Inför prov i geografi för klass 6 och 7
På provet ska du kunna:
- resonera om hur olika processer som formar och förändrar jordytan går till,
t.ex. jordbävningar, när plattor krockar, eller glider isär m.m.
- dra slutsatser hur människor kan påverkas av t.ex. jordbävningar eller att
jordskorpan är väldigt tunn på sina platser.
- kunna använda geografiska begrepp
- kunna tolka kartor med olika typer av information.
Går du i sjuan ska du även kunna:
- dra slutsatser om människors livsvillkor beroende på klimat och vegetation
- resonera orsaker och konsekvenser av klimatförändringar
- samt dels presentera och dels läsa av information från olika sorters kartor
Bakgrundsinformation
Jordklotets uppbyggnad
Jordklotet har en radie på cirka 6 400 kilometer. En resa till jordens inre är
ungefär lika lång som den längs ytan rakt söderut från Uppsala och nästan till
ekvatorn.
Uppsala ligger 60 kilometer norr om Stockholm. Det är en sträcka som på ett
ungefär motsvarar den förhållandevis tunna jordskorpan, vars tjocklek varierar
mellan 35 och 70 kilometer. Under jordskorpan ligger jordens mantel som är
ungefär 2 900 kilometer tjock.
Kunskapen om jordens uppbyggnad är av naturliga skäl begränsad – det finns
inga direkta observationer av planetens inre. Borrningar och djupa gruvor
sträcker sig normalt bara någon eller några få kilometer ner i jordskorpan, där
temperaturen sätter gränser. Världens djupaste borrhål drevs ned på Kolahalvön
till ett djup av 12 262 meter. Den kunskap som vi idag har bygger till största
delen på information baserad på olika geofysiska mätningar, framför allt
seismiska sådana. I flera fall har det även varit möjligt att undersöka
bergartsfragment som via vulkanutbrott förts upp från manteln.
Kärnan
Jordens kärna består av en inre och en yttre del. Den inre antas vara fast och ha
en temperatur på nära 6 000 °C. Den yttre delen är flytande och har i gränsen
mot den omgivande manteln en temperatur på uppskattningsvis 4 000 °C.
Sannolikt består både den fasta och flytande delen av kärnan av nickelhaltigt
järn.
Manteln
Manteln består huvudsakligen av mörka järn- och magnesiumrika silikatmineral
som pyroxen och olivin. På grund av trycket från överliggande berg har dessa
mineral en tät struktur och hög densitet. Till största delen är manteln fast, eller
mycket trögt flytande - den har plastiska egenskaper. Rörelser i det plastiska
materialet är grunden för plattektoniken.
Källa: http://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/
Jordskorpan
Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek
varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under
haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är
medeltjockleken 35 kilometer.
Plattektonik
Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar
ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten
Pangea som gick i bitar för ca 250 miljoner år sedan.
Det var den tyske geologen Alfred Wegener som år 1912 lade fram teorin att
jordens kontinenter en gång i tiden hade bildat en enda landmassa. Wegener
döpte denna superkontinent till Pangea, som är ett grekiskt ord som betyder "allt
land". Kontinenterna drev sedan långsamt isär under ett hundratals miljoner år.
Denna kontinentaldrift pågår ständigt.
Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av
jordens geologiska puls. Om 250 miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea
återbildas.
Wegeners teori förklarar varför många levande och utdöda växt- och djurarters
spridningsmönster. Många sötvattensfiskar i Sydamerika har till exempel nära
släktingar i Afrika. Det beror på att Afrika har suttit ihop med Sydamerika.
Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera s.k.
kontinentalplattor (ibland även kallade litosfärplattor) som rör sig i förhållande
till varandra. Nu färdas jordens plattor över jordklotet med en hastighet av 1 till
15 centimeter per år.
Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Afrika låg en
gång på Sydpolens plats medan delar av dagens USA låg över Nordpolen.
Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har
sedan vandrat till sin nuvarande plats.
Källa: http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-inre-och-yttrekrafter#
Ny jordskorpa bildas - spridningszon
Ny jordskorpa bildas vid de mittoceaniska ryggarna där uppstigande magma gör
att de oceaniska plattorna pressas ifrån varandra med en hastighet på omkring 1–
5 centimeter per år. Undervattensvulkaner är vanliga vid ryggarna.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mittoceanisk_rygg
Jordbävningar eller Jordskalv
Jorden drabbas av ca 850 000 jordskalv per år. De flesta av dem är så svaga att
bara känsliga mätinstrument, så kallade Seismografer, kan uppfatta dem. Några
få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador.
Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar
plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När
plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.
Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära
två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan.
2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av
en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga
flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan.
Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den
amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (19001985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta
värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 9,0.
Skalan är så konstruerad att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio
gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet
5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5
(10x10).
Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som
märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar
kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel
än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser
tränger upp ur jorden.
I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade
San Andreasförkastningen i Kalifornien. Förkastningen sträcker sig från Alaska
till Kalifornien. Denna djupa spricka i jordskorpan ligger mellan två av jordens
plattor.
Källa: http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-inre-och-yttrekrafter#
Bergskedjor
Bergskedjor och bergskedjebildning
Jordskorpan består av olika plattor som befinner sig i rörelse i förhållande till
varandra med hastigheter på några centimeter om året. Stora bergskedjor bildas i
allmänhet när två stora kontinentplattor kolliderar, eller när flera mindre
kontinentfragment eller vulkaniska öbågar kolliderar med en större kontinent.
Vid sådana kollisioner pressas jordskorpan ihop, så att berggrunden veckas och
deformeras och stora sjok, s.k. skollor, skjuts upp på varandra. Det sker också en
förtjockning av jordskorpan mot djupet, så att höga bergskedjor får djupa rötter
neråt i manteln, ungefär som isberg vars huvuddel befinner sig under vattenytan.
Allteftersom material eroderas från bergskedjans ovansida får rötterna
bergskedjan att stiga uppåt, likt en kork som pressats ner i vatten, till dess att
bergskedjan jämnats ut och jordskorpan återfått normal tjocklek.
Källa: http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-inre-och-yttrekrafter#
Djuphavsgravar
Djuphavsgravar kan uppstå när två havsplattor trycks mot varandra. Den ena
trycks ned under den andra. Den övre kan då bilda en ögrupp, medan det ligger
en djuphavsgrav precis i kanten där den undre plattan pressas nedåt.
Vulkaner
Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens
flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva.
De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är
översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner
ligger i ”Eldringen”. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet
längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter
kontinentalplattorna ihop.
Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre
öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur
öppningen, som är en spricka i berggrunden.
Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och
1 200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava.
Olika vulkaner
Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är
lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett
lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii.
De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande
och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna kan ha våldsamma utbrott.
Källa: http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-inre-och-yttrekrafter#
En tredje sort kallas stratovulkaner. De får utbrott med omväxlande lavafontäner
och aska. Vulkankäglan byggs på av asklager och lavalager.
Bergarter
Bergarter är uppbyggda av ett eller flera mineral, som bildar ett mönster av korn
av olika färg och storlek. Utifrån det sätt de bildas indelas bergarterna i
huvudgrupperna magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Bergarterna
ingår i naturens kretslopp och kan genom geologiska processer övergå från en
bergart till en annan.
Sedan de tidiga mänskliga kulturerna har människan använt metaller som
utvinns ur mineral i berggrunden. Med malm menar man en bergart som
innehåller så mycket metaller att den är värd att bryta ur ekonomisk synvinkel.
Magmatiska bergarter
Magmatiska bergarter bildas från magma, antingen på djupet i jordskorpan eller
ur en lava som runnit ut på jordytan. Gångbergarter där magman stelnat i en
gång eller spricka i jordskorpan intar en mellanställning.
Dessa bergarter har ofta ett massformigt ”prickigt” utseende, med
millimeter- eller ibland centimeterstora olikfärgade mineralkorn, medan andra är
mycket finkorniga, som en tät homogen massa, ibland dock med större strökorn
av olika mineral.
Exempel på magmatiska bergarter är granit, gabbro, diabas, porfyr och basalt.
Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter bildas genom avsättning och cementering av lösa
sediment, vanligen på havsbottnen. Ofta har de en lagrad eller skiktad struktur.
Exempel på sedimentära bergarter är sandsten, lerskiffer och kalksten.
Metamorfa bergarter
Metamorfa bergarter är bildade genom omvandling och omkristallisation av
sedimentära eller magmatiska bergarter vid höga tryck och temperaturer djupt
nere i jordskorpan. Oftast har de en skiffrig eller gnejsig (bandad eller ådrad)
struktur.
Exempel på metamorfa bergarter är gnejs, amfibolit, glimmerskiffer, kvartsit
och marmor.
Mineraler
Mineral är uppbyggda av ett eller, vanligen, flera olika grundämnen och har
bestämd kemisk sammansättning och kristallstruktur. Bergarterna i sin tur består
av blandningar av ett eller flera mineral. Det finns ungefär 4400 kända mineral,
men bara en handfull är vanligt förekommande och bygger upp de flesta
bergarter.
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer.713
2.html
Vittring
Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika
slag: mekanisk och kemisk vittring.
Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning.
Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan
fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen
stenen.
Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt
kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas
sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.
Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder
kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor.
Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.
Erosion
Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden
Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i Nordkina
med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten
lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i
havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock
mur som gick 23 varv runt jorden.
När glaciärerna rör på sig så tar också dessa med sig löst material och ibland
även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.
Källa: http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/jordens-inre-och-yttrekrafter#
Klass 7
Klimat och vegetationszoner
Vi har stora temperaturskillnader på jorden. Den största anledningen har att göra
med solens strålar mot jorden. När solens strålar har kort väg att gå och ett litet
område att värma upp så blir det varmare, t.ex. vid Ekvatorn. När solens strålar i
stället ska värma upp ett större område och strålarna har längre väg till området
blir det kallare, t.ex. vid polerna. Jordens lutning påverkar också temperaturer
och ger framför allt årstider som blir mer markanta ju närmre polerna vi
kommer. Andra faktorer som påverkar temperaturer är vindar, strömmar och
höjdskillnader. För varje 100 m. vi kommer upp sjunker temperaturen med 0,6
C. Alla faktorer tillsammans ger oss olika klimatzoner på jorden.
Vid Ekvatorn finns den tropiska zonen som följs av den subtropiska zonen.
Därpå följer den tempererade zonen och vi avslutar vid polerna med den polara
zonen. Inom de olika klimatzoner finns olika vegetationszoner. Vi förenklar
denna uppdelning och tittar på klimat- och vegetationszoner på jorden. Vi börjar
vid Ekvatorn och rör oss mot Nordpolen.
Tropisk zon; Regnskog Här är det mycket hög luftfuktighet och mycket
beväxt. Savann Här finns det träd, buskar och gräs. Detta område präglas av
regn- och torrperioder.
Subtropisk zon; Det blir torrare nu. Här blir regn- och torrperioder mer
markanta. Stäpp Här växer det mest låga buskar och gräs. Halvöken torrt
och mest gräs. Öken Det finns både sand- och stenöknar. Ofta tänker vi öknar
varma och torra men det finns även kalla öknar. Det finns ett fåtal buskar,
speciellt anpassade för torrt klimat. Lokalt hittar vi buskklimat,
Tempererad zon; Lövskog Barrskog/Taiga
Polar zon; ofta permafrost, dvs. alltid tjäle i marken. Det gör att det inte kan
växa annat än låga växter. Tundra låga buskar och växter, den påminner om
stäppen. Inlandsis/glaciärer Istäckta områden som stora isar eller mer lokalt i
form av glaciärer.
Källa: http://beta.studi.se/discipline/36821/course/38297/lesson/38453
Klimatförändringen
Redan idag ser vi hur de biologiska systemen påverkas av den ökande
temperaturen. Förändrade nederbördsförhållanden, mer extrema
väderförhållanden, en ökad intensitet hos cykloner och snabb avsmältning av
glaciärer, detta och mycket mer påverkar ekosystemen runt om i världen.
Självfallet har detta även en stor inverkan på oss människor. Hårdast slår det
mot dem som har bidragit minst till den rådande situationen, fattiga människor i
utvecklingsländer.
Det råder ingen enighet om hur stor klimatförändringen kan komma att bli till
följd av utsläpp av växthusgaser, men redan idag beräknas den globala
medeltemperaturen öka med minst 0,1 grad per årtionde. Effekterna av
klimatförändringen är svåra att förutspå, dels på grund av komplexiteten i
klimatsystemen där återkopplingseffekterna är svåra att förutse, samt variationer
på lokal nivå, men de flesta forskare är eniga om vissa effekter:
En högre andel vattenånga i den nedre atmosfären leder till att
nederbörden på jorden ökar med 1,5 - 2,5 % för varje grad
genomsnittstemperaturen på jorden ökar.
Havsnivåerna kommer att öka, under de närmaste hundra åren kan det
röra sig om en höjning med 50 cm. Detta bör inte ses som en övre gräns
då stor osäkerhet råder kring takten på avsmältingen hos flera stora
glaciärer.
Ökad torka och vattenbrist i områden där vattenresurserna redan är begränsade.
Tryggad livsmedelsförsörjning och klimatförändringen
Klimatförändringen påverkar i stor utsträckning levnadsvillkoren för människor
som är beroende av jordbruk, fiske och skogsbruk. I takt med att klimatet
förändras, med bland annat ökade översvämningar och svår torka, ökar risken
för förlust av skördar och boskap. Det innebär ett hot mot
livsmedelsförsörjningen. Stigande havsnivåer och varmare vattentemperaturer
försämrar också människors möjligheter att erhålla protein från fisk- och
skaldjur.
Jordbruket och klimatförändringen
Klimatet har stor inverkan på jordbruket och samtidigt
påverkar jord- och skogsbruk klimatet genom att släppa ut stora mängder
växthusgaser. Exempelvis frigör skogsavverkning koldioxid, risodlingar släpper
ut metangas och användning av gödsel orsakar utsläpp av dikväveoxid. Totalt
sett står jordbruket för 13,5 procent och skogsbruket för 17,4 procent av de
totala utsläppen av växthusgaser. Människors snabbt ökande konsumtion av kött
och mejeriprodukter leder till ökad boskapshållning och kraftigt ökade
växthusgaser. Utsläppen från boskap står för 65 procent av den
människorelaterade produktionen av dikväveoxid, vilken har 296 gånger högre
global värmepotential än koldioxid.
Klimatförändringen kan innebära att odlingslandskapet förändras och den ökar
även risken för att växt- och djursjukdomar sprids, därför är bevarandet av den
biologiska mångfalden viktig. En höjning av havsnivån är ett stort problem för
tätbefolkade kustområden och öar.
Källa: http://www.fao.org/liaison/nordic/62115/se/
Geografiska data
Geodata är beskrivningar av allt som har ett geografiskt läge. Det kan vara
byggnader, sjöar och vägar men också vegetation och befolkning. Allt som går
att lägesbestämma, helt enkelt.
Lantmäteriet fotograferar och laserskannar från flygplan, mäter på marken och
samverkar med kommuner och myndigheter för att samla in grundläggande och
tillförlitliga geodata.
Företag, myndigheter och allmänhet får sedan tillgång till informationen, till
exempel i form av kartor och bilder. http://factlab.com/#lo=1
Du förväntas både kunna läsa av information från kartor, och skapa egna kartor
med hjälp av bakgrundsinformation.
Ex 1.
1. Vad visar kartan?
Svar: Kartan visar ett område som heter Kulla. En bondgård ligger i slutet
av en väg. På gården finns en större byggnad, tre medelstora och två
mindre byggnader. Vägen sträcker sig norrut och passerar ytterligare hus.
Väster om bondgården löper en kraftledning i nord nordvästlig riktning.
Öster om gården finns en höjd. Backen som leder upp på höjden är ganska
brant, då höjdkurvorna ligger tätt ihop nära gården. Toppen av höjden
finns i kartans östra del. På höjden är en punkt markerad med en runa ”R”,
vilket står för fornlämning. I det nordvästra hörnet av kartan löper ett
vattendrag.
Ex 2
Skapa en karta utifrån följande information: I Pakistan ligger andelen personer
som kan läsa och skriva på 55%, i Afghanistan ligger siffran på 18%. I Indien är
siffran 62%, Nepal 59%, Bhutan 53% och Bangladesh 56%. Presentera
informationen på blindkartan.
