaserad distansutbildning där deltagarna inte kom åt
intranätet. Ingen vet nu hur många kopior som finns i omlopp.
•
Svar:
Ja, institutionen skall se till att annans upphovsrättsliga material inte sprids till andra
utan upphovsmannens samtycke. Institutionen skulle t.ex. kunna skydda materialet
genom tekniska åtgärder, så att det inta kan spridas vidare till utomstående.
•
Svar:
Har institutionen något ansvar för att det material forskaren skapat under sin
tid hos dem inte sprids vidare när han har slutat på institutionen?
Har forskaren möjlighet att kräva att materialet flyttas/tas bort från den öppna
hemsidan
Ja, institutionen har i denna situation endast en rätt att använda materialet i enlighet med
vad som överenskommits. Andra utnyttjanden kan vara intrång i upphovsmannens
ensamrätt.
•
Har forskaren möjlighet att kräva att materialet inte längre får användas av
institutionen då han känner att det spridits utan hans medgivande?
45
Svar:
Det beror på vad som har avtalats mellan institutionen och läraren när denne slutade sin
anställning. Att institutionen sprider materialet till andra än vad som avtalats kan tolkas
som ett kontraktsbrott och då kan upphovsmannen kräva ekonomisk kompensation samt
häva avtalet.
• Spelar det någon roll att han var anställd som doktorand vid institutionen när
han skapade materialet?
Svar:
Fråga:
Nej, doktorander omfattas av lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att upphovsrätten
till alster som skapats vid universitet och högskolor tillkommer den enskilde
läraren/forskaren, om annat inte avtalats.
En lärare har fått ett nytt jobb och han undrar därför;
• Har jag rätt att ta med mig mitt kursmaterial och använda detta på min nya
arbetsplats på en annan högskola, i ett privat utbildningsföretag eller i egen
kommersiell kursverksamhet?
Svar:
Ja, eftersom huvudregeln är att läraren själv har rätten till sina upphovsrättsliga verk
enligt lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att upphovsrätten till alster som skapats
vid universitet och högskolor tillkommer den enskilde läraren/forskaren, om annat inte
avtalats.
• Vilken rätt har min institution att fortsätta använda och vidareutveckla mitt
kursmaterial efter det att jag slutat?
Svar:
Det kan institutionen endast göra om så har överenskommits, i annat fall gäller
lärarundantaget. Exempel på vad som kan tolkas som ett avsteg från lärarundantaget är
att det uttryckligen har avtalets eller att särskilda omständigheter är förhanden, t.ex. att
en högskoleinstitution betalar ut en särskild ersättning eller att läraren får nedsatt
undervisningsskyldighet. Det får alltid bedömas i det enskilda fallet om uppdraget är
villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet.
• Vilken rätt har min gamla arbetsgivare att överlåta, sälja eller återanvända
kursmaterialet i andra kurser efter att jag slutat?
Svar:
Institutionen har endast en sådan rätt om det har överenskommits, i annat fall gäller
lärarundantaget.
•
Svar:
Behöver vi skriva ett avtal för att slippa problem i framtiden?
Nej, ett avtal kan vara både skriftligt och muntligt. Ur bevissynpunkt är det lämpligt att
ett avtal är skriftligt.
• Har min kollega, som skapat materialet tillsammans med mig, rätt att hindra
mig från att använda materialet när jag slutar?
46
Svar:
Du kan endast använda sådant material som du själv har skapat. Om du vill använda
material som du skapat tillsammans med andra krävs att alla upphovsmän samtycker till
användning eftersom ni då har gemensam upphovsrätt i verket.
• Har jag rätt till ersättning om högskolan använder mitt kursmaterial i
uppdragsutbildning efter att jag slutat?
Svar:
Ja, om ni har överenskommit om ersättning, annars inte.
Fråga:
I ett webbaserat kursmaterial har läraren själv skrivit merparten av texterna och
hållit de flesta föreläsningarna. Men, han har hela tiden haft hjälp av andra
specialister i ett produktionsteam runt kursen. Det har varit videoproducenter,
fotografer, IT-pedagoger m.fl. ”IKT-proffs” som har skapat illustrationer,
animeringar, självinstuderingsmaterial och övningar efter lärarens anvisningar,
men också efter egna idéer. Nu får läraren en förfrågan från ett stort förlag som
vill köpa kursmaterialet. Förlaget tror att det finns en stor marknad utanför
högskolan och som lärare äger han ju detta, menar förlagschefen. Läraren blir
smickrad över erbjudandet, men mycket förvånad och undrar nu.
• Har han verkligen rätt att sälja detta utan medgivande från högskolan och
övriga i teamet?
Svar:
Läraren måste ha samtycke från övriga upphovsmän och rättshavare för att sälja vidare
ett gemensamt skapat verk.
• Är det inte i stället högskolan som förlaget bör förhandla med? De har ju
bekostat framställningen, (lön , utrustning och lokaler)?
Svar:
Den som har rätten att exploatera upphovsrätten skall förlaget förhandla med. Det får i
varje enskilt fall undersökas vem som innehar upphovsrätten. Se vidare om tumregeln
och presumtionsregeln i 40 a § URL och lärarundantaget.
Fråga:
En lärare funderar på att byta jobb och vill ta med sig sitt kursmaterial till den
nya institutionen. Institutionsledningen hävdar då att läraren, genom att lägga in
materialet på högskolans utbildningsplattform, har skapat ett verk som är så
integrerat med det dataprogram i vilket det presenteras, att det kan anses
utgöra en del av detta och att materialet därför tillhör arbetsgivaren, p.g.a. 40 a
§ URL om anställdas datorprogram.
LMS:et bygger på formulär och script som gör att kursmaterial matas in som
olika objekt (text, bild, HTML kod etc.) och sedan hämtas upp ur en gemensam
databas och visas som webbsidor när någon vill se dem. Det går därför inte att
lägga hela kursen på en CD-ROM eller annat medium och ta med sig. För att
se kursmaterialet krävs att man använder sig av just denna plattform.
• Vem äger ett kursmaterial som lagts upp på en utbildningsplattform?
Svar:
Lärare äger själva kursmaterialet p.g.a. lärarundantaget och institutionen plattformen
om den skapats av institutionens anställda som inte är lärare/forskare. Däremot kan det i
detta fall vara fråga om gemensam upphovsrätt som innehas av läraren och den som
äger plattformen. I en sådan situation måste alla upphovsmän/rättshavare samtycka till
att den digitala kursen exploateras.
47
Fråga:
Vem äger en studiehandledning som lagts upp på en utbildningsplattform?
Svar:
Det beror på vem som har skapat studiehandledningen. Upphovsrätten tillkommer
skaparen eller den som upphovsrätten tillkommit. Vem eller vilka som har
upphovsrätten i högskolevärlden får utrönas i enlighet med lärarundantaget, tumregeln
och presumtionsregeln i 40 a § URL.
Fråga:
Vem äger en animation, en OH-bild, ett ljud etc.?
Svar:
Upphovsrätten innehas de som skapat verken eller de som upphovsrätten tillkommit.
Vem eller vilka som har upphovsrätten får utrönas i enlighet med lärarundantaget,
tumregeln och presumtionsregeln i 40 a § URL.
Fråga:
Som föreläsare/lärare har du godkänt att den föreläsning du gett via
telebild/videolänk spelas in för att vid behov kunna visas för en begränsad
grupp kursdeltagare vid ett senare tillfälle i kursen vid ett senare tillfälle på
terminen. Kan högskolan, utan att informera dig och utan att du gett ditt
tillstånd, fortsätta använda denna inspelning i samma kurs nästa år (och alla
följande år) utan att du kan hindra det? Eller i andra kurser där du inte
medverkat men där din föreläsning passar in. Har andra, som högskolan
samarbetar med (och som därför har tillgång till materialet) också rätt att
använda videon?
Svar:
Nej, i denna situation har det endast överkommits att inspelningen skall användas vid
ett senare tillfälle i samma kurs och högskolan kan endast visa inspelning i den
omfattning som det har överenskommits om.
Fråga:
Kan du som lärare hävda att - trots att du en gång godkänt bandning av en
föreläsning där du medverkat; materialet nu inte får visas mer därför att det
enligt din mening har passerat "bäst före datum"?
Svar:
Institutionen får endast använda inspelningen i den omfattning som det har
överenskommits. Här har det inte avtalats någon tidsbegränsning. Du har emellertid
som lärare själv upphovsrätten till din föreläsning och ett användande kan möjligen
stoppas med hänvisning till att din ideella rätt kränks.
Fråga:
Får det bildmaterial som du tagit fram och som du använder för att illustrera din
föreläsning föras över till andra medier, t ex webbsidor, OH-film, PowerPoint
eller återanvändas på andra sätt?
Svar:
Nej, detta gäller eftersom det endast överenskommits att din föreläsning skall bandas
och institutionen har ingen rätt att överföra materialet till andra medier. Du har själv
upphovsrätten till föreläsningen enligt lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att
upphovsrätten till alster som skapats vid universitet och högskolor tillkommer den
enskilde läraren/forskaren, om annat inte avtalats.
Fråga:
Ska en lärare säga något om upphovsrätten, t ex använda ©-symbolen i alla
sina dokument, för att skydda sitt undervisningsmaterial?
Svar:
Upphovsrätten uppkommer automatiskt utan registrering och innehas av läraren enligt
lärarundantaget. ©-symbolen har ingen juridisk bindning. Däremot är det bra att
använda ©-symbolen för att markera att man är upphovsman till materialet.
48
Fråga:
Arbeten som lärare gör i sin tjänst kanske är tänkt att spridas på nätet för tips till
kolleger men som lärare vill jag att det arbete som man lagt ner skall
tillerkännas en som person - hur gör man? Vad gäller?
Svar:
Upphovsrätten uppkommer automatiskt utan registrering och innehas av läraren enligt
lärarundantaget. Det är läraren som själv bestämmer om han skall anges i anslutning till
sitt material. För att markera detta kan man använda ©-symbolen, sitt namn och årtal.
©-symbolen har däremot ingen juridisk bindning.
Fråga:
På högskolan har läraren Eva fått i uppdrag av prefekten att ta över en
pensionerad kollegas nätbaserade distanskurs och använda, anpassa och
vidareutveckla kursen och dess material för institutionens räkning
.
• Kan den pensionerade läraren neka högskolan att fortsätta använda hans
kurs/material?
Svar:
Ja, eftersom huvudregeln är att läraren själv har rätten till sina upphovsrättsliga verk
enligt lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att upphovsrätten till alster som skapats
vid universitet och högskolor tillkommer den enskilde läraren/forskaren, om annat inte
avtalats.
• Kan den pensionerade läraren neka institutionen att bearbeta hans
kurs/material?
Svar:
Ja, eftersom det i regel krävs att läraren samtyckt till att hans upphovsrättsliga verk
bearbetas och vidareutvecklas i enlighet med lärarundantaget.
•
Svar:
Kan den pensionerade läraren begära royalty av institutionen?
Ja, det är en förhandlingsfråga som man löser genom att det avtalas hur mycket läraren
skall ha i ersättning för institutionens användning av hans upphovsrättsliga verk.
• Vilka rättigheter har Eva till materialet efter att hon omarbetat samt
vidareutvecklat det på institutionens uppdrag? Hur bör detta regleras för att
inga problem ska uppstå i framtiden?
Svar:
Som bearbetare har Eva själv upphovsrätt till bearbetningen. Däremot kan hon endast
använda det bearbetade verket om hon har samtycke från den första upphovsmannen.
Det bästa är att all användning noga regleras i avtal.
Fråga:
En lärare har utvecklat en nätbaserad kurs på ett universitet. Kursmaterialet har
producerats av läraren. Att nätkursen alls kom till beror på att läraren för flera år
sedan fick en idé att skapa ett webbstöd till en traditionell kurs han ansvarade
för vid institutionen. I och med att Nätuniversitet startade beslutade institutionen
att kursen skulle göras om till en distanskurs. Läraren fick hjälp av universitetets
mediaproducent att skapa grafik, animeringar, videoinslag m.m. efter lärarens
idéer. Detta möjliggjordes genom ekonomiskt stöd från Nätuniversitetet, där
institutionen sökt och beviljats pengar.
• Får institutionen använda kursen när läraren slutat?
49
Svar:
Läraren och mediaproducenten är de ursprungliga innehavarna av upphovsrätten i
kursens olika delar. Institutionen kan aldrig vara förste innehavaren av upphovsrätten
utan får endast en rätt om så har avtalats. Läraren har upphovsrätt till kursmaterialet han
skapat och mediaproducenten till grafik, animeringar etc. som han eller hon skapat.
Mediaproducentens upphovsrätt tillkommer i regel institutionen p.g.a. anställnings­
avtalet och i enlighet med tumregeln. Utgångspunkten är att läraren själv har
upphovsrätten till kursmaterialet enligt lärarundantaget. Däremot kan institutionen ha en
rätt till materialet om det har överenskommits. Exempel på vad som kan tolkas som en
överenskommelse är att det uttryckligen har avtalets eller att särskilda omständigheter
är förhanden, t.ex. att en institution betalar ut en särskild ersättning eller att läraren får
nedsatt undervisningsskyldighet. Det får dock alltid bedömas i det enskilda fallet om
uppdraget är villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet.
50
Upphovsrätt till studentarbeten
Fråga:
Förra året skapade några studenter, som ett exjobb, flera interaktiva övningar i
min nätbaserade kurs. Bland annat gjorde de ett självinstuderingsmaterial i form
av diagnostiska prov där frågor lagrades i en databas och slumpades.
• Kan jag använda studentarbeten från tidigare kurser som exempel eller
underlag i senare nätbaserade kurser?
Svar:
Nej, det gäller eftersom högskolestudenter själva har upphovsrätten till sina resultat,
exempelvis till promemorior, uppsatser eller exjobb. Vill du använda studentarbeten
krävs att studenternas samtycke. Tumregeln och presumtionsregeln i 40 a § URL är inte
tillämpliga. Se även allmänna handlingar.
• Vad gäller om det tydligt framgår i kursplanen att s.k. ”peer learning” (att
lära av andra studenter) är den pedagogiska grundtanke på vilken kursen
vilar?
Svar:
Det är inte tillräckligt att informera om kursens pedagogiska grundtanke. Det måste
tydligt framgå att du vill använda studenternas material i senare kurs och varje student
(upphovsman) skall samtycka till att materialet används i kursen. Däremot kan ett
samtycke vara både skriftligt och muntligt. Ur bevissynpunkt är det lämpligt att ett
samtycke är skriftligt.
Fråga:
En person har skapat en 3D-animation av betydande värde som han postar på
kurswebben i en av högskolans nätbaserade kurser.
• Får högskolan använda animationen nästa gång kursen ges om
upphovsmannen är en i/ student
Svar:
Nej, högskolestudenter har själva upphovsrätten till sina upphovsrättsliga verk. Vill
institutionen använda 3D-animation krävs att studenten samtycker. Tumregeln och
presumtionsregeln i 40 a § URL är inte tillämpliga.
ii/ lärare som skapat animationen på arbetstid
Svar:
Nej, det gäller i enlighet med lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att
upphovsrätten till alster som skapats vid universitet och högskolor tillkommer den
enskilde läraren/forskaren, om annat inte avtalats.
iii/ lärare som skapat animationen på sin fritid
Svar:
Nej, då har läraren själv upphovsrätten till sina verk eftersom det är skapat utom
anställningsförhållandet. Annars gäller lärarundantaget.
iv/ doktorand som skapat animeringen på sin fritid, men med universitetets
utrustning
Svar:
Nej, det gäller i enlighet med lärarundantaget.
51
v/ student som med hjälp av projektmedel från högskolan och på beställning av
institutionen skapat animeringen med högskolans utrustning
Svar:
Ja, eftersom det i en sådan situation är fråga om ett uppdragsavtal, alternativt
anställningsförhållande. Institutionen får endast använda 3D-animation i den omfattning
som det avtalats. Obs! Var studenten anställd som amanuens eller forskningsassistent
har den anställde själv upphovsrätten i enlighet med lärarundantaget.
Upphovsrätt till gemensamt skapat och sammanställt kursmaterial
Fråga:
Vi är en lärargrupp som tillsammans skapat ett mycket omfattande kursmaterial
på vår högskolas webbserver. Kurserna innehåller sammanfattande,
pedagogiska texter om ämnet, rikligt med illustrationer, animeringar, filmklipp
länklistor m m, som stöd för studenternas lärande. Var och en av oss har haft
ett tydligt ansvar för varsitt kursmoment, men annars har vi agerat bollplank åt
varandra och samarbetat över gränserna Projektet har finansierats med både
externa och interna medel. Nu har jag just fått ett erbjudande om ett jobb med
bättre villkor på en annan högskola och en av kollegorna i teamet ska
pensioneras.
Vi undrar nu alla vem som äger upphovsrätten till kursmaterialet? Hur reder vi
upp det här så att alla blir nöjda? Hur undviker vi att hamna i en tvist i
framtiden?
Svar:
När man skall nysta upp rättigheterna till sammanställningar av material så får man dela
upp rättigheterna i två nivåer; Rättigheterna till innehållet samt rättigheterna till
sammanställningen som sådan (hela kursmaterialet sammantaget).
Rättigheterna till innehållet i kursmaterialet innehas av den/de skrivit texten, illustrerat,
animerat, gjort filmavsnittet m.m. Står Ni själva som kreatörer till allt innehåll, eller
finns det delar som skapats av annan från vilken Ni då måste söka tillstånd? Till de
delar man inte kan urskilja en persons skapande/självständiga kreation föreligger
gemensamt upphovsmannaskap.
I de fall då materialet skapats inom ramen för en anställning, har i normalfallet
arbetsgivaren rätten att nyttja materialet inom sin normala verksamhet, se tumregeln.
Här gäller dock särskilda regler för universitetslärare, se lärarundantaget.
Har materialet tagits fram ”på uppdrag” av arbetsgivaren eller annan, och finansierats
av denne för detta, så har arbetsgivaren/uppdragsgivaren en rätt att nyttja materialet på
sätt som framgår av uppdragsavtalet eller förutsättningarna för uppdraget. Får man i
uppdrag att sätta samman material till en viss kurs, så måste också uppdragsgivaren ha
rätt att i vart fall, även utan uttryckliga avtal, nyttja materialet till den kursen.
Har vare sig arbetsgivare eller uppdragsgivare några rättigheter till materialet, så blir det
istället avgörande hur de olika inblandade har diskuterat (avtalat) sinsemellan. Vilken
användning förutsågs då man arbetade fram materialet? Exklusivt användande i just den
här kursen vid den här läroanstalten, eller fritt fram för de enskilda kreatörerna att
använda sitt material i andra sammanhang? Några rättigheter för de andra att utan
tillstånd använda ”ditt” material i andra sammanhang? etc.
Rätten att ändra materialet eller vidareöverlåta rättigheterna till vidare till annan måste
diskuteras(avtalas) särskilt. Nästa led i rättighetsprövningen är att utröna om det finns
52
ett upphovsrättsligt samt (databas)producentskydd till kursmaterialet (samman­
ställningen) som sådant.
Sammanställningar av material anses originella i sig om urvalet och/eller arrangemanget
av det ingående materialet är originellt. Ett originellt arrangemang av material kan t.ex.
vara pedagogiska, annorlunda och intressanta kopplingar/länkar mellan de olika delarna
av materialet. Den/de som varit kreativa i urvalet/arrangemanget av innehållet, har ett
upphovsrättsligt skydd mot att någon kopierar/tillgängliggöra detta sätt att välja
ut/arrangera. Även i denna del får prövas om det föreligger en anställnings- eller
uppdragssituation som gör att rätten till nyttjandet av sammanställningen övergått till
arbetsgivare/uppdragsgivare.
En ytterligare komplicerande faktor är att det kan finnas ett närstående skydd för den
”producent” som genom att investera väsentligt (pengar eller andra resurser) legat
bakom framställandet av sammanställningen. Utdrag (kopiering) eller återanvändning
(tillgängliggörande) av väsentliga delar av innehållet i sammanställningen får då inte
ske utan producentens tillstånd, oavsett vilka andra tillstånd som erhållits.
Framtida oenigheter/tvistigheter kan man möjligen undvika genom att så tidigt som
möjligt, gärna redan innan man sätter igång med kursmaterialet, diskutera igenom alla
villkoren för användandet av innehållet och sammanställningen som sådan; Vilket
material som skall förvärvas av andra (och då villkoren, kostnaderna för detta)
alternativt ta fram själva; Hur skall materialet få användas av kreatören själv, av de
andra , av lärare på kursen, av universitetet/högskolan samt i vilka miljöer (kurswebben,
på Internet, etc.); Och om du inte längre är kvar själv; skall ”ditt” material då plockas
bort, Skall några ändringar få göras, skall materialet få ”säljas”(överlåtas vidare) till
andra intresserade, etc. etc.
Ha också bra ordning på vem som har gjort vad, det underlättar avgörandet av
upphovsmannaskapet till de olika delarna. Finns finansiärer så bör man redan från
början ta reda på om de skall vara att anse som producenter (är därmed rättshavare) till
sammanställningen, eller om det är fråga om annan form av finansiering.
Vem är ansvarig?
Fråga:
Vilket ansvar har jag som lärare och vilket ansvar har studenten? Har någon
annan t ex rektor ett ansvar om något skulle ”gå galet”?
Fråga:
Kan en lärare göra sig skyldig till medhjälp (enligt 23 kap 4 § i brottsbalken) till
upphovsrättsintrång på Internet, om han eller hon inte kontrollerat vad studenter
och andra har publicerat på diskussionsforum i hans webbkurs?
Svar:
Ansvaret för ett otillåtet nyttjande kan omfatta flera personer, som direkt ansvarig
och/eller som medverkande. I undervisningssammanhang bör studenterna ha fått
begriplig information om de mest grundläggande reglerna för hur ”andras” material får
användas. Om sedan läraren eller skolledningen ansvarar för intrång som sker via
läroanstaltens nätverk och/eller webbplatser, beror troligen på vilken information och
förhållningsregler som utfärdats av skolledningen. Tillsynen över att lagöverträdelser på
upphovsrättens område inte begås skall, för att skolledningen skall gå fri, betraktas som
tillräckliga. Helt klart är att ingen tillsyn t.ex. genom total avsaknad av hanteringsregler
för information, är otillräckligt och kan medföra ansvar för intrång – och kanske i första
hand – hos skolledningen. Se t.ex. NJA 1985 s. 909, avseende en kvällstidnings intrång
i ett förlags rättigheter till en nedtecknad intervju med Palme där Högsta Domstolen
uttalade följande:
53
”Samtidigt måste också - och kanske i första hand - ansvar för brott mot
upphovsrättslagen kunna utkrävas av någon med ledande ställning inom
tidningsföretaget på den grunden att tillsynen över att lagöverträdelser på
upphovsrättsområdet inte begås i verksamheten har varit otillräcklig”.
Även ansvarighetsreglerna enligt Lagen om Elektronisk Anslagstavla kan bli tillämpliga
för läraren och skolledningen om otillåtet material görs tillgängligt via ett diskussions­
forum, eller liknande, på skolans webbplats.
Påföljder?
Fråga:
Svar:
Vilka eventuella påföljder kan det bli för upphovsrättsintrång?
Påföljderna, dvs. sanktionerna för intrång kan vara både straff (böter eller fängelse) och
skadestånd.
54
Offentlighet & sekretess
Fråga:
Någon för dig okänd person, begär med hänvisning till offentlighetsprincipen,
att få ut samtliga diskussionsinlägg från personer som deltar i en nätbaserad
kurs på din institution. Hur bör du agera?
Svar:
Till att börja med är det viktigt att göra sig påmind om den rätt tryckfrihets­
förordningen (TF 2:14 2 stycket) ger den som vill få del av en allmän handling att
vara anonym och inte heller behöva uppge syftet med sin begäran. I praktiken innebär
det att det bara är tillåtet att fråga vem det är som vill ha ut diskussionsinläggen och
varför om det är nödvändigt för att kunna göra en bedömning av om någon
bestämmelse i sekretesslagen hindrar ett utlämnande. Detta kan bli fallet just när det
gäller allmänna handlingar som innehåller personuppgifter (SekrL 7:16). Offentlighet
är dock huvudregeln och sekretess undantag.
Ett första steg i bedömningen av om diskussionsinläggen kan lämnas ut eller ej är att ta
ställning till om de grundläggande rekvisiten för en allmän handling är uppfyllda. Det
skall närmare bestämt röra sig om en handling som är förvarad hos myndighet och till
myndigheten antingen är inkommen eller där upprättad (TF 2:3). En allmän handling
kan antingen vara offentlig eller hemlig, dvs. sekretessbelagd. För att det skall vara
fråga om en allmän handling i digital miljö måste upptagningen vara tillgänglig med
tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar.
Nätbaserad undervisning som till stor del bygger på intensivt utväxlande av
elektroniska meddelanden är i offentlighetshänseende delvis ett nytt fenomen. Det råder
i och för sig ingen tvekan om att konventionell e-post såväl inom den offentliga
förvaltningen som externt faller inom ramen för offentlighetsprincipen. Studenter kan i
detta sammanhang beskrivas som externa rättssubjekt i förhållande till universitet och
högskolor.
När det gäller diskussionsinlägg m.m., som kan sägas utgöra stommen i den faktiska
undervisningen, ligger det av praktiska skäl nära till hands att föra ett resonemang som
utmynnar i att inte varje enskilt digitalt utväxlat meddelande skulle bli att betrakta som
en inkommen respektive upprättad handling. Det är dock osäkert i vad man
offentlighetslagstiftningen verkligen medger ett sådant synsätt.
Man kan göra en jämförelse med en situation där en lärare för en dialog med en
hörselskadad student genom att under samtalets gång utväxla skriftliga meddelanden.
Det framstår som rimligt att betrakta mängden lappar som ett pedagogiskt inslag i
utbildningen och alltså inte som separata inkomna respektive upprättade handlingar.
Även detta resonemang kan ifrågasättas med hänvisning till bestämmelserna om
allmänna handlingars offentlighet.
Det finns uppenbara praktiska fördelar med ett synsätt som går ut på att
diskussionsinlägg som utgör ett centralt inslag i nätbaserad utbildning uppfattas som
faktiskt utbildningsverksamhet, eventuellt genererande s.k. mellanprodukter, och att
sådana upptagningar faller in under offentlighetsprincipen först när kursen är avslutad
om inläggen tas om hand för arkivering.
I den mån diskussionsinläggen utgör underlag för examination blir det dock fråga om
myndighetsutövning vilket medför att upptagningarna utan tvekan faller inom ramen
för handlingsoffentligheten.
55
Sammanfattningsvis finns det varken någon särskild offentlighetslagstiftning eller
rättspraxis som specifikt tar sikte på hanteringen av digitala diskussionsinlägg och
liknande meddelanden som genereras vid nätbaserad utbildning. Offentlighet bör dock
prägla institutionens bedömningar i det enskilda fallet. Offentlighetsprincipen utgör en
av den offentliga förvaltningens grundvalar och myndigheternas datorisering får inte
innebära att allmänhetens möjligheter till insyn naggas i kanten.
Anknytande rättsområde:
Behandling av personuppgifter
56
Personuppgifter & förvaltning
Fråga:
Distanskursen i Termodynamik ska delvis bedrivas via webben. Kursen ges
som en blandform där vissa studenter finns på campus och andra läser på
distans. På kurswebben finns inläsningsmaterial, ett länkskafferi och några
korta videointervjuer med australiensiska termodynamik-”gurus”. Inför
seminarierna ska studenterna posta sina inlämningsuppgifter på webben och
lärarna besvarar frågor på ett diskussionsforum.
Ett gäng studenter har dock börjat propagera för mer traditionella under­
visningsformer, med fler fysiska möten mellan lärare och studenter. De
uppmanar därför alla studenter att bojkotta webbstödet till kurserna genom att
inte lämna PuL-samtycke.
Studenten Sara vill hellre ha ut materialet på papper och videokassetter och
handledningen begär hon att få som mottagningstider. Hon lämnar därför inte
sitt PuL-samtycke. Vad kan du som lärare göra?
Svar:
Formerna för undervisningens bedrivande regleras av högskoleförfattningarna med
rektor i en central ansvarsroll. Ansvar kan i och för sig vara delegerat till andra
befattningshavare i enlighet med särskild delegationsordning. Det kan alltså mycket väl
vara institutionsledningen som har att fatta beslut om huruvida en kurs som helhet eller
till vissa delar skall ges nätbaserat på distans.
Man kan utgå från att nätbaserad utbildning i praktiken kommer att omfatta behandling
av personuppgifter på ett sådant sätt att personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser
blir tillämpliga. Utgångspunkten för all personuppgiftsbehandling är att den måste vara
tillåten enligt PuL:s bestämmelser. Ett sätt att göra den tillåten är att inhämta samtycke
från de registrerade. Personuppgiftsbehandling kan även vara tillåten utan samtycke,
t.ex., om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige skall kunna
utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning.
För att undvika problem bör den ansvariga institutionen vara noga med att uppfylla den
informationsskyldighet som framgår av (23-25 §§ PuL). Informationen till den
registrerade skall bl.a. omfatta ändamålet med behandlingen och all övrig information
som behövs för att den registrerade skall kunna ta till vara sina rättigheter. Den
personuppgiftsansvarige har inte bara en skyldighet att självmant lämna information
utan också efter ansökan från den registrerade (26 § PuL).
Studenten Sara kan vidare, precis som vem som helst, begära att få ut kursmaterial m.m.
med stöd i offentlighetsprincipen. Institutionen har vid prövningen av denna del av
hennes begäran att göra en sedvanlig bedömning av om den digitalt lagrade information
som hon begär att få del av uppfyller kraven i TF 2:3 genom att utgöra en hos
myndigheten förvarad, inkommen eller upprättad handling.
I den mån de allmänna handlingar som studenten ber att få del av även innehåller
personuppgifter har institutionen också att ta ställning till om det kan antas att Sara efter
det att hon fått ut personuppgifterna i den allmänna handlingen kan komma att behandla
dessa i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Observera att offentlighet skall
prägla den sekretessprövningen.
Anknytande rättsområde:
Offentlighet och sekretess
57
Fråga:
Idag finns inga riktlinjer för videoproduktion enligt PuL utan lagtexten tolkas
generellt som fotografi eller övervakning. Detta kan jämföras med en butik med
övervakningskamera. Genom att du läser på dörren att butiken är övervakad
med videokamera och du stiger in i butiken, så har du, genom ditt handlade,
godkänt butikens avtal att videofilmas. Samma principer kan gälla även
utbildning. Men här är vi oftast dåliga på att informera de studerande. Vad
säger PuL om videoupptagningar och videokommunikation vid nätbaserad
utbildning?
Svar:
Personuppgiftslagens tillämpningsområde är avgränsat till sådan behandling av
personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. PuL är under vissa
förutsättningar tillämplig också på manuella behandlingar (5 § PuL).
Digital inspelning och sparande av bilder av identifierbara personer är att betrakta som
personuppgiftsbehandling. Datainspektionen (www.datainspektionen.se) utövar tillsyn
över att PuL:s bestämmelser efterlevs. Om det är fråga om videoupptagning på allmän
plats finns bestämmelser även i lagen (1998:15) om kameraövervakning. med
länsstyrelsen som tillstånds- och tillsynsmyndighet.
Det råder viss osäkerhet om gränserna för PuL:s tillämpningsområde i samband med
videoupptagningar och liknande behandlingar. I ingressen till dataskyddsdirektivet
(95/46/EG) som är utgångspunkt för den svenska regleringen, kan man läsa följande:
”p. 14 För närvarande görs inom ramen för informationssamhället betydande framsteg
såvitt avser tekniken för att uppta, överföra bearbeta registrera, lagra eller lämna ut
ljud- eller bilduppgifter om fysiska personer; detta direktiv bör därför tillämpas också
på behandling av sådana uppgifter.”
”p. 15 Behandlingen av sådana uppgifter omfattas av detta direktiv endast om det sker
med hjälp av automatisk databehandling eller om de uppgifter som behandlas ingår
eller avses ingå i ett register som är uppbyggt efter vissa med utgångspunkt för enskilda
personer utformade kriterier för att underlätta tillgång till de berörda uppgifterna.”
Digital bildbehandling av individer faller som sagt inom ramen för den svenska
implementeringen av dataskyddsdirektivet. För att vara helt säker på att uppfylla
lagstiftningens krav kan det finnas anledning att följa PuL:s bestämmelser om
ändamålsbestämning, informationsskyldighet, samtycke m.m. även när det är fråga om
en kombination av datorrelaterade metoder och analoga.
Fråga:
Hur påverkar PuL:s bestämmelser yttrandefriheten på Internet? Vad får jag
skiva i gästböcker, chattar, diskussionsforum? Spelar det ngn roll om det är
lösenorsskyddat?
Svar:
Det är inte särskilt enkelt att dra en skarp gräns mellan personuppgiftslagens (1998:204)
tillämpningsområde och den grundlagsstadgade yttrandefriheten. Av 7 § PuL framgår i
och för sig att lagens bestämmelser inte skall tillämpas i den utsträckning det skulle
strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen.
Man kan konstatera att rättsläget håller på att förskjutas i riktning mot att
informationsfriheten inte minst på Internet stärks. Personuppgiftslagens bestämmelser
kan idag ej sägas hindra publicering till och med av kränkande eller nedvärderande
yttranden på Internet förutsatt att syftet är ”att informera, utöva kritik och väcka debatt
58
om samhällsfrågor av större betydelse för allmänheten” (se det sk. Ramsbro-fallet, NJA
2001 s. 409).
Det faktum att det inte rör sig om ett PuL-brott innebär dock inte att kränkande
yttranden kan utgöra ett förtalsbrott enligt vad som följer av brottsbalkens
bestämmelser.
Från och med 1 januari 2003 kan man anmäla en ansvarig utgivare för sin hemsida hos
Radio- och TV-verket ( http://www.rtvv.se/ ). Det innebär att yttrandefrihetsgrundlagen
blir tillämplig istället för personuppgiftslagens bestämmelser. Observera att man bara
kan få utgivningsbevis för webbsidor och liknande tjänster; där det inte är möjligt för
användarna att ändra innehållet som blir direkt tillgängligt för andra användare.
Anknytande rättsområde:
Straffrätt
Ansvar för elektroniska anslagstavlor
Fråga:
En systemansvarig i en nätbaserad utbildning återkommer från jullovet och
finner att diskussionsgruppen "urartat" under den tid hon varit borta. Förutom
att vissa deltagare börjat byta piratkopierade program med varandra i stor
skala, har också en person lagt ut nedsättande och osanna uppgifter om vissa
befolkningsgrupper. Den systemansvarige undrar nu följande;
• Har hon någon skyldighet att ingripa mot ovanstående?
• Vilka brott kan personerna ha tänkas ha begått (diskussionsforumet har ett
hundratal deltagare.)?
• Vilket ansvar har läraren respektive universitetsledningen för innehållet i de
elektroniska anslagstavlorna?
Svar:
Den aktuella diskussionsgruppen är uppenbarligen en sådan elektronisk
förmedlingsstjänst som omfattas av lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska
anslagstavlor. Enligt denna s.k. BBS-lag är den ansvarige skyldig att hålla tjänsten
under uppsikt för att om nödvändigt kunna ta bort vissa meddelanden. Om den
systemansvarige haft ett långt jullov finns det med andra ord en risk för att institutionen
brustit i sin uppsiktsskyldighet (4 § BBS-lagen). Det finns i och för sig inga exakta
angivelser för hur ofta man måste kontrollera en anslagstavla men av förarbetena
framgår att ingen tjänst bör lämnas obevakad längre än en vecka.
Av BBS-lagen följer även en skyldighet för den ansvarige, dvs. den som kan bestämma
över tjänstens användning, inklusive de tekniska och administrativa rutinerna, att ta bort
vissa meddelanden (5 § BBS-lagen). Det rör sig dels om vissa typer av uppenbart
brottsliga meddelanden, dels om meddelanden som innebär upphovsrättsintrång eller
intrång i närstående rättighet. De brottsliga meddelanden som omfattas av
borttaggningsskyldigheten är hets mot folkgrupp, barnpornografibrott och olaga
våldsskildring. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten
att ta bort vissa meddelanden kan dömas till böter eller fängelse.
Vid ett universitet eller högskola har rektor en central ansvarsroll. Även om man inte
kan delegera straffrättsligt ansvar är det i praktiken nödvändigt att i olika
delegationsordningar och befattningsbeskrivningar tydliggöra vem i organisationen som
har det löpande ansvaret för exempelvis uppsikt av kurswebbar.
59
En student som laddat upp upphovsrättsligt skyddat material liksom gjort sig skyldig till
rasistiska åtalanden ansvarar för sina respektive gärningar enligt vad som följer av
brottsbalkens bestämmelser.
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Straffrätt
Fråga:
Är jag som lärare och kursansvarig även ansvarig för om någon av mina
nätstudenter skulle lägga ut en länk till en sida med innehåll av rasistiskt,
barnpornografiskt eller annars av kränkande karaktär i kurswebbens
diskussionsforum?
• Vilket är studentens ansvar i detta?
• Har rektor eller institutionens prefekt något ansvar för innehållet på
universitetets/institutionens kurswebbar?
• Vem är ansvarig utgivare för innehållet på en kurswebb?
Svar:
Enligt brottsbalken kan den som främjat en brottslig gärning med råd eller dåd dömas
till ansvar för detta (BrB 23 kap. 4 §). Observera att för material som kan uppfattas
som barnpornografiskt gäller särskilt stränga regler. Om kurswebben till sitt innehåll
eller funktion är av brottslig karaktär kan du dömas för medverkan till brott under
förutsättning att du agerat uppsåtligen eller av (grov oaktsamhet).
En central fråga är graden av aktivitet för att det skall bli fråga om främjandet av en viss
handling. När det gäller förmedlingstjänster som är inrättade för ett legitimt syfte fordras
något mer än att bara ha ställt utrustning och datorkapacitet till förfogande.
En kursansvarig eller lärare måste givetvis agera om det kommer till hans eller hennes
kännedom att t.ex. piratkopierade datorprogram sprids via en kurswebb. Enligt BBS-lagen
har den som ansvarar för en elektronisk förmedlingstjänst dessutom en skyldighet att ta
bort vissa typer av uppenbart brottsliga meddelanden. De brottsliga meddelanden som
omfattas av borttaggningsskyldigheten är hets mot folkgrupp, barnpornografibrott och
olaga våldsskildring.
Studenten har ett ansvar för det han/hon länkar till eller publicerar på kurswebben eller på
andra webbsidor. Det bör alltid finnas tydliga instruktioner om vad som får publiceras på
högskolans webbsidor, inklusive kurswebbar, samt helst en underskriven
ansvarsförbindelse.
Från och med 1 januari 2003, kan man hos Radio- och TV-verket (http://www.rtvv.se/)
anmäla en ansvarig utgivare för sin hemsida. Det innebär att yttrandefrihetsgrundlagen blir
tillämplig istället för personuppgiftslagens bestämmelser. Observera att man bara kan få
utgivningsbevis för webbsidor och liknande tjänster; där det inte är möjligt för användarna
att ändra innehållet som blir direkt tillgängligt för andra användare.
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Straffrätt
Fråga:
Högskolan har närmare 300 nätbaserade kurser igång samtidigt och fler än fem
tusen studenter kan dagligen göra inlägg på olika elektroniska anslagstavlor på
universitetets webbservrar. Universitetsledningen undrar vem som egentligen är
ansvarig för innehållet på dessa fora. Rektor önskar svar på följande;
60
När en student skriver ett inlägg i ett diskussionsforum på högskolans plattform,
vilket är då universitetets, institutionens, läraren respektive studentens ansvar om;
• inlägget innehåller en bifogad MP3-fil med Shakiras senaste hitlåt
• inlägget innehåller en länk till en bild på en pedofilsajt
• inlägget handlar om en annan student som han inte anser har bidragit fullt ut i
grupparbetet. Studenten skriver därför att kurskamraten är lat och okamratlig,
en ”lågpannad lantis” som inte har på högskolan att göra, en ”hora” som inte
har på högskolan att göra, en ”arabjävel” som inte har på högskolan att göra.
Svar:
Högskolans diskussionsforum utgör den typ av elektronisk förmedlingstjänst som faller
inom BBS-lagens tillämpningsområde. Denna lag (1998:112) om ansvar för elektroniska
ansvarstavlor innebär att den som ansvarar för tjänsten bl.a. måste hålla den under uppsikt
(4 § BBS-lagen) för att om nödvändigt ta bort vissa typer av uppenbart brottsliga
meddelanden liksom meddelanden som innebär upphovsrättsintrång eller intrång i
närstående rättighet. De brottsliga meddelanden som omfattas av borttaggnings­
skyldigheten är hets mot folkgrupp, barnpornografibrott och olaga våldsskildring.
Om rättighetsshavaren inte gett sitt tillstånd så bör MP3-filen tas bort då förmedlingen av
meddelandet utgör upphovsrättsintrång. Borttagningsskyldigheten omfattar även länken
till pedofilsajten.
Studentens nedsättande kommentarer om sin kurskamrat omfattas emellertid inte av BBS­
lagens borttagningsskyldighet. Meddelandena utgör behandling av personuppgifter och
den personuppgiftsansvarige, d.v.s., högskolan har ett ansvar för att den är laglig. Att
studiekamraten skulle ha lämnat sitt samtycke till den här typen av uttalanden förefaller
otänkbart. Att personuppgiftsbehandlingen på någon annan grund skulle vara nödvändig
på en kurswebb är också orimligt att föreställa sig. Med stöd i detta resonemang skulle
högskolan alltså ha ett ansvar enligt PuL att ta bort dessa meddelanden.
Studenten skulle dessutom kunna ställas till ansvar för förtal av sin studiekamrat och om
högskolan trots kännedom om meddelandenas existens riskerar man ansvar för medverkan
till brott. Den som främjat en brottslig gärning med råd eller dåd kan enligt BrB 23 kap 4
§ dömas till ansvar för detta.
Förhoppningsvis har även studenterna innan de fick tillgång till olika diskussionsfora
undertecknat en ansvarsförbindelse som tydliggör vilken form av elektronisk
kommunikation som är acceptabel med tanke på aktuell utbildning. Av en dylik
ansvarsförbindelse bör även framgå att kränkande yttranden omedelbart kommer att
avlägsnas av systemansvariga.
Anknytande rättsområden:
Upphovsrätt
Personuppgiftslagen
Straffrätt
Datasäkerhet
Fråga:
En student lägger in en virusinfekterad fil i ett diskussionsforum i den plattform
(ett kommersiellt LMS) som högskolan använder för distansutbildning. Risken
61
är stor att användarna ska få sina persondatorer virussmittade, något som
skulle kunna innebära stora problem för de drabbade. Själva servern är fysiskt
placerad på högskolans IT-avdelning, men de är enbart kontrakterade för att se
till att hårdvaran får ström och kyla och att nödvändiga säkerhets”patchar”
installeras för att skydda servern mot intrång. Vem har ansvaret för att
virusinfekterade filer inte ska kunna spridas via högskolans utbildnings­
plattform?
Svar:
Ansvaret för informationssäkerheten bör regleras så att det inte i onödan uppstår
oklarheter om vad som åvilar institutionen å ena sidan och IT-avdelningen å den andra.
Givetvis bör även förutsättningarna för studenternas tillgång till och utnyttjande av
utbildningsplattformen tydliggöras i någon form av ansvarsförbindelse.
Av 30-32 §§ PuL framgår att den personuppgiftsansvarige har ett ansvar för säkerheten
vid behandlingen av personuppgifter. Detta ansvar omfattar säkerhet i såväl
organisatorisk (tystnadsplikt m.m.) som teknisk bemärkelse (t.ex. utnyttjande av
brandväggar). Den personuppgiftsansvarige har med andra ord ett ansvar för att en
virusinfekterad fil inte ger upphov till oriktig behandling av personuppgifter.
Anknytande rättsområde:
Ansvar för elektroniska anslagstavlor
Examination
Datasäkerhet
Fråga:
En lärare skapar en kurs med ett återställbart test på högskolans
utbildningsplattform (ett kommersiellt LMS). Det finns en funktion i detta LMS
som gör att varje student kan nollställa resultatet från testet för att kunna börja
om, innan han eller hon lämnar in svaret ”på riktigt”, d.v.s. en sorts
övningsfunktion.
När testresultaten kommer in under dagen kliar sig läraren i huvudet och undrar
hur han ska tolka svaren han fått in. En bugg i LMS:et gör att det blir näst intill
omöjligt för honom att se vad studenterna faktiskt har gjort när samma test kan
nollställas och skickas in flera gånger av olika individer under kort tid. Det
gamla testresultatet skrivs nämligen över varje gång ett nytt skickas in.
Vem har egentligen svarat och vem har jag faktiskt godkänt? Har någon
student lämnat in ett svar utan att jag märkt det och kunnat godkänna resultatet
innan det skrivits över? Läraren känner sig väldigt osäker och trött på det hela.
Studenterna är arga och upprörda och säger; ”- Så här får det inte gå till”.
Allt berodde på att läraren valt att kombinera två olika funktioner i LMS:et
”testgenerator” (återställbara test med godkännande av svar), vilket var fullt
möjligt. Läraren kunde inte testa hur det fungerade i förväg, utan först när flera
svar kom in nästan samtidigt upptäcktes buggen. Var ligger ansvaret för det
inträffade?
Svar:
Ett datorbaserat test avseende en enskild students prestation omfattas av
personuppgiftslagens bestämmelser. Den personuppgiftsansvarige – vanligen
62
universitetet eller högskolan som juridisk person – har ett ansvar för att behandlingen
av personuppgifter sker på ett korrekt sätt (se 9 § och 28 § PuL).
Till bilden hör även att examination förvaltningsrättsligt är att betrakta som
myndighetsutövning. Det åvilar alltså examinator att följa förvaltningslagens
(1986:223) bestämmelser om beslutsfattande som bl.a. reglerar omprövning av beslut
(27-28 §§ FL).
Frågan om leverantören kan ställas till ansvar för och bli ersättningsskyldig pga.
bristande funktionalitet i den kommersiella utbildningsplattformen får avgöras mot
bakgrund av aktuellt avtal och allmänna avtalsrättsliga principer.
Anknytande rättsområden:
Personuppgiftslagen och förvaltningslagen
Avtalsrätt
Fråga:
En lärare skapar en kurs i ett LMS. Kursen startar och fungerar bra. Läraren har
lagt in ett diagnostiskt test efter ett visst moment i kursen, men då kursen
pågått ett tag ändrar sig läraren och vill att detta test ska vara med i
godkännandet av studenterna. Läraren lägger därför till en godkännande­
funktion och publicerar testet på nytt.
En student har redan hunnit lämna in testet och fått 100 % rätt, före läraren
gjort inställningen för godkännande i kursen. På grund av en bugg i LMS: et kan
läraren inte se att studenten har kommit över den satta gränsen. Alla andra
studenter som kommer över ”godkänd”-gränsen efter att läraren lagt till denna
funktion, får automatiskt ett kryss registrerat i svarskolumnen på lärarens sida.
Läraren upptäcker dock inte att studenten, som varit snabb att svara, inte fått
någon ”godkänd”-markering i LMS:et och godkänner därför inte studenten på
testet – förrän studenten protesterar och läraren inser misstaget. Nu undrar
läraren;
• Vem är egentligen ansvarig för det inträffade?
Svar:
Examination är en form av myndighetsutövning som omfattas av förvaltningslagens
(1986:223) bestämmelser. Förvaltningslagen uppställer allmänna krav på att
handläggningen av ärenden där enskild är part skall ske enkelt och snabbt utan att
säkerheten eftersätts (7 § FL). Om det trots allt uppstår problem innehåller FL
bestämmelser om omprövning av beslut (27-28 §§ FL). I sin roll som examinator har
alltså läraren ett ansvar för den examination som utförs med hjälp av LMS:et.
Examination som inbegriper helt eller delvis automatiserad behandling av
personuppgifter faller in under personuppgiftslagens tillämpningsområde. Det innebär
att den personuppgiftsansvarige, dvs. den som ensam eller tillsammans med andra
bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter (3 § PuL),
har ett ansvar för att personuppgifter behandlas på ett korrekt sätt (se vidare 9 § PuL).
Universitetet eller högskolan har alltså ett ansvar för att användningen av ett LMS är
förenlig med personuppgiftslagens bestämmelser om säkerhet (30-32 §§),
rättelseskyldighet m.m.
Det kan även bli aktuellt att ställa leverantören till ansvar för att utbildningsplattformen
inte fungerar i enlighet med vad som avtalats.
63
Anknytande rättsområden:
Personuppgiftslagen och förvaltningslagen
Avtalsrätt
Fråga:
En distansstudent antas till en systemvetarutbildning vid efterintagningen.
Studierna är på heltid och flera kurser löper parallellt under den första terminen.
Högskolan använder en ny plattform som lärarna är ovana vid och det är en hel
del strul under de första två veckorna. Deltagarna kommunicerar via
plattformens diskussionsforum och det finns material på nätet. Strax innan
företagsekonomikursen ska börja får studenten en litteraturlista med posten.
Hon tänker att detta var visst en litteraturkurs, där lärarna inte använder
webben och skaffar kurslitteraturen.
När hon flera veckor senare, för första gången ringer till en av sina
kurskamrater, får hon veta att det finns ett omfattande material på nätet med
massor av uppgifter och information som hon aldrig har sett. Hon kontaktar sin
lärare och ”det upptäcks” att hon aldrig fått något login till kurswebben i
företagsekonomi. Troligtvis fanns hennes namn inte med på den lista över
distansstudenter som lagts i plattformen och från vilken studenternas login
skapades och skickades ut automatiskt.
Tentan i företagsekonomi är samma vecka och hon hinner varken läsa in
kursmaterialet eller göra klar de inlämningsuppgifter som fanns på kurswebben.
Nu riskerar hon att inte få ihop så många poäng som krävs för att få studie­
medel nästa termin och undrar därför;
• Vem är egentligen ansvarig för att hon inte fått tillgång till kursmaterialet
i tid för att kunna klara av sina distansstudier?
Svar:
Verksamheten vid universitet och högskolor regleras av högskolelagen 1992:1434) och
högskoleförordningen (1993:100), m.fl. författningar. Högskoleverket fungerar som
central tillsynsmyndighet med uppgift att bl.a. säkerställa studenternas rättssäkerhet ( se
http://www.hsv.se ).
Rektor har ett övergripande ansvar för verksamheten vid ett universitet eller högskola.
En delegationsordning kan ge närmare besked om ansvarsfördelningen internt i
myndighetens organisation.
Straffrättsligt ansvar kan dock inte delegeras. Av brottsbalken framgår att den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller
underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel. I
allvarliga fall kan det bli fråga om grovt tjänstefel.
Det skall dock mycket till för att den situation som beskrivs i frågan skall leda till att
någon enskild lärare ställs till ansvar. Det bästa för alla parter torde vara att institutionen
i samråd med den drabbade studenten försökte komma fram till en praktisk lösning på
problemet. Det kan t.ex. handla om att erbjuda ett extra examinationstillfälle.
Anknytande rättsområde:
Straffrätt
64
Arkivering & gallring
Fråga:
Måste diskussionsinlägg och chattar arkiveras? I så fall hur länge och på vilket
sätt (eller är de att betrakta som naturliga delar av undervisningen i en
nätkurs)?
Svar:
En myndighets arkiv bildas enligt 3 § arkivlagen (1990:782) av de allmänna
handlingarna från verksamheten. Om en myndighet bestämmer sig för att arkivera vissa
andra typer av handlingar som normalt annars ej är att betrakta som allmänna, t.ex.
minnesanteckningar som inte expedierats, utkast m.m. kommer också de att ingå i
arkivet (se TF 2:9).
I arkivvården ingår en skyldighet för myndigheten att skydda arkivet mot förstörelse,
skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (6 § 3 p. arkivlagen). Arkivlagens bestämmelser
om bevarandekrav m.m. preciseras i arkivförordningen (1991:446) och i
verkställighetsföreskrifter utfärdade av Riksarkivet. Det finns särskilda riktlinjer för hur
gallring av utbildningsmaterial respektive forskningsmaterial får ske.
Statliga myndigheter måste ha uttryckligt stöd i någon författningsbestämmelse eller
gallringsbeslut av Riksarkivet ( http://www.ra.se/ ) för att få gallra allmänna handlingar
(10 § arkivlagen). Med gallring förstås att förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i
allmänna handlingar. Gallring kan i digitala sammanhang uppstå genom överföring till
en annan databärare, förlust av informationssammanställningar, förlust av sök­
möjligheter och förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet. En
institution kan med andra ord inte ändra på den tekniska plattformen för en nätbaserad
utbildning utan att samtidigt riskera gallringseffekter.
Eftersom dessa beslut inte uttryckligen tar sikte på arkivering och gallring av allmänna
handlingar som hör samman med nätbaserad utbildning bör man på den berörda
institutionen resonera med den ansvarige arkivarien om lämpliga förhållningssätt. Man
kan vidare finna visst stöd i Riksarkivets gallringsföreskrifter avseende handlingar av
s.k. tillfällig eller ringa betydelse (1997:6). En myndighet får nämligen fatta beslut om
att gallra sådana handlingar under förutsättning att allmänhetens insynsrätt inte
åsidosätts och att handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och
forskning.
Anknytande rättsområde:
Offentlighet och sekretess
Fråga:
Hur ska inspelat material från högskolans telebildsändningar och video­
konferenser arkiveras? Vilka lagar reglerar för arkivering av videoband finns
och vad säger de?
Svar:
En myndighets arkiv bildas av verksamhetens allmänna handlingar oberoende av det rör
sig om dokument i pappersform eller en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (se 3 § arkivklagen, jfr TF 2:3).
Enligt huvudregeln skall allmänna handlingar registreras utan dröjsmål (SekrL 15 kap 1
§). Offentliga allmänna handlingar, dvs. sådana som inte innehåller sekretessbelagda
uppgifter, kan istället hålla så ordnade att det utan svårighet går att fastställa dess
inkommande respektive upprättande.
65
Behovet av beständighet för att bl.a. kunna tillgodose framtida insynskrav, innebär
vidare att myndigheten vid framställning av handlingar skall använda material och
metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet.
Statliga myndigheter får inte gallra allmänna handlingar utan stöd i särskild författning
eller gallringsbeslut. Med gallring förstås att förstöra allmänna handlingar eller
uppgifter i allmänna handlingar. Gallring kan i digitala sammanhang uppstå genom
överföring till en annan databärare, förlust av informationssammanställningar, förlust
av sökmöjligheter och förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet.
Anknytande rättsområde:
Offentlighet och sekretess
66
Ordlista
Juridiska termer och begrepp
A
Allmän handling
Alla handlingar som upprättats eller är tillgängliga hos en statlig eller kommunal myndighet, t ex
genom att de inkommit till myndigheten är allmänna handlingar. Det kan vara allt ifrån skriftliga
dokument, bandinspelningar och dataregister och olika sammanställningar som enkelt går att
framställa ur olika register genom en rutinbetonad åtgärd. Allmänna handlingar är offentliga om de
inte uttryckligen är hemliga enligt sekretesslagen ( se även offentlig handling och hemlig handling,
nedan).
Allmänna handlingars offentlighet
Innebär att i princip alla, både svenska och utländska medborgare, har rätt att läsa de handlingar som
finns hos myndigheterna. Rätten begränsas på två sätt. Allmänheten har bara rätt att läsa sådana
handlingar som är allmänna, d.v.s. som inte är hemliga eller räknas som arbetsmaterial.
Ansvarig person (i upphovsrättssammanhang)
Gärningsman anses i regel den vara som utför en olovlig handling, dvs. den som utan tillstånd
framställer kopior eller tillgängliggör material för allmänheten i upphovsrättsliga sammanhang. Sker
det för någon annans räkning kan dock den senare anses vara gärningsman. Den som då faktiskt utför
handlingen, t ex kopierar utan tillstånd, kan i sådana fall gå fri från ansvar. Ansvar kan inträda också
för medhjälpare som uppsåtligt (medvetet) eller oaktsamt främjat ett intrång genom råd eller dåd , se
23:4 i brottsbalken.
I vissa fall kan arbetsledningen anses ha ett ansvar för att verksamheten på arbetsplatsen bedrivs så att
överträdelser av de upphovsrättsliga reglerna inte sker. Brister i den övergripande bevakningen av de
upphovsrättsliga frågorna kan leda till ett ansvar för en organisations ledning, t.ex. chefsredaktören på
en tidning. Detta framgår bl. a av NJA 1985 s. 909 avseende en chefredaktörs ansvar för Aftonbladets
intrång 1977 i ett förlags rättigheter till en i bokform nedtecknad intervju med Olof Palme. Högsta
domstolen uttalade följande ”…en redaktionsmedlem som aktivt medverkat vid tillkomsten av ett
tidningsinslag kan bli ansvarig även för oaktsamt upphovsrättsintrång, åtminstone om han har en mer
självständig ställning /…/ Samtidigt måste också - och kanske i första hand - ansvar för brott mot
upphovsrättslagen kunna utkrävas av någon med ledande ställning inom tidningsföretaget på den
grunden att tillsynen över att lagöverträdelser på upphovsrättsområdet inte begås i verksamheten har
varit otillräcklig”. Se också NJA 1985 s.893.
Översatt till en undervisningsorganisation kan det innebära att det ansvar för ev. intrång som gjorts av
en elev, lärare eller annan på skolan, också kan utkrävas av någon med ledande ställning på skolan,
t.ex. rektorn. Detta gäller om tillsynen över ev. lagöverträdelser på upphovsrättens område varit
otillräcklig. Om studenterna får ladda ner och ladda upp vilket material som helst via högskolans
nätverk eller webbplats, riskerar rektor att bli ansvarig (p.g.a. oaktsamhet) för det intrång som
eventuellt sker av lärare, studenter eller andra via skolans nätverk och webbplats (d.v.s. för att det
saknas instruktioner och kontroll). Ansvaret kan medföra såväl skadestånd som böter för intrånget, se
53 § URL.
Den som yrkesmässigt handlar med upphovsrättligt skyddade produkter, t.ex. designade möbler eller
kläder, har en plikt att närmare undersöka tillkomsten kring de produkter som köps in, med risk för att
annars bli ansvarig på grund av oaktsamhet för ev. intrång som sker via den inköpta produkten, se
NJA 1995 s.164.
67
Även försök eller förberedelser till intrångsbrott kan leda till straff, se 23:1-2 i brottsbalken.
När det gäller ansvaret för användningen av material i nätverksmiljö och vilken lag som ska tillämpas,
finns det andra nya problem. Om jag i Sverige använder en text utan tillstånd som jag ”laddat ner” från
en amerikansk webbplats, vilken domstol har då rätt att döma i processen (jurisdiktion) och vilket
lands lag (lagval) och ansvarsregler skall tillämpas? Klart är att om den otillåtna användningen av
material skett här i Sverige, så kan svensk domstol döma enligt svenska regler. Mer osäkert är det om
någon här i Sverige skapat en webbplats som på alla sätt, t.ex. även för språkval, kontakter m.m.
enbart riktar sig till medborgare i ett annat land.
Ansvarig utgivare
är en fysisk person som anmält sig som ansvarig utgivare för innehållet i en tidning, nyhetsbrev eller
en webbsida.
Arbetshandling
Det finns två sorters arbetshandlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Det är minnesanteckning
samt utkast eller koncept. Myndigheter får, men behöver inte, lämna ut arbetshandlingar. Viktigt är att
komma ihåg att en handling inte automatiskt blir en arbetshandling bara för att myndigheten väljer att
kalla det arbetsmaterial eller liknande. Avgörande är om villkoren i TF uppfylls eller inte.
B
Bandning/upptagning
En digital eller analog inspelning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video), se även
upptagning.
Bearbetning (se även Ändring av verk)
Upphovsrättslagens 4 § säger att ”den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan
litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt”. Vid all bearbetning av ett skyddat
verk måste tillstånd från upphovsmannen ha inhämtats. Undantaget är om bearbetningen sker för
privat bruk. För att en bearbetning ska anses vara skyddad krävs också att bearbetarens prestation har
verkshöjd.
När det gäller musikaliska bearbetningar/arrangemang av ett verk har inte alla ett upphovsrättsligt
skydd enligt STIM. De menar att ”vissa mycket enkla arrangemang eller rutinmässiga
ackordsättningar, transponeringar eller liknande” inte ger upphov till ett bearbetningsskydd. Om ett
skyddat verk bearbetas får verket i dess bearbetade gestalt, enligt STIM, inte utnyttjas utan
originalupphovsmannens tillstånd. Den som bearbetat ett skyddat musikaliskt verk får alltså inte utan
upphovsmannens/förlagets tillstånd disponera över verket, t ex ge ut bearbetningen i form av noter”.
Detsamma gäller för litterära eller andra konstärliga verk samt för olika sammanställningar.
Befogenhet
gäller i samband med fullmakt, den begränsning av fullmaktens giltighet som överenskommits mellan
fullmaktsgivare och den som ska företräda honom, fullmäktigen. Befogenheten är oftast mer inskränkt
än behörigheten.
Behörighet
i samband med fullmakt ger de ramar som fullmakten har fått. Om ett avtal träffas inom ramen för
behörigheten, är fullmaktsgivaren, under förutsättning av god tro hos tredje man, bunden av avtalet
även om fullmäktigen överträtt sin befogenhet.
Bestridande
är då en part i en rättegång motsätter sig motpartens yrkande. Motsatsen är medgivande. Det innebär
också ett åtagande att svara för viss prestation (främst kostnader av visst slag).
68
Besvär
är en annan benämning på ett överklagande av en dom
Bevisbörda
har den som i en rättegång ska bevisa en omständighet till stöd för sin sak/talan. I tvister är
bevisbördan fördelad lika mellan parterna, medan i ett brottmål har åklagaren i princip hela
bevisbördan.
Bibliotekskopiering
De allmänna arkiven och biblioteken har rätt att för bevarande, komplettering (se nedan) och forskning
framställa exemplar av alla typer av verk förutom datorprogram. De har också rätt att fotokopiera
("reprografiskt förfarande") verk (utom datorprogram) för utlämning till lånesökande av enskilda
artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original samt för
användning i läsapparater. Detta undantag gäller även om verket inte har offentliggjorts.
Biblioteksundantaget gäller för statliga och kommunala arkivmyndigheter, statens ljud- och bildarkiv,
allmänna vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek samt folkbiblioteken. Se 16 § URL.
Framställning av kompletteringsexemplar får ske (1) när ett exemplar av ett verk är ofullständigt; om
verket har kommit ut i delar avses dock endast fallet att den del som saknas inte kan köpas i handeln ,
eller (2) när ett exemplar av verk inte kan köpas i handeln och exemplarframställningen sker hos ett
arkiv eller bibliotek som har rätt att få pliktexemplar av den aktuella produkttypen , se 2 § i
Upphovsrättsförordningen.
Vissa bibliotek har också rätt att framställa talböcker. Rätt att låna ut verk till allmänheten följer av att
rättighetshavaren inte kan styra över den vidarespridning som sker av ett exemplar av ett verk (t ex en
bok) då det en gång på ett lagligt sätt förts ut på marknaden. Denna rätt gäller också prestationer som
skyddas av närstående rättigheter.
Bild
Med begreppet bild avses normalt konstverk, illustrationer, teckningar, måleri och fotografier, men
även videobilder ingår i begreppet Bild.
Bonusavtalet
För att underlätta användning av skyddat material i undervisningen, finns olika licensavtal mellan
skolverksamhet och Bonus Presskopia. Avtalen innebär att lärarna vid den skola som ingått ett
kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att fotokopiera ur skyddade verk, såsom böcker, tidningar,
tidskrifter och noter. Avtalet, som inte gäller för elektroniskt material utan enbart gäller tryckta verk
(tidningar, böcker etc.) innebär att lärarna inte behöver ta kontakt med rättighetsinnehavarna, dvs.
författare, översättare, kompositör, arrangör, fotograf, förlag, utgivare m fl. i varje enskilt fall.
Brott mot rikets säkerhet
är den samlande benämningen på brott mot rikets yttre säkerhet, exempelvis spioneri, olovlig
underrättelseverksamhet och s.k. högförräderi (se Brottsbalken kapitel 19 för mer information).
Brott mot tystnadsplikten
är det brott som innebär att någon olovligen röjer eller utnyttjar vad han enligt lag är skyldig att hålla
hemligt. (se Brottsbalken 20:3 för mer information).
Böter
är det straff som utgår i pengar, antingen som dagsböter, normerade böter eller penningböter.
Penningböter är bestämda till ett visst belopp medan dagsböter bestäms till visst antal. Normerade
böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och är relaterade till vinsten den brottslige gjort.
Storleken av varje dagsbot är beroende av den bötfälldes ekonomiska situation.
69
C
Citat och citaträtt
Att citera innebär att man återger delar av ett verk. Citat får hämtas ur offentliggjorda verk om det sker
i överensstämmelse med god sed (t.ex. att källan/upphovsmannen anges) men bara i den omfattning
som motiveras av ändamålet, se 22 § URL.
Omfattningen av ett citat är inte reglerad i lagen annat än genom ovanstående formuleringar. Den
huvudsakliga innebörden av dessa formuleringar är dock att delar av andras verk endast får användas
som hjälpmedel inom ramen för det egna verket, för att belysa det andra verket.
Bildkonstverk, musik och fotografier kan inte citeras. När man citerar måste man alltid respektera
upphovsmannens ideella rätt.
Citaträtten kan åberopas då delar av ett verk återges inom ramen för ett "eget" litterärt arbete och i
detta fyller en viss funktion, t ex som underlag för kritik eller som ett hjälpmedel för att understryka
egna ställningstaganden. Det anses också förenligt med citaträtten att i rent estetiskt syfte i essayer,
högtidstal o liknande läsa upp delar ur t ex skönlitteraturen samt att i annonser återge uttalanden av
recensenter. Att citat endast får ske i den omfattning som motiveras av ändamålet innebär att
citaträtten sträcker sig olika långt i olika fall. I vetenskapliga framställningar eller i litterär eller
konstnärlig kritik och polemik kan det vara nödvändigt att återge ganska stora delar av verk. I regel är
det dock inte tillåtet att citera ett verk i sin helhet, men i vetenskapliga och kritiska framställningar kan
ett kortare verk, t ex en dikt, få återges i sin helhet.
Ett exempel på överskridande av citaträtten är då det i en tidningsrecension återges ett antal av de mest
spirituella replikerna i en revy, enbart i syfte att vidarebefordra en del av den underhållning revyn kan
skänka, se NJA 1996 s.712
Citaträtten kan åberopas oberoende av om återgivningen sker genom kopiering eller genom att det
görs tillgängligt för allmänheten genom t ex framföranden i radio, TV och på Internet. Citaträtten
åberopas t. ex när enstaka korta scener ur filmverk återges i en filmkrönika som sänds i TV. Att bara
återge delar av ett konstverk eller ett foto riskerar att kränka den ideella rätten. Rätten att ”citera”
konstverk har begränsats till sådana sammanhang då det sker (1) i en kritisk eller vetenskaplig
framställning i anslutning till texten eller (2) i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse
för en dagshändelse. Detta gäller om inte konstverket tillkommit just för att återges i en sådan
publikation, se 23 § URL.
Att referera ett verk är alltid tillåtet eftersom det inte handlar om att kopiera eller tillgängliggöra
verket utan snarare att ge en egen beskrivning av ett verks innehåll.
Copyright
Copyright är den internationellt använda termen för upphovsrättsskydd. Enligt svensk lag uppstår
upphovsrätten automatiskt och formlöst i och med att verket skapas och det behövs ingen formell
markering av upphovsrätten. Dock är det praxis att ett offentliggjort verks förses med symbolen (©)
tillsammans med årtal och rättighetshavarens namn.
D
Diarieföra
Registrering för att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. Huvudregeln är
att en allmän handling som har kommit in eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål.
Registret ska innehålla uppgifter om - datum när handlingen inkom eller upprättades - diarienummer ­
vem handlingen kommit ifrån eller vem den är ställd till, d.v.s. vad handlingen rör.
70
E
Ekonomiska rätten
Uttrycken den ekonomiska rätten – exemplar- och tillgängliggöranderätten - är ett samlingsnamn för
den del av upphovsrätten som upphovsmannen kan överföra på annan och ta betalt för. Jämför den
oöverlåtbara, s.k. ideella rätten.
Enskilt bruk
innebär att ett verk endast får användas för någon persons eget behov eller för dennes närmaste familj
och vänkrets. Sprids verket till en större krets används de inte längre för enskilt bruk. Enskilt bruk kan
man likställa med privat bruk (begreppet enskilt bruk är hämtat ifrån en inskränkning i URL: att
framställa enstaka exemplar för enskilt bruk.
Enskildabrukkopiering
är rätten för privatpersoner att skapa en kopia av ett original (t ex genom att ladda upp en sida från
Internet eller göra en fotokopia av en artikel) för sitt eget privata behov eller för sin närmaste familj
och vänkrets. Sprids verket till andra är det inte längre frågan om enskilt bruk, utan om
exemplarframställning, för vilket det krävs tillstånd från upphovsman eller rättighetshavare.
Exemplar för enskilt bruk
Såväl tillgängliggörande som exemplarframställning av verk kan ske i privatlivet utan vare sig
tillstånd av eller ersättning till upphovsmannen/rättshavaren. Det ansågs inte rimligt att
upphovsmannens rätt att förfoga över verket skulle sträcka sig till företeelser inom privatlivet.
Rätten att framställa enstaka exemplar för enskilt bruk innefattar en rätt framställa ett begränsat antal
kopior (enstaka exemplar) av offentliggjorda verk, se 12 § URL. Kopieringen får ske med vilka
metoder som helst, analoga såväl som digitala. ”Originalverket” måste dock vara offentliggjorts.
För att det skall vara fråga om enstaka exemplar kan inte mycket fler än ett tiotal kopior komma
ifråga. Antalsgränsen är inte absolut, utan kan vara ändå färre om verket kan lida stor skada redan av
kopiering i fåtal exemplar (denna diskussion kommer vanligen i fråga vid kopiering av bildkonst).
Enskilda bruk nyttjandet avser i första hand kopiering för rent privat bruk, t ex att för studieändamål
eller för sitt nöjes skull skriva av en dikt eller ett nothäfte, rita av en teckning, fotografera en tavla eller
en skulptur.
Nyttjanden som sker inom familje- och umgängeskretsen – t ex kopieringen av sångvisor till privata
bjudningar - är enskilda bruk nyttjanden. Även sådan kopiering som sker inom mindre slutna
föreningar, ordenssällskap och liknande, anses vara tillåtet som enskilda bruk nyttjande. Är det
däremot fråga om föreningar, till vilka medlemskap står öppet för envar, kan man inte längre tala om
enskilt bruk. Även om medlemskapet är beroende av villkor, saknas många gånger i större föreningar
det personliga band mellan medlemmarna, som gör det berättigat att anse föreningen som en enskild
krets. Jämför definitionen av vad som är en sluten krets under Tillgängliggörande för allmänheten.
Om syftet med en exemplarframställning är att göra kopian tillgängliga för allmänheten, eller att
använda kopian vid offentliga framföranden (musiker, sångkörer och teatersällskap) anses de inte vara
framställda för enskilt bruk. I allmänhet är det inte fråga om enskilt bruk om syftet är att skaffa sig/
köpa ett exemplar. Det finns dock inget hinder mot att ta betalt för sina kopior för enskilt bruk, så
länge framställningen inte skett i förvärvssyfte.
Det är inte möjligt att framställa ett exemplar för enskilt bruk i avsikt att använda detta som förlaga för
en mängd nya exemplar för enskilt bruk. Förlagan blir då istället en illegal kopia (piratkopia), då syftet
med exemplarframställningen var annat än det tillåtna enskilda bruket
Det är tillåtet att framställa exemplar för enskilt bruk med hjälp av någon annan. Det är utan betydelse
om den anlitade gör kopieringsarbetet yrkesmässigt, t ex en kopieringsbyrå. Rättsligt sett är
beställaren, dvs. den som kommer med ”originalet”, den som ansvarar för att kopieringen är tillåten.
71
Kopior för enskilt bruk kan däremot inte framställas i förväg - t ex av en kopieringsbyrå - i avvaktan
på en beställning. Utomstående får dock inte anlitas till att framställa exemplar av musikaliska verk
eller filmverk, för att framställa bruksföremål eller skulpturer eller för att genom konstnärligt
förfarande efterbilda andra konstverk. Med uttrycket konstnärligt förfarande avses alla förfaranden i
konstnärlig teknik, t ex målning i olika tekniker, teckningar, gravyr, träsnitt, och oavsett om resultatet
är konstnärligt eller ej.
Det finns tre undantag från rätten att framställa enskilda bruk exemplar, se 12 § st 2 URL Enskilda
bruk exemplar får inte framställas av datorprogram och inte heller får digitala exemplar framställas av
sammanställningar i digital form. Att för enskilt bruk, till en vän eller liknande "bränna" ett exemplar
av ett datorspel, t.ex. Nintendo eller en CD-ROM med Nationalencyklopedin (digital
sammanställning) är alltså inte tillåtet..
Musik-cd:n och DVD-filmer är inte vare sig datorprogram eller digitala sammanställningar, varvid
enskilda bruk kopiering av sådana förlagor som huvudregel får ske.
Det är inte heller tillåtet att uppföra byggnadsverk (hus eller annan byggnad) utan tillstånd från
upphovsmannen/rättighetshavaren (t ex arkitekten). Detta undantag skall inte sammanblandas med
rätten att fritt avbilda (t.ex. att måla av eller fotografera) byggnader (se 24 § URL).
Om otillåten enskilda bruk kopiering sker av datorprogram eller digitala sammanställningar riskerar
man att få betala skadestånd t ex i form av utebliven licensavgift. Observera att det är tillåtet att
begränsa enskilda-bruk kopieringen genom avtal eller tekniska spärrar.
Exemplarframställning /Kopiering
Exemplarframställning sker så snart ytterligare ett exemplar av verket framställs. Kopiering sker t.ex.
då man skriver, ritar eller målar av en förlaga, trycker, fotokopierar, scannar in, bränner CD och DVD
samt laddar upp/ner material. Som exemplar anses också trycksatser, klichéer, formar och andra
föremål och anordningar, med vilkas hjälp verket kan framställas. Ett exemplar av verket föreligger
även om det endast är en del av verket som kopieras. Kopior och avbildningar av verket betraktas som
exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om
efterbildningen sker i helt annan teknik än originalet använda. Så länge inte avbildningen avviker från
originalet i så stor omfattning att det blir ett nytt verk anses det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång.
Det innebär att det betraktas som en kopia/bearbetning av verket, vars nyttjande kräver tillstånd. Se
under originalitet.
Expediera
Detta innebär att beslut i ett ärende sänds till den som väckt ärendet eller som annars berörs av
beslutet, d.v.s. sänds iväg antingen med vanlig post eller e-post, till någon utanför myndigheten eller
kommunen.
F
Fria offentliga framföranden
Utgivna verk får utan ersättning framföras offentligt (1) vid tillfällen där framförandet av sådana verk
inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt (2) vid
undervisning eller gudstjänst. Det gäller dock inte sceniska verk och filmverk och ger inte rätt att
sända ut verk i ljudradio eller television. Till sceniska verk hör bl.a. iscensättningar av teaterpjäser,
koreografi, balett, pantomim och marionetteater. När dessa verk uttrycks i skrift, anses de vara litterära
verk. Sammanställningar får inte framföras i samband med undervisning om det sker i ett
förvärvssyfte. Se 21 § URL.
Fritt material
är material för vilket skyddstiden har löpt ut. Material som skyddats av upphovsrätt och/eller
närstående skydd blir fritt att använda när skyddstiden löper ut. Skyddstiden är för verk är 70 år från
72
och med året efter upphovsmannens död (post mortem auktoris), och 50 år från
framförandet/inspelningen/offentliggörandet när det gäller skyddet för utövande konstnärer, skiv- och
filminspelningar, radio- och TV-utsändningar och fotobilds-framställare. Katalog och
databasproducenter har ett 15-årigt skydd. Se 4 och 5 kap. URL
Författningar, beslut och yttrande av myndigheter
Upphovsrätt gäller inte till författningar,, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter
och officiella översättningar av författningar, beslut och yttranden av utländska myndigheter. Kartor,
bilder, musik och dikter behåller dock sitt upphovsrättsliga skydd även i dessa handlingar.
Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet
avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Se 9 § URL
Fair use
Detta är ett amerikanskt upphovsrättsligt begrepp för fritt utnyttjande som inte kräver tillstånd från
upphovsmannen. Vidden av begreppet i synnerhet för elektronisk användning, är oklar och utgör vid
en mycket förenklad jämförelse med svensk rätt en slags motsvarighet till svenska inskränkningar för
enskilt bruk och citat.
Fotografiska verk / bilder
som har verkshöjd (vilket den i princip alltid har), är skyddade enligt 1 § URL. Övriga fotografier
(utan krav på verkshöjd) omfattas av det generella fotografi-skyddet (49 a § URL). Skyddet gäller i 70
respektive 50 år efter upphovsmannens död. Fotografisk bild innefattar även videobilder lagrade i
digital eller analog form. I begreppet ”övriga fotografier” räknar man ofta in olika typer av
uppdragsfotografering, som reklambroschyrer och modefotografering, men också bilder till
universitetens egna hemsidor.
Fullmakt
ger den som har fullmakten, fullmäktigen, rätt att med bindande verkan handla för fullmaktsgivaren.
En fullmakt kan vara muntlig, skriftlig eller framgå av ett anställningsförhållande. Fullmaktsgivaren
blir gentemot tredje man bunden av fullmäktigens handlande, så länge fullmäktigen har handlat inom
ramen för sin behörighet, dvs. inom ramen för fullmakten.
Förfoganderätt
Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska rätten (den så kallade
förfoganderätten) innebär en ensamrätt för upphovsmannen att framställa exemplar av verket, att visa
det offentligt, att sprida det till allmänheten samt att framföra verket offentligt. Upphovsmannen kan
dock, normalt mot ersättning, tillåta annan att förfoga över verket genom upplåtelse eller överlåtelse.
Exempelvis när ett musikstycke spelas offentligt eller spelas in och kopieras så är upphovsmannen
berättigad till ersättning. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen upplåta eller överlåta.
Förlikning
är en överenskommelse mellan parter som själva löser en rättslig tvist. Om talan väckts inför domstol
och parterna når förlikning kan denna, efter rättens stadfästande, verkställas som en vanlig dom.
Förvaltningsdomstol
administrativ domstol, domstol som prövar och avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut.
Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten.
Förvaltningsrätt
kallas den del av rättsordningen som avser den offentliga förvaltningen, dvs. reglerna om
förvaltningsmyndigheternas organisation och arbete samt om förhållandet mellan enskilda och det
allmänna. Jämför offentlig rätt.
73
Förvarad handling
Beträffande pappersdokument av skilda slag är det ofta lätt att avgöra när de enligt TF skall anses vara
förvarade hos universitetet (/myndigheten etc.). Så snart någon av universitetets anställda har eller kan
få fysisk tillgång till dem (vanligen inom universitetets lokaler men även utanför – t ex vid hemarbete
eller tjänsteresa) kan man i praktiken utgå från att förvaringskravet är uppfyllt. Observera att det
saknar betydelse om handlingen i sig är diarieförd eller inte.
När det gäller elektroniskt lagrad information kan det ibland vara svårt att avgöra vad som kan anses
vara förvarat. Detta gäller särskilt s.k. potentiella handlingar – d.v.s. sammanställningar av olika
elektroniska uppgifter som ännu inte finns framtagna i läsbar form. Detta gäller exempelvis för de
datasystem av skilda slag som universiteten förfogar över (t ex LADOK).
G
Gallring
kallas att förstöra allmänna handlingar under kontrollerade former. Det måste finnas ett formellt beslut
om att en allmän handling får gallras. Man får inte gallra hur som helst. Enligt arkivlagen måste
myndigheterna tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Handlingar som behövs för dessa ändamål
får alltså inte gallras.
Generalklausulen
En intresseavvägning som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas vidare till en annan
myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut väger över det intresse som
sekretessen ska skydda.
Gärningsman
kallas den som vid ett brott utför själva gärningen, till skillnad från anstiftare och medhjälpare.
God tro
innebär när någon har en viss uppfattning om ett rättsförhållande utan att känna till eller borde ha känt
till att denna uppfattning är felaktig. T.ex. då någon förvärvat egendom från någon annan än den rätte
ägaren utan att ha känt till detta förhållande eller med normal omsorg och försiktighet borde ha känt
till det.
H
Hemlig handling
Hemligstämpling av statliga eller kommunala allmänna handlingar får ske för att skydda rikets
säkerhet och finans- och penningpolitik samt för att förebygga eller motverka brott eller skada. Om
någon begär att få ta del av en hemlig handling är den berörda myndigheten skyldig att pröva om
handlingen kan anses vara hemlig enligt Sekretesslagen. Universitetet eller högskolans beslut kan
överklagas.
I
Ideell rätt
Den ideella rätten till ett verk innebär att upphovsmannen alltid ska namnges vid utnyttjanden av
verket och att verket inte får ändras på ett för upphovsmannen kränkande vis. Verket får inte heller
göras tillgängligt i ett för upphovsmannen kränkande sammanhang. Den ideella rätten, kan i princip
inte förhandlas bort med någon bindande verkan, utan tillfaller alltid upphovsmannen.
Den ideella rätten består av två delar; rätten att bli omnämnd som verkets upphovsman samt rätten att
hindra ändringar eller tillgängliggöranden som är kränkande för upphovsmannen, se 3 § URL.
74
Namnangivningsrätten (Droit de paternité)
Denna rätt kan beskrivas bestå av främst två delar. Rätten att som upphovsman namnges i den
omfattning och på det sätt god sed kräver på alla exemplar som framställs samt då verket görs
tillgängligt för allmänheten. Skyldigheten att ange upphovsmannen är inte bara en positiv förpliktelse
utan innebär också att det är förbjudet att avlägsna upphovsmannabeteckningar på exemplar som görs
tillgängliga för allmänheten. Vid tillgängliggörandet av verket i bearbetat skick skall upphovsmannen
till originalverket samt den som har upphovsrätt till bearbetningen anges, se t.ex. omslaget till en
översatt roman där författaren och översättaren anges på bokens omslag eller framsida.
Respekträtten (Droit de respect )
Respekträtten ger upphovsmannen rätt att hindra/stoppa ändringar eller tillgängliggöranden av verket i
sådan form eller sådant sammanhang att det innebär att upphovsmannens litterära eller konstnärliga
anseende eller egenart kränks. Det innebär att respekträtten kan bli aktuell i främst tre olika
sammanhang; (1) Då verket ändras (t.ex. förenklas) vid exemplarframställningen eller då det görs
tillgängligt för allmänheten, (2) då exemplar av verk ändras (t.ex. beskärs) samt (3) då verket görs
tillgängligt i ett för verket ”främmande sammanhang”. Prövningen skall ske ifrån upphovsmannens
synpunkt, men med en objektiv måttstock, (se NJA 1975 s.679 ”Sveriges flagga”, NJA 1974 s.94
Rudlings affischer).
När ett verk nyttjas med stöd av en lagstadgad inskränkning i ensamrätten måste hänsyn tas till de
ideella rättigheterna. Förutom detta ska alltid källan anges (dvs. varifrån materialet hämtats). Vi den
här typen av nyttjande får inte heller större ändringar av verket ske än vad den tillåtna användningen
kräver, oavsett som ytterligare ändringar är kränkande eller ej.
Inkommen handling
En handling är inkommen när den anlänt till universitetets lokaler eller på annat sätt tagits emot av
behörig person (även om mottagandet sker utanför universitetet – t ex vid deltagandet i ett projektmöte
på annan ort). TF gör ingen skillnad på pappersbunden information och elektronisk information. Det
saknar också betydelse om handlingen är diarieförd eller inte.
Angår den inkomna handlingen verksamheten vid universitetet är det en allmän handling, trots att den
kan ha adresserats till en bestämd person. Avsändaren kan självfallet vara vem som helst; en annan
myndighet (t ex ett annat universitet), ett företag eller en enskild person. Det saknar vidare normalt
betydelse om ”handlingen”, informationen/uppgifterna från avsändarens synpunkt framstår som en
färdig produkt eller som ett utkast, förslag eller liknande
Inskränkningar/undantag
För att uppnå en balans mellan upphovsmannens och samhällets intresse tillåts visst nyttjande av verk
utan tillstånd från upphovsmannen/rättshavare Dessa undantag, vanligen kallade inskränkningar
/undantag i upphovsrätten, regleras i 2 kap. URL. Detta kapitel har genomgått ett flertal förändringar
sedan lagens tillkomst på 1960-talet. I undantagen anges särskilt om vissa verkskategorier undantas
samt om nyttjandet är begränsat till visst tekniskt format, t ex enbart fotokopiering. Om sådana
särskilda föreskrifter saknas gäller undantaget alla verk i alla medium (digitala såväl som analoga).
Enskilda bruk exemplar , citat , biblioteks- och skolkopiering beskrivs närmare under egen rubrik.
Vissa inskränkningar är kombinerade med någon form av ersättning, se t.ex. 13 § URL. Oavsett
inskränkningar i den ekonomiska rätten kvarstår den ideella rätten. När ett verk nyttjas med stöd av ett
undantag i 2 kap URL skall också källan anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. En
källangivelse innehåller förutom upphovsmannens namn, verkets titel (och ev. förlag, tryckort och
tryckår) Verket får inte heller ändras i större utsträckning än användningen kräver, se 3 och 11 §§
URL. Om verket inte är offentliggjort, överlåtet eller utgivet kan inte något undantag i 2 kap URL
göras gällande, med undantag för bibliotek/arkivs rätt till kopiering.
J
75
K
Konkludent handlande
innebär att den registrerade lämnar efterfrågade (person)uppgifter efter att först ha informerats om att
och hur dessa uppgifter kommer att databehandlas, t ex i och med att du fyllt i en digital blankett med
personuppgifter där kursledningen informerat dig om att de kommer att användas för att administrera
kursen.
Konsumtion
i upphovsrättsliga sammanhang innebär att när ett verk har utgivits med upphovsmannens samtycke så
får de exemplar som omfattas av utgivningen i princip spridas vidare (ej konstverk) och visas
offentligt, s.k. konsumtion (undantag finns). Rätten att framföra ett verk offentligt konsumeras dock i
princip inte.
L
Ladok
Ladok är ett nationellt system för dokumentation av studerandes närvaro och resultat i
högskoleutbildning. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium.
Systemutvecklingen sker gemensamt för alla högskolor, men varje högskola som använder systemet
ansvarar för sitt eget Ladokregister.
Lärarundantaget
Vid universitet och högskolor produceras en rad skilda upphovsrättsliga objekt. Det kan vara fråga om
läromedel, föreläsningar och föreläsningsmaterial, multimedia produkter i undervisningssyfte,
datorprogram och databaser inom forskningsämnet samt administrativa verktyg eller
forskningsresultat. Rätten till dessa objekt tillkommer i regel den enskilde läraren/forskaren enligt
lärarundantaget. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter,
timlärare och gästlärare, amanuenser samt assistenter. För upphovsrättens del följer lärarundantaget av
sedvänja. I patenträtten finns ett uttryckligt lärarundantag i 1 § 2 stycket i lagen (1949:345) om rätten
till arbetstagares uppfinningar. Att universitets och högskolors pengar eller resurser, t.ex. lokaler,
material och teknisk utrustning, har använts vid framställningen innebär inte i sig att upphovsrätten
tillkommit institutionen.
En högskoleinstitution kan under vissa förutsättningar ha en rätt att använda lärares upphovsrättsliga
verk i den egna verksamheten. Det rör sig för det första om ett verk tillkommit inom den
administrativa delen av en tjänst, såsom exempelvis utövande av prefekt- eller studierektors­
befogenheter. Liknande gäller för forskare/läkare som har kombinationstjänster och den kliniska
verksamheten omfattas inte av undantaget. För det andra kan institutionen ha en rätt om det särskilt har
överenskommits.
Exempel på vad som kan tolkas som ett avsteg från lärarundantaget är att det uttryckligen har avtalets
eller att särskilda omständigheter är förhanden, t.ex. att en högskoleinstitution betalar ut en särskild
ersättning eller att läraren får nedsatt undervisningsskyldighet. Det får alltid bedömas i det enskilda
fallet om uppdraget är villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet och det finns skäl
till en restriktiv tolkning av den rätt som tillkommer institutionen.
M
Meddelarfrihet
Innebär att tjänstemän och andra i stat och kommun har speciella möjligheter att lämna uppgifter till
tidningar, radio och TV, om syftet är att uppgifterna ska publiceras. Det är straffbart för myndigheten
att forska efter vem som utnyttjat sin meddelarfrihet, liksom för massmedia att avslöja sina källor.
Meddelarfrihet gäller inte om man gör sig skyldig till allvarligt brott mot rikets säkerhet (t ex spioneri)
eller om man medvetet lämnar ut en handling som är hemlig för publicering.
76
Minnesanteckning
Arbetshandlingar som inte tillför ärendet några nya sakuppgifter. de räknas därför inte som allmänna.
Minnesanteckningar kan dock bli allmänna om de skickas iväg, arkiveras, tillför ärendet sakuppgift
eller har sitt ursprung utanför myndigheten.
Myndighetsutövning
Detta innebär förenklat att ha befogenhet att för en enskild person bestämma om förmån, rättighet,
skyldighet med mera. Beslut och olika åtgärder som innebär att maktbefogenheter utnyttjas och att
myndigheten ensidigt beslutar innebär alltså att myndighet utövas. Den enskilde klienten står då i en
tydlig beroendeställning till tjänstemannen och myndigheten. Beroendeförhållandet kan vara grundat
på att en myndighet utfärdar ett tvingande beslut som den enskilde måste följa men också på
utfärdandet av ett gynnande beslut, t.ex. vid betygssättning/examinering inom högskolan.
Myndigheten ska ha befogenhet, vara bemyndigad, att bestämma genom en författning eller ett
konkret beslut från regeringen eller riksdagen. Att myndigheten har rätt att bestämma något innebär att
ett ärende skall kunna avgöras ensidigt av myndigheten och att den enskilde inte kan påverka hur
myndigheten beslutar. Utanför begreppet myndighetsutövning faller därför t.ex. avtal, råd,
rekommendationer och upplysningar.
N
Nyttjanderätt
Detta är rätten att använda ett upphovsrättsligt skyddat verk som det är, d.v.s. utan att förändra
innehåll eller form.
Närstående rättigheter
Den som framför ett verk eller överför det till annat medium skydd för sina inspelningar, konserter,
teaterföreställningar med mera, trots att deras prestationer inte uppnår s.k. verkshöjd. Skyddet gäller i
50 år från framförandet. Detta gäller exempelvis för musiker, sångare, skådespelare, dansare, men
också för olika produktionsbolag för film, musik, radio och TV.
Närstående rättigheter ger skydd till ett antal olika aktörer som medverkar i att verk når allmänheten.
Det är allt ifrån den lilla flickan som framför en barnvisa till det stora multimediala företaget som
spelar in musik och film. För närstående rättigheter finns inget krav på att det de gör är originellt, men
skyddet gäller också bara det specifika framförande, den inspelning, sändning, den katalog/databas
och/eller det fotografi varom det är fråga. Det finns inget som hindrar att någon gör ett ”liknande”
framförande, gör en egen liknande inspelning, sändning, katalog/databas eller tar ett liknande.
Likasom för det upphovsrättsliga skyddet, finns det vissa inskränkningar i de närstående rättigheterna,
t.ex enskilda bruk exemplar. Rättighetsparagraferna innehåller hänvisningar till de
inskränkningarna/undantagen i 2 kap. URL som är tillämpliga, se även Inskränkningar
Exempel
En vanlig CD-skiva innehåller ett flertal olika kategorier av rättshavare. De som skapat musik och text är upphovsmän till ett
musikaliskt resp. litterärt verk. Sångare och musiker som framför dessa verk är utövande konstnärer. Bolaget som står för
inspelning och produktion har en ljudproducenträtt. Spelas det in video till musiken, erhåller den som spelat in (producerat)
videon en filmproducenträtt. Radio- och TV:ns utsändningar av musikinspelningen eller annat har ett sk sändningsskydd. Om
inspelningen plockas in i en sammanställning av material, t.ex. ett multimedia-uppslagsverk om artisten, föreligger också
databasproducenträttighet till sammanställningen som sådan.
Skydd för utövande konstnärer
En utövande konstnär är en person som framför/tolkar (solo eller i en ensemble) och levandegör ett
verk, t ex musiker, sångare, skådespelare, uppläsare, dirigenter Skyddet avser bara framföranden av
litterära eller konstnärliga verk. Imitatörer, akrobater, magiker och liknande är i regel utan skydd för
sina framföranden. Skyddet består av skydd mot att framförandet spelas in eller sänds ut utan tillstånd
samt att inspelningen kopieras eller görs tillgängligt (sprids) till allmänheten utan tillstånd. Härutöver
77
finns bl.a. ett skydd för det ideella intresset. Ljudupptagningar får användas vid en ljudradio- eller
televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast ”via”
STIM) Se 45 jfr 47 §§ URL
Skyddet gäller i femtio år efter det år då framförandet skedde eller, om upptagningen har getts ut eller
offentliggjorts inom femtio år från framförandet, efter det år då upptagningen först gavs ut eller
offentliggjordes.
Skydd för ljud- och filmproducenter
Den som producerat (framställt) en grammofonskiva, en film eller annan inspelning av ljud eller
rörliga bilder, t.ex. skiv- och filmbolag, har ett skydd mot att inspelningen kopieras (eftergörs) eller
sprids, visas eller framförs (görs tillgänglig )för allmänheten utan tillstånd. Det är utan betydelse vilka
ljud eller rörliga bilder som spelats in, t ex fågelsång, barnjoller, trafikbuller, konstnärliga eller
litterära verk, julfirande etc. Ljudinspelningar får användas vid en ljudradio- eller
televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast ”via”
STIM) Se 46 jfr 47 §§ URL
Skyddet gäller i femtio år efter det år då upptagningen gjordes eller, om upptagningen har getts ut
eller offentliggjorts inom femtio år från upptagningen, efter det år då upptagningen först gavs ut eller
offentliggjordes.
Skydd för Radio- och TV-bolag
En ljudradio- eller televisionsutsändning får inte utan radio- eller televisionsföretagets samtycke spelas
in, återutsändas eller återges för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot
inträdesavgift. Inspelade sändningar får inte heller kopieras och/eller spridas till allmänheten. Skyddet
gäller i femtio år efter det år då utsändningen ägde rum. Se 48 § URL
Skydd för Katalog- och databasproducenter
Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett liknande arbete - i vilket ett stort antal uppgifter
har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering - har uteslutande rätt att
framställa exemplar av arbetet och sprida, visa eller framföra det (d.v.s. att göra det tillgängligt) för
allmänheten. Det här skyddet gäller t.ex. framställningar i form av telefonkataloger, siffer- eller
faktadatabaser eller liknande, vars urval och arrangemang av innehåll inte är originellt och därmed inte
uppnår något upphovsrättsligt skydd. Det spelar ingen som helst roll om katalogen/databasen är i
pappers-, digitalt eller annat format. Uppslagsverk, multimediaproduktioner, webbplatser och liknande
har ofta dubbelt skydd – dvs. både upphovsrättsligt och närstående - då de vanligen krävt en väsentlig
investering att producera produkten och den har ett originellt urval och/eller arrangemang av
innehållet.
Skyddet gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts
tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år
har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. Se 49 § URL
Skydd för fotobildsframställare
Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och
göra den sprida, visa eller framföra det (gör det tillgänglig) för allmänheten. Rätten gäller oavsett om
bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Med
fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med
fotografi. Rätten gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Se 49 a §
URL.
Ett fotografi som är originellt är ett fotografiskt verk, och därmed skyddat också av upphovsrätt.
78
O
Offentliggörande/utgivning
Ett verk anses offentliggjort då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten, d.v.s. då det med
upphovsmannens samtycke eller med stöd av lag framförs offentligt eller då exemplar av verket sprids
till allmänheten eller visas offentligt. Ett verk anses utgivet då exemplar av verket med
upphovsmannens samtycke, t ex genom att kopior som förts ut i handeln spridits till allmänheten, se 8
§ URL.
Före offentliggörandet anses verket tillhöra upphovsmannens privata sfär och han/hon äger oinskränkt
bestämmanderätt över sitt verk. Utnyttjandet av ett verk i enlighet med en inskränkningar/undantag
förutsätter att verket dessförinnan offentliggjorts, överlåtits eller utgivits. Det innebär t.ex. att enskilda
bruk exemplar, skolkopiering inte kan ske och citering inte kan göras av ej offentliggjorda verk
(opublicerade texter, bilder, filmer etc.). När väl verket har offentliggjorts, och därmed har lämnat den
privata sfären, får upphovsmannen kännas vid vissa inskränkningar i sin rätt till verket, särskilt med
hänsyn till samhällets och kulturlivets intressen.
Offentlig handling
är alla allmän handlingar som inte är hemliga (d.v.s. alla tillgängliga och upprättade handlingar inom
en myndighet eller kommun som inte kan anses vara sekretessbelagda i enlighet med särskilda
bestämmelser i sekretesslagen).
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen har sitt ursprung i medeltida härads- och landsting, där allmänheten samlades
och deltog i avgörandet av rättstvister och i andra beslut som gällde angelägenheter för samhället.
I dag tar sig principen olika uttryck, såsom förhandlingsoffentligheten, yttrande- och informations­
frihet och i den kanske mest betydelsefulla formen - handlingsoffentligheten. Handlingsoffentligheten
är reglerad i Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1 § och innebär en rätt för var och en att ta del av
allmänna handlingar.
Offentligt framförande
utgör en del av upphovsmannens förfoganderätt. Vid ett offentligt framförande, som i princip envar
kan lyssna till, krävs upphovsmannens tillstånd och ersättning skall utgå till densamme. Det saknar
betydelse om texten eller musiken framförs levande eller via radio, TV, satellit eller kabelnät, band­
eller skivspelare. En inskränkning i upphovsrätten i § 21 i Upphovsrättslagen, ger var och en rätt att
framföra skyddade verk bl. a. vid gudstjänst, undervisning och andra publika framföranden utan
kommersiell vinning. Skyddad text och musik i form av ljudupptagning (dock ej sceniska verk och
film), får enligt § 47i samma lag framföras offentligt utan utövande konstnärers och
fonogramproducenters tillstånd. Däremot måste tillstånd från kompositörer, textförfattare och
musikförlag inhämtas. § 47, som är en inskränkning i upphovsrätten, gäller under förutsättning att man
inte gör våld på upphovsmannens ideella rätt samt att man ersätter upphovsmannen (samtliga
rättighetshavare) ekonomiskt.
Offentlig rätt
utgör motsatsen till privaträtt, dvs rättsobjektet är inte en privatperson utan en förvaltning, myndighet,
kommun eller liknande offentlig organisation.
Originalitet (se även Verk)
Uttrycket ”litterärt eller konstnärligt verk” skall inte i sig uppfattas som något kvalitativt krav på vare
sig det litterära eller konstnärliga skapandet. Det görs egentligen inte någon bestämd åtskillnad mellan
litterära och konstnärliga verk och ett verk kan hänföras till ettdera begreppen eller båda. Med litterär
avses framställningar i ord; talade, skrivna eller tryckta samt beskrivande framställningar i text, i
siffror (tabeller) eller i grafiska framställningar (kurvor eller andra bilder) i två- eller tredimensionell
form. Ordet konst och konstnärlig anses omfatta t ex verk som framträder i bild, i rörelse eller i toner.
79
För att ett material skall skyddas skall det vara ett självständigt och originellt alster av andligt arbete, i
någon mån ett uttryck för upphovsmannens individualitet. Rent mekaniska produkter kan därmed inte
ha något upphovsrättligt skydd. . Tidigare talades ofta om verkshöjd som ett mått på den skaparkraft
som måste framträda. Enkla nyhetsnotiser är exempel på texter som inte är originella. Det är helt utan
betydelse för originalitetsprövningen om det är material skapat i ett högst privat sammanhang eller på
en arbetsplats, samt i vilket medium det förekommer. Material på Internet har samma förutsättningar
för skydd som t.ex. text på papper.
Avbildningar av verket betraktas som exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från
originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i helt annan teknik än originalet. Så
länge inte avbildningen avviker från originalet i så stor omfattning att det föreligger ett nytt verk anses
det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång. Ju originellare eller mer unikt ett verk är desto större blir
dess skyddsomfång. Möjligheten att variera sitt skapande är i vissa sammanhang begränsat av
material, funktion etc. När det gäller brukskonst (t.ex. möbler och kläder) är utrymmet för skapandet
begränsat. Kravet är då att produkten skall ha en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att
risken för att samma produkt också skall framkomma genom annans självständiga skapande är
obefintligt eller i vart fall mycket liten (dubbelskapandekriteriet). Skyddsomfånget anses för denna typ
av verk vara snävt och täcker i praktiken endast nästan identiska efterbildningar.
Det är i realiteten först när någon utan tillstånd t.ex. kopierar, avbildar, bearbetar, och/eller
tillgängliggör material, som det i realiteten prövas om det är ett originellt alster (verk). I NJA 1995
s.164 bedömde HD originaliteten i en stickad tunika med uttalandet ”tunikan får …genom sin balans
mellan olika sticktekniker och genom kombinationen mellan överdelen och den utsvängda
kjolliknande underdelen anses uppvisa en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att den utgör
ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst.” Ett antal av Gustaf Frödings privata brev har av
HD ansetts vara av ”sådan egenart till form och innehåll, att det måste anses utgöra skrifter av sådan
beskaffenhet” att de hade upphovsrättsligt skydd, se NJA 1921 s. 579.
P
Personuppgift
Med detta avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras en levande fysisk person
Presumptionsregeln
Är en uttrycklig reglering i 40 a § URL för anställdas upphovsrättsligt skyddade datorprogram.
Bestämmelsen föreskriver en övergång av upphovsrätten till arbetsgivaren för anställdas datorprogram
som är skapade av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter instruktion av
arbetsgivaren, om annat inte har avtalats. Det är fråga om en fullständig övergång, d.v.s. både den
ekonomiska och ideella rätten övergår till arbetsgivaren.
Privatbrev
Ett brev eller meddelande som är ställt till någon personligen vid en myndighet ska anses som allmän
handling endast om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten att ta
ställning till. Det väsentliga är alltså innehållet i meddelandet.
PuL -samtycke betyder att du lämnar ditt samtycke till att vissa uppgifter som kan knytas till dig, t ex ett
foto eller din personliga e-postadress eller telefonnummer får publiceras på Internet, t ex av din
arbetsgivare eller din högskola. Samtycket kan vara både muntligt eller skriftligt, men det ska vara
frivilligt. Ett PuL-samtycke är ”varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den
registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller
henne”. Innan samtycke ges måste den registrerade ha fått sådan information som gör det möjligt för
honom/henne att bedöma för- och nackdelarna och det får inte råda någon tvekan om att ett frivilligt
samtycke verkligen föreligger. Samtycket måste också vara särskilt, vilket innebär att det måste gälla en
viss behandling som rör den registrerade och som utförs av en viss registeransvarig för vissa ändamål.
80
Plagiat
betyder ”en litterär eller konstnärlig stöld” och är egentligen inte ett rättsligt begrepp. Ett typiskt fall
kan vara att en person utger sig för att vara upphovsman till en annans verk. Plagiat gäller även när
likheten med ett verk som redan finns är så stor, att vad som utges för ett nytt självständigt verk inte
kan anses vara det. Eftersom påverkan och inspiration är naturliga element när nya verk skapas, kan
det vara svårt att avgöra när ett verk har plagierats eller om en omedveten eller medveten påverkan lett
till att två verk uppvisar stora likheter, skriver STIM.
Rättighetshavare (eller rättshavare)
Med detta begrepp avses den som är innehavare av upphovsrättigheter. Den som förvärvat rätt att
använda skyddat material på visst sätt, t.ex. ett bokförlag, en skiv- eller filmproducent e liknande. För
flera typer av skyddsobjekt finns överlappande skydd och rättshavare i flera led. Det kan vara dels
flera rättshavare som innehar olika typer av skydd (t.ex. i musik-, filminspelningar och
multimedieproduktioner är detta vanligt).
Enligt svensk rätt uppstår upphovsrätten alltid hos den fysiska person som skapat verket. Den
ekonomiska delen av upphovsrätten (förfoganderätten) kan överlåtas eller upplåtas till annan fysisk
eller juridisk person (t ex ett förlag, din arbetsgivare eller ett bolag) och kan delas mellan flera
rättighetshavare. Dessa utgörs vanligen av en eller flera upphovsmän, förlag, skivbolag,
intresseorganisationer eller liknande. Den andra sidan av upphovsrätten, den ideella rätten, kan med
bindande verkan endast efterges i begränsad omfattning.
S
Sanktioner /Straff /Skadestånd
Sanktionen för upphovsrättliga intrång (otillåtet nyttjande)kan vara både straffrättsligt (böter och
fängelse) och civilrättsligt (skadestånd). Ett skadeståndsansvar inträder så snart ett intrång skett, men
graden av medvetenhet eller omedvetenhet avgör vilken ersättning som skall erläggas, se 54 § URL.
Vid intrång som sker helt omedvetet, dvs. utan minsta misstanke om att nyttjandet inte var tillåtet,
skall skäligt vederlag för nyttjandet betalas. Skadeståndet brukar då beräknas i form av en licenser för
det nyttjande som skett av t.ex. datorprogram, text, bild, fotografier, musik, film etc. Om intrånget
däremot skett uppsåtligen eller av oaktsamhet skall utöver det skäliga vederlaget och annan förlust (t
ex minskad försäljning) också "lidande eller annat förfång" , dvs. icke-ekonomisk skada, ersättas. Den
som medvetet (uppsåtligen) eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång i
upphovsrätten kan dömas till bötes- eller fängelsestraff i högst två år, se 53 § URL.
Samlingsverk
Är en samling av verk, uppgifter eller annat material, i svensk rätt kallat kataloger eller
sammanställningar. Dessa kan finnas i olika teknisk form, t.ex. på papper i en bok eller i en katalog, på
en videoupptagning i en film eller i digital form på en datadiskett eller på en elektronisk anslagstavla
eller i en databas. Som exempel på sammanställningar med uppgifter kan nämnas telefonkataloger,
tidtabeller och tidningsbilagor med veckans TV-program, omfattande länksamlingar. Exempel på
sammanställningar med annat material än rena uppgifter är kalendrar, läseböcker, diktsamlingar,
samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk, kursmaterial och multimedieprodukter i digital form samt
vetenskapliga publikationer med bidrag från flera författare. Sammanställningar som innehåller ett
stort antal uppgifter eller är resultatet av en väsentlig investering skyddas i enlighet med
katalogskyddet i 49 § URL. Skyddet avser basens struktur, inte dess innehåll. En sammanställnings
originalitet bedöms utifrån urvalet eller hur innehållet organiseras. Sammanställningar med originell
struktur anses vara egna verk.
Upphovsrättslagen ger också universitet och högskola rätt att framställa kompendier eller andra
samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid
undervisning. Detta gäller dock endast under vissa förutsättningar; t.ex. får endast mindre delar av
81
litterära och musikaliska verk återges. Upphovsmannens tillstånd krävs inte men upphovsmannen har
dock rätt till ersättning.
SekrL
är en förkortning för SekretessLagen. Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen
(1980:657) innehåller tillsammans bestämmelser om vad som skall hållas hemligt i statlig och
kommunal verksamhet.
Skolkopiering ( se även Bonusavtalet)
Exemplar av utgivna verk får för undervisningsändamål framställas i form av fotokopior (i lagtexten
står det "reprografiska kopior") och inspelningar av radio- och TV-utsändningar, se 13 § URL. Detta
nyttjande är inte avgiftsfritt, utan ersättningen och omfattningen av "skolkopiering" regleras i särskilda
avtal, för närvarande med Bonus Presskopia http://www.b-pk.se/index.html , COPYSWEDE
http://www.copyswede.se/ , skivbolagens organisation (IFPI) samt med Sveriges Television (SVT),
TV 4 AB och Sveriges Radio.
Det är vanligtvis rektorn på en skola som ansvarar för att lärarna informeras om avtalens innehåll och
att villkoren följs. Tyvärr medför en föråldrad skrivning i skolkopieringsundantaget att enbart
fotokopiering av tryckt material är tillåtet. Det kan hända att de BONUS-avtal som gäller för
skolkopieringens villkor tillåter inskanning av material, men det skall i så fall klart framgå av
avtalstexten.
Bonus Presskopias avtal på undervisningsområdet innebär att lärarna vid den skola som ingått ett
kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att fotokopiera ur skyddade verk, såsom böcker, tidningar,
tidskrifter och noter. Lärarna behöver inte i varje enskilt fall ta kontakt med
upphovsmännen/rättshavarna, dvs. författare, översättare, kompositör, arrangör, fotograf, förlag,
utgivare m fl. Skolan betalar i gengäld en viss ersättning per elev för kopieringsrätten som betalas till
Bonus Presskopia. Inkomna ersättningar fördelas sedan bland medlemsorganisationerna och i
slutändan till rättshavarna. Läraren får i enlighet med avtalet till sina elever kopiera 15 %, dock högst
15 sidor ur en skrift, för att komplettera den obligatoriska kurslitteraturen. Läraren får kopiera så
många exemplar att han själv får några exemplar och hans elever var sitt. (Se närmare om avtalet på
Bonus Presskopias hemsida).
Mellan Svenska Kommunförbundet och COPYSWEDE finns ett normalavtal för inspelning från
radio- och TV, det s.k. Skolbandningsavtalet för kommunala skolor. Det är kommunerna som tecknar
avtal med COPYSWEDE för sina skolors räkning. I normalfallet har därmed skolan rätt att spela in
radio- och TV-program för undervisningsbruk från en stor del av programutbudet på Sveriges Radio,
SVT och TV4. Sändningar från UR omfattas dock inte av avtalet, vare sig i radio eller i TV. Skolornas
tillgång till UR-program är ordnad på annat sätt. Se närmare om avtalet på COPYSWEDEs webbplats
http://www.copyswede.se/html/bskoltyp.htm.
Lärare och elever får för undervisningsändamål spela in ("göra upptagningar av") sina egna
framföranden av verk, se 14 § URL. Sådana inspelningar får inte användas för andra ändamål.
Det finns också en rätt att framställa samlingsverk för användning i undervisning av mindre delar av
litterära och musikaliska verk, av verk av litet omfång (t. ex dikter) samt av offentliggjorda konstverk,
om det gått fem år från det år då verket gavs ut eller konstverket offentliggjordes, se 18 § URL.
Observera att sammanställningen för att berättiga till utdrag enligt denna regel skall vara originell i
urval eller arrangemang av innehållet - ett samlingsverk! Denna "skolkompendierätt" gäller inte från
filmverk eller verk som skapats för användning vid undervisning (läroböcker o likn.). Upphovsmännen
till de verk som nyttjas behöver inte ha gett sitt tillstånd, men har rätt till ersättning.
Var och en får utan rättighetshavarnas tillstånd och utan att betala någon ersättning vid undervisning
offentligt framföra utgivna verk, se 21 § URL. Detta gäller dock inte sceniska verk (t ex teaterpjäser,
koreografi, iscensättningar och pantomimer) eller filmverk (t. ex spelfilmer, TV-filmer och dramatiska
82
filmer) och innefattar inte heller en rätt att sända ut verk i radio eller television. Verket bör presenteras
och upphovsmannens namn anges. Observera att vanligtvis anses inte (vanlig) undervisning vara en
verksamhet som sker offentligt. Se om definition av allmänhet/offentlighet under Tillgängliggörande
för allmänheten
Skyddstid
Ett verk är skyddat 70 år efter upphovsmannens död. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år –
eller 70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän. Dessutom finns ett särskilt
skydd under 50 år för de närstående rättigheterna som uppstår i samband med ett framförande. Detta
gäller exempelvis för musiker, skådespelare, dansare, men också för olika produktionsbolag för film,
musik, radio och TV. Även katalogframställare har ett femtonårigt skydd för sina sammanställningar
(hit räknas t ex omfattande länklistor på Internet).
Sluten krets
För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd och
utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna. Se
vidare under tillgängliggöra.
T
Tillgängliggöra
Detta är att göra verket tillgängligt för en allmänhet och kan delas in i tre delar; offentligt framförande,
spridning av exemplar till allmänheten och offentlig visning. Rätten att tillgängliggöra verket för
allmänheten utgör den ena delen av förfoganderätten (rätten att framställa exemplar är den andra) och
omfattas således av upphovsmannens ensamrätt.
Tillgängliggörande för allmänheten
Tillgängliggöranderätten är upphovsmannens rätt att bestämma över när, var och hur verket skall föras
ut till allmänheten. Rätten indelas i rätten att framföra verket offentligt, rätten att visa exemplar av
verket offentligt samt rätten att sprida exemplar av verket till allmänheten. Observera att spridning och
visning avser förfoganden över exemplar av verket, se 2 § st 3 URL. Tyngdpunkten ligger i
framföranderätten, dvs. rätten att offentligt t ex läsa upp, spela upp eller sända ut verket. Avsikten vid
lagens tillkomst (1960) var att denna rätt skulle inkludera även framtida på 1960-talet ej kända sätt att
framföra verket offentligt. När det gäller konstverk t.ex. bildkonst, fotografier, målningar skulpturer
osv. beskrivs denna rätt som en rätt att visa exemplar av verket. När det gäller projicering av film på en
skärm eller uppspelningen av en videofilm, hänförs det till ett framförande av verket. Genom
spridningsrätten har upphovsmannen givits en rätt att bestämma över när exemplar av verket görs
tillgängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning, utlåning, pantsättning, gåva eller på annat
sätt varigenom ett fysiskt exemplar av ett verk övergår från en innehavare till en annan.
När är det en sluten krets?
Tillgängliggörande som inte sker till allmänheten faller utanför det upphovsrättsliga skyddet.
Definitionen av vad som är offentligt/en allmänhet är vidare än i t.ex. allmänna ordningsstadgan och
andra offentligrättsliga regleringar. Huvudprincipen (uttalat i lagens förarbeten) är att
upphovsmannens rätt omfattar alla framföranden som inte sker inför helt slutna kretsar. HD
definierade i NJA 1988 s.715 närmare vad som var en ”sluten krets”;
”För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd
och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna.
Detta kan t ex gälla de anställda vid ett företag, eleverna vid en skola, särskilt inbjudna deltagare i en
konferens och medlemmarna i en förening för idkande av viss verksamhet, vilken tillämpar klara och
begränsande inträdesbestämmelser eller kräver aktivitet av medlemmarna. Kretsen får inte vara så
stor eller obestämd – t.ex. genom att vara öppen för vem som helst som ingår i en stor grupp i ett
någorlunda stort område eller som tillhör en särskild grupp av befolkningen - att den av sådan
anledning måste räknas till allmänheten Ytterst får göras en samlad bedömning av sådant som
83
ändamålet för den slutna kretsen, möjligheten att vinna medlemskap och tillträde till framföranden
inom kretsen, antalet personer och om framföranden av material inom kretsen skett i ekonomiskt
syfte.”
Undervisning kan således i många fall anses vara en icke offentlig verksamhet. Till privatlivets slutna
krets hör vad som förekommer i hemmet, i den privata vänkretsen och det privata umgänget. Hit kan
också hänföras framföranden som sker i vissa ”mindre” arbetsmiljöer med färre än 20 anställda, jfr
nedan om industrimusik. I ett särskilt lagstadgat undantag anses framföranden som i och för sig sker
till en sluten krets, t.ex. anställda på ett företag, ändå vara jämställt med ett offentligt framförande om
det är en större sluten krets (fler än 50 personer) och framförandet sker i förvärvsverksamhet, dvs. med
ett ekonomiskt syfte , t.ex. att öka trivsel och effektivitet på arbetsplatsen (ofta kallat industrimusik),
se 2 § 3 st 2p URL.
Högsta domstolen har i ett antal rättsfall försökt bestämma vad som i upphovsrättsliga sammanhang
utgör en ”sluten krets/allmänhet”, ”offentliga framföranden” etc.; I NJA 1967 s.150 ansågs
medlemmarna i en gammaldansförening (Stala Gammalförening) utgöra en ”allmänhet”. Föreningens
ändamål var att anordna danstillställningar för medlemmarna, antalet medlemmar var inte begränsat
och det fanns inte några särskilda kvalifikationer för medlemskap. Tillträde till samlingslokalen (där
musik framfördes) kunde i och för sig inte ske för icke-medlemmar och medlemskap kunde inte
erhållas vid ingången, men om anmälan om medlemskap gjorts tidigare under den dag då
tillställningen skulle hållas (annonser i ortspressen) fick man tillträde. I NJA 1988 s715 ansågs inte
patienter på ett utgöra en sluten krets. Patientgruppens sammansättning var heterogen, växlande och
tillfällig samt utan egentligt inbördes samband.
Material på en lösenordsskyddad kurswebb?
Om kurswebbens lösenordsskydd medför att den grupp som får tillgång till materialet kan vara att
anse som en sluten krets (jfr resonemang ovan) och antalet inte är för stort, sker inte ett
tillgängliggörande för allmänheten via kurswebben.
Tumregeln
Institutionen i egenskap av arbetsgivare har viss nyttjanderätt till den administrativa/tekniska
personalens verk. Det avgörande för överföring av upphovsrätt i ett anställningsförhållande är
anställningsavtalets innehåll, dvs. om avtalet uttryckligen eller underförstått innefattar en överföring
av rätten och i så fall dess omfattning. När inget uttryckligen avtalats, är det genom anställningsavtalet
underförstått att vissa av upphovsmannens befogenheter över verket överförs till arbetsgivaren.
Rättsövergången är i det enskilda fallet beroende av om det finns något samband mellan anställningen
och verkets tillkomst och hur starkt sambandet är. Vid bedömning av arbetsgivarens rätt används den
s.k. tumregeln. Enligt tumregeln får arbetsgivaren för sin normala verksamhet utnyttja anställdas
upphovsrättsliga verk som skapas i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren. Till
grund för bedömning av utnyttjandets omfattning läggs tidpunkten för verkets tillkomst. Har
arbetsgivaren en rätt till anställdas verk inskränks dennes nyttjanderätt till en viss del av de
begränsningar som följer den ideella rätten. Om tumregeln se Arbetsdomstolens dom 2002 nr 87.
U
Upphovsman
kallas den fysiska person som skapat ett verk. Ursprunglig upphovsrätt gäller alltså inte institutioner
eller företag utan enbart den som skapat verket. Upphovsrätten till ett verk tillhör alltid en eller flera
fysiska personer. Rätten att använda verket kan överlåtas helt eller delvis, exempelvis till ett förlag
eller en arbetsgivare. När upphovsmannen avlider övergår upphovsrätten till de efterlevande. Även
efter en upphovsmans död är dennes verk skyddat. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år - ett
verk är alltså skyddat 70 år efter upphovsmannens död (70 år efter den sist avlidnes död, om verket har
flera upphovsmän). Dessutom finns ett särskilt skydd om 50 år för de närstående rättigheterna,
exempelvis för de musiker som framför ett musikaliskt och för s.k. katalogframställare vilka har ett
femtonårigt skydd. För att förenkla användandet av upphovsrättslagen och möjliggöra vissa typer av
84
ett verks användning som inte bedöms som kommersiellt utnyttjande, finns ett antal undantag i
upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. I det flesta fall gäller dock fortfarande att upphovsmannen
skall ersättas ekonomiskt. Dessutom kvarstår i princip alltid den ideella rätten.
Upphovsrätt
är en ensamrätt som ger upphovsmannen skydd mot att någon annan utnyttjar eller förändrar hans
litterära och konstnärliga verk utan tillstånd. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död.
Upphovsrättslagen säger att upphovsmannen har rätt att ensam bestämma över verkets användning
(ensamrätt), vilket bl. a. medför en ideell rätt. Det innebär att upphovsmannen ska namnges i samband
med att hans verk används, och att verket inte får förvanskas eller utnyttjas på ett för upphovsmannen
kränkande sätt. Upphovsmannen, kan med bindande verkan, endast i begränsad omfattning avstå ifrån
den ideella rätten till sitt verk.
Upprättad handling
I TF finns många regler om när en handling anses vara upprättad. Principen är att en handling som vi
själva framställer– blir allmän när den fått sin slutliga utformning. En handling blir normalt upprättad
när vi skickar iväg expedierar den (utanför universitetet). Detta gäller vanligen oavsett i vilket skick
den befinner sig i – om den är en färdig produkt eller om den enbart utgör ett utkast eller förslag. Ett
tentamensresultat blir offentligt antingen då examinator vid tentamensgenomgång meddelar resultat
muntligen eller när resultat anslås vid studerandeexpeditionen eller blir tillgängligt via Studentportalen
eller distribueras genom e-post.
Handlingar som inte skickas iväg – t ex interna remissyttranden anses upprättade i lagens mening när
ärendet som sådant blivit slutbehandlat. Handlingar som inte hör till något bestämt ärende betraktas
som upprättade när de justerats eller färdigställts på annat sätt.
Uppsåt
betyder att någon gör något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling
ska vara straffbar. Uppsåt gäller när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en
brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera.
Upptagning
Digital eller analog inspelning/bandupptagning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video)
V
Verk (/originalitet)
är en gemensam benämning för de prestationer för vilka man kan få upphovsrätt (se även förklaringen
av originalitet).
Verkshöjd
är en term som bedömer ett verks konstnärliga särprägel, individualitet och originalitet. Som
huvudregel för bedömningen brukar man säga att ett verk inte skall kunna ha skapats av två personer
oberoende av varandra. Även fotografier, arrangemang, datorprogram, layout mm kan ha verkshöjd.
Verkshöjd.är samtidigt benämning på det krav på originalitet som ställs på ett verk för att det ska
kunna få upphovsrättsligt skydd(se även verk och originalitet).
Videobilder
Bilderna i en videofilm, lagrade i digital eller analog form, innefattas i begreppet fotografisk bild.
Y
Yrkande
är en begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst
innehåll.
85
Andra termer & förkortningar
(för datatermer se även Svenska Datatermgruppen http://www.nada.kth.se/dataterm/ )
A
Asynkron kommunikation
Kommunikation via datorer som innebär att lärare och studerandes kommunikation inte sker samtidigt
utan är skild åt i tiden. Exempel på verktyg för asynkron kommunikation är e-post eller
datorkonferenssystem / diskussionsforum.
B
BBS
BBS är en förkortning för ”Bill Board System” – d.v.s. en elektronisk meddelandefunktion för att
utbyta information mellan dem som besöker en viss hemsida oberoende av tid och rum (s.k. "asynkron
kommunikation"). Sådana funktioner kallas ofta för Arenor, Diskussionsforum eller Konferenser och
är vanligtvis textbaserade, men ofta ger en BBS användarna möjlighet att själva publicera t ex olika
text-, ljud- & bildfiler som bilagor.
C
Chat /Chatt
En funktion för att småprata med andra användare på Internet. Att ”chatta” innebär att kommunicera
med någon via Internet genom att skriva meddelanden på tangentbordet. Dessa visas sen – i ungefär
realtid – på skärmen hos den man kommunicerar med. Det finns chattar som gör att du även kan
använda video och audio för att kommunicera i realtid samt skriva i och titta på samma dokument.
Detta gör att chatfunktioner börjat användas som verktyg för att hålla korta föreläsningar eller
redovisningar i nätbaserade distanskurser.
D
Distansutbildning
är då lärare och studerande under större delen av studierna är fysiskt åtskilda. Detta skiljer ut
distansutbildning från närutbildning. det vanliga är att man använder sig av någon form av tekniskt
stöd för att bära kursens innehåll och för att förena studerande och lärare.
H
HTML – är en förkortning för ”Hyper Text Markup Language”- det vanligast förekommande
protokollet på Internet. HTML beskriver hur olika filer som du hämtar från ett nätverk skall
presenteras och förhålla sig till varandra på din dator.
I
IKT
begreppet Informations och Kommunikations Teknik används ofta synonymt med begreppet IT. Det är
en översättning av det engelska begreppet Information and Communication Technology (ICT).
ISP – är en förkortning för ”Internet Service Provider” som ungefär betyder Internetoperatör. De som
ger tillgång till Internet, t.ex. via en modempool, ISDN, ADSL eller annat s.k. bredband. En ISP,
erbjuder ofta fler tjänster än tillgång till Internet; t.ex. e-post, lagringsutrymme och datoruppkoppling
till telenätet.
86
IT-baserad utbildning
begreppet omfattar all utbildning som på något sätt är baserad på eller stöds av informationsteknik.
K
Kurswebb
Kurswebb är en hemsida med information om en viss kurs, dess innehåll och mål, när den ges, hur
man anmäler sig, vilka förutsättningar som krävs, kontaktuppgifter o.s.v. (informationskurswebb).
Men, ofta innehåller en kurswebb också sådant material som kursledningen anser att du behöver för att
genomföra kursen, t ex studiehandledning, anteckningar, utvalda länkar och annat digitalt
kursmaterial. Vid nätbaserade kurser innehåller en kurswebb även interaktiva delar såsom
anslagstavlor och "chat"-funktion etc. där du som användare/kursdeltagare själv förväntas bidra till
kurswebbens innehåll genom att kommunicera med dina lärare och kurskanmrater under kursens gång
(interaktionskurswebb).
L
LMS – är en förkortning för ”Learning Management System”. Ett LMS är ett administrativt system
som finns på en server. Det håller reda på alla studenter, deras profiler och deras resultat. Vidare håller
det reda på alla kurser som finns tillgängliga och vilka studenten kan ta. Ofta finns funktioner för att
sätta samman mindre kurselement, lärmoduler till kurser. Man kan t.ex. fördefiniera kraven för att
påbörja ett visst kursmoment eller styra sekvensen av lärmoduler som eleven går igenom. LMS har
också en klientdel som finns på studentens (eller användarens) dator, som hanterar inloggning,
navigering och att visa själva innehållet i modulen.
M
MIDI
MIDI kan förenklat sägas vara det språk som syntar och datorer använder när de talar med varandra.
En midifil talar om vilken ”tangent” som skall slås an och hur hårt (och en del annat förstås).
MP3
kallas ett av de vanligare ljudformaten, kanske det vanligaste på Internet. I jämförelse med en ljudfil
från en CD-skiva tar en Mp3-fil väldigt liten plats. Detta beror på att informationen är hårt
komprimerad. Man går då miste om en del av dynamiken men samtidigt görs filen mindre och med
andra ord mer lämpad för överföring i digitala nätverk.
MUD
är en förkortning för ”Multi User Dimensions” eller (Multi User Dungeons). En MUD är en typ av
nätverksbaserade miljöer, ofta rollspel, som tillåter flera användare logga in samtidigt och träffa
varandra. Det är helt textbaserat och består av en blandning mellan chat- och textbaserat rollspel kan
man säga, eftersom man kan kontakta varandra under spelet. Den virtuella miljön består av ett antal
rum, som tillsammans länkas ihop till domäner. Dessa domäner (ex en ö eller en stad) bildar en hel
värld. Man har ingen spelledare och man kan egentligen syssla med precis vad man vill i en MUD.
Vissa loggar på för att träffa vänner och chatta, andra för att seriöst rollspela någon karaktär de valt
eller tilldelats. MUD används numera ofta i undervisningssammanhang.
Multimedia
Integrerade, datorstödda presentationer eller produkter, baserade på kommunikationsformerna text,
grafik, animation, ljud och bild/video.
87
N
Nätbaserat lärande
Lärande som sker med stöd av Internet eller intranät. Information och stöd för kommunikation
förmedlas via ett datornätverk som använder IP-protokoll.
R
Realtid
säger man ibland när man menar att något händer samtidigt (i motsats till vid skilda tidpunkter).
Används om kommunikation över datanät.
S
Synkron kommunikation
Kommunikation som sker samtidigt mellan t.ex. lärare och studerande ( i realtid). I distansutbildning
har video-konferensstudior använts för att möjliggöra synkron kommunikation. Den tekniska
utvecklingen av datorer, nätverk och mjukvara medför att tal och bild i ökande omfattning används för
samspel direkt via datorerna, t ex i chattar.
U
Utbildningsplattform
kallas också lärplattform eller Learning Management System (LMS). Det är ett verktyg som hjälper
till med administration, strukturering av kursinnehåll och kommunikation vid distansundervisning.
Exempel på utbildningsplattformar är WebCT, Blackboard och Ping Pong.
V
Videokonferens
En teknik som möjliggör överföring av ljud och bildinformation t.ex. via satellit eller via Internet /
intranät.
Virtuell
en beteckning för något som är digitalt, datorgenererat och skenbart verkligt.
88
Länkar och litteraturtips
Referenser
•
Ahnegård, Asp, Chois, Kjellström, Ström och Strömqvist, Piratkopiering och
privatkopiering, Skrifter utgivna Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid
Stockholms universitet, n112, 2001
• Bernitz/Karnell/Pehrson/Sandgren, Immaterialrätt – och otillbörlig konkurrens, 2001
•
Edmar Malin, Broms Susanna, Seipel Peter, et al, Internetpublicering – en juridisk
vägledning, Kulturnät Sverige,1999
•
Hessling, Göran, Hjort Reksten, Eli, ”Offentlighetsprincipen inom Linköpings
universitet - en vägledning”
• Lindberg Agne, Westman Daniel , Praktisk IT-rätt, 2001
•
Olsson H, Copyright Svensk och internationell upphovsrätt, 6:e upplagan, Norstedts
Juridik
•
Rosén J, Upphovsrättens avtal. Regler för upphovsmäns, artisters, fonogram-, film och
databasproducenters, radio- och TV-bolags samt fotografers avtal, 2:a upplagan,
Norstedts Juridik
•
Rosén J, Uppsatser i medierätt, Skriftserien nr 42, 1993
•
Sandgren, Claes Rätten till undervisningen och forskningen?, SULF, 2003
•
Stadskontoret, Offentlighet och IT (pdf), 2002
•
Strömholm, Stig Vem äger forskningen?, Iustus förlag 2002
•
Digital arkivering vid Lunds universitets - riktlinjer och rekommendationer
•
Gallringsplan för institutioner vid Lunds universitet
•
SOU 1996:70, NYFOR – Kommittén, Samverkan mellan högskolan och näringslivet
•
Prop 1996/97:111
•
Prop 1988/89:85
•
NJA II 1961 s 130 ff
•
NJA 1987 s 266
•
NJA 1990 s 233
•
NJA 1991 s 267
•
NJA 1993 s 390
•
NJA 1996 s 100
•
NJA 1996 s 712
Lästips:
Litteratur
Ahnegård, Asp, Chois, Kjellström, Ström och Strömqvist, Piratkopiering och privatkopiering,
Skrifter utgivna Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet,
n112, 2001
Bernitz/Karnell/Pehrson/Sandgren, Immaterialrätt – och otillbörlig konkurrens, 2001
89
Karnell Gunnar, Läromedelsrätt, 1972
Koktvedgaard Mogens, Levin Marianne, Lärobok i immaterialrätt, 2002
Levin Marianne, Immaterialrätten – En introduktion, 2003
Lindberg Agne, Westman Daniel , Praktisk IT-rätt, 2001
Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar, Stockholm 1996
Olsson, Henry, Copyright- svensk och internationell upphovsrätt, 1998
Renman Claesson Katarina, Kort om upphovsrätt , Juridicum, Stockholms universitet, mars
2003, (pdf)
Rosén, Jan, Upphovsrättens avtal. Regler för upphovsmäns, artisters, fonogram, film och
databasproducenters, radio- och TV-bolags samt fotografers avtal, senaste upplagan Norstedts
Juridik AB, 1998?
Sandgren, Claes Rätten till undervisningen och forskningen?, SULF, 2003 (läs recension av
Gunilla Wisnes i Universitetsläraren)
Sterling, JAL, World Copyright Law, Sweet & Maxwell, 1998
Strömholm, Stig Vem äger forskningen?, Iustus förlag 2002 (läs recension av Daniel
Westman)
Länktips:
Bonus Presskopia (skolkopieringsavtal m. m.)
Copyright and fair use. Stanford university libraries, CA., USA
Copyswede (skolbandningsavtal, länkar till rättighetshavare m. m.)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av
vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
Finska undervisningsministeriets basinformation om upphovsrätt
IPR-Helpdesk Web Service , EU kommissionens projekt med information på flera språk om
upphovsrätt, speciellt Copyright and the Internet guide med aktuell och lättförståelig
information om upphovsrätt på Internet
Justitiedepartementets sidor om upphovsrätt
Kolla Källan, Skoldatanätets sidor om upphovsrätt
Kungliga Bibliotekets juridiksidor om upphovsrätt m m
90
Netiqette by Virginia Shea, web-versionen av boken utgiven av Albion Books
Ombudsmännens sida med material om diskriminering www.antidiskriminering.nu
Overview of Copyright and Distance Education har bland annat information om det nya
lagförslaget med syfte att underlätta användningen av copyrightskyddat material i
distansutbildning
PUL.nu är en oberoende webbplats om yttrandefrihet och integritet
Upphovsrätt rätt och slätt På denna webbplats finns Kopiosto rf:s och finska
undervisningsministeriets utarbetade upphovsrättsguide. Guiden fokuserar på upphovsrättsliga
frågor i skolundervisningen.
Upphovsrätt till elektroniska dokument, Lunds universitetsbiblioteks sida med länkar till
lästips om upphovsrätten - hur skall den se ut i den digitala framtiden?
WIPO (World Intellectual Property Organization)
Öppna Sverige Regeringskansliets informationssida om kampanjen för en öppen offentlig
förvaltning innehåller bra information och studiematerial samt en lärarhandledning om
offentlighetsprincipen.
Lagtext och rättsfall
Rättsfall
Arbetsgivarverkets kommentar till AD87/02, den första domen om upphovsrätt vid statlig
anställning i Arbetsdomstolen (pdf)
Lagtext
Arkivlagen (1990:782) Rixlex
Förvaltningslagen Rixlex
Högskolelagen på Högskoleverkets webbplats
Högskoleförordningen på Högskoleverkets webbplats
Lag (1998:128) om ansvar för elektroniska anslagstavlor Rixlex
Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstärliga och litterära verk Rixlex
Personuppgiftslagen(PuL) Rixlex
Regeringsformen Rixlex
Sekretesslagen (1980:100) Rixlex
Tryckfrihetsförordningen, inkl Offentlighetsprincipen (SFS 1949:105, 2 kap.) Rixlex
Yttrandefrihetsgrundlagen (SFS 1991:1469) Rixlex
