ELEVHÄLSOPLAN
– FÖREBYGGANDE OCH
ÅTGÄRDANDE ELEVHÄLSOARBETE
PAJALA KOMMUN
LÄSÅRET 2014/2015
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Innehållsförteckning
INLEDNING ................................................................................................................ 3
Elevhälsa och bakgrund ....................................................................................................................................... 3
Syfte och mål ......................................................................................................................................................... 3
ELEVHÄLSAN I PAJALA KOMMUN ........................................................................ 4
Främjande och förebyggande arbete................................................................................................................... 4
Åtgärdande arbete ................................................................................................................................................ 4
Sekretess, samtycke och anmälningsskyldighet .................................................................................................. 4
Skolsköterskans uppdrag ..................................................................................................................................... 5
Rektors/förskolechefens uppdrag ........................................................................................................................ 6
Skolkuratorns uppdrag ........................................................................................................................................ 7
Specialpedagogerna och speciallärarnas uppdrag ............................................................................................. 8
Skolpsykologens uppdrag ..................................................................................................................................... 9
Skolläkarens uppdrag ........................................................................................................................................... 9
Planering för läsåret 2013/2014 .............................................................................. Error! Bookmark not defined.
LIKABEHANDLING OCH ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING ............... 10
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD…… ................ 10
Exempel på beteenden som behöver uppmärksammas ................................................................................... 10
Ärendegång vid enskilda elevärenden ............................................................................................................... 11
Flödesschema för arbete med elever i behov av särskilt stöd .......................................................................... 12
Kommentarer till flödesschemat ........................................................................................................................ 13
UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING ........................................... 13
BILAGOR ................................................................................................................. 14
2
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Inledning
Elevhälsa och bakgrund
I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolväsendet och utbildningen som sker inom
skolväsendet, där beskrivs också utbildningens syfte och uppdrag. Skolans övergripande
uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande samt att försöka ge alla barn en
livslång lust att lära. Skolan ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som finns i Sverige. Skolan ska
också ta hänsyn till alla barns olika behov och erbjuda särskilt stöd till de barn som behöver.
Tillsammans med hemmen ska skolan bidra till alla barns personliga utveckling. Skolan ska
också arbeta förebyggande med likabehandlingsfrågor och ska motverka all form av
kränkande behandling. Skolan har bortsett från arbete kring lärande och likabehandling även i
uppdrag att arbeta förebyggande med hälsofrågor vilket elevhälsan har en stor del i. I 1 kap 25
§ Skollagen framgår det att det ska finnas elevhälsa och vad den skall innefatta.
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande
och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens
att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Begreppet elevhälsa uppkom i elevvårdsutredningens slutbetänkande Från dubbla spår till
Elevhälsa (SOU 2009:19). Anledningen till det var att man ville komma bort från det tidigare
använda begreppet elevvård eftersom skolan inte är en behandlingsinstitution där elever ska
vårdas. Däremot förtydligade man att det är viktigt med kraftfulla insatser för att främja
hälsan hos alla elever. I slutbetänkandet var man också tydlig med att framföra vikten av att
samverka i skolan och att elevhälsan bör vara en naturlig del av skolmiljön. I slutbetänkandet
kopplar man ihop lärande, hälsa och skolmiljö och poängterar att samma faktorer som är
väsentliga för elevers lärande och växande också är avgörande för deras hälsa och allmänna
välbefinnande. Därmed menar man att lärande och hälsa går hand i hand och att elevhälsans
del i skolan är viktig och behöver integreras i skolmiljön. I detta dokument beskrivs
elevhälsan i Pajala kommuns skolor och förskolor och hur arbetet där ser ut.
Syfte och mål
Det övergripande syftet med denna elevhälsoplan är att i kommunen skapa en gemensam syn
på vad elevhälsa är. Med hjälp av detta dokument vill vi skapa övergripande riktlinjer och
kontinuitet i elevhälsoarbetet för samtliga skolor och förskolor i Pajala kommun.
Elevhälsoplanen gäller också för gymnasieskolan. Planen syftar till att beskriva ett
förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med oberoende av var i
verksamheten man befinner sig. Elevhälsoplanen ska vara ett stöd till skolorna och baseras på
aktuella styrdokument som skollagen, socialtjänstlagen, barnkonventionen, arbetsmiljölagen
etc. Planen ska också vara utvecklande för likvärdigheten mellan alla skolor och alla elever i
kommunen. Elevhälsoarbetet på skolorna ska ha elevernas bästa i fokus i enlighet med
Barnkonventionen. Det hälsofrämjande arbetet ska riktas mot alla elever i skolan men särskilt
fokus ska läggas på att arbeta med elever som behöver särskilt stöd. Alla åtgärder bör dock i
första hand ske inom ordinarie verksamhet, alltså där eleven har sin naturliga placering.
3
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Elevhälsoplanen syftar också till att beskriva och planera det konkreta jobb som elevhälsan
gör under läsåret. Elevhälsoplanen skall vara ett levande dokument som behöver utvärderas
och uppdateras varje läsår. Detta görs av personalen i elevhälsan tillsammans med rektorer
och kultur- och utbildningschefen. En förteckning med personal som på olika sätt är delaktig i
elevhälsoarbetet i kommunen finns i bilaga1.
Elevhälsan i Pajala kommun
I Pajala kommun är speciallärare, specialpedagoger, skolkurator och skolsköterskor grunden i
elevhälsans personal. Skolpsykolog och skolläkare kopplas in i ärenden där det behövs, dessa
tjänster köps in. Det är rektor på respektive skola som har det övergripande ansvaret för
elevhälsoarbetet samt hur det ska organiseras. Elevhälsans främsta uppgift är att arbeta för att
alla elever ska må bra, trivas och känna sig trygga i skolan. Elevhälsan ska tillsammans med
övrig personal bidra till att skapa en god lärandemiljö och främja elevernas intresse av att lära
sig och utvecklas som personer. Elevhälsans arbete ska främst vara främjande och
förebyggande men elevhälsan har också ansvar för åtgärdande hälsoarbete. I detta avsnitt
beskrivs elevhälsoarbetet i Pajala kommun kortfattat, vad deras arbete går ut på, vilken
sekretess de har och vad de olika professionerna mer konkret jobbar med
Främjande och förebyggande arbete
Elevhälsan har ett förebyggande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor att
planera och genomföra hälsofrämjande insatser, t ex
Att ha ett nära samarbete med skolpersonalen och få kännedom om elevernas
studiemiljö.
Att finnas ute bland elever, lära känna dem och vara en naturlig del av skolmiljön.
Att delta i lektioner, temadagar, lägerskolor och annat för att få in hälsofrämjande
arbete på ett naturligt sätt i skolundervisningen.
Att utforska och föreslå utvecklingsarbete på organisationsnivå.
Att identifiera kompetensutvecklingsbehov.
Att samverka med andra myndigheter och organisationer t ex socialtjänst, vård, polis.
Åtgärdande arbete
Elevhälsan har också ett åtgärdande ansvar att på uppdrag av och i samverkan med rektor
planera och genomföra insatser, t ex:
Ge handledning och konsultation till arbetslag och pedagoger.
Vid behov föreslå och utföra kartläggningar och utredningar i enskilda elevärenden.
Ge stödjande samtal/insatser till elever, elevgrupper och föräldrar där det föreligger
behov.
Att ta kontakt och samverka med andra myndigheter i enskilda elevärenden.
Sekretess, samtycke och anmälningsskyldighet
För verksamheten i förskola och skola gäller bestämmelserna i Offentlighets- och
sekretesslagen. Varje profession inom barn- och elevhälsan ansvarar för att följa gällande
sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta nödvändig information inom
ramen för elevhälsoarbetet. Sekretessen är inte bara till skydd för uppgifter som rör eleven
4
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
utan också för hennes/hans anhöriga. Förskolans personal har stark sekretess. Detta innebär
att det krävs samtycke från vårdnadshavarna för att få överföra information till skolans
personal. För de medicinska insatserna i elevhälsan gäller samma sekretessregler som för
övrig hälso- och sjukvård, eftersom de medicinska insatserna är en egen verksamhetsgren
inom skolan. Detta innebär att det krävs samtycke från vårdnadshavarna för att få överföra
information till övriga i elevhälsan om det inte är uppenbart att en elev kan fara illa om inte
information ges.
För specialpedagoger, psykologer och kuratorer i elevhälsan gäller stark sekretess, dvs.
sekretess är huvudregeln och uppgifter får bara föras vidare om det står klart att detta kan ske
utan men för den enskilde. Specialpedagoger, psykologer och kuratorer har ingen sekretess
gentemot rektor eller lärare som är berörda av ärendet, eftersom de tillhör samma
verksamhetsgren. Däremot måste den som tar emot information från en profession vara
medveten om att informationen har samma sekretess som hos uppgiftslämnaren. Rektorer och
lärare har svag sekretess, vilket innebär att huvudregeln är att uppgiften är offentlig men ska
sekretessbeläggas om man kan anta att den enskilde lider men av att uppgiften röjs.
Individuella utvecklingsplaner liksom åtgärdsprogram är allmänna handlingar, där
huvudregeln är offentlighet. En individuell utvecklingsplan ska inte innehålla uppgifter av
integritetskänslig karaktär. Dock kan vissa partier i åtgärdsprogrammet sekretessbeläggas med
hänsyn till den enskildes integritet. Utredningen/kartläggningen som föregår ett
åtgärdsprogram/en handlingsplan bör bevaras skild från åtgärdsprogrammet/handlingsplanen
och räknas som en allmän handling. Detta för att uppgifterna i en utredning ofta omfattas av
sekretess.
Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet till
socialtjänsten enligt 14 kap 1§ i socialtjänstlagen. Skyldigheten att anmäla är tvingande och
får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv. Att få kännedom om
något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta ska vara
klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas, om de tyder på att ett
barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida.
Skolsköterskans uppdrag
Skolsköterskan är skolans medicinska kompetens och arbetar både förebyggande och
åtgärdande med hälso- och livsstilsfrågor. I Pajala kommun finns tre skolsköterskor som är
uppdelade på de olika skolorna. Skolsköterskornas arbetsuppdrag listas nedan:
Organisationsnivå
Fungera som informatör, stödperson och rådgivare inom t.ex. hälso- och
sjukvårdsfrågor och arbetsmiljö.
Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. NLL, polis och
socialförvaltning.
Redovisning av resultatet på Hälsofrågor på skolnivå.
I första hand prioriteras de av socialstyrelsen ålagda arbetsuppgifterna, övriga
arbetsuppgifter utförs i mån av tid och resurser.
5
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Kommun-/folkhälsonivå: Fyller en viktig funktion i det nationella folkhälsoarbetet.
Gruppnivå
Fungera som informatör, stödperson och rådgivare skolpersonal inom t.ex. hälso- och
sjukvårdsfrågor samt arbetsmiljö.
Information på gruppnivå om olika livsstilsfrågor såsom sex och samlevnad, pubertet
och ANDT.
Samverka med andra aktörer inom och utanför skolan, t.ex. skolans krisgrupp och
hälso- och sjukvård.
Redovisningar av Hälsofrågor på klassnivå (se ovan).
Dokumentation.
Individnivå
Utöver de lagstadgade hälsobesöken (se Basprogrammet, bilaga) kan uppföljande
kontroller samt extrakontroller erbjudas exempelvis tillväxt, syn och hörselkontroller.
Hälsosamtal vid t.ex. hög frånvaro eller andra livsstilsfrågor såsom ANDT, pubertet,
sex och samlevnad.
Fungera som informatör, stödperson och rådgivare till elev, vårdnadshavare och
skolpersonal inom t.ex. hälso- och sjukvårdsfrågor och arbetsmiljö.
Remittera vidare till specialistsjukvård inom landstinget, t.ex. BUP, HAB,
ögonmottagningen.
Organisera och medverka vid skolläkarmottagningar.
Vaccinering.
Egen öppen mottagning.
Enklare sjukvårdsinsatser.
Dokumentation i skolhälsovårdsjournal.
Hälsokurvan (det strukturerade samtalsmaterial som används i åk 4+7 samt Gy 1).
Rektors uppdrag
På verksamhetsnivå leds Elevhälsan av rektor på respektive område. Rektor utarbetar
terminsvis en mötesagenda där det främjande och förebyggande arbetet ligger i fokus.
Förskolechefen deltar i det förebyggande arbetet. Förvaltningschefen möter kurator och
medicinskt ansvarig skolsköterska minst 2 gånger per termin för att stämma av Elevhälsans
arbete på förvaltningsnivå. Dessa möten har en återkoppling i rektorsgruppen där
omprioriteringar av resurser kan göras. Vid behov av extra resurser lyfts frågan till Kulturoch utbildningsnämnden. Två dagar per läsår samlas hela Elevhälsan i Pajala kommun för
gemensam utvärdering, erfarenhetsutbyte och planering. Dagen leds av förvaltningschefen.
6
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Skolkuratorns uppdrag
Skolkuratorn är skolans socialarbetare och jobbar förebyggande och åtgärdande med sociala
och psykosociala frågor. Detta arbete sker med enskilda elever och föräldrar, i klasser/grupper
och i form av konsultation till annan personal. Skolkuratorn i Pajala kommuns skolor och
förskolor är stationerad i Pajala men besöker också skolorna i utbyarna några gånger under
läsåret samt vid behov och efter kontakt från rektor eller pedagoger. Skolkuratorns
arbetsuppgifter listas nedan:
Organisationsnivå
Att medverka i utformandet av policydokument och rutiner för skolorna i kommunen
samt delta i praktiken för dokumenten. T.ex likabehandlingsplan, elevhälsoplan och
krisplan.
Att vara sakkunnig inom sociallagsstiftningen och bidra till övrig personals
kompetensutveckling inom det sociala och psykosociala området.
Att ge konsultation och råd till övrig personal i sociala frågor.
Att samverka med andra myndigheter och organisationer som t.ex. polis, socialtjänst,
barn- och ungdomspsykiatri, habilitering, kyrkan etc.
Gruppnivå
Att arbeta med elevgrupper i både förebyggande och åtgärdande syfte .
Vid behov delta i klass-, arbetslags- och överlämningsmöten.
Delta vid föräldramöten
Medverka vid temadagar, lägerskolor och andra gemensamma skoldagar.
Att arbeta med konflikthantering i elevgrupper.
Individnivå
Att vid behov ge individuella samtal till elever och vårdnadshavare. Samtalen kan ha
olika syften till exempel stödjande, motiverande, utredande, rådgivande, bearbetande
etc.
Att medverka i möten med elever och vårdnadshavare.
Att vid behov utreda/kartlägga samt bedöma en elevs sociala situation.
Att vid behov hänvisa elever och vårdnadshavare vidare till andra myndigheter som
socialtjänst, öppenvård, psykiatri, ungdomsmottagning m.m.
Att sköta kontakt med skolpsykolog och hjälpa till med arbete kring och inför
skolpsykologiska utredningar.
7
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Att ge svar på frågor och information kring stipendieansökningar.
Specialpedagogernas och speciallärarnas uppdrag
Specialpedagogerna och speciallärarna har ett särskilt pedagogiskt ansvar för elever i behov
av stöd. I Pajala Kommun är specialpedagogerna/speciallärarna stationerade i Pajala men är
också ute i skolorna i byarna och arbetar. Det specialpedagogiska arbetet i Pajala Kommun
bygger på pedagogisk kartläggning och analys av elevers skolsituation på ett tidigt stadium
för att upptäcka det som leder till en positiv utveckling för eleven.
Specialpedagogerna/speciallärarnas uppgifter innefattar:
Organisationsnivå:
Ge förslag till kompetensutveckling
Vara delaktig vid överlämningar och uppföljningar vid övergångar mellan olika
stadier
Hålla sig uppdaterad om aktuell forskning
Ge handledning i pedagogiska frågor till rektor
Gruppnivå:
Ge handledning/konsultation i pedagogiska frågor både till arbetslag och enskilda
pedagoger
I samarbete med klasslärare/ämneslärare utveckla den pedagogiska lärmiljön
Utgå från en helhetssyn på eleven och vara ett stöd i skolan för elever som har
svårigheter i skolsituationen
Individnivå:
Undervisa och ge stöd till enskilda elever samt i elevgrupper
Samarbeta och vara samtalspartner till pedagoger vid upprättande och utvärdering av
handlingsplaner/åtgärdsprogram
Vara med på utvecklingssamtal och delgivningar då information ges angående en elev
Genomföra sociala berättelser och enskilda samtal med elever
Utföra den pedagogiska delen av en utredning
8
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Skolpsykologens uppdrag
I Pajala kommun finns inte någon skolpsykolog på heltid, skolpsykologen används
huvudsakligen för skolpsykologiska utredningar av enskilda elever. Att beslut om en
skolpsykologiskutredning tas kan till exempel grunda sig i att eleven har omfattande
koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem, läs- och skrivsvårigheter, känslomässiga eller
sociala svårigheter, m.m. Eleven skall ha haft svårigheter under en längre tid och andra
metoder bör ha prövats innan beslut om utredning tas. Skolpsykologen arbetar i stort sett
endast på individnivå i Pajala kommun och är inte med på organisationsnivån.
Skolpsykologen kan dock vid behov även hjälpa till med konsultation och information till
övrig personal.
Skolläkarens uppdrag
Skolläkaren ger medicinsk handledning till skolsköterskan i enskilda ärenden, remitterar
elever med medicinska problem vidare i vårdkedjan. Särskiljer psykosomatiska problem från
medicinska/symtomatiska.
Föräldrar kan vid behov boka tid hos skolläkaren, detta sker via skolsköterskan.
9
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Likabehandling och arbete mot kränkande behandling
I Sverige är det förbjudet med all form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Vad som är diskriminering och trakasserier regleras i diskrimineringslagen
(2008:567), där definieras också vilka diskrimineringsgrunder som finns. Med kränkande
behandling menas ett beteende som på något sätt kränker en annan persons värdighet men
beteendet är då inte kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna som anges i
diskrimineringslagen. Kränkande behandling kan vara fysisk (att utsättas för slag, knuffar
etc), den kan vara verbal (att få nedlåtande kommentarer, skällsord etc), kränkningarna kan
vara psykosociala (att man blir utfryst, mobbad, att det sprids rykten om en etc) och
kränkningarna kan också vara text- eller bildförmedlade (via e-post, sociala medier, sms/mms,
klotter, lappar etc).
Kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan kan utföras av en eller flera personer,
riktas mot en eller flera och kan ske mellan elever såväl som mellan personal och elever. Det
kan vara en enstaka kränkning eller vara systematiskt återkommande. Skolan accepterar inte
någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och ska aktivt arbeta
mot sådant beteende. Detta ska göras främjande, förebyggande och åtgärdande. På varje
skolenhet finns en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som beskriver hur
personalen arbetar med dessa frågor. Dessa planer utvärderas, revideras och uppdateras av
personalen på skolorna varje läsår.
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att den tar hänsyn till
barns och elevers olika behov. Eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt
som möjligt. Man ska sträva efter att uppväga skillnader i barns förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen. Barnens bästa ska vara vägledande i skolans undervisning och
hänsyn skall tas till barn som är i behov av särskilt stöd. Alla barn ska ha samma rätt till
utbildning oavsett var man bor, kommer ifrån eller vilken ekonomisk situation familjen har.
De enskilda eleverna och deras vårdnadshavarna är skolans och personalens främsta
samarbetspartners. Rektor för respektive skola har det yttersta ansvaret för elevhälsoarbetet
och skall stötta och följa upp elevhälsoarbetet i grupperna/klasserna. Rektor ansvarar för
uppföljning och utvärdering av arbetet och är också den som ansvarar för prioritering och
beslut om stödinsatser till enskilda elever. Beslut om stödinsatser till elever ska ske i samråd
och diskussion med berörd personal och givetvis efter samtycke från vårdnadshavare och
elev. Rektor kommer tillsammans med klasslärare, specialpedagoger, speciallärare,
elevassistenter, skolkurator, skolsköterska och övrig personal överens om lämpliga insatser
för elever som behöver extra stöd. Nedan beskrivs hur skolorna i Pajala kommun arbetar med
elever som behöver särskilt stöd.
Exempel på beteenden som behöver uppmärksammas
Elever kan behöva stöd i många olika saker, som inledningsvis beskrevs går lärande och hälsa
hand i hand och därför behöver de flesta former av avvikande beteenden uppmärksammas och
kartläggas för att eleven ska klara att uppnå målen i skolan. Nedan listas exempel på
beteenden som bör uppmärksammas inom elevhälsoarbetet:
10
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Hög sjukfrånvaro
Hög ströfrånvaro (skolk)
Hög andel sen ankomst till lektioner
Opassande uppträdande t ex aggressivitet, ovårdat språk, våldsamhet
Trötthet
Koncentrationssvårigheter
Inlärningssvårigheter
Språkliga svårigheter
Kamratproblem/Ensamhet
Nedstämdhet
Återkommande fysiska symtom som huvudvärk, magont etc
Ärendegång vid enskilda elevärenden
Innan ett beslut tas om att sätta in stödinsatser och upprätta ett åtgärdsprogram i ett elevärende
behöver ett problem uppmärksammas. Hur, vilken personal och vad som görs i det enskilda
elevärendet är i hög utsträckning beroende av vad problemet handlar om och ärendegången
anpassas därmed utifrån problemet. Därför är det svårt att beskriva denna process via en exakt
modell som ska gälla för alla ärenden. Det är oftast klasslärare/mentor som tar upp ett
problem om en elev har ett avvikande beteende och får svårigheter att hänga med i skolan.
Däremot bör all personal som uppmärksammar svårigheter/problematik hos en elev följa upp
detta. Ibland kan dock ärendet komma upp efter att eleven eller vårdnadshavaren på egen
hand söker kontakt för stöd. Viktigt att komma ihåg är också att det inte alltid behövs sättas in
stödinsatser eller upprättas åtgärdsplaner, många gånger kan ett enskilt samtal av med eleven
och/eller deras vårdnadshavare räcka för att komma till bukt med problemet. Däremot finns
alltid ett utredningsansvar för att säkerställa elevens behov. Det är rektor på respektive skola
som är ytterst ansvarig för alla beslut om åtgärdsprogram och stödinsatser. Rektor ansvarar
också för att ta upp aktuella elevärenden med pedagoger och elevhälsopersonal. Detta görs
vid specifika träffar några gånger per termin, det är rektor som sammankallar till dessa möten.
Ett annat alternativ är att rektorn sammankallar till en elevvårdskonferens med berörd
personal, det görs i de fall ett elevärende är mer akut. Även om alla elevärenden skiljer sig
från varandra och behoven och insatserna är olika försöker flödesmodellen på kommande sida
att beskriva hur processen kan se ut i ett elevärende där ett behov av särskilt stöd
framkommer. Flödesschemat visar ett fall då skolpersonal upptäcker att en elev har
svårigheter i skolan eller på annat sätt kan behöva särskilt stöd. En sådan här modell är bra för
att få fungerande rutiner kring elevhälsoarbetet i Pajala kommun samt öka likvärdigheten
mellan skolorna.
11
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Exempel på flödesschema för arbete med elever i behov av särskilt
stöd
Elevhälsan arbetar kontinuerligt med det främjande och förebyggande arbetet
Elev i behov av särskilt stöd/insatser
Hinder har uppstått i utveckling och lärande
Klasslärare/mentor tar upp ärendet i arbetslaget/andra pedagoger
Vad kan vi göra i klassen/arbetslaget?
Kontakt med vårdnadshavare, rektor och upprättande av åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram har sin grund i en enklare kartläggning görs av lärare och rektor
Åtgärdsprogram prövas en tid
Ger förväntad effekt
Ger ej förväntad effekt
Åtgärdsprogram avslutas
utvärderas och eleven
fortsätter sin skolgång.
Ärendet lyfts till elevhälsan.
Kartläggning/bedömning sker i elevhälsan
Åtgärdsprogram, stödinsatser från elevhälsan (Specialpedagoger, skolsköterska, skolkurator,
skolpsykolog) beroende på problematiken kopplas respektive profession in i ärendet. Eventuell
elevvårdskonferens
Åtgärdsprogram och stödinsatser prövas en tid
Ger förväntad effekt
Ger ej förväntad effekt
Åtgärdsprogram avslutas
utvärderas och eleven
fortsätter sin skolgång.
Elevvårdskonferens
Diskussion om andra insatser
Remiss till BUP, anmälan
till soc, besök hos skolläkare,
nätverksmöte med soc och BUP,
andra kontakter etc.
Kontinuerlig fortsatt uppföljning och utvärdering av
åtgärdsprogram och stödinsatser fram till att behov ej längre kvarstår.
12
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Kommentarer till flödesschemat
Elevhälsans främjande och förebyggande arbete är en viktig grund i Elevhälsans arbete.
När det gäller det åtgärdande arbetet framgår det av flödesschemat att det inledningsvis är de
berörda pedagogerna som ansvarar för att ta tag i den individuella problematiken hos eleven.
Detta eftersom det är de som har den närmsta kontakten med eleven och dennes
vårdnadshavare. De stödåtgärder som sätts in bör också som inledningsvis nämnts göras i
elevens normala skolmiljö. Eleven och vårdnadshavare ska också själva få ha önskemål och
chans att kunna uttrycka sig och utvecklas innan fler personer dras in i ärendet. Då ärendet
presenteras vidare för personalen i elevhälsan är det oftast rektor eller berörd klasslärare som
initierar kontakten. Specialpedagogerna, skolkuratorn och skolsköterskorna har olika
arbetsuppgifter och inriktningar. I vissa ärenden samarbetar de och i vissa har de inte alls
kontakt med varandra. Vilka som är inblandade i ärendet beror på elevens individuella behov,
det är också rektor som föreslår och beslutar om vilka insatser eleven behöver. Det är viktigt
att tänka på den enskildes integritet och inte blanda in fler personer och professioner än det
behövs i ett ärende. Samtidigt är det också bra att ha en bred kompetens med flera
professioner i ett ärende.
Utvärdering, uppföljning och utveckling
Denna elevhälsoplan syftar till att ge en konkret bild av hur elevhälsoarbetet i Pajala kommun
ser ut och hur det fungerar. Både förebyggande och åtgärdande arbete har beskrivits.
Elevhälsoarbetet är dock i en ständig utvecklingsprocess, både utifrån att behov och tillgångar
ändras lokalt i kommunen men också för att styrdokument som lagar och förordningar ändras.
Elevhälsoarbetet i Pajala kommuns skolor behöver därför kontinuerlig utvärdering,
uppföljning och utveckling. Utvärdering av det konkreta arbetet som gjorts under varje läsår
bör göras vid slutet av vårterminen. En revidering och utveckling av elevhälsoplanen bör
göras innan eller i samband med höstterminens start varje år. Detta för att på bättre sätt
planera inför det kommande läsårets elevhälsoarbete, både det främjande och förebyggande
arbetet och det åtgärdande arbetet.
13
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Bilagor
Bilaga 1
Personal kring elevhälsoarbetet i Pajala kommun
Leif Rönnbäck
Kultur- och utbildningschef
Ann-Mari Mäki Larsson
Rektor Laestadiusskolan
Ingegerd Mäki
Rektor, Pajala centralskola
Ingegerd Ylipää
Biträdande Rektor, Pajala centralskola, Smedskolan
Gun-Britt Kangas
Rektor/förskolechef, Grundsärskola Smedskolan Pajala, Tärendö
centralskola och Junosuando centralskola
Inger Hieta
Rektor/förskolechef Gårdbyskolan Korpilombolo och Sattajärvi
skola
Henrik Danielsson
Rektor Kangos kultur- och ekologiskola
Maria Johansson
Skolsköterska Pajala centralort, Sattajärvi skola och Kangos
Kultur- och Ekologiskola
Anne Stridsman
Skolsköterska Tärendö centralskola och Junosuando centralskola
Jenny Niemi
Skolsköterska Gårdbyskolan Korpilombolo
Kajsa Aidanpää
Skolkurator för alla skolor och förskolor i Pajala kommun
Annika Pekkari
Speciallärare
Anna Gustafsson
Speciallärare
Birgitta Rova
Specialpedagog
Sara Ylipää
Specialpedagog
Karin Ylivainio
Specialpedagog
Monica Lundqvist
Specialpedagog
Christer Nilsson
Skolläkare
Anne Koskenniemi
Skolpsykolog
14
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Bilaga 2
Basprogram för Elevhälsans medicinska insats i Pajala kommun
Mål för Elevhälsans medicinska insats enligt Skollagen är att främja och bevara
elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor.
Elevhälsans medicinska insats ska vara likvärdig i kommunens skolor. För att nå
dessa mål är det nödvändigt att elevhälsans medicinska insats och
skolledningarna i kommunen är överens om vad som ingår i basprogrammet.
Basprogrammets innehåll grundar sig på Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen
och Socialstyrelsens riktlinjer gällande skolhälsovårdens huvuduppgifter samt
beprövat erfarenhet och lokalt fastställda riktlinjer.
Basprogrammet bygger på en individuell, frivillig och återkommande
hälsoövervakning samt hälsofrämjande insatser.
Basprogrammet består av en beskrivning av skolsköterskans och skolläkarens
funktion från förskoleklass till gymnasiet. Vaccinationer inom Elevhälsans
medicinska insats genomförs enligt nationella rekommendationer.
Pajala den 20 juni 2012
Maria Johansson MLA skolsköterska
15
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
Förskoleklass
Hälsouppgift från vårdnadshavare
Information från elevens förskollärare eller lärare
Genomgång av barnhälsovårdsjournal och upprättande av skolhälsovårdsjournal
Hälsobesök:
Längd, vikt, syn och hörsel
Hälsosamtal:
Inlärning, trivsel och kamrater
År 2
Hälsobesök:
Längd och vikt
Hälsosamtal:
Inlärning, trivsel, kamrater
Vaccination:
MPR (mässling, påssjuka, röda hund) till barn födda från 2002
År 4
Hälsouppgift från vårdnadshavare och elev
Hälsobesök:
Längd, vikt och rygg
Hälsosamtal:
Inlärning, hälsa, livsstil
Vaccination:
DTP (difteri, stelkramp, kikhosta) till barn födda före 2002
År 5
Vaccination:
HPV (livmoderhalscancer) till flickor födda från 1999 fördelat på 3 doser inom
ett år
Hälsofrämjande undervisning om pubertetsutveckling samt BRIS- infoÅr 6
Vaccination:
MPR (mässling, påssjuka, röda hund) till barn födda före 2002
16
Elevhälsoplan
Läsåret 2014/2015
År 7
Hälsouppgift från vårdnadshavare och elev
Hälsobesök:
Vikt, längd och rygg
Hälsosamtal:
Inlärning, hälsa, livsstil och ANT (alkohol, narkotika, tobak)
År 8
Vaccination:
DTP (difteri, stelkramp, kikhosta) till barn födda från 2002
Gymnasiet år 1
Inhämta SHV-journal från grundskolan efter medgivandet av vårdnadshavare
Hälsouppgift från elev
Hälsobesök:
Längd och vikt
Hörsel på elever på bullerprogram
Hälsosamtal:
Inlärning, hälsa, livsstil, ANT samt sex- och samlevnad
Särskola samt gymnasiesärskola
Eleverna vid särskola och gymnasiesärskola erbjuds att genomgå minst ett
allmänt hälsobesök på vardera skola och särskilda undersökningar som föranleds
av deras handikapp.
17
