Bergarter - Skolresurs

advertisement
Ämnen i jordskorpan; station a)
Bergarter
Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev
glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen.
Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
De kan ha olika färger.
I granit ser man korn av tre olika mineraler: Fältspat, kvarts
och glimmer.
De kan också förekomma var och en för sig.
Man gör trappor och gravstenar av granit.
Gnejs är randig av många lager mineraler. Man gör
makadam (sepel) av genjs.
1. Lägg stenarna på rätt bild.
2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och
sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station b)
Flera bergarter
Stensamlingslåda, se material för utlåning. I stensamlingen
finns det flera bergarter. Känner du igen någon?
En av dem fastnar på magnet. Prova vilken!
Läs om bergarterna: Från vilken får man
1. järn? Hematit, magnetit.
2. kalk? Kalcit (kalkspat) som också finns i kalksten och
marmor.
Ämnen i jordskorpan; station c) eller demo
Kol
Plåtburk med plåtlock, spisplatta, små träbitar, torkat gräs,
torrt bröd.
Grundämnet kol finns i allt som är levande och som någon
gång har varit levande.
Hur får man fram kolet i:
1. trä?
2. bröd?
3. gräs?
Kola i burk
Sätt materialet i en plåtburk med lock. Håll den över elden eller
ställ den på spisplattan. (Så här fungerar en kolmila.)
Eller värm det i ugnen.
Bröd kan man helt enkelt sätta i rosten tills det förkolnar.
I kol finns det energi. > Det kan brinna, t ex grillkol.
Ämnen i jordskorpan; station d)
Metaller
Föremål av olika metaller.
1. Jämför föremålen och korten.
Vilket förmål är av tenn, koppar, krom, zink, järn,
aluminium, kvicksilver.
2. Hur känner du igen de olika metallerna? Tenn - mjukt.
Koppar - rödbrunt. Krom - blankt. Zink - grått. Järn mörkare och blankare än zink, hårdare än tenn. Aluminium lätt. Kvicksilver - flytande i rumstemperatur.
3. Vad använder man de olika metallerna till. Tenn: lödtenn,
ljusstakar. Koppar, spik, bastuskopor, gamla pannor, 5 cents
mynt. Krom: blanka delar på fordon mm. Zink: galvanisering
av spikar, ämbar. Järn: verktyg, spikar, skruvar, muttrar.
Aluminium: folie, engångsformar. Kvicksilver: termometrar.
4. Säg någon egenskap som alla metaller har.
Metallglans, leder värme bra (känns kalla), leder elektricitet.
Atmosfärens sammansättning; station a)
Ljus i glas
1. Värmeljus, tefat med vatten, glas, tändstickor. Ställ ett
värmeljus i ett fat med vatten. Tänd ljuset.
Vad behövs för att något ska brinna? Syre.
2. Ställ ett glas upp och ner över ljuset.
Vad händer? Varför? Ljuset slocknar när syret tar slut.
Vattnet stiger för att fylla tomrummet efter syret.
Atmosfärens sammansättning; station b)
Annan gas
Bakpulver, ättika, glas, tesked, tändstickor.
1. Häll en tesked bakpulver i ett glas.
2. Häll en tesked ättika i glaset.
En gas bildas i bottnen på glaset.
3. Pröva hur gasen påverkar eld: tänd en tändsticka och för ner
den i glaset.
Vad händer? Elden slocknar för att koldioxiden som bildas
har trängt undan syret.
Det här är samma gas som bildas vid förbränning: koldioxid.
Atmosfärens sammansättning; bygg
En kubikmeter luft
Kubikmeter, se sidan Bygga.
Läraren sätter ihop kubikmetern.
Eleverna hänger upp trådar med
78 blå lappar (kväve) och 21 röda
lappar (syre).
Sist hänger man upp en brokig
lapp (ädelgas, koldioxid,
vattenånga mm)
Att begrunda:
Gaserna i luften är små molekyler som man inte kan se. De rör sig
och det är ganska långt emellan dem, ungefär som lapparna i
kubikmetern.
Det kan finnas föroreningar i luften; bilavgaser, tobaksrök,
skorstensrök. (Man kan hänga dit svarta lappar.)
Var femte lapp är röd. Hur stor del av luften är syre? En femtedel.
Vi använder upp syret i luften när vi andas.
Det blir färre och färre röda lappar i klassrummet för varje
andetag.
En mänska andas 9 kubikmeter luft på ett dygn.
Varifrån kommer nytt syre in i rummet? Från växter ute eller
inne.
Varifrån kommer syret utomhus? Från växter.
Största delen av luften är kväve. Växterna använder kväve. Men
de kan inte ta upp kväve ur luften.
Växterna får kväve från gödsel, t ex urin. Om man kissar i sjön,
får vattenväxterna mycket kväve. Sjön kan växa igen.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards