Uppsats kursen Mark/växt – introduktion, LB0018, ht 2012 För och nackdelar med oljeväxtodling – raps, rybs och lin Emil Larsson Sammanfattning Syftet med presentationen är att läsaren ska få förståelse om vad oljeväxter är för något. Vad de används till, var vi odlar dem och varför vissa mer än andra. Vad de har för fördelar och nackdelar gentemot varandra. Material har hämtats ifrån ett par böcker och från många olika webbsidor, så att det ska bli så pålitligt som möjligt. Höstraps är den mest odlade oljeväxten med hög avkastningspotential, eftersom den har längre mognadsdagar än övriga oljeväxter och har då mer tid att lagra energi via fotosyntesen. Rybs är mer härdig mot kyla än vad raps är och kan odlas längre norrut I Sverige än raps. Oljelin har högre oljehalt än vad de andra oljeväxterna har, men är inte lönsam i större produktion som raps är och omfattningen av linodlingen är därför ganska liten. Efterfrågan på rapsoljan är så stor att den förmodligen kommer att dominera de andra oljeväxterna i odling ett tag framöver. Handledare: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi Innehållsförteckning Inledning……………………………………………………………………….……………3 Material och metoder……………………………………………………….……………….6 Resultat…………………………………………………………………….…………..……6 Diskussion…………………………………………………………………….………..……8 Referenslista………………………………………………………………….………..……9 2 Inledning Oljeväxter, (raps, rybs och oljelin), har odlats under en lång period i Sverige för sitt innehåll av olja och fibrer. Redan på 1700-talet så använde man sig av oljan från raps och rybs till lampor och även till livsmedel. Numera används den främst som livsmedel, såsom margarin och matolja, och som bränsle till dieselfordon, men då har oljan genomgått ett antal processer som omvandlar det till RME, (rapsmetylester). De rester som blir kvar, efter att RME har tillverkats, gör man rapsmjöl och rapskakor, som sedan används som djurfoder, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/171-historia.html). Man har utvunnit olja från spånadslinets frö ända sen det började odlas under bronsåldern. Från spånadslinet tillverkas också tyger genom en lång rad olika processer. Det var först på 1940-talet oljelinet började komma in i odlingsverksamheten, då man märkte att det hade högre oljehalt i fröna än spånadslinet. I dagens läge används spånadslinet och oljelinets olja till matolja och i vissa färger och kitt. Även denna olja kan genom ett antal processer användas som bränsle, men är inte alls lika vanlig som RME. Linfrön och oljefrökakor som blir restprodukter används som djurfoder, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-ommat/171-historia.html), (Ohlsson, 1984). Vad karaktäriserar då raps, rybs och lin? Nedan följer en kort beskrivning av dessa tre oljeväxtgrödor. Raps är en ettårig oljeväxt med karakteristiskt gula blommor och blågröna blad och är släkt med kålrot och rybs. Stjälken kan bli över en meter hög och grenar ut sig längst upp. Växten förekommer som antingen höstraps eller vårraps. Båda blommar ungefär samtidigt, någonstans mellan juni till juli Foto: N. Ingvarsson; P. Ingvarsson. http://angagarden.se/hem/raps/ 3 och är mogna för skörd ett par veckor senare. Den vanligaste utav dem i Sverige är höstraps. Rapsen kan förväxlas väldigt lätt med rybs. Skillnaden mellan dem är rapsens blågröna blad och att blommorna sitter lägre än knopparna. Rapsen odlas i de södra och mellersta delarna av Sverige, framförallt i Götaland och södra Svealand, (Larsson m fl., 2007). Skördenivån för höstraps är ungefär 3000 kg/ha medan vårraps är ungefär 2000 kg/ha. Höstraps ska ha en gödselgiva på ungefär 120-160 kg N/ha, medan gödselgivan för vårraps helst inte ska överstiga 120 kg N/ha, (http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_2008-02_godsling.pdf), (http://www.svenskraps.se/oljevaxt/pdf/hostrapsbrev-2009_nr3.pdf), (http://www.oilpress.com/raps-information.htm). Rapsens frön har en oljehalt på 30-40 %, (http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasnap.html). Rybs är en ettårig oljeväxt med liknande karakteristiskt gula blommor precis som raps, men dem växer över knopparna och rybs har mer gräsgröna blad. Rybs är en underart till åkerkål. Växten förekommer som höstrybs eller vårrybs. Båda blommar i stort sett två till tre veckor tidigare än rapsen. Foto: S. Hammargren; T. Andersson. http://www.rybs.se/index.html Den vanligaste av dem är vårrybs, men odlingsmässigt sett är höstrybs mer vanlig. Rybs odlas lite mer norrut än vad raps gör. Mälarlandskapen är de vanligaste områdena för odling av rybs. Skördenivån för rybs är ungefär densamma som vårraps, ca 2000 kg/ha, (http://www.oilpress.com/raps-information.htm). Gödsling åt rybs bör inte vara mer än 120 kg N/ha, (http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_200802_godsling.pdf). Rybsens frön har en oljehalt på 35-40 %, (http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/ brasrap.html). 4 Lin är en ettårig oljeväxt med karakteristiskt stora blå blommor som är fembladiga, både kronbladen och foderbladen. Lin förekommer som spånadslin och oljelin. Stjälken hos spånadslin är lång och rak, den kan bli över en meter, medan oljelin är mera lågvuxen och grenig och har en strålängd Foto: B. Ohgren. http://bosseoblogg.blogspot.se/2010/07/linfaltet.html som blir runt 60 cm hög. Oljelin har också högre oljehalt än spånadslin, vilket förklarar dess namn. Båda blommar mellan juni och augusti och man skördar vanligtvis i september, (http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lina/linum/ linuusi.html). Oljelin kräver mycket värme så, den förekommer främst i de södra delarna av Sverige, men även i de mellersta delarna. Spånadslinet däremot är härdigt mot kyla och kan t.o.m. odlas i de södra delarna av Norrland. Skördenivån för oljelin är på ca 1500 kg/ha och för spånadslin ca 800-1000 kg/ha. Spånadslinet har en oljehalt på 30-40 % och oljelinet har en halt på 40-46 %. Gödslingen är inte samma för oljelin som spånadslin. Oljelin behöver en grundläggande gödselgiva på 60-70 kg N/ha, men spånadslin är känslig för överskott av kväve och ska då inte ha mer än 40 kg N/ha. Det är därför man helst inte ska gödsla spånadslin med stallgödsel, (http://www.oilpress.com/lin-information.htm). Frågeställningarna för denna uppsats var följande: 1. Varför är det så att vi odlar mest höstraps i Sverige? 2. Oljelinet odlar vi minst utav trots att det har högre oljehalt än de andra oljeväxterna, varför är det så? 3. Varför odlas rybs i större omfattning längre norrut i Sverige och mindre i de södra delarna? Syftet med denna uppsats är att läsaren ska få större insikt och förståelse om vad oljeväxter är för något, varför vi odlar dem, vad vi använder dem till och varför just vissa sorter mer 5 än andra. För- och nackdelar kommer att dras upp för odlingen och om fördelarna överväger nackdelarna i jämförelse med varandra. Material och metoder En del av den presenterade informationen kommer från erfarenheter genom att jag levt och jobbat med jordbruk. I övrigt har jag sökt information via internet på flera olika webbsidor, för att det presenterade materialet ska bli så pålitligt som möjligt. Jag har också lånat ett par böcker ifrån biblioteket och tagit reda på lite mer fördjupande fakta. Resultat Höstraps: Fördelar med odling av höstraps är att den har en hög avkastningspotential jämfört med de andra, ungefär 3000 kg per hektar. Det beror på att den i regel ger större skörd än de andra oljeväxterna, eftersom den har längre vegetationsperiod och har då mer tid på sig att lagra energi med hjälp av fotosyntesen. Den är också en bra förfrukt till vete, eftersom den lämnar mycket kväve kvar i marken. Det finns dessvärre nackdelar med denna sorts odling som kan påverka skördemängden. Höstgroende ogräsarter, som tål lägre temperaturer t.ex. åkersenap, lär försöka konkurrera ut höstrapsen som innebär extra körningar för att bekämpa ogräsen. En annan faktor som spelar roll är hur vintern ser ut. Om vintern är väldigt långdragen, så finns det risk för att plantorna får frysskador. Höstraps är känslig för fuktiga jordar också, t.ex. leror som har hög förmåga att binda till sig vatten, så den kräver att vara i en jordart där det finns god syretillgång, eventuella körningar med harv får göras och en väldränerad jord är A och O. Vad gäller skadeinsekter, så är inte rapsbaggen lika besvärlig som för våroljeväxter men åkersniglar kan bli besvärliga, (http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/andrajordbruksgrodor/rapsochrybs/s kadegorare.4.4d699a812c3c7b925d80001358.html). Vårraps: Vårraps är mindre känslig för syrebrist än höstraps och har då fler alternativ till var den kan odlas. Andra fördelar med vårraps är att det är mindre risk att ogräs ska lyckas 6 konkurrera ut det, som då innebär mindre körningar. Nackdelen är ju då att vårraps är mer känslig för skadeinsekter istället, som t.ex. rapsbaggen. En annan nackdel är att vårraps är mer känslig för sen sådd än vad höstraps är. Sådden av vårraps ska ske så tidigt som möjligt, men sår man för tidigt, finns det risk för frostskador på plantan och man kan få stora problem med ogräs. Om det då blir en långvarig vinter, så finns det risk för att sådden blir sen. Vårrapsen får då svårt att konkurrera med, att stå emot skadeinsekter och får mindre tid att lagra energi från fotosyntesen. Det är oftast då mer lönsamt att odla höstraps på de flesta håll i Sverige. Jämförelse mellan raps och rybs: Fördelarna med att odla rybs är att den är mer härdig mot kyla än vad raps är och har då bättre möjligheter att övervintra. Tillväxtperioden är kortare hos rybs, vilket medför att den hinner blomma innan rapsbaggarna kommer ut i fältet och undgår på så vis att knopparna blir uppätna. Rybs är även mer tolerant mot andra skadeinsekter som t.ex. åkersniglar. Vårrybs har då större chans att bli i god kvalitet än vårraps, eftersom den kan sås relativt tidigt, den mognar fortare och den har mindre problem med skadeinsekter. Man slipper också bekymra sig för om man hinner med höstsådden eller inte. En annan fördel med rybs är att drösningen är lägre vid skörd. Däremot är rybs mer känslig för vattenmättade jordar än vad raps är. Vid för fuktiga förhållanden, så kan sjukdomen rotröta uppkomma, vilket betyder att det är viktigt med väldränerade jordar med bra syretillgång, (http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-ommat/173-odling-av-raps-och-rybs.html). I det stora hela kan man säga att fördelen med rybs i jämförelse med rapsen är att rybs är en mer odlingssäker gröda, men nackdelen är att den ger en lägre skörd, vilket leder till att det ekonomiska utbytet, avkastningsnivån, blir mindre för rybs än för raps, speciellt höstraps. Jämförelse mellan höstrybs och vårrybs: Vad gäller vårrybs och höstrybs, så är avkastningspotentialen ganska lika, ungefär 2000 kg per hektar i genomsnitt. Höstrybs har ju mer problem med ogräsbestånd med tanke på att den ska klara vinterkylan samtidigt som höstgroende ogräsarter, som åkersenap och baldersbrå försöker konkurrera ut den. Vårrybs har mer problem med skadeinsekter, som är mer aktiva på våren. Inom ekologisk odling, så tjänar man mer på att odla höstrybs än vårrybs, vilket beror på att man kan 7 förbereda sig successivt för höstrybs genom att man vidtar förebyggande åtgärder mot ogräs, som t.ex. ogräsharvning. Vid odling av vårrybs, som har större problem med skadeinsekter, blir det svårare att göra någonting åt, eftersom man vanligtvis inte får använda sig av kemiska bekämpningsmedel inom ekologisk odling. Man måste istället ha mer långsiktiga förebyggande åtgärder med hjälp av ekosystemet, det kan vara t.ex. att skapa en bra miljö för skadeinsekternas fiender genom att plantera olika småbiotoper där dem trivs. Det gäller att ha en bra växtföljd, så varje gröda man odlar har det bästa odlingsförhållande och kan förbättra odlingsförhållandet för nästa gröda. Oljeväxter ska helst odlas med ett uppehåll på 5-7 år, så det inte drar till sig skadedjur eller sjukdomar. Höstrybs är alltså lättare att styra successivt än vårrybs inom ekologisk odling. Lin: Linets fördelar är att den har högre oljehalt än vad de andra oljeväxterna har, speciellt oljelin. Den är också ganska tolerant mot de flesta skadeinsekter förutom trips, som förekommer om man haft korn som förfrukt. Jordloppor kan också bli ett problem när det är varmt och torrt i luften. Lin tål även kyla ganska relativt bra. Anledningen till att lin odlas i så liten omfattning är för att den har många nackdelar jämfört med raps och rybs. Lin har svag förmåga att konkurrera med ogräs, vilket innebär att förebyggande åtgärder är ett måste, som ogräsharvning eller besprutning med kemiska medel. Lin har längre tillväxtperiod än vad de andra oljeväxterna har och kräver ganska mycket värme, vilket medför att det finns risk för sen mognad och skördeproblem. Vid sen skörd hinner linet utveckla sega stjälkar och det innebär problem för tröskor vid skörden. Problemen som uppstår tröskan är att kniven får svårt för att skära av stjälken, växtdelar fastnar i haspeln och inne i elevatorn, halmhackens sönderdelning blir sämre m.m., (http://www.jti.se/uploads/jti/t83.pdf). Dessa nackdelar medför att avkastningsnivån för fröna blir lägre än för de andra oljeväxterna, ca 800-1000 kg per hektar för spånadslin och ca 1500 kg per hektar för oljelin. Diskussion Det som jag tyckte var intressant angående oljeväxter var att höstraps gav större avkastning än vad de andra gjorde trots att t.ex. rybs är mer odlingssäkert. Det beror ju på att höstraps 8 har längre vegetationsperiod och har då alltså mer tid på sig att lagra energi, men är det verkligen svaret för att vi odlar mest höstraps? Det kan ju lika gärna bli en så långvarig och sträng vinter att höstodlingen inte klarar sig. Vad är det som gör att det verkligen lönar sig att odla mer höstraps än rybs. Det är ju på grund av att efterfrågan är större förstås. Alla livsmedel, som förstås görs av rybs också, görs av raps, men även en annan sak den bidrar med är bränsle till dieselmotorer utan att motorerna behöver konstrueras om och en mängd andra massa produkter i jämförelse med rybsen. En annan faktor som spelar in är ju vart de odlas förstås. Höstrapsen trivs bra i de södra och mittersta delarna av Sverige och ger högre avkastning förstås då än rybsen. Rybsen klarar ju övervintringen bättre och odlas därför mer norrut, men det är inte stor areal som den odlas på eftersom det finns andra grödor som har bättre egenskaper för övervintring och är då mer eftertraktade. Man förädlar ju fram nya hybridsorter också för höstraps, som har bra egenskaper för övervintring vilket leder till ännu mindre areal för rybsen. Lin odlas mindre och mindre de senaste åren, eftersom de andra oljeväxterna tar över. Det är förmodligen en mer kulturell och ett stort intresse, som driver den odlingen, men också med hjälp av EU-bidrag. Utan de bidragen så hade nog linodlingen varit på väg mot utrotning. De skördevärden (?) som framkommer i presentationen är generella värden och stämmer förstås inte alltid. Värdena kan variera beroende på väderförhållanden, vad det är för slags jordarter, mänskliga misstag m.m. Referenslista Böcker: Larsson, S; Hagman, J; Ericson, L. 2007. Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Potatis Sortval 2007. (Institutionerna för växtproduktionsekologi respektive norrländsk jordbruksvetenskap, SLU), Uppsala. ISBN: 978-91-576-7209-4. Ohlsson, I. 1984. Odling och utnyttjande av oljeväxter. DirektOffset, Uppsala. ISBN: 91576-1940-9. 9 Internet: Jordbruksverket. Hemsida. [online] senast uppdaterad (2012-04-03) Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/andrajordbruksgrodor/rapsochrybs/s kadegorare.4.4d699a812c3c7b925d80001358.html [2012-12-10] JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Hemsida. [online](2000) Tillgänglig: http://www.jti.se/uploads/jti/t83.pdf [2012-12-03] Livsmedelssverige. Hemsida. [online](2009), senast uppdaterad (2010-11-16 12:32) Tillgänglig: http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/171-historia.html [201212-10] Livsmedelssverige. Hemsida. [online](2009), senast uppdaterad (2011-02-03 16:11) Tillgänglig: http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/173-odling-av-raps-ochrybs.html [2012-12-10] Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1998), senast uppdaterad (2008-07-07) Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasnap.html [2012-12-03] Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1996), senast uppdaterad (2008-07-11) Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lina/linum/linuusi.html [2012-12-03] Naturhistoriska riksmuseet. Hemsida. [online](1998), senast uppdaterad (2000-03-07) Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/brass/brasrap.html [2012-12-10] Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO). Hemsida. [online](2009) Tillgänglig: http://www.svenskraps.se/oljevaxt/pdf/hostrapsbrev-2009_nr3.pdf [2012-1210] Sveriges Frö- och Oljeväxtodling (SFO). Hemsida. [online](2007/2008) Tillgänglig: http://www.svenskraps.se/oljevaxt/nyhetsbrev-varoljevaxter-2_200802_godsling.pdf [2012-12-10] TäbyPressen. Hemsida. [online] Tillgänglig: http://www.oilpress.com/raps- information.htm [2012-12-10] TäbyPressen. Hemsida. [online] Tillgänglig: http://www.oilpress.com/lin-information.htm [2012-12-10] 10