Timrå - en instabil
del av jordskorpan
Illustrationen är med tillstånd av SGU hämtad ur Rapporter och
meddelanden nr 88, Diamanter en blivande bristvara?
TIMRÅ KOMMUN ligger på en
gammal urbergssköld (cirka 2000
miljoner år gammal), som tycks vara knuten till en brottlinje i jordskorpan. Den består mest av gråvacka,
migmatit och ådergnejs.
Förkastningen sträcker sig från Viksjö till Hälsingegränsen. En zon
längs Norrlandskusten utmärker sig
fortfarande genom hög jordbävningsaktivitet med flera jordbävningar per år. I området kring Timrå
finns även ett par mindre förkast-
ningar, exempelvis längs Indalsälvens dalgång och längs Alnösundet, Ljustorpsån och Mjällån.
DET HÄR OMRÅDET utgör en relativt instabil del av jordskorpan och
nästan samtidigt som den här texten skrivs (på kvällen 13 maj 2005)
skakades större delen av Medelpad
av ett jordskalv som mätte 3,1 på
Richterskalan. Skalvets epicentrum
var i Åvike, ute vid kusten i norra
delen av kommunen.
Jordskalv av den här storleksordningen inträffar ungefär en gång
om året, vart tionde år inträffar jordskalv som mäter upp mot fyra på
Richterskalan.
I KOMMUNEN FINNS några intressanta lokaler där man kan studera
olika bergarter.
Lokal 1: Fagervik, mitt emot
massafabriken.
Hällar av migmalit, med ovanligt
många gångar (ådror) av unika
bergarter som härrör från den
vulkanism som beräknas ha ägt
rum på norra Alnön för cirka 580
miljoner år sedan. Förutom på
Sälskär ute i Klingerfjärden är det
oklart om det verkligen har handlat
om vulkanutbrott.
I Fagervik kan man studera bergarter som trakyt, fonolit, alvikit,
alnöit och beforsit. Den sistnämnda
bergarten fick sitt namn efter
Bergeforsen, då man upptäckte
den i samband med byggnationen
av Bergeforsens kraftverk.
Lokal 2: Söråkerintrusionen
Kör mot Söråker och sväng ner mot
stranden efter Gullfiberfabriken.
Längs stranden finns enstaka hällar
av ovanliga bergarter, så kallade
"melititbergarter", som starkt avviker från Alnöns bergarter. Längs
stranden kan man även hitta block
av andra Alnöbergarter. Själva
bergartskomplexet på Alnö består
av fyra delintrusioner (utbrott).
Söråker är troligen den femte intrusionen.
Lokal 3: Åvikebukten
Ta avtagsvägen mot vänster strax
innan bron till Åstön och kör mot
badstranden. Här finns block av
diabas, alnöitiska brecciabergarter
och alkalina bergarter (ijolit).
Söder om Åvike bruk finns gångar
av karbonatit (vulkanisk kalksten).
Åvikebuktens cirkelrunda form
leder tankarna till en explosionskrater eller som vissa experter tror
är en meteoritkrater.
Lokal 4: Grodtjärnsvägen
Norr om Tunbodarna på gränsen
mot Ångermanland. Här finns framgrävt en cirkulär kraterzon av ett så
kallat diatrem, en trumpetliknande
vertikal kropp ur vilken magman
kommit upp. Magman som är en
lamprofyrbergart är intressant för
att den kan innehålla diamanter.
ÅR 2000 HITTADE en mineraljägare ett kubikmeterstort lamprofyrblock av lokal karaktär invid västra
vägkanten av Grodtjärnsvägen.
Blockfyndet visade sig ligga mitt på
en distinkt cirkulär, magnetisk
anomali med cirka 200 meters
radie. Till skillnad från flertalet
andra cirkulära, magnetiska anomalier, så kallade “bulls eyes” sammanfaller den här anomalin inte
med någon cirkulär tjärn eller myr.
Ett kanadensiskt bolag har mutat
in, (har fått undersökningstillstånd)
stora delar av Timrå kommun och
delar in i Ångermanland. I stora
delar av Söråker letar Norsk Hydro
efter mineralet apatit, som innehåller grundämnet fosfor.
Se även avsnittet om Indalsälvens
delta.
