1 Kotka Svenska Samskola ÄMNES- OCH KURSBESKRIVNINGAR FÖR ÅRSKURSERNA 7 - 9 1. MODERSMÅL OCH LITTERATUR Modersmålets främsta uppgift är att lära varje ny generation barn att läsa och skriva. Undervisningen utvecklar läsfärdigheten så att vi förstår vad vi läst och kan utnyttja det på ett ändamålsenligt sätt. Undervisningen i ämnet strävar till att hjälpa eleverna utveckla självständiga läsvanor. Den lär också ut grunderna för strukturen av det svenska språket, vilket även stöder studier i andra språk. Genom att behärska modersmålet når vi språklig säkerhet, så att vi vågar, vill och kan uttrycka oss naturligt och frimodigt i tal och skrift. ARBETSMETODER: Undervisningen strävar till att utnyttja mångsidigt olika arbetsmetoder. Arbetsmetoder som poängterar elevernas egen aktivitet är viktiga för aktiv inhämtning av kunskap. INTEGRATIONSBLOCK: Finska, engelska, tyska, historia, biologi, geografi, fysik, kemi, religion BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 MOG1 Kurs Kommunikation och informahetion använda Mål Eleven kan skapa ett positivt kommunikationsklimat utvecklar sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika slag av källor blir van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift framför och motiverar egna åsikter och kommenterar andras blir medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion kan referera läst litteratur Innehåll Interaktion - kommunikation enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant Informationssökning - planera, välja, strukturera informationssökningen, välja, strukturera och presentera material. Textförståelse - analysera och bedöma faktatexter, komprimera textinnehåll, skilja material som baserar sig på värderingar från faktabaserade texter. Skriva och tala - öva kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt i ett funktionellt sammanhang, reflektera över och bearbeta information. Litteraturläsning - läsa litteratur Kriterier för vitsordet 8 Eleven uttrycker sig muntligt ensam och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik kan jämföra olika slags texter vågar och kan uttrycka sin egen läsartext, fundera över textens betydelse och överensstämmelse med egna tankar och erfarenheter kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedlad information som informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis motstridig information kan utnyttja litteratur som informationskälla läser och refererar en bok, enligt överenskommelse Åk 7 MOG2 Litteratur Eleven utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken förförståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter Textförståelse - förstå och bilda egna uppfattningar då man lyssnar - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående ifrån erfarenheter i texten och från egna erfarenheter kan läsa (långa) texter och hela böcker och använder en ändamålsenlig lässtrategi. Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda detaljer i texten kan granska fiktiva texters inne- 2 Åk Kurs Mål kan planera och strukturera tal och skrift ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur Innehåll Skriva och tala - målinriktad med textproduktion Språk, litteratur och kultur - läsa gemensamma och valfria romaner och ungdomsböcker samt dikter, noveller och annan kortprosa. Kriterier för vitsordet 8 håll och form och har tillägnat sig ett metaspråk för textiakttagelser på den nivå som motsvarar elevens åldersgrupp kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter bekantar sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier, utvecklar sin etiska medvetenhet och får estetiska upplevelser refererar läst litteratur - stifta bekantskap med epik i form av noveller, romaner, sagor, myter, science fiction samt med drama och nyare och äldre lyrik och folklore - lära känna olika litterära stilriktningar Litteraturläsning - läsa litteratur kan producera många olika slags fiktiva texter finner intressant läsning och kunskap bland skönlitteratur kan beskriva sig själv som läsare och presentera sina favoritböcker och –författare har läst utdrag ur olika genrer känner till de skönlitterära huvudgenrerna, olika stilriktningar och en del klassiska verk kan reflektera över litteratur, samt dela sina upplevelser med andra läser och refererar två böcker, enligt överenskommelse Åk 7 MOG3 Språk Eleven utvecklar sitt ordförråd funktionellt utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd som i tal och skrift kan använda sina kunskaper om språket får grundläggande kunskaper om svenska språket: struktur, grammatik, språkvård och språkhistoria utvecklar tolerans mot språklig variation och olika språk Skriva och tala - experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form - utforska språket experimentellt, genom drama och lek - använda standardspråk både i tal och skrift - öva rättskrivning i funktionella sammanhang - språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk (skiljetecken och rättstavning) Språkets funktion, struktur och form - principerna för satsbyggnad: ordföljd, struktur, sats och mening Eleven kan göra en del språkliga iakttagelser om saktexter och vid iakttagelserna använda sig av inlärda begrepp känner till ordklassindelning, böjningssystem och kan laborera med språket kan skriva någotsånär felfritt och förstår innebörden av en språklig norm. Språkstrukturer, interpunktion och ortografi är i huvuddrag korrekta Språk, litteratur och kultur har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling Åk 8 MOG4 Tala och skriva Interaktionsfärdigheter Eleven utvecklar större säkerhet i kommunikationen och medvetenhet om olika situationers krav Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter utvecklar sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika slag av källor utvecklas till en aktiv och reflekterande lyssnare Att producera och bruka olika slags texter utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket Interaktion - diskutera, föra en dialog mot ett bestämt mål i olika situationer Textförståelse - öva sig i att förstå och bilda egna uppfattningar då man lyssnar Skriva och tala - arbeta process- och målinriktat med textproduktion - sammanställa och presentera ett arbete utgående från egna erfarenheter Språk, litteratur och kultur - läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur samt bekanta sig med teater och film Interaktionsfärdigheter Eleven känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen. Detta gäller speciellt förmågan att byta ut det egna privatspråket mot ett mera offentligt språk (standardspråk) visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt Att producera och bruka olika slags texter kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa kan producera olika slags sak- 3 Åk Kurs Mål framför och motiverar sina åsikter och kommenterar andras planerar och strukturerar sin kommunikation i tal och skrift Innehåll Kriterier för vitsordet 8 texter Språk, litteratur och kultur ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur från Finland, Norden och andra länder Åk 8 MOG5 Medier Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven utvecklar sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogör sig olika slag av källor utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken förståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter Att producera och bruka olika slags texter blir medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion Språk, litteratur och kultur ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur får en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma människors världsbild och påverka deras val bekantar sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utvecklar sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser Litteraturläsning kan referera litteratur Åk 8 MOG6 Språkanalys Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven utvecklar sitt ordförråd funktionellt Att producera och bruka olika slags texter utvecklas till en textför- Interaktion - förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt samt förhållandet mellan kommunikationens syfte och olika kommunikationssätt Informationssökning - göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar - söka information i olika källor och bedöma tillförlitligheten i olika texter Textförståelse - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från erfarenheter i texten och från egna erfarenheter - analysera och bedöma faktatexter, att komprimera textinnehåll, att skilja material som baserar sig på värderingar från faktabaserade texter - analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i medietexter Skriva och tala - producera texter för olika målgrupper, både för hand och med ordbehandlingsprogram - reflektera över och bearbeta information Språkets funktion, struktur och form - betrakta texter som helheter: deras struktur, syfte och användning Språk, litteratur och kultur - läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur samt bekanta sig med teater och film - känna igen icke-fiktiva textgenrer - läsa gemensamma och valfria romaner och annan konstprosa Litteraturläsning - läsa litteratur Textförståelse - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från erfarenheter i texten och från egna erfarenheter Skriva och tala - experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven kan läsa medie- och webbtexter, och använder en ändamålsenlig lässtrategi. Eleven förstår både textens syfte och grundidé och betydelsen av enskilda detaljer i texten kan känna igen värdepåståenden kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter Att producera och bruka olika slags texter kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedlad information som informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis motstridig information känner till olika typer av medietexter, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier Språk, litteratur och kultur finner intressant läsning och kunskap i olika medier kan reflektera över film samt dela sina upplevelser med andra Litteraturläsning läser och refererar en bok enligt överenskommelse Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven kan göra en del språkliga iakttagelser om saktexter och vid iakttagelserna använda sig av inlärda begrepp känner till satsanalys inklusive 4 Åk Kurs Mål fattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper om språket Språk, litteratur och kultur lär sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, språkvård, språkhistoria, varieteter och utveckling. ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur Innehåll - använda standardspråk både i tal och skrift - behärska skillnaderna mellan tal- och skriftspråk - lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk Språkets funktion, struktur och form - undersöka principerna för satsbyggnad i det svenska språket med fokus på ordföljd, struktur, sats och mening - ordval, ordbetydelser och olika stilnivåer Språk, litteratur och kultur - läsa dikter samt gemensamma och valfria romaner Kriterier för vitsordet 8 ordföljdsprincipen och kan laborera med språket Att producera och bruka olika slags texter har tillräckligt stort ordförråd och ett ändamålsenligt ordval Åk 8 MOG7 Debatt Interaktionsfärdigheter Eleven utvecklar social kompetens i klassrums- och studiesituationer Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sig av sina kunskaper i språket framför och motiverar sina åsikter och kommenterar andras blir medveten om mottagarens och mediernas roll vid textproduktion Interaktion - förstå förhållandet mellan textinnehåll, form och uttryckssätt samt förhållandet mellan kommunikationens syfte och olika kommunikationssätt - öva sig i att diskutera, föra en dialog mot ett bestämt mål och föra dialog i olika situationer Informationssökning - reflektera över och bearbeta den samlade informationen under processens gång Textförståelse - öva sig i att förstå och bilda egna uppfattningar då man lyssnar - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från erfarenheter i texten och från egna erfarenheter Skriva och tala - öva kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt funktionellt - arbeta process- och målinriktat med textproduktion Språk, litteratur och kultur - läsa gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker Interaktionsfärdigheter Eleven visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter vågar och kan uttrycka sin egen läsartext, fundera över textens betydelse och överensstämmelse med egna tankar och erfarenheter Att producera och bruka olika slags texter kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt muntligt förmedla information som informationskällor och ta fram väsentlig information också i källor med delvis motstridig information Åk 9 MOG8 Språkvård Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken förståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter utvecklar sitt ordförråd i funktionella sammanhang Att producera och bruka olika slags texter utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd och personlig stil som i tal och skrift Interaktion - öva sig i att kommunicera enligt situationens krav på stilnivå och språkvariant Språkets funktion, struktur och form - öva kommunikationsfärdigheter och personliga uttryckssätt funktionellt - experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form - behärska skillnaderna mellan tal- och skriftspråk - lära sig en del om språkvård och normer för talat och skrivet standardspråk - använda standardspråk både i tal och skrift Språk, litteratur och kultur Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven gör enstaka talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma Språk, litteratur och kultur känner till svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i, kan använda språkliga hjälpmedel 5 Åk Kurs Mål kan använda sig av sina kunskaper om språket planerar och strukturerar sin kommunikation i tal och skrift Innehåll - känna till centrala litteraturhistoriska begrepp såsom diktjaget, metafor, symbol, vers, strof, rim, allitteration - stifta bekantskap med nyare och äldre lyrik och folklore Kriterier för vitsordet 8 Språk, litteratur och kultur lär sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik, språkvård, språkhistoria, varieteter och utveckling utvecklar tolerans mot språklig variation och olika språk Åk 9 MOG9 Världslitteraturen Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven stärker sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter och utvecklas till en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken förförståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter utvecklar sina färdigheter att söka och använda information och tillgodogöra sig olika slag av källor Att producera och bruka olika slags texter blir van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift Språk, litteratur och kultur ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att läsa skönlitteratur Textförståelse - behandla det lästa på olika sätt: författar- och textorienterade analyser samt läsarorienterade analyser - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från egna erfarenheter i texten och från egna erfarenheter Skriva och tala - arbeta process- och målinriktat med textproduktion - reflektera över, bearbeta informa tion Språkets funktion, struktur och form - betrakta texter som helheter: deras struktur, syfte och användning Språk, litteratur och kultur - läsa, analysera, reflektera över och gestalta skönlitteratur samt bekanta sig med teater och film - läsa gemensamma och valfria romaner, dikter, noveller och annan kortprosa - stifta bekantskap med epik i form av noveller, romaner, myter och science fiction - känna till centrala litteraturanalytiska begrepp såsom intrig, motiv, tema. berättarperspektiv - lära känna olika litterära stilriktningar Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter Eleven komprimerar och tolkar textinnehåll samt drar slutsatser, reflekterar över det lästa samt över textens form kan granska fiktiva texters innehåll och form och har tillägnat sig ett metaspråk för textiakttagelser på den nivå som motsvarar elevens åldersgrupp Språk, litteratur och kultur motiverar sina egna litteraturval läser både inhemsk, svensk och nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och som utdrag i olika genrer känner till de skönlitterära huvudgenrerna inom världslitteraturen reflekterar över litteratur och dela sina upplevelser med andra läser en bok Åk 9 Kultur och identitet Interaktionsfärdigheter Eleven visar tolerans gentemot olika synsätt och sätt att delta i kommunikationen Att tillägna sig, tolka och bruka olika slags texter utvecklar en genremedvetenhet och vet vilken förförståelse som krävs för att kunna läsa, lyssna till och bearbeta olika slags texter. Interaktion - öva sig i att diskutera, föra en dialog mot ett bestämt mål och föra dialog i olika situationer Textförståelse - reflektera över det egna läsandet och betydelsen av det man läst utgående från erfarenheter i texten och från egna erfarenheter. - analysera och bedöma faktatexter, att komprimera textinnehåll, att skilja material som baserar sig på värderingar från faktabaserade texter. Interaktionsfärdigheter Eleven vågar och kan ta till orda i en diskussion, visar förmågan till aktivt lyssnande och kan anknyta till andra diskussionsdeltagares yttranden Att producera och bruka olika slags texter har stort ordförråd, ändamålsenligt ordval, men enstaka talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma MOG10 6 Åk Kurs Mål stärker sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter, utvecklas till en aktiv och reflekterande läsare och lyssnare. Innehåll - analysera och bedöma mål och metoder hos textförfattaren, speciellt i medietexter - förstå sambandet mellan text och mottagare: dolda attityder i texter, texters makt och påverkan Att producera och bruka olika slags texter framför och motiverar sina åsikter och kommenterar andras blir van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift blir medveten om mottagarens, situationens och mediernas roll vid textproduktion. Språk, litteratur och kultur bekantar sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier och därmed utveckla sin etiska medvetenhet och få estetiska upplevelser utvecklar tolerans mot språklig variation och olika språk. Skriva och tala - producera texter för olika målgrupper, både för hand och med ordbehandlings- program. Språkets funktion, struktur och form - betrakta texter som helheter: deras struktur, syfte och användning Språk, litteratur och kultur - granska social, geografisk och situationsbunden variation i det svenska språket - få grundläggande kunskap om den språkliga situationen i Finland och Norden och i ett globalt och ett individuellt perspektiv. - stifta bekantskap med epik i form av drama - känna till centrala litteraturanalytiska begrepp såsom akt, scen, dialog, monolog, replik - känna igen centrala icke-fiktiva textgenrer Kriterier för vitsordet 8 kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent och kan anpassa sin språkform efter situationens krav samt utnyttja sina kunskaper om skillnaden mellan talat och skrivet språk. Språk, litteratur och kultur Eleven har läst både inhemsk, svensk och nordisk samt utländsk skönlitteratur som hela verk och som utdrag i olika genrer känner till några centrala verk inom inhemsk och nordisk litteratur kan reflektera över teater har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala, politiska och historiska faktorer kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan. 7 2. FINSKA (A 2-språk, modersmålinriktad) I undervisningen i finska i årskurserna 7 – 9 lär sig eleven utvidga den ord- och uttrycksförmåga som uppnåtts på årskurserna 3 - 6. Eleven känner till förutsättningarna för framgång i studier och arbetsliv och förstår vikten av samarbete och kontakter mellan språkgrupperna. Eleven kan tillämpa sina kunskaper och möjligheter att ta del av och medverka samhälls-, kultur- och föreningslivet. Studierna i finska syftar till att introducera eleverna i den finska kulturen, naturen och litteraturen. ARBETSMETODER: Lärarledd undervisning, högläsning, tystläsning, diskussion, par- och grupparbete och individuellt arbete INTEGRATIONSBLOCK: Modersmål, historia, geografi och biologi och datateknik BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 FIG1 Kurs Bekantskaper och umgängesseder Mål Eleven lär sig ord och yttryck som behandlar kontakterna mellan de nya eleverna på åk 7, människorelationer och känslor, teater och teknik Innehåll Tal: - förbättra, utveckla och variera sitt språk i tal samt att hålla föredrag Läsförståelse: - läsa ett antal finska ungdomsböcker och hålla bokpresentationer Skrivning: - skriva uppsatser och särskilja mellan tal- och skriftspråk Kriterier för vitsordet 8 Eleven skall kunna plurarböjningen aktiva och passiva verbformerna iaktta språkvård skriva uppsatser Åk 7 FIG2 Natur och kultur Eleven skall fördjupa sina kunskaper om Finland natur och geografi samt bekanta sig med finska språkets släktspråk, slang och skriftspråk, Kalevala och finska sägner Tal: - samtala och hålla föredrag naturligt och nyanserat på finska Läsförståelse: - läsa texter om natur, närmiljö, geografi och kända finska konstnärer Skrivning: - skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt finska Eleven skall kunna olika modus svårare böjningstyper iakta språkvård Eleven tillämpar ord och uttryck som handlar om skolan, eleverna och lärarna, vänner och släkt samt relationerna skola, fritid och hobbyer Tal: - samtala och uttrycka sig naturligt och nyanserat på finska Läsförståelse: - läsa ungdomsböcker och läsa även längre och svårare saktexter om händelser och information om närmiljön Eleven skall kunna alla infinitivformer och participer iakta språkvård skriva uppsatser ÅK 8 FIG3 Människor i vår närhet skriva uppsatser 8 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Skrivning: - skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt finska ÅK 8 FIG4 Allmänbildning Eleven sammanställer översikter och presentationer om finsk litteratur, finsk idrott samt finska ordspråk, dialekter och slang Tal: - lära sig göra intervjuer och att hålla fördrag Läsförståelse: - behandling av texter om olika yrken, service, trafik, kända finländare samt andra allmänbildande texter och kan följa händelser och aktuella frågor i samhället via massmedierna Eleven skall kunna adjektivens och adverbens komparation repeteras uppsatsskrivning Skrivning: - skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt finska ÅK 8 FIG5 Mode, hälsa och mat Eleven lär sig tips och råd i matlagning och skönhetsvård, mode förr och nu samt kan diskutera hälsa och sjukdom Tal: - konversera på ett intressant och modernt sätt om mode, matlagning och hälsa Eleven skall kunna pronomina, räkneord och deras böjning uppsatsskrivning Läsförståelse: - behandling av texter om ovannämnda ämnen och utökande av ordförråd om ämnena i fråga Skrivning: - skriva uppsatser om ovannämnda ämnen på korrekt finska ÅK 8 FIG6 Finsk konst, musik och design Eleven erhåller kunskap om Finlands konstnärer. hantverk och fabriksprodukter, populärmusik och sångare Tal: - kunna presentera på ett intressant och fängslande sätt finländska konstnärer, konstverk, hantverk osv. Läsförståelse: - läsning av finska böcker och för åldern lämplig litteratur samt kan berätta något om det speciellt finska kulturarvet i litteraturen, konsten och musiken Skrivning: - skriva uppsatser och referat på korrekt finska Eleven skall kunna unipersonella verb språkvård och igenkännande av felaktigheter i språket skriva uppsatser och referat 9 Åk ÅK 9 FIG7 Kurs Ungdom Mål Eleven behandlar frågor om kärlek, vänskap, människorelationer, ansvar, rättigheter och skyldigheter och steget till ett vuxet liv Innehåll Tal: - kunna diskutera intelligent och sakligt frågor om kärlek, vänskap, människorelationer… Kriterier för vitsordet 8 Eleven skall kunna bisatser och satsmotsvarigheter uppsatsskrivning Läsförståelse: - kunna följa händelser och aktuella frågor i samhället både på svenska och finska via massmedierna samt redogöra för och ta ställning till det eleven läst eller hört Skrivning: - skriva uppsatser och redogörelser om aktuella händelser på korrekt finska ÅK 9 FIG8 Ett liv efter skolan Eleven behärskar ord och uttryck i anslutning till livet efter grundskolan, yrkesval, arbetet hemma och utomlands Tal: - hålla formella och informella tal vid fester och högtidliga tillfällen samt att kunna umgås fritt och ledigt med obekanta personer Läsförståelse: - kunna självständigt läsa invecklade texter på flera sidor, som skrivits för olika ändamål Eleven skall kunna språkriktighetsfrågor av olika slag skriv- och förkortningsregler disponera, bearbeta och korrigera texter Skrivning: - skriva uppsatser och redogörelser på korrekt finska om planerna efter grundskolan KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga): Hörförståelse: B2.1 Tal: B2.1 Läsförståelse: B2.1 Skrift: B1.2 10 3. ENGELSKA (A 1-språk) Undervisningen i engelska (A1-språk) i årskurserna 7 - 9 utvecklar elevernas färdigheter att utrycka sig i tal och skrift. De kan exempelvis knyta personliga kontakter med engelskspråkiga personer och skriva brev eller e-mail till en utländsk brevvän. Studierna i engelska ger insikt i skillnaderna mellan den egna kulturen och kulturen hos de folk som talar engelska. Kunskaperna i engelska ger eleverna en breddad allmänbildning, kännedom om levnadsförhållanden och sedvänjor i engelskspråkiga länder samt utgör ett verktyg med vilket eleverna själva kan inhämta ny kunskap. Dessutom kan eleven söka information om engelskspråkiga länder och ta fram grammatik- och textförståelseövningar från Internet. Lärarens språk är i första hand engelska. ARBETSMETODER: Dialogundervisning i helgrupp, par- och grupparbete, lättare projektarbeten, uppsatsskrivning, språklaboratorieövningar, referat och föredrag, diskussionsövningar, övningar på Internet (grammatik och textförståelse). INTEGRATIONSBLOCK: Enligt möjligheter och utbud. BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 ENG1 Kurs Skollivet och resandet Åk 7 ENG2 Amerika hus och människor Mål Eleven o lär sig att ta ansvar för sitt arbete och se vilka strategier som fungerar bäst o kan tala och skriva om skollivet, djur, äventyr och resor ¤ kan beskriva människor o kan läsa längre texter på engelska o kan lyssna på längre texter på engelska Eleven kan tala och skriva om olika rum och hus, klädsel, mat, yrken, familjeliv och släktingar bekantar sig med Innehåll Tal: Att förbättra sitt språk Grammatik: Att kunna använda o enkla tidsformer o oregelbundna verb o possessiva pronomen o futurum: be going to+will/shall o strukturen "det finns" (there/is/are) Läsförståelse: Läsa texter gällande skollivet, äventyr, djur och beskriva människor Skrivning: Att skriva uppsatser om ovannämnda ämnen och att använda ovannämnd grammatik Kriterier för vitsordet 8 Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna o göra alla uppgifter och läxor omsorgsfullt Tal: Att förbättra och utveckla sitt språk Grammatik: Att kunna använda o pågående form i presens och imperfekt o pluralformer av substantiv Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna visa både muntligt och skriftligt sin kunskap 11 Åk Kurs Mål den amerikanska livsstilen fördjupar sin kunskap att lyssna och läsa Innehåll o oregelbundna verb Läsförståelse: Läsa texter gällande den amerikanska historien, livet i allmänhet Skrivning: Att skriva längre uppsatser om ovannämnda ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Tal: Att lära sig kommunikativa och skriftliga färdigheter för att klara sig i vardagliga situationer Grammatik: Att kunna använda o reflexiva pronomen o possessiva pronomen (förenade och oförenade) o ing-form efter preposition o svenskans ‘det’ Läsförståelse: Behandling av texter om hobbyer och resande, söka information om Australien Skrivning: Att kunna skriva om egna fritidsintresse och att skriva längre uppsatser och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Kriterier för vitsordet 8 Åk 8 ENG3 Australien, musik och hus Eleven bekantar sig med texter och lär sig ord angående fritidsintresse och resande Åk 8 ENG4 Fritids-intressen och resande, filmer och idrott Eleven bekantar sig med texter och lär sig ord angående fritidsintresse, filmer och resande Tal: Att beskriva muntligt innehåll i en text Grammatik: Att kunna använda o genitiv ¤ adjektiv-adverb ¤ pågående imperfekt Läsförståelse: Berika sitt ordförråd - läsa texter med fackord Skrivning: Att skriva ett styrt referat/en filmrecension och att kunna skriva uppsatser om ovannämnda ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Eleven kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna visa både muntligt och skriftligt sin kunskap kunna skriva ett styrt referat/ en filmrecension Åk 8 ENG5 Shake-speare, Globe och Kanada Eleven bekantar sig med Shakespeare och hans tid bekantar sig med texter och lära sig ord angående byggandet, trafik och vilda djur Tal: Att träna sig att uttrycka sin åsikt på engelska Grammatik: Att kunna använda o artiklar o indirekt tal Läsförståelse: Läsa texter om den australiska Eleven skall kunna göra ett projekt i en grupp (=samarbeta) kunna söka information från Internet använda ännu mera engelska på lektionerna Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna visa både muntligt och skriftligt sin kunskap kunna skriva och tala om sina hobbyer kunna berätta om sina resor 12 Åk Kurs Mål bekantar sig med den kanadensiska kulturen gör ett projektarbete (grupparbete) om ett engelskspråkigt land Innehåll kulturen och att behandla texter om polisarbete Skrivning: Att kunna göra ett projektarbete om ett engelskspråkigt land och kunna söka information från Internet Att skriva längre uppsatser om ovannämnda ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Kriterier för vitsordet 8 Å9 9 ENG6 Mod, Syd-afrika, kärlek och brott Eleven inhämtar ordoch faktakunskaper kring temat kärlek och brott får fundera på frågor kring mänskliga rättigheter, till exempel rasism bekantar sig med texter och ord om mod och Sydafrika Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna använda huvudsakligen engelska på lektionerna Å9 9 ENG7 Natur och vandringshistorier Eleven inhämtar ordoch faktakunskaper kring temat natur lär sig uttrycka sina åsikter och argumentera lär sig skriva sitt eget vandringshistoria Åk 9 ENG8 Mod och krig Eleven bekantar sig med texter och ord om mod och andra världskriget får fundera på frågor kring temat krig håller ett föredrag framför klassen Tal: Att kunna delta i en arbetsintervju Grammatik: Att kunna använda o modala hjälpverb o frasverb o singulara och plurala former (fördjupade nivå) Läsförståelse: Texter om brott och kärlek. Läsa texter om den sydafrikanska kulturen och att kunna söka information från olika texter. Skrivning: Att kunna skriva en ansökan och att skriva uppsatser om ovannämnda ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Tal: Att argumentera och att uttrycka sina åsikter Grammatik: Att kunna använda o passiv o ordföljd: obestämda tidsadverb (always, often osv.) o genitiv Läsförståelse: Texter om olika händelser och natur. Skrivning: Att skriva längre uppsatser om de ovannämnda ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Tal: Att ha ett föredrag och att tala om etiska frågor och mänskliga rättigheter Grammatik: o villkorsatser o bestämd artikel o siffror och tidsuttryck o infinitiv Läsförståelse: Att söka information för sitt Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna använda huvudsakligen engelska på lektionerna söka information från olika slags texter Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken vara aktivt med på lektionerna hålla ett föredrag försöka använda huvudsakligen engelska på lektionerna kunna skriva en uppsats med 150 ord 13 Åk Kurs Mål Innehåll föredrag från Internet och läsa texter om andra världskriget Skrivning: Att skriva en riktig uppsats med 150 ord om ovannämnd ämnen och använda ovannämnd grammatik i uppsatserna Kriterier för vitsordet 8 KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Enligt den europeiska nivåskalan (bilaga) Hörförståelse: B1.1 3. Tal: A2.2 Läsförståelse: B1.1 Skrift:A2.2 TYSKA (B 2-språk) Undervisningen i tyska (B 2-språk) i årskurserna 8 - 9 hjälper eleverna att klara av de allra vanligaste situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till långsiktigare studier i tyska i utbildningen på andra stadiet. Tyskan är av praktisk betydelse för fortsatta studier och för framtida arbete exempelvis inom handel, turism, teknik, sport och musik. Språkkunskaper är en andlig rikedom som man har glädje och nytta av i många olika sammanhang. Eleverna lär sig kommunicera på tyska och klara sig på ett naturligt sätt i vardagliga situationer i de tyskspråkiga länderna. De lär sig förstå text om vardagsliv och rutinartade händelser eller det 14 viktigaste innehållet i talat språk. De skall känna till språkområdets kultur och förhålla sig på ett aktningsfullt sätt till den främmande kulturens representanter. Dessutom skall de lära sig att producera korta muntliga och skriftliga texter om dessa ämnen. ARBETSMETODER: Uppövning av muntliga färdigheter i form av högläsning, dialoger och diskussioner parvis eller i helgrupp, enklare referat, lärarledd undervisning, par- och grupparbete, individuellt arbete, språklaboratorieövningar, övningar på internet, enklare essäer och projektarbeten. INTEGRATIONSBLOCK: Enligt möjligheter och utbud BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Åk 8 TYV1 Nya kontakter Eleven kan presentera sig eller någon annan hälsa göra uppköp vara hövlig och nia be om ursäkt och reagera på en ursäkt räkneorden 0-100, klockslag, färger, skolämnen, veckodagar och månader Tal: Att våga använda språket Grammatik: Att kunna böja svaga verb och verben sein och haben substantivets genus bestämd och obestämd artikel personliga pronomen i nominativ och pronomenet man possessiva pronomina mein, dein böja hjälpverben; können, müssen,wollen och möchte Läsförståelse: Läsa korta texter som handlar om att presentera sig själv och andra, uppköp och livsmedel samt offentliga platser Skrivning: Att skriva korta påståenden, frågesatser och använda ovannämnd grammatik Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken delta aktivt under lektionerna göra alla uppgifter och hemuppgifter omsorgsfullt Åk 8 TYV2 Hemme t och fritiden Eleven kan använda fraser som man använder vid matbordet eller då man avsmakar någonting nytt berätta om sig själv och sina hobbyer uttrycka åsikter för och emot uträtta ärenden på posten och gå och handla tala i telefon och Tal: Att bilda flera satser efter varandra, både påståenden och frågesatser Grammatik: Att kunna böja starka och skiljbara verb böja verbet wissen bilda pluralformer av substantiv bilda nekande satser med kein och keine använda ackusativ Läsförståelse: Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken delta aktivt under lektionerna göra alla uppgifter och hemuppgifter omsorgs-fullt kunna skriva två texter på 50 ord 15 Åk Kurs Mål Innehåll stämma träff namn på frukter och bär namn på rum och möbler samt beskriva ett hem olika kommunikationsmedel officiella klockslag Läsa korta texter som handlar om att köpa glass, konversera vid matbordet, hobbyer och hemmet, planera en klassresa, berätta om sig själv för andra elever, besöka loppmarknaden och gå på fest Skrivning: Att skriva en kort text om sitt hem/rum på ca 50 ord och ett brev på 50 ord och använda ovannämnd grammatik Kriterier för vitsordet 8 ÅK Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Åk 9 TYV3 Fester och semeste r Eleven kan använda artigt språkbruk uttrycka sina känslor och meningsskiljaktigheter framföra en inbjudan och delta i en bjudning förbereda sig för en resa uttrycka välgångsönskningar berätta om sina sommarupplevelser Tal: Att förbättra sitt språk och använda det på ett naturligt sätt Grammatik: Att kunna personliga pronomen i ackusativ possessiva pronomen i singular böja verbet dürfen verben hatte och war förstå perfekt mera om ackusativ Läsförståelse: Läsa texter som handlar om ungdomar och känslor, meningsskiljaktigheter hemma, att träffas på en inbjudning, förberedelser inför semestern och upplevelser under semestern Skrivning: Att planera en fest, skriva en kort plan på ca 60-70 ord och använda ovannämnd grammatik Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken delta aktivt under lektionerna göra alla uppgifter och hemuppgifter omsorgsfullt kunna skriva en text på 60-70 ord Åk 9 TYV4 Hemlan det, hälsa och sjukdo m Eleven kan berätta om vädret beskskriva Finland berätta om sjukdom och hälsa köpa biobiljetter fråga och ge råd om vägen olika länder, nationaliteter och språk diskutera om miljöskydd ss. återanvändning och Tal: Att fortsätta att förbättra och utveckla sitt språk Grammatik: Att kunna perfekt av svaga + skiljbara verb använda haben och sein som hjälpverb prepositioner som styr ackustiv bilda bisatser använda dativ prepositioner som styr dativ Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken delta aktivt under lektionerna göra alla uppgifter och hemuppgifter omsorgs-fullt kunna skriva en text på 80100 ord 16 Åk Kurs Mål Innehåll avfallssortering Åk 9 TYV5 På resa Eleven kan skicka officiella meddelanden berätta om sin hemort och skola reservera bord på matrestaurang, beställa mat, föra en bordskonversation, betala notan samt känner till olika typiska tyska maträtter växla pengar, gå och handla, köpa tågbiljett skriva vykort tala i telefon tala om framtiden ord för arbeten i hemmet Kriterier för vitsordet 8 verb med dativ imperativ Läsförståelse: Läsa texter som handlar om hemvägen från Finland till Tyskland, ett besök på sjukhuset, ett biobesök, ett besök hos släktingar, förberedelser inför julen samt jultraditioner och en utlänningsdag i skolan Skrivning: Att skriva en kort uppsats om Finland på 80-100 ord och använda ovannämnd grammatik Tal: Att fortsätta att förbättra och utveckla sitt språk samt klara av vardagliga situationer och kunna hålla en kort muntlig presentation om sin skola, hemort eller hemland Grammatik: Att kunna possessiva pronomen i plural använda bisatser Läsförståelse: Läsa texter som handlar om köp av biljetter, reservera bord på en restaurang, beställa mat, betala notan, maträtter, på uppköp,vara barnvakt och bekanta sig med Schwarzwald, Sydtyrolen, Schweiz, Lichtenstein och Österrike Skrivning: Att skriva ett vykort om ett resmål och använda ovannämnd grammatik Eleven skall kunna det väsentliga i grammatiken delta aktivt under lektionerna göra alla uppgifter och hemuppgifter omsorgs-fullt kunna hålla en kort muntlig presentation om sin skola, hemort eller hemland kunna skriva ett vykort om ett resmål KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Enligt den europeiska nivåskalan (se bilaga): Hörförståelse : A2.1 5. Tal: A2.1 Läsförståelse: A2.1 Skrivning: A2.1 MATEMATIK Matematiken har intagit en betydelsefull och central ställning i samhället. Dagens människa kommer praktiskt taget varje dag i kontakt med matematik i en eller annan form. De huvudsakliga uppgifterna och målen för undervisningen i matematik i årskurserna 7- 9 är att förstärka elevens matematiska kunnande och erbjuda tillräckliga grundläggande matematiska färdigheter. 17 Att skaffa sig grundläggande färdigheter innebär att eleven ställer upp modeller för vardagliga matematiska problem, lär sig matematiska tankemodeller samt övar sig att minnas, koncentrera sig och uttrycka sig exakt. ARBETSMETODER: Laborering, individuellt arbete, klassundervisning, lek och spel. Grupparbete, diskussion, räkneövningar Meddelande och frågande undervisning med många modellexempel, gemensamma och individuella räkneövningar samt grupparbeten BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALA MÅL: Eleven bildar och använder matematiska begrepp i undersökningar och observationer, och ställer frågor och drar slutsatser. Eleven behärskar grundläggande räknefärdigheter, finner likheter och skillnader, lagbundenheter och beroende förhållanden i fenomen, samt löser matematiska problem. Eleven använder regler och följer anvisningar, motiverar sitt handlande och sina slutledningar och presenterar sina lösningar för andra. Tankeförmåga och -metoder - aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att jämföra, ordna, mäta, konstruera, ställa upp modeller, söka regler och beroenden samt att presentera dem - tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden - tolka och producera matematiska texter - enkel bevisföring; motiverade uppskattningar och försök, systematiska försök och misstag, att påvisa fel, direkt bevisföring - använda klassificering och systematisering som arbetsredskap - att lösa kombinatoriska problem med olika metoder - användning av skisser och redskap som stöder tänkandet - matematikens historia Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 MAG1 Kurs Tal och räknemetoder Mål Eleven fördjupar sin förståelse för de grundläggande räkneoperationerna Innehåll - talmängderna, dvs naturliga tal, rationella tal, reella tal - negativa tal - decimaltal - talens delbarhetsregler - potenser, tiopotenser, negativ bas - uttryck - räknesättens ordningsföljd Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan för att lösa problemet, lösa det och granska lösningens riktighet kan upphöja ett tal i heltalspotens och 18 - motsatta tal - avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare faktorisera tal i primfaktorer kan använda räkneoperationer som behövs vid lösning av problem som man stöter på i vardagen Åk 7 MAG2 Geometri 1 Eleven repeterar begrepp om plangeometriska figurer - begrepp som anknyter till planfigurer - beräkning av omkretsen och arean för figurer i planet - längd- och areaenheter - koordinatsystem - geometrisk konstruktioner - spegling - symmetri med avseende på en linje och en punkt - vinklar och samband mellan dem - kongruens - att benämna och klassificera kroppar Eleven känner igen olika geometriska former och identifiera deras egenskaper kan tillämpa de inlärda formlerna för omkrets och area kan använda passare och linjal för att utföra enkla geometriska konstruktioner kan utföra mätningar och hithörande beräkningar i vardagen, vetenskaperna och färdighetsämnena; kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna kan i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar ÅK 7 MAG3 Sannolikhet och statistik Eleven bekantar sig med sannolikhetsbegreppet lär sig statistikens grunder - begreppet sannolikhet - statistik och procent - andel och procent - tolkning av diagram - insamling, bearbetning och presentation av information - att upptäcka ett beroende och att uttrycka det med hjälp av variabler - att åskådliggöra ett talpar i koordinatsystem - definitionerna för medelvärde, typvärde och median Eleven kan bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar och sannolikhet samt förstå betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer - kan läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde Åk 8 MAG4 Algebra och funktioner Eleven lär sig variabeluttryck och ekvationer förstår vad en funktion innebär - uttryck och hyfsning av uttryck - värdet av ett uttryck - lösning av en linjär ekvation - samband som ekvationer - linjer i koordinatsystem - begreppet funktion - att tolka enkla funktioner och rita deras grafer i ett koordinatsystem - att undersöka funktionens graf: funktionens nollställe, största och minsta värde, växande eller avtagande funktion Eleven kan lösa enkla ekvationer kan åskådliggöra ett talpar i koordinatsystem kan undersöka funktionens graf; funktionens nollställe, största och minsta värde, växande eller avtagande funktion 19 - linjära funktioner - direkt proportionalitet Åk 8 MAG5 Procenträkning och potenser Eleven bekantar sig och kan utföra räkningar med procent och potenser - begreppet procent - praktiska procentuppgifter, höjning och sänkning - procentuell förändring - ränteräkning - begreppet kvadratrot och räkneoperationer med kvadratrot -definition av potens - potensuttryck och hyfsning av potensuttryck Eleven kan upphöja ett tal i heltalspotens och behärska räkneoperationerna för potenser kan använda procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem som man stöter på i vardagen kan lösa uppgifter med kvadratrötter Åk 8 MAG6 Polynom och ekvationer Eleven lär sig mer om variabeluttryck och ekvationer - begreppet polynom, addition, subtraktion och multiplikation med polynom - ekvationer, olikheter, definitionsmängd, lösningsmängd - lösning av linjär ekvation - problemlösning med ekvationer - proportionalitet Eleven kan förenkla algebraiska uttryck och multiplicera polynom med en konstant kan lösa en förstagradsekvation kan hyfsa ett algebraiskt uttryck kan bilda en ekvation ur ett enkelt vardagsproblem och lösa det algebraiskt eller via slutledning Åk 9 MAG7 Geometri 2 Eleven utvidgar sitt geometriska tänkande till tredimensioner lär sig mera om cirkeln - cirkeln, omkrets och area -sektorns area och bågens längd - att beräkna volymen och arean för kroppar - volymenheter Eleven kan tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym kan beräkna volymen och arean för kroppar Åk 9 MAG8 Geometri 3 Eleven fördjupar sitt geometriska kunnande - Pythagoras sats - kongruenta figurer - likformiga figurer - förstoring och förminskning - skala - trigonometri och beräkning av de olika delarna i rätvinkliga trianglar Åk 9 MAG9 Algebra Eleven lär sig använda rationella uttryck och lösa ekvationssystem - tal i bråkform - rationella uttryck - ekvationer - ekvationssystem - problemlösning med ekvationssystem -parabeln Eleven kan använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig triangel kan upptäcka likformiga , kongruenta och symmetriska figurer och kan tilllämpa denna förmåga för att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar Eleven kan utföra räkneoperationer med och förenkla enkla rationella uttryck kan lösa problem med hjälp av ekvationssystem Åk 9 Sammanfattning och Eleven repeterar och fördjupar viktiga matematiska - tal och räkneoperationer - talmängder - absolut belopp, motsatta tal, Eleven kan lösa ofullständiga andragradsekvationer MAG10 20 fördjupning delområden inverterade tal - procent - ekvationer - funktioner - linjens ekvation - proportionalitet känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationen för en rät linje eleven kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Tankeförmåga och -metoder Eleven - lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser - kan i sitt tal använda logiska element som och, eller, om så, inte, finns, finns inte - kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden - kan matematisk ställa upp ett enkelt textproblem och göra upp en plan för att lösa problemet, lösa det och granska lösningens riktighet - kan också använda klassificering vid lösning av matematiska problem - kan systematiskt göra upp en lista över alla möjliga lösningsalternativ genom att använda tabell, träddiagram, stigschema eller annat diagram Tal och räkneoperationer Eleven - kan bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet - kan upphöja tal i heltalspotens och faktorisera tal i primfaktorer - kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem som man stöter på i vardagen Geometri Eleven - kan känna igen olika geometriska former och identifiera deras egenskaper - kan tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym - kan använda passare och linjal för att göra enkla geometriska konstruktioner - kan upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan tillämpa denna förmåga för att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar - kan i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar - kan använda Pythagoras sats och trigonometri för att beräkna delarna i en rätvinklig triangel - kan utföra mätningar och hithörande beräkningar i vardagen, vetenskaperna och färdighetsämnena; kan utföra enhetsbyten med de vanligaste enheterna Sannolikhet och statistik Eleven - kan bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om sannolikhet samt förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer - kan läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde Funktioner Eleven 21 - kan definiera koordinaterna för en punkt i koordinatsystemet - kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel - kan grafiskt lösa en linjär ekvation - kan bilda och bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt berätta hur talföljden enligt den givna regeln bildas - känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationen för en rät linje; eleven kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer Algebra Eleven - kan lösa en ekvation av första graden - hyfsa algebraiska uttryck samt multiplicera ett polynom med en konstant - kan upphöja ett tal i heltalspotens och behärskar räkneoperationerna för potenser - kan bilda en ekvation ur ett enkelt vardagsproblem och lösa det algebraiskt eller via slutledningar - kan använda ekvationssystem för att lösa enkla problem - kan bedöma hur förnuftigt en lösning är samt granska de olika skedena i sin lösning 6. BIOLOGI Undervisningen i biologi i årskurserna 7- 9 hjälper eleverna att bekanta sig med de viktigaste ekosystemen i vårt land och hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar. ARBETSMETODER: Föreläsning, individuella arbetsuppgifter, fältundersökningar, laborationer, par- och grupparbeten, datorstyrd undervisning, projekt, föredrag, videofilmer, diabilder, debatter och diskussioner, exkursioner. 22 INTEGRATIONSBLOCK: Geografi, modersmål, kemi, informations- och kommunilationsteknik, bildkonst, huslig ekonomi, historia, textilslöjd. BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Närmiljön, ekosystemen, människans anatomi Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 BIG1 Kurs Vattendragens biologi Mål Eleven lär sig olika vattenekosystem Innehåll De olika typerna av Finlands vattendrag De vanligaste växt- och djurarterna i våra vatten Kriterier för vitsordet 8 Eleven förstår hur vattenekosystemen är uppbyggda och hur de fungerar förstår hur organis-merna har anpassat sig för olika slag av vatten kan klassificera organismerna i olika huvudgrupper Åk 8 BIG2 Skogens biologi Eleven lär sig skogsekosystemets funktion komponenterna i skogens ekosystem , energi- och mineralämnesomsättningen de vanligaste växt-, svamp- och djurarterna i våra skogar hur organismerna anpassat sig för olika årstider Eleven förstår hur skogen kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt vad de olika trädarterna kan användas till känner till de vanligaste arterna i våra skogar Åk 9 BIG3 Människ ans biologi Eleven lär känna hur människokroppen fungerar människokroppens anatomi, fortplantning och grunderna i genetik Eleven känner till de viktigaste organen och hur de fungerar förstår fortplantningens biologi och hur arvet och miljön påverkar individen KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven kan de centrala begreppen inom biologisk forskning kan de vanligaste växt,- djur,- och svamparterna i vår natur kan människokroppens anatomi och hur de olika organen fungerar Eleven förstår betydelsen av en mångsidig natur och hur man bevarar den 23 förstår att människan är en del av naturen och att hon har en avgörande roll hur naturen i framtiden ser ut 7. GEOGRAFI Undervisningen i geografi i årskurserna 7-9 bekantar eleverna med jorden som planet, med världsdelarna Europa och Amerika samt med Finland. ARBETSMETODER: Föreläsning, individuella arbetsuppgifter, fältundersökningar, laborationer, par- och grupparbeten, datorstyrd undervisning, projekt, föredrag, videofilmer, diabilder, debatter och diskussioner, exkursioner. 24 INTEGRATIONSBLOCK: Biologi, modersmål, kemi, datateknik, bildkonst, huslig ekonomi, historia, textilslöjd. BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Kartan, världsdelarna, stater i Europa och Amerika, Finland Ämnets kursbeskrivningar Åk ÅK 7 GEG1 Kurs Nya världen Mål Eleven har kunskaper om jorden som planet och om Amerika Innehåll Jorden som himlakropp Gradnätet Polarområden Amerika Åk 8 GEG2 Jordklotet Eleven kan placera jordklotet i världsalltet förstår särdragen i jordklotets uppbyggnad förstår att jorden är en dynamisk helhet i ständig omvandling Åk 8 GEG3 Europa Eleven kan Europas stater, viktigaste städer, landskap och natur Europa Eleven kan Europas stater med huvudstäder kan de viktigaste naturtyperna i Europa känner till de viktigaste bergskedjorna, floderna, sjöarna och haven känner till lokala samt regionala miljö- och utvecklingsfrågor Åk 9 GEG4 Finland Eleven behärskar Finlands geografi och har kunskap om Finlands ställning i Norden och i världen Finland Eleven känner till regionala särdrag i Finland förstår de regionala och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna Jordklotets uppbyggnad Jordskorpans rörelser Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan jordklotets rörelser kan ortsbestämning och mätning av avstånd kan skillnaderna i naturförhållanden, stater och befolkning i Syd- och Nordamerika känner till särdragen i polarområdena Eleven kan tolka och producera kartor och diagram förstår företeelser i och på jordklotet 25 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 känner till minoritetskulturerna i Finland känner till miljöproblemen i Östersjöområdet KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven kan placera jorden i världsalltet kan jordens uppbyggnad olika naturfenomen, gradnät kan världsdelarna och särdragen i dem kan rita och använda kartor och diagram Eleven förstår vår plats i universum förstår att jorden är en unik himlakropp förstår skillnaderna i naturförhållandena i olika världsdelar bekantar sig med skillnaderna i olika kulturkretsar 8. 9. FYSIK och KEMI Studierna i fysik och kemi syftar till att väcka elevens intresse för naturvetenskap och belysa naturvetenskapernas betydelse i dagens samhälle. Fysik- och kemiundervisningen i årskurserna 7 – 9 lär eleven att från experiment finna de lagbundenheter som leder fram till naturlagarna och naturlagarnas betydelse. Undervisningen syftar till att väcka intresse för fysik och kemi samt att se fysikens och kemins roll i dagens samhälle. Betydelsen av en hållbar utveckling och miljöfrågor betonas. Eleven ges en god grund för fortsatta studier i fysik och kemi. ARBETSMETODER: Undervisningssamtal, föreläsningar, laborationer, demonstrationer och studiebesök 26 INTEGRATIONSBLOCK: Matematik, biologi, huslig ekonomi, teknisk slöjd och hälsofostran BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 FYG1 Kurs Värme och vågor Mål Eleven skall kunna Hur värme mäts och utnyttjas Hur vågrörelsen uppstår och mottages Innehåll Värmeenergins olika användningar Enkla beräkningar med ljus och ljud Optiska instrument, laser, optiska fibrer, musikinstrument Bullerskador Lagring och transport av värmeenergi Ljusets och ljudets roll för vårt dagliga liv Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan beskriva fenomen som har med värme, temperatur eller ljus och ljud att göra utföra mätningar av värmeenergier göra enkla beräkningar bedöma felkällor rita strålgången i samband med ljusets brytning, i linser och i speglar Åk 8 FYG2 Mekanik Eleven förstår sambandet mellan rörelse, kraft och energi kan göra beräkningar i anslutning till rörelse, kraft och energi känner till energilagens betydelse Olika slag av rörelse Trafiksäkerhet tryck och dess betydelse Arbete och effekt Arkimedes´ lag Enkla maskiner raketer, flyg och ballonger Hållbar utveckling Beskrivande diagram Eleven kan beskriva olika slag av rörelser och göra beräkningar för likformig rörelse. kan göra beräkningar med arbete, effekt och mekanisk energi kan utföra mätningar analysera en vardaglig situation ur fysikalisk synvinkel Åk 9 FYGKEG3 Integrerad kurs Elektricitet Eleven förstår elströmmens uppkomst i galvaniska element bekantar sig med elektrolys och lednings-förmåga. kan koppla enkla likströmskretsar förstår ohms lag Statisk elektricitet Hur skapas elström? Metaller och isolatorer. Halvledare och elektronikens grunder Kopplingsschema Olika strömkällor Elenergi Mätningar i strömkretsar Elsäkerhet och åskskydd Jordning Eleven kan koppla strömkretsar och själv planera enkla strömkretsar och hur mätare bör inkopplas i dessa. kan göra beräkningar med ohms lag. kan beräkna effekten för t.ex. en lampa eller motor kan klargöra förloppet vid en elektrolys eller i ett galvaniskt element vet vad jordning betyder vet hur korrosion kan förhindras 27 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Åk 9 FYG6 Magnetism Eleven bekantar sig med magnetism elektromagnetisk induktion och växelström elproduktion atomfysik radioaktivitet. kosmologi Magneter och magnetisk kraft Växelströmsgeneratorn Kraftverk Transformatorn Joniserande strålning Big Bang och svarta hål Vad gör fysiker och var finns de? Användning av växelström (och likström) Elektronikens grunder Eleven kan de magnetiska grundbegreppen. kan förklara hur växelström bildas kan principerna för hur olika kraftverk skapar elström vet vad radioaktivitet är och hur den uppkommer kan göra enkla beräkningar (t.ex. transformatorn och halveringstider) Fysikens roll i vårt moderna samhälle Åk 7 KEG1 Ämnena omkring oss Eleven skall lära sig laborativa arbetsmetoder förstå att vatten och luft är fantastiska ämnen lära sig kemiska begrepp veta hur vatten och luft renas och deras kretslopp Grundämnen och föreningar, blandningar och lösningar. Luft och vatten; ämnena runt om oss. Förbränningen och dess betydelse Eleven kan laborera tryggt och följa instruktioner. vet vad ett grundämne och en förening är kan använda kemiska begrepp vet namnen på utrustningen i laboratoriet kan använda kemiska symboler i enkla reaktionslikheter kan jämföra ämnens egenskaper och vet att dessa är en följd av atomernas uppbyggnad förstår vad hållbar utveckling är i samband med luft och vatten Eleven kan observera olika farliga situationer och vad man då bör göra Åk 8 KEG2 Oorganisk kemi Eleven skall förstå hur atomen är byggd kunna använda det periodiska systemet. veta hur den kemiska bindningen uppkommer känna till några viktiga grundämnens egenskaper känna till några viktiga föreningars egenskaper. Det är atomens ytterelektroner som avgör. Hur man kan iakttaga något som inte syns= atomen? Syror, baser, neutralisation och pH. Försurningen – ett miljöproblem Svavel och svavelsyra Järn , stål och rost, korrosion Hantering av farliga kemikalier Eleven kan förklara jonbindning känner till den kovalenta bindningen och molekylen kan använda metallernas spänningsserie känner till olika oädla och ädla metaller vet hur järn och stål framställs. 28 Åk Kurs Mål Innehåll Kemisk industri. Återanvändning och problemavfall Kriterier för vitsordet 8 kan tolka varudeklarationer och ställa dessa i relation till hållbar utveckling kan symbolerna för de viktigaste grundämnena ( ca 20 st) kan tänka abstrakt för ofta är slutsatserna från experimenten indirekta eftersom atomerna inte syns bekantar sig med kemins roll i vårt dagliga liv och i samhället. ’Allt är kemi!’ Åk 9 KEG3 Organisk kemi Eleven lär sig den organiska kemins grunder: Livets kemi. bekantar sig med fossila råvaror och deras uppkomst och användning bekantar sig med naturgas, olja; kolväten och oljeraffinering. lär sig indelningen av de organiska föreningarna bekantar sig med växthuseffekten och ozonhålet . bekantar sig med fotosyntesen; den viktigaste reaktionen av alla! Att bygga med atommodeller. De viktigaste användningarna av de organiska föreningarna. Bränslen och kolets kretslopp. Brandrisker Kolväten och alkoholer karboxylsyror Orientering om t.ex. fetter, kolhydrater, proteiner Hälsoaspekter i samband med livsmedel. Den petrokemiska industrin; pappers- och plastindustrin men också förpackningsindustrin. Xylitolfabriken ligger nära oss, studiebesök !? Till vad behövs kemi? Var finns kemisterna? Konsumentens kemi Förnybara energikällor Eleven kan de viktigaste organiska föreningarna och föreningsklasserna. kan skriva strukturformler och molekylformler samt enkla reaktionslikheter. kan ett tiotal olika organiska föreningars användning kan tolka varudeklarationer och dra slutsatser från dem KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN FYSIK Experimentellt arbete Eleven kan arbeta tryggt, enligt anvisningar och tillsammans med andra kan genomföra naturvetenskapliga undersökningar enligt givna anvisningar, planera enkla experiment och tillsammans med andra, ställa upp mål och komma överens om arbetsfördelning och uppgifter kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten till exempel med hjälp av grafer och tabeller och tolka dem kan genomföra kontrollerade experiment och bedöma genomförandet och resultatens noggrannhet, tillförlitlighet och ändamålsenlighet vet att fysiken är en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper och experimentella forskningsmetoder används i andra naturvetenskaper och inom tekniken. 29 Rörelse och kraft Eleven kan undersöka olika fenomen som berör växelverkan och rörelse och använda storheter som beskriver dem, exempelvis tid, sträcka, hastighet, acceleration och kraft kan göra och tolka grafiska presentationer av till exempel mätresultat som gäller likformiga och accelererande rörelser, kan använda modellen för likformig rörelse för att ställa upp hypoteser och kan använda formeln för beräkning av medelhastighet också för att beräkna avstånd och tid förstår funktionsprinciperna för enkla mekaniska maskiner, till exempel hävstången, och känner till tillämpningar av olika mekaniska maskiner och konstruktioner kan använda storheter som beskriver kroppars och ämnens egenskaper och kan med hjälp av dem förklara olika fenomen, till exempel jämföra olika ämnens densitet och på så sätt förklara fenomen såsom flytförmåga och funktionsprinciperna för varmluftballongen känner till sambandet mellan arbete och energi förstår den fysikaliska bakgrunden till bestämmelserna om trafiksäkerhet. Vibrations- och vågrörelse Eleven känner igen vågrörelser och typiska vågrörelsefenomen, till exempel hur en vågrörelse uppstår, fortplantas, tas emot, reflekteras och bryts kan i sin omgivning identifiera olika svängande kroppar, periodiska händelser och för dem specifika fenomen, kan beskriva fenomenen med hjälp av lämpliga storheter kan undersöka hur ljuset reflekteras och bryts och med hjälp av ljusstrålen som modell förklara olika fenomen i anknytning till seendet och hur speglar och linser fungerar förstår ljudets och ljusets betydelse ur människans och samhällets synvinkel, till exempel buller och bullerskydd och ljusets roll vid dataöverföring. Värme Eleven identifierar och kan tolka värmefenomen i sin omgivning, till exempel lagring och transport av värme kan beskriva grundläggande fenomen i värmeläran, såsom värmeutvidgning och uppvärmning av kroppar, med hjälp av lämpliga storheter och experimentella lagar kan tillämpa lagarna för uppvärmning, värmeutvidgning och förändring av aggregationstillstånden då han eller hon skall förklara värmefenomen i sin omgivning. Elektricitet Eleven kan principerna för hur elapparater och apparater som producerar värme skall användas säkert och ekonomiskt och kan bedöma och beräkna driftskostnaderna för elapparater med olika effekt 30 förstår sambandet mellan spänning och strömstyrka i en sluten krets och hur motstånden påverkar strömstyrkan, kan ställa upp hypoteser om funktionen hos olika strömkretsar och utnyttja kopplingsscheman som modeller för strömkretsar känner till tillämpningar såsom elapparater och elektronisk information känner till processer för elproduktion och eltransport, till exempel hur en transformator fungerar, kan förklara energiomvandlingen i ett kraftverk och bedöma för- och nackdelar med olika typer av kraftverk. Strukturer i naturen Eleven känner till strålningslagarna och hur strålning påverkar, kan skilja mellan farliga och ofarliga slag av strålning och kan skydda sig mot strålning känner till de olika elementen och deras storleksförhållanden, från elementärpartiklar till galaxer, och kan med hjälp av modeller åskådliggöra dessa element och strukturer kan i diskussioner använda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, växelverkan och strålning förstår principen för energins bevarande och kan ge exempel på energiomvandlingar i olika processer, till exempel när en sten faller eller när trä förbränns. KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN KEMI Eleven kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner ensam och i grupp kan genomföra enkla naturvetenskapliga undersökningar, till exempel ett experiment där man undersöker förbränningen av ett ämne, reaktionsproduktens löslighet i vatten och vattenlösningens surhetsgrad kan presentera och tolka sina undersökningsresultat känner till olika ämnens kretslopp och fenomen som de förorsakar i naturen och omgivningen, till exempel kolets kretslopp, växthusfenomenet och försurningen är medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar av dem för människan och samhället, till exempel fotosyntesens betydelse för lagring av energi i den levande naturen samt korrosion och korrosionsskyddets betydelse för byggandet och metallindustrin 31 10. känner till ämnen som påverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer och hur de inverkar på människans välbefinnande och naturens tillstånd, till exempel tungmetaller och reaktionsprodukter vid förbränning av fossila bränslen känner till olika branscher inom industrin, som metall- och träförädlingsindustrin samt deras produkter och produkternas betydelse i vardagslivet kan tolka varudeklarationer, förklara begreppet livscykel och kan som konsument göra olika val kan använda riktiga begrepp i beskrivningar av ämnens egenskaper och olika kemiska fenomen, till exempel surhet, elledningsförmåga och förändring av aggregationstillstånd kan undersöka ämnens egenskaper och använda resultaten för att klassificera, identifiera och jämföra grundämnen och kemiska föreningar, till exempel ädla och oädla metaller kan med hjälp av ändamålsenliga modeller beskriva atomer, kemiska bindningar och föreningar kan tolka enkla reaktionslikheter och ställa upp till exempel en ekvation för kolets förbränningsreaktion kan dra slutsatser om ämnens reaktionsbenägenhet utgående från atomernas yttersta elektronskal eller från grundämnenas placering i det periodiska systemet. HÄLSOKUNSKAP Undervisningen i hälsofostran betonar faktorer som utöver självvård påverkar den fysiska och mentala hälsan. Eleverna lär sig sätta värde på hälsa och förstår att hälsan är beroende av den fysiska, psykiska och sociala miljön samt strävar till att förbättra dessa faktorer. ARBETSMETODER: Föreläsning, diskussion, grupparbete, demonstrationer och studiebesök. föredrag, individuella arbetsuppgifter, INTEGRATIONSBLOCK: Biologi, samhällskunskap, huslig ekonomi, gymnastik, teckning. 32 BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Den fysiska och psykiska utvecklingen under puberteten, sunt leverne, sexualitet, rusmedel, sjukdomar, mediciner. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 HÄG1 Kurs Uppväxt och utveckling Mål Eleven kan grundläggande principer för uppväxt och utveckling kan redogöra för fysiska förändringar som sker vid puberteten kan redogöra för psykisk mognad och utveckling kan hantera enkla sätt att sköta sin hälsa, självvård vid olika sjukdomar samt inser betydelsen av god hygien Innehåll mognadsprocessen individualitet och olikheter självständihet sjukdomar Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan definiera hälsa, välbefinnande, sjukdom känner till förändringarna i utvecklingen i olika åldersstadier vet hur man skaffar information om hälsovård, sjukdomar, psykiska problem Åk 8 HÄG2 Fysiskt och psykiskt välbefinnande Eleven tar ansvar för sitt välbefinnande och inser vad man kan och bör göra för att må såväl fysiskt som psykiskt bra den regelbundna motionens och näringens betydelse allergier, specialdieter, ätstörningar sexualitet och könssjukdomar folksjukdomar tobak,alkohol, narkotika Eleven känner till motionens och näringens betydelse för hälsan känner till de viktigaste smittosamma sjukdomarna i närmiljön och i olika världsdelar känner till ungdomarnas rättigheter och ansvar för sina handlingar Åk 9 HÄG3 Hälsoresursen Eleven har färdigheter att själv ta ansvar och handla rätt i situationer som berör hälsa, sjukdom och trygghet visar respekt för olika värderingar och accepterar avvikelser personliga resurser i sociala sammanhang och hur man stöder varandra människans livscykel graviditet och abort förebyggande av våld tryggheten kriser miljö och hälsa Eleven känner till miljöns betydelse för hälsan lär sig hur man klarar av kriser i anslutning till ungdomen känner till de viktigaste hälsovårds- och välfärdstjänsterna samt medborgarorganisationern as verksamhet lär sig normer och värderingar i anslutning 33 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 till sexualitet KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven har den kunskap som behövs vid val som gäller hälsa och välfärd förstår ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling tar ansvar för sitt eget välbefinnande och handlar rätt i situationer som berör hälsa, sjukdom och trygghet Eleven förstår att hälsan inte är en självklarhet och en resurs som inte förbrukas 11. RELIGION 11.1. RELIGION EVANGELISK-LUTHERSK Undervisningen i evangelisk-luthersk religion hjälper eleverna att lära sig känna sin egen religion så att de kan bygga upp en personlig livsåskådning. Religionsundervisningen skall även ge kunskap om andra religioner och världsåskådningar så att eleverna lär sig respektera och leva tillsammans med människor med olika tänkesätt. Religionsundervisningen vill ge eleverna en ljus kristen livssyn så att de får mod att möta nya och överraskande livssituationer. 34 ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, föredrag, grupparbete INTEGRATIONSBLOCK: historia, bildkonst, musik BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Åk 7 REG1 Världsreligionerna och Bibelns uppkomst Eleven får kännedom om de stora världsreligionerna och hur man uppfattar Gud, människan och frälsningen i olika delar av världen lär sig känna Bibeln, hur de olika texterna kommit till och texternas innehåll Världsreligionerna - de olika världsreligionerna, deras innehåll och spridning Bibeln - Gamla och Nya testamentets olika texter och deras budskap för dagens ungdomar Eleven känner till de stora världsreligionerna och hur man uppfattar Gud, människan och frälsningen i dem kan Bibelns fördelning i Gamla och Nya testamentet och deras centrala budskap Åk 8 REG2 Från ur- Eleven försam- lär sig förstå lingen fak-torer som till flera påverkar samfund uppbyggnaden av en egen världsåskådning. får kännedom om den lutherska kyrkan och dess tros-uppfattning. lär sig förstå bety- delsen religionen och det heliga i människans och samhällets liv. Kyrkan - centrala frågor om kristendomens uppkomst och utveckling. - kyrkosamfunden samt deras utbredning och huvuddragen i livet och tron, ekumenik. Eleven känner till den evangelisk-lutherska kyrkans historia i Finland och förstår den finländska lutherdomens karaktär. förstår religiöst tänkande och de religiösa upplevelsernas och det religiösa beteendets natur. uppfattar faktorer som inverkar på hans eller hennes världsåskådning. Åk 9 REG3 Vår Eleven egen lär sig kyrka respektera och människor som andra har en annan tro samfund och som tänker på ett annat sätt. har kunskap om Kyrkan - den kristna tron, dess mänskliga och samhälleliga betydelse, speciellt den lutherska tron, kristna symboler. Finländsk livsåskådningstradition - en överblick över religionsläget i Eleven förstår finländsk religiositet och livsåskådningstradition. kan se religionernas inflytande på den finländska och den europeiska kulturen. kan respektera människan som tror och tänker annorlunda. kan diskutera om de yttersta livsfrågorna. 35 Åk Kurs Mål grundbegrepp för etiskt tänkande och grunderna för den kristna etiken samt kan tillämpa dessa i sina etiska reflexioner och i sin verksamhet. Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Finland, speciellt den lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan samt andra kristna kyrkor, andra religioner och irreligiositet. - Religionsfriheten Människan som etisk varelse - den kristna människouppfattningen och förmågan att sätta sig in i en annans situation. KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven känner till det centrala i kristendomen och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som grund för senare studier. - Eleven känner till Bibelns centrala berättelser förstår i stora drag de händelser som ledde till kristendomen uppkomst känner till grunddragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och hemförsamlingen känner till att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och känner också till andra kyrkor och samfund. Eleven börjar gestalta religionen som en företeelse - förstår det religösa språkbrukets karaktär - identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer. - ser religionernas inverkan i sitt och i sin närmiljö. Eleven kan utnyttja religiös kunskap uppfattar preliminärt trons och kunskapens grundkaraktär - kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära - kan använda de första byggstenarna i en egen världsåskådning. Eleven kan handla etiskt och ansvarsfullt - har förmåga till etisk reflexion - identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt eget liv. 36 11.2. RELIGION ORTODOX Undervisningen i ortodox religion syftar till att eleverna känner till sin egen församling och dess verksamhet. Eleverna har färdigheter att söka efter kunskap till grund för sin egen ortodoxa övertygelse. Undervisningen i religion hjälper eleverna att känna sin egen religion så att de kan bygga upp en personlig livsåskådning. Religionsundervisningen skall även ge kunskap om andra religioner och världsåskådningar så att eleverna lär sig respektera och leva tillsammans med människor med olika tänkesätt. Religionsundervisningen vill ge eleverna en ljus kristen livssyn så att de får mod att möta nya och överraskande livssituationer. ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, föredrag, besök. INTEGRATIONSBLOCK: Historia, bildkonst, musik BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Kurs Åk 7 Från pagod ROG1 till min egen försam-ling Åk 8 Från urROG2 kyrkan till Valamo Mål Eleven Får kännedom om de viktigaste världsreligione r-na i huvuddrag Lär sig respektera människor som har en annan tro och ett annat tänkesätt Innehåll Världsreligionerna - de viktigste världsreligionernas utbredning, storleksförhållanden, grundläggande föreställningar och det religiösa livets huvudskeden - religionens utsträckning och inflytande på individen, samhället och kulturen. Etik - etiken i Bergspredikan Eleven Bibeln får kännedom - Bibelns tillkomst och om de faktorer innehåll - profeterna, konungarnas som påverkar tid, n världsåskådnin psalmerna g samt förstår - Apostlagärningarna religionens och Kyrkohistoria livsåskådninge - utvecklingen av den religiösa ns betydelse i situationen i Finland människans och samfundets Liturgi och dogmatik - gudstjänsterna: liturgi, liv vigilia, blir förtrogen fasteliturgi och andra med Bibeln kyrkliga som en Kriterier för vitsordet 8 Eleven känner till kyrkans etiska undervisning och kan tillämpa den i livet förstår religionens betydelse för människan känner igen de stora världsreligionerna kan respektera människor som har en annan tro och som tänker annorlund Eleven känner till sakramenten samt andra heliga förrättningar och förstår deras betydelse känner till Bibelns användning i de kristnas dagliga liv och förstår hur de olika böckerna används i liturgin känner till kyrkliga organisationer och deras verksamhet känner till den finländska ortodoxa kyrkans förvaltning 37 Åk Kurs Mål Innehåll samling heli-ga förrättningar och änskliga Etik böcker - att identifiera etiska normer, principer och värderingar, reflektion och tillämpning Åk 9 Framför den Eleven ROG3 Heliga lär känna till Treenighetens grundbegreppe Ikon n för etiskt tänkande och grunderna för den ortodoxa etiken samt kunna tillämpa dem i etisk eftertanke och i sin verksamhet Liturgi och dogmatik - sakramenten - dogmatikens centrala punkter Etik - den ortodoxa människouppfattningen Kriterier för vitsordet 8 Eleven har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lära eleven känner till Bibelns inre struktur eleven har lärt sig förstå Bibelns frälsningsbudskap känner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till dess delning KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven känner till det centrala i ortodoxin som grund för senare studier Eleven känner till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan följa kyrkoåret i sitt eget liv. känner till den ortodoxa människosynen samt andra grundbegrepp inom den ortodoxa kristendomen och kan tillämpa dem i sitt eget liv är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv Eleven känner till Bibelns centrala berättelser Eleven känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär känner till Kristi undervisning och livsskeden kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och kan beakta dem i sin livsföring Eleven kan använda religiös kunskap - känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp - känner till den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv - har till sitt förfogande stoff för att stärka den ortodoxa identiteten - kan stärka sin ortodoxa identitet Eleven är insatt i sin egen religion samt känner till religionerna i sin närmiljö - känner till den ortodoxa kyrkans särdrag - identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj - känner till verksamheten i sin egen hemförsamling - känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön 38 12. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Undervisningen i livsåskådningskunskap skall hjälpa och stödja eleverna att bilda sin egen livsåskådning. Den skall ge eleverna möjlighet att tillägna sig olika sätt att strukturera sin uppfattning om världen och analysera värdefrågor, så att de kan använda sin kunskap till att lösa livsproblem. Som människor och medborgare stöter eleverna på svåra livsåskådningsfrågor som saknar entydiga svar. I årskurserna 7 - 9 hjälper livsåskådningskunskap eleverna att förstå olika tänkares uppfattningar om den goda människan. Eleverna lär sig även granska människans handlingar och följderna av dem utgående från kulturarv och moralisk ansvarsteori. ARBETSMETODER: föreläsning, diskussion, referat, föredrag. INTEGRATIONSBLOCK: historia, religion BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 LKG1 Åk 8 LKG2 Kurs Från Siddharta Gautama till våra dagars tänkare Alla föds fria Mål Eleven lär sig att utvidga sin allmänbildning om livsåskådningar och kultur och lära sig att lära känna olika värderingar, trossystem och vedertagna uppfattningar i olika kulturer, hur de tillkommit och hur de överförs samt att lära sig att bedöma vetenskapens inflytande på vårt levnadssätt. Innehåll Livsåskådningarnas värld Eleven lär sig att söka och bygga upp sin identitet och sin livsåskådning och samtidigt lära sig att gestalta helheter, Medborgarskap och ett gott samhälle - - Kriterier för vitsordet 8 Eleven livsåskådningarnas historia, kan identifiera och belivsåskådningsfrihet nämna väsentliga drag i världsbild, världsåskådning och de viktigaste världsåskådlivsåskådning ningarna och kulturerna kunskap och forskning, och ange hur de utvecknaturligt och övernaturligt lats religion och irreligiositet, den kan ställa olika kulturella egna livsåskådningen. begrepp och symboler till olikartade livsåskådningstraditioner förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning kan ändamålsenligt utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar. - grunderna i samhällsteori och demokrati - politik, att verka som medbor- Eleven - kan se sambandet mellan val och värderingar och ett gott liv - kan iaktta de etiska di- 39 konfronteras med osäkerhet och förbättra förmågan att uttrycka sig och sin livsåskådning Åk Åk 9 LKG3 Kurs Den goda människan Mål Eleven skall kunna tillägna sig och omfatta principerna för de mänskliga rättigheterna, för tolerans, för en världsomspännande rättvisa och en hållbar utveckling och lära sig att ta ansvar för sig själv, för andra människor, för samhället och naturen. gare, hållbar utveckling. Innehåll Etik och ett gott liv - etikens huvudriktningar och grundläggande frågor, de ungas moraliska tillväxt - människorättsetik, miljöetik mångkulturalism och ett etiskt perspektiv mensionerna i vardagen, konsten, medierna och på andra livsområden och kan förklara skillnaden mellan etiskt mera utvecklade och outvecklade överväganden Kriterier för vitsordet 8 Eleven känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara skillnaderna mellan dem kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel kan reda ut sambandet mellan rättigheter och skyldigheter känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar kan känna igen kränkningar av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och kan bedöma motiveringarna för olika krav på jämlikhet och rättigheter känner till problem i det moderna samhället och kan framföra både optimistiska och pessimistiska uppfattningar. KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN AV ÅK 5-9 Människorelationer och moralisk tillväxt Förmågan att behärska och använda begrepp Eleven kan se sambandet mellan val av värderingar och ett gott liv kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en handling och aktörens syfte med den, handlingens konsekvenser samt människans ansvar och rättigheter kan se de etiska aspekterna på ett moraliskt dilemma och föreslå en etiskt godtagbar lösning 40 Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap Eleven kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller på andra livsområden och kan förklara skillnaden mellan etiskt mera utvecklade och outvecklade överväganden Självkännedom och kulturidentitet Förmågan att behärska och använda begrepp Eleven kan identifiera och benämna väsentliga drag i de viktigaste världsåskådningarna och kulturerna och ange hur de kan ställa olika kulturella begrepp och symboler i relation till olikartade livsåskådningstraditioner förstår skillnaden mellan en sekulär och en religiös livsåskådning Förmågan att inhämta och tillämpa kunskap Eleven - kan ändamålsenligt utnyttja inlärda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsåskådningar Samhälle och mänskliga rättigheter Förmågan att behärska och använda begrepp Eleven - känner till de mänskliga och medborgerliga rättigheterna i huvuddrag och kan förklara skillnaderna mellan dem - kan betrakta individens förhållande till samhället ur etisk synvinkel - kan reda ut sambandet mellan rättigheter och skyldigheter - känner till alternativa och motstridiga samhällsuppfattningar 41 13. HISTORIA Undervisningen i historia i årskurserna 7 - 8 ger eleverna en bild av historien från förhistorisk tid fram till våra tider. I undervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia. Eleverna ska kunna förstå tiden och kulturens inverkan på människan och hennes verksamhet. ARBETSMETODER: Klassundervisning, grupparbete, diskussion, föredrag INTEGRATIONSBLOCK: Bildkonst, modersmålet, geografi BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden är 1800-talets världshistoria, det autonoma Finland, det självständiga Finland och 1900-talets världshistoria. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 HIG1 Kurs 1800talets världshistoria Mål Eleven Lär sig att skaffa och utnyttja historiska kunskaper Lär sig att använda olika källor, jämföra och på basis av dem bilda sig en egen motiverad åsikt Innehåll Livet på 1800-talet och nationalitetsidén - livet i 1800-talets Finland - de centrala statliga förändringarna och nationalitetsidéns verkningar i Europa i början av 1800-talet - kulturen som återspeglare av nationalitets idén i Finland Den industriella revolutionen - industrialiseringen och dess inverkan på människornas liv - urbaniseringen Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag förstår nationalitetsidéns betydelse och verkningar i Europa i början av 1800talet förstår hur industrialiseringen påverkade människornas liv Åk 7 HIG2 Det autonoma Finland Eleven lär sig att använda källor, jämföra dem och bilda sig en egen motiverad åsikt Det finska samhället omvandlas - ståndssamhällets upplösning - förryskningen av Finland och motståndet mot den Eleven förstår hur kulturen återspeglas i Finlands nationalitetsidé kan läsa och tolka källmaterial av olika slag känner till kampen mot 42 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 förryskningen Åk 8 HIG3 Det självständiga Finland Eleven Lär sig att förklara ändamål med och följder av mänsklig verksamhet Lär sig att förstå att historisk information kan tolkas på olika sätt Från stormakternas maktkamp till första världskriget och dess följder - imperialismen och dess inverkan på Europas stormakter och kolonier - första världskriget, dess orsaker och följder - orsakerna till det ryska kejsardömets fall och revolutionerna 1917 - Finlands självständighet och inbördeskrig Depressionens och totalitarismens tid - världsekonomins kris påverkar Europa - livet i demokratier och diktaturer Tiden under andra världskriget - andra världskriget, dess orsaker och följder - Finland i och efter andra världskriget Eleven kan placera in händelser som studerats i deras historiska sammanhang och kan på så vis tidsbestämma dem kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser Finland från 1950-talet till idag Eleven kan besvara om det förflutna med hjälp information ur olika källor, även information som skaffats med hjälp av modern teknologi kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin syn förstår och kan förklara hur Finland nådde sin nuvarande position i Europa Åk 8 HIG4 1900talets världshistoria Eleven lär sig att bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring - förändringen av näringsstrukturen och dess inverkan på människornas liv - det finländska välfärdssamhället byggs upp Från konflikterna mellan öst och väst till motsatsförhållandet mellan syd och nord - det kalla kriget - problem i fattiga och rika stater Livet i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet - det västerländska konsumtionssamhället och dess följder för omgivningen och för människors liv - informationsförmedlingens utveckling Dessutom ett av följande teman vars utveckling behandlas från 1800-talet fram till nutiden: a) någon utomeuropeisk kultur b) utvecklingen av jämlikheten c) kulturens utveckling d) teknologins utveckling, t.ex. utvecklingen av trafik- och transportmedel e) från ett splittrat till ett enat Europa har kännedom om Finlands ställning i andra världskriget 43 KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Att inhämta kunskap om det förgångna Eleven - kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer - kan läsa och tolka källmaterial av olika slag Att förstå historiska händelser Eleven - kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang och kan på så vis tidsbestämma dem - kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag - kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser Att använda historiska kunskaper Eleven - kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information som skaffas med hjälp av modern teknologi - kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin uppfattning 44 14. SAMHÄLLSLÄRA Undervisningen i samhällslära i den grundläggande utbildningen bygger vidare på studierna i ämnet historia på årskurserna 5 – 8 och vidgar elevernas uppfattning om samhället i samtiden. I samhällslära granskas Finlands stats- och samhällsskick, medborgarens ställning i samhället, Europeiska unionen och centrala samhällsekonomiska frågor med lokala, regionala, nationella och internationella förhållanden som referensram. Undervisningen i samhällslära ger baskunskaper om samhällets struktur och verksamhet samt om medborgarnas möjlighet att påverka. Syftet med undervisningen är att stöda eleven att växa upp till en aktiv, tolerant och demokratisk medborgare med färdigheter i samhällelig medverkan och demokratisk påverkan. ARBETSMETODER: Föreläsning, diskussion, föredrag, grupparbete; självständiga arbetsuppgifter INTEGRATIONSBLOCK: Geografi, religion, modersmålet, övriga språk, IKT, bildkonst BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden är det finländska samhället och näringslivet samt Europeiska unionen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Kurs Åk 9 SLG1 Samhälle och individ Mål Eleven • får en uppfattning om samhällslära som vetenskap • lär sig att förstå de samhälleliga beslutens inverkan på med borgarnas liv • lär sig använda offentliga tjänster • får kännedom om de rättsliga följderna av sitt handlande. Åk 9 SLG2 Makt och individ Eleven • bekantar sig med olika politiska ideologier och samhällssystem • får en uppfattning om den politiska strukturen i repub- Innehåll Individ i gemenskap • familjen, olika slag av gemenskaper och subkulturer Medborgartrygghet • rättssystemet, speciellt det juridiska ansvaret hos en person som fyllt 15 år • säkerhetspolitik: utrikes- och försvarspolitik • trafiksäkerhet. Individens välfärd • olika dimensioner av välfärd • jämlikhet och hållbar utveckling samt andra sätt att främja välfärden. Påverka och fatta beslut • individen som invånare i hemkommunen, som medborgare i den egna staten, • medborgarnas möjligheter att påverka Kriterier för vitsordet 8 Eleven • känner till samhällslära som vetenskap • förstår hur samhälleliga belut påverkar medborgarnas liv • kan använda offentliga tjänster • känner till de rättsliga följderna av sitt handlande. Eleven • känner till olika politiska ideologier och samhällssystem • känner till den politiska strukturen i republiken Fin- 45 Åk Åk 9 SLG3 Kurs Samhällsekonomi Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 liken Finland • blir intresserad av att delta och påverka i samhället • får en uppfattning om Europeiska unionens struktur • kan inhämta och tillämpa information om samhället och Europeiska unionen kritiskt och kan fungera som aktiv påverkare • demokrati, val och att rösta • politiska och administrativa aktörer på kommunal och nationell nivå. Europeiska unionen • Europeiska unionens bakgrund, organisation och funktion • medborgarnas möjligheter att påverka inom Europeiska unionen • politiska och administrativa aktörer på EU-nivå land • kan delta och påverka i samhället • känner till Europeiska unionens struktur • inhämtar och tillämpar information om samhället och Europeiska unionen kritiskt och utvecklar sin beredskap att fungera som aktiv påverkare Eleven Nationalekonomi • ekonomi på mikro- och makronivå • ekonomiska system och lagbundenheter Eleven • får en uppfattning om samhällsekonomin som vetenskap • kan inhämta och tillämpa information om näringslivet kritiskt och utvecklas till en aktiv påverkare • lär sig att granska och utveckla sitt kunnande som ansvarsfull konsument och aktör i samhället • lär sig grunderna i företagsamhet och förstår dess betydelse för välfärden i samhället • får beredskap för att respektera arbete Hushållning • principerna för privat hushållning • arbete och entreprenörskap. Samhällsekonomi • individen och hushållen som konsumenter och ekonomiska aktörer • utrikeshandelns och den globala ekonomins betydelse Ekonomisk politik • konjunkturväxlingar inom ekonomin, arbetslösheten och inflationen samt hur de påverkar privatekonomin • offentlig ekonomi och beskattning • känner till samhällsekonomin som vetenskap och dess olika delområden • inhämtar och tillämpar kritiskt information om näringslivet • kan granska och utveckla sitt kunnande som ansvarsfull konsument och aktör i samhället • behärskar grunderna i företagsamhet och förstår företagsamhetens betydelse för välfärden i samhället • respekterar arbete KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven kan inhämta och använda information om samhället Eleven • kan tolka information, statistik och grafiska framställningar som förmedlas av medierna • kan motivera sina uppfattningar om samhälleliga angelägenheter • kan jämföra olika alternativ i det samhälleliga beslutsfattandet och olika ekonomiska lösningar och följderna av dem. Eleven förstår samhällelig information Eleven • förstår att det kan finnas flera alternativ när det gäller att fatta samhälleliga beslut och lösa ekonomiska frågor • förstår etiska frågor i anslutning till samhällelig och ekonomisk verksamhet. 46 15. MUSIK Undervisningen i musik syftar till att hjälpa eleven att inom musikens område finna föremålet för sitt intresse samt att uppmuntra eleven till musikalisk verksamhet, ge för att uttrycka sig musikaliskt och stöda personlighetsutvecklingen. Musikundervisningen skall ge eleven redskap i den process där den musikaliska identiteten utformas, så att en positiv och nyfiken inställning till olika slags musik skapas. Eleven får grundläggande kunskaper och färdigheter i musik. Målet är att eleven förstår musikens betydelse för individen och samhället samt för den nationella och internationella kulturen. De musikaliska färdigheterna utvecklas genom träning på lång sikt via repetition. Genom att man sjunger och musicerar tillsammans utvecklas de sociala färdigheterna samt vilja och förmåga att acceptera och uppskatta konstnärliga och kulturella olikheter. Musikundervisningen på årskurs 7 består av en kurs, som varar hela läsåret. Musikundervisningen på årskurserna 8 och 9 består av två valbara kurser under läsåret. En valbar tillämpad kurs i musik finns även till elevens förfogande. ARBETSMETODER: röstbehandling genom tal, ramsor, sånglekar och sånger som passar elevens ålder. Aktivt deltagande i teori, sång och musicerande, grupparbete. INTEGRATIONSBLOCK: På årskurserna 1-4 tillämpas helhetsundervisning; på årskurserna 7 - 9 modersmål, historia, geografi, religion, bildkonst, gymnastik. BEDÖMNING: Vitsord 4-10. I bedömningen poängteras timaktivitet, provresultat, gott uppförande och positiv inställning. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Årskurserna 7 – 9: Teoriövningar, övningar i röstbehandling och övningar som speciellt utvecklar röstens månsidiga användningsmöjligheter samt en- och flerstämmig repertoar som ger en inblick i olika stilar, delvis utantill. Övningar som utvecklar samspelsförmågan och en spelrepertoar som allsidigt representerar olika musikstilar och –kulturer. En mångsidig lyssnarrepertoar och härledning av tidsperiod, plats och kulturmiljö för den. Utvecklande av egna musikaliska idéer genom att improvisera, komponera och arrangera, t.ex. med hjälp av ljud, sång, olika instrument, rörelse och musikteknologi. 47 Ämnets kursbeskrivningar ÅK Åk 7 MUG1 Kurs Musikens encyklopedi Mål Eleven kan lyssna till egen och andras musik kan musicera tillsammans med andra i större och mindre grupper kan sjunga allsång kan sjunga stämsång Åk 8 MUV2 Musik från andra sidan jordklotet Eleven har fördjupade musikaliska färdigheter kan allsång kan stämsång ÅK 8 MUV3 Tonarter och harmonier Eleven kan känna igen olika musikstilar kan allsång kan stämsång Åk 9 MUV4 Människorösten Eleven kan allsång kan stämsång fördjupade musikaliska färdigheter Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Eleven repetition av musikteori deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt sjunga unisont och i stämmor samt i riktning med fördjupad notlära melodilinjen samspel kan lyssna till musik och göra enskilt eller parvis utförande projekarbete iakttagelser av det samt komma om en kompositör, artist, orkester eller band med motiverande synpunkter musiken i Amerika på det hörda jazz-, pop-, och rockmusik kan behärska rösten så att han finländsk musik kan delta i enstäm-mig allsång och stämsång behärskar en sångrepertoar, delvis utantill samspel med mer avancerade ackord och rytmer sjunga unisont och i stämmor etnomusikens (indisk, afrikansk, arabisk, samisk osv) historia, stildrag, användning och utbredning sjunga unisont och i stämmor tonarter (durer och moller) och ackorder (sekund, ters, kvart osv) som bildar treklanger (harmonier) musik från olika länder och tids-epoker sjunga unisont och i stämmor andningsteknik och –anatomi, rösttyper (sopran, alt, tenor, bas) samspel med mer avancerade ackord och rytmer Eleven deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt samt i riktning med melodilinjen behärskar en sångrepertoar, delvis utantill behärskar grundtekniken i något rytm-, melodi- eller ackordinstrument så att han kan delta i samspel Eleven deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt samt i rikt-ning med melodilinjen kan lyssna till musik och göra iakttagelser av det samt komma med motive-rande synpunkter på det hörda känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tids-perioder och kulturer Eleven deltar i allsång och kan sjunga melodiskt och rytmiskt rätt samt i riktning med melodilinjen behärskar en sångrepertoar, delvis utantill 48 ÅK Kurs Mål Åk 9 MUV5 Elektronik Eleven kan allsång kan stämsång kan ge uttryck för egna tankar och ide’er i musiken Innehåll musik från olika länder och tidsepoker sjunga unisont och i stämmor datamusik (tonsätta rytmer och bakgrunder på dator och manipulera ljudet på olika sätt) musik från olika länder och tidsepoker Kriterier för vitsordet 8 känner till grundtekniken i röstbehandling och kan använda sig av den Eleven kan använda musikaliska begrepp i samband med musicering och musiklyssnande har egna repertoarer kan datamusikens grunder Tillämpad kurs: MUT1 Från Elvis till Ellington Eleven studerar mera ingående blues-, jazz-, pop- och rockmusikens historia, stildrag och utveckling KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven deltar i unison sång och kan sjunga rytmiskt rätt samt följer melodilinjen behärskar grundtekniken på något rytm-, melodi- eller ackordinstrument så att han kan delta i samspel kan lyssna till musik och göra iakttagelser samt komma med motiverande synpunkter på det hörda känner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik från olika tidsperioder och kulturer känner till det centrala i finländs musik och finländskt musikliv kan använda musikaliska begrepp i samband med musicerande och musiklyssnande kan använda musikens element som byggnadsmaterial för att utveckla och förverkliga egna musikaliska idéer och tankar. 49 16. BILDKONST Undervisningen i bildkonst på årskurserna 7-9 syftar till att öka elevernas intresse för bild, tredimensionella konstverk samt arkitektur. Dessutom uppmuntras intresset för att skapa själv. bildkonsten skall ge verktyg åt eleven att uttrycka sig. Kreativiteten tränas och uppmuntras. Eleverna ställs inför nya problem. De utforskar och inhämtar kunskaper som bygger på erfarenhet. Eleverna uppmuntras till att bli estetiskt medvetna om sitt arbete, söker sin egen stil och utvecklar den. Eleverna skall lära sig diskutera och utvärdera det de ser och det de producerar Utgångspunkter i undervisningen är omgivningens bildvärld, sinnesintryck, föreställningar och upplevelser. Målet är att utveckla elevens fantasi och att främja kreativ problemlösning. Läroämnet är tematiskt till sin karaktär vilket möjliggör en stressfri anda och långsiktigt arbete. Undervisningen beaktar alltid miljöfostran och bygger på det tidigare inlärda. ARBETSMETODER: Självständiga arbetsuppgifter, grupparbete, diskussion, experiment. INTEGRATIONSBLOCK: Bildkonsten kan integreras med alla övriga ämnen. BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Eleverna bekantar sig med följande delområden; visuell uttrycksförmåga, konstkännedom, multimedia och miljöestetik. Ämnets kursbeskrivningar Åk ÅK7 BKG1 Kurs Bildens uppbyggnad Mål Eleven fördjupar sig i bildens uppbyggnad, rumsuppfattning och perspektiv samt formgestaltning utvecklar sitt färgsinne och känslighet för ljus och skuggor, valörer och nyancer använder i sitt bildskapande rörelse och rytm och förstår skillnaden mellan dynamisk och statisk Innehåll Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt - teckning, målning, skissering, - tryck, formning, byggning - skapande av djup i bilder - framställning av olika nyanser och valörer med olika material - akttagelser av färgers och valörers effekt i bild - att få mera spänning i bilderna med olika rytmiska metoder Kriterier för vitsordet 8 Eleven framställer arbeten som har djup använder modigt färger och vågar pröva på nya lösningar ser skillnader mellan valörer kan blanda och använda färger och nyancer får bilden att leva och väcka intresse eleven skall själv visa 50 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 intresse Åk 7 BKG2 Min omgivning Eleven uppövar sin känslighet för att göra iakttagelser i sin omgivning_ både den byggda miljön och naturmiljön ger via konsten uttryck för sina erfarenheter av omgivningen- både närmiljön och globalt sett känner till centrala drag i allmänna konstens historia Miljöestetik, arkitektur - växelverkan mellan naturen och den byggda miljön - studera och värdera miljöer estetiskt, etiskt och ekologiskt - stildrag och traditioner - att planera och bygga - de viktigaste representanterna för den finländska arkitekturen och formgivningen - stilriktningar i stora drag Åk 8 BKV3 Ismer Eleven lär sig känna igen de främsta konststilarna –ismernaunder 1900-talet bekantar sig med kända konstnärer och deras verk försöker i sitt eget bildskapande uttrycka sig på olika sätt och finna hos sig själv nya stilar Konstkännedom och kulturell kompetens - centrala drag i målarkonstens historia och nutidskonsten - metoder för bildanalys; att undersöka hur ett bildkonstverk är uppbyggt, att tolka bildens innehåll och utöva konstkritik - besök på konstutställning Eleven förstår skillnaden mellan den byggda miljön och naturmiljön kan uttrycka via bild erfarenheter av omgivningen och förstår det egna ansvaret för miljön kommer på påverkningsmetoder för att spara på miljön har en syn på de arkitektoniska stilriktningarna genom tiden bygger ett arkitektoniskt rum eleven skall visa intresse Eleven känner till de ismer som genomgåtts har framställt en viss mängd arbeten i olika stilar har deltagit aktivt i diskussion och konstkritik har besökt en konstutställning och skrivit rapport om den 51 Åk Åk 8 BKV4 Åk 9 BKV5 Åk 9 BKV6 Kurs Akvarell målning och tredimensionellt arbete Mål Eleven fördjupar sig i vattenfärgsmålningakvarellteknik repeterar färglära undersöker vattnets inverkan lär sig känna igen en akvarell lär sig olika tekniker bygger ett tredimensionellt verk Innehåll Att uttrycka sig i bild - skissering och målning - komposition; form, färg, rum, rörelse och tid Portfolio Eleven lär sig vad som menas med portfolio samlar ett eget portfolio och lär sig samtidigt att jobba i egen takt och att ta ansvar för resultatet uttnyttjar medier och visuell kommunikation Medier och visuell kommunikation användning av medier och visuell kommunikation former för bildberättande grafisk design och lay-out Eleven arbetar med oljefärger och akrylfärger lär sig känna igen en oljemålning studerar konstnärers oljemålningar och bekantar sig med konstvärldens viktiga namn bekantar sig med formgivning i samband med ett eget arbete Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt kan redogöra för bildskapandet som en process- från skisser till färdigt arbete Oljemålning och skulptur Formgivning känna till planerings- och formgivningsprocessens skeden och tillämpa dem i sitt arbete Kriterier för vitsordet 8 Eleven har samlat sina akvareller och kan se en utveckling i sitt arbete känner till en akvarell har skisserat, planerat och framställt ett tredimensionellt arbete Eleven lämnar in ett fullständigt portfolio inom utsedd tid och kan presentera det Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt i portfolion ingår flera olika arbetssätt och presentation Konstkännedom och kulturell kompetens kan identifiera centrala fenomen i bildkonsten och kan placera dem i sitt kronologiska och kulturella sammanhang Eleven har samlat sina oljemålningar och kan se en utveckling i sitt arbete känner till en oljemålning och känner till konstnärer som presenterats har producerat en skulptur som föregåtts av ett planerings- och skisseringsarbete Formgivning känner till planerings- och formgivningsprocessens olika skeden och kan tillämpa dem KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt Eleven kan uttrycka sig visuellt och känner till hur man komponerar en bild kan använda olika material och tekniker inom bildkonsten och de visuella medierna kan välja ändamålsenliga material och medel 52 kan redogöra för bildskapandets process Konstkännedom och kulturell kompetens Eleven känner till centrala fenomen i bildkonsten och kan placera dem i sitt kronologiska och kulturella sammanhang kan studera och tolka konstverk och har besökt en konstutställning och kommenterat den Miljöestetik, arkitektur och formgivning Eleven kan skilja mellan olika miljöer, värdera och uppskatta estetiska och ekologiska egenskaper i dessa känner till planerings och formgivningsprocessen känner till stildrag i arkitektur och hos föremål Visuell kommunikation och medieteknologi Eleven känner till grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi kan analysera medieframställningar 53 17. SLÖJD Undervisningen i slöjd i årskurserna 7- 9 fördjupar det tidigare inlärda. Dessutom skall eleverna lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet. Eleverna skall beakta estetiska, ekologiska och ekonomiska värden i arbetet. Eleverna lär sig känna igen finländarnas och andra folkgruppers formgivnings- och hantverkskultur. Kunskaper och färdigheter fördjupas och utvärdering och reflektioner utövas. Eleverna lär sig ta ställning till den teknologiska utvecklingen vid sidan om värnandet av den traditionella hantverkarkonsten. Vid planering, tillverkning och val av slöjdprodukter lär sig eleverna att tillämpa teoretisk kunskap i praktiskt arbete. Därmed ökas elevernas beredskap för det dagliga livet. Slöjdundervisningen syftar till att ge eleverna kännedom om både traditionell och modern teknik samt material, redskap och metoder. ARBETSMETODER: Teoretisk undervisning, planering, skissering, tillverkning, självvärdering och rapportering INTEGRATIONSBLOCK: matematik Bildkonst, miljöfostran, samhällslära, biologi, geografi, historia, BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: I årskurserna 7 - 9 skall eleven också ges möjlighet att enligt intresse och fallenhet fördjupa sig i antingen teknisk slöjd eller textilslöjd. Gemensamt för båda ämnena är information om Finländsk kultur, tradition, formgivning, textil- och modehistoria form, komposition, färg arbetsordning och arbetsbeskrivning material och konsumentkunskap ändamålsenlig användning av material utvärdering och redovisning av den egna slöjdprocessen 54 kunskap om slöjdens traditionella och moderna redskap skötsel, underhåll och återanvändning av produkter 17.1. TEKNISK SLÖJD Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 TNG3 Kurs Masinoch ellära 1 Mål Eleven Eleven lär sig grunderna i maskinoch ellära planerar en produkt tillverkar produkten Innehåll Visuell och teknisk planering ritningar och enkla arbetsbeskrivningar material för olika ändamål Tillverkning verktyg och tillverkningsteknik verktygsvård och arbetarskydd utvärdering och redovisning för den egna processen hobbyarbeten Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan grunderna i maskinoch ellära har planerat en produkt har tillverkat en produkt Åk 8 TNV4 Träslöjd 2 Eleven lär sig mått och hållfasthet planerar och skisserar en produkt lär sig teori om olika detaljer lär sig utprovning och ändring tillverkar och finslipar en produkt lär sig en ny specialteknik Visuell och teknisk planering ritningar och enkla arbetsbeskrivningar material för olika ändamål Tillverkning verktyg och tillverknings-teknik verktygsvård och arbetar-skydd utvärdering och redovisning för den egna processen hobbyarbeten Eleven kan grunderna i mått och hållfasthet har tillverkat och finslipat en produkt har gjort en produkt i specialteknik Åk 8 TNV5 Metallarbete 2 Eleven bekantar sig med nya verktyg för metallarbete bekantar sig med nya material för metallarbete planerar och tillverkar ett föremål i metall lär sig en ny special-teknik Visuell och teknisk planering ritningar och enkla arbetsbeskrivningar material för olika ändamål Tillverkning verktyg och tillverknings-teknik verktygsvård och arbetar-skydd utvärdering och redovisning för den egna processen hobbyarbeten Eleven kan använda olika verktyg och material för metallarbete behärskar en ny specialteknik har planerat och tillverkat ett föremål i metall Åk 9 TNV6 Maskinoch ellära 2 Eleven lär sig mera avancerad teori i maskin- och ellära, Visuell och teknisk planering ritningar och arbetsbeskrivningar Eleven kan mera avancerad maskin- och ellära, även 55 Åk Kurs Mål bland annat CAD planerar en produkt tillverkar produkten Innehåll material för olika ändamål Tillverkning verktyg och tillverknings-teknik verktygsvård och arbetars-kydd utvärdering och redovisning för den egna processen hobbyarbeten Kriterier för vitsordet 8 CAD har planerat och tillverkat en produkt Åk 9 TNV7 Projektkurs Eleven lär sig reparera och återanvända lär sig en traditionell teknik lär sig ny teknik tillverkar en produkt Visuell och teknisk planering ritningar och arbetsbeskrivningar material för olika ändamål Tillverkning verktyg och tillverkningsteknik verktygsvård och arbetarskydd utvärdering och redovisning för den egna processen projektarbeten Eleven kan reparera och återanvända har tillverkat en produkt i traditionell eller ny teknik 17.2. TEXTILSLÖJD Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk7 TSG1 Kurs Garn och tråd. Mål Eleven ökar sitt kunnande beträffande trådar och garn bekantar sig med vävning Innehåll Eleven - tränar i stickning olika tekniker såsom resår, fläta, spets, flerfärgsstickning - stickar sockor - lär sig använda vävstol - gör hobbyarbeten Kriterier för vitsordet 8 Eleven stickar en provlapp med alla de introducerade teknikerna väver en löpare i vävstol Åk 7 TSG2 Töjande material Eleven - lär sig använda olika sömmar för töjande material - lär sig olika benämningar på tyger - producerar ett plagg Eleven känner till olika material syr ett ändamålsenligt och funktionellt plagg Åk 7 TSG3 Specialtekniker Eleven bekantar sig med overlocksymaskin bekantar sig med töjande material i materialkunskap planerar och tillverkar ett plagg Eleven tränar brodering på maskin och broderar för hand tränar bandvävning tovning Eleven - lär sig brodera på maskin och tillverkar en produkt - utnyttjar handbroderi enligt eget val - lär sig bandvävning som en traditionell teknik - tovar olika små produkter Eleven producerar broderade produkter lär sig använda bandgrind och väver ett band producerar tovade produkter Åk 8 TSV4 Byxor Eleven lär sig om mått och storlekar Eleven - väljer rätt storlek enligt måtttabell Eleven har lärt sig byxteori har tillverkat byxor 56 Åk Kurs Mål planerar och skisserar ett plagg lär sig teori om olika detaljer lär sig provning och ändring syr byxor lär sig en ny specialteknik Innehåll - lär si om fickor, linningar, intag, passform - provar och ändrar enligt behov - tillverkar ändamålsenliga och funktionella byxor - lär sig flerfärgsvirkning Kriterier för vitsordet 8 har gjort en produkt i specialteknik Åk 8 TSV5 Kjol eller klänning Eleven - väljer rätt storlek och modell - lär sig detaljer - prövar och ändrar - tillverkar en ändamålsenlig kjol/ klänning - lär sig ryeteknik Eleven har lärt sig teorin har tillverkat plagget har gjort en liten rya Åk 9 TSV6 Ytterplagg Tänk på återanvändning Eleven - lär sig teori såsom; kragar, olika ärmar, foder - tillverkar ett ytterplagg Eleven - gör något nytt av ett gammalt material, reparerar eget gammalt plagg eller väver en trasmatta - lär sig en ny traditionell teknik såsom; hålsöm, vitbroderi, gaffelvirkning - planerar och tillverkar ett önskeplagg Eleven har tillverkat ett ytterplagg ÅK9 TSV7 Eleven repeterar mått och storlek planerar och skisserar plagget lär sig teori om detaljer tränar provning tillverkar plagget en ny specialteknik Eleven planerar plagget lär sig teori tillverkar plagget Eleven lär sig reparera och återanvända lär sig en traditionell teknik tillverkar ett önskeplagg Eleven har jobbat med återanvändning har tillverkat en produkt i traditionell teknik har tillverkat sitt önskeplagg KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Visuell och teknisk planering Eleven kan under handledning planera produkter som går att förverkliga och kan upptäcka och lösa problem under arbetet har beaktat produktens estetiska, ekologiska, hållbara och ekonomiska värden dokumenterar planen kan under handledd planering använda inslag från den finländska och andra folkgruppers formgivnings-, hantverks- och teknologikultur. Tillverkning Eleven arbetar ändamålsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar samt sköter om ordningen och trivseln i sin arbetsmiljö behärskar grundteknikerna så att produkterna blir ändamålsenliga, ekologiska och estetiska kan arbeta målmedvetet både på egen hand och i grupp kan under handledning använda avancerad teknologi i sitt arbete och kan tillämpa kunskaper från andra läroämnen 57 Självvärdering samt reflektioner över slöjdprocessen och dess resultat Eleven kan granska sitt arbete och sitt lärande samt finna styrkor och svagheter värdesätter kritik i samband med utvärderingsprocessen och är villig att utveckla sig kan utvärdera en produkt som behövs i vardagslivet utgående från estetiska, ekologiska, ekonomiska och ändamålsenliga kriterier skapar sig en realistisk bild av sina färdigheter och utvecklingsmöjligheter 18. GYMNASTIK Undervisningen i gymnastik på åk 7 - 9 ger eleven positiva upplevelser av gymnastik och idrott via färdigheter i och kunskaper om olika grenar som utövas enskilt eller i grupp. Eleverna lär sig att ta ansvar för sin kondition, konsten att slappna av, sunda levnadsvanor samt insikt om sambanden mellan motion och hälsa. Målet är att eleverna utvecklar och upprätthåller sin fysiska och psykiska prestationsförmåga samt sitt välbefinnande; de unga skall därtill acceptera sig själva och vara i stånd till ett konstruktivt känslomässigt beteende. ARBETSMETODER: Under gymnastiklektionerna utnyttjas skolans utrymmen och redskap samt lokala idrottsanläggningar och naturen; teori, handledning och övning samt utövning grenvis. INTEGRATIONSBLOCK: Musik, biologi, hälsokunskap, samhällslära, huslig ekonomi BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 GYG1 Kurs Mångsidig motion 1 Mål Eleven lär sig motoriska färdigheter och tekniker lär sig hantera olika redskap lär sig följa regler och rent spel Innehåll bo-, fot-, korg-, volley- och handboll samt innebandy friidrott; löpning, kast, kul stötning, längd- och höjdhopp stafett träning uthållighetsträning uppvärmning och tänjning orientering grunder i att använda en kompass utfärder i naturen Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan tekniker i olika spel kan följa regler i spelen har spelsinne kan sprinterlöpning, kast, kulstötning, längd- och höjdhopp kan tänjnings rörelser känner igen karttecken kan läsa en orienterings karta vågar röra sig i naturen Åk 7 GYG2 Bättre kondition 1 Eleven utvecklar sina färdigheter i skidoch skridskoåkning känner glädje av att vistas ute vintertid kan klä sig lämpligt för vintersporter korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling gymnastik med och utan redskap gymnastik till musik tänjning och avslappning simning skidning skridskoåkning, bollspel på is träning inför Skyttestafetten och Stafettkarnevalen Eleven vågar utföra övningar på och med olika redskap kan röra sig i takt med musik kan slappna av kan åka fram åt på skridskor kan bromsa på skridskor kan grunden för att åka bakåt på skridskor kan skidåkning i klassisk stil kan grunden för fristil i skidåkning kan åka nedför i skidspår och ploga 58 Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim orkar simma 50m på rygg och mage kan simma 150m utan paus kan grunden för dykning Åk 8 GYG3 Mångsidig motion 2 Eleven lär sig motoriska färdigheter och tekniker lär sig hantera olika redskap lär sig regler och rent spel bo-, fot-, korg-, volley- och handboll samt innebandy friidrott; löpning, kast, kul stötning, längd- och höjdhopp stafett träning uthållighetsträning uppvärmning och tänjning orientering grunder i att använda en kompass utfärder i naturen Eleven kan tekniker i olika spel kan följa regler i spelen har spelsinne kan sprinterlöpning, kast, kulstötning, längd- och höjdhopp kan tänjnings rörelser känner igen karttecken kan läsa en orienterings karta vågar röra sig i naturen Åk 8 GYG4 Bättre kondition 2 Eleven Eleven utvecklar sina färdigheter i skidoch skridskoåkning känner glädje av att vistas ute vintertid kan klä sig lämpligt för vintersporter korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling gymnastik med och utan redskap gymnastik till musik tänjning och avslappning simning skidning skridskoåkning, bollspel på is träning inför Skyttestafetten och Stafettkarnevalen Åk 9 GYG5 Mångsidig motion 3 Eleven lär sig motoriska färdigheter och tekniker lär sig hantera olika redskap följer regler och rent spel bo-, fot-, korg-, volley- och handboll samt innebandy friidrott; löpning, kast, kul stötning, längd- och höjdhopp stafett träning uthållighetsträning uppvärmning och tänjning orientering grunder i att använda en kompass utfärder i naturen Eleven vågar utföra övningar på och med olika redskap kan röra sig i takt med musik kan slappna av kan åka fram åt på skridskor kan bromsa på skridskor kan grunden för att åka bakåt på skridskor kan skidåkning i klassisk stil kan grunden för fristil i skidåkning kan åka nedför i skidspår och ploga kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim orkar simma 50m på rygg och mage kan simma 200m utan paus kan grunden för dykning Eleven kan tekniker i olika spel kan följa regler i spelen har spelsinne kan sprinterlöpning, kast, kulstötning, längd- och höjdhopp kan tänjnings rörelser känner igen karttecken kan läsa en orienterings karta vågar röra sig i naturen Åk 9 GYG6 Bättre kondition 3 Eleven utvecklar sina färdigheter i skidoch skridskoåkning känner glädje av att vistas ute vintertid kan klä sig lämpligt för korg-, volley-, handboll, innebandy, squash och bowling gymnastik med och utan redskap gymnastik till musik tänjning och avslappning simning skidning skridskoåkning, bollspel på is träning inför Skyttestafetten och Stafettkarnevalen Eleven vågar utföra övningar på och med olika redskap kan röra sig i takt med musik kan slappna av kan åka fram åt på skridskor kan bromsa på skridskor kan grunden för att åka bakåt på skridskor kan skidåkning i klassisk stil kan grunden för fristil i skidåkning 59 Åk Kurs Mål vintersporter Innehåll Kriterier för vitsordet 8 kan åka nedför i skidspår och ploga kan grunder i fri-, bröst- och ryggsim orkar simma 100m på rygg och mage kan simma 300m utan paus kan grunden för dykning Därtill valbara kurser GYV 1 – 4 på årskurserna 8 och 9 i anknytning till undervisningen inom ramen för gemensamma kurser i gymnastik. KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven behärskar de centrala färdigheterna i löpning, hopp och kast behärskar rörelser inom fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap visar i sitt handlande att han eller hon förstår vilken betydelse rytmen har i gymnastik och dans kan grunderna för de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt överenskomna regler kan orientera med hjälp av karta och kompass samt känner till de rättigheter och skyldigheter som allemansrätten innebär kan åka skridskor obehindrat behärskar de grundtekniker som fordras i skidåkning är simkunnig och har färdigheter för livräddning i vatten känner till sambanden mellan motion och hälsa kan upprätthålla, bedöma och utveckla sin funktionsförmåga uppvisar i skolgymnastiken aktivitet och lust att lära sig, förbereder sig sakligt för gymnastiklektionerna och sköter sin hygien handlar ansvarsfullt och tar hänsyn till andra samt följer överenskommelser, regler och principen för rent spel. 60 19. HUSLIG EKONOMI Undervisningen i huslig ekonomi på årskurserna 7 - 9 utvecklar de praktiska färdigheter samt den samarbetsförmåga som behövs i det dagliga livet. Undervisningen i huslig ekonomi strävar till att eleven blir en ansvarskännande konsument som känner till sina skyldigheter och rättigheter samt är prismedveten men också tar hänsyn till miljön. Eleven lär sig värdesätta våra nationella traditioner men också förstå internationalismens betydelse. ARBETSMETODER: Grupparbete, självständiga arbetsuppgifter, diskussion, studiebesök. INTEGRATIONSBLOCK: Biolgi, kemi, hälsokunskap BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Familjen och livet tillsammans med andra. Näring och matkultur. Konsumenten och det föränderliga samhället. Hem och miljö. Ämnets kursbeskrivningar Åk Kurs Mål Innehåll Kriterier för vitsordet 8 Åk 7 HLG1 Vi trivs tillsammans Eleven lär sig anpassning i grupp har ett gott förhållande till sig själv och kamraterna lär sig rätta rbetsmetoder och rätt teknik - gott uppförande, seder och bruk - socialt ansvar och en atmosfär - att bry sig om jämställdhet och tidsanvändning, skötsel av närmiljön samt avfallshantering Åk 7 HLG2 Kost och hälsa Eleven lär sig basfärdigheter för att klara av ett hushåll lär sig förstå sambandet mellan kost och hälsa - näringsrekommendationer och hälsosam föda, födans kvalitet och ofarlighet, grundläggande matlagningsmetoder Eleven förstår betydelsen av människorelationer och jämställdhet känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning till huslig ekonomi kan utföra en första sortering av avfall Eleven känner till livsmedlens egenskaper och de vanligaste fenomenen vid matlagning samt kan tillämpa denna kunskap känner till vilken betydelse en mångsidig kost har för hälsa och välbefinnande Åk 7 HLG3 Hemmets vardag är ett pussel Eleven klarar sig i hemmets olika sysslor i framtiden lär sig ta ansvar för sig själv och sin familj i en trygg miljö och utvecklas till en medveten - skötsel av bostad och textilier - planering av den egna penninganvändningen, - val och användning av hushållsmaskiner i hemmet - konsumentens skyldigheter och rättigheter Eleven kan utföra vanliga städsysslor i hemmet kan tolka skötselanvisningar för textilier samt behärskar grundläggande metoder för textilvård 61 Åk Kurs Mål konsument Innehåll Kriterier för vitsordet 8 - att skaffa och använda produkter och tjänster, - konsumtionens inverkan på miljön kan använda de vanligaste hushållsmaskinerna på ett tryggt sätt känner till grunderna för penninganvändningen och kan göra upp en plan för detta Eleven kan på ett ändamålsenligt sätt konservera kan tillreda en glutenfri, laktosfri, vegetarisk och sackarosfri måltid kan beteckningarna på livsmedelsörpackningarna Eleven känner till de centrala dragen i finländsk matkultur samt finländska seder och bruk kan planera måltider med begränsade resurser Eleven känner till de centrala dragen och kan planera och verkställa måltider för familje- och kalenderhögtider Eleven känner till de centrala dragen i internationell matkultur Åk 8 HLV4 Ur naturens skafferi Eleven lär sig ta till vara vad skog och mark bjuder på lär sig om de vanligaste dieterna lär sig om industriframställd mat - konservering - dieter - födans kvalitet och ofarlighet Åk 8 HLV5 Finländska och finlandssvenska mattraditioner Eleven blir medveten om den nationella matkulturen lär sig måltidsplanering med begränsade resurser - finländsk och finlandssvensk matkultur - måltidsplanering och penninganvändning Åk 9 HLV6 Nordisk matkultur och festtraditioner - planering och verkställande av olika familje- och kalenderhögtider - nordisk matkultur Åk 9 HLV7 Jorden runt i kastrull Eleven bekantar sig med familjeoch kalenderhögtider får kännedom om maten i Norden Eleven lär sig förstå vilka möjligheter internationalisering och mångkulturalism innebär - internationell matkultur KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven kan uppföra sig väl och förstår betydelsen av männinskorelationer och jämställdhet känner till grunderna för planering, arbetsfördelning och tidsanvändning i anslutning till huslig ekonomi känner till livsmedlenas egenskaper och de vanligaste fenomenen vid matlagning samt kan tillämpa denna kunskap i matlagningen förstår beteckningarna på livsmedelsförpackningarna känner till riskfaktorer i anslutning till matens ofarlighet är kapabel att under handledning tillreda måltider samt känner till vilken betydelse en mångsidig kost har för hälsan och välbefinnandet känner till de centrala dragen i finländsk matkultur och finländska seder och bruk känner till grunderna för penninganvändningen i ett hushåll och kan göra upp en plan för sin penninganvändning använder sig av ändamålsenliga arbetssätt och ämnen och kan använda de vanligaste hushållsmaskinerna på ett tryggt sätt kan utföra en första sortering av avfall kan tolka skötselanvisningar för textilier och behärskar grundläggande metoder för textilvård kan utföra vanliga städsysslor i hemmet 62 20. VALFRIA ÄMNEN 20.1. HANDELSÄMNEN Undervisningen i handelsämnen på åk 8 - 9 förmedlar kunskaper och färdigheter som behövs för ekonomiska avgörandensom möter eleven i det dagliga livet. Eleverna fostras till kritiska konsumenter. Eleverna får en realistisk bild av företagsamhet såväl praktiskt som teoretiskt. ARBETSMETODER: Individuellt arbete och grupparbete, studiebesök INTEGRATIONSBLOCK: Huslig ekonomi, familjefostran, samhällslära BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 1999 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Konsument, ekonomi, bokföring, kreditmarknad, företagsverksamhet Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 8 MRV1 Kurs Lär dig sköta din ekonomi Åk 8 MRV2 Egen företagare – tidens melodi Mål Eleven lär sig konsumentens behov och resurser bekantar sig med konsumentens rättigheter och skyldigheter lär sig planera sin egen ekonomi lär sig enkel bokföring får information om kapitalmarknaden Eleven lär sig hur ett företag bedrivs får information om marknadsföring och försäljning lär sig reklamens betydelse för företagets verksamhet Innehåll Konsumentens roll och rättigheter i samhället, privatekonomin, bokföring, kapitalmarknaden Företagsverksamhet, marknadsföring, reklam och försäljning KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven känner till konsumentens rättigheter och skyldigheter Kriterier för vitsordet 8 Eleven känner till konsumentens behov och resurser känner till konsumentens skyldigheter och rättigheter kan planera sin egen ekonomi kan enkel bokföring känner till bankväsendet och dess serviceformer Eleven känner till hur ett företag bedrivs känner till principerna för marknadsföring och försäljning förstår reklamens betydelse 63 principerna för privat ekonomi och enkel bokföring kapitalmarknaden och dess serviceformer Eleven förstår hur ett företag bedrivs betydelsen av marknadsföring och reklam inom företagets verksamhet 20.2. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Undervisningen i informations- och kommunikationsteknik är, att eleverna lär sig de grundbegrepp om apparatur och program som de behöver för att kunna utnyttja datateknik i sina studier. Målet är också att ge eleverna de grundkunskaper de behöver för att klara sig i dagens och morgondagens komplexa informationssamhälle. ARBETSMETODER: Teorilektioner och tillämpande övningar och ett slutarbete integrerat med finska språket INTEGRATIONSBLOCK: Modersmål, språkundervisning, matematik, bildkonst BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Att arbeta i Windowsmiljö Textbehandling Kalkylprogram Grafikprogram Programmering Söka information på Internet Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 9 IKTV1 Kurs Datorn i vardagen Mål Eleven lär sig mångsidig användning av de vanligaste datorprogramvaran och klarar av filhantering Innehåll - Textbehandling, kalkylprogram - Pascal-programmering - grunder, bildbehandling - användning av sökmotorer Åk 9 IKTV2 Projektkurs Eleven lär sig på egen hand att av givet ämne söka information samt sammanställa det till ett slutarbete - I integration med ämnet finska får eleverna välja mellan två givna rubriker och skall skriftligt lämna in ett slutarbete på 10-15 sidor (tutkielma) Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan uppställning av dokument t.ex. arbetsansökan klarar av på egen hand enkla kalkyltabeller kan grunderna till filhantering kan på egen hand söka information från Internet Eleven kan söka information som täcker givet ämne kan följa givna layoutinstruktioner kan följa given tidtabell i projektet 64 KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Vid bedömningen i datateknik läggs speciell vikt vid elevens sätt att arbeta och de resultat han uppnår. Skriftliga prov som endast testar teorikunskaper har ingen avgörande betydelse Eleven kan Eleven kan använda datorn som ett hjälpmedel i sina studier kan på egen hand utveckla sina färdigheter med beskrivna programvara Eleven förstår Eleven förstår filhantering förstår vilka möjligheter datorn ger i olika sammanhang 65 20.3. MASKINSKRIVNING Undervisningen i maskinskrivningen ger färdigheter att med tiofingersystemet kunna producera eller avskriva text snabbare än med penna. Målet för undervisningen är att eleverna för sina egna skrivuppgifter i skola eller kommande arbetsliv hittar en teknik och en layout som gör framställningen av skriftligt material intressant och ändamålsenligt ARBETSMETODER: Skrivövningar med datorn från färdiga texter samt övningsprogramvara INTEGRATIONSBLOCK: IKT, språkundervisningen, modersmålet BEDÖMNING: Vitsord 4 – 10. Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Tiofingersystemet, textbehandling. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 8 MKV1 Kurs Tangentbordet Åk 8 MKV2 Layout Mål Eleven lär sig att använda tangentbordet och hitta tangenterna blint uppnår en skrivhastighet på 800 slag/minut Eleven uppnår en skrivhastighet på minst 1500 slag/minut lär sig layout Innehåll Tangentbordsövningar från text, maskinskrivningsprogram KRITERIER FÖR SLUTVITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN Eleven kan Eleven kan en skrivhastighet på 1200 slag/minut kan ställa upp layout för texter Kriterier för vitsordet 8 Eleven kan skriva blint 600 slag/minut Eleven kan skriva blint 1200 slag/minut klarar av enkel layout av text 66 21. ELEVHANDLEDNING Undervisningen i elevhandledning skall stärka elevens självkänsla, självkännedom och inlärningsförmåga. Eleven ska lära sig att fatta mogna beslut för framtiden vad gäller fortsatta studier och yrkesval. Elevhandledningen befrämjar elevens studiemotivation och skolarbete. ARBETSMETODER: Undervisning i klass, personlig handledning individuellt och i grupp, studiebesök, projekt, diskussion, samarbete med instanser utanför den egna skolan INTEGRATIONSBLOCK: Andra läroämnen i den mån det är möjligt BEDÖMNING: Prestationsanteckning (godkänd). Vitsordet på avgångsbetyget ges enligt de kriterier utbildningsstyrelsen 2004 fastställt för slutbedömningen. CENTRALT INNEHÅLL: Temaområden i elevhandledning är studieteknik, studiemotivation, inlärning, informationsökning, utbildningssystemet i Finland och yrkeslivet. Ämnets kursbeskrivningar Åk Åk 7 EHG1 Kurs Mina studier Mål Eleven utvecklar sin självkännedom utvecklar sin inärningsförmåga lär sig känna igen sina styrkor och svagheter lär sig reflektera över eget och andras beteende lär sig ta ansvar för sitt skolarbete Innehåll Eleven lär sig att studera rätt studieteknik och studievanor i det kursformade högstadiet ämnesval för åk 8 bekantar sig med arbetslivet informationssökning tolerans och ansvar för andra individuell handledning Åk 8 EHG2 Mina yrkesplaner Eleven lär sig olika inlärningsstilar bekantar sig med olika yrken Yrkesliv och inlärning inlärningsstilar inlärningsfärdighter inlärningssvårigheter eleven bekantar sig med yrken ämnesval för åk 9 Åk 9 EHG3 Min framtid Eleven lär sig om Finlands utbildningssystem bekantar sig med yrkeslivet utvecklar sin Framtida studier eleven deltar i praktisk arbetslivsorientering eleven besöker olika skolor på andra stadiet gemensam elevansökan Kriterier för vitsordet 8 67 Åk Kurs Mål beslutfattningsförmåga Innehåll studie- och yrkesplanering reflektion över de egna möjligheterna genom individuell handledning skriver arbetsplatsansökan och bekantar sig med arbetskraftsmyndigheterna Kriterier för vitsordet 8