kriterier för vitsordet 8 vid slutbedömningen - Kotka

1
Kotka Svenska Samskola
ÄMNES- OCH KURSBESKRIVNINGAR FÖR ÅRSKURSERNA 7 - 9
1.
MODERSMÅL OCH LITTERATUR
Modersmålets främsta uppgift är att lära varje ny generation barn att läsa och skriva.
Undervisningen utvecklar läsfärdigheten så att vi förstår vad vi läst och kan utnyttja det på ett
ändamålsenligt sätt. Undervisningen i ämnet strävar till att hjälpa eleverna utveckla självständiga
läsvanor. Den lär också ut grunderna för strukturen av det svenska språket, vilket även stöder
studier i andra språk.
Genom att behärska modersmålet når vi språklig säkerhet, så att vi vågar, vill och kan uttrycka oss
naturligt och frimodigt i tal och skrift.
ARBETSMETODER: Undervisningen strävar till att utnyttja mångsidigt olika arbetsmetoder.
Arbetsmetoder som poängterar elevernas egen aktivitet är viktiga för aktiv inhämtning av kunskap.
INTEGRATIONSBLOCK: Finska, engelska, tyska, historia, biologi, geografi, fysik, kemi,
religion
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
MOG1
Kurs
Kommunikation
och informahetion
använda
Mål
Eleven
 kan skapa ett positivt
kommunikationsklimat
 utvecklar sina färdigheter att söka och använda information och
tillgodogöra sig olika
slag av källor
 blir van vid att planera
och strukturera sin
kommunikation i tal
och skrift
 framför och motiverar
egna åsikter och kommenterar andras
 blir medveten om mottagarens, situationens
och mediernas roll vid
textproduktion
 kan referera läst
litteratur
Innehåll
Interaktion
- kommunikation enligt situationens
krav på stilnivå och språkvariant
Informationssökning
- planera, välja, strukturera informationssökningen, välja, strukturera och
presentera material.
Textförståelse
- analysera och bedöma faktatexter,
komprimera textinnehåll, skilja material som baserar sig på värderingar
från faktabaserade texter.
Skriva och tala
- öva kommunikationsfärdigheter och
personliga uttryckssätt i ett funktionellt sammanhang, reflektera över
och bearbeta information.
Litteraturläsning
- läsa litteratur
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 uttrycker sig muntligt ensam och i
grupp och strävar efter att få
kontakt med sin publik
 kan jämföra olika slags texter
 vågar och kan uttrycka sin egen
läsartext, fundera över textens
betydelse och överensstämmelse
med egna tankar och erfarenheter
 kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt
förmedlad information som informationskällor och ta fram väsentlig
information också i källor med
delvis motstridig information
 kan utnyttja litteratur som informationskälla
 läser och refererar en bok, enligt
överenskommelse
Åk 7
MOG2
Litteratur
Eleven
 utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken
förförståelse som krävs
för att kunna läsa, lyssna
till och bearbeta olika
slag av texter
Textförståelse
- förstå och bilda egna uppfattningar då
man lyssnar
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
ifrån erfarenheter i texten och från
egna erfarenheter
 kan läsa (långa) texter och hela
böcker och använder en ändamålsenlig lässtrategi. Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda
detaljer i texten
 kan granska fiktiva texters inne-
2
Åk
Kurs
Mål
 kan planera och strukturera tal och skrift
 ökar och fördjupar sitt
läs- och litteraturintresse
genom att läsa skönlitteratur
Innehåll
Skriva och tala
- målinriktad med textproduktion
Språk, litteratur och kultur
- läsa gemensamma och valfria romaner och ungdomsböcker samt dikter,
noveller och annan kortprosa.
Kriterier för vitsordet 8
håll och form och har tillägnat sig
ett metaspråk för textiakttagelser
på den nivå som motsvarar elevens
åldersgrupp
 kan föra en dialog med såväl
fiktiva texter som saktexter
 bekantar sig med olika
kulturer genom litteratur,
teater och medier, utvecklar sin etiska medvetenhet och får estetiska
upplevelser
 refererar läst litteratur
- stifta bekantskap med epik i form av
noveller, romaner, sagor, myter,
science fiction samt med drama och
nyare och äldre lyrik och folklore
- lära känna olika litterära stilriktningar
Litteraturläsning
- läsa litteratur
 kan producera många olika slags
fiktiva texter
 finner intressant läsning och
kunskap bland skönlitteratur
 kan beskriva sig själv som läsare
och presentera sina favoritböcker
och –författare
 har läst utdrag ur olika genrer
 känner till de skönlitterära huvudgenrerna, olika stilriktningar och
en del klassiska verk
 kan reflektera över litteratur, samt
dela sina upplevelser med andra
 läser och refererar två böcker,
enligt överenskommelse
Åk 7
MOG3
Språk
Eleven
 utvecklar sitt ordförråd
funktionellt
 utvecklas till en textförfattare med mångsidigt
ordförråd som i tal och
skrift kan använda sina
kunskaper om språket
 får grundläggande kunskaper om svenska språket: struktur, grammatik, språkvård och språkhistoria
 utvecklar tolerans mot
språklig variation och
olika språk
Skriva och tala
- experimentera med ord, meningar och
satser i skriftlig och muntlig form
- utforska språket experimentellt, genom drama och lek
- använda standardspråk både i tal och
skrift
- öva rättskrivning i funktionella sammanhang
- språkvård och normer för talat och
skrivet standardspråk (skiljetecken
och rättstavning)
Språkets funktion, struktur och
form
- principerna för satsbyggnad: ordföljd, struktur, sats och mening
Eleven
 kan göra en del språkliga
iakttagelser om saktexter och vid
iakttagelserna använda sig av
inlärda begrepp
 känner till ordklassindelning, böjningssystem och kan laborera med
språket
 kan skriva någotsånär felfritt och
förstår innebörden av en språklig
norm. Språkstrukturer, interpunktion och ortografi är i huvuddrag
korrekta
Språk, litteratur och kultur
 har någon kännedom om svenska
språkets variation och utveckling
Åk 8
MOG4
Tala och
skriva
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 utvecklar större säkerhet
i kommunikationen och
medvetenhet om olika
situationers krav
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
 utvecklar sina färdigheter att söka och använda
information och tillgodogöra sig olika slag av
källor
 utvecklas till en aktiv
och reflekterande lyssnare
Att producera och bruka
olika slags texter
 utvecklas till en textförfattare med mångsidigt
ordförråd och personlig
stil som i tal och skrift
kan använda sig av sina
kunskaper om språket
Interaktion
- diskutera, föra en dialog mot ett
bestämt mål i olika situationer
Textförståelse
- öva sig i att förstå och bilda egna
uppfattningar då man lyssnar
Skriva och tala
- arbeta process- och målinriktat med
textproduktion
- sammanställa och presentera ett
arbete utgående från egna erfarenheter
Språk, litteratur och kultur
- läsa, analysera, reflektera över och
gestalta skönlitteratur samt bekanta
sig med teater och film
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 känner till de viktigaste skillnaderna
mellan
talspråk
och
skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen.
Detta gäller speciellt förmågan att
byta ut det egna privatspråket mot
ett mera offentligt språk (standardspråk)
 visar respekt för andra talare,
accepterar olika åsikter och kan
delta i en diskussion på ett
konstruktivt sätt
Att producera och bruka olika
slags texter
 kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så
att tankegången i texten är lätt att
följa
 kan producera olika slags sak-
3
Åk
Kurs
Mål
 framför och motiverar
sina åsikter och kommenterar andras
 planerar och strukturerar sin kommunikation
i tal och skrift
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
texter
Språk, litteratur och
kultur
 ökar och fördjupar sitt
läs- och litteraturintresse
genom att läsa skönlitteratur från Finland,
Norden och andra länder
Åk 8
MOG5
Medier
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
Eleven
 utvecklar sina färdigheter att söka och använda
information och tillgodogör sig olika slag av
källor
 utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken
förståelse som krävs för
att kunna läsa, lyssna till
och bearbeta olika slag
av texter
Att producera och bruka
olika slags texter
 blir medveten om mottagarens, situationens och
mediernas roll vid textproduktion
Språk, litteratur och
kultur
 ökar och fördjupar sitt
läs- och litteraturintresse
genom att läsa skönlitteratur
 får en uppfattning om
hur texter och medier har
makt att skapa bilder och
tankar, forma människors världsbild och
påverka deras val
 bekantar sig med olika
kulturer genom litteratur,
teater och medier och
därmed utvecklar sin
etiska medvetenhet och
få estetiska upplevelser
Litteraturläsning
 kan referera litteratur
Åk 8
MOG6
Språkanalys
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
Eleven
 utvecklar sitt ordförråd
funktionellt
Att producera och bruka
olika slags texter
 utvecklas till en textför-
Interaktion
- förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt samt förhållandet mellan kommunikationens
syfte och olika kommunikationssätt
Informationssökning
- göra anteckningar och öva sig i att ge
enkla källhänvisningar
- söka information i olika källor och
bedöma tillförlitligheten i olika
texter
Textförståelse
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
från erfarenheter i texten och från
egna erfarenheter
- analysera och bedöma faktatexter, att
komprimera textinnehåll, att skilja
material som baserar sig på värderingar från faktabaserade texter
- analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i
medietexter
Skriva och tala
- producera texter för olika målgrupper, både för hand och med ordbehandlingsprogram
- reflektera över och bearbeta information
Språkets funktion, struktur och
form
- betrakta texter som helheter: deras
struktur, syfte och användning
Språk, litteratur och kultur
- läsa, analysera, reflektera över och
gestalta skönlitteratur samt bekanta
sig med teater och film
- känna igen icke-fiktiva textgenrer
- läsa gemensamma och valfria romaner och annan konstprosa
Litteraturläsning
- läsa litteratur
Textförståelse
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
från erfarenheter i texten och från
egna erfarenheter
Skriva och tala
- experimentera med ord, meningar och
satser i skriftlig och muntlig form
Att tillägna sig, tolka och bruka
olika slags texter
Eleven
 kan läsa medie- och webbtexter,
och använder en ändamålsenlig
lässtrategi. Eleven förstår både
textens syfte och grundidé och
betydelsen av enskilda detaljer i
texten
 kan känna igen värdepåståenden
 kan föra en dialog med såväl
fiktiva texter som saktexter
Att producera och bruka olika
slags texter
 kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt
förmedlad information som informationskällor och ta fram väsentlig
information också i källor med
delvis motstridig information
 känner till olika typer av
medietexter, speciellt nyheter,
reklam och artiklar av olika slag,
samt kan förhålla sig analytiskt och
kritiskt till dessa
 kan producera sin text både för
hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja
informationsteknik och medier
Språk, litteratur och kultur
 finner intressant läsning och
kunskap i olika medier
 kan reflektera över film samt dela
sina upplevelser med andra
Litteraturläsning
 läser och refererar en bok enligt
överenskommelse
Att tillägna sig, tolka och bruka
olika slags texter
Eleven
 kan göra en del språkliga
iakttagelser om saktexter och vid
iakttagelserna använda sig av
inlärda begrepp
 känner till satsanalys inklusive
4
Åk
Kurs
Mål
fattare med mångsidigt
ordförråd och personlig
stil som i tal och skrift
kan använda sig av sina
kunskaper om språket
Språk, litteratur och
kultur
 lär sig grundläggande
kunskaper om svenska
språket, dess struktur och
grammatik, språkvård,
språkhistoria, varieteter
och utveckling.
 ökar och fördjupar sitt
läs- och litteraturintresse
genom att läsa skönlitteratur
Innehåll
- använda standardspråk både i tal och
skrift
- behärska skillnaderna mellan tal- och
skriftspråk
- lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk
Språkets funktion, struktur och
form
- undersöka principerna för satsbyggnad i det svenska språket med fokus
på ordföljd, struktur, sats och mening
- ordval, ordbetydelser och olika stilnivåer
Språk, litteratur och kultur
- läsa dikter samt gemensamma och
valfria romaner
Kriterier för vitsordet 8
ordföljdsprincipen
och
kan
laborera med språket
Att producera och bruka olika
slags texter
 har tillräckligt stort ordförråd och
ett ändamålsenligt ordval
Åk 8
MOG7
Debatt
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 utvecklar social kompetens i klassrums- och
studiesituationer
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
 utvecklas till en textförfattare med mångsidigt
ordförråd och personlig
stil som i tal och skrift
kan använda sig av sina
kunskaper i språket
 framför och motiverar
sina åsikter och kommenterar andras
 blir medveten om mottagarens och mediernas
roll vid textproduktion
Interaktion
- förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt samt förhållandet mellan kommunikationens
syfte och olika kommunikationssätt
- öva sig i att diskutera, föra en dialog
mot ett bestämt mål och föra dialog i
olika situationer
Informationssökning
- reflektera över och bearbeta den samlade informationen under processens
gång
Textförståelse
- öva sig i att förstå och bilda egna
uppfattningar då man lyssnar
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
från erfarenheter i texten och från
egna erfarenheter
Skriva och tala
- öva kommunikationsfärdigheter och
personliga uttryckssätt funktionellt
- arbeta process- och målinriktat med
textproduktion
Språk, litteratur och kultur
- läsa gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 visar respekt för andra talare,
accepterar olika åsikter och kan
delta i en diskussion på ett
konstruktivt sätt
 tar emot och utnyttjar respons på
egna texter för att utveckla sina
egna färdigheter och kan också ge
andra konstruktiv respons och
arbeta både enskilt och i grupp
Att tillägna sig, tolka och bruka
olika slags texter
 vågar och kan uttrycka sin egen
läsartext, fundera över textens
betydelse och överensstämmelse
med egna tankar och erfarenheter
Att producera och bruka olika
slags texter
 kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt
muntligt förmedla information som
informationskällor och ta fram
väsentlig information också i
källor med delvis motstridig
information
Åk 9
MOG8
Språkvård
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
Eleven
 utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken
förståelse som krävs för
att kunna läsa, lyssna till
och bearbeta olika slag
av texter
 utvecklar sitt ordförråd i
funktionella
sammanhang
Att producera och bruka
olika slags texter
 utvecklas till en textförfattare med mångsidigt
ordförråd och personlig
stil som i tal och skrift
Interaktion
- öva sig i att kommunicera enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant
Språkets funktion, struktur och
form
- öva kommunikationsfärdigheter och
personliga uttryckssätt funktionellt
- experimentera med ord, meningar och
satser i skriftlig och muntlig form
- behärska skillnaderna mellan tal- och
skriftspråk
- lära sig en del om språkvård och
normer för talat och skrivet standardspråk
- använda standardspråk både i tal och
skrift
Språk, litteratur och kultur
Att tillägna sig, tolka och bruka
olika slags texter
Eleven
 gör enstaka talspråkliga, dialektala
eller finskpåverkade uttryck kan
förekomma
Språk, litteratur och kultur
 känner till svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon
mån jämföra svenska med andra
språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande
språk som eleven får undervisning
i, kan använda språkliga hjälpmedel
5
Åk
Kurs
Mål
kan använda sig av sina
kunskaper om språket
 planerar och strukturerar
sin kommunikation i tal
och skrift
Innehåll
- känna till centrala litteraturhistoriska
begrepp såsom diktjaget, metafor,
symbol, vers, strof, rim, allitteration
- stifta bekantskap med nyare och äldre
lyrik och folklore
Kriterier för vitsordet 8
Språk, litteratur och
kultur
 lär sig grundläggande
kunskaper om svenska
språket, dess struktur och
grammatik, språkvård,
språkhistoria, varieteter
och utveckling
 utvecklar tolerans mot
språklig variation och
olika språk
Åk 9
MOG9
Världslitteraturen
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
Eleven
 stärker sina färdigheter i
att tolka och utvärdera
texter och utvecklas till
en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare
 utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken
förförståelse som krävs
för att kunna läsa, lyssna
till och bearbeta olika
slag av texter
 utvecklar sina färdigheter att söka och använda
information och tillgodogöra sig olika slag av
källor
Att producera och bruka
olika slags texter
 blir van vid att planera
och strukturera sin kommunikation i tal och
skrift
Språk, litteratur och
kultur
 ökar och fördjupar sitt
läs- och litteraturintresse
genom att läsa skönlitteratur
Textförståelse
- behandla det lästa på olika sätt:
författar- och textorienterade analyser samt läsarorienterade analyser
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
från egna erfarenheter i texten och
från egna erfarenheter
Skriva och tala
- arbeta process- och målinriktat med
textproduktion
- reflektera över, bearbeta informa tion
Språkets funktion, struktur och
form
- betrakta texter som helheter: deras
struktur, syfte och användning
Språk, litteratur och kultur
- läsa, analysera, reflektera över och
gestalta skönlitteratur samt bekanta
sig med teater och film
- läsa gemensamma och valfria romaner, dikter, noveller och annan
kortprosa
- stifta bekantskap med epik i form av
noveller, romaner, myter och science
fiction
- känna till centrala litteraturanalytiska
begrepp såsom intrig, motiv, tema.
berättarperspektiv
- lära känna olika litterära stilriktningar
Att tillägna sig, tolka och bruka
olika slags texter
Eleven
 komprimerar och tolkar textinnehåll samt drar slutsatser, reflekterar
över det lästa samt över textens
form
 kan granska fiktiva texters innehåll
och form och har tillägnat sig ett
metaspråk för textiakttagelser på
den nivå som motsvarar elevens
åldersgrupp
Språk, litteratur och kultur
 motiverar sina egna litteraturval
 läser både inhemsk, svensk och
nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och som utdrag
i olika genrer
 känner till de skönlitterära huvudgenrerna inom världslitteraturen
 reflekterar över litteratur och dela
sina upplevelser med andra
 läser en bok
Åk 9
Kultur
och
identitet
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 visar tolerans gentemot
olika synsätt och sätt att
delta i kommunikationen
Att tillägna sig, tolka och
bruka olika slags texter
 utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken
förförståelse som krävs
för att kunna läsa, lyssna
till och bearbeta olika
slags texter.
Interaktion
- öva sig i att diskutera, föra en dialog
mot ett bestämt mål och föra dialog i
olika situationer
Textförståelse
- reflektera över det egna läsandet och
betydelsen av det man läst utgående
från erfarenheter i texten och från
egna erfarenheter.
- analysera och bedöma faktatexter, att
komprimera textinnehåll, att skilja
material som baserar sig på värderingar från faktabaserade texter.
Interaktionsfärdigheter
Eleven
 vågar och kan ta till orda i en
diskussion, visar förmågan till
aktivt lyssnande och kan anknyta
till andra diskussionsdeltagares
yttranden
Att producera och bruka olika
slags texter
 har stort ordförråd, ändamålsenligt
ordval, men enstaka talspråkliga,
dialektala eller finskpåverkade
uttryck kan förekomma
MOG10
6
Åk
Kurs
Mål
 stärker sina färdigheter i
att tolka och utvärdera
texter, utvecklas till en
aktiv och reflekterande
läsare och lyssnare.
Innehåll
- analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i
medietexter
- förstå sambandet mellan text och
mottagare: dolda attityder i texter,
texters makt och påverkan
Att producera och bruka
olika slags texter
 framför och motiverar
sina åsikter och kommenterar andras
 blir van vid att planera
och strukturera sin kommunikation i tal och
skrift
 blir medveten om mottagarens, situationens och
mediernas roll vid textproduktion.
Språk, litteratur och
kultur
 bekantar sig med olika
kulturer genom litteratur,
teater och medier och
därmed utveckla sin
etiska medvetenhet och
få estetiska upplevelser
 utvecklar tolerans mot
språklig variation och
olika språk.
Skriva och tala
- producera texter för olika målgrupper, både för hand och med ordbehandlings- program.
Språkets funktion, struktur och
form
- betrakta texter som helheter: deras
struktur, syfte och användning
Språk, litteratur och kultur
- granska social, geografisk och situationsbunden variation i det svenska
språket
- få grundläggande kunskap om den
språkliga situationen i Finland och
Norden och i ett globalt och ett
individuellt perspektiv.
- stifta bekantskap med epik i form av
drama
- känna till centrala litteraturanalytiska
begrepp såsom akt, scen, dialog, monolog, replik
- känna igen centrala icke-fiktiva textgenrer
Kriterier för vitsordet 8
 kan göra iakttagelser och reflektera
över sig själv som läsare, talare
och skribent och kan anpassa sin
språkform efter situationens krav
samt utnyttja sina kunskaper om
skillnaden mellan talat och skrivet
språk.
Språk, litteratur och kultur
Eleven
 har läst både inhemsk, svensk och
nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och som
utdrag i olika genrer
 känner till några centrala verk
inom inhemsk och nordisk
litteratur
 kan reflektera över teater
 har någon kännedom om svenska
språkets variation och utveckling
och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och
förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala,
politiska och historiska faktorer
 kan utgående från sina kunskaper
förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra
språk i en mångkulturell språkgemenskap
 kan reflektera över svenskan i
Finland som en del av den
nordiska språkgemenskapen och i
ett mera globalt perspektiv samt
förstår språkets och modersmålets betydelse för människan.
7
2.
FINSKA (A 2-språk, modersmålinriktad)
I undervisningen i finska i årskurserna 7 – 9 lär sig eleven utvidga den ord- och uttrycksförmåga
som uppnåtts på årskurserna 3 - 6. Eleven känner till förutsättningarna för framgång i studier och
arbetsliv och förstår vikten av samarbete och kontakter mellan språkgrupperna. Eleven kan tillämpa
sina kunskaper och möjligheter att ta del av och medverka samhälls-, kultur- och föreningslivet.
Studierna i finska syftar till att introducera eleverna i den finska kulturen, naturen och litteraturen.
ARBETSMETODER: Lärarledd undervisning, högläsning, tystläsning, diskussion, par- och
grupparbete och individuellt arbete
INTEGRATIONSBLOCK: Modersmål, historia, geografi och biologi och datateknik
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
FIG1
Kurs
Bekantskaper
och umgängesseder
Mål
Eleven
 lär sig ord och yttryck
som behandlar kontakterna mellan de nya
eleverna på åk 7, människorelationer och
känslor, teater och teknik
Innehåll
Tal:
- förbättra, utveckla och variera
sitt språk i tal samt att hålla
föredrag
Läsförståelse:
- läsa ett antal finska ungdomsböcker och hålla bokpresentationer
Skrivning:
- skriva uppsatser och särskilja
mellan tal- och skriftspråk
Kriterier för vitsordet 8
Eleven skall kunna
 plurarböjningen
 aktiva och passiva
verbformerna
 iaktta språkvård
 skriva uppsatser
Åk 7
FIG2
Natur och
kultur
Eleven skall
 fördjupa sina kunskaper
om Finland natur och
geografi samt bekanta
sig med finska språkets
släktspråk, slang och
skriftspråk, Kalevala
och finska sägner
Tal:
- samtala och hålla föredrag
naturligt och nyanserat på
finska
Läsförståelse:
- läsa texter om natur, närmiljö,
geografi och kända finska
konstnärer
Skrivning:
- skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt
finska
Eleven skall kunna
 olika modus
 svårare böjningstyper
 iakta språkvård
Eleven
 tillämpar ord och
uttryck som handlar om
skolan, eleverna och
lärarna, vänner och släkt
samt relationerna skola,
fritid och hobbyer
Tal:
- samtala och uttrycka sig
naturligt och nyanserat på
finska
Läsförståelse:
- läsa ungdomsböcker och läsa
även längre och svårare saktexter om händelser och
information om närmiljön
Eleven skall kunna
 alla infinitivformer och
participer
 iakta språkvård
 skriva uppsatser
ÅK 8
FIG3
Människor i
vår närhet
skriva uppsatser
8
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Skrivning:
- skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt
finska
ÅK 8
FIG4
Allmänbildning
Eleven
 sammanställer översikter
och presentationer om
finsk litteratur, finsk
idrott samt finska
ordspråk, dialekter och
slang
Tal:
- lära sig göra intervjuer och att
hålla fördrag
Läsförståelse:
- behandling av texter om olika
yrken, service, trafik, kända
finländare samt andra allmänbildande texter och kan följa
händelser och aktuella frågor i
samhället via massmedierna
Eleven skall kunna
 adjektivens och
adverbens komparation
repeteras
 uppsatsskrivning
Skrivning:
- skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt
finska
ÅK 8
FIG5
Mode, hälsa
och mat
Eleven
 lär sig tips och råd i matlagning och skönhetsvård, mode förr och nu
samt kan diskutera hälsa
och sjukdom
Tal:
- konversera på ett intressant
och modernt sätt om mode,
matlagning och hälsa
Eleven skall kunna
 pronomina, räkneord
och deras böjning
 uppsatsskrivning
Läsförståelse:
- behandling av texter om
ovannämnda ämnen och
utökande av ordförråd om
ämnena i fråga
Skrivning:
- skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt
finska
ÅK 8
FIG6
Finsk konst,
musik och
design
Eleven
 erhåller kunskap om
Finlands konstnärer.
hantverk och fabriksprodukter, populärmusik
och sångare
Tal:
- kunna presentera på ett
intressant och fängslande sätt
finländska konstnärer, konstverk, hantverk osv.
Läsförståelse:
- läsning av finska böcker och
för åldern lämplig litteratur
samt kan berätta något om det
speciellt finska kulturarvet i
litteraturen, konsten och
musiken
Skrivning:
- skriva uppsatser och referat
på korrekt finska
Eleven skall kunna
 unipersonella verb
 språkvård och
igenkännande av
felaktigheter i språket
 skriva uppsatser och
referat
9
Åk
ÅK 9
FIG7
Kurs
Ungdom
Mål
Eleven
 behandlar frågor om
kärlek, vänskap,
människorelationer,
ansvar, rättigheter och
skyldigheter och steget
till ett vuxet liv
Innehåll
Tal:
- kunna diskutera intelligent
och sakligt frågor om kärlek,
vänskap, människorelationer…
Kriterier för vitsordet 8
Eleven skall kunna
 bisatser och
satsmotsvarigheter
 uppsatsskrivning
Läsförståelse:
- kunna följa händelser och aktuella frågor i samhället både
på svenska och finska via
massmedierna samt redogöra
för och ta ställning till det
eleven läst eller hört
Skrivning:
- skriva uppsatser och redogörelser om aktuella händelser
på korrekt finska
ÅK 9
FIG8
Ett liv efter
skolan
Eleven
 behärskar ord och
uttryck i anslutning till
livet efter grundskolan,
yrkesval, arbetet hemma
och utomlands
Tal:
- hålla formella och informella
tal vid fester och högtidliga
tillfällen samt att kunna umgås
fritt och ledigt med obekanta
personer
Läsförståelse:
- kunna självständigt läsa invecklade texter på flera sidor,
som skrivits för olika ändamål
Eleven skall kunna
 språkriktighetsfrågor av
olika slag
 skriv- och förkortningsregler
 disponera, bearbeta och
korrigera texter
Skrivning:
- skriva uppsatser och redogörelser på korrekt finska om
planerna efter grundskolan
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga):
Hörförståelse: B2.1
Tal: B2.1
Läsförståelse: B2.1
Skrift: B1.2
10
3.
ENGELSKA (A 1-språk)
Undervisningen i engelska (A1-språk) i årskurserna 7 - 9 utvecklar elevernas färdigheter att utrycka
sig i tal och skrift. De kan exempelvis knyta personliga kontakter med engelskspråkiga personer och
skriva brev eller e-mail till en utländsk brevvän. Studierna i engelska ger insikt i skillnaderna
mellan den egna kulturen och kulturen hos de folk som talar engelska. Kunskaperna i engelska ger
eleverna en breddad allmänbildning, kännedom om levnadsförhållanden och sedvänjor i engelskspråkiga länder samt utgör ett verktyg med vilket eleverna själva kan inhämta ny kunskap.
Dessutom kan eleven söka information om engelskspråkiga länder och ta fram grammatik- och
textförståelseövningar från Internet. Lärarens språk är i första hand engelska.
ARBETSMETODER: Dialogundervisning i helgrupp, par- och grupparbete, lättare projektarbeten,
uppsatsskrivning, språklaboratorieövningar, referat och föredrag, diskussionsövningar, övningar på
Internet (grammatik och textförståelse).
INTEGRATIONSBLOCK: Enligt möjligheter och utbud.
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
ENG1
Kurs
Skollivet och
resandet
Åk 7
ENG2
Amerika hus och
människor
Mål
Eleven
o lär sig att ta
ansvar
för sitt arbete
och
se vilka
strategier
som fungerar
bäst
o kan tala och
skriva
om skollivet,
djur,
äventyr och
resor
¤ kan beskriva
människor
o kan läsa längre
texter på
engelska
o kan lyssna på
längre texter på
engelska
Eleven
 kan tala och
skriva om olika
rum och hus,
klädsel, mat,
yrken, familjeliv
och släktingar
 bekantar sig med
Innehåll
Tal:
Att förbättra sitt språk
Grammatik:
Att kunna använda
o enkla tidsformer
o oregelbundna verb
o possessiva pronomen
o futurum: be going to+will/shall
o strukturen "det finns"
(there/is/are)
Läsförståelse:
Läsa texter gällande skollivet,
äventyr, djur och beskriva
människor
Skrivning:
Att skriva uppsatser om
ovannämnda ämnen och att
använda ovannämnd grammatik
Kriterier för vitsordet 8
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
o göra alla uppgifter och
läxor omsorgsfullt
Tal:
Att förbättra och utveckla sitt
språk
Grammatik:
Att kunna använda
o pågående form i presens och
imperfekt
o pluralformer av substantiv
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 visa både muntligt och
skriftligt sin kunskap
11
Åk
Kurs
Mål
den amerikanska
livsstilen
 fördjupar sin
kunskap att
lyssna och läsa
Innehåll
o oregelbundna verb
Läsförståelse:
Läsa texter gällande den
amerikanska historien, livet i
allmänhet
Skrivning:
Att skriva längre uppsatser om
ovannämnda ämnen och använda
ovannämnd grammatik i
uppsatserna
Tal:
Att lära sig kommunikativa och
skriftliga färdigheter för att klara
sig i vardagliga situationer
Grammatik:
Att kunna använda
o reflexiva pronomen
o possessiva pronomen (förenade
och oförenade)
o ing-form efter preposition
o svenskans ‘det’
Läsförståelse:
Behandling av texter om hobbyer
och resande, söka information om
Australien
Skrivning:
Att kunna skriva om egna
fritidsintresse och att skriva längre
uppsatser och använda ovannämnd
grammatik i uppsatserna
Kriterier för vitsordet 8
Åk 8
ENG3
Australien, musik
och hus
Eleven
 bekantar sig med
texter och lär sig
ord angående
fritidsintresse
och resande
Åk 8
ENG4
Fritids-intressen
och resande,
filmer och idrott
Eleven
 bekantar sig med
texter och lär sig
ord angående
fritidsintresse,
filmer och
resande
Tal:
Att beskriva muntligt innehåll i en
text
Grammatik:
Att kunna använda
o genitiv
¤ adjektiv-adverb
¤ pågående imperfekt
Läsförståelse:
Berika sitt ordförråd - läsa texter
med fackord
Skrivning:
Att skriva ett styrt referat/en
filmrecension och att kunna skriva
uppsatser om ovannämnda ämnen
och använda ovannämnd
grammatik i uppsatserna
Eleven
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 visa både muntligt och
skriftligt sin kunskap
 kunna skriva ett styrt
referat/ en filmrecension
Åk 8
ENG5
Shake-speare,
Globe och
Kanada
Eleven
 bekantar sig med
Shakespeare och
hans tid
 bekantar sig med
texter och lära
sig ord angående
byggandet, trafik
och vilda djur
Tal:
Att träna sig att uttrycka sin åsikt
på engelska
Grammatik:
Att kunna använda
o artiklar
o indirekt tal
Läsförståelse:
Läsa texter om den australiska
Eleven skall
 kunna göra ett projekt i en
grupp (=samarbeta)
 kunna söka information
från Internet
 använda ännu mera
engelska på lektionerna
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 visa både muntligt och
skriftligt sin kunskap
 kunna skriva och tala om
sina hobbyer
 kunna berätta om sina
resor
12
Åk
Kurs
Mål
 bekantar sig med
den kanadensiska
kulturen
 gör ett
projektarbete
(grupparbete) om
ett
engelskspråkigt
land
Innehåll
kulturen och att behandla texter
om polisarbete
Skrivning:
Att kunna göra ett projektarbete
om ett engelskspråkigt land och
kunna söka information från
Internet
Att skriva längre uppsatser om
ovannämnda ämnen och använda
ovannämnd grammatik i
uppsatserna
Kriterier för vitsordet 8
Å9 9
ENG6
Mod, Syd-afrika,
kärlek och brott
Eleven
 inhämtar ordoch
faktakunskaper
kring temat
kärlek och brott
 får fundera på
frågor kring
mänskliga
rättigheter, till
exempel rasism
 bekantar sig med
texter och ord om
mod och
Sydafrika
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 använda huvudsakligen
engelska på lektionerna
Å9 9
ENG7
Natur och
vandringshistorier
Eleven
 inhämtar ordoch
faktakunskaper
kring temat natur
 lär sig uttrycka
sina åsikter och
argumentera
 lär sig skriva sitt
eget
vandringshistoria
Åk 9
ENG8
Mod och krig
Eleven
 bekantar sig med
texter och ord om
mod och andra
världskriget
 får fundera på
frågor kring
temat krig
 håller ett
föredrag framför
klassen
Tal:
Att kunna delta i en arbetsintervju
Grammatik:
Att kunna använda
o modala hjälpverb
o frasverb
o singulara och plurala former
(fördjupade nivå)
Läsförståelse:
Texter om brott och kärlek. Läsa
texter om den sydafrikanska
kulturen och att kunna söka
information från olika texter.
Skrivning:
Att kunna skriva en ansökan och
att skriva uppsatser om
ovannämnda ämnen och använda
ovannämnd grammatik i
uppsatserna
Tal:
Att argumentera och att uttrycka
sina åsikter
Grammatik:
Att kunna använda
o passiv
o ordföljd: obestämda tidsadverb
(always, often osv.)
o genitiv
Läsförståelse:
Texter om olika händelser och
natur.
Skrivning:
Att skriva längre uppsatser om de
ovannämnda ämnen och använda
ovannämnd grammatik i
uppsatserna
Tal:
Att ha ett föredrag och att tala om
etiska frågor och mänskliga
rättigheter
Grammatik:
o villkorsatser
o bestämd artikel
o siffror och tidsuttryck
o infinitiv
Läsförståelse:
Att söka information för sitt
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 använda huvudsakligen
engelska på lektionerna
 söka information från olika
slags texter
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 vara aktivt med på
lektionerna
 hålla ett föredrag
 försöka använda
huvudsakligen engelska på
lektionerna
 kunna skriva en uppsats
med 150 ord
13
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
föredrag från Internet och läsa
texter om andra världskriget
Skrivning:
Att skriva en riktig uppsats med
150 ord om ovannämnd ämnen
och använda ovannämnd
grammatik i uppsatserna
Kriterier för vitsordet 8
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga)
Hörförståelse: B1.1
3.
Tal: A2.2
Läsförståelse: B1.1
Skrift:A2.2
TYSKA (B 2-språk)
Undervisningen i tyska (B 2-språk) i årskurserna 8 - 9 hjälper eleverna att klara av de allra
vanligaste situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till långsiktigare
studier i tyska i utbildningen på andra stadiet. Tyskan är av praktisk betydelse för fortsatta studier
och för framtida arbete exempelvis inom handel, turism, teknik, sport och musik. Språkkunskaper är
en andlig rikedom som man har glädje och nytta av i många olika sammanhang.
Eleverna lär sig kommunicera på tyska och klara sig på ett naturligt sätt i vardagliga situationer i de
tyskspråkiga länderna. De lär sig förstå text om vardagsliv och rutinartade händelser eller det
14
viktigaste innehållet i talat språk. De skall känna till språkområdets kultur och förhålla sig på ett
aktningsfullt sätt till den främmande kulturens representanter. Dessutom skall de lära sig att
producera korta muntliga och skriftliga texter om dessa ämnen.
ARBETSMETODER: Uppövning av muntliga färdigheter i form av högläsning, dialoger och
diskussioner parvis eller i helgrupp, enklare referat, lärarledd undervisning, par- och grupparbete,
individuellt arbete, språklaboratorieövningar, övningar på internet, enklare essäer och
projektarbeten.
INTEGRATIONSBLOCK: Enligt möjligheter och utbud
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Åk 8
TYV1
Nya
kontakter
Eleven kan
 presentera sig eller
någon annan
 hälsa
 göra uppköp
 vara hövlig och nia
 be om ursäkt och
reagera på en ursäkt
 räkneorden 0-100,
klockslag, färger,
skolämnen, veckodagar
och månader
Tal:
Att våga använda språket
Grammatik:
Att kunna
 böja svaga verb och verben sein
och haben
 substantivets genus
 bestämd och obestämd artikel
 personliga pronomen i nominativ och pronomenet man
 possessiva pronomina mein, dein
 böja hjälpverben; können,
müssen,wollen och möchte
Läsförståelse:
Läsa korta texter som handlar om
att presentera sig själv och andra,
uppköp och livsmedel samt
offentliga platser
Skrivning:
Att skriva korta påståenden,
frågesatser och använda
ovannämnd grammatik
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 delta aktivt under lektionerna
 göra alla uppgifter och
hemuppgifter omsorgsfullt
Åk 8
TYV2
Hemme
t och
fritiden
Eleven kan
 använda fraser som man
använder vid matbordet
eller då man avsmakar
någonting nytt
 berätta om sig själv och
sina hobbyer
 uttrycka åsikter för och
emot
 uträtta ärenden på posten
och gå och handla
 tala i telefon och
Tal:
Att bilda flera satser efter varandra,
både påståenden och frågesatser
Grammatik:
Att kunna
 böja starka och skiljbara verb
 böja verbet wissen
 bilda pluralformer av substantiv
 bilda nekande satser med kein
och keine
 använda ackusativ
Läsförståelse:
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 delta aktivt under lektionerna
 göra alla uppgifter och
hemuppgifter omsorgs-fullt
 kunna skriva två texter på 50
ord
15
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
stämma träff
 namn på frukter och bär
 namn på rum och
möbler samt beskriva ett
hem
 olika kommunikationsmedel
 officiella klockslag
Läsa korta texter som handlar om
att köpa glass, konversera vid
matbordet, hobbyer och hemmet,
planera en klassresa, berätta om sig
själv för andra elever, besöka
loppmarknaden och gå på fest
Skrivning:
Att skriva en kort text om sitt
hem/rum på ca 50 ord och ett brev
på 50 ord och använda ovannämnd
grammatik
Kriterier för vitsordet 8
ÅK
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Åk 9
TYV3
Fester
och
semeste
r
Eleven kan
 använda artigt språkbruk
 uttrycka sina känslor och
meningsskiljaktigheter
 framföra en inbjudan
och delta i en bjudning
 förbereda sig för en resa
 uttrycka välgångsönskningar
 berätta om sina
sommarupplevelser
Tal:
Att förbättra sitt språk och använda
det på ett naturligt sätt
Grammatik:
Att kunna
 personliga pronomen i ackusativ
 possessiva pronomen i singular
 böja verbet dürfen
 verben hatte och war
 förstå perfekt
 mera om ackusativ
Läsförståelse:
Läsa texter som handlar om
ungdomar och känslor,
meningsskiljaktigheter hemma, att
träffas på en inbjudning,
förberedelser inför semestern och
upplevelser under semestern
Skrivning:
Att planera en fest, skriva en kort
plan på ca 60-70 ord och använda
ovannämnd grammatik
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 delta aktivt under lektionerna
 göra alla uppgifter och
hemuppgifter omsorgsfullt
 kunna skriva en text på 60-70
ord
Åk 9
TYV4
Hemlan
det,
hälsa
och
sjukdo
m
Eleven kan
 berätta om vädret
 beskskriva Finland
 berätta om sjukdom och
hälsa
 köpa biobiljetter
 fråga och ge råd om
vägen
 olika länder,
nationaliteter och språk
 diskutera om miljöskydd
ss. återanvändning och
Tal:
Att fortsätta att förbättra och
utveckla sitt språk
Grammatik:
Att kunna
 perfekt av svaga + skiljbara verb
 använda haben och sein som
hjälpverb
 prepositioner som styr ackustiv
 bilda bisatser
 använda dativ
 prepositioner som styr dativ
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 delta aktivt under lektionerna
 göra alla uppgifter och
hemuppgifter omsorgs-fullt
 kunna skriva en text på 80100 ord
16
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
avfallssortering
Åk 9
TYV5
På resa
Eleven kan
 skicka officiella
meddelanden
 berätta om sin hemort
och skola
 reservera bord på
matrestaurang, beställa
mat, föra en
bordskonversation,
betala notan samt känner
till olika typiska tyska
maträtter
 växla pengar, gå och
handla, köpa tågbiljett
 skriva vykort
 tala i telefon
 tala om framtiden
 ord för arbeten i hemmet
Kriterier för vitsordet 8
 verb med dativ
 imperativ
Läsförståelse:
Läsa texter som handlar om
hemvägen från Finland till
Tyskland, ett besök på sjukhuset,
ett biobesök, ett besök hos
släktingar, förberedelser inför julen
samt jultraditioner och en
utlänningsdag i skolan
Skrivning:
Att skriva en kort uppsats om
Finland på 80-100 ord och använda
ovannämnd grammatik
Tal:
 Att fortsätta att förbättra och
utveckla sitt språk samt klara av
vardagliga situationer och kunna
hålla en kort muntlig presentation
om sin skola, hemort eller
hemland
Grammatik:
Att kunna
 possessiva pronomen i plural
 använda bisatser
Läsförståelse:
Läsa texter som handlar om köp av
biljetter, reservera bord på en restaurang, beställa mat, betala notan,
maträtter, på uppköp,vara barnvakt
och bekanta sig med Schwarzwald, Sydtyrolen, Schweiz,
Lichtenstein och Österrike
Skrivning:
Att skriva ett vykort om ett resmål
och använda ovannämnd
grammatik
Eleven skall
 kunna det väsentliga i
grammatiken
 delta aktivt under lektionerna
 göra alla uppgifter och
hemuppgifter omsorgs-fullt
 kunna hålla en kort muntlig
presentation om sin skola,
hemort eller hemland
 kunna skriva ett vykort om
ett resmål
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Enligt den europeiska nivåskalan (se bilaga):
Hörförståelse : A2.1
5.
Tal: A2.1
Läsförståelse: A2.1
Skrivning: A2.1
MATEMATIK
Matematiken har intagit en betydelsefull och central ställning i samhället. Dagens människa
kommer praktiskt taget varje dag i kontakt med matematik i en eller annan form.
De huvudsakliga uppgifterna och målen för undervisningen i matematik i årskurserna 7- 9 är att
förstärka elevens matematiska kunnande och erbjuda tillräckliga grundläggande matematiska
färdigheter.
17
Att skaffa sig grundläggande färdigheter innebär att eleven ställer upp modeller för vardagliga
matematiska problem, lär sig matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas, koncentrera sig
och uttrycka sig exakt.
ARBETSMETODER: Laborering, individuellt arbete, klassundervisning, lek och spel. Grupparbete, diskussion, räkneövningar
Meddelande och frågande undervisning med många modellexempel, gemensamma och individuella
räkneövningar samt grupparbeten
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALA MÅL: Eleven bildar och använder matematiska begrepp i undersökningar och
observationer, och ställer frågor och drar slutsatser. Eleven behärskar grundläggande
räknefärdigheter, finner likheter och skillnader, lagbundenheter och beroende förhållanden i
fenomen, samt löser matematiska problem. Eleven använder regler och följer anvisningar, motiverar
sitt handlande och sina slutledningar och presenterar sina lösningar för andra.
Tankeförmåga och -metoder
- aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att jämföra, ordna, mäta, konstruera, ställa upp
modeller, söka regler och beroenden samt att presentera dem
- tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden
- tolka och producera matematiska texter
- enkel bevisföring; motiverade uppskattningar och försök, systematiska försök och misstag,
att påvisa fel, direkt bevisföring
- använda klassificering och systematisering som arbetsredskap
- att lösa kombinatoriska problem med olika metoder
- användning av skisser och redskap som stöder tänkandet
- matematikens historia
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
MAG1
Kurs
Tal och
räknemetoder
Mål
Eleven
 fördjupar sin förståelse för
de grundläggande
räkneoperationerna
Innehåll
- talmängderna, dvs naturliga tal,
rationella tal, reella tal
- negativa tal
- decimaltal
- talens delbarhetsregler
- potenser, tiopotenser, negativ bas
- uttryck
- räknesättens ordningsföljd
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan bedöma ett eventuellt
resultat och göra upp en
plan för att lösa problemet,
lösa det och granska
lösningens riktighet
 kan upphöja ett tal i
heltalspotens och
18
- motsatta tal
- avrundning och överslagsräkning
samt användning av miniräknare
faktorisera tal i
primfaktorer
 kan använda
räkneoperationer som
behövs vid lösning av
problem som man stöter på
i vardagen
Åk 7
MAG2
Geometri 1
Eleven
 repeterar begrepp om
plangeometriska figurer
- begrepp som anknyter till
planfigurer
- beräkning av omkretsen och
arean för figurer i planet
- längd- och areaenheter
- koordinatsystem
- geometrisk konstruktioner
- spegling
- symmetri med avseende på en
linje och en punkt
- vinklar och samband mellan dem
- kongruens
- att benämna och klassificera
kroppar
Eleven
 känner igen olika
geometriska former och
identifiera deras
egenskaper
 kan tillämpa de inlärda
formlerna för omkrets och
area
 kan använda passare och
linjal för att utföra enkla
geometriska konstruktioner
 kan utföra mätningar och
hithörande beräkningar i
vardagen, vetenskaperna
och färdighetsämnena; kan
utföra enhetsbyten med de
vanligaste enheterna
 kan i enkla situationer
tillämpa samband mellan
två vinklar
ÅK 7
MAG3
Sannolikhet och
statistik
Eleven
 bekantar sig med
sannolikhetsbegreppet
 lär sig statistikens grunder
- begreppet sannolikhet
- statistik och procent
- andel och procent
- tolkning av diagram
- insamling, bearbetning och
presentation av information
- att upptäcka ett beroende och att
uttrycka det med hjälp av variabler
- att åskådliggöra ett talpar i
koordinatsystem
- definitionerna för medelvärde,
typvärde och median
Eleven
 kan bestämma antalet
möjliga utfall och kan
utföra enkla empiriska
undersökningar och
sannolikhet samt förstå
betydelsen av
sannolikheter och
slumpmässighet i
vardagssituationer
- kan läsa olika tabeller och
diagram och kan ur ett
givet material bestämma
frekvenser, medelvärde,
median och typvärde
Åk 8
MAG4
Algebra
och
funktioner
Eleven
 lär sig variabeluttryck och
ekvationer
 förstår vad en funktion
innebär
- uttryck och hyfsning av uttryck
- värdet av ett uttryck
- lösning av en linjär ekvation
- samband som ekvationer
- linjer i koordinatsystem
- begreppet funktion
- att tolka enkla funktioner och rita
deras grafer i ett koordinatsystem
- att undersöka funktionens graf:
funktionens nollställe, största och
minsta värde, växande eller avtagande funktion
Eleven
 kan lösa enkla ekvationer
 kan åskådliggöra ett talpar
i koordinatsystem
 kan undersöka funktionens
graf; funktionens nollställe,
största och minsta värde,
växande eller avtagande
funktion
19
- linjära funktioner
- direkt proportionalitet
Åk 8
MAG5
Procenträkning
och
potenser
Eleven
 bekantar sig och kan utföra
räkningar med procent och
potenser
- begreppet procent
- praktiska procentuppgifter,
höjning och sänkning
- procentuell förändring
- ränteräkning
- begreppet kvadratrot och räkneoperationer med kvadratrot
-definition av potens
- potensuttryck och hyfsning av
potensuttryck
Eleven
 kan upphöja ett tal i
heltalspotens och behärska
räkneoperationerna för
potenser
 kan använda
procenträkning och andra
räkneoperationer vid
lösning av problem som
man stöter på i vardagen
 kan lösa uppgifter med
kvadratrötter
Åk 8
MAG6
Polynom
och ekvationer
Eleven
 lär sig mer om
variabeluttryck och
ekvationer
- begreppet polynom, addition,
subtraktion och multiplikation
med polynom
- ekvationer, olikheter, definitionsmängd, lösningsmängd
- lösning av linjär ekvation
- problemlösning med ekvationer
- proportionalitet
Eleven
 kan förenkla algebraiska
uttryck och multiplicera
polynom med en konstant
 kan lösa en
förstagradsekvation
 kan hyfsa ett algebraiskt
uttryck
 kan bilda en ekvation ur ett
enkelt vardagsproblem och
lösa det algebraiskt eller
via slutledning
Åk 9
MAG7
Geometri 2
Eleven
 utvidgar sitt geometriska
tänkande till
tredimensioner
 lär sig mera om cirkeln
- cirkeln, omkrets och area
-sektorns area och bågens längd
- att beräkna volymen och arean
för kroppar
- volymenheter
Eleven
 kan tillämpa de inlärda
formlerna för omkrets, area
och volym
 kan beräkna volymen och
arean för kroppar
Åk 9
MAG8
Geometri 3
Eleven
 fördjupar sitt geometriska
kunnande
- Pythagoras sats
- kongruenta figurer
- likformiga figurer
- förstoring och förminskning
- skala
- trigonometri och beräkning av de
olika delarna i rätvinkliga trianglar
Åk 9
MAG9
Algebra
Eleven
 lär sig använda rationella
uttryck och lösa
ekvationssystem
- tal i bråkform
- rationella uttryck
- ekvationer
- ekvationssystem
- problemlösning med ekvationssystem
-parabeln
Eleven
 kan använda Pythagoras
sats och trigonometri för
att beräkna delarna i en
rätvinklig triangel
 kan upptäcka likformiga ,
kongruenta och symmetriska figurer och kan tilllämpa denna förmåga för
att undersöka egenskaperna
hos trianglar och fyrhörningar
Eleven
 kan utföra
räkneoperationer med och
förenkla enkla rationella
uttryck
 kan lösa problem med
hjälp av ekvationssystem
Åk 9
Sammanfattning
och
Eleven
 repeterar och fördjupar
viktiga matematiska
- tal och räkneoperationer
- talmängder
- absolut belopp, motsatta tal,
Eleven
 kan lösa ofullständiga
andragradsekvationer
MAG10
20
fördjupning
delområden
inverterade tal
- procent
- ekvationer
- funktioner
- linjens ekvation
- proportionalitet
 känner till riktningskoefficientens och konstantens
betydelse i ekvationen för
en rät linje
 eleven kan grafiskt
bestämma
skärningspunkten för två
linjer
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Tankeförmåga och -metoder
Eleven
- lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser
- kan i sitt tal använda logiska element som och, eller, om så, inte, finns, finns inte
- kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden
- kan matematisk ställa upp ett enkelt textproblem och göra upp en plan för att lösa problemet, lösa
det och granska lösningens riktighet
- kan också använda klassificering vid lösning av matematiska problem
- kan systematiskt göra upp en lista över alla möjliga lösningsalternativ genom att använda tabell,
träddiagram, stigschema eller annat diagram
Tal och räkneoperationer
Eleven
- kan bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och
har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet
- kan upphöja tal i heltalspotens och faktorisera tal i primfaktorer
- kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem
som man stöter på i vardagen
Geometri
Eleven
- kan känna igen olika geometriska former och identifiera deras egenskaper
- kan tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym
- kan använda passare och linjal för att göra enkla geometriska konstruktioner
- kan upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan tillämpa denna förmåga för
att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar
- kan i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar
- kan använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig triangel
- kan utföra mätningar och hithörande beräkningar i vardagen, vetenskaperna och färdighetsämnena; kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna
Sannolikhet och statistik
Eleven
- kan bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om
sannolikhet samt förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer
- kan läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde
Funktioner
Eleven
21
- kan definiera koordinaterna för en punkt i koordinatsystemet
- kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel
- kan grafiskt lösa en linjär ekvation
- kan bilda och bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt berätta hur
talföljden enligt den givna regeln bildas
- känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationen för en rät linje; eleven
kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer
Algebra
Eleven
- kan lösa en ekvation av första graden
- hyfsa algebraiska uttryck samt multiplicera ett polynom med en konstant
- kan upphöja ett tal i heltalspotens och behärskar räkneoperationerna för potenser
- kan bilda en ekvation ur ett enkelt vardagsproblem och lösa det algebraiskt eller via slutledningar
- kan använda ekvationssystem för att lösa enkla problem
- kan bedöma hur förnuftigt en lösning är samt granska de olika skedena i sin lösning
6.
BIOLOGI
Undervisningen i biologi i årskurserna 7- 9 hjälper eleverna att bekanta sig med de viktigaste
ekosystemen i vårt land och hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar.
ARBETSMETODER: Föreläsning, individuella arbetsuppgifter, fältundersökningar, laborationer,
par- och grupparbeten, datorstyrd undervisning, projekt, föredrag, videofilmer, diabilder, debatter
och diskussioner, exkursioner.
22
INTEGRATIONSBLOCK: Geografi, modersmål, kemi, informations- och kommunilationsteknik,
bildkonst, huslig ekonomi, historia, textilslöjd.
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Närmiljön, ekosystemen, människans anatomi
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
BIG1
Kurs
Vattendragens
biologi
Mål
Eleven
 lär sig olika
vattenekosystem
Innehåll
De olika typerna av Finlands
vattendrag
De vanligaste växt- och djurarterna
i våra vatten
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 förstår hur vattenekosystemen är uppbyggda
och hur de fungerar
 förstår hur organis-merna
har anpassat sig för olika
slag av vatten
 kan klassificera organismerna i olika huvudgrupper
Åk 8
BIG2
Skogens
biologi
Eleven
 lär sig skogsekosystemets
funktion
komponenterna i skogens
ekosystem , energi- och
mineralämnesomsättningen
de vanligaste växt-, svamp- och
djurarterna i våra skogar
hur organismerna anpassat sig för
olika årstider
Eleven
 förstår hur skogen kan
utnyttjas på ett mångsidigt
sätt
 vad de olika trädarterna
kan användas till
 känner till de vanligaste
arterna i våra skogar
Åk 9
BIG3
Människ
ans
biologi
Eleven
 lär känna hur
människokroppen fungerar
människokroppens anatomi,
fortplantning och grunderna i
genetik
Eleven
 känner till de viktigaste
organen och hur de
fungerar
 förstår fortplantningens
biologi och hur arvet och
miljön påverkar individen
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 kan de centrala begreppen inom biologisk forskning
 kan de vanligaste växt,- djur,- och svamparterna i vår natur
 kan människokroppens anatomi och hur de olika organen fungerar
Eleven
 förstår betydelsen av en mångsidig natur och hur man bevarar den
23
 förstår att människan är en del av naturen och att hon har en avgörande roll hur naturen i
framtiden ser ut
7.
GEOGRAFI
Undervisningen i geografi i årskurserna 7-9 bekantar eleverna med jorden som planet, med
världsdelarna Europa och Amerika samt med Finland.
ARBETSMETODER: Föreläsning, individuella arbetsuppgifter, fältundersökningar, laborationer,
par- och grupparbeten, datorstyrd undervisning, projekt, föredrag, videofilmer, diabilder, debatter
och diskussioner, exkursioner.
24
INTEGRATIONSBLOCK: Biologi, modersmål, kemi, datateknik, bildkonst, huslig ekonomi,
historia, textilslöjd.
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Kartan, världsdelarna, stater i Europa och Amerika, Finland
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
ÅK 7
GEG1
Kurs
Nya
världen
Mål
Eleven
 har kunskaper om jorden som
planet och om Amerika
Innehåll
Jorden som himlakropp
Gradnätet
Polarområden
Amerika
Åk 8
GEG2
Jordklotet
Eleven
 kan placera jordklotet i
världsalltet
 förstår särdragen i jordklotets
uppbyggnad
 förstår att jorden är en
dynamisk helhet i ständig
omvandling
Åk 8
GEG3
Europa
Eleven
 kan Europas stater,
viktigaste städer,
landskap och natur
Europa
Eleven
 kan Europas stater med
huvudstäder
 kan de viktigaste
naturtyperna i Europa
 känner till de viktigaste
bergskedjorna, floderna,
sjöarna och haven
 känner till lokala samt
regionala miljö- och
utvecklingsfrågor
Åk 9
GEG4
Finland
Eleven
 behärskar Finlands geografi
och har kunskap om Finlands
ställning i Norden och i
världen
Finland
Eleven
 känner till regionala särdrag i
Finland
 förstår de regionala och
kulturella skillnaderna mellan
de nordiska länderna
Jordklotets uppbyggnad
Jordskorpans rörelser
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan jordklotets rörelser
 kan ortsbestämning och
mätning av avstånd
 kan skillnaderna i
naturförhållanden, stater och
befolkning i Syd- och
Nordamerika
 känner till särdragen i
polarområdena
Eleven
 kan tolka och producera
kartor och diagram
 förstår företeelser i och på
jordklotet
25
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
 känner till
minoritetskulturerna i
Finland
 känner till miljöproblemen i
Östersjöområdet
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 kan placera jorden i världsalltet
 kan jordens uppbyggnad olika naturfenomen, gradnät
 kan världsdelarna och särdragen i dem
 kan rita och använda kartor och diagram
Eleven
 förstår vår plats i universum
 förstår att jorden är en unik himlakropp
 förstår skillnaderna i naturförhållandena i olika världsdelar
 bekantar sig med skillnaderna i olika kulturkretsar
8.
9.
FYSIK och
KEMI
Studierna i fysik och kemi syftar till att väcka elevens intresse för naturvetenskap och belysa
naturvetenskapernas betydelse i dagens samhälle.
Fysik- och kemiundervisningen i årskurserna 7 – 9 lär eleven att från experiment finna de
lagbundenheter som leder fram till naturlagarna och naturlagarnas betydelse.
Undervisningen syftar till att väcka intresse för fysik och kemi samt att se fysikens och kemins roll i
dagens samhälle. Betydelsen av en hållbar utveckling och miljöfrågor betonas. Eleven ges en god
grund för fortsatta studier i fysik och kemi.
ARBETSMETODER: Undervisningssamtal, föreläsningar, laborationer, demonstrationer och
studiebesök
26
INTEGRATIONSBLOCK: Matematik, biologi, huslig ekonomi, teknisk slöjd och hälsofostran
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
FYG1
Kurs
Värme
och vågor
Mål
Eleven skall kunna
 Hur värme mäts och
utnyttjas
 Hur vågrörelsen uppstår och
mottages
Innehåll
 Värmeenergins olika
användningar
 Enkla beräkningar med ljus
och ljud
 Optiska instrument, laser,
optiska fibrer,
musikinstrument Bullerskador
 Lagring och transport av
värmeenergi
 Ljusets och ljudets roll för
vårt dagliga liv
Kriterier för vitsordet 8
Eleven kan
 beskriva fenomen som
har med värme, temperatur eller ljus och ljud
att göra
 utföra mätningar av
värmeenergier
 göra enkla beräkningar
 bedöma felkällor
 rita strålgången i samband med ljusets brytning, i linser och i
speglar
Åk 8
FYG2
Mekanik
Eleven
 förstår sambandet mellan
rörelse, kraft och energi
 kan göra beräkningar i
anslutning till rörelse, kraft
och energi
 känner till energilagens
betydelse
 Olika slag av rörelse
 Trafiksäkerhet
 tryck och dess betydelse
 Arbete och effekt
 Arkimedes´ lag
 Enkla maskiner
 raketer, flyg och ballonger
 Hållbar utveckling
 Beskrivande diagram
Eleven
 kan beskriva olika slag
av rörelser och göra
beräkningar för likformig rörelse.
 kan göra beräkningar
med arbete, effekt och
mekanisk energi
 kan utföra mätningar
 analysera en vardaglig
situation ur fysikalisk
synvinkel
Åk 9
FYGKEG3
Integrerad kurs
Elektricitet
Eleven
 förstår elströmmens
uppkomst i galvaniska
element
 bekantar sig med elektrolys
och lednings-förmåga.
 kan koppla enkla
likströmskretsar
 förstår ohms lag
 Statisk elektricitet
 Hur skapas elström?
 Metaller och isolatorer.
 Halvledare och elektronikens
grunder
 Kopplingsschema
 Olika strömkällor
 Elenergi
 Mätningar i strömkretsar
 Elsäkerhet och åskskydd
 Jordning
Eleven
 kan koppla strömkretsar
och själv planera enkla
strömkretsar och hur
mätare bör inkopplas i
dessa.
 kan göra beräkningar
med ohms lag.
 kan beräkna effekten för
t.ex. en lampa eller
motor
 kan klargöra förloppet
vid en elektrolys eller i
ett galvaniskt element
 vet vad jordning betyder
 vet hur korrosion kan
förhindras
27
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Åk 9
FYG6
Magnetism
Eleven bekantar sig med
 magnetism
 elektromagnetisk induktion
och växelström
 elproduktion
 atomfysik
 radioaktivitet.
 kosmologi
 Magneter och magnetisk kraft
 Växelströmsgeneratorn
 Kraftverk
 Transformatorn
 Joniserande strålning
 Big Bang och svarta hål
 Vad gör fysiker och var finns
de?
 Användning av växelström
(och likström)
 Elektronikens grunder
Eleven
 kan de magnetiska
grundbegreppen.
 kan förklara hur växelström bildas
 kan principerna för hur
olika kraftverk skapar
elström
 vet vad radioaktivitet är
och hur den uppkommer
 kan göra enkla beräkningar (t.ex. transformatorn och halveringstider)
 Fysikens roll i vårt
moderna samhälle
Åk 7
KEG1
Ämnena
omkring
oss
Eleven skall
 lära sig laborativa
arbetsmetoder
 förstå att vatten och luft är
fantastiska ämnen
 lära sig kemiska begrepp
 veta hur vatten och luft
renas och deras kretslopp
 Grundämnen och föreningar,
blandningar och lösningar.
 Luft och vatten; ämnena runt
om oss.
 Förbränningen och dess
betydelse
Eleven
 kan laborera tryggt och
följa instruktioner.
 vet vad ett grundämne
och en förening är
 kan använda kemiska
begrepp
 vet namnen på utrustningen i laboratoriet
 kan använda kemiska
symboler i enkla reaktionslikheter
 kan jämföra ämnens
egenskaper och vet att
dessa är en följd av
atomernas uppbyggnad
 förstår vad hållbar utveckling är i samband
med luft och vatten
 Eleven kan observera
olika farliga situationer
och vad man då bör
göra
Åk 8
KEG2
Oorganisk
kemi
Eleven skall
 förstå hur atomen är byggd
 kunna använda det
periodiska systemet.
 veta hur den kemiska
bindningen uppkommer
 känna till några viktiga
grundämnens egenskaper
 känna till några viktiga
föreningars egenskaper.
 Det är atomens ytterelektroner
som avgör.
 Hur man kan iakttaga något
som inte syns= atomen?
 Syror, baser, neutralisation
och pH.
 Försurningen – ett
miljöproblem
 Svavel och svavelsyra
 Järn , stål och rost, korrosion
 Hantering av farliga
kemikalier
Eleven
 kan förklara jonbindning
 känner till den kovalenta bindningen och
molekylen
 kan använda metallernas spänningsserie
 känner till olika oädla
och ädla metaller
 vet hur järn och stål
framställs.
28
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
 Kemisk industri.
 Återanvändning och
problemavfall
Kriterier för vitsordet 8
 kan tolka varudeklarationer och ställa dessa i
relation till hållbar utveckling
 kan symbolerna för de
viktigaste grundämnena
( ca 20 st)
 kan tänka abstrakt för
ofta är slutsatserna från
experimenten indirekta
eftersom atomerna inte
syns
 bekantar sig med kemins roll i vårt dagliga
liv och i samhället. ’Allt
är kemi!’
Åk 9
KEG3
Organisk
kemi
Eleven
 lär sig den organiska
kemins grunder: Livets
kemi.
 bekantar sig med fossila
råvaror och deras uppkomst
och användning
 bekantar sig med naturgas,
olja; kolväten och
oljeraffinering.
 lär sig indelningen av de
organiska föreningarna
 bekantar sig med
växthuseffekten och
ozonhålet .
 bekantar sig med
fotosyntesen; den viktigaste
reaktionen av alla!
 Att bygga med atommodeller.
 De viktigaste användningarna
av de organiska föreningarna.
 Bränslen och kolets kretslopp.
 Brandrisker
 Kolväten och alkoholer
 karboxylsyror
 Orientering om t.ex. fetter,
kolhydrater, proteiner
 Hälsoaspekter i samband med
livsmedel.
 Den petrokemiska industrin;
pappers- och plastindustrin
men också
förpackningsindustrin.
 Xylitolfabriken ligger nära
oss, studiebesök !?
 Till vad behövs kemi?
 Var finns kemisterna?
 Konsumentens kemi
 Förnybara energikällor
Eleven
 kan de viktigaste organiska föreningarna och
föreningsklasserna.
 kan skriva strukturformler och molekylformler
samt enkla reaktionslikheter.
 kan ett tiotal olika organiska föreningars användning
 kan tolka varudeklarationer och dra slutsatser
från dem
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN FYSIK
Experimentellt arbete
Eleven
 kan arbeta tryggt, enligt anvisningar och tillsammans med andra
 kan genomföra naturvetenskapliga undersökningar enligt givna anvisningar, planera enkla
experiment och tillsammans med andra, ställa upp mål och komma överens om arbetsfördelning och
uppgifter
 kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten till exempel med hjälp av grafer
och tabeller och tolka dem
 kan genomföra kontrollerade experiment och bedöma genomförandet och resultatens noggrannhet,
tillförlitlighet och ändamålsenlighet
 vet att fysiken är en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper och experimentella
forskningsmetoder används i andra naturvetenskaper och inom tekniken.
29
Rörelse och kraft
Eleven
 kan undersöka olika fenomen som berör växelverkan och rörelse och använda storheter som
beskriver dem, exempelvis tid, sträcka, hastighet, acceleration och kraft
 kan göra och tolka grafiska presentationer av till exempel mätresultat som gäller likformiga och
accelererande rörelser, kan använda modellen för likformig rörelse för att ställa upp hypoteser och
kan använda formeln för beräkning av medelhastighet också för att beräkna avstånd och tid
 förstår funktionsprinciperna för enkla mekaniska maskiner, till exempel hävstången, och känner till
tillämpningar av olika mekaniska maskiner och konstruktioner
 kan använda storheter som beskriver kroppars och ämnens egenskaper och kan med hjälp av dem
förklara olika fenomen, till exempel jämföra olika ämnens densitet och på så sätt förklara fenomen
såsom flytförmåga och funktionsprinciperna för varmluftballongen
 känner till sambandet mellan arbete och energi
 förstår den fysikaliska bakgrunden till bestämmelserna om trafiksäkerhet.
Vibrations- och vågrörelse
Eleven
 känner igen vågrörelser och typiska vågrörelsefenomen, till exempel hur en vågrörelse uppstår,
fortplantas, tas emot, reflekteras och bryts
 kan i sin omgivning identifiera olika svängande kroppar, periodiska händelser och för dem specifika
fenomen, kan beskriva fenomenen med hjälp av lämpliga storheter
 kan undersöka hur ljuset reflekteras och bryts och med hjälp av ljusstrålen som modell förklara olika
fenomen i anknytning till seendet och hur speglar och linser fungerar
 förstår ljudets och ljusets betydelse ur människans och samhällets synvinkel, till exempel buller och
bullerskydd och ljusets roll vid dataöverföring.
Värme
Eleven
 identifierar och kan tolka värmefenomen i sin omgivning, till exempel lagring och transport av
värme
 kan beskriva grundläggande fenomen i värmeläran, såsom värmeutvidgning och uppvärmning av
kroppar, med hjälp av lämpliga storheter och experimentella lagar
 kan tillämpa lagarna för uppvärmning, värmeutvidgning och förändring av aggregationstillstånden då
han eller hon skall förklara värmefenomen i sin omgivning.
Elektricitet
Eleven
 kan principerna för hur elapparater och apparater som producerar värme skall användas säkert och
ekonomiskt och kan bedöma och beräkna driftskostnaderna för elapparater med olika effekt
30



förstår sambandet mellan spänning och strömstyrka i en sluten krets och hur motstånden påverkar
strömstyrkan, kan ställa upp hypoteser om funktionen hos olika strömkretsar och utnyttja
kopplingsscheman som modeller för strömkretsar
känner till tillämpningar såsom elapparater och elektronisk information
känner till processer för elproduktion och eltransport, till exempel hur en transformator fungerar,
kan förklara energiomvandlingen i ett kraftverk och bedöma för- och nackdelar med olika typer av
kraftverk.
Strukturer i naturen
Eleven
 känner till strålningslagarna och hur strålning påverkar, kan skilja mellan farliga och ofarliga slag av
strålning och kan skydda sig mot strålning
 känner till de olika elementen och deras storleksförhållanden, från elementärpartiklar till galaxer, och
kan med hjälp av modeller åskådliggöra dessa element och strukturer
 kan i diskussioner använda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, växelverkan och strålning
 förstår principen för energins bevarande och kan ge exempel på energiomvandlingar i olika
processer, till exempel när en sten faller eller när trä förbränns.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN KEMI
Eleven
 kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner ensam och i grupp
 kan genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, till exempel ett experiment där man
undersöker förbränningen av ett ämne, reaktionsproduktens löslighet i vatten och vattenlösningens
surhetsgrad
 kan presentera och tolka sina undersökningsresultat
 känner till olika ämnens kretslopp och fenomen som de förorsakar i naturen och omgivningen, till
exempel kolets kretslopp, växthusfenomenet och försurningen
 är medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar av dem för människan och
samhället, till exempel fotosyntesens betydelse för lagring av energi i den levande naturen samt
korrosion och korrosionsskyddets betydelse för byggandet och metallindustrin
31








10.
känner till ämnen som påverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer och hur de
inverkar på människans välbefinnande och naturens tillstånd, till exempel tungmetaller och
reaktionsprodukter vid förbränning av fossila bränslen
känner till olika branscher inom industrin, som metall- och träförädlingsindustrin samt deras
produkter och produkternas betydelse i vardagslivet
kan tolka varudeklarationer, förklara begreppet livscykel och kan som konsument göra olika val
kan använda riktiga begrepp i beskrivningar av ämnens egenskaper och olika kemiska fenomen, till
exempel surhet, elledningsförmåga och förändring av aggregationstillstånd
kan undersöka ämnens egenskaper och använda resultaten för att klassificera, identifiera och jämföra
grundämnen och kemiska föreningar, till exempel ädla och oädla metaller
kan med hjälp av ändamålsenliga modeller beskriva atomer, kemiska bindningar och föreningar
kan tolka enkla reaktionslikheter och ställa upp till exempel en ekvation för kolets
förbränningsreaktion
kan dra slutsatser om ämnens reaktionsbenägenhet utgående från atomernas yttersta elektronskal
eller från grundämnenas placering i det periodiska systemet.
HÄLSOKUNSKAP
Undervisningen i hälsofostran betonar faktorer som utöver självvård påverkar den fysiska och
mentala hälsan. Eleverna lär sig sätta värde på hälsa och förstår att hälsan är beroende av den
fysiska, psykiska och sociala miljön samt strävar till att förbättra dessa faktorer.
ARBETSMETODER: Föreläsning, diskussion,
grupparbete, demonstrationer och studiebesök.
föredrag,
individuella
arbetsuppgifter,
INTEGRATIONSBLOCK: Biologi, samhällskunskap, huslig ekonomi, gymnastik, teckning.
32
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Den fysiska och psykiska utvecklingen under puberteten, sunt leverne,
sexualitet, rusmedel, sjukdomar, mediciner.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
HÄG1
Kurs
Uppväxt och
utveckling
Mål
Eleven
 kan grundläggande
principer för uppväxt
och utveckling
 kan redogöra för
fysiska förändringar
som sker vid puberteten
 kan redogöra för
psykisk mognad och
utveckling
 kan hantera enkla sätt
att sköta sin hälsa,
självvård vid olika
sjukdomar samt inser
betydelsen av god
hygien
Innehåll
mognadsprocessen
individualitet och olikheter
självständihet
sjukdomar
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan definiera hälsa,
välbefinnande, sjukdom
 känner till förändringarna i
utvecklingen i olika
åldersstadier
 vet hur man skaffar information om hälsovård,
sjukdomar, psykiska
problem
Åk 8
HÄG2
Fysiskt och
psykiskt
välbefinnande
Eleven
 tar ansvar för sitt
välbefinnande och inser
vad man kan och bör
göra för att må såväl
fysiskt som psykiskt
bra
den regelbundna motionens och
näringens betydelse
allergier, specialdieter,
ätstörningar
sexualitet och könssjukdomar
folksjukdomar
tobak,alkohol, narkotika
Eleven
 känner till motionens och
näringens betydelse för
hälsan
 känner till de viktigaste
smittosamma sjukdomarna
i närmiljön och i olika
världsdelar
 känner till ungdomarnas
rättigheter och ansvar för
sina handlingar
Åk 9
HÄG3
Hälsoresursen
Eleven
 har färdigheter att själv
ta ansvar och handla
rätt i situationer som
berör hälsa, sjukdom
och trygghet
 visar respekt för olika
värderingar och
accepterar avvikelser
personliga resurser i sociala
sammanhang och hur man stöder
varandra
människans livscykel
graviditet och abort
förebyggande av våld
tryggheten
kriser
miljö och hälsa
Eleven
 känner till miljöns
betydelse för hälsan
 lär sig hur man klarar av
kriser i anslutning till
ungdomen
 känner till de viktigaste
hälsovårds- och
välfärdstjänsterna samt
medborgarorganisationern
as verksamhet
 lär sig normer och
värderingar i anslutning
33
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
till sexualitet
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 har den kunskap som behövs vid val som gäller hälsa och välfärd
 förstår ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling
 tar ansvar för sitt eget välbefinnande och handlar rätt i situationer som berör hälsa, sjukdom och
trygghet
Eleven
 förstår att hälsan inte är en självklarhet och en resurs som inte förbrukas
11.
RELIGION
11.1. RELIGION EVANGELISK-LUTHERSK
Undervisningen i evangelisk-luthersk religion hjälper eleverna att lära sig känna sin egen religion så
att de kan bygga upp en personlig livsåskådning. Religionsundervisningen skall även ge kunskap
om andra religioner och världsåskådningar så att eleverna lär sig respektera och leva tillsammans
med människor med olika tänkesätt.
Religionsundervisningen vill ge eleverna en ljus kristen livssyn så att de får mod att möta nya och
överraskande livssituationer.
34
ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, föredrag, grupparbete
INTEGRATIONSBLOCK: historia, bildkonst, musik
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Åk 7
REG1
Världsreligionerna
och
Bibelns
uppkomst
Eleven
 får kännedom
om de stora
världsreligionerna och
hur man
uppfattar Gud,
människan och
frälsningen i
olika delar av
världen
 lär sig känna Bibeln, hur de
olika
texterna kommit
till och texternas
innehåll
Världsreligionerna
- de olika världsreligionerna, deras
innehåll och spridning
Bibeln
- Gamla och Nya testamentets olika
texter och deras budskap för dagens
ungdomar
Eleven
 känner till de stora världsreligionerna och hur man
uppfattar Gud, människan och frälsningen i dem
 kan Bibelns fördelning i Gamla och Nya
testamentet och deras centrala budskap
Åk 8
REG2
Från ur- Eleven
försam-  lär sig förstå
lingen
fak-torer som
till flera
påverkar
samfund uppbyggnaden
av en egen
världsåskådning.
 får kännedom
om den
lutherska kyrkan och dess
tros-uppfattning.
 lär sig förstå
bety- delsen
religionen och
det heliga i
människans och
samhällets liv.
Kyrkan
- centrala frågor om kristendomens
uppkomst och utveckling.
- kyrkosamfunden samt deras
utbredning och huvuddragen i livet och
tron,
ekumenik.
Eleven
 känner till den evangelisk-lutherska kyrkans
historia i Finland och förstår den finländska
lutherdomens karaktär.
 förstår religiöst tänkande och de religiösa
upplevelsernas och det religiösa beteendets natur.
 uppfattar faktorer som inverkar på hans eller
hennes världsåskådning.
Åk 9
REG3
Vår
 Eleven
egen
 lär sig
kyrka
respektera
och
människor som
andra
har en annan tro
samfund och som tänker
på ett annat sätt.
 har kunskap om
Kyrkan
- den kristna tron, dess mänskliga
och
samhälleliga betydelse, speciellt
den
lutherska tron, kristna symboler.
Finländsk livsåskådningstradition
- en överblick över religionsläget i
 Eleven
 förstår finländsk religiositet och
livsåskådningstradition.
 kan se religionernas inflytande på den finländska
och den europeiska kulturen.
 kan respektera människan som tror och tänker
annorlunda.
 kan diskutera om de yttersta livsfrågorna.
35
Åk
Kurs
Mål
grundbegrepp
för etiskt
tänkande och
grunderna för
den kristna
etiken samt kan
tillämpa dessa i
sina etiska
reflexioner och i
sin verksamhet.
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Finland, speciellt den lutherska
kyrkan
och den ortodoxa kyrkan samt
andra
kristna kyrkor, andra religioner
och
irreligiositet.
- Religionsfriheten
Människan som etisk varelse
- den kristna
människouppfattningen
och förmågan att sätta sig in i en
annans situation.
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven känner till det centrala i kristendomen och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
som grund för senare studier.
-
Eleven
känner till Bibelns centrala berättelser
förstår i stora drag de händelser som ledde till kristendomen uppkomst
känner till grunddragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och hemförsamlingen
känner till att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och
känner också till andra kyrkor och samfund.
Eleven börjar gestalta religionen som en företeelse
- förstår det religösa språkbrukets karaktär
- identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer.
- ser religionernas inverkan i sitt och i sin närmiljö.
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
uppfattar preliminärt trons och kunskapens grundkaraktär
- kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära
- kan använda de första byggstenarna i en egen världsåskådning.
Eleven kan handla etiskt och ansvarsfullt
- har förmåga till etisk reflexion
- identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt eget liv.
36
11.2. RELIGION ORTODOX
Undervisningen i ortodox religion syftar till att eleverna känner till sin egen församling och dess
verksamhet. Eleverna har färdigheter att söka efter kunskap till grund för sin egen ortodoxa
övertygelse.
Undervisningen i religion hjälper eleverna att känna sin egen religion så att de kan bygga upp en
personlig livsåskådning. Religionsundervisningen skall även ge kunskap om andra religioner och
världsåskådningar så att eleverna lär sig respektera och leva tillsammans med människor med olika
tänkesätt. Religionsundervisningen vill ge eleverna en ljus kristen livssyn så att de får mod att möta
nya och överraskande livssituationer.
ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, föredrag, besök.
INTEGRATIONSBLOCK: Historia, bildkonst, musik
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Kurs
Åk 7 Från pagod
ROG1 till min egen
försam-ling
Åk 8 Från urROG2 kyrkan till
Valamo
Mål
Eleven
 Får kännedom
om de
viktigaste
världsreligione
r-na i
huvuddrag
 Lär sig respektera människor
som har en
annan tro och
ett annat
tänkesätt
Innehåll
Världsreligionerna
- de viktigste
världsreligionernas
utbredning,
storleksförhållanden,
grundläggande
föreställningar och
det religiösa livets
huvudskeden
- religionens utsträckning
och inflytande på individen,
samhället och
kulturen.
Etik
- etiken i Bergspredikan
Eleven
Bibeln
 får kännedom - Bibelns tillkomst och
om de faktorer innehåll
- profeterna, konungarnas
som påverkar
tid,
n
världsåskådnin psalmerna
g samt förstår - Apostlagärningarna
religionens och Kyrkohistoria
livsåskådninge - utvecklingen av den
religiösa
ns betydelse i
situationen i Finland
människans
och samfundets Liturgi och dogmatik
- gudstjänsterna: liturgi,
liv
vigilia,
 blir förtrogen
fasteliturgi och andra
med Bibeln
kyrkliga
som en
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 känner till kyrkans etiska undervisning och
kan tillämpa den i livet
 förstår religionens betydelse för människan
 känner igen de stora världsreligionerna
 kan respektera människor som har en annan
tro och som tänker annorlund
Eleven
 känner till sakramenten samt andra heliga
förrättningar och förstår deras betydelse
 känner till Bibelns användning i de kristnas
dagliga liv och förstår hur de olika böckerna
används i liturgin
 känner till kyrkliga organisationer och deras
verksamhet
 känner till den finländska ortodoxa kyrkans
förvaltning
37
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
samling heli-ga förrättningar
och änskliga
Etik
böcker
- att identifiera etiska
normer, principer och värderingar,
reflektion
och tillämpning
Åk 9 Framför den Eleven
ROG3 Heliga
 lär känna till
Treenighetens grundbegreppe
Ikon
n för etiskt
tänkande och
grunderna för
den ortodoxa
etiken samt
kunna tillämpa
dem i etisk
eftertanke och i
sin verksamhet
Liturgi och dogmatik
- sakramenten
- dogmatikens centrala
punkter
Etik
- den ortodoxa
människouppfattningen
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 har bildat sig en helhetsuppfattning av
kyrkans lära
 eleven känner till Bibelns inre struktur
 eleven har lärt sig förstå Bibelns
frälsningsbudskap
 känner till den kristna kyrkans uppkomst,
utbredning och orsakerna till dess delning
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven känner till det centrala i ortodoxin som grund för senare studier
Eleven
känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan följa kyrkoåret i sitt eget liv.
 känner till den ortodoxa människosynen samt andra grundbegrepp inom den ortodoxa
kristendomen och kan tillämpa dem i sitt eget liv
 är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv
Eleven känner till Bibelns centrala berättelser
Eleven
 känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär
 känner till Kristi undervisning och livsskeden
 kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och kan beakta dem i
sin livsföring
Eleven kan använda religiös kunskap
- känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp
- känner till den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv
- har till sitt förfogande stoff för att stärka den ortodoxa identiteten
- kan stärka sin ortodoxa identitet
Eleven är insatt i sin egen religion samt känner till religionerna i sin närmiljö
- känner till den ortodoxa kyrkans särdrag
- identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj
- känner till verksamheten i sin egen hemförsamling
- känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön
38
12.
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
Undervisningen i livsåskådningskunskap skall hjälpa och stödja eleverna att bilda sin egen
livsåskådning. Den skall ge eleverna möjlighet att tillägna sig olika sätt att strukturera sin
uppfattning om världen och analysera värdefrågor, så att de kan använda sin kunskap till att lösa
livsproblem. Som människor och medborgare stöter eleverna på svåra livsåskådningsfrågor som
saknar entydiga svar.
I årskurserna 7 - 9 hjälper livsåskådningskunskap eleverna att förstå olika tänkares uppfattningar
om den goda människan. Eleverna lär sig även granska människans handlingar och följderna av
dem utgående från kulturarv och moralisk ansvarsteori.
ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, referat, föredrag.
INTEGRATIONSBLOCK: historia, religion
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
LKG1
Åk 8
LKG2
Kurs
Från
Siddharta
Gautama
till våra
dagars
tänkare
Alla föds
fria
Mål
Eleven
 lär sig att utvidga sin
allmänbildning om
livsåskådningar och kultur
och lära sig att lära känna
olika värderingar,
trossystem och vedertagna
uppfattningar i olika
kulturer, hur de tillkommit
och hur de överförs samt att
lära sig att bedöma
vetenskapens inflytande på
vårt levnadssätt.
Innehåll
Livsåskådningarnas värld
Eleven
 lär sig att söka och bygga
upp sin identitet och sin
livsåskådning och samtidigt
lära sig att gestalta helheter,
Medborgarskap och ett gott
samhälle
-
-
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
livsåskådningarnas historia,
 kan identifiera och belivsåskådningsfrihet
nämna väsentliga drag i
världsbild, världsåskådning och de viktigaste världsåskådlivsåskådning
ningarna och kulturerna
kunskap och forskning,
och ange hur de utvecknaturligt och övernaturligt
lats
religion och irreligiositet, den
 kan ställa olika kulturella
egna livsåskådningen.
begrepp och symboler till
olikartade
livsåskådningstraditioner
 förstår skillnaden mellan
en sekulär och en religiös
livsåskådning
 kan ändamålsenligt utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap
om olika livsåskådningar.
-
grunderna i samhällsteori och
demokrati
-
politik, att verka som medbor-
Eleven
- kan se sambandet mellan
val och värderingar och
ett gott liv
- kan iaktta de etiska di-
39
konfronteras med osäkerhet
och förbättra förmågan att
uttrycka sig och sin
livsåskådning
Åk
Åk 9
LKG3
Kurs
Den goda
människan
Mål
Eleven
 skall kunna tillägna sig och
omfatta principerna för de
mänskliga rättigheterna, för
tolerans, för en
världsomspännande rättvisa
och en hållbar utveckling
och lära sig att ta ansvar för
sig själv, för andra
människor, för samhället
och naturen.
gare, hållbar utveckling.
Innehåll
Etik och ett gott liv
-
etikens huvudriktningar och
grundläggande frågor, de ungas
moraliska tillväxt
-
människorättsetik, miljöetik
mångkulturalism och ett etiskt
perspektiv
mensionerna i vardagen,
konsten, medierna och på
andra livsområden och
kan förklara skillnaden
mellan etiskt mera utvecklade och outvecklade
överväganden
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 känner till de mänskliga
och medborgerliga
rättigheterna i huvuddrag
och kan förklara
skillnaderna mellan dem
 kan betrakta individens
förhållande till samhället
ur etisk synvinkel
 kan reda ut sambandet
mellan rättigheter och
skyldigheter
 känner till alternativa och
motstridiga
samhällsuppfattningar
 kan känna igen
kränkningar av de
mänskliga och
medborgerliga
rättigheterna och kan
bedöma motiveringarna
för olika krav på
jämlikhet och rättigheter
 känner till problem i det
moderna samhället och
kan framföra både
optimistiska och
pessimistiska
uppfattningar.

KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN AV ÅK 5-9
Människorelationer och moralisk tillväxt
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
 kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv
 kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en handling och aktörens
syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans ansvar och rättigheter
 kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning
40
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
 kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra livsområden och
kan förklara skillnaden mellan etiskt mera utvecklade och outvecklade överväganden
Självkännedom och kulturidentitet
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
 kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna och kulturerna
och ange hur de
 kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till olikartade livsåskådningstraditioner
 förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning
Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap
Eleven
- kan ändamålsenligt utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar
Samhälle och mänskliga rättigheter
Förmågan att behärska och använda begrepp
Eleven
- känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara skillnaderna mellan dem
- kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel
- kan reda ut sambandet mellan rättigheter och skyldigheter
- känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar
41
13.
HISTORIA
Undervisningen i historia i årskurserna 7 - 8 ger eleverna en bild av historien från förhistorisk tid
fram till våra tider. I undervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia. Eleverna
ska kunna förstå tiden och kulturens inverkan på människan och hennes verksamhet.
ARBETSMETODER: Klassundervisning, grupparbete, diskussion, föredrag
INTEGRATIONSBLOCK: Bildkonst, modersmålet, geografi
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden är 1800-talets världshistoria, det autonoma Finland, det
självständiga Finland och 1900-talets världshistoria.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
HIG1
Kurs
1800talets
världshistoria
Mål
Eleven
 Lär sig att skaffa
och utnyttja
historiska kunskaper
 Lär sig att använda
olika källor, jämföra
och på basis av dem
bilda sig en egen
motiverad åsikt
Innehåll
Livet på 1800-talet och nationalitetsidén
- livet i 1800-talets Finland
- de centrala statliga förändringarna
och nationalitetsidéns verkningar i
Europa i början av 1800-talet
- kulturen som återspeglare av nationalitets idén i Finland
Den industriella revolutionen
- industrialiseringen och dess inverkan
på människornas liv
- urbaniseringen
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan skilja mellan förklarande och irrelevanta
faktorer
 kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda
förr än i dag
 förstår nationalitetsidéns
betydelse och verkningar i
Europa i början av 1800talet
 förstår hur industrialiseringen påverkade människornas liv
Åk 7
HIG2
Det
autonoma
Finland
Eleven
 lär sig att använda
källor, jämföra dem
och bilda sig en
egen motiverad
åsikt
Det finska samhället omvandlas
- ståndssamhällets upplösning
- förryskningen av Finland och motståndet mot den
Eleven
 förstår hur kulturen återspeglas i Finlands nationalitetsidé
 kan läsa och tolka källmaterial av olika slag
 känner till kampen mot
42
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
förryskningen
Åk 8
HIG3
Det
självständiga
Finland
Eleven
 Lär sig att förklara
ändamål med och
följder av mänsklig
verksamhet
 Lär sig att förstå att
historisk
information kan
tolkas på olika sätt
Från stormakternas maktkamp till
första världskriget och dess följder
- imperialismen och dess inverkan på
Europas stormakter och kolonier
- första världskriget, dess orsaker och
följder
- orsakerna till det ryska kejsardömets fall och revolutionerna 1917
- Finlands självständighet och inbördeskrig
Depressionens och totalitarismens tid
- världsekonomins kris påverkar
Europa
- livet i demokratier och diktaturer
Tiden under andra världskriget
- andra världskriget, dess orsaker och
följder
- Finland i och efter andra världskriget
Eleven
 kan placera in händelser
som studerats i deras
historiska sammanhang
och kan på så vis
tidsbestämma dem
 kan anföra orsaker till och
följder av historiska
händelser
Finland från 1950-talet till idag
Eleven
 kan besvara om det förflutna med hjälp information ur olika källor, även
information som skaffats
med hjälp av modern teknologi
 kan bilda sig en uppfattning om händelser och
fenomen samt motivera
och bedöma sin syn
 förstår och kan förklara hur
Finland nådde sin
nuvarande position i
Europa
Åk 8
HIG4
1900talets
världshistoria
Eleven
 lär sig att bedöma
framtida alternativ
med hjälp av
kunskap om
historisk förändring
- förändringen av näringsstrukturen och
dess inverkan på människornas liv
- det finländska välfärdssamhället
byggs upp
Från konflikterna mellan öst och
väst till motsatsförhållandet mellan
syd och nord
- det kalla kriget
- problem i fattiga och rika stater
Livet i slutet av 1900-talet och början
av 2000-talet
- det västerländska konsumtionssamhället och dess följder för omgivningen och för människors liv
- informationsförmedlingens utveckling
Dessutom ett av följande teman vars
utveckling behandlas från 1800-talet
fram till nutiden:
a) någon utomeuropeisk kultur
b) utvecklingen av jämlikheten
c) kulturens utveckling
d) teknologins utveckling, t.ex.
utvecklingen av trafik- och
transportmedel
e) från ett splittrat till ett enat Europa
 har kännedom om Finlands
ställning i andra
världskriget
43
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Att inhämta kunskap om det förgångna
Eleven
- kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer
- kan läsa och tolka källmaterial av olika slag
Att förstå historiska händelser
Eleven
- kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang och kan
på så vis tidsbestämma dem
- kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag
- kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser
Att använda historiska kunskaper
Eleven
- kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information
som skaffas med hjälp av modern teknologi
- kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin
uppfattning
44
14.
SAMHÄLLSLÄRA
Undervisningen i samhällslära i den grundläggande utbildningen bygger vidare på studierna i ämnet
historia på årskurserna 5 – 8 och vidgar elevernas uppfattning om samhället i samtiden. I
samhällslära granskas Finlands stats- och samhällsskick, medborgarens ställning i samhället,
Europeiska unionen och centrala samhällsekonomiska frågor med lokala, regionala, nationella och
internationella förhållanden som referensram.
Undervisningen i samhällslära ger baskunskaper om samhällets struktur och verksamhet samt om
medborgarnas möjlighet att påverka. Syftet med undervisningen är att stöda eleven att växa upp till
en aktiv, tolerant och demokratisk medborgare med färdigheter i samhällelig medverkan och
demokratisk påverkan.
ARBETSMETODER: Föreläsning, diskussion, föredrag, grupparbete; självständiga arbetsuppgifter
INTEGRATIONSBLOCK: Geografi, religion, modersmålet, övriga språk, IKT, bildkonst
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden är det finländska samhället och näringslivet samt
Europeiska unionen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Kurs
Åk 9
SLG1
Samhälle
och individ
Mål
Eleven
• får en uppfattning om samhällslära som vetenskap
• lär sig att förstå de samhälleliga beslutens inverkan på
med borgarnas liv
• lär sig använda offentliga
tjänster
• får kännedom om de rättsliga
följderna av sitt handlande.
Åk 9
SLG2
Makt och
individ
Eleven
• bekantar sig med olika politiska ideologier och samhällssystem
• får en uppfattning om den
politiska strukturen i repub-
Innehåll
Individ i gemenskap
• familjen, olika slag av gemenskaper
och subkulturer
Medborgartrygghet
• rättssystemet, speciellt det juridiska
ansvaret hos en person som fyllt 15 år
• säkerhetspolitik: utrikes- och försvarspolitik
• trafiksäkerhet.
Individens välfärd
• olika dimensioner av välfärd
• jämlikhet och hållbar utveckling samt
andra sätt att främja välfärden.
Påverka och fatta beslut
• individen som invånare i hemkommunen, som medborgare i den egna
staten,
• medborgarnas möjligheter att
påverka
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
• känner till samhällslära som
vetenskap
• förstår hur samhälleliga belut påverkar medborgarnas
liv
• kan använda offentliga
tjänster
• känner till de rättsliga
följderna av sitt handlande.
Eleven
• känner till olika politiska
ideologier och samhällssystem
• känner till den politiska
strukturen i republiken Fin-
45
Åk
Åk 9
SLG3
Kurs
Samhällsekonomi
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
liken Finland
• blir intresserad av att delta
och påverka i samhället
• får en uppfattning om Europeiska unionens struktur
• kan inhämta och tillämpa
information om samhället
och Europeiska unionen
kritiskt och kan fungera
som aktiv påverkare
• demokrati, val och att rösta
• politiska och administrativa aktörer
på kommunal och nationell nivå.
Europeiska unionen
• Europeiska unionens bakgrund, organisation och funktion
• medborgarnas möjligheter att påverka
inom Europeiska unionen
• politiska och administrativa aktörer
på EU-nivå
land
• kan delta och påverka i
samhället
• känner till Europeiska
unionens struktur
• inhämtar och tillämpar information om samhället och
Europeiska unionen kritiskt
och utvecklar sin beredskap
att fungera som aktiv påverkare
Eleven
Nationalekonomi
• ekonomi på mikro- och makronivå
• ekonomiska system och lagbundenheter
Eleven
• får en uppfattning om samhällsekonomin som vetenskap
• kan inhämta och tillämpa
information om näringslivet kritiskt och utvecklas
till en aktiv påverkare
• lär sig att granska och utveckla sitt kunnande som
ansvarsfull konsument och
aktör i samhället
• lär sig grunderna i företagsamhet och förstår dess betydelse för välfärden i samhället
• får beredskap för att respektera arbete
Hushållning
• principerna för privat hushållning
• arbete och entreprenörskap.
Samhällsekonomi
• individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer
• utrikeshandelns och den globala
ekonomins betydelse
Ekonomisk politik
• konjunkturväxlingar inom ekonomin,
arbetslösheten och inflationen samt
hur de påverkar privatekonomin
• offentlig ekonomi och beskattning
• känner till samhällsekonomin som vetenskap och
dess olika delområden
• inhämtar och tillämpar kritiskt information om
näringslivet
• kan granska och utveckla
sitt kunnande som ansvarsfull konsument och aktör i
samhället
• behärskar grunderna i företagsamhet och förstår företagsamhetens betydelse för
välfärden i samhället
• respekterar arbete
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan inhämta och använda information om samhället
Eleven
• kan tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas av medierna
• kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter
• kan jämföra olika alternativ i det samhälleliga beslutsfattandet och olika ekonomiska
lösningar och följderna av dem.
Eleven förstår samhällelig information
Eleven
• förstår att det kan finnas flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och
lösa ekonomiska frågor
• förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet.
46
15.
MUSIK
Undervisningen i musik syftar till att hjälpa eleven att inom musikens område finna föremålet för
sitt intresse samt att uppmuntra eleven till musikalisk verksamhet, ge för att uttrycka sig musikaliskt
och stöda personlighetsutvecklingen. Musikundervisningen skall ge eleven redskap i den process
där den musikaliska identiteten utformas, så att en positiv och nyfiken inställning till olika slags
musik skapas. Eleven får grundläggande kunskaper och färdigheter i musik. Målet är att eleven
förstår musikens betydelse för individen och samhället samt för den nationella och internationella
kulturen.
De musikaliska färdigheterna utvecklas genom träning på lång sikt via repetition. Genom att man
sjunger och musicerar tillsammans utvecklas de sociala färdigheterna samt vilja och förmåga att
acceptera och uppskatta konstnärliga och kulturella olikheter.
Musikundervisningen på årskurs 7 består av en kurs, som varar hela läsåret. Musikundervisningen
på årskurserna 8 och 9 består av två valbara kurser under läsåret. En valbar tillämpad kurs i musik
finns även till elevens förfogande.
ARBETSMETODER: röstbehandling genom tal, ramsor, sånglekar och sånger som passar elevens
ålder. Aktivt deltagande i teori, sång och musicerande, grupparbete.
INTEGRATIONSBLOCK: På årskurserna 1-4 tillämpas helhetsundervisning; på årskurserna 7 - 9
modersmål, historia, geografi, religion, bildkonst, gymnastik.
BEDÖMNING: Vitsord 4-10. I bedömningen poängteras timaktivitet, provresultat, gott uppförande och positiv inställning. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL:
Årskurserna 7 – 9: Teoriövningar, övningar i röstbehandling och övningar som speciellt utvecklar
röstens månsidiga användningsmöjligheter samt en- och flerstämmig repertoar som ger en inblick i
olika stilar, delvis utantill. Övningar som utvecklar samspelsförmågan och en spelrepertoar som
allsidigt representerar olika musikstilar och –kulturer. En mångsidig lyssnarrepertoar och härledning av tidsperiod, plats och kulturmiljö för den. Utvecklande av egna musikaliska idéer genom att
improvisera, komponera och arrangera, t.ex. med hjälp av ljud, sång, olika instrument, rörelse och
musikteknologi.
47
Ämnets kursbeskrivningar
ÅK
Åk 7
MUG1
Kurs
Musikens
encyklopedi
Mål
Eleven
 kan lyssna till egen och
andras musik
 kan musicera tillsammans
med andra i större och
mindre grupper
 kan sjunga allsång
 kan sjunga stämsång
Åk 8
MUV2
Musik
från
andra
sidan
jordklotet
Eleven
 har fördjupade
musikaliska färdigheter
 kan allsång
 kan stämsång
ÅK 8
MUV3
Tonarter
och
harmonier
Eleven
 kan känna igen olika
musikstilar
 kan allsång
 kan stämsång
Åk 9
MUV4
Människorösten
Eleven
 kan allsång
 kan stämsång
 fördjupade musikaliska
färdigheter
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 repetition av musikteori
 deltar i allsång och kan sjunga
melodiskt och rytmiskt rätt
 sjunga unisont och i stämmor
samt i riktning med
 fördjupad notlära
melodilinjen
 samspel
 kan lyssna till musik och göra
 enskilt eller parvis utförande projekarbete
iakttagelser av det samt komma
om en kompositör, artist, orkester eller band
med motiverande synpunkter
 musiken i Amerika
på det hörda
 jazz-, pop-, och rockmusik

kan behärska rösten så att han
 finländsk musik
kan delta i enstäm-mig allsång
och stämsång
 behärskar en sångrepertoar,
delvis utantill
 samspel med mer avancerade ackord och
rytmer
 sjunga unisont och i stämmor
 etnomusikens (indisk, afrikansk, arabisk,
samisk osv) historia, stildrag, användning
och utbredning
 sjunga unisont och i stämmor
 tonarter (durer och moller) och ackorder
(sekund, ters, kvart osv) som bildar
treklanger (harmonier)
 musik från olika länder och tids-epoker
 sjunga unisont och i stämmor
 andningsteknik och –anatomi, rösttyper
(sopran, alt, tenor, bas)
 samspel med mer avancerade ackord och
rytmer
Eleven
 deltar i allsång och kan sjunga
melodiskt och rytmiskt rätt
samt i riktning med
melodilinjen
 behärskar en sångrepertoar,
delvis utantill
 behärskar grundtekniken i
något rytm-, melodi- eller
ackordinstrument så att han
kan delta i samspel
Eleven
 deltar i allsång och kan sjunga
melodiskt och rytmiskt rätt
samt i rikt-ning med
melodilinjen
 kan lyssna till musik och göra
iakttagelser av det samt komma
med motive-rande synpunkter
på det hörda
 känner igen och kan skilja
mellan olika musikstilar och
musik från olika tids-perioder
och kulturer
Eleven
 deltar i allsång och kan sjunga
melodiskt och rytmiskt rätt
samt i riktning med melodilinjen
 behärskar en sångrepertoar,
delvis utantill
48
ÅK
Kurs
Mål
Åk 9
MUV5
Elektronik
Eleven
 kan allsång
 kan stämsång
 kan ge uttryck för egna
tankar och ide’er i
musiken
Innehåll
 musik från olika länder och tidsepoker
 sjunga unisont och i stämmor
 datamusik (tonsätta rytmer och bakgrunder
på dator och manipulera ljudet på olika sätt)
 musik från olika länder och tidsepoker
Kriterier för vitsordet 8
 känner till grundtekniken i
röstbehandling och kan
använda sig av den
Eleven
 kan använda musikaliska begrepp i samband med musicering och musiklyssnande
 har egna repertoarer
 kan datamusikens grunder
Tillämpad kurs:
MUT1
Från Elvis till Ellington
Eleven studerar mera ingående blues-, jazz-, pop- och rockmusikens historia, stildrag
och utveckling
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 deltar i unison sång och kan sjunga rytmiskt rätt samt följer melodilinjen
 behärskar grundtekniken på något rytm-, melodi- eller ackordinstrument så att han kan delta i
samspel
 kan lyssna till musik och göra iakttagelser samt komma med motiverande synpunkter på det hörda
 känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder och kulturer
 känner till det centrala i finländs musik och finländskt musikliv
 kan använda musikaliska begrepp i samband med musicerande och musiklyssnande
 kan använda musikens element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna
musikaliska idéer och tankar.
49
16.
BILDKONST
Undervisningen i bildkonst på årskurserna 7-9 syftar till att öka elevernas intresse för bild,
tredimensionella konstverk samt arkitektur. Dessutom uppmuntras intresset för att skapa själv.
bildkonsten skall ge verktyg åt eleven att uttrycka sig. Kreativiteten tränas och uppmuntras.
Eleverna ställs inför nya problem. De utforskar och inhämtar kunskaper som bygger på erfarenhet.
Eleverna uppmuntras till att bli estetiskt medvetna om sitt arbete, söker sin egen stil och utvecklar
den. Eleverna skall lära sig diskutera och utvärdera det de ser och det de producerar
Utgångspunkter i undervisningen är omgivningens bildvärld, sinnesintryck, föreställningar och
upplevelser. Målet är att utveckla elevens fantasi och att främja kreativ problemlösning. Läroämnet
är tematiskt till sin karaktär vilket möjliggör en stressfri anda och långsiktigt arbete.
Undervisningen beaktar alltid miljöfostran och bygger på det tidigare inlärda.
ARBETSMETODER: Självständiga arbetsuppgifter, grupparbete, diskussion, experiment.
INTEGRATIONSBLOCK: Bildkonsten kan integreras med alla övriga ämnen.
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Eleverna bekantar sig med följande delområden; visuell uttrycksförmåga, konstkännedom, multimedia och miljöestetik.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
ÅK7
BKG1
Kurs
Bildens
uppbyggnad
Mål
Eleven
 fördjupar sig i bildens
uppbyggnad,
rumsuppfattning och
perspektiv samt
formgestaltning
 utvecklar sitt färgsinne och
känslighet för ljus och
skuggor, valörer och nyancer
 använder i sitt bildskapande
rörelse och rytm och förstår
skillnaden mellan dynamisk
och statisk
Innehåll
Att uttrycka sig i bild och tänka
visuellt
- teckning, målning, skissering,
- tryck, formning, byggning
- skapande av djup i bilder
- framställning av olika nyanser
och valörer med olika material
- akttagelser av färgers och valörers effekt i bild
- att få mera spänning i bilderna
med olika rytmiska metoder
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 framställer arbeten som
har djup
 använder modigt färger
och vågar pröva på nya
lösningar
 ser skillnader mellan
valörer
 kan blanda och använda
färger och nyancer
 får bilden att leva och
väcka intresse
 eleven skall själv visa
50
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
intresse
Åk 7
BKG2
Min
omgivning
Eleven
 uppövar sin känslighet för att
göra iakttagelser i sin
omgivning_ både den
byggda miljön och
naturmiljön
 ger via konsten uttryck för
sina erfarenheter av
omgivningen- både
närmiljön och globalt sett
 känner till centrala drag i
allmänna konstens historia
Miljöestetik, arkitektur
- växelverkan mellan naturen och
den byggda miljön
- studera och värdera miljöer
estetiskt, etiskt och ekologiskt
- stildrag och traditioner
- att planera och bygga
- de viktigaste representanterna för
den finländska arkitekturen och
formgivningen
- stilriktningar i stora drag
Åk 8
BKV3
Ismer
Eleven
 lär sig känna igen de främsta
konststilarna –ismernaunder 1900-talet
 bekantar sig med kända
konstnärer och deras verk
 försöker i sitt eget
bildskapande uttrycka sig på
olika sätt och finna hos sig
själv nya stilar
Konstkännedom och kulturell
kompetens
- centrala drag i målarkonstens
historia och nutidskonsten
- metoder för bildanalys; att
undersöka hur ett bildkonstverk
är uppbyggt, att tolka bildens
innehåll och utöva konstkritik
- besök på konstutställning
Eleven
 förstår skillnaden mellan
den byggda miljön och
naturmiljön
 kan uttrycka via bild
erfarenheter av
omgivningen och förstår
det egna ansvaret för
miljön
 kommer på
påverkningsmetoder för
att spara på miljön
 har en syn på de
arkitektoniska
stilriktningarna genom
tiden
 bygger ett arkitektoniskt
rum
 eleven skall visa intresse
Eleven
 känner till de ismer som
genomgåtts
 har framställt en viss
mängd arbeten i olika
stilar
 har deltagit aktivt i
diskussion och
konstkritik
 har besökt en
konstutställning och
skrivit rapport om den
51
Åk
Åk 8
BKV4
Åk 9
BKV5
Åk 9
BKV6
Kurs
Akvarell
målning
och tredimensionellt
arbete
Mål
Eleven
 fördjupar sig i
vattenfärgsmålningakvarellteknik
 repeterar färglära
 undersöker vattnets inverkan
 lär sig känna igen en
akvarell
 lär sig olika tekniker
 bygger ett tredimensionellt
verk
Innehåll
Att uttrycka sig i bild
- skissering och målning
- komposition; form, färg, rum,
rörelse och tid
Portfolio
Eleven
 lär sig vad som menas med
portfolio
 samlar ett eget portfolio och
lär sig samtidigt att jobba i
egen takt och att ta ansvar för
resultatet
 uttnyttjar medier och visuell
kommunikation
Medier och visuell
kommunikation
 användning av medier och visuell
kommunikation
 former för bildberättande
 grafisk design och lay-out
Eleven
 arbetar med oljefärger och
akrylfärger
 lär sig känna igen en
oljemålning
 studerar konstnärers
oljemålningar och bekantar
sig med konstvärldens
viktiga namn
 bekantar sig med
formgivning i samband med
ett eget arbete
Att uttrycka sig i bild och tänka
visuellt
 kan redogöra för bildskapandet
som en process- från skisser till
färdigt arbete
Oljemålning
och
skulptur
Formgivning
 känna till planerings- och
formgivningsprocessens skeden
och tillämpa dem i sitt arbete
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 har samlat sina
akvareller och kan se en
utveckling i sitt arbete
 känner till en akvarell
 har skisserat, planerat
och framställt ett
tredimensionellt arbete
Eleven
 lämnar in ett fullständigt
portfolio inom utsedd tid
och kan presentera det
Att uttrycka sig i bild och tänka
visuellt
 i portfolion ingår flera olika
arbetssätt och presentation
Konstkännedom och kulturell
kompetens
 kan identifiera centrala fenomen i
bildkonsten och kan placera dem
i sitt kronologiska och kulturella
sammanhang
Eleven
 har samlat sina
oljemålningar och kan se
en utveckling i sitt
arbete
 känner till en
oljemålning och känner
till konstnärer som
presenterats
 har producerat en
skulptur som föregåtts
av ett planerings- och
skisseringsarbete
Formgivning
 känner till planerings- och
formgivningsprocessens olika
skeden och kan tillämpa dem
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
Eleven
 kan uttrycka sig visuellt och känner till hur man komponerar en bild
 kan använda olika material och tekniker inom bildkonsten och de visuella medierna
kan välja ändamålsenliga material och medel
52
kan redogöra för bildskapandets process
Konstkännedom och kulturell kompetens
Eleven
 känner till centrala fenomen i bildkonsten och kan placera dem i sitt kronologiska och kulturella
sammanhang
 kan studera och tolka konstverk och har besökt en konstutställning och kommenterat den
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
Eleven
kan skilja mellan olika miljöer, värdera och uppskatta estetiska och ekologiska egenskaper i dessa
känner till planerings och formgivningsprocessen
känner till stildrag i arkitektur och hos föremål
Visuell kommunikation och medieteknologi
Eleven
känner till grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi
 kan analysera medieframställningar
53
17.
SLÖJD
Undervisningen i slöjd i årskurserna 7- 9 fördjupar det tidigare inlärda. Dessutom skall eleverna lära
sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet. Eleverna skall
beakta estetiska, ekologiska och ekonomiska värden i arbetet. Eleverna lär sig känna igen
finländarnas och andra folkgruppers formgivnings- och hantverkskultur.
Kunskaper och färdigheter fördjupas och utvärdering och reflektioner utövas. Eleverna lär sig ta
ställning till den teknologiska utvecklingen vid sidan om värnandet av den traditionella
hantverkarkonsten.
Vid planering, tillverkning och val av slöjdprodukter lär sig eleverna att tillämpa teoretisk kunskap i
praktiskt arbete. Därmed ökas elevernas beredskap för det dagliga livet.
Slöjdundervisningen syftar till att ge eleverna kännedom om både traditionell och modern teknik samt
material, redskap och metoder.
ARBETSMETODER: Teoretisk undervisning, planering, skissering, tillverkning, självvärdering
och rapportering
INTEGRATIONSBLOCK:
matematik
Bildkonst, miljöfostran, samhällslära, biologi, geografi, historia,
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: I årskurserna 7 - 9 skall eleven också ges möjlighet att enligt intresse
och fallenhet fördjupa sig i antingen teknisk slöjd eller textilslöjd.
Gemensamt för båda ämnena är
 information om Finländsk kultur, tradition, formgivning, textil- och modehistoria
 form, komposition, färg
 arbetsordning och arbetsbeskrivning
 material och konsumentkunskap
 ändamålsenlig användning av material
 utvärdering och redovisning av den egna slöjdprocessen
54
 kunskap om slöjdens traditionella och moderna redskap
 skötsel, underhåll och återanvändning av produkter
17.1. TEKNISK SLÖJD
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
TNG3
Kurs
Masinoch
ellära 1
Mål
Eleven
Eleven
 lär sig grunderna i maskinoch ellära
 planerar en produkt
 tillverkar produkten
Innehåll
Visuell och teknisk planering
 ritningar och enkla arbetsbeskrivningar
 material för olika ändamål
Tillverkning
 verktyg och tillverkningsteknik
 verktygsvård och arbetarskydd
 utvärdering och redovisning för
den egna processen
 hobbyarbeten
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan grunderna i maskinoch ellära
 har planerat en produkt
 har tillverkat en produkt
Åk 8
TNV4
Träslöjd
2
Eleven
 lär sig mått och hållfasthet
 planerar och skisserar en
produkt
 lär sig teori om olika
detaljer
 lär sig utprovning och
ändring
 tillverkar och finslipar en
produkt
 lär sig en ny specialteknik
Visuell och teknisk planering
 ritningar och enkla arbetsbeskrivningar
 material för olika ändamål
Tillverkning
 verktyg och tillverknings-teknik
 verktygsvård och arbetar-skydd
 utvärdering och redovisning för
den egna processen
 hobbyarbeten
Eleven
 kan grunderna i mått och
hållfasthet
 har tillverkat och finslipat
en produkt
 har gjort en produkt i
specialteknik
Åk 8
TNV5
Metallarbete 2
Eleven
 bekantar sig med nya
verktyg för metallarbete
 bekantar sig med nya
material för metallarbete
 planerar och tillverkar ett
föremål i metall
 lär sig en ny special-teknik
Visuell och teknisk planering
 ritningar och enkla arbetsbeskrivningar
 material för olika ändamål
Tillverkning
 verktyg och tillverknings-teknik
 verktygsvård och arbetar-skydd
 utvärdering och redovisning för
den egna processen
hobbyarbeten
Eleven
 kan använda olika verktyg
och material för
metallarbete
 behärskar en ny
specialteknik
 har planerat och tillverkat
ett föremål i metall
Åk 9
TNV6
Maskinoch
ellära 2
Eleven
 lär sig mera avancerad
teori i maskin- och ellära,
Visuell och teknisk planering
 ritningar och arbetsbeskrivningar
Eleven
 kan mera avancerad
maskin- och ellära, även
55
Åk
Kurs
Mål
bland annat CAD
 planerar en produkt
 tillverkar produkten
Innehåll
 material för olika ändamål
Tillverkning
 verktyg och tillverknings-teknik
 verktygsvård och arbetars-kydd
 utvärdering och redovisning för
den egna processen
hobbyarbeten
Kriterier för vitsordet 8
CAD
 har planerat och tillverkat
en produkt
Åk 9
TNV7
Projektkurs
Eleven
 lär sig reparera och återanvända
 lär sig en traditionell
teknik
 lär sig ny teknik
 tillverkar en produkt
Visuell och teknisk planering
 ritningar och arbetsbeskrivningar
 material för olika ändamål
Tillverkning
 verktyg och tillverkningsteknik
 verktygsvård och arbetarskydd
 utvärdering och redovisning för
den egna processen
 projektarbeten
Eleven
 kan reparera och återanvända
 har tillverkat en produkt i
traditionell eller ny teknik
17.2. TEXTILSLÖJD
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk7
TSG1
Kurs
Garn och
tråd.
Mål
Eleven
 ökar sitt kunnande
beträffande trådar och garn
 bekantar sig med vävning
Innehåll
Eleven
- tränar i stickning olika tekniker
såsom resår, fläta, spets, flerfärgsstickning
- stickar sockor
- lär sig använda vävstol
- gör hobbyarbeten
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 stickar en provlapp med
alla de introducerade
teknikerna
 väver en löpare i vävstol
Åk 7
TSG2
Töjande
material
Eleven
- lär sig använda olika sömmar
för töjande material
- lär sig olika benämningar på
tyger
- producerar ett plagg
Eleven
 känner till olika material
 syr ett ändamålsenligt och
funktionellt plagg
Åk 7
TSG3
Specialtekniker
Eleven
 bekantar sig med
overlocksymaskin
 bekantar sig med töjande
material i materialkunskap
planerar och tillverkar ett
plagg
Eleven
 tränar brodering på maskin
och broderar för hand
 tränar bandvävning
 tovning
Eleven
- lär sig brodera på maskin och
tillverkar en produkt
- utnyttjar handbroderi enligt
eget val
- lär sig bandvävning som en
traditionell teknik
- tovar olika små produkter
Eleven
 producerar broderade
produkter
 lär sig använda bandgrind
och väver ett band
 producerar tovade
produkter
Åk 8
TSV4
Byxor
Eleven
 lär sig om mått och storlekar
Eleven
- väljer rätt storlek enligt måtttabell
Eleven
 har lärt sig byxteori
 har tillverkat byxor
56
Åk
Kurs
Mål
 planerar och skisserar ett
plagg
 lär sig teori om olika detaljer
 lär sig provning och ändring
 syr byxor
 lär sig en ny specialteknik
Innehåll
- lär si om fickor, linningar, intag, passform
- provar och ändrar enligt behov
- tillverkar ändamålsenliga och
funktionella byxor
- lär sig flerfärgsvirkning
Kriterier för vitsordet 8
 har gjort en produkt i specialteknik
Åk 8
TSV5
Kjol
eller
klänning
Eleven
- väljer rätt storlek och modell
- lär sig detaljer
- prövar och ändrar
- tillverkar en ändamålsenlig
kjol/ klänning
- lär sig ryeteknik
Eleven
 har lärt sig teorin
 har tillverkat plagget
 har gjort en liten rya
Åk 9
TSV6
Ytterplagg
Tänk på
återanvändning
Eleven
- lär sig teori såsom; kragar,
olika ärmar, foder
- tillverkar ett ytterplagg
Eleven
- gör något nytt av ett gammalt
material, reparerar eget gammalt plagg eller väver en trasmatta
- lär sig en ny traditionell teknik
såsom; hålsöm, vitbroderi, gaffelvirkning
- planerar och tillverkar ett
önskeplagg
Eleven
 har tillverkat ett ytterplagg
ÅK9
TSV7
Eleven
 repeterar mått och storlek
 planerar och skisserar
plagget
 lär sig teori om detaljer
 tränar provning
 tillverkar plagget
 en ny specialteknik
Eleven
 planerar plagget
 lär sig teori
 tillverkar plagget
Eleven
 lär sig reparera och
återanvända
 lär sig en traditionell
teknik
 tillverkar ett önskeplagg
Eleven
 har jobbat med
återanvändning
 har tillverkat en produkt i
traditionell teknik
 har tillverkat sitt
önskeplagg
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Visuell och teknisk planering
Eleven
 kan under handledning planera produkter som går att förverkliga och kan upptäcka och lösa
problem under arbetet
 har beaktat produktens estetiska, ekologiska, hållbara och ekonomiska värden
 dokumenterar planen
kan under handledd planering använda inslag från den finländska och andra folkgruppers
formgivnings-, hantverks- och teknologikultur.
Tillverkning
Eleven
 arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar samt sköter om
ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö
 behärskar grundteknikerna så att produkterna blir ändamålsenliga, ekologiska och estetiska
 kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp
 kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete och
 kan tillämpa kunskaper från andra läroämnen
57
Självvärdering samt reflektioner över slöjdprocessen och dess resultat
Eleven
 kan granska sitt arbete och sitt lärande samt finna styrkor och svagheter
 värdesätter kritik i samband med utvärderingsprocessen och är villig att utveckla sig
 kan utvärdera en produkt som behövs i vardagslivet utgående från estetiska, ekologiska,
ekonomiska och ändamålsenliga kriterier
 skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter
18.
GYMNASTIK
Undervisningen i gymnastik på åk 7 - 9 ger eleven positiva upplevelser av gymnastik och idrott via
färdigheter i och kunskaper om olika grenar som utövas enskilt eller i grupp. Eleverna lär sig att ta
ansvar för sin kondition, konsten att slappna av, sunda levnadsvanor samt insikt om sambanden mellan
motion och hälsa. Målet är att eleverna utvecklar och upprätthåller sin fysiska och psykiska
prestationsförmåga samt sitt välbefinnande; de unga skall därtill acceptera sig själva och vara i stånd
till ett konstruktivt känslomässigt beteende.
ARBETSMETODER: Under gymnastiklektionerna utnyttjas skolans utrymmen och redskap samt
lokala idrottsanläggningar och naturen; teori, handledning och övning samt utövning grenvis.
INTEGRATIONSBLOCK: Musik, biologi, hälsokunskap, samhällslära, huslig ekonomi
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
GYG1
Kurs
Mångsidig
motion 1
Mål
Eleven
 lär sig motoriska färdigheter och
tekniker
 lär sig hantera olika
redskap
 lär sig följa
regler och
rent spel
Innehåll
 bo-, fot-, korg-, volley- och
handboll samt innebandy
 friidrott; löpning, kast, kul
stötning, längd- och höjdhopp
 stafett träning
 uthållighetsträning
 uppvärmning och tänjning
 orientering
 grunder i att använda en kompass
 utfärder i naturen
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan tekniker i olika spel
 kan följa regler i spelen
 har spelsinne
 kan sprinterlöpning, kast, kulstötning,
längd- och höjdhopp
 kan tänjnings rörelser
 känner igen karttecken
 kan läsa en orienterings karta
 vågar röra sig i naturen
Åk 7
GYG2
Bättre
kondition 1
Eleven
 utvecklar
sina färdigheter i skidoch skridskoåkning
 känner glädje
av att vistas
ute vintertid
 kan klä sig
lämpligt för
vintersporter
 korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling
 gymnastik med och utan redskap
 gymnastik till musik
 tänjning och avslappning
 simning
 skidning
 skridskoåkning, bollspel på is
 träning inför Skyttestafetten och
Stafettkarnevalen
Eleven
 vågar utföra övningar på och med
olika redskap
 kan röra sig i takt med musik
 kan slappna av
 kan åka fram åt på skridskor
 kan bromsa på skridskor
 kan grunden för att åka bakåt på
skridskor
 kan skidåkning i klassisk stil
 kan grunden för fristil i skidåkning
 kan åka nedför i skidspår och ploga
58
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
 kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim
 orkar simma 50m på rygg och mage
 kan simma 150m utan paus
 kan grunden för dykning
Åk 8
GYG3
Mångsidig
motion 2
Eleven
 lär sig motoriska färdigheter och
tekniker
 lär sig hantera olika
redskap
 lär sig regler
och rent spel
 bo-, fot-, korg-, volley- och
handboll samt innebandy
 friidrott; löpning, kast, kul
stötning, längd- och höjdhopp
 stafett träning
 uthållighetsträning
 uppvärmning och tänjning
 orientering
 grunder i att använda en kompass
 utfärder i naturen
Eleven
 kan tekniker i olika spel
 kan följa regler i spelen
 har spelsinne
 kan sprinterlöpning, kast, kulstötning,
längd- och höjdhopp
 kan tänjnings rörelser
 känner igen karttecken
 kan läsa en orienterings karta
 vågar röra sig i naturen
Åk 8
GYG4
Bättre
kondition 2
Eleven
Eleven
 utvecklar
sina färdigheter i skidoch skridskoåkning
 känner glädje
av att vistas
ute vintertid
 kan klä sig
lämpligt för
vintersporter
 korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling
 gymnastik med och utan redskap
 gymnastik till musik
 tänjning och avslappning
 simning
 skidning
 skridskoåkning, bollspel på is
 träning inför Skyttestafetten och
Stafettkarnevalen
Åk 9
GYG5
Mångsidig
motion 3
Eleven
 lär sig motoriska färdigheter och
tekniker
 lär sig hantera olika
redskap
 följer regler
och rent spel
 bo-, fot-, korg-, volley- och
handboll samt innebandy
 friidrott; löpning, kast, kul
stötning, längd- och höjdhopp
 stafett träning
 uthållighetsträning
 uppvärmning och tänjning
 orientering
 grunder i att använda en kompass
 utfärder i naturen
Eleven
 vågar utföra övningar på och med
olika redskap
 kan röra sig i takt med musik
 kan slappna av
 kan åka fram åt på skridskor
 kan bromsa på skridskor
 kan grunden för att åka bakåt på
skridskor
 kan skidåkning i klassisk stil
 kan grunden för fristil i skidåkning
 kan åka nedför i skidspår och ploga
 kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim
 orkar simma 50m på rygg och mage
 kan simma 200m utan paus
 kan grunden för dykning
Eleven
 kan tekniker i olika spel
 kan följa regler i spelen
 har spelsinne
 kan sprinterlöpning, kast, kulstötning,
längd- och höjdhopp
 kan tänjnings rörelser
 känner igen karttecken
 kan läsa en orienterings karta
 vågar röra sig i naturen
Åk 9
GYG6
Bättre
kondition 3
Eleven
 utvecklar
sina färdigheter i skidoch skridskoåkning
 känner glädje
av att vistas
ute vintertid
 kan klä sig
lämpligt för
 korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling
 gymnastik med och utan redskap
 gymnastik till musik
 tänjning och avslappning
 simning
 skidning
 skridskoåkning, bollspel på is
 träning inför Skyttestafetten och
Stafettkarnevalen
Eleven
 vågar utföra övningar på och med
olika redskap
 kan röra sig i takt med musik
 kan slappna av
 kan åka fram åt på skridskor
 kan bromsa på skridskor
 kan grunden för att åka bakåt på
skridskor
 kan skidåkning i klassisk stil
 kan grunden för fristil i skidåkning
59
Åk
Kurs
Mål
vintersporter
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
 kan åka nedför i skidspår och ploga
 kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim
 orkar simma 100m på rygg och mage
 kan simma 300m utan paus
 kan grunden för dykning
Därtill valbara kurser GYV 1 – 4 på årskurserna 8 och 9 i anknytning till undervisningen
inom ramen för gemensamma kurser i gymnastik.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 behärskar de centrala färdigheterna i löpning, hopp och kast
 behärskar rörelser inom fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap
 visar i sitt handlande att han eller hon förstår vilken betydelse rytmen har i gymnastik och dans
 kan grunderna för de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt överenskomna regler
 kan orientera med hjälp av karta och kompass samt känner till de rättigheter och skyldigheter som
allemansrätten innebär
 kan åka skridskor obehindrat
 behärskar de grundtekniker som fordras i skidåkning
 är simkunnig och har färdigheter för livräddning i vatten
 känner till sambanden mellan motion och hälsa
 kan upprätthålla, bedöma och utveckla sin funktionsförmåga
 uppvisar i skolgymnastiken aktivitet och lust att lära sig, förbereder sig sakligt för
gymnastiklektionerna och sköter sin hygien
 handlar ansvarsfullt och tar hänsyn till andra samt följer överenskommelser, regler och principen
för rent spel.
60
19.
HUSLIG EKONOMI
Undervisningen i huslig ekonomi på årskurserna 7 - 9 utvecklar de praktiska färdigheter samt den
samarbetsförmåga som behövs i det dagliga livet. Undervisningen i huslig ekonomi strävar till att
eleven blir en ansvarskännande konsument som känner till sina skyldigheter och rättigheter samt är
prismedveten men också tar hänsyn till miljön. Eleven lär sig värdesätta våra nationella traditioner
men också förstå internationalismens betydelse.
ARBETSMETODER: Grupparbete, självständiga arbetsuppgifter, diskussion, studiebesök.
INTEGRATIONSBLOCK: Biolgi, kemi, hälsokunskap
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Familjen och livet tillsammans med andra. Näring och matkultur.
Konsumenten och det föränderliga samhället. Hem och miljö.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Kurs
Mål
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
Åk 7
HLG1
Vi trivs
tillsammans
Eleven
 lär sig anpassning i
grupp
 har ett gott förhållande
till sig själv och
kamraterna
 lär sig rätta rbetsmetoder
och rätt teknik
- gott uppförande, seder och bruk
- socialt ansvar och en atmosfär - att bry sig om jämställdhet och
tidsanvändning, skötsel av närmiljön samt avfallshantering
Åk 7
HLG2
Kost och hälsa
Eleven
 lär sig basfärdigheter för
att klara av ett hushåll
 lär sig förstå sambandet
mellan kost och hälsa
- näringsrekommendationer och
hälsosam föda, födans kvalitet
och ofarlighet, grundläggande
matlagningsmetoder
Eleven
 förstår betydelsen av människorelationer och jämställdhet
 känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och
tidsanvändning i anslutning
till huslig ekonomi
 kan utföra en första sortering
av avfall
Eleven
 känner till livsmedlens egenskaper och de vanligaste
fenomenen vid matlagning
samt kan tillämpa denna
kunskap
 känner till vilken betydelse en
mångsidig kost har för hälsa
och välbefinnande
Åk 7
HLG3
Hemmets
vardag är ett
pussel
Eleven
 klarar sig i hemmets
olika sysslor i framtiden
 lär sig ta ansvar för
sig själv och sin familj i
en trygg miljö och utvecklas till en medveten
- skötsel av bostad och textilier
- planering av den egna penninganvändningen,
- val och användning av hushållsmaskiner i hemmet
- konsumentens skyldigheter och
rättigheter
Eleven
 kan utföra vanliga städsysslor
i hemmet
 kan tolka skötselanvisningar
för textilier samt behärskar
grundläggande metoder för
textilvård
61
Åk
Kurs
Mål
konsument
Innehåll
Kriterier för vitsordet 8
- att skaffa och använda produkter
och tjänster,
- konsumtionens inverkan på
miljön
 kan använda de vanligaste
hushållsmaskinerna på ett
tryggt sätt
 känner till grunderna för penninganvändningen och kan
göra upp en plan för detta
Eleven
 kan på ett ändamålsenligt
sätt konservera
 kan tillreda en glutenfri,
laktosfri, vegetarisk och
sackarosfri måltid
 kan beteckningarna på
livsmedelsörpackningarna
Eleven
 känner till de centrala dragen i
finländsk matkultur samt
finländska seder och bruk
 kan planera måltider med begränsade resurser
Eleven
 känner till de centrala dragen
och kan planera och verkställa måltider för familje- och
kalenderhögtider
Eleven
 känner till de centrala dragen i
internationell
matkultur
Åk 8
HLV4
Ur naturens
skafferi
Eleven
 lär sig ta till vara vad
skog och mark bjuder på
 lär sig om de vanligaste
dieterna
 lär sig om industriframställd mat
- konservering
- dieter
- födans kvalitet och ofarlighet
Åk 8
HLV5
Finländska och
finlandssvenska
mattraditioner
Eleven
 blir medveten om den
nationella matkulturen
 lär sig måltidsplanering
med begränsade resurser
- finländsk och finlandssvensk
matkultur
- måltidsplanering och penninganvändning
Åk 9
HLV6
Nordisk
matkultur och
festtraditioner
- planering och verkställande av
olika familje- och kalenderhögtider
- nordisk matkultur
Åk 9
HLV7
Jorden runt i
kastrull
Eleven
bekantar sig med familjeoch kalenderhögtider
får kännedom om maten i
Norden
Eleven
 lär sig förstå vilka
möjligheter internationalisering och mångkulturalism innebär
- internationell matkultur
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven
 kan uppföra sig väl och förstår betydelsen av männinskorelationer och jämställdhet
 känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning till huslig
ekonomi
 känner till livsmedlenas egenskaper och de vanligaste fenomenen vid matlagning samt kan
tillämpa denna kunskap i matlagningen
 förstår beteckningarna på livsmedelsförpackningarna
 känner till riskfaktorer i anslutning till matens ofarlighet
 är kapabel att under handledning tillreda måltider samt känner till vilken betydelse en mångsidig
kost har för hälsan och välbefinnandet
 känner till de centrala dragen i finländsk matkultur och finländska seder och bruk
 känner till grunderna för penninganvändningen i ett hushåll och kan göra upp en plan för sin
penninganvändning
 använder sig av ändamålsenliga arbetssätt och ämnen och kan använda de vanligaste
hushållsmaskinerna på ett tryggt sätt
kan utföra en första sortering av avfall
 kan tolka skötselanvisningar för textilier och behärskar grundläggande metoder för textilvård
 kan utföra vanliga städsysslor i hemmet
62
20.
VALFRIA ÄMNEN
20.1. HANDELSÄMNEN
Undervisningen i handelsämnen på åk 8 - 9 förmedlar kunskaper och färdigheter som behövs
för ekonomiska avgörandensom möter eleven i det dagliga livet. Eleverna fostras till kritiska
konsumenter. Eleverna får en realistisk bild av företagsamhet såväl praktiskt som teoretiskt.
ARBETSMETODER: Individuellt arbete och grupparbete, studiebesök
INTEGRATIONSBLOCK: Huslig ekonomi, familjefostran, samhällslära
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier
utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Konsument, ekonomi, bokföring, kreditmarknad, företagsverksamhet
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 8
MRV1
Kurs
Lär dig
sköta din
ekonomi
Åk 8
MRV2
Egen
företagare
– tidens
melodi
Mål
Eleven
 lär sig konsumentens
behov och resurser
 bekantar sig med
konsumentens rättigheter
och skyldigheter
 lär sig planera sin egen
ekonomi
 lär sig enkel bokföring
 får information om
kapitalmarknaden
Eleven
 lär sig hur ett företag
bedrivs
 får information om
marknadsföring och
försäljning
 lär sig reklamens betydelse
för företagets verksamhet
Innehåll
Konsumentens roll och rättigheter i
samhället, privatekonomin,
bokföring, kapitalmarknaden
Företagsverksamhet,
marknadsföring, reklam och
försäljning
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven känner till
 konsumentens rättigheter och skyldigheter
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 känner till konsumentens
behov och resurser
 känner till konsumentens
skyldigheter och rättigheter
 kan planera sin egen
ekonomi
 kan enkel bokföring
 känner till bankväsendet
och dess serviceformer
Eleven
 känner till hur ett företag
bedrivs
 känner till principerna
för marknadsföring och
försäljning
 förstår reklamens
betydelse
63
 principerna för privat ekonomi och enkel bokföring
 kapitalmarknaden och dess serviceformer
Eleven förstår
 hur ett företag bedrivs
 betydelsen av marknadsföring och reklam inom företagets verksamhet
20.2. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK
Undervisningen i informations- och kommunikationsteknik är, att eleverna lär sig de grundbegrepp
om apparatur och program som de behöver för att kunna utnyttja datateknik i sina studier. Målet är
också att ge eleverna de grundkunskaper de behöver för att klara sig i dagens och morgondagens
komplexa informationssamhälle.
ARBETSMETODER: Teorilektioner och tillämpande övningar och ett slutarbete integrerat med
finska språket
INTEGRATIONSBLOCK: Modersmål, språkundervisning, matematik, bildkonst
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL:






Att arbeta i Windowsmiljö
Textbehandling
Kalkylprogram
Grafikprogram
Programmering
Söka information på Internet
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 9
IKTV1
Kurs
Datorn i
vardagen
Mål
Eleven
 lär sig mångsidig
användning av de
vanligaste
datorprogramvaran och
klarar av filhantering
Innehåll
- Textbehandling, kalkylprogram
- Pascal-programmering
- grunder, bildbehandling
- användning av sökmotorer
Åk 9
IKTV2
Projektkurs
Eleven
 lär sig på egen hand att av
givet ämne söka
information samt
sammanställa det till ett
slutarbete
- I integration med ämnet finska
får eleverna välja mellan två
givna rubriker och skall skriftligt
lämna in ett slutarbete på 10-15
sidor (tutkielma)
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan uppställning av
dokument t.ex.
arbetsansökan
 klarar av på egen hand
enkla kalkyltabeller
 kan grunderna till
filhantering
 kan på egen hand söka
information från Internet
Eleven
 kan söka information
som täcker givet ämne
 kan följa givna
layoutinstruktioner
 kan följa given tidtabell i
projektet
64
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Vid bedömningen i datateknik läggs speciell vikt vid elevens sätt att arbeta och de resultat han
uppnår. Skriftliga prov som endast testar teorikunskaper har ingen avgörande betydelse
Eleven kan
Eleven
 kan använda datorn som ett hjälpmedel i sina studier
 kan på egen hand utveckla sina färdigheter med beskrivna programvara
Eleven förstår
Eleven
 förstår filhantering
 förstår vilka möjligheter datorn ger i olika sammanhang
65
20.3. MASKINSKRIVNING
Undervisningen i maskinskrivningen ger färdigheter att med tiofingersystemet kunna producera
eller avskriva text snabbare än med penna. Målet för undervisningen är att eleverna för sina egna
skrivuppgifter i skola eller kommande arbetsliv hittar en teknik och en layout som gör framställningen av skriftligt material intressant och ändamålsenligt
ARBETSMETODER: Skrivövningar med datorn från färdiga texter samt övningsprogramvara
INTEGRATIONSBLOCK: IKT, språkundervisningen, modersmålet
BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Tiofingersystemet, textbehandling.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 8
MKV1
Kurs
Tangentbordet
Åk 8
MKV2
Layout
Mål
Eleven
 lär sig att använda
tangentbordet och hitta
tangenterna blint
 uppnår en skrivhastighet
på 800 slag/minut
Eleven
 uppnår en skrivhastighet
på minst 1500 slag/minut
 lär sig layout
Innehåll
Tangentbordsövningar från text,
maskinskrivningsprogram
KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Eleven kan
Eleven
 kan en skrivhastighet på 1200 slag/minut
 kan ställa upp layout för texter
Kriterier för vitsordet 8
Eleven
 kan skriva blint 600
slag/minut
Eleven
 kan skriva blint 1200
slag/minut
 klarar av enkel layout av
text
66
21.
ELEVHANDLEDNING
Undervisningen i elevhandledning skall stärka elevens självkänsla, självkännedom och inlärningsförmåga. Eleven ska lära sig att fatta mogna beslut för framtiden vad gäller fortsatta studier
och yrkesval. Elevhandledningen befrämjar elevens studiemotivation och skolarbete.
ARBETSMETODER: Undervisning i klass, personlig handledning individuellt och i grupp,
studiebesök, projekt, diskussion, samarbete med instanser utanför den egna skolan
INTEGRATIONSBLOCK: Andra läroämnen i den mån det är möjligt
BEDÖMNING: Prestationsanteckning (godkänd). Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de
kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen.
CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden i elevhandledning är studieteknik, studiemotivation,
inlärning, informationsökning, utbildningssystemet i Finland och yrkeslivet.
Ämnets kursbeskrivningar
Åk
Åk 7
EHG1
Kurs
Mina
studier
Mål
Eleven
 utvecklar sin
självkännedom
 utvecklar sin
inärningsförmåga
 lär sig känna igen sina
styrkor och svagheter
 lär sig reflektera över eget
och andras beteende
 lär sig ta ansvar för sitt
skolarbete
Innehåll
Eleven lär sig att studera rätt
 studieteknik och studievanor i
det kursformade högstadiet
 ämnesval för åk 8
 bekantar sig med arbetslivet
 informationssökning
 tolerans och ansvar för andra
 individuell handledning
Åk 8
EHG2
Mina
yrkesplaner
Eleven
 lär sig olika
inlärningsstilar
 bekantar sig med olika
yrken
Yrkesliv och inlärning
 inlärningsstilar
 inlärningsfärdighter
 inlärningssvårigheter
 eleven bekantar sig med yrken
 ämnesval för åk 9
Åk 9
EHG3
Min
framtid
Eleven
 lär sig om Finlands
utbildningssystem
 bekantar sig med
yrkeslivet
 utvecklar sin
Framtida studier
 eleven deltar i praktisk
arbetslivsorientering
 eleven besöker olika skolor på
andra stadiet
 gemensam elevansökan
Kriterier för vitsordet 8
67
Åk
Kurs
Mål
beslutfattningsförmåga
Innehåll
 studie- och yrkesplanering
 reflektion över de egna
möjligheterna genom individuell
handledning
 skriver arbetsplatsansökan och
bekantar sig med
arbetskraftsmyndigheterna
Kriterier för vitsordet 8