Liggraps ­ kostar skörd och pengar Med ökad vinkel på liggrapsen stiger tappet i avkastning i raps. Det visar en studie från ADAS i Storbritannien. I Sverige får vi spela med utsädesmängd och N-gödsling när tillväxtreglering inte tillåts och på det temat har nya försök lagts ut hösten 2016. Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning A tt raps lägger sig förekom­ mer ibland. Det kan ha att göra med sort, utsädesmängd, sjukdomar eller N-gödsling. Tillåtet hos grannar Men liggraps hänger också på om beståndet kan tillväxtregleras i stjälken. I omgivande grannländer förutom Norge – men inklusive Ryssland – är det tillåtet att tillväxtreglera och stärka sin raps i stjälken. I Sverige har tillväxtreglerare i form av triazoler aldrig varit riktigt nära att registreras. Förhoppningsvis kan nya typen av zonregistrering medföra ändring på detta, men i avsaknad av möjlighet att stjälkstärka har vi i Sverige utvecklat en odlingsteknik som åtmins­ tone mildrar problemen. Vi nyttjar tunn sådd, vilket stärker höst­rapsens övervintring i vårt kalla klimat och vi har en modell för att optimera kvävegivan i höst­raps och även något på gång i vår­ raps. Den tunna sådden ger oss också mer ljus ned i beståndet på våren. Foto från luften Men även i länder med tillgång till till­ växtregling är liggraps ett bekymmer. I Storbritannien har ADAS med stöd av BASF genomfört en stor studie som Svensk Frötidning 6/16 Skattning från luften. ADAS flygfotograferade höstrapsbestånd i östra England 2012 och 2014 och uppskattade sedan med bildanalys hur stor andel av fältens raps som var liggande. visar på betydelsen av liggande raps. Resultaten är både intressanta och kost­ samma. Somrarna 2012 och 2014 flygfotogra­ ferades stora arealer raps i östra Eng­ land. Genom bildanalys kunde man fastställa hur stor andel av olika fält som var liggande. Liggraps är inte alltid så enkelt att se i fältkanten utan kanske blir en överraskning från tröskhytten när man kommit in en bit i fältet. År 2012 bedömde man att 35 procent av rapsare­ alen var liggande och liggraps förekom i 99 procent av alla fält. År 2014 bedömde man att 27 procent av rapsarealen låg ned, men inte lika hårt som 2012 och inte i alla fält. Höstraps i vinkel För att mäta påverkan av liggraps på skörden inleddes ett artificiellt liggraps­ försök genom att man böjde ned plantor till 22,5 till 45 och 90 grader och gjorde detta vid 4 olika tillfällen: tidig blom­ ning, sen blomning, tidig matning och sen matning av plantan. Varje form av liggraps sänkte skörden. Skedde det sent så blev också förlusterna något större, men hur hårt rapsen ligger påverkade mer än vid vilken tidpunkt den lade sig. Färre frön per kvadrat För att kunna mäta skördepåverkan mätte man också vad det var som sänkte skörden. Man kunde fastslå att skörde­ sänkningen till största delen bestod i färre antal frön per kvadratmeter. Tusenkornvikten föll också något, men om rapsen gick omkull tidigt så var förlusten i antal frön per kvadratmeter något lägre. Det förklaras med att om » 25 Direktträff bäst. Solljus som når ett upprättstående bestånd av höst­ raps assimileras effektivare och därför är liggande raps en nackdel. Förlust 840 kr/ha • Förlusterna stiger med ökad vinkel 70 60 5 30 4 3 20 Minskning oljehalt, % 40 2 10 1 0 0 o 90 o 45 o Fröfyllnad tidig .5 o o Blomning mitt 22 o 90 45 o .5 o 22 o 90 45 .5 o Blomning tidig 22 o 90 o 26 7 6 .5 För att minska risken för liggraps uppmanas odlare i Storbritannien att ta hjälp av tillväxtreglerare, men också att bli bättre på att odla rapsen med anpassade utsädesmängder och större radavstånd. Höga planttätheter har flera skörde­ 8 50 22 Fler vapen mot liggraps 9 minskning oljehalt minskning avkastning frö 45 Omräknat per hektar vid en medelskörd på 3,5 ton och en liggande andel i fältet på 27 procent medförde en genom­ snittlig skördeförlust på 15 procent i liggande partier en ekonomisk förlust på 380 kronor per hektar 2014. År 2012 när liggraps var mer förekommande och rapsen låg hårdare beräknades den genomsnittliga förlusten till 840 kronor per hektar. ADAS rapport – författad av Pete Berry och Sarah Kendall – konstate­ rar att liggraps resulterade i att raps­ plantorna snabbt fick problem med att assimilera solljus på ett effektivt sätt samt rena förluster i samband med skörd. Rent fysiskt beror förlusterna på lägre fröproduktion, sämre fröfyllnad och mer drösning. satt arbeta med utsädesmängder och sänkande faktorer där plantorna får färre blad för fotosyntes, färre lågt sit­ kvävegödsling. Kvävegödsling är en faktor som kan lägga omkull raps även tande sidoskott, sämre fotosyntes på blad och lägre skidor samt ökad liggbild­ om ADAS inte tar upp detta i sin studie. ning. Genom att öppna upp bladmassan ADAS arbetar precis som i Sverige med med lägre utsädesmängd, större avstånd en variant av kvävevåg och optimerar också sina kvävegivor. Under hösten och tillväxtreglerare på våren menar man att man får lägre sittande grenar, 2016 har nya försök etablerats där vi ska bättre effekt på ljusassimilationen och försöka studera hur utsädesmängderna påverkar rapsbestånden och skörde­ fotosyntesen samt bättre fröfyllnad. utfallet. Tillväxtreglering hoppas vi blir Nya svenska försök möjligt med nya registreringsförfaran­ För svenskt vidkommande får vi fort­ det och zonbedömningar. Minskning avkastning frö, % rapsen går omkull i blomningen så ­hinner den kompensera förlusten genom att sätta och driva fram fler frön. Helt liggande raps hade en skördeförlust på 62 procent samtidigt som oljehalten föll med 8 procent. Men även raps som lutade måttligt med 22,5 grader ­drabbades av stora förluster, speciellt om det inträffade efter blomningen. Då föll skördarna med mellan 15 och 30 procent. Vinkel avgör. Även vid en måttlig lutning på 22,5 grader tappade höstrapsen 15–30 procent av sin avkastningspotential. Fröfyllnad mitt Vinkel, rapsstjälk Figur 1. I ADAS och BASFs studie böjdes höstrapsplantor i 3 olika vinklar vid 4 olika utvecklingsstadier. Ju senare på säsongen som rapsen trillade omkull desto större blev skördeförlusten, men mest av allt betydde vinkeln – d.v.s. hur hårt mot marken rapsen pressades. Källa: resultat och godkännande av publicering från ADAS och BASF, Storbritannien. Svensk Frötidning 6/16