Local economic impact
assessment of the Tapuli and
Stora Sahavaara mining projects
Thomas Ejdemo and Patrik Söderholm
Economics Unit
Luleå University of Technology
Disposition:
• Kort bakgrund kring gruvprojektet och Pajala kommun.
• Exempel på ekonomiska effekter av gruvinvesteringar.
• Beskrivning av vår studie; metod, antaganden.
• Sammanfattning av våra resultat.
• Avslutande kommentarer.
Gruvverksamhet i Pajala enligt tidigare PEA:
Malmbrytning över tiden (Mt)
12
10
8
Tapuli
6
Stora Sahavaara
4
2
•
•
20
25
20
23
20
21
20
19
20
17
20
15
20
13
20
11
20
09
0
Tapuli-projektet med 371 anställda vid full produktion.
Stora Sahavaara-projektet med 700 anställda vid full produktion.
Nuläget i Pajala:
•
•
•
•
Ihållande
befolkningsminskning.
Låga medelinkomster.
Låga
skatteintäkter.
Offentlig
sektor
dominerar
den lokala
ekonomin.
Exempel på möjliga effekter av
gruvsatsningar:
• Arbetstillfällen, befolkningsökning, ökade inkomster,
skatteintäkter.
• Förbättrad infrastruktur.
• Agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.).
• Ackumulation av humankapital, socialt kapital.
Huvudsakliga efterfrågeeffekter:
• Gruvverksamhet efterfrågar varor och tjänster. Viss potential att
upphandla dessa lokalt.
• Gruvarbetare efterfrågar varor och tjänster. Stor potential att
möta efterfrågan lokalt.
• Potentiella kringeffekter/multiplikatoreffekter.
Vår studie; analys av potentiella effekter av
en storskalig järnmalmsbrytning i Pajala .
Fokus på:
• Arbetstillfällen
• Inkomster
} Viktiga förutsättningar för tillväxt
Viktiga aspekter:
• I dagsläget uppgår total sysselsättning i Pajala till ca 2657. Till
denna arbetsmarknad tillkommer ca 1071 direkta arbetstillfällen
enligt våra förutsättningar – hur hantera dessa proportioner?
Metod:
• Scenariobaserad analys med beräkningsmodellen rAps.
Tidshorisont 2009-2025. Jämförelse av ”referensscenario” mot
”gruvscenario”.
• rAps bygger på statistiska samband och kan simulera
regionalekonomisk utveckling givet antaganden om ekonomisk
tillväxt etc.
rAps – regionalt Analys- och
prognossystem
Vad kännetecknar scenarioanalys?
• Beskriver en möjlig utveckling givet vissa antaganden om
framtiden. Bör ej tolkas som en renodlad prognos.
• Osäkerhet relaterat till antaganden om framtida utveckling.
• Resultat tolkas i förhållande till referensscenariot (inte faktiskt
utfall)
Grundläggande antaganden:
• Referensscenario utan gruvsatsning där
befolkningsutvecklingen följer den negativa trenden.
• Makroekonomisk utveckling enligt LU 2003/04
(Finansdepartementet).
Gruvscenario:
•
Gruvscenario med direkt sysselsättning, produktion och investeringar enligt
tidigare PEA.
•
Gruvbrytningens livslängd enligt tidigare PEA (potential att förlängas betydligt).
•
Direkt sysselsättning om 1071 personer under maxproduktion, motsvarande ca
34 % av kommunens arbetsföra befolkning i nuläget.
•
Ökad efterfrågan av arbetskraft antas generera inflyttning.
•
Investeringar om ca 356 MSEK i byggnader, betongstrukturer, vägar och
parkeringsplatser under en fyraårsperiod. Analysen inkluderar ej investeringar i
maskiner och annan utrustning, samt den infrastruktur som krävs för att frakta
järnmalmsprodukter till marknaden.
Kan gruvinvesteringar vända
befolkningsutvecklingen?
• I vår studie antas ett trendbrott ske — befolkningen tillåts växa
så att förvärvsfrekvensen åtminstone inte sjunker. Således ett
optimistiskt scenario.
• I praktiken kan befolkningstrenden sägas utgöra en flaskhals –
lokalt expanderande sektorer begränsas av brist på arbetskraft,
efterfrågeeffekten begränsas av pendlare etc.
• Egentlig frågeställning; vilken potential skapas lokalt av
efterfrågechocken?
Befolkningsutveckling:
Reference
20
24
Mining
20
18
20
20
20
22
20
08
20
10
20
12
20
14
20
16
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Vad driver befolkningsutvecklingen?
• Inflyttning av arbetskraft krävs för att möta efterfrågan av
arbetare till gruvsatsning.
• Ytterligare arbetstillfällen genom multiplikatoreffekter.
• Osäkerhet relaterat till andelen inflyttare/långpendlare, men
även veckopendlare bidrar till lokal efterfrågan.
Direkt/indirekt sysselsättning:
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
-500
2008
2010
2012
Reference case employment
2014
2016
2018
Direct mining employment
2020
2022
2024
Indirect employment generated
Vad driver sysselsättningsutvecklingen?
• Lokala leveranser av varor och tjänster till gruvverksamhet.
• Ökande befolkning, sysselsättning och inkomster bidrar till lokal
efterfrågan av varor och tjänster.
• En viktig faktor är entreprenörskap (som dock ej modelleras).
Modellberäknade inkomster:
Sammanfattning:
• Gruvprojektet bidrar till att skapa förutsättningar för tillväxt.
• Befolkningen antas överstiga 9000 invånare under mitten av
nästa årtionde.
• 100 direkta gruvjobb kan potentiellt ge upphov till 147 ytterligare
jobb i Pajala under produktionsfasen.
• Ökade inkomster.
Alternativscenario (ingår ej i studien);
• Modellkörning med mer moderat inflyttning (default i rAps).
• Befolkningstopp kring 7300 invånare under mitten av nästa
årtionde. 93 indirekta arbetstillfällen per 100 gruvjobb, med stor
andel inpendlare.
Avslutande kommentarer:
• Vårt scenario utmålar ett tydligt trendbrott, men detta bör ses i
ljuset av gruvprojektets storlek i förhållande till den lokala
arbetsmarknaden och kommunens engagemang som respons
på investeringen.
• Långpendling är en möjlighet, grannkommunerna är dock små,
avstånden långa, och infrastrukturen begränsad.
• Fortsatta studier bör inkludera fler alternativa scenarier (med
och utan trendbrott), samt ytterligare analys av vilka
”flaskhalsar” som kan tänkas uppstå.
Avslutande kommentarer:
• Gruvverksamheten kan förändras – potential för en mer
långsiktig brytning.
• Svårt att förutse agglomerationseffekter (”kluster” av ftg.) samt
värdera ackumulation av humankapital och socialt kapital.
• Entreprenörskap och diversifiering av ekonomin är viktigt för
framtiden.
