Local economic impact assessment of the Tapuli and

Local economic impact
assessment of the Tapuli and
Stora Sahavaara mining projects
Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm
Economics Unit
Luleå University of Technology
Disposition:
• Kort bakgrund kring gruvprojektet och Pajala kommun.
• Exempel på ekonomiska effekter av gruvinvesteringar.
• Beskrivning av vår studie; metod, antaganden.
• Sammanfattning av våra resultat.
• Avslutande kommentarer.
Gruvverksamhet i Pajala enligt tidigare PEA:
Malmbrytning över tiden (Mt)
12
10
8
Tapuli
6
Stora Sahavaara
4
2
•
•
20
25
20
23
20
21
20
19
20
17
20
15
20
13
20
11
20
09
0
Tapuli-projektet med 371 anställda vid full produktion.
Stora Sahavaara-projektet med 700 anställda vid full produktion.
Nuläget i Pajala:
•
•
•
•
Ihållande
befolkningsminskning.
Låga medelinkomster.
Låga
skatteintäkter.
Offentlig
sektor
dominerar
den lokala
ekonomin.
Exempel på möjliga effekter av
gruvsatsningar:
• Arbetstillfällen, befolkningsökning, ökade inkomster,
skatteintäkter.
• Förbättrad infrastruktur.
• Agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.).
• Ackumulation av humankapital, socialt kapital.
Huvudsakliga efterfrågeeffekter:
• Gruvverksamhet efterfrågar varor och tjänster. Viss potential att
upphandla dessa lokalt.
• Gruvarbetare efterfrågar varor och tjänster. Stor potential att
möta efterfrågan lokalt.
• Potentiella kringeffekter/multiplikatoreffekter.
Vår studie; analys av potentiella effekter av
en storskalig järnmalmsbrytning i Pajala .
Fokus på:
• Arbetstillfällen
• Inkomster
} Viktiga förutsättningar för tillväxt
Viktiga aspekter:
• I dagsläget uppgår total sysselsättning i Pajala till ca 2657. Till
denna arbetsmarknad tillkommer ca 1071 direkta arbetstillfällen
enligt våra förutsättningar – hur hantera dessa proportioner?
Metod:
• Scenariobaserad analys med beräkningsmodellen rAps.
Tidshorisont 2009-2025. Jämförelse av ”referensscenario” mot
”gruvscenario”.
• rAps bygger på statistiska samband och kan simulera
regionalekonomisk utveckling givet antaganden om ekonomisk
tillväxt etc.
rAps – regionalt Analys- och
prognossystem
Vad kännetecknar scenarioanalys?
• Beskriver en möjlig utveckling givet vissa antaganden om
framtiden. Bör ej tolkas som en renodlad prognos.
• Osäkerhet relaterat till antaganden om framtida utveckling.
• Resultat tolkas i förhållande till referensscenariot (inte faktiskt
utfall)
Grundläggande antaganden:
• Referensscenario utan gruvsatsning där
befolkningsutvecklingen följer den negativa trenden.
• Makroekonomisk utveckling enligt LU 2003/04
(Finansdepartementet).
Gruvscenario:
•
Gruvscenario med direkt sysselsättning, produktion och investeringar enligt
tidigare PEA.
•
Gruvbrytningens livslängd enligt tidigare PEA (potential att förlängas betydligt).
•
Direkt sysselsättning om 1071 personer under maxproduktion, motsvarande ca
34 % av kommunens arbetsföra befolkning i nuläget.
•
Ökad efterfrågan av arbetskraft antas generera inflyttning.
•
Investeringar om ca 356 MSEK i byggnader, betongstrukturer, vägar och
parkeringsplatser under en fyraårsperiod. Analysen inkluderar ej investeringar i
maskiner och annan utrustning, samt den infrastruktur som krävs för att frakta
järnmalmsprodukter till marknaden.
Kan gruvinvesteringar vända
befolkningsutvecklingen?
• I vår studie antas ett trendbrott ske — befolkningen tillåts växa
så att förvärvsfrekvensen åtminstone inte sjunker. Således ett
optimistiskt scenario.
• I praktiken kan befolkningstrenden sägas utgöra en flaskhals –
lokalt expanderande sektorer begränsas av brist på arbetskraft,
efterfrågeeffekten begränsas av pendlare etc.
• Egentlig frågeställning; vilken potential skapas lokalt av
efterfrågechocken?
Befolkningsutveckling:
Reference
20
24
Mining
20
18
20
20
20
22
20
08
20
10
20
12
20
14
20
16
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Vad driver befolkningsutvecklingen?
• Inflyttning av arbetskraft krävs för att möta efterfrågan av
arbetare till gruvsatsning.
• Ytterligare arbetstillfällen genom multiplikatoreffekter.
• Osäkerhet relaterat till andelen inflyttare/långpendlare, men
även veckopendlare bidrar till lokal efterfrågan.
Direkt/indirekt sysselsättning:
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
-500
2008
2010
2012
Reference case employment
2014
2016
2018
Direct mining employment
2020
2022
2024
Indirect employment generated
Vad driver sysselsättningsutvecklingen?
• Lokala leveranser av varor och tjänster till gruvverksamhet.
• Ökande befolkning, sysselsättning och inkomster bidrar till lokal
efterfrågan av varor och tjänster.
• En viktig faktor är entreprenörskap (som dock ej modelleras).
Modellberäknade inkomster:
Sammanfattning:
• Gruvprojektet bidrar till att skapa förutsättningar för tillväxt.
• Befolkningen antas överstiga 9000 invånare under mitten av
nästa årtionde.
• 100 direkta gruvjobb kan potentiellt ge upphov till 147 ytterligare
jobb i Pajala under produktionsfasen.
• Ökade inkomster.
Alternativscenario (ingår ej i studien);
• Modellkörning med mer moderat inflyttning (default i rAps).
• Befolkningstopp kring 7300 invånare under mitten av nästa
årtionde. 93 indirekta arbetstillfällen per 100 gruvjobb, med stor
andel inpendlare.
Avslutande kommentarer:
• Vårt scenario utmålar ett tydligt trendbrott, men detta bör ses i
ljuset av gruvprojektets storlek i förhållande till den lokala
arbetsmarknaden och kommunens engagemang som respons
på investeringen.
• Långpendling är en möjlighet, grannkommunerna är dock små,
avstånden långa, och infrastrukturen begränsad.
• Fortsatta studier bör inkludera fler alternativa scenarier (med
och utan trendbrott), samt ytterligare analys av vilka
”flaskhalsar” som kan tänkas uppstå.
Avslutande kommentarer:
• Gruvverksamheten kan förändras – potential för en mer
långsiktig brytning.
• Svårt att förutse agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.) samt
värdera ackumulation av humankapital och socialt kapital.
• Entreprenörskap och diversifiering av ekonomin är viktigt för
framtiden.