Slutsatser – raps i växtföljden

Tätt är
inte rätt
Rapstäta växtföljder straffar sig skörde­mässigt. Det visar redan det
­första växtföljdsomloppet i 2 försök i Västergötland där raps odlades vart
­annat, vart 3:e och vart 6:e år. Klumprotsmittan uppförökades snabbt när
­växtföljden tätnade.
Text: Lena Engström, Johan Roland och Ann-Charlotte W
­ allenhammar, Inst. för Mark och Miljö, SLU Skara
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
O
ljeväxter alltför ofta i
växtföljden kan inne­
bära ökade risker
för olika sjukdoms­
angrepp med sjunkande skördar
som följd. Hur ofta man kan åter­
komma med oljeväxter i växt­
följden utan att skörden påverkas
undersöktes i två fältförsök på
Varaslätten med start 2007. De två
försöken, som låg på en mellanlera
på Lanna (35 % ler) och en lättlera
på Bjertorp (15 % ler), ­belyste hur
Slutsatser – raps i växtföljden
• Skörden av vår- och höstraps påverkades tydligt
av frekvensen oljeväxter i växtföljden.
• Raps vart 6:e eller 3:e år gav 37 % högre vårrapsskörd 2013 på Lanna jämfört med raps
vartannat år.
• Raps vart 6:e eller 3:e år gav 18 % resp. 11 % högre
höstrapsskörd 2014 på Bjertorp jämfört med
raps vartannat år.
• Klumprotsjuka uppförökades kraftigt med raps
vartannat och vart 3:e år – viktigt att ha koll på
sjukdomsstatusen i jorden.
• Att så vårraps efter utvintrad höstraps bör undvikas eftersom det får samma effekt som att
odla två på varandra följande rapsgrödor.
• Rutinmässig svampbehandling i oljeväxter gav
inga statistiskt säkra skördeökningar.
26
skördenivå och sjukdoms­angrepp
påverkas av hur ofta höstraps
o­d las i en växtföljd. På båda för­
söksplatserna hade det inte odlats
olje­växter mer än fem gånger de
­senaste 40 åren innan ­försöken an­
lades, d.v.s. i genomsnitt vart 8:e år.
Olika rapsintensiva växtföljder
I tre olika växtföljder odlades
höstraps vartannat (A), vart 3:e
(B) och vart 6:e (C) år – se tabell.
Det 6:e året odlades höstraps i
samtliga led, för att få ett mått på
de tre olika växtföljdernas inverkan
på rapsens avkastning. Detta 6:e
år inföll 2013 på Lanna och 2014
på Bjertorp. I varje växtföljd och
gröda jämfördes dessutom effekten
av fungicidbehandling. Jordprover
togs i början och i slutet av varje
växtföljdsomgång för att dokumen­
tera förekomst av klumprotsjuka
med DNA-analys.
Vart 3:e år sänkte skörden
Försöket på Lanna avslutades 2013
med vårraps i alla led eftersom
höstrapsen dessvärre fick köras
upp. Skörden av vårraps blev låg,
vilket de torra förhållandena under
sommaren säkerligen bidrog till.
Knölar stjäl vatten. Angrepp av
klumprotsjuka innebär som nam­
net antyder svulster på rötterna
som innebär minskat upptag av
vatten och växtnäring. Vårraps
som sås in i utvintrad höstraps
uppförökar sjukdomen och re­
sultatet blir i praktiken att man
odlar två rapsgrödor och förlorar
ett senare tillfälle att få in raps i
växtföljden.
Trots den låga skördenivån fanns en
klar effekt av de olika frekvenserna
av o
­ ljeväxter i växtföljden. Växt­
följderna med oljeväxter vart 3:e och
vart 6:e år hade 37 procent högre
skörd jämfört med växtföljden med
oljeväxter vartannat år, beräknat
som medeltal av obehandlat och
svampbehandlat led (figur 1).
Det motsvarade en statistiskt
signifikant merskörd på 340 kilo
per hektar. Däremot fanns ingen
signifikant skillnad i skörd mellan
växtföljderna med oljeväxter vart
3:e respektive vart 6:e år. Dessa
växtföljder behövde troligen ligga
längre för att få någon skillnad i
skörd och uppförökning av smitta
i marken. Utgångsläget var ju en
växtföljd med mycket lite oljeväxter.
Störst svampeffekt i
rapstät växtföljd
I försöket på Bjertorp som
Svensk Frötidning 2/16
Klumprotsjuka
uppförökades kraftigt
Mängden smitta av klumprotsjuka
(DNA) i jorden analyserades och
resultaten visade ingen detekterbar
förekomst vid anläggningen av
försöken. Analyser av jordprov
efter skörden av vårraps 2013 på
Lanna visade däremot mycket
hög förekomst av klumprotsjuka
i växtföljden med oljeväxter vart­
annat år i jämförelse med de
Växtföljder med olika rapstäthet
Lanna
Bjertorp
Växtföljd:
A
B
C
Vårrapsskörd (kg/ha)
Höstrapsskörd (kg/ha)
4800
4600
4400
4200
4000
3800
3600
3400
C
höstraps
höstraps
höstraps
höstraps
höstraps
höstraps
höstvete
höstvete
höstvete
2009
höstraps
höstvete
höstvete
höstvete
höstvete
höstvete
2010
höstvete
höstraps
höstvete
höstraps
höstvete
höstvete
höstvete
raps**
höstvete
2011
raps*
höstvete
höstvete
2012
höstvete
höstvete
höstvete
raps**
höstvete
höstvete
2013
raps**
raps**
raps**
höstvete
höstvete
höstvete
höstraps
höstraps
höstraps
2014
*höstraps utvintrade, ersattes med vårraps som blev mycket ojämn och svag, skördades inte.
**höstraps utvintrade, ersattes med vårraps, som gav en låg skörd
övriga växt­följderna (figur 2).
Att ersätta höstraps med vårraps
bidrog sanno­likt till den kraftiga
uppförökningen. I växtföljderna
med raps vart 3:e och vart 6:e år
påträffades smitta allmänt i låga
nivåer, och kan ha orsakats av att
infekterad jord spridits mellan
parcellerna vid jordbearbetning.
Efter skörden av höstraps 2014 på
Bjertorp fanns också mycket stora
mängder DNA i alla växtföljderna,
men ju oftare oljeväxter förekom
1260
1265
920
b*
a*
a*
Oljeväxter
vartannat år
A
Oljeväxter vart
tredje år
B
Oljeväxter vart
sjätte år
C
4353
4624
3910
c*
b*
a*
Oljeväxter
vartannat år
A
Oljeväxter vart
tredje år
B
Oljeväxter vart
sjätte år
C
Svensk Frötidning 2/16
B
2007
desto mer smitta. I växtföljden med
oljeväxter vart sjätte år var s­ mittan
endast 6–8 procent av nivåerna i
de övriga växtföljderna. Trots den
stora smittan i marken blev det
bra skörd, vilket kan förklaras av
att det inte blev några större an­
grepp på rötterna under hösten
2013 eftersom förhållandena då
var ogynnsamma. Skördeskillna­
den mellan växtföljderna indikerar
ändå att det blev ett större angrepp
med högre frekvens oljeväxter.
Tydligt avtryck på avkastning av växtföljden
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
A
2008
Figur 1. Olje­växter
vartannat år gav
­lägsta skörden i
vårraps på Lanna
2013 (överst) och
oljeväxter o
­ ftare
än vart 6:e år
sänkte skörden av
­höstraps på Bjertorp 2014 (nederst).
På Lanna ­odlades
vårraps ­Osorno. På
Bjertorp ­odlades
höstraps Compass.
*Olika bokstäver
inne i staplarna
anger statistisk
skillnad mellan
leden.
•
Klumprotsmittan
exploderar med
tät växtföljd
Bjertorp 2014-09-30
Klumprot-DNA fg/g jord
avslutades 2014 var skörden av
höstraps hög (4-4,7 ton/ha), men
sjönk likväl med ökande frekvens
oljeväxter i växtföljden (figur 1).
Merskördarna i de växtföljderna
med oljeväxter vart 6:e och 3:e år
var drygt 700 respektive 400 kilo
per hektar i jämförelse med olje­
växter vartannat år. Signifikanta
skillnader i skörd fanns mellan
alla tre växtföljderna. Rutinmässig
svampbehandling i oljeväxter
gav inga statistiskt säkra skörde­
ökningar i något av försöken. Det
fanns dock en trend till att ju oftare
oljeväxter förekom i växtföljden
desto större var effekten av svamp­
behandlingen.
35 000
Lanna 2013-10-22
30 000 28 584
25 000
22 124
20 000
15 000
12106
10 000
5 000
145 1 660 210
0
Oljeväxter Oljeväxter Oljeväxter
vartannat
vart
vart
år
tredje år
sjätte år
A
B
C
Figur 2. Mängden Klumprot-DNA i jorden
i 7-åriga växtföljder med olika frekvens av
oljeväxter, i försök på Lanna 2013 och Bjertorp
2014. Smitta av klumprotsjuka i marken
ökade i växtföljderna med raps vartannat
och vart tredje år.
27