Höstens flytgödsel gö Höstraps dammsuger jorden på kväve på hösten. Det är en suverän egenskap som gynnar både ekonomi och miljö. Extra påtaglig är egenskapen vid stallgödselspridning där regelverket numera har minst restriktioner i höstraps och vall. Det finns all anledning att öka rapsodlingen och samarbeta kring gödseln med lant­ brukarkollegor. Text: Henrik Strindberg, Svensk Raps Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning N är de nya spridnings­ reglerna för stallgödsel och växtnäring blev kända kunde man konstatera att höstraps – förutom vall – är den gröda som omges av minst restriktioner och bestämmelser vad gäller gödsling på hösten. 10 ”Det bör vara ­intressant för höst­rapsodlare att ta kontakt med animalie­producenter i närområdet för att på så sätt låta ­höstrapsen bli en gemensam vinstfaktor.” Nytt regelverk positivt för höstraps Den här artikelns syfte är inte att belysa alla de negativa konsekvenser de nya spridningsreglerna har för framför allt landets animalieproducenter och lantbrukarna som odlar ekologiskt. Nej, i­ stället ska jag belysa de möjligheter som höstrapsodling ger genom att vara spridnings­areal för stora mängder stallgödsel på hösten – inom det nya regelverkets ramar. Knepig lerhaltsgräns Höstrapsen får inför sådden gödslas med upp till 60 kilo kväve per hektar, oavsett jordart. Även höstvete får gödslas inför sådden, men då måste lerhal- ten i fältet uppgå till minst 15 procent. Denna regel kommer för många gårdar vara en svårbedömd faktor att ta hänsyn till. Ingen lantbrukare kommer våga gödsla fält som har varierande jordarter, eller ligger i gränsen för 15 procents lerhaltsinnehåll, utan risk för sanktioner på gårdsstödet. Att inte följa spridningsreglerna, är ju som bekant ett tvärvillkorsbrott. Djurhållande gårdar ligger ofta utanför de högst avkastande växtodlingsområdena, och har ofta lerhalter mindre än 15 procent, vilket gör problematiken än större för denna kategori av gårdar. Alternativet tycks vara att bygga ut sin lagringskapacitet, men även om gödseln går att Svensk Frötidning 4/11 gör sig bäst i höstraps Gödseltransport ekonomiskt möjligt Här följer ett exempel på en så kallad självkostnadskalkyl – det vill säga en ­jämförelse av det ekonomiska värdet av växtnäringsinnehållet, kontra ­kostnaden att transportera gödseln till ett höstrapsfält. Lägger man 20 m³ per hektar av flytgödsel från svin – en normal storlek på en tankvagn idag – så innehåller den enligt tabellvärden 60 kg kväve, 30 kg fosfor och 40 kg kalium. Förutsättningen är att gödseln har en ts-halt på 8 procent. Värdet av denna växtnäring uppgår då till 1770 kronor per tankvagn, om ­k vävepriset sätts till 10 kr, fosforpriset till 23 kr och kaliumpriset till 12 kr per kg. Om taxan för att sprida gödsel är 1300 kr per timme, kan man lägga cirka 30 minuter på att transportera gödsel, om ekipaget färdas i 40 km per timme. Det skulle med andra ord vara en nollkalkyl att transportera gödsel cirka 20 km. Har man möjligheten att transportera med lastbil från behållare till en container på åkern, bör transportavståndet öka till det dubbla med bibehållen självkostnad. Svensk Frötidning 4/11 lagra, så ska den ju användas ekonomiskt i de olika grödorna. Risken för allför höga givor och dåligt utnyttjad stallgödsel är överhängande som följd av de nya spridningsreglerna. Höstraps suger N på hösten Ökad odling av höstraps kan därför vara en lösning på problematiken. Samarbete mellan animalieproducenter och höst­ rapsodlare kan också vara av intresse med de nya spridnings­reglerna som grund. Som visas i exemplet i rutan till vänster kan man transportera gödsel olika långt beroende på transportsätt mm. Höstraps har ett stort kvävebehov på hösten. Enligt försök som utförts av Svensk Raps ligger N-optimum på 72 kilo per hektar ett normalår. Höstraps har en stor förmåga att ta upp detta ­kväve före vintern. En höstrapsgröda i god tillväxt, kan nämligen ta upp hela 130 kilo N fram till november månad. Då har man ändå bara analyserat de gröna delarna ovan jord och inte rot­systemet. » 11 ”Grisasådd”. Exemplarisk användning av flytgödsel till raps på Bergsjöholm utanför Ystad. Först sprids rapsfröna med en gödnings­ spridare. Följt av flytgödsel och omedelbar myllning av både rapsfrö och flutgödsel. Av ­erfarenhet ger metoden gårdens bästa raps. Tidigt N är bra Höstrapsen har tidigt behov av kväve efter uppkomsten. Gödsel skall därför inte plöjas ner, utan läggas så ytligt som möjligt, och bara myllas. Väljer man att plöja till höstrapsen, är rådet att sprida gödseln i plöjningen och sedan i samband med myllning och harvning, bearbeta bort spårbildning som uppstått efter gödseltunnan. Under torra år kan en ytligt spridd stallgödselgiva innebära tillräckligt med fukt för att rapsen skall gro. Detta under förutsättning att man kan utföra sådden inom 24 timmar efter spridning. Kom ihåg att det inte är sådatum som är det viktiga, utan när rapsen kommer upp! Höstraps har även behov av fosfor, kalium och svavel på hösten. Kör man ut gödsel motsvarande 60 kilo N i form av svinflytgödsel, har man mer än väl även täckt dessa behov. Kör aldrig fast Fastgödsel ska aldrig användas som gödselmedel till höstraps på ­hösten. Halminnehållet kommer att binda kvävet under hösten och rapsen tillgodoses därmed inte av snabbt ­lättillgängligt kväve i samband med sådden. Det bör vara intressant för höst­ raps­o dlare att ta kontakt med animalie­producenter i närområdet för att på så sätt låta höst­r apsen bli en gemensam vinstfaktor. Använd självkostnads­k alkylen som utgångspunkt för ­resonemang kring en god affär. ­R apsodlaren kan spara på mineral­gödselkontot, animalie­ producenten slipper investera i ­utökad lagrings­k apacitet, miljön behöver inte ta emot riskabelt stora ­gödselmängder på ­v åren. Tala om win-win situation! « § De nya spridningsreglerna De viktigaste spridningsreglerna gällande fr.o.m. 1 januari 2011: • 1 november till 28 februari är det helt förbjudet att sprida stallgödsel. • 1 mars till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag i växande gröda. Krav på spridningsteknik finns. • 1 mars till 31 juli får man sprida alla stallgödselslag på obevuxen mark. Nedmyllning måste ske inom 4 timmar. • 1 augusti till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag före sådd av höstoljeväxter, max 60 kg N/ha. Nedmyllning ska ske inom 4 timmar. • 1 augusti till 31 oktober får man sprida alla stallgödselslag till övrig sådd av höstgröda, om lerhalten i fältet är över 15 %, max 40 kg N/ha. Nedmyllning ska ske inom 4 timmar. •Fastgödsel får spridas på obevuxen mark 1 oktober till 31 oktober. Nedmyllning inom 4 timmar. 12 Kanonraps med ”grisasådd” på Bergsjöholm På Bergsjöholms egendom väster om Ystad, har man god erfarenhet av att gödsla höstrapsen med flytgödsel från gris. Enligt inspektor Håkan Jönsson ger gödsling med cirka 20 ton flyt­ gödsel i samband med sådd gårdens bästa raps. − Jag är övertygad om att det gör nytta inte bara med kväve på hösten till rapsen, utan också med det fosfor och kalium som gödseln innehåller. Med denna giva får man ut 60 kg kväve, 13 kg fosfor och 35 kg kalium per hektar. − Sen vet ju alla att flytgödsel innehåller mängder med andra matnyttiga närings- och spårämnen. Det blir faktiskt en mer balanserad gödsling med flytgödsel än med mineralgödsel, menar Håkan. Bergsjöholm odlar 80-100 hektar höstraps och har ett samarbets­avtal med en slaktsvinsproducent i när­ heten. Spridningen hyr man in av en maskinstation. − Vi kallar vår metod för ”grisasådd” och den är en vidareutveckling av den så kallade Vemmerlövsmetoden, berättar Håkan Jönsson med glimten i ögat Efter att ha bärgat halmen, som ­används i den egna halmpannan, sprider man rapsutsädet med TIVE gödnings­jet, följt av flytgödselspridning med en 24 meter Samson­ spridare. Myllningen utförs med ­Väderstad Cultus. Vid mycket stubb eller torra förhållande har det hänt att man före sådden kör en extra gång med en Väderstad Carrier. Svensk Frötidning 4/11