För och nackdelar med oljeväxtodling

Uppsats kursen Mark/växt – introduktion,
LB0018, ht 2012
För och nackdelar med oljeväxtodling
– raps, rybs och lin
Emil Larsson
Sammanfattning
Syftet med presentationen är att läsaren ska få förståelse om vad oljeväxter är för något.
Vad de används till, var vi odlar dem och varför vissa mer än andra. Vad de har för
fördelar och nackdelar gentemot varandra. Material har hämtats ifrån ett par böcker och
från många olika webbsidor, så att det ska bli så pålitligt som möjligt. Höstraps är den mest
odlade oljeväxten med hög avkastningspotential, eftersom den har längre mognadsdagar än
övriga oljeväxter och har då mer tid att lagra energi via fotosyntesen. Rybs är mer härdig
mot kyla än vad raps är och kan odlas längre norrut I Sverige än raps. Oljelin har högre
oljehalt än vad de andra oljeväxterna har, men är inte lönsam i större produktion som raps
är och omfattningen av linodlingen är därför ganska liten. Efterfrågan på rapsoljan är så
stor att den förmodligen kommer att dominera de andra oljeväxterna i odling ett tag
framöver.
Handledare: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi
Innehållsförteckning
Inledning……………………………………………………………………….……………3
Material och metoder……………………………………………………….……………….6
Resultat…………………………………………………………………….…………..……6
Diskussion…………………………………………………………………….………..……8
Referenslista………………………………………………………………….………..……9
2
Inledning
Oljeväxter, (raps, rybs och oljelin), har odlats under en lång period i Sverige för sitt
innehåll av olja och fibrer. Redan på 1700-talet så använde man sig av oljan från raps och
rybs till lampor och även till livsmedel. Numera används den främst som livsmedel, såsom
margarin och matolja, och som bränsle till dieselfordon, men då har oljan genomgått ett
antal processer som omvandlar det till RME, (rapsmetylester). De rester som blir kvar,
efter att RME har tillverkats, gör man rapsmjöl och rapskakor, som sedan används som
djurfoder, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/171-historia.html).
Man har utvunnit olja från spånadslinets frö ända sen det började odlas under bronsåldern.
Från spånadslinet tillverkas också tyger genom en lång rad olika processer. Det var först på
1940-talet oljelinet började komma in i odlingsverksamheten, då man märkte att det hade
högre oljehalt i fröna än spånadslinet. I dagens läge används spånadslinet och oljelinets
olja till matolja och i vissa färger och kitt. Även denna olja kan genom ett antal processer
användas som bränsle, men är inte alls lika vanlig som RME. Linfrön och oljefrökakor som
blir restprodukter används som djurfoder, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-ommat/171-historia.html), (Ohlsson, 1984).
Vad karaktäriserar då raps, rybs och lin? Nedan följer en kort beskrivning av dessa tre
oljeväxtgrödor.
Raps är en ettårig oljeväxt med
karakteristiskt gula blommor och
blågröna blad och är släkt med kålrot och
rybs. Stjälken kan bli över en meter hög
och grenar ut sig längst upp. Växten
förekommer som antingen höstraps eller
vårraps. Båda blommar ungefär
samtidigt, någonstans mellan juni till juli
Foto: N. Ingvarsson; P. Ingvarsson. http://angagarden.se/hem/raps/
3
och är mogna för skörd ett par veckor senare. Den vanligaste utav dem i Sverige är
höstraps. Rapsen kan förväxlas väldigt lätt med rybs. Skillnaden mellan dem är rapsens
blågröna blad och att blommorna sitter lägre än knopparna. Rapsen odlas i de södra och
mellersta delarna av Sverige, framförallt i Götaland och södra Svealand, (Larsson m fl.,
2007). Skördenivån för höstraps är ungefär 3000 kg/ha medan vårraps är ungefär 2000
kg/ha. Höstraps ska ha en gödselgiva på ungefär 120-160 kg N/ha, medan gödselgivan för
vårraps helst inte ska överstiga 120 kg N/ha,
(http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_2008-02_godsling.pdf),
(http://www.svenskraps.se/oljevaxt/pdf/hostrapsbrev-2009_nr3.pdf),
(http://www.oilpress.com/raps-information.htm). Rapsens frön har en oljehalt på 30-40 %,
(http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasnap.html).
Rybs är en ettårig oljeväxt med liknande
karakteristiskt gula blommor precis som
raps, men dem växer över knopparna och
rybs har mer gräsgröna blad. Rybs är en
underart till åkerkål. Växten förekommer
som höstrybs eller vårrybs. Båda
blommar i stort sett två till tre veckor
tidigare än rapsen.
Foto: S. Hammargren; T. Andersson. http://www.rybs.se/index.html
Den vanligaste av dem är vårrybs, men odlingsmässigt sett är höstrybs mer vanlig. Rybs
odlas lite mer norrut än vad raps gör. Mälarlandskapen är de vanligaste områdena för
odling av rybs. Skördenivån för rybs är ungefär densamma som vårraps, ca 2000 kg/ha,
(http://www.oilpress.com/raps-information.htm). Gödsling åt rybs bör inte vara mer än 120
kg N/ha, (http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_200802_godsling.pdf). Rybsens frön har en oljehalt på 35-40 %,
(http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/ brasrap.html).
4
Lin är en ettårig oljeväxt med
karakteristiskt stora blå blommor som är
fembladiga, både kronbladen och
foderbladen. Lin förekommer som
spånadslin och oljelin. Stjälken hos
spånadslin är lång och rak, den kan bli
över en meter, medan oljelin är mera
lågvuxen och grenig och har en strålängd
Foto: B. Ohgren. http://bosseoblogg.blogspot.se/2010/07/linfaltet.html
som blir runt 60 cm hög. Oljelin har också högre oljehalt än spånadslin, vilket förklarar
dess namn. Båda blommar mellan juni och augusti och man skördar vanligtvis i september,
(http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lina/linum/ linuusi.html). Oljelin kräver mycket värme så,
den förekommer främst i de södra delarna av Sverige, men även i de mellersta delarna.
Spånadslinet däremot är härdigt mot kyla och kan t.o.m. odlas i de södra delarna av
Norrland. Skördenivån för oljelin är på ca 1500 kg/ha och för spånadslin ca 800-1000
kg/ha. Spånadslinet har en oljehalt på 30-40 % och oljelinet har en halt på 40-46 %.
Gödslingen är inte samma för oljelin som spånadslin. Oljelin behöver en grundläggande
gödselgiva på 60-70 kg N/ha, men spånadslin är känslig för överskott av kväve och ska då
inte ha mer än 40 kg N/ha. Det är därför man helst inte ska gödsla spånadslin med
stallgödsel, (http://www.oilpress.com/lin-information.htm).
Frågeställningarna för denna uppsats var följande:
1. Varför är det så att vi odlar mest höstraps i Sverige?
2. Oljelinet odlar vi minst utav trots att det har högre oljehalt än de andra oljeväxterna,
varför är det så?
3. Varför odlas rybs i större omfattning längre norrut i Sverige och mindre i de södra
delarna?
Syftet med denna uppsats är att läsaren ska få större insikt och förståelse om vad oljeväxter
är för något, varför vi odlar dem, vad vi använder dem till och varför just vissa sorter mer
5
än andra. För- och nackdelar kommer att dras upp för odlingen och om fördelarna
överväger nackdelarna i jämförelse med varandra.
Material och metoder
En del av den presenterade informationen kommer från erfarenheter genom att jag levt och
jobbat med jordbruk. I övrigt har jag sökt information via internet på flera olika webbsidor,
för att det presenterade materialet ska bli så pålitligt som möjligt. Jag har också lånat ett
par böcker ifrån biblioteket och tagit reda på lite mer fördjupande fakta.
Resultat
Höstraps: Fördelar med odling av höstraps är att den har en hög avkastningspotential
jämfört med de andra, ungefär 3000 kg per hektar. Det beror på att den i regel ger större
skörd än de andra oljeväxterna, eftersom den har längre vegetationsperiod och har då mer
tid på sig att lagra energi med hjälp av fotosyntesen. Den är också en bra förfrukt till vete,
eftersom den lämnar mycket kväve kvar i marken. Det finns dessvärre nackdelar med
denna sorts odling som kan påverka skördemängden. Höstgroende ogräsarter, som tål lägre
temperaturer t.ex. åkersenap, lär försöka konkurrera ut höstrapsen som innebär extra
körningar för att bekämpa ogräsen. En annan faktor som spelar roll är hur vintern ser ut.
Om vintern är väldigt långdragen, så finns det risk för att plantorna får frysskador.
Höstraps är känslig för fuktiga jordar också, t.ex. leror som har hög förmåga att binda till
sig vatten, så den kräver att vara i en jordart där det finns god syretillgång, eventuella
körningar med harv får göras och en väldränerad jord är A och O. Vad gäller
skadeinsekter, så är inte rapsbaggen lika besvärlig som för våroljeväxter men åkersniglar
kan bli besvärliga,
(http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/andrajordbruksgrodor/rapsochrybs/s
kadegorare.4.4d699a812c3c7b925d80001358.html).
Vårraps: Vårraps är mindre känslig för syrebrist än höstraps och har då fler alternativ till
var den kan odlas. Andra fördelar med vårraps är att det är mindre risk att ogräs ska lyckas
6
konkurrera ut det, som då innebär mindre körningar. Nackdelen är ju då att vårraps är mer
känslig för skadeinsekter istället, som t.ex. rapsbaggen. En annan nackdel är att vårraps är
mer känslig för sen sådd än vad höstraps är. Sådden av vårraps ska ske så tidigt som
möjligt, men sår man för tidigt, finns det risk för frostskador på plantan och man kan få
stora problem med ogräs. Om det då blir en långvarig vinter, så finns det risk för att sådden
blir sen. Vårrapsen får då svårt att konkurrera med, att stå emot skadeinsekter och får
mindre tid att lagra energi från fotosyntesen. Det är oftast då mer lönsamt att odla höstraps
på de flesta håll i Sverige.
Jämförelse mellan raps och rybs: Fördelarna med att odla rybs är att den är mer härdig
mot kyla än vad raps är och har då bättre möjligheter att övervintra. Tillväxtperioden är
kortare hos rybs, vilket medför att den hinner blomma innan rapsbaggarna kommer ut i
fältet och undgår på så vis att knopparna blir uppätna. Rybs är även mer tolerant mot andra
skadeinsekter som t.ex. åkersniglar. Vårrybs har då större chans att bli i god kvalitet än
vårraps, eftersom den kan sås relativt tidigt, den mognar fortare och den har mindre
problem med skadeinsekter. Man slipper också bekymra sig för om man hinner med
höstsådden eller inte. En annan fördel med rybs är att drösningen är lägre vid skörd.
Däremot är rybs mer känslig för vattenmättade jordar än vad raps är. Vid för fuktiga
förhållanden, så kan sjukdomen rotröta uppkomma, vilket betyder att det är viktigt med
väldränerade jordar med bra syretillgång, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-ommat/173-odling-av-raps-och-rybs.html). I det stora hela kan man säga att fördelen med rybs
i jämförelse med rapsen är att rybs är en mer odlingssäker gröda, men nackdelen är att den
ger en lägre skörd, vilket leder till att det ekonomiska utbytet, avkastningsnivån, blir
mindre för rybs än för raps, speciellt höstraps.
Jämförelse mellan höstrybs och vårrybs: Vad gäller vårrybs och höstrybs, så är
avkastningspotentialen ganska lika, ungefär 2000 kg per hektar i genomsnitt. Höstrybs har
ju mer problem med ogräsbestånd med tanke på att den ska klara vinterkylan samtidigt
som höstgroende ogräsarter, som åkersenap och baldersbrå försöker konkurrera ut den.
Vårrybs har mer problem med skadeinsekter, som är mer aktiva på våren. Inom ekologisk
odling, så tjänar man mer på att odla höstrybs än vårrybs, vilket beror på att man kan
7
förbereda sig successivt för höstrybs genom att man vidtar förebyggande åtgärder mot
ogräs, som t.ex. ogräsharvning. Vid odling av vårrybs, som har större problem med
skadeinsekter, blir det svårare att göra någonting åt, eftersom man vanligtvis inte får
använda sig av kemiska bekämpningsmedel inom ekologisk odling. Man måste istället ha
mer långsiktiga förebyggande åtgärder med hjälp av ekosystemet, det kan vara t.ex. att
skapa en bra miljö för skadeinsekternas fiender genom att plantera olika småbiotoper där
dem trivs. Det gäller att ha en bra växtföljd, så varje gröda man odlar har det bästa
odlingsförhållande och kan förbättra odlingsförhållandet för nästa gröda. Oljeväxter ska
helst odlas med ett uppehåll på 5-7 år, så det inte drar till sig skadedjur eller sjukdomar.
Höstrybs är alltså lättare att styra successivt än vårrybs inom ekologisk odling.
Lin: Linets fördelar är att den har högre oljehalt än vad de andra oljeväxterna har, speciellt
oljelin. Den är också ganska tolerant mot de flesta skadeinsekter förutom trips, som
förekommer om man haft korn som förfrukt. Jordloppor kan också bli ett problem när det
är varmt och torrt i luften. Lin tål även kyla ganska relativt bra. Anledningen till att lin
odlas i så liten omfattning är för att den har många nackdelar jämfört med raps och rybs.
Lin har svag förmåga att konkurrera med ogräs, vilket innebär att förebyggande åtgärder är
ett måste, som ogräsharvning eller besprutning med kemiska medel. Lin har längre
tillväxtperiod än vad de andra oljeväxterna har och kräver ganska mycket värme, vilket
medför att det finns risk för sen mognad och skördeproblem. Vid sen skörd hinner linet
utveckla sega stjälkar och det innebär problem för tröskor vid skörden. Problemen som
uppstår tröskan är att kniven får svårt för att skära av stjälken, växtdelar fastnar i haspeln
och inne i elevatorn, halmhackens sönderdelning blir sämre m.m.,
(http://www.jti.se/uploads/jti/t83.pdf). Dessa nackdelar medför att avkastningsnivån för
fröna blir lägre än för de andra oljeväxterna, ca 800-1000 kg per hektar för spånadslin och
ca 1500 kg per hektar för oljelin.
Diskussion
Det som jag tyckte var intressant angående oljeväxter var att höstraps gav större avkastning
än vad de andra gjorde trots att t.ex. rybs är mer odlingssäkert. Det beror ju på att höstraps
8
har längre vegetationsperiod och har då alltså mer tid på sig att lagra energi, men är det
verkligen svaret för att vi odlar mest höstraps? Det kan ju lika gärna bli en så långvarig och
sträng vinter att höstodlingen inte klarar sig. Vad är det som gör att det verkligen lönar sig
att odla mer höstraps än rybs. Det är ju på grund av att efterfrågan är större förstås. Alla
livsmedel, som förstås görs av rybs också, görs av raps, men även en annan sak den bidrar
med är bränsle till dieselmotorer utan att motorerna behöver konstrueras om och en mängd
andra massa produkter i jämförelse med rybsen. En annan faktor som spelar in är ju vart de
odlas förstås. Höstrapsen trivs bra i de södra och mittersta delarna av Sverige och ger högre
avkastning förstås då än rybsen. Rybsen klarar ju övervintringen bättre och odlas därför
mer norrut, men det är inte stor areal som den odlas på eftersom det finns andra grödor som
har bättre egenskaper för övervintring och är då mer eftertraktade. Man förädlar ju fram
nya hybridsorter också för höstraps, som har bra egenskaper för övervintring vilket leder
till ännu mindre areal för rybsen. Lin odlas mindre och mindre de senaste åren, eftersom de
andra oljeväxterna tar över. Det är förmodligen en mer kulturell och ett stort intresse, som
driver den odlingen, men också med hjälp av EU-bidrag. Utan de bidragen så hade nog
linodlingen varit på väg mot utrotning. De skördevärden (?) som framkommer i
presentationen är generella värden och stämmer förstås inte alltid. Värdena kan variera
beroende på väderförhållanden, vad det är för slags jordarter, mänskliga misstag m.m.
Referenslista
Böcker:
Larsson, S; Hagman, J; Ericson, L. 2007. Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Sortval 2007.
(Institutionerna för växtproduktionsekologi respektive norrländsk jordbruksvetenskap,
SLU), Uppsala. ISBN: 978-91-576-7209-4.
Ohlsson, I. 1984. Odling och utnyttjande av oljeväxter. DirektOffset, Uppsala. ISBN: 91576-1940-9.
9
Internet:
Jordbruksverket. Hemsida. [online] senast uppdaterad (2012-04-03)
Tillgänglig:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/andrajordbruksgrodor/rapsochrybs/s
kadegorare.4.4d699a812c3c7b925d80001358.html [2012-12-10]
JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Hemsida. [online](2000)
Tillgänglig: http://www.jti.se/uploads/jti/t83.pdf [2012-12-03]
Livsmedelssverige. Hemsida. [online](2009), senast uppdaterad (2010-11-16 12:32)
Tillgänglig: http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/171-historia.html [201212-10]
Livsmedelssverige. Hemsida. [online](2009), senast uppdaterad (2011-02-03 16:11)
Tillgänglig: http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/173-odling-av-raps-ochrybs.html [2012-12-10]
Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1998), senast uppdaterad (2008-07-07)
Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasnap.html [2012-12-03]
Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1996), senast uppdaterad (2008-07-11)
Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lina/linum/linuusi.html [2012-12-03]
Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1998), senast uppdaterad (2000-03-07)
Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasrap.html [2012-12-10]
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO). Hemsida. [online](2009)
Tillgänglig: http://www.svenskraps.se/oljevaxt/pdf/hostrapsbrev-2009_nr3.pdf [2012-1210]
Sveriges Frö- och Oljeväxtodling (SFO). Hemsida. [online](2007/2008)
Tillgänglig: http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_200802_godsling.pdf [2012-12-10]
TäbyPressen. Hemsida. [online]
Tillgänglig: http://www.oilpress.com/raps- information.htm [2012-12-10]
TäbyPressen. Hemsida. [online]
Tillgänglig: http://www.oilpress.com/lin-information.htm [2012-12-10]
10