Kvävefloden
FOTO: ANDERS LUND
Biogasproduktion ger bättre gödsel
och mindre kväveläckage
Här är ett exempel på en bonde i göteborgstrakten som byggt en biogasanläggning
Han får både värme och drivmedel av sina minskade utsläpp av växthusgaser och
kväveläckage.
BIOGAS GER BONDEN förnyelsebar energi. Dessutom minskar jordbrukets miljöpåverkan på flera olika sätt.
Pål Börjesson är miljö- och energiforskare på Lunds Tekniska högskola.
Han har analyserat effekterna av en ökad
satsning på biogas. Resultatet visar att de
positiva indirekta effekterna är förvånansvärt stora. Gödsel som rötas läcker mindre metan. Metan är en mycket aggressivare växthusgas än koldioxid; man brukar säga att det är 23 gånger effektivare.
När gödslet rötas blir kvävet mer
lättillgängligt för växterna och tas lättare
upp. Följden blir minskat kväveläckage.
Framför allt i Skåne kan biogasproduktion få stor betydelse för miljön.
Där är gödselmängderna stora och då
märks de positiva miljöeffekterna. De
skånska utsläppen av övergödande ämnen skulle kunna minska med 15 procent,
utsläppen av växthusgaser skulle också
18
minska med 10 procent och försurningssituationen skulle förbättras. Dessutom
ersätter biogasen behovet av fossila
bränslen.
En satsning på biogas skulle därför
både öka produktionen av förnyelsebar
energi och bidra till att nå de nationella
miljömål regering och riksdag satt som
ledstjärna för att skapa ett hållbart samhälle. Ingen övergödning är ett av dessa
mål, grundvatten av god kvalitet och hav
i balans är två andra, bara naturlig försurning och begränsad klimatpåverkan är
ytterligare ett par miljökvalitetsmål som
direkt påverkas.
Eftersom biogasproduktionen idag
är mer samhällsekonomiskt lönsam, än
en god affär för den enskilda bonden,
tycker Pål Börjesson att någon form av
stöd från staten för att få bönderna att
satsa på biogasproduktion vore önskvärd.
ANDERS LUND
Ju mer
proteiner en
ko får i
fodret,
desto mer
kväve kissar
hon ut!
DET FINNS ETT tydligt samband mellan
intag och utsöndring av kväve hos kor.
Ju mer kväve en ko får i fodret, desto mer
kväve blir det i mjölken i form av protein. Ökningen är linjär, och därför är det
logiskt att ge korna ett kväverikt foder.
Den mängd kväve som utsöndras i kornas träck ökar också linjärt med ökat intag. Så här långt verkar kraftfoder med
högt proteininnehålla vara en god affär.
Utsöndringen i urinen däremot
ökar exponentiellt med ökat kväveintag.
Det betyder att det finns en brytpunkt
ovanför vilken kon börjar läcka mer och
mer kväve, och nyttan blir mindre. Därför bör man inte ge kor mer än 400 g
kväve per dag, för då ökar utsöndringen
mer än nyttan. Ökas kväveintaget från
200 till 750 g per dag sjunker
kväveffektiviteten från 32 procent ner till
21 procent.
Totalt har 580 kor i olika länder fått
bidra med data från 91 olika foderstater i
en undersökning. (Castillo m fl 2000)
ANDERS LUND
Odlaren 3-2003
