Ämnen i jordskorpan; station a)
Bergarter
Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
De kan ha olika färger.
I granit ser man korn av tre olika mineraler: Fältspat, kvarts
och glimmer.
De kan också förekomma var och en för sig.
Man gör trappor och gravstenar av granit.
Gnejs är randig av många lager mineraler. Man gör
makadam (sepel) av genjs.
1. Lägg stenarna på rätt bild.
2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och
sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station b)
Flera bergarter
I stensamlingen finns det flera bergarter. Känner du igen
någon?
En av dem fastnar på magnet. Prova vilken!
Läs om bergarterna: Från vilken får man
1. järn?
2. kalk?
Ämnen i jordskorpan; station c) eller demo
Kol
Grundämnet kol finns i allt som är levande och som någon
gång har varit levande.
Hur får man fram kolet i:
1. trä?
2. bröd?
3. gräs?
Kola i burk
Sätt materialet i en burk med lock. Håll den över elden eller ställ
den på spisplattan. (Så här fungerar en kolmila.)
Eller värm det i ugnen.
Bröd kan man helt enkelt sätta i rosten tills det förkolnar.
I kol finns det energi. > Det kan brinna, t ex grillkol.
Ämnen i jordskorpan; station d)
Metaller
1. Jämför föremålen och korten.
Vilket förmål är av tenn, koppar, krom, zink, järn,
aluminium, kvicksilver.
2. Hur känner du igen de olika metallerna?
3. Vad använder man de olika metallerna till.
4. Säg någon egenskap som alla metaller har.
Atmosfärens sammansättning; station a)
Ljus i glas
1. Ställ ett värmeljus i ett fat med vatten. Tänd ljuset.
Vad behövs för att något ska brinna?
2. Ställ ett glas upp och ner över ljuset.
Vad händer? Varför?
Atmosfärens sammansättning; station b)
Annan gas
1. Häll en tesked bakpulver i ett glas.
2. Häll en tesked ättika i glaset.
En gas bildas i bottnen på glaset.
3. Pröva hur gasen påverkar eld: tänd en tändsticka och för ner
den i glaset.
Vad händer?
Det här är samma gas som bildas vid förbränning: koldioxid.
Atmosfärens sammansättning; bygg
En kubikmeter luft
Läraren sätter ihop kubikmetern.
Eleverna hänger upp trådar med
78 blå lappar (kväve) och 21 röda
lappar (syre).
Sist hänger man upp en brokig
lapp (ädelgas, koldioxid,
vattenånga mm)
Att begrunda:
Gaserna i luften är små molekyler som man inte kan se. De rör sig
och det är ganska långt emellan dem, ungefär som lapparna i
kubikmetern.
Det kan finnas föroreningar i luften; bilavgaser, tobaksrök,
skorstensrök. (Man kan hänga dit svarta lappar.)
Var femte lapp är röd. Hur stor del av luften är syre?
Vi använder upp syret i luften när vi andas.
Det blir färre och färre röda lappar i klassrummet för varje
andetag.
En mänska andas 9 kubikmeter luft på ett dygn.
Varifrån kommer nytt syre in i rummet?
Varifrån kommer syret utomhus?
Största delen av luften är kväve. Växterna använder kväve. Men
de kan inte ta upp kväve ur luften.
Växterna får kväve från gödsel, t ex urin.
Om man kissar i sjön, får vattenväxterna mycket kväve.
Sjön kan växa igen.
