Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné i Göteborgs Stad En problemanalys och förslag på åtgärder Cornelia Björk Åsa Nilsson Mars 2017 Innehåll Inledning ……………………………………………………………………………………………………………… 3 Uppdraget .………………………………………………………………………………………………………... 3 Resultat ……………………………………………………………………………………………………………….. 3 Beskrivning av processen ………………………………………………………………………………….. 3 Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna ………………………………………. 4 Vad är det för problem vi ska lösa? …………………………………………………………………….. 5 Förslag på åtgärder …………………………………………………………………………………………… 7 Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp .................................................... 9 Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning.......................................................................................................... 10 Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa .................................................................................. 12 Bilaga 4 – Orsaksförklaringar ............................................................................................................... 85 Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo.................................................. 89 Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné ...................................................................... 91 Bilaga 7 – Förslag på åtgärder .............................................................................................................. 93 Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo ..................102 Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné ………………………… 106 Inledning ǦÚǦÚ Ǧ±Ú ʹͲͳȂʹͲͳǤÚ¡ ¡ Ú Ú¤Ú¤Ǥ ¤¤ ¡ ÚȋͳȌǤ ¡ Ú¤¤¡ÚÚ Ǥ Ǥ Uppdraget ¡Ȁ ͳ ʹͲͳ¤ Ǧ Ú¤ ÚǡǦÚǦÚ Ǧ±Ǥ Ú¡¤ȋȌ Ú ÚǤ ¡¡¡ ¤Ǧ Ú Ú¡Ǥ¡ Ǧ ¤Ȁ ¤ ÚǤʹǤ Resultat Beskrivningavprocessen ¡¡Ǥ¡¤ ÚÚ Ú ÚǤÚ¡ ¡Ǥ ÚǤ Ú¡¤ ¡ ͳ¡ ÚÚȋ Ȍ¡Ú ͳ͵ Ú ¡ ¡¡¤ǤÚ ǡ¡ǡÚǡ¡ ÚǤ 3 ÚǤ¡¡ÚÚ Úǡ Ǥ¤ ¡ͳǤ Tabell 1 Träffarnas innehåll Tillfälle ͳ ʹ ͵ Ͷ ͷ Innehåll x x ¤ÚǤ x Ǥ x ÚǤ Ú¡Ú Ú¤ǫ x ÚǤ x Ú¡Ǥ x Ǥ x Ú Ú¤¤¡ÚÚǤ x Ú¡Ǥ x Ǥ x Ú¤¤¡ÚÚ Ǥ x Ú¡¡Ǥ x Ǥ x ¤¡ÚÚÚǤ x ¡ÚÚ¤¡Ǥ¡ ¡ǫ Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna ÚÚ¡Ȃ ¤ǦÚǦÚǡǦ±ǡ¡ Ú ¡Ȁ ȂÚÚǤÚ Ú ¡ Ú¤¤Ǧ Ǥ 4 ǡ¤¤Úǡ¤¤ͳͺȂͶ¤Ǥ Ú ¡¤¤ ¡ÚÚ¡ Ǥ ǡ¤ ¡ǡ¤¡Ǧ ǡ Ȁ¤¤ ÚǤÚ Ǥ ͳ ¡ ¡ VGR:s enkät Hälsa på lika villkor ͳ ǦȂȀ¡ Vårddatabasen VEGA ͳ ¡ Läkemedelsregistret Västra Götaland ͳ ǣ¡ ǡ ǡ ǡǡ¤ VGR:s enkät Hälsa på lika villkor Skolelevers drogvanor ʹ Ǧ Ǧ¡¤ Treserva ͵ ¤¤Ǥ Försäkringskassan Ͷ ÚÚÚ Socialstyrelsen: Öppna jämförelser ͷ ȋ¡ͳͺȂͶ¤Ȍ Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad Ȃ ¡ǡÚ¡ Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät Úȋ͵ȌǤ ¡ÚÚ ¡¤ȋͺ ͺȌǤ Vad är det för problem vi ska lösa? ¡ÚÚǤ ¡ͷͲǤÚ¡ ¤ ¤ǡ Ú Úǡ ǡ ÚǡÚ¡ǡ¡¡ǡ Úǡ¤ ¡ǡ¡ Ǥ¡ Ú¤ǣ 5 x ǦÚǦÚ Ǧ± ¡Ǥ x ÚÚ¤ Ú¡Ǥ ¡ ¤¤ǤÚ¡¡ ÚÚÚ¤ǫ ¡ÚǡͶǤ ¤¡¤ÚǤ ¤¤¡ ¡¤Ǥ ÚÚ Ú¤¡ÚǤÚ Ú¤Ǧ ¡ÚȋÚ¤ȌǤ ͷǤ ÚͳǤ Figur 1: Illustration av problemanalysen ͳ¤¡ ¤¤ ¡Ǥ¡¤¡ 6 ¡ ÚÚ Ú Ú¡ȋȌ ¤ÚǤ ÚÚ¡ Ú ¤ÚǤÚǦ Úǡ Ǥ ¡¤Ú¤Ú¡ ¤ Ǥ¡ Ú ¡ ¡ Ú¡¡Ǥ "¡ ¡Ú¤ Ǥ¤Ǧ ǡ¡ Ú¡ ¡ ¡Ǥ Förslag på åtgärder ¤¡Úǡ¤ Ǧ± ǦÚǦÚǤÚ Ú ÚͷǤ Askim-Frölunda-Högsbo x Y ÚÚÚ ÚǤ¡¤ ¤ÚǤ Ú¡ ¤¤Ǥ x Y ÚÚÚ¡ ¡ ¡ǡ¡ ¡ÚȀ ¤ ¡¡ǤÚ¤ ǡÚÚ ¤ ǡ¤Ú Ǥ x ÚÚ Ȁ ¡¤Ú Ȁ¡ÚǤÚ¤ Ú¡¡Ǥ Ú¤¤ ǡ ÚǤ 7 x ÚÚ¤ ÚÚÚǤȀ¤ ¡ ¤ǤÚ ¤ǡǣ¤ ǫȀ¡¡¤ǫ x ¡ Ú Ú¡Ú¡ ǤÚ ¤Ǧ Ú¤¡ Ǥ Majorna-Linné x Ú¡ ÚÚ¡¡ Ú¡ȋ¤ ȌǤÚ¡Ú¡ Ú ¤ǤÚ¡ ¤ ¡¤ÚÚ Ǥ ¡¤¡ ¡ǡ ÚÚÚ ¤¡Ú¤ ǡ ¡ǡ¤¤ ǤÚ¡ ¤Ú¡Ǥ x Ú ÚÚ¡ ¡¡Ú Ǥ 8 Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp Askim-Frölunda-Högsbo ǡ Ú¤¡ ǡ ¡ǦÚǦÚ Úǡ ÚǦÚǦÚ ǡ¤ ǦÚǦÚ ¡ǡ¤ ǦÚǦÚ ǡ ÚÚÚǦÚǦÚ Úǡ¡ ¡¡Ú ǡǡ¡ȋÚȌ ǡÚǦÚǦÚ Majorna-Linné ǡ ǡ¤ ȀǦ± ¤ǡ Ǧ± ǡ ÚǦ± ǡ¡¡ ǡ¤ Ǧ± ¡ǡ ±ǡÚǦ± ǡ ͳΦ ǡ ¡Ǧ± Övriga personer Ȁ ǡÚ¡ǡ¡ Ú %ǡǡ¡Ȁ Úǡǡ¡Ȁ Úǡ¡Ȁ 9 Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning ǦÚ ÚȂ¡ʹͲͳǦͲͶǦͲ Marianne Forslund vid stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné i Göteborgs Stad, har vänt sig till FoU i Väst/GR med en fråga om FoU-stöd. Frågeställningen berör den psykiska (o)hälsan i stadsdelen och lämpliga strategier att bemöta denna. Det finns sedan lång tid tillbaka en upplevelse av att stadsdelen på flera vis utmärker sig, en bild som också varierar inom stadsdelens olika bostadsområden. Statistik och kartläggningar finns att tillgå från olika källor och den visar att det finns en utbredd psykisk ohälsa i befolkningen, hög läkemedelsförskrivning av lugnande för äldre, relativt höga siffror för cannabismissbruk, högre kostnader för ekonomiskt bistånd än vad som kunde förväntas relaterat till befolkningsstrukturen, höga ohälsotal bland den egna personalen m.m. Trots omfattande insatser inom stadsdelens välfärdsområden, tycks bilden av psykisk ohälsa kvarstå. Det finns en önskan om att ta ett nytt och mer övergripande grepp om frågan. ¡Ȁ FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en resurs för yrkesverksamma och beslutsfattare i de 13 medlemskommunerna och syftar till att i möte mellan forskning och praktik stärka kunskapsutvecklingen inom välfärdsområdet, vilket kan ske många sätt. Exempel är systematisk uppföljning, studiematerial och studiecirklar, följeforskning, egenutvärdering, implementeringsstöd, kunskapssammanställningar. ¡ I den inledande dialogen med FoU i Väst har lyfts fram att statistik och beslutsunderlag vanligen hanteras inom befintlig linjeorganisations respektive verksamhetsområde. Det vill säga att underlag som rör äldreomsorgen hanteras för sig liksom underlag rörande ekonomiskt bistånd, skola, funktionshinder eller annan verksamhet inom stadsdelens individ- och familjeomsorg. Liknande stuprör finns också inom regionens hälso- och sjukvårdsorganisation. På så vis kan man säga att befintliga analyser främst sker inom respektive huvudmans interna stuprör, men många av brukarnas förutsättningar, behov och insatser rör sig över verksamhetsgränser och huvudmannaskap. ¡ I stadsdelen finns en etablerad samverkan mellan huvudmännen genom NOSAM (Närområdessamverkan) för området psykisk hälsa. Här möts framför allt representanter från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården samt primärvården (Närhälsans vårdcentraler samt privata vårdgivare). Denna arena skulle kunna utgöra ett relevant forum för att utföra tvärsektoriella analyser. Andra pågående satsningar På nationell nivå har staten slutit en överenskommelse med SKL som getts namnet ”Psykisk hälsa 2016”. Satsningen avses vara under tre år och har en bredare ansats än tidigare PRIO-satsning inom psykiatriområdet, som var inriktad på barn och unga samt målgruppen svårast sjuka. 10 Den nya överenskommelsen spänner över alla åldersgrupper och från preventiva insatser, tidig upptäckt till de svårast psykiskt sjuka med/utan missbruk. Varje kommun och landsting förväntas att i samverkan analysera de behov som finns på kommun och länsnivå samt upprätta en handlingsplan över prioriterade åtgärder. I Västra Götalands län hanteras satsningen för närvarande främst på kommunalförbundsnivå tillsammans med VästKom och Västra Götalandsregionen. Tanken är att arbetet med analys och handlingsplan på länsnivå ska understödja kommunernas arbete på lokal nivå. Stadsdelen Majorna-Linnés fråga till FoU i Väst/GR kan också relateras till Göteborgs Stads arbete för en jämlik stad utifrån rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014), där ett av fyra fokusområden är ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen”. Ú¤ Stadsdelen Majorna-Linné har således identifierat ett behov av att genomföra tvärsektoriella analyser som ett led i att bättre kunna möta invånarnas behov. Som stöd i detta arbete erbjuder FoU i Väst/GR ett kvalificerat metodstöd. Resultatet bidrar till att identifiera vilka interna/externa aktörer som bör ingå i det fortsatta arbetet med analys och kommande handlingsplan. Eventuellt är ytterligare en av Göteborgs stadsdelar intresserade av att delta. Nedanstående utgör ett förslag på uppdragsbeskrivning från FoU i Väst/GR. Insatsen ska ses som en pilot för att med hjälp av ett systematiskt, processinriktat stöd arbeta fram en tvärprofessionell arbetsmodell för analys och handlingsplan. När parterna är överens om projektet upprättas ett separat avtal. Bifogad bilaga visar en flödesbild över tänkt process i pilotprojektet. Det vore värdefullt om det är två stadsdelar som deltar i pilotprojektet, i syfte att kunna dra nytta av varandras erfarenheter och för att kunna jämföra förutsättningar och behov utifrån ett befolkningsperspektiv. Kostnadsförslaget avser max två deltagande stadsdelar i Göteborgs Stad. Arbetet utgår ifrån NOSAM-gruppen ”Psykisk hälsa” där även representanter från primärvård ingår. Antal deltagare: cirka 15 deltagare. Projekttid 1 maj 2016 – 31 januari 2017. I syfte att stödja NOSAM och stadsdelen i arbetet att göra en sektoröverskridande analys och handlingsplan erbjuder FoU i Väst/GR följande: Kvalificerat analys- och processtöd av utredare på FoU i Väst/GR. Åsa Nilsson och Cornelia Björk. Extern konsulttjänst från Västra Götalandsregionen, Koncernavdelning data och analys. Avgränsade kunskapssammanställningar relaterade till data. Arbetsmöten med teorimoment omfattande fem halvdagar och en heldag i GR-huset. Deltagarna utför vissa uppgifter mellan tillfällena. Om uppdragsgivaren hellre önskar att arbetsmötena förläggs till deltagande stadsdel utgör detta inget problem. Dokumentation och material från arbetsmöten och analyser som ger stöd i arbetet med lokal handlingsplan. Presentations-/spridningstillfälle av arbetsprocessen. 11 Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa Följande sammanfattningar utgör stöd till det efterföljande diagramunderlaget rörande psykisk ohälsa, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatser i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné. Befolkningsstatistiken fokuserar gruppen 18–64 år. Se även bilaga 8a–b för kortare sammanfattningar av den psykiska ohälsan i varje stadsdel beskriven för sig. Stadsdelarnas befolkningsprofiler ¡¡ǡ ͲͲͲͲ¤Ǥ ¡Ú Ú¡ǡ¤ʹͲȂ ͵ͷǦ¤Ǥ¡¡͵Ͳ¤ǡǡÚǡ ¤¡Ǥ ¤¡¡ǤͶͲ ͵ʹ ¡¤ǤÚ¤¡ȋ͵Ͷ ʹͶ ȌǤInom¡¡ÚǤǤ ¤dzÚdz dzÚdz¡dzdzǤ¡ ¡Ú¤ǢÚ¡ dzdzǤ ¤¤Ȃ ¡Ͷͷ ¡Ͳʹ ÚͳʹͲʹǤ ¡¡Ú ÚÚ¡Ú ǤInom¡¡Ú ÚÚÚdz Údz¡¤¤dzÚdz dzdzȂ dzÚdz¡dzdzǤ¡Ú ÚÚÚdzdzǡ¡dzdzǡ dz±dzǤ ¡Ú¡Ǥ ¡¡Ú¡Ǥ¤¡ ¡¡ǤInom ¡¤Ǥ dzdz¡¡Ú¡ǡͻ¤Ȃ¡ÚͺͲǡͺÚ¡ dz±dzǡ¡¡¡Úkvinnordz±dzͺͶǡʹ¤Ǥ ¡¡¤Údzdzǡ¡ͺǡͳ¤ǡ¡Ú ¤dzÚdz dzÚdzǤ 12 Befolkningens psykiska hälsa och sårbarhet Psykiskt välbefinnande, psykiatriska diagnoser, läkemedelsanvändning ¡¤ͳͺȂͶ¤ Ú¡ǡ Ú¡¡ÚHälsa på lika villkorǤͷȂͺ ¡ͳʹ ¤ǡ¡¡¤Ǥ¡ Ȁ ÚǤ ¡¡¡¡ǡ ͳͺȂ ʹͻ¤¡¤¡¤ǤÚÚ¤¡¡ ¡Ǥ¡¤¡¡ ¤¤ͳʹ¤¡¤ ¤¡ÚÚǡÚ¡ ÚǤ ¡¤¡¤Ǥ ͳͷ Ú¤ͳͺȂͶ¤¤ ¤ ¡¤ʹͲͳͷȋǤǤǦȌǤ ͳͷ ¡ǡ¤¡ ÚȀȀǤʹ ¡ ȋ¡ȌǤ¤ ¤Ú Ú Ǥ ¡¡¡ǡ ¡¡Ǥ%Ú¡ ǤÚǦ ¤Ú¡Ú ¡¡ ¤Ȃ¤¤¤ʹȂ͵ Ú ȋȌ¤ǡ¤ Ǥ ¡ ÚȀȋ¡ ¡Ȍ¡¤ ¡¡Ǥ¡ ȋȌǤ¡¡ ͶͷȂͶ¤¡ͳͺȂͶͶ¤ȋ¤ȌǤ Inom¡ǡ¡ ¡ÚÚǡ ¡ȀǡÚ¡ ¤Ú¤dzÚdzǡ ¡dzÚdzǡ dzǤdzÚdz¡ ¤ Ǥ¡¡¡ dz±dz¡dzdz dzdzǤ Riskbruk och missbruk ¡¡¤ͳͺȂͶ¤ǡ Ú¡¡ÚHälsa på lika villkorǤͶͲ ¡¤¤ǡͳͲ ͳʹ¤Ǥ¡¡¡ ¡¡ Úǡ¤¡ ¡¡ǤInom¡ ¡¤dzdzǤ 13 Ǧ ÚȂʹͲ ͳ ¡ǡͶ ͳʹ ¤Ǥ¡ ÚǤInom ¡dzÚdz¡¤Ú ¤Ǥ Ǧ ¡¡¡ǡ¤ Ú¤¡Ǥ Ǧ ¡¤ ¡Ǥ ¡¡¡ǡ ¡¡¡¡Ǥ ǣ͵ͲȂͶͶǦ¤¡Ú¡ ¡ ǣͳͺȂʹͻǦ¤Ȃ¡¤¡ ¡¡Ǥ ¡ͳʹ¤¡ ¡¡Ǥ¡¡ Ǥ¤Ú¡ ¡Ú¤¡ǡ¡ Ǥ ¡¡¡¤ʹͲͳȋ¤ʹȌ Ú¡ ¡ Ú Ú¡Ǥͳ ¡ ¤Ú¡dz Ú dzȂ ͵Ͳ Ǥ ¡ÚÚ¡Ȁ¤¡ ¡¡Ú¡ǣͷͲͶͷ Ǥ¡ ¡ berusad¡ÚǣʹͶͳͺ Ǥ ¤¤ Ú¡Ȁ¤ͳʹ¤Ǣ¡ͷʹ Ͷͺ ¡¤ Ǥ ÚÚ¡Ú ¡¤den vuxna befolkning ¡Ú¡Ǥ¡ Ú¡ÚÚÚ¡ Ú¡Ǥ¤¡ ÚÚÚsom vuxnaǤ Social och ekonomisk sårbarhet ¤ ¤¡ ÚȂ¤¡¤ ǡ ȋ¤Ȍ ¤Ú¤ǤÚ ÚǤ 14 ¡ ¤¤¡ǡ ¡Ȃ¡¤Ǥ ¤Ú¡¤¤¤ ¡Ǥ¡ Ú¡Ú ¤ Ú¡Úǡ¤¡¡ ǡ ǡ ¤Ú¤¡¤ ȀǤ ¤ ¡ ¤Ǥ ¡¡¡ǡ¤ Ú¤¤¤¡ȀǤ¡ ¤¤Ǥ ¤Úǡ¡Ú¤¡ ¡¡Ǥ¡Ú¡ ¤¡¡¡ǡÚ¡ ÚǤ ¡¡¡¡ǡ ¤Ȃ ¤Ǥ LSS- och SoL-ärenden ͳʹͲͳʹͳͳ¤ǡͳͺȂͶ¤ǡ¤Ú ¡¡ dz¤ÚdzȋÚ¡¤¤ ȌǤ¡͵Ͳ¤Ǥ" ¡ÚǣǡͺǡͳͳͲͲͲ¤Ú ¤Ǥ¤Ú ÚȋͷǡͺͳͲͲͲ¤ȌǤ ¡¤ÚǦ¡¡ǡͷ͵ ʹͷǡͳǡͷͲǡͳͲͲͲ¤Ȃ dzȏǥȐ¡¤ ¤ ÚȏȐ¤¤ ÚȏǥȐdzǤ"¡¡Ú¡¤¤ Ǥ¡Ú¡ ÚȋͲǡͺ ͳͲͲͲ¤Ȍǡ¡Ǥ ¤ǡʹ¤ͳͲͲͲǡǤǦ Ǧ¡ ȋ¡Úǡͷ¤ͳͲͲͲ ÚȌǤȀǦ ¡ÚÚ¡ǡ ¡ÚͶͷ¤Ǥ ͳͺ ǦȀǦ¡ÚÚÚǡʹͷ Ȃ¡Ú Úȋʹͺ ȌǤ ÚÚÚͳͲ¤ͳʹǦ ¤Ǥ 15 Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) ʹͲͳͺͷ¤ȋͳ¤ ¡Ȍ ¡ǡ ¤¤Ú¡ǤǤǦǤ¡ ͵¤Ǥ¡ ¡Úͳͻ ͳͺͳͲͲͲ¤Ǥ¡ ¤Úͳ ¡¡Ǥ ¡ ¤Ú¡¡Ú Úȋͳͻ ͳͲͲͲ¤ȌǤ ¤¡¡¡ǣ ¤Ú¤Ú¤ǡ Ú¤¤ ǢÚÚ¤ ¤ǤȌ ¡¡ ¤Ȃ¡¡¤ Ú Ǥ ¡¡¤ǡ¤ ¤¡¡Ú ÚǤ ͵ͷȂͷͶǦ¤¡ Ú¤ǡ¡ ÚͳͻȂʹͻǦ¤Ú ¡Ǥ ¡¡¡¤ ¡ʹ¤ǡ ¡¤ ÚǤǡ Ú ǡ¡¤¤¤ÚȂ¡ ÚȋʹͶ ȌǤ Omfattning av ekonomiskt bistånd (Öppna jämförelser) ¤¤¤¤Ȃ ¤¤ ȋÚ¤ȌȂ¡ʹͲͳͷ Ͷ ͵ Ǥ¤ ʹͲͳͳǡȂ¡Ǥ Ú ¡¡ Ǥ ǡͳͺȂʹͶ¤ǡ¡¤ ͷ ȋͻ ÚȌǤ ¤¤¡¡¡ʹͲͳ ¤¤ǡͳͲȂͳʹ¤ǣͶ ͶͶ Ǥ¤ ¡Ú¡ʹͲͳͳ¡ Ǥ ¤ȋ͵Ͷ Ȍʹ¤ ¤ȋ¤Úʹ¤Ȍǡ¡ ȋʹͺ ȌǤ ¤ÚÚ¡Ú Ȃ¡Ú͵ͻ ͵ ȋͶͲ ÚȌǤ¡¡¡¡ Ȁ¡ǡʹͳ Ȃ Ú¡ 16 ¡ǣͳͻ Ǥ¡¡dz ¡dzǡ dz¤Ú¡¤Ú ¡ÚÚ¤Ú¤¡ dz ¡dzÚÚ dzǤ¡ʹͶǡͷ ǡ ÚʹͲͳͳǤ¡ ͳͶ ǡ ¡¤Ǥ Ú¡ͳͶ Ǥ¤¡ ¤¡ÚȀ ¡¡ǡÚÚǤ Göteborgs Stads psykiatriinventering Ú¤ʹͲͳǡ¤ Ȁ¡i kontakt med socialtjänstenǤÚ ͶͻÚ¤ǡ͵ȋ¡ ¡ͳͺȂͶ¤ǡ¡¡ȌǤ¤ ͳͶͳͲͲͲ¤¤Ǥ Ͳ Ǥ ʹͲ ÚÚÚ ¤ Ȃ͵Ͳ ÚÚÚ ͷ Ǥ¡¡¡ǡ¡¡ ¡ͶͷȂͶ¤ǡ¡ÚǡǤ Livssituation: utbildning, boende, sysselsättning, försörjning ǡ¤¡ ¡ǡ¡¡ÚǤ ¡ǡÚǡÚ¡Ǥ ͵ ¡utanÚǡʹͻ Ǥ¤ ͺͶ dzdzÚ ͳ ¤dzdzǤ¡¡ ǡǡÚ¡ÚǤ ͳͲ ͺ ¡¡Ǥ ¡ͺ Ǥ ¡¡¡ǡ¤ ͳʹ¤Ǥ¡¡ ȋ¡Ȍǡ Úȋ¡Ȍǡ ÚǤ ¡ÚÚ¡Úǡ Ȃ¡ȂÚ ¤ǤÚ¡¡Ǥ ¡¡¡ÚÚǦȀ¡ ͶͲ ÚÚÚȂ¡¤ ÚǤ 17 Svårigheter inom olika livsområden ¤ͳ¤Ú¡ ¤dz¤dz¤dzÚdzǡdz¤dzǢ dz¡dzǡdzdzǤȋ ÚȌ¡¡ dzdzǡ ¤¡dzdz¤¡Ú ¤Ǥ¤total¤¡ȋȌ¤dz¤ dzǤ Ú¤¤Ú¡Ú¡ȋ ¤ǡ¡Ȍ¤ǤÚ Ú¡ÚÚ ¡dz dzȋʹͷͳͺ ȌǤ¤¡dz¡ dzdzÚ¡dzǡ¡¤Ú ¡¡Ǥ ¤ ¡¤Ǥ¤ ¡¡dzÚdzǤ Ú¡¡¡Ȃ ¡Ǥ¡¤ȋͷʹ͵ͻ Ȍǡ ȋͳͻͳͶ Ȍǡȋͳͺ Ȍǡ ¡Ǥ"¡ ¡Ǥȋ¡Ȍ¡ ¡¡ȋ ¡¡Ȍǡ¡ ǡ ¡Ǥ Behov av psykiatriska insatser Ú¡ Ú ¡Ǥ ȀÚ¡¡ ͶͲ ǤÚ¡ ¡¡ǤÚ ¡Ȃ¡ ¡¡Ǥ¡¡¡ ¡ʹ Ǥ"¡¡¡ ¤ ¡Ǥ Brukarens myndighetskontakter Ú¡¤¡¡ǡ¤¡ ǡ¡ͳʹ¤Ǥ ¤Ú¡ ¡¡ǡ¡¡¤Ǥ¡ ͳͺȂʹͻ¤ͺͳ Ͷͷ ¡¤Ǣdz¡dz¡Ú ¡ȋͳͶͺ ȌǤ¡¡ͻ ¤ Ǥ ¡ȋͷͶ Ȍ ¡ȋͶʹ Ȍ¡¤ Ǥ¡ dz¡dz ȂͶͲͶ ȂÚÚ ¡¤Ǥ 18 Myndigheternas samarbete kring brukaren ¡¡ ¡ Ȃͷͳ ǡͶͺ Ǥdz¡ȀÚ ȋ¡ ¤ ȌÚ Ú¡ ÚdzǤ ¡Ȃ͵ ǡͷͻ Ǥ ÚÚÚǡ¡ȋ͵ʹ ǢͶͲ ȌǤ ¡Ú ¡Ú¤Ǣ¡Ú ¡¤ȋ¡¡ȌǤ¡ ¡¡ Ǥ¤¡ ÚÚÚǤ ¤¡ȋ¡ͳͳͶ ȌǤ Ú¡¤¡ Ǥ ȋȌÚ¡ǡ ¡ ǤÚ¤ ¡ ¡Ǥ¡ͷȂ ǤÚ¤¡ ÚǤ¡¡ ǡ¡¤ ÚÚÚǤ¡ ¤¡ǤÚǦ ¤¡¡Ǥ¤¡ ÚÚ¡¤͵ͲȂͶͶ¤ǡ¡¡¤¤ ¡¡¡Úȋ¡ÚÚ ¡¡ÚȌǤ God man/förvaltare och stöd från anhöriga ¡¡¡Ú¤Úǡdz¤¤ ¤dzǣͶͷ Ͷ͵ Ǥ¡ ¡ȋͳͷͳͻ ȌǤȋ¡Ȍ¡ͳ ͳͳ Ǥ¤¤¡ ¤¡ÚÚǤ Öppna jämförelser om organisatoriska förutsättningar inom Funktionshinder-Socialpsykiatri och Ekonomiskt bistånd Intern samordning inom socialtjänsten Y¡ÚǡÚ Ú ¤ǣ¤ǡǡ¤¡ǡÚǡ Ƭǡ ¡ȋ¡¡ȌǤ¤ ¤ ¤Ǥ ¤Ú 19 ¤¡ǡÚǡ¡ƬǤ¡ ¡ÚÚÚ ¡ Ú ǦȂ¡ ÚǤ Extern samverkan Y¡Ú¤ ¤ǡÚ¤ Ú Ú¡Ǥ¤ Ú Ǥ ¤ǡÚ ¡¤ ȋ¡Y¤ȌǢ ¤ǤʹͲͳ¡ ÚǤ ¡¤Ǥ SIP och PO ¤ ¡¤¡¤ Ú¡ ȋȌǤ¡¤Ǥ ¤ȋȌ ¡Ǥ Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning ¤ ǡ ¡ǡǡ ¡¡Ú Ú¡¡Ǥ ¤ Úǡdz¡ ¤ ÚǯÚ¡ǯ ¡ ¡ ÚdzǡdzÚ ¤Ǧ ÚdzǤ ¤ Úǡ¡ÚǤ Standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk ¡ ÚÚ Ǥȋ¡¤ ÚÚ ǦǤȌ ¤¤¤¡ ÚÚ Ȁ¡ȋǦ 20 ͳͲȂͻͻȌǣͳ͵ ǡͳʹ Ȃ ÚǤ¡¡Ú¡¡ǡ ¡¤Ú¡ȋͶͷȂͶ¤Ȍ¡Ǥ Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling ͳʹͲͳͷȂ͵ͳʹͲͳ ¡¤Ú Ȃ ¡ ÚǤȋȌǤ Brukarinflytande ¤¤ͳʹͲͳͶȂ͵ͳ ʹͲͳÚ¡¡Ú Ǥ¡Ú Úǡ Ǥ ¤ȋȌ ¤ ¤Ȃ¤ Úǡ¡¤ ǦǤ ¤ Ú¤ÚÚ ¡Ǥ ¤¡¡Ǥ Sysselsättningsinsats som lett till arbete ¤ͳʹͲͳͷȂ͵ͳʹͲͳ ¤¤¤¡ ¤Ú¡¤ Ǥ ¤Ú¤Ǥ¡ ¡¤Ú¡Úǡ ¤¡¡¤Ȃ ¡Ú¤Ú¡Ǥ Personalomsättning, personalhälsa och arbetstidsförutsättningar Ú¡Ú¤¤ Ǥ ¡ʹͲͳͻǡͲ ¡ ¡ǡ¡¡Ǥ¡¡Ͷǡͷ ¡ÚÚǤ¡¤ ¤ÚǡͳͲǡͷǡͳ Ǥǣ¤¤ ͳǡ Úȋͳͷǡͳ Ȍǡǣ ȋͳ͵ǡͷ ȌǤ¤ ¡ ¡Ú¤¡ ÚǦǣͳǡͳ ͳ͵ǡͺͳͳǡͶ Ǥ ¤Úǡ ǡ¡¤Ǥ¤¡ ¤¡¤ ͳͲ ¤ǡ Ú 21 Ǥ¡Ú¡ǡ ¡¡¤ͳͳǡ ǡ¡¡ Ú ȋͻǡͺ ȌǤǣÚ¤ ¡¡¤ǡͳͷǤ" Ȃ¡¤¡¡¡Ú Ȃ¡¤Ú¡ǡ¡Ǥ ¤Ú ¡ ÚǤ¤ Ú ¡ʹͲͳͷ¤ Ǧ Ǧǡ¡¡Ǥ¡ ǡ¡ͶͲ ¤¤¤dz ¡ ÚÚdz ͳʹ ¤Ȃ͵ͳ ¤ ¤ȋͳ ¤ȌǤǣ Ǧ¡¡͵ ¤¤Ȃ¡ ¡¡Ǥ ¡¤¤¤¡ǡ ¤ ¡¡¡Ú ¡ Ǥ¡ ¡¡Ǧ¡ȋ ÚȌǤ 22 Bilder av den psykiska (o)hälsan* i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné Projekt Psykisk hälsa Slutversion 2017-02-14 Arbetsmaterial framtaget i samarbete mellan Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR *Om inget annat framgår gäller resultaten befolkningen 18–64 år. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Urval av statistikområden och källor Del 1 Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankar VGR:s enkät Hälsa på lika villkor F-diagnos – psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa Vårddatabasen VEGA Användning av psykofarmaka: antidepressiva medel, lugnande medel, sömnmedel, neuroleptika Läkemedelsregistret Västra Götaland Riskabel livsstil och livssituation: användning av alkohol och droger, social isolering, bristande social tillit, stress, ekonomiska svårigheter; VGR:s enkät Hälsa på lika villkor samt Skolelevers drogvanor Del 2 SoL- och LSS-ärenden med bakgrund i psykiatriska svårigheter Del 3 Antalet pågående sjukfall pga. psykiatrisk diagnos Del 4 Försörjningsstödets omfattning och orsaker Del 5 Psykiatriinventeringens brukaruppgifter Treserva Försäkringskassan Socialstyrelsen: Öppna jämförelser (avgränsat till 18–64 år) Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad Del 6–7 Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatser Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 23 Två stadsdelar med lite olika befolkningsprofiler AskimͲFrölundaͲHögsbo MajornaͲLinné 58148invånare 63729invånare Folkmängd 18Ͳ64år 59 70 42 Ensamhushåll 50 24 Utländskbakgrund 18 37 Eftergymnasialutbildning* 46 5 Arbetslöshet* 4 300000/år Medelinkomst** 290000/år 84kv /80m Medellivslängd 82kv /78m Källor: Göteborgsbladet 2016 och Hälsodatabladet 2014. Uppgifterna avser hela befolkningen förutom *18–64 år; **20+. Bostadsbestånd efter bostadsarea (m2), 2015 Antal bostäder: Antal Andel bostäder: AFH 12 000 Procent M-L 50 11 294 AFH M-L Hela Gbg 10 358 9 389 40 9 000 34 32 7 133 30 30 30 5 962 6 000 25 5 752 23 21 4 951 4 551 21 20 18 20 13 3 000 1 840 10 1 532 13 10 7 4 0 0 Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120 Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120 Andel ensamboende (med/utan barn) i befolkningen 18 år och äldre: AFH TOT: 29 Kv: 34 M: 24 M-L TOT: 36 Kv: 40 M: 32 Datakälla: Göteborgs Stads statistikdatabas; bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 24 DEL 1: ¾ Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankar ¾ Diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/ psykisk ohälsa ¾ Användning av psykofarmaka ¾ Riskabel livsstil och livssituation www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med olika slags psykiska problem, 2015 Nedsatt psykiskt välbefinnande 21 Självmordstankar senaste 12 mån 7 Självmordstankar flera ggr senaste 12 mån Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos) 3 15 Hämtat ut antidepressiva medel 11 Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/ neuroleptika (NO5) 12 Hämtat ut neuroleptika (NO5a) 2 0 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 25 Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015 Riskabla alkoholvanor 19 Använt narkotika någon gång 22 Använt narkotika senaste 12 mån 6 0 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med olika slags riskabel livssituation, 2015 Bristande social tillit 30 Social isolering 6 Ingen att anförtro sig åt* 14 Sårbar vid praktiska problem/sjukdom* 7 Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån 15 …vid flera tillfällen 8 Stresskänslor 20 0 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”. Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”. * Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 26 Andel av befolkningen med olika slags psykiska problem, 2015 19 Nedsatt psykiskt välbefinnande 22 21 5 Självmordstankar senaste 12 mån 8 7 Självmordstankar flera ggr senaste 12 mån 3 3 3 Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos) 15,6 16,9 15,1 11,9 12,7 10,9 Hämtat ut antidepressiva medel Hämtat ut sömnmedel/ lugnande medel/neuroleptika (NO5) AFH 12,7 13,6 11,8 M-L Hela Gbg 2,0 2,2 1,8 Hämtat ut neuroleptika (NO5a) 0 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av befolkningen med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015 19 Riskabla alkoholvanor 25 19 17 Använt narkotika någon gång 41 22 AFH M-L Hela Gbg 4 Använt narkotika senaste 12 mån 11 6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Procent Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 27 Andel av befolkningen med olika slags riskabel livssituation, 2015 Bristande social tillit 24 Social isolering 28 30 5 2 6 13 12 14 Ingen att anförtro sig åt* 6 Sårbar vid praktiska problem/sjukdom* 7 7 Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån 13 15 7 …vid flera tillfällen 8 17 17 Stresskänslor 0 5 AFH M-L Hela Gbg 10 10 15 21 20 20 25 30 35 40 45 Procent Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”. Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”. * Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015 Nedsatt psykiskt välbefinnande Procent F-diagnos 30 25 26 25 21 20 20 18 20 21 17 15 14 15 10 5 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 28 Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015 Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande F-diagnos 30 25 AskimFrölundaHögsbo: 23 21 20 20 16 15 19 16 14 18 19 16 10 5 0 30 25 27 24 23 20 MajornaLinné: 23 22 20 18 17 16 16 15 10 5 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård, 2015 Procent 30 Totalt Kräver specialistvård 25 21 21 20 17 15 14 15 10 5 2 3 2 2 2 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera att denna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall. Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 29 Andel av befolkningen med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård, 2015 Procent 30 AskimFrölundaHögsbo: Totalt 25 Kräver specialistvård 20 19 20 16 14 15 16 10 5 3 3 2 2 2 0 30 23 23 25 MajornaLinné: 20 18 16 16 15 10 3 3 5 3 3 3 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera att denna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall. Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015 Procent 15 Haft självmordstankar 10 …flera gånger 9 8 7 6 5 5 4 4 3 3 3 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 30 Andel av befolkningen med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015 Procent Haft självmordstankar 15 AskimFrölundaHögsbo: …flera gånger 10 6 6 5 4 4 5 4 4 3 2 1 0 15 MajornaLinné: 10 13 9 6 4 5 6 5 4 3 4 2 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och MajornaLinné (i övrigt som minst 195 personer). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015 Procent 40 Riskabla alkoholvanor Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån 35 29 30 27 25 28 27 22 20 16 17 17 15 15 12 10 10 5 7 5 4 2 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 31 Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015 Procent Riskabla alkoholvanor 60 Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån 50 AskimFrölundaHögsbo: 40 30 20 15 25 25 22 20 20 20 14 12 9 8 10 4 3 3 1 0 60 MajornaLinné: 52 48 50 40 50 34 33 29 30 22 21 20 15 20 19 11 8 10 22 3 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande och narkotikaanvändning senaste 12 månaderna, 2015 AFH: Nedsatt psyk. välbef. Ej nedsatt psyk. välbef. Använt narkotika 1 2 Ej använt narkotika 18 79 Nedsatt psyk. välbef. Ej nedsatt psyk. välbef. Använt narkotika 4 7 Ej använt narkotika 18 M-L: Hela Göteborg Nedsatt psykiskt väl befinnande Ej nedsatt psykiskt välbefinnande Använt narkotika senaste 12 mån 2 3 Ej använt narkotika senaste 12 mån 18 77 Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. 71 Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 32 Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande och riskabla alkoholvanor, 2015 AFH: Nedsatt psyk. välbef. Ej nedsatt psyk. välbef. Riskabla alkoholvanor 5 14 Ej riskabla alkoholvanor 14 67 Nedsatt psyk. välbef. Ej nedsatt psyk. välbef. Riskabla alkoholvanor 6 19 Ej riskabla alkoholvanor 16 M-L: Hela Göteborg Nedsatt psykiskt väl befinnande Ej nedsatt psykiskt välbefinnande Riskabla alkoholvanor 5 14 Ej riskabla alkoholvanor 17 64 Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). 59 Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Alkoholrelaterade hemförhållanden för gymnasieungdomar (vt år 2), 2016 16 Tyckt att förälder dricker för mycket M-L 9 Bett förälder sluta dricka 19 12 13 Grälat/bråkat med förälder som druckit 13 Hört föräldrar gräla när någon av dem varit berusad 12 12 6 Velat gömma/hälla ut förälders alkohol 8 Hela Gbg 16 16 10 12 Önskat förälder skulle sluta dricka 19 13 OK för föräldrar/vårdnadshavare att hen dricker alkohol* OK för föräldrar/vårdnadshavare att hen dricker sig berusad* AFH 30 19 41 18 16 0 10 20 45 50 24 30 40 50 Procent Kommentar: Resultaten baseras på elevernas enkätsvar. Svarsbortfall genomgående inkluderat i procentbasen. För enkätfrågornas och svarsalternativens exakta formulering, se http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Enkat2016_gymn2.pdf *Resultaten visar andelen som svarat att påståendet stämmer ”ganska bra” eller ”mycket bra”. Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 33 Gymnasieungdomar (vt år 2) som uppger att de under de senaste 12 månaderna blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare, 2016 Mer än enstaka glas Enstaka glas Askim-Frölunda-Högsbo 8 Majorna-Linné 8 Hela Göteborg 8 Fått smaka ur deras glas 29 15 27 13 21 0 10 12 20 30 40 50 60 Procent Kommentar: Enkätfråga riktad till gymnasieelever under vårterminen år 2: Har du under de senaste 12 månaderna blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar/vårdnadshavare?, med svarsalternativen Nej; Ja, fått smaka ur deras glas; Ja enstaka glas; Ja, mer än enstaka glas; Ej svar. Bortfallet (1 procent) är med i procentbasen. Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med bristande social tillit respektive social isolering, 2015 Bristande social tillit Social isolering Procent 50 47 40 30 36 30 29 28 27 23 20 14 11 10 6 6 4 2 3 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Svenskfödda Utlandsfödda Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 34 Andel av befolkningen med bristande social tillit respektive social isolering, 2015 Bristande social tillit Social isolering Procent 47 50 36 40 AFH: 29 30 27 26 25 24 20 11 10 5 10 5 4 3 2 0 50 38 40 M-L: 33 28 30 22 21 20 20 20 10 3 1 7 5 1 0 1 0 Kvinnor Män Svenskfödda 18–29 år 30–44 år 45–64 år Utlandsfödda Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive någon att dela känslor och anförtro sig åt, 2015 Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom Procent 30 25 20 17 17 16 14 12 11 10 10 10 8 6 6 4 4 0 Kvinnor Män 16–29 år 30–44 år 45–64 år Svenskfödda Utlandsfödda Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”. Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 35 Andel av befolkningen utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive någon att dela känslor och anförtro sig åt, 2015 Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom Procent 30 22 AFH: 18 20 14 12 10 6 12 5 4 12 10 9 7 5 3 0 30 23 M-L: 20 16 16 17 16 13 8 10 10 9 8 6 10 5 5 0 Kvinnor Män Svenskfödda 16–29 år 30–44 år 45–64 år Utlandsfödda Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”. Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter, 2015 Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen Procent 40 30 25 24 20 18 16 15 8 10 18 17 15 15 8 7 14 7 7 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”. Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 36 Andel av befolkningen med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter, 2015 Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen Procent 40 30 22 AFH: 20 13 13 10 8 10 19 18 16 7 5 16 13 13 7 6 0 40 27 30 M-L: 27 21 18 20 16 15 10 9 10 20 18 15 12 16 10 8 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”. Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ. Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av Göteborgs befolkning som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015 Procent Antidepressiva medel 25 Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika 20 15 18 14 14 14 9 10 9 8 8 5 2,6 1,8 1,8 1,4 0 Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 37 Andel av befolkningen som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015 Procent Antidepressiva medel Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika 25 AskimFrölundaHögsbo: 19 20 15 15 15 15 10 10 9 10 5 9 2,1 1,9 2,4 1,7 0 25 21 MajornaLinné: 20 16 16 15 15 11 11 9 10 5 2,2 10 2,2 3,2 1,6 0 Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förhållanden i tre mellanområden inom Askim-Frölunda-Högsbo (procent av befolkningen) Psykiatriskdiagnos NyaHögsbo NyaFrölunda StoraAskim 15812inv.* 4930inv.* 13350inv.* 23 28 15 Självmordsförsök 4 8 2 Själmordstankar 14 18 7 Svårängslan/oro 6 11 3 Svårasömnbesvär 7 14 4 Svårtrötthet 9 12 5 Socialtisolerad 4 12 2 Cannabissenaste12mån 3 3 2 Riskablaspelvanor 4 5 2 19 15 14 Riskablaalkoholvanor Medellivslängd(år) Försörjningsstöd(personer) Kv 83,4/M78,5 Kv 82,6/M78,4 Kv 86,1/M83,6 663 pers 762 pers 172 pers Arbetslös 5 11 3 Ensamboendemedbarn 4 6 4 53 50 23 Ensamboende Kommentar:Observeraattenkätuppgifternaavserettsammanslagetresultatförtreårsenkätundersökningar2006–2012,därresultatenavser befolkningen18–64år.Medellivslängdärettfemårsmedelvärdeföråren2011Ͳ2015. Källor:Patientregistret2013;Hälsapålikavillkor2006–2012;Samhällsanalys,VästraGötalandsregionen;Göteborgsbladet2016;; 38 Förhållanden i tre mellanområden inom Majorna-Linné (procent av befolkningen) Psykiatriskdiagnos Linnéplatsen Stigbergstorget Mariaplan 14656inv.* 20505inv.* 9586inv.* 19 24 27 Självmordsförsök 3 5 4 Själmordstankar 12 16 15 Svårängslan/oro 4 7 7 Svårasömnbesvär 5 7 5 Svårtrötthet 6 6 7 Socialtisolerad 1 3 4 Cannabissenaste12mån 5 7 6 Riskablaspelvanor 3 3 3 23 26 23 Riskablaalkoholvanor Medellivslängd(år) Försörjningsstöd(personer) Kv 84,2/M80,8 Kv 83,8/M78,8 Kv 82,5/M76,9 372 pers 818 pers 551 pers Arbetslös 3 5 6 Ensamboendemedbarn 4 5 5 46 51 55 Ensamboende Kommentar:Observeraattenkätuppgifternaavserettsammanslagetresultatförtreårsenkätundersökningar2006–2012,därresultatenavser befolkningen18–64år.Medellivslängdärettfemårsmedelvärdeföråren2011Ͳ2015. Källor:Patientregistret2013;Hälsapålikavillkor2006–2012;Samhällsanalys,VästraGötalandsregionen;Göteborgsbladet2016;; DEL 2: LSS- och SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 39 Antalet personer 18–64 år i LSS- respektive SoLärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016 45 Angered LSS 135 53 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 11 Centrum 213 21 Lundby SoL 211 220 25 MAJORNA-LINNÉ 306 19 Norra Hisingen 195 5 Västra Göteborg Hela Göteborg: LSS: 289 personer SoL: 2 087 personer 133 36 Västra Hisingen 161 26 Örgryte-Härlanda 203 48 Östra Göteborg 0 310 50 100 150 200 250 300 Antal 350 Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. Det gäller här totalt 64 personer, 0–14 personer per stadsdel. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Personer 18–64 år i SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016 Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp): Totalt antal personer: Angered 135 4,3 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 211 Centrum 213 Lundby 6,1 4,8 6,2 220 MAJORNA-LINNÉ 6,8 306 Norra Hisingen 6,6 195 Västra Göteborg 4,5 133 Västra Hisingen 4,9 161 Örgryte-Härlanda 5,0 203 Östra Göteborg 9,8 310 0 50 100 150 200 250 300 350 Antal 0 5 10 15 Antal per 1 000 inv Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 087 personer (motsvarande 5,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 40 Personer 18–64 år i LSS-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016 Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp): Totalt antal personer: Angered 45 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 1,4 53 Centrum 1,5 0,2 11 Lundby 0,6 21 MAJORNA-LINNÉ 0,6 25 Norra Hisingen 0,6 19 Västra Göteborg 0,2 5 Västra Hisingen 1,1 36 Örgryte-Härlanda 0,6 26 Östra Göteborg 1,5 48 0 10 20 30 40 50 60 Antal 0,0 0,5 1,0 Antal per 2,0 1 000 inv 1,5 Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 289 personer (motsvarande 0,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas). LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016 Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp): Totalt antal personer: Angered 171 5,4 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 250 Centrum 7,2 5,0 222 Lundby 6,8 239 MAJORNA-LINNÉ 7,2 326 Norra Hisingen 7,3 214 Västra Göteborg 4,6 136 Västra Hisingen 5,5 183 Örgryte-Härlanda 5,5 225 Östra Göteborg 10,9 346 0 50 100 150 200 250 300 350 Antal 0 5 10 15 Antal per 1 000 inv Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 312 personer (motsvarande 6,5 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas). LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Några personer är registrerade inom båda dessa ärendetyper; i redovisningen ingår de bara en gång. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 41 Antal personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, efter kön och ålder, 2016 Antal AFH M-L 200 189 175 165 161 150 123 125 135 127 100 90 75 75 50 40 47 25 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Demografisk profil hos personer (18–64 år) i LSS-/SoLärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016 Procent AFH M-L Hela Gbg 75 58 50 49 51 48 51 49 54 52 30 55 28 29 25 16 14 16 0 Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 42 Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning – med eller utan försörjningsstöd, 2016 Antal personer: Antal AFH 244 250 Andel personer: Procent M-L 100 205 AFH M-L Hela Gbg 82 200 75 75 72 150 50 100 25 49 50 33 29 16 6 0 10 9 12 15 19 0 Inget < 10 mån Minst 10 mån Inget < 10 mån Minst 10 mån Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601; försörjningsstödet avser 12-månadersperioden 150601–160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND DEL 3: Pågående sjukfall hos Försäkringskassan www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 43 Antal pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/ psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30 Totalt antal personer: Angered Per 1 000 invånare* 403 12 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 636 Centrum 650 Lundby 18 14 521 14 MAJORNA-LINNÉ 857 Norra Hisingen 19 489 Västra Göteborg 16 421 Västra Hisingen 14 16 546 Örgryte-Härlanda 18 743 Östra Göteborg 0 200 400 Antal per 1 000 20 invånare 16 515 600 800 1 000 Antal 0 5 10 15 Kommentar: Resultaten avser personer i pågående sjukfall (sjukpenning) – dels antal, dels i förhållande till antalet invånare i stadsdelen. Sjukfallsstatistiken avser personer 16 år och äldre; i praktiken är vid mättillfället 99,7 procent under 65 år och ingen under 18 år. I hela Göteborg omfattar antalet pågående sjukfall, per 161230, 6 890 personer, motsvarande 19 procent av befolkningen; observera att här även ingår 1 109 personer utan känd församlings-/stadsdelstillhörighet. Uppgifterna om antalet sjukfall är erhållna från Försäkringskassan (170103) på församlingsnivå och därefter förenklat sammanslagna till stadsdelsnivå. Flera av församlingarna ingår i mer än en stadsdel, även om det oftast bara berör mindre områden/fåtal personer. Två väsentliga undantag gäller Annedals församling, där ca 54 procent av invånarna tillhör Centrum och 46 procent Majorna-Linné, samt Lundby församling, där ca 62 procent tillhör Lundby och 38 procent tillhör Västra Hisingen. Sjukfallen har förenklat tilldelats dessa stadsdelar med samma proportionalitet. Resultaten måste därmed tolkas ungefärligt – och generellt som underskattningar till följd av att ett relativt stort antal sjukfall inte har kunnat knytas till en församling/stadsdel. * Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Demografiska profiler i pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30 Procent AFH 80 70 M-L Hela Gbg 68 70 69 57 56 54 60 50 40 32 30 31 30 24 20 19 20 10 0 0 0 2 2 20 22 18 3 0 0 0 0 Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år 65+ år Kommentar: Resultaten avser personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Totalt omfattas i Askim-Frölunda-Högsbo 636, i Majorna-Linné 857 och i hela Göteborg 6 890 personer. Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 44 Demografisk profil i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos) relativt befolkningen, per 2016-12-30 Pågående sjukfall Procent 80 AFH: Befolkningen 68 60 50 57 50 42 40 32 20 14 20 3 0 24 20 17 2 0 80 60 M-L: 70 56 52 48 39 40 31 30 20 2 0 22 19 12 17 2 0 Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år* Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230 i förhållande till antalet invånare i stadsdelen. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år. * I pågående sjukfall med en F-diagnos i Majorna-Linné ingår 4 personer över 64 år (motsvarande 1,8 procent), förda till detta åldersintervall. Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103) samt SCB:s statistikdatabas. Bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Fördelning i sjukfallens längd i samtliga pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30 Procent 100 13 90 80 18 17 17 91–180 dgr 18 20 181–365 dgr 25 366–730 dgr Mer än 730 dgr 17 70 60 22 Max 90 dgr 18 50 40 27 26 21 22 20 Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg 30 20 10 0 Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Antal berörda personer i gruppen med sjukfall längre än 365 dagar är i AFH 305 och i M-L 406 personer (hela Göteborg 3 114 personer). *Sjukfallens längd avser antal dagar som passerat sedan första insjukningsdag (dvs. ej från dag då ärendet upprättas). Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 45 Sysselsättning hos personer i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30 Procent 100 90 24 80 4 20 20 4 4 Arbetslös 70 60 Övrigt* 50 40 76 76 73 30 Anställd 20 10 0 Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. *Avser egenföretagare, studerande och/eller annan sysselsättning Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Fördelning mellan diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård och övriga F-diagnoser i pågående sjukfall, per 2016-12-30 Procent 100 90 80 70 60 90 89 89 50 Övriga F-diagnoser 40 30 20 10 10 11 11 Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg 0 Diagnoser som berör psykiatrisk specialistvård Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. F-diagnoserna är delade i två grupper där den ena gruppen, grovt räknat, faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31); svår depressiv episod utan/med psykotiska symptom (F322–F323); recidiverande depression, svår episod utan/med psykotiska symptom (F332–F333); specifika personlighetsstörningar (F60); genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90). Observera att denna kategori är något vidare än motsvarande som använts i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i befolkningen baserat på uppgifter från Vårddatabasen Vega. Antal berörda personer i pågående sjukfall utifrån F-diagnos som berör psykiatrisk specialistvård är i AFH 66 och i M-L 80 personer (hela Göteborg 740 personer). Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 46 DEL 4: Försörjningsstödets omfattning och orsaker www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel biståndsmottagare i befolkningen (vuxna och barn), 2011–2015 Kommentar: Resultatet avser andelen invånare som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. e genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas avseende 2013 och 2014 har erhållits separat från Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 47 Andel av unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 2011–2015 Kommentar: Unga vuxna avser personer 18–24 år. Resultaten avser ekonomiskt bistånd som mottagits någon gång under året. De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, 2011–2015 a) Långvarigt b) Mycket långvarigt Kommentar: Diagram a) visar procentandelen av gruppen vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd som mottagit bistånd 10–12 månader under året. Diagram b) visar andelen av biståndsgruppen som mottagit bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med uppehåll högst 2 månader i rad (om biståndet under perioden har erhållits i olika kommuner/stadsdelar avses den senaste). Uppgift för 2012 saknas för Sverige och för Stockholms län när det gäller det mycket långvariga biståndet. De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 48 Anledning till försörjningshinder, 2011–2015 Kommentar: Uppgifterna avser andelen vuxna biståndsmottagare under året. Arbetslöshet avser arbetslösa som bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Sjukdom/ohälsa avser sjukskrivna med läkarintyg eller ett läkarutlåtande som styrker nedsatt arbetsförmåga samt personer utan eller otillräcklig inkomst av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sociala skäl avser personer som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande och som socialtjänsten bedömer saknar arbetsförmåga/utan klarlagd arbetsförmåga, där arbete kan bli aktuellt först efter förberedande insatser. Utöver dessa tre skäl finns ytterligare orsaker, exv. föräldraledighet, arbete med inkomst under nivån för försörjningsstöd, språkhinder avseende person som avslutat sin introduktionsperiod, tillfälligt behov av bistånd. Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND DEL 5: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016 – resultat i urval med fokus på invånare 18–64 år* i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné 6 teman: 1. Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och brukarna 2. Brukarens livssituation 3. Brukarens svårigheter inom olika livsområden 4. Brukarens hälsoproblem 5. Brukarens behov av stöd/insatser 6. Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete *Enligt målgruppsdefinitionen: personer som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, där svårigheterna är en konsekvens av psykisk sjukdom/störning och ska ha funnits eller kan antal komma att bestå under en längre tid. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 49 Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och ingående brukare www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Antalet registrerade brukare 18–64 år Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp): Totalt antal personer: Angered 232 7 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 497 Centrum 14 344 Lundby 8 365 10 MAJORNA-LINNÉ 637 Norra Hisingen 14 405 Västra Göteborg 14 229 Västra Hisingen 8 344 Örgryte-Härlanda 10 386 Östra Göteborg 10 548 0 200 400 600 17 Antal 0 5 10 15 20 Antal Kommentar: Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes under mars månad. Uppgiften om antal invånare avser 2015 (källa Göteborgs statistikdatabas). Totalt antal i hela Göteborg är 3 987 personer (11 per 1 000 invånare). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 50 Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning respektive personer som ingått i psykiatriinventeringen, 2016 Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp): Totalt antal personer: 171 Angered 5 232 7 250 ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO 7 497 14 222 Centrum 5 344 8 239 Lundby 7 10 365 326 MAJORNA-LINNÉ 7 14 637 7 214 Norra Hisingen 14 405 8 229 6 183 Västra Hisingen Psykiatriinventering 10 344 6 225 Örgryte-Härlanda LSS/SoLPsykFH 5 136 Västra Göteborg 10 386 11 346 Östra Göteborg 17 548 0 100 200 300 400 500 600 Antal 0 5 10 15 20 Antal per 1 000 invånare Kommentar: Mätdatum för LSS/SoL-ärenden är 160601; Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes mars 2016. I hela Göteborg omfattas, inom åldersgruppen, totalt 2 312 personer av LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning och 3 987 personer av psykiatriinventeringen (motsvarande 6 resp. 11 av 1 000 invånare). Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas). www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukare registrerade av respektive verksamhet Antal personer: Andel personer: 58 287 Funktionshinder 64 62 409 21 105 Försörjningsstöd 30 193 22 21 104 Vuxenenhet 5 34 Arbetsmarknad 1 0 Barn och Unga 0 1 13 0 0 1 AFH M-L 0 0 Boende/Boendestöd 0 100 200 300 400 Antal 0 0 0 AFH 0 0 1 Hela Gbg 0 M-L 20 40 60 Procent Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 51 Kön, ålder och födelseland hos registrerade brukare 47 46 45 Kvinnor AFH 53 54 55 Män M-L 0 1 0 Annat Hela Gbg 18–24 år 13 10 12 25–29 år 12 11 12 30 31 30 30–44 år 44 45–64 år 47 46 76 Sverige 72 Annat land* 19 0 10 81 24 28 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent * Inkluderar 1 procent ”ej känt” i AFH, 2 procent i M-L, 2 procent i hela Göteborg. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarnas högsta utbildning 13 Eftergymnasial utbildning 25 17 27 Fullgjord gymnasieutbildning 24 24 12 Avbruten gymnasieutbildning 15 14 14 Grundskola 9 13 AFH 10 Ej fullgjord grundskola 6 M-L 7 Hela Gbg 23 Ej känt 22 26 0 10 20 30 Procent Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 52 Brukarens livssituation www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarnas aktuella boendesituation 29 Ordinärt boende, utan stöd 37 25 Ordinärt boende, med stöd a) 30 14 Särskilt boende 8 M-L: 84 % = 535 personer 6 5 Stadigvarande boende hos förälder/nära släkting 9 Boende med socialt kontrakt 4 2 Tillfälligt boende hos släkting eller vän b) AFH: 84 % = 417 personer 3 Enskild/privat institution i EGEN kommun 4 Enskild/privat institution i ANNAN kommun 4 4 7 M-L: 16 % = 102 personer 1 0 Hemlös inom 3 månader AFH: 16 % = 80 personer AFH 5 Hemlös 2 M-L 0 0 Ej känt 0 10 20 30 40 Procent Kommentar: Enligt Socialstyrelsens definition: a) ”stadigvarande boende” och b) ”instabila boendeformer”. I hela Göteborg bor 83 procent i stadigvarande boende och 16 procent i någon typ av instabil boendeform. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 53 Brukarnas boendeförhållande 72 Bor ensam* 76 Bor med maka/make/sambo/partner 5 79 11 7 Bor med föräldrar 9 9 8 Bor med annan vuxen/vuxna** 8 6 7 1 1 2 Ej känt Hemmaboende barn*** 6 7 AFH 10 M-L Umgängesrätt med barn som inte bor i bostaden Hela Gbg 8 8 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent *Avser i förhållande till vuxna. **Avser egenvalt boende med annan vuxen/vuxna, inte med medboende på institution eller grannar i särskilt boende. ***Avser både egna och/eller annans barn. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna” Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ej aktuellt 31 Ej känt 64 13 Majorna-Linné 34 58 5 3 Hela Göteborg 33 59 4 4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Kommentar: Gäller även deltidssysselsättning. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 54 Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna” 29 Kvinnor 37 34 33 32 32 Män 52 18–24 år 59 54 38 25–29 år 62 50 27 30–44 år 45–64 år 37 36 25 20 21 AFH M-L 34 36 35 Född i Sverige 21 Född i annat land* 0 10 Hela Göteborg 27 27 20 30 40 50 60 70 Procent Kommentar: Resultaten avser någon form av känt arbete eller syselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna. * Inkluderar ”ej känt” födelseland. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel brukare med respektive sysselsättning, 2016 Kommunal dagverksamhet 13 6 8 5 Studier 8 7 3 Öppna arbetsmarknaden 8 6 Kommunens öppna dagverksamhet 3 2 Offentligt skyddat arbete (OSA) 1 Förening eller intresseorganisation Socialt företag 0 4 5 3 3 1 1 1 AFH 1 0 0 0 Egen företagare M-L 6 Annan form av sysselsättning 8 0 2 4 6 8 9 10 Hela Göteborg 12 14 Procent Kommentar: En person kan ha flera typer av sysselsättning. Observera att det förekommer att personer registrerats med någon av ovan sysselsättningar utan att de inkluderats i ”Ja-svaren” på föregående fråga. Antalet egenföretagare är 1 person i Askim-Frölunda-Högsbo och 3 personer i Majorna-Linné, motsvarande 0,20 respektive 0,47 procent. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 55 Typ av försörjning senaste 12 månaderna Antal personer: Andel personer: 243 Sjuk- eller aktivitetsersättning 49 47 48 302 189 Försörjningsstöd 38 38 38 243 52 Sjukpenning 10 13 12 83 16 Lön av arbete, inkl lönebidrag 3 54 6 Studiemedel 13 23 3 4 3 Försörjning genom anhörig/närstående/eget kapital 12 21 2 3 2 5 8 Arbetslöshetsersättning 1 1 1 1 2 Föräldrapenning 0 0 0 Annan inkomstkälla 9 16 Ej känt 18 9 0 8 AFH M-L 2 3 3 1 50 100 150 200 250 300 350 Antal Hela Gbg 4 3 0 10 20 30 40 50 Procent Kommentar: Avser huvudsaklig försörjning, men en person kan ha flera försörjningskällor. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarens svårigheter inom olika livsområden www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 56 Brukare med minst måttliga, kända, svårigheter inom olika livsområden Lösa vardagsproblem Behålla arbete Delta i sysselsättning Relationer Hantera egen ekonomi Städa, tvätta Utbildningssituation Utöva fritidssysselsättning Handla mat Sköta medicinering Delta i föreningsliv Laga mat Använda transportmedel Kommunicera Personlig vård Svenska språket 56 54 53 48 40 39 39 37 30 27 24 24 22 22 Hela Gbg 21 12 0 10 20 30 40 50 60 Procent Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt). Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukare med minst måttliga, kända, svårigheter inom olika livsområden 58 55 56 Lösa vardagsproblem Behålla arbete Delta i sysselsättning Relationer Hantera egen ekonomi Städa, tvätta Utbildningssituation Utöva fritidssysselsättning Handla mat Sköta medicinering Delta i föreningsliv Laga mat Använda transportmedel Kommunicera Personlig vård Svenska språket 54 58 54 50 43 44 30 40 35 35 34 31 26 27 20 30 27 24 AFH 22 21 22 15 M-L 21 21 14 Hela Gbg 14 12 5 0 40 39 36 37 24 19 21 18 39 30 22 20 20 10 20 52 53 48 48 30 40 50 60 Procent Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt). Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 57 Antal brukare i AFH med kända svårigheter Total Lösa vardagsproblem Hantera egen ekonomi Utöva fritidssysselsättning 17 Städa, tvätta 11 Utbildningssituation Sköta medicinering Handla mat Kommunicera 7 Personlig vård Delta i föreningsliv Laga mat Använda transportmedel Svenska språket 237 126 55 35 37 6 27 0 50 52 70 100 150 99 96 102 42 32 14 103 27 54 18 130 104 72 71 2 30 6 29 60 37 151 107 78 44 170 105 70 62 19 8 172 120 50 85 35 180 102 96 65 218 148 84 79 239 95 75 110 33 248 80 115 286 268 86 87 105 19 63 45 139 124 37 Ej känt 83 148 84 Delta i sysselsättning Måttlig 118 20 Behålla arbete Relationer Stor 88 200 250 300 350 400 450 500 Antal Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Antal brukare i M-L med kända svårigheter Total Behålla arbete Lösa vardagsproblem Utbildningssituation Städa, tvätta Utöva fritidssysselsättning Hantera egen ekonomi 7 62 Sköta medicinering 7 57 Laga mat 6 Delta i föreningsliv 6 Använda transportmedel 100 19 Kommunicera Personlig vård 2 32 58 19 25 0 169 140 133 310 169 60 46 70 Svenska språket 192 67 2 25 36 50 197 104 123 86 55 257 226 70 106 76 41 274 177 74 82 36 Handla mat 121 140 122 73 332 129 116 77 2 92 31 368 348 87 168 113 28 9 83 188 100 6 72 221 124 20 Ej känt 79 120 7 Måttlig 179 110 Delta i sysselsättning Relationer Stor 128 125 97 77 92 35 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Antal Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 58 Andel brukare i hela Göteborg med minst måttlig svårighet respektive okänd svårighet Lösa vardagsproblem 56 14 Behålla arbete 54 12 Delta i sysselsättning 53 14 48 Relationer 15 Hantera egen ekonomi 15 40 Städa, tvätta 39 19 Utbildningssituation 39 22 Utöva fritidssysselsättning 37 26 Handla mat 30 19 Sköta medicinering 27 19 Delta i föreningsliv 24 Laga mat 24 22 Använda transportmedel 19 Kommunicera Personlig vård Minst måttlig svårighet 21 12 Okänd svårighet 12 8 0 22 22 6 Svenska språket 44 10 20 30 40 50 Procent 60 Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel kvinnor respektive män med (kända) svårigheter, hela Göteborg 19 Personlig vård Kvinnor 22 25 Sköta medicinering Män 28 30 31 Handla mat 22 Laga mat 26 38 Städa, tvätta 40 18 Kommunicera 25 24 Använda transportmedel 21 45 Relationer 50 55 Lösa vardagsproblem 57 11 Svenska språket 14 38 Utbildningssituation 40 53 54 Behålla arbete 51 Delta i sysselsättning 55 38 Hantera egen ekonomi 42 24 24 Delta i föreningsliv 39 Utöva fritidssysselsättning 37 0 10 20 30 40 50 60 Procent Kommentar: Resultaten avser procentandelen av samtliga kvinnor/män som har registrerats med minst måttlig svårighet inom respektive område. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 59 Brukarens hälsoproblem www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel av brukarna med olika typer av hälsoproblem Procent 100 90 Ej känt Problem 11 10 80 70 26 60 50 20 64 41 40 46 86 85 AFH M-L 48 30 21 52 18 39 20 10 18 16 17 19 10 14 16 M-L AFH 23 19 8 0 AFH M-L Somatiskt AFH M-L Tandhälsa AFH Alkohol M-L Narkotika AFH M-L Tobak Psykiatriskt Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 60 Andel med olika typer av hälsoproblem i AFH, kvinnor respektive män Procent 100 90 Ej känt Problem 12 11 85 86 Kv M 80 70 20 32 60 50 61 66 41 40 40 21 30 18 59 21 46 20 17 10 18 17 Kv M 24 13 28 20 18 M Kv 10 0 Kv M Somatiskt Tandhälsa Kv M Alkohol Kv Narkotika M Tobak Psykiatriskt Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel med olika typer av hälsoproblem i M-L, kvinnor respektive män Procent 100 90 Ej känt Problem 9 10 80 70 60 19 50 50 20 40 52 30 20 10 11 10 M Kv 17 Somatiskt Tandhälsa 14 5 0 Kv M 17 18 35 M Kv 18 44 Kv 84 41 43 8 86 M Alkohol Kv 23 11 14 M Kv Narkotika M Tobak Psykiatriskt Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 61 Brukarens behov av psykiatriska insatser www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, 2016 Procent 100 90 11 10 9 2 2 3 17 19 80 20 Behov ej känt Tackat nej till erbjuden hjälp/stöd 70 Behov av insats 20 60 20 20 Behov av ytterligare/ förändrad insats 50 40 30 46 45 44 20 Insatser som motsvarar behov Insatser kan minskas 10 3 0 6 0 5 Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg 0 Ej behov Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 62 Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter kön, 2016 Procent 100 90 80 12 11 1 2 9 2 3 17 15 Behov ej känt 10 Tackat nej till erbjuden hjälp/stöd 17 25 70 Behov av insats 21 23 60 18 17 Behov av ytterligare/ förändrad insats 50 40 30 46 Insatser som motsvarar behov 45 46 42 Insatser kan minskas 20 10 0 3 3 0 5 1 6 Kvinnor Män Kvinnor Män 0 AFH Ej behov M-L Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Askim-Frölunda-Högsbo 2016 Procent 100 9 90 3 80 16 11 5 2 14 1 6 4 27 23 15 14 26 70 60 18 27 31 Tackat nej till erbjuden hjälp/stöd Behov av insats 16 27 Behov ej känt 13 Behov av ytterligare/ förändrad insats 50 40 22 30 51 42 20 50 48 42 Insatser som motsvarar behov Insatser kan minskas 19 10 0 3 2 4 5 2 4 18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kvinnor Ej behov Män Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 63 Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Majorna-Linné 2016 Procent 100 4 2 90 15 10 1 2 Behov ej känt 9 9 1 13 4 4 16 80 70 11 16 18 16 Tackat nej till erbjuden hjälp/stöd 12 Behov av insats 20 25 22 60 23 19 Behov av ytterligare/ förändrad insats 24 50 40 30 Insatser som motsvarar behov 54 51 45 46 45 29 Insatser kan minskas 20 10 0 1 10 4 6 1 4 18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 1 4 5 30–44 år 45–64 år Kvinnor Ej behov Män Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, 2016 25 25 25 Delta i sysselsättning Behålla arbete 23 Lösa vardagsproblem 20 20 Relationer 18 18 Utbildningssituation 11 Hantera egen ekonomi 11 Utöva fritidssysselsättning 16 17 15 10 8 Personlig vård 8 12 5 Delta i föreningsliv 5 8 6 8 Handla mat Laga mat 5 Använda transportmedel 4 Svenska språket 4 Alkohol 4 Narkotika 3 Tandhälsa 3 Tobak 2 0 11 9 10 6 Sköta medicinering 15 13 9 7 Städa, tvätta 13 16 9 Kommunicera 19 15 12 Somatisk hälsa 26 24 22 7 7 7 9 6 6 6 7 AFH 6 9 6 M-L 9 6 6 Hela Gbg 5 4 4 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/ förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 64 Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, AFH 2016 Behålla arbete Delta i sysselsättning Lösa vardagsproblem Relationer Hantera egen ekonomi Somatisk hälsa Utbildningssituation Utöva fritidssysselsättning Sköta medicinering Städa, tvätta Personlig vård Handla mat Narkotika Kommunicera Alkohol Svenska språket Laga mat Tandhälsa Delta i föreningsliv Använda transportmedel Tobak 27 24 19 22 17 27 17 16 20 18 16 16 15 12 16 15 9 14 10 9 13 11 9 10 6 12 9 9 6 11 8 7 7 7 6 6 Kvinnor 6 6 Män 4 4 3 4 0 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/ förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, M-L 2016 Delta i sysselsättning Behålla arbete Lösa vardagsproblem Relationer Utöva fritidssysselsättning Utbildningssituation Hantera egen ekonomi Somatisk hälsa Städa, tvätta Kommunicera Handla mat Använda transportmedel Personlig vård Sköta medicinering Laga mat Delta i föreningsliv Alkohol Svenska språket Narkotika Tandhälsa Tobak 24 20 18 17 12 10 26 26 22 19 13 12 9 12 9 10 10 5 4 10 8 6 6 7 7 6 5 6 7 4 5 5 2 6 2 5 1 1 0 Kvinnor 5 2 Män 3 3 5 10 15 20 25 30 Procent Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/ förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 65 Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukarens myndighetskontakter utöver socialtjänsten, 2016 Kontakt Ej känt a) Psykiatrin: Askim-Frölunda-Högsbo 9 68 Majorna-Linné 65 9 HELA GÖTEBORG 66 10 b) Vårdcentral: Askim-Frölunda-Högsbo 54 Majorna-Linné 40 42 HELA GÖTEBORG 46 49 0 10 20 41 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 66 Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter kön, 2016 Procent 100 90 80 11 8 70 8 Ej känt 10 60 Kontakt 50 40 73 71 63 30 60 20 10 0 Kvinnor Män Kvinnor Askim-Frölunda-Högsbo Män Majorna-Linné Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter ålder och kön, 2016 100 8 80 AFH: 8 14 10 60 40 86 8 7 Ej känt 71 66 62 70 58 20 Kontakt 0 100 80 M-L: 8 8 9 60 40 7 10 64 65 30–44 år 45–64 år 14 81 72 67 Ej känt 45 20 Kontakt 0 18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år Kvinnor Män Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antalet kvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 67 Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med annan myndighet/organisation, 2016 AFH: M-L: Samarbete Funktionshinder 49 Försörjningsstöd 32 50 10 Vuxenenhet 73 SAMTLIGA VERKSAMHETER* 51 0 20 3 40 4 0 48 7 40 1 59 2 80 Procent 60 0 Ej känt 2 20 40 80 Procent 60 Kommentar: Resultaten avser ett samarbete, under de senaste 12 månaderna, ”som baseras på gemensamma träffar/möten (där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem”. * Här ingår i AFH 1 person inom Arbetsmarknad samt i M-L 1 person inom Barn och unga. För redovisade organisationer/enheter avser resultaten som minst 34 personer (Vuxenenheten M-L) och i övrigt 104–409 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med olika parter, 2016 26 Öppenvårdspsykiatri 6 7 Primärvård/Vårdcentral Beroendevård 4 Försäkringskassa 4 Privat verksamhet 3 2 Rättspsykiatri 3 11 7 7 5 Arbetsförmedling 7 7 6 6 6 5 4 AFH 3 Annan myndighet/organisation 14 13 Ej känt 16 M-L Hela Göteborg 6 2 0 30 11 4 Slutenvårdspsykiatri 28 6 5 10 15 20 25 30 35 Procent Kommentar: ”Annan myndighet/organisation” kan exempelvis avse Kriminalvården. Det kan noteras att den här uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär eller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Det gäller för totalt 17 personer i AFH och 33 personer i M-L. Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna, vilket särskilt gäller Öppenvårdspsykiatri, Primärvård/Vårdcentral, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 68 Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med öppenvårdspsykiatri, efter verksamhet, 2016 AFH: Funktionshinder M-L: 32 Försörjningsstöd 34 12 Vuxenenhet 13 24 SAMTLIGA VERKSAMHETER* 38 26 0 10 28 20 30 40 Procent 0 10 20 30 40 Procent Kommentar: Det kan noteras att uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär eller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Beträffande Öppenvårdspsykiatri gäller det för 9 personer i AFH och 10 personer i M-L. Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, 2016 a) Antal SIP SIP håller på att upprättas Askim-Frölunda-Högsbo 56 Majorna-Linné 55 20 23 34 0 b) Andel 41 50 Askim-Frölunda-Högsbo 6 5 5 5 4 11 0 5 4 9 HELA GÖTEBORG 150 Antal 100 11 Majorna-Linné Ej känt 10 15 20 25 Procent Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 69 Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, efter verksamhet, 2016 AFH: M-L: SIP Funktionshinder Försörjningsstöd 3 Vuxenenhet 3 3 1 10 4 1 3 1 13 20 30 Procent Ej känt 7 5 14 4 1 13 0 7 5 14 SIP håller på att upprättas 0 10 20 30 Procent Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se Procent ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, efter kön, 2016 30 25 Ej känt 20 5 6 5 15 7 SIP upprättas 4 5 4 6 10 SIP 5 12 10 10 7 0 Kvinnor Män Kvinnor Askim-Frölunda-Högsbo Män Majorna-Linné Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 70 Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, efter ålder och kön, 2016 Procent 30 9 AFH: 6 20 2 5 9 5 4 2 3 10 13 13 11 5 4 16 10 6 0 Procent 30 M-L: 20 8 6 10 Ej känt 5 8 8 8 5 9 7 45–64 år 18–29 år 5 0 18–29 år 30–44 år 6 5 4 7 7 SIP upprättas 4 SIP 12 10 30–44 år 45–64 år Kvinnor Män Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antalet kvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Andel brukare med god man/förvaltare och med stöd från anhöriga, 2016 AFH: M-L: Ja God man/förvaltare 17 1 Stöd från anhöriga BÅDE god man/förvaltare och anhörigstöd* 11 45 15 43 5 19 4 VARE SIG anhörigstöd eller god man/förvaltare* 31 0 Ej känt 10 20 32 30 40 50 60 70 Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 Procent Kommentar: Stöd från anhöriga avser ”inom något eller några livsområden”. * Avser kända förhållanden. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 71 DEL 6: Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatser enligt Öppna jämförelser www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Aktuell rutin för samordning mellan socialpsykiatrin och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016 Ekonomiskt bistånd Missbruk Våld i nära relationer Hemlöshet Familjerätt Barn & unga LSS Äldreomsorg Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja Centrum Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Göteb orgs stadsdelar: Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Göteborg 50% 70% 70% 20% 0% 40% 70% 60% Övriga GR-kommuner 30% 60% 30% 22% 20% 20% 50% 20% GR 40% 65% 50% 21% 11% 30% 60% 40% GR 2014 45% 60% 60% ** ** 65% 65% 40% GR 2013 41% 55% 45% ** ** 64% 50% 36% Stockholms län 37% 57% 54% 50% 9% 29% 66% 50% Malmöregionen 27% 47% 47% 43% 13% 27% 53% 47% Hela Sverige 40% 53% 48% 44% 24% 34% 56% 42% Hela Sverige 2014 45% 58% 56% ** ** 53% 60% 46% Hela Sverige 2013 43% 54% 55% ** ** 51% 55% 38% Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 72 Aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016 Våld i nära relationer Hemlöshet Familjerätt Barn & unga LSS Kommunala arbetsmarknadsinsatser Nej Missbruk Socialpsykiatri Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja Centrum Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Göteb orgs stadsdelar: Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Göteborg 50% 50% 80% 20% 11% 50% 50% 60% Övriga GR-kommuner 50% 30% 70% 75% 20% 50% 20% 70% GR 50% 40% 75% 44% 16% 50% 35% 65% Stockholms län 72% 37% 75% 78% 11% 42% 23% 80% Malmöregionen 53% 27% 60% 60% 40% 47% 29% 80% Hela Sverige 69% 40% 75% 70% 39% 57% 32% 57% Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod; för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan socialpsykiatrin och Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan, 2013–2016 Arbetsförmedlingen 2013 Försäkringskassan 2014 2016 2013 2014 2016 Nej Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja * Nej Ja * Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Ja Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Nej Ja Ja Nej Ja Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja Ja Nej Göteborg 30% 33% 20% 40% 33% 20% Övriga GR-kommuner 42% 36% 30% 42% 36% 30% GR 36% 35% 25% 41% 35% 25% Stockholms län 17% 36% 29% 19% 36% 29% Malmöregionen 13% 38% 33% 13% 19% 40% Hela Sverige 20% 31% 25% 19% 28% 25% Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 73 Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan, 2013–2016 Arbetsförmedlingen 2013 2014 2015 Försäkringskassan 2016 2013 2014 2015 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Centrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Östra Göteborg * Nej Nej Nej * Nej Ja Nej Göteborg 50% 60% 44% 80% 10% 30% 33% 80% Övriga GR-kommuner 33% 25% 33% 50% 17% 25% 33% 50% GR 41% 41% 38% 65% 14% 27% 33% 65% Stockholms län 50% 58% 50% 67% 23% 30% 38% 50% Malmöregionen 35% 50% 50% 80% 20% 7% 44% 53% Hela Sverige 34% 40% 43% 50% 20% 24% 31% 38% Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och vården, 2013–2016 Primärvården 2013 2014 2015 Psykiatrin (före 2016: Öppenpsykiatrin) 2016 2013 2014 2015 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Lundby Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej * Ja Nej Nej * Ja Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 0% 20% 44% 50% 10% 20% 11% 50% Övriga GR-kommuner 42% 25% 33% 30% 50% 25% 33% 40% GR 23% 23% 38% 40% 32% 23% 24% 45% Stockholms län 20% 18% 15% 31% 33% 40% 23% 36% Malmöregionen 15% 14% 25% 20% 20% 57% 50% 20% Hela Sverige 27% 31% 34% 28% 32% 39% 36% 29% Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 74 Rutin inom ekonomiskt bistånd och inom socialpsykiatrin för att informera den enskilde om rättigheten till SIP, 2016 Ekonomiskt bistånd FH-Socialpsykiatri Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Centrum Ja Ja Lundby Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Västra Göteborg Ja Ja Västra Hisingen Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Göteborg 90% 90% Övriga GR-kommuner 10% 40% GR 50% 65% Stockholms län 43% 80% Malmöregionen 47% 80% Hela Sverige 53% 68% Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig, beslutad på ledningsnivå, känd och användas av ansvariga handläggare. Information till den enskilde kan ges både muntligen och/eller skriftligen. Med samordnad individuell plan (SIP) avses en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering. Information om SIP gäller för de personer där denna är relevant. Mätdatum är 1 februari 2016. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Erbjuder personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016 2013 2014 2016 Angered Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja * Ja Nej Ja Centrum Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Västra Göteborg Ja Ja Ja Västra Hisingen Nej Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 90% 100% 90% Övriga GR-kommuner 67% 55% 60% GR 77% 75% 75% Göteb orgs stadsdelar: Stockholms län 89% 92% 94% Malmöregionen 75% 81% 87% Hela Sverige 83% 83% 80% Kommentar: Personligt ombud (PO) avser en person som arbetar som ombud på den enskildes uppdrag, fristående från myndigheter och vårdgivare. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 75 Förekomsten av två insatser riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2016 Multiprofessionella team Strukturerad individuell sysselsättning Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Centrum Ja Ja Lundby Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Västra Göteborg Nej Ja Västra Hisingen Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Göteborg 90% 100% Övriga GR-kommuner 70% 80% GR 80% 90% Stockholms län 39% 100% Malmöregionen 53% 80% Hela Sverige 35% 89% Kommentar: Multiprofessionella team avser case management i form av integrerade team som samarbetar kring den enskilde och samordnar individuellt anpassade vård- och stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psykosocial problematik utifrån den enskildes behov. Strukturerad individuell sysselsättning avser individuellt anpassade insatser – med målsättningar och uppföljning för varje enskild person – i form av exempelvis strukturerad sysselsättning eller socialt kooperativ/Fontänhus. Insatsen kan vara utförd i egen eller annan regi och erbjudas med eller utan biståndsbeslut. Mätdatum är i båda fallen 1 februari 2016. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016 2013 2014 2016 Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja * Ja Ja Centrum Ja Nej Ja Lundby Ja Ja Ja Ja Göteb orgs stadsdelar: Ja Majorna-Linné Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Ja Västra Hisingen Nej Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Ja Ja Östra Göteborg Nej Ja Ja Göteborg 50% 67% 100% Övriga GR-kommuner 67% 82% 60% GR 59% 75% 80% Stockholms län 72% 72% 77% Malmöregionen 38% 56% 53% Hela Sverige 35% 39% 41% Kommentar: Resultaten avser rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen: att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 76 Erbjuder social färdighetsträning respektive stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016 Social färdighetsträning Stöd i föräldraskap 2013 2014 2016 2013 2014 2016 Angered Ja Ja Ja * Ja Ja * Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Ja Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Nej Lundby Ja Ja Ja Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Nej Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Ja Ja Ja Ja Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Ja Nej Östra Göteborg Nej Ja Ja Ja Ja Ja Göteb orgs stadsdelar: Göteborg 70% 78% 100% 80% 78% 70% Övriga GR-kommuner 33% 45% 50% 100% 73% 70% GR 50% 60% 75% 91% 75% 70% Stockholms län 69% 62% 74% 69% 74% 71% Malmöregionen 44% 38% 27% 94% 94% 87% Hela Sverige 47% 48% 50% 83% 84% 65% Kommentar: Social färdighetsträning avser programmet ”Ett självständigt liv” (ESL). Stöd i föräldraskap avser olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förekomsten av funktion som bedriver uppsökande arbete, 2013–2016 2013 2014 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja * Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja Centrum Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Nej Ja Västra Göteborg Ja Ja Ja Västra Hisingen Nej Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Nej Ja Göteborg 80% 67% 100% Övriga GR-kommuner 25% 18% 30% GR 50% 40% 65% Stockholms län 44% 49% 42% Malmöregionen 50% 56% 40% Hela Sverige 40% 41% 30% Kommentar: Öppna jämförelser indikator avser förekomsten av en särskild funktion som bedriver ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera ”för kommunen okända” personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 77 Förekomsten av öppen verksamhet, 2013–2016 2013 2014 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja * Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Centrum Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Västra Göteborg Ja Ja Ja Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 100% 100% 100% Övriga GR-kommuner 92% 100% 90% GR 95% 100% 95% Stockholms län 86% 87% 94% Malmöregionen 81% 88% 80% Hela Sverige 76% 80% 78% Kommentar: Med öppen verksamhet avses verksamheter som är tillgänglig för alla och som inte är speciellt anpassad efter den enskildes behov, t.ex. gemensamhetslokal och områdeslokal. Verksamheten kan drivas i egen eller annan regi. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Användning av standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk inom socialpsykiatrin, 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Lundby EA Majorna-Linné Nej Norra Hisingen Ja Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Nej Örgryte-Härlanda EA Östra Göteborg EA Göteborg 29% Övriga GR-kommuner 33% GR 31% Stockholms län 10% Malmöregionen 14% Hela Sverige 19% Kommentar: Avser användning av standardiserade bedömningsmetoder för att – genom ett manualbaserat frågeformulär – identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion (AUDIT) och konsumtionsmönster och drogrelaterade problem (DUDIT) hos enskilda vuxna. Båda metoderna ska finnas tillgängliga att användas för handläggarna. Mätdatum är 1 februari 2016. EA=Ej aktuellt, pga. att området inte finns i kommunens/stadsdelens socialtjänst, ett svarsalternativ i den använda enkäten. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 78 Vårdens användning av standardiserat bedömningsinstrument för att identifiera alkoholproblematik hos patienter med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015 Procent 50 AFH M-L Hela Gbg 40 30 18 20 16 13 12 13 12 10 10 15 15 11 10 9 8 10 8 19 17 9 0 Samtliga Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Kommentar: Bedömningsinstrumentet avser Audit; användningen registreras via KVÅ-kod: UX131. Patienter med psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser patienter med någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos. Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Användning av systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin, 2016 Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling Systematisk uppföljning med ett könsperspektiv : Genomfört Använt resultat till verksamhetsutveckling Göteb orgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Centrum Ja Ja Ja Lundby Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej EA EA Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Nej Göteborg 30% 22% 22% Övriga GR-kommuner 11% 11% 11% GR 21% 17% 17% Stockholms län 18% 9% 9% Malmöregionen 13% 7% 7% Hela Sverige 10% 8% 7% Kommentar: Resultaten avser användning av sammanställningar på gruppnivå från dokumenterade uppföljningar av biståndsbeslutade insatser, där uppföljningar avser att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål som den enskilde varit delaktig i att utforma. Med verksamhetsutveckling avses konkreta förändringar som införts med syfte att leda till förbättringar i verksamheten för brukaren. Mätperioden är 1 februari 2015 – 31 januari 2016. EA=Ej aktuellt, pga. att individerna i gruppen varit för få. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 79 Genomförande av brukarrevision inom socialpsykiatrin, 2016 Genomfört minst en brukarrevision …använt resultaten för verksamhetsutveckling Nej Ja Nej Ja Göteb orgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Ja Ja Lundby Ja Ja Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Göteborg 70% 70% Övriga GR-kommuner 40% 30% GR 55% 50% Stockholms län 19% 19% Malmöregionen 7% 7% Hela Sverige 20% 15% Kommentar: Resultaten avser genomförande av minst en brukarstyrd brukarrevision under en 24-månadersperiod. Den brukarstyrda brukarrevisionen utformas och utförs av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet, dvs. verksamheter som arbetar med målgrupperna personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 år i kommunen: myndighetsövningen, biståndsbeslutade insatser och service. Verksamheten kan utföras i egen eller annan regi. Resultaten beträffande användande av brukarrevison för verksamhetsutveckling avser att konkreta förändringar införts med syfte att leda till förbättringar i verksamheten för brukaren. Mätperioden för genomförandet av revisionen är den 1 februari 2014 – 1 februari 2016. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND En brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå, 2013–2016 2013 2014 2016 Göteb orgs stadsdelar: Angered Nej * Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Nej Nej Norra Hisingen Nej Ja Nej Västra Göteborg Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Ja Nej Göteborg 10% 22% 0% Övriga GR-kommuner 0% 9% 40% GR 5% 15% 20% Stockholms län 6% 15% 6% Malmöregionen 19% 19% 20% Hela Sverige 8% 11% 12% Kommentar: Brukarinflytandesamordnare (BISAM) arbetar för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning i verksamheten. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 80 Information på kommunens webbplats om vad kommunen erbjuder för stöd och hjälp, 2016 Socialpsykiatri Ekonomiskt bistånd Talad information Lättläst svenska Talad information Lättläst svenska Göteb orgs stadsdelar: Angered Nej Ja Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Ja Centrum Nej Ja Nej Ja Lundby Nej Ja Nej Ja Majorna-Linné Nej Ja Nej Ja Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja Västra Hisingen Nej Ja Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja Göteborg 0% 80% 0% 90% Övriga GR-kommuner 20% 80% 50% 90% GR 10% 80% 25% 90% Stockholms län 38% 85% 39% 83% Malmöregionen 27% 73% 27% 80% Hela Sverige 23% 63% 27% 65% Kommentar: Mätdatum 1 februari. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Minst någon person gått vidare från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete respektive skyddat arbete, 2014 och 2016 Personer har gått från sysselsättningsinsats till… ...förvärvsarbete ...skyddat arbete 2014 2016 2014 2016 * Nej Ja Nej * Nej Ja Göteb orgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Ja Centrum Ja Ja Nej Ja Lundby Nej Nej Nej Ja Majorna-Linné Nej Ja Nej Ja Norra Hisingen Nej Ja Nej Ja Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja Västra Hisingen Ja Ja Nej Ja Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Ja Ja Göteborg 22% 60% 11% 90% Övriga GR-kommuner 64% 50% 45% 40% GR 45% 55% 30% 65% Stockholms län 44% 71% 33% 40% Malmöregionen 44% 47% 44% 40% Hela Sverige 35% 44% 26% 36% Kommentar: Resultaten avser minst en person som under en 12-månadersperiod gått från biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden respektive skyddat arbete. Med biståndsbeslutad sysselsättningsinsats avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB och hos offentliga arbetsgivare (OSA). Mätperioderna är inte helt jämförbara: för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016; för 2014 gällde 25 okt 2013 – 25 okt 2014. I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas. Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 81 DEL 7: Personalmässiga förutsättningar i stadsdelarna www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Omsättning och rörlighet hos personalen, 2015 (procent) Samtliga yrkesgrupper: Avgångar från kommunen …varav ej pensionsavgångar Interna avgångar * Chefer: Avgångar från kommunen …varav ej pensionsavgångar Interna avgångar * Angered 8,4 5,8 5,4 12,5 6,3 3,1 Askim-Frölunda-Högsbo 8,7 6,2 5,0 6,6 5,1 5,9 Centrum 8,0 6,0 5,7 8,5 6,1 3,7 Lundby 8,7 7,6 5,9 11,7 10,7 2,9 Majorna-Linné 9,3 6,6 4,1 9,2 5,0 4,2 Norra Hisingen 8,5 6,4 5,5 6,5 5,6 8,3 Västra Göteborg 8,6 6,4 4,3 10,2 5,1 5,1 Västra Hisingen 7,2 5,4 5,6 6,2 5,4 3,9 Örgryte-Härlanda 8,5 6,7 4,5 5,4 3,6 8,0 Östra Göteborg 7,9 6,0 5,1 10,4 6,1 7,0 Samtliga stadsdelar 8,4 6,3 5,1 8,7 5,8 5,2 Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2015 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år. * Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun. Källa: Göteborgs Stad. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 82 Omsättning och rörlighet hos personalen, 2016 (procent) Samtliga yrkesgrupper: Avgångar från kommunen …varav ej pensionsavgångar Chefer: Interna avgångar * Avgångar från kommunen …varav ej pensionsavgångar Interna avgångar * Angered 9,8 7,6 5,3 11,0 7,8 6,5 Askim-Frölunda-Högsbo 9,0 7,5 4,5 9,4 7,4 2,0 11,4 9,8 5,0 6,2 4,1 2,1 9,1 7,7 6,8 15,5 12,6 7,8 Majorna-Linné 10,5 8,4 6,1 9,4 6,8 7,7 Norra Hisingen 9,6 7,5 4,9 7,6 6,8 6,8 10,7 7,9 5,0 11,3 5,7 2,8 9,2 7,2 4,8 7,3 5,8 2,2 10,3 8,4 4,1 11,3 7,0 1,7 Östra Göteborg 9,6 7,9 5,8 4,6 4,6 5,3 Samtliga stadsdelar 9,9 7,9 5,2 9,4 6,8 4,4 Centrum Lundby Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2016 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år. * Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun. Källa: Göteborgs Stad. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland samtliga månadsanställda, jan–okt 2016 Procent AFH M-L Hela Gbg 14,0 11,6 12,0 10,8 10,1 10,0 9,8 9,5 9,6 9,0 8,3 8,2 7,8 8,0 7,3 6,7 6,9 7,3 7,1 6,1 6,0 5,4 5,6 4,0 2,8 2,8 2,7 2,2 2,0 2,6 2,7 2,7 2,2 2,0 0,0 Totalt 1–14 dgr 15- dgr Totalt Samtliga verksamheter 1–14 dgr IFO* 15- dgr Totalt 1–14 dgr 15- dgr Funktionshinder Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Individ- och familjeomsorg exklusive försörjningsstöd. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 83 ”Jag har tillräckligt med tid för att utföra mina arbetsuppgifter” (Göteborg Stads Medarbetarenkät 2015) Procent 100 1 5 90 8 1 8 Ej svar 17 10 80 20 40 14 70 25 2 60 50 1=Håller inte alls med 34 12 32 40 17 35 3 30 4 30 20 25 33 21 10 7 6 0 AFH-FH AFH-IFO ML-FH 5=Håller helt med ML-IFO Kommentar: Observera att alla siffror under 15 procent är ungefärliga då dessa uppgifter inte redovisas exakt i rapporten. Källa: Göteborgs Stads Medarbetarenkät 2015. www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Organisatoriska förutsättningar utifrån resultat från Göteborgs Stads medarbetarenkät 2015 ¾ Majorna-Linné jämfört med Gbg-snittet: - lite sämre resultat rörande organisatorisk tillit ¾ ML-FH jämfört med Gbg-FH-snittet: - sämre resultat på flertalet områden, särskilt: organisatorisk tillit och utveckling men även kommunikation, ledarskap, ”attraktiv arbetsgivare” ¾ ML-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet: - lite bättre resultat rörande lön, ”sjuknärvaro” - lite sämre resultat rörande kommunikationsklimat, bemötande - sämre resultat rörande tidresurser, inflytande över arbetsmängd, stress, organisatorisk tillit, utveckling, ”attraktiv arbetsgivare” ¾ Askim-Frölunda-Högsbo jämfört med Gbg-snittet: - inga tydliga skillnader ¾ AFH-FH jämfört med Gbg-FH-snittet: - lite bättre resultat främst rörande tidresurser, stress, hälsa ¾ AFH-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet: - motsägelsefulla resultat (skillnader) rörande hälsa - lite sämre resultat rörande styrning - sämre resultat rörande ledarskap, lön - lite mer positiv helhetsbedömning (t. ex. något bättre resultat rörande motivation) www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 84 Bilaga 4 – Orsaksförklaringar Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”I stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné finns en stor psykisk ohälsa i befolkningen” x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Stress (dvs, krav och förväntningar, ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om) Missbruk och riskbruk (drogliberation, tillgänglighet, alkoholkultur) Socioekonomi (fattigdom, ekonomisk segregation, utbildningsnivå, ensamhushåll) Utanförskap och arbetslöshet (svårt att komma in på arbetsmarknaden, utbildningsnivå, språk) Individuella resurser/grundförutsättningar (uppväxtförhållanden, ärftlighet) Isolering (bristande interaktion, urbanisering, boendestruktur) Spontanitet Social isolering (brist på sammanhang) Bostadstyp (smålägenhet, låg hyra, bra SS?) Inte tillräckligt med metoder att erbjuda Ej tidig hantering/stöd Ej tidig identifiering Låg inkomst Arbetslöshet Långvarigt försörjningsstöd Information Låg tillgång till föreningsliv Dålig verklighetsförankring ”Jag klarar själv” Normen = lycklig Ökade krav (standard) Klassfråga ? Arbetsliv/skola ”Kriser” i privata livet, familjelivet Sociala medier Fler sociala kontakter Avsaknad av gränser Orimlig förväntan på livet Varför sociala bostadskontrakt? x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 85 Sjukdomar Hög arbetsbelastning (gränslös arbetsbelastning) Fler klarar inte skolans ökade krav Arbetslöshet Snabbt informationsflöde Drogliberalism (lättillgängligt, stor tillgång) Utanförskap (socialt, arbetsliv, språk) AFH – Segregation – skillnader mellan områden Bostadslöshet/hemlöshet Vården (utsluss utan skyddsnät från xxx/hab) – lite resurser ML – små billigare lägenheter, mycket kommunala kontrakt ML – mycket sociala boenden (räknar upp minst 9) Skolan – ej resurser att möta band med behov (effekt senare), exempelvis statistik från Lots – ej samma valbarhet vad gäller särskilda undervisningsgrupper etc. Historia och kultur (tex ”Hagakulturen”) Höga krav i samhället (utseende, karriär, materiellt, föräldraskap) Social isolering, nätverk Specialisering Brist på tillit Stigmatisering Regelstyrda lagar och regler, livrädda för att göra fel. Inlåsningseffekter Individualisering på alla nivåer Brist på kontinuitet i skola, sjukvård osv. Små billiga lägenheter ML – F100 Inte rätt insatser från kommun och landsting, FK och AF BMSS AFH x x x x x x x x x x x x x x x x x x Ensamhushåll Stora klyftor i befolkningen Normala tillstånd patologiseras Hög tilltro till expertis = vårdpersonal Hög andel inrikes födda Droger Höga ideal höga krav Yngre befolkning Hög arbetsbelastning Stor nyinflytt på grund av billiga lägenheter – tar med sig problem till stadsdelen Budgetindragningar förebyggande arbete Kravfyllt arbetsliv – högt tempo – otydliga krav plus belastning i from av sjuka föräldrar, barn. Personer med psykisk ohälsa är ofta tvungna att bära sin egen historia, då stödaktörer inte alltid lyckas få till samordnat stöd i rätt tid. Psykisk ohälsa kan orsakas av att det är svårt att få arbete (låg utbildningsnivå) Brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor). Individualiserat samhälle – ensam med existentiella frågor Ensamhushåll, isoleringsproblematik, stöd av nätverk, individualisering x x x x x x x x x x x x x x x x x 86 Psykisk ohälsa leder till att det kan vara svårt att få och behålla arbete. Leder till ett större ansvar på individen > leder till psykisk ohälsa Varför tar unga inte kontakt med vården när man upplever psykisk ohälsa, särskilt unga? Ökade krav i samhället Mer missbruk – alkohol och narkotika Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar Ungdomskultur Avsaknad av strategier att klara livet Hyresbestånd med små lägenheter De äldre ungkarlshotell, särskilda boende etc. har funnits och finns i stadsdelens Svårare att var skör och avvikande Högt antal sociala kontrakt – hur högt? Många bostäder med särskild service i AFH (LSS-beslut) Avsaknad av sysselsättning Jobbar inte tillräckligt med att uppmärksamma behov av sysselsättning ”icke-anpassade” insatser efter behov – insats matchar inte behov Behov av större fokus på förebyggande insatser och behov av kunskap om vilka förebyggande insatser som inte fungerar. Avsaknad av delaktighet i insatsernas utformning Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”De offentliga aktörerna klarar inte alltid av att möta det samlade behovet av vård och stöd som personer med psykisk ohälsa har” x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Resursbrist – svårt att få specialisthjälp Tidsbrist Svårt att samla alla involverade parter Kompetensbrist organisation utförare Komplexa och stort spann Kan inte hantera mångsjuklighet Rädsla för psykisk ohälsa Tillgänglighet Brist på samverkan Vem tar ansvar? Gränsdragning Val av omsorg och valfrihet generellt (vårdvalet, val av skola) Politiska uppdraget styr inte personers behov Ekonomiskt uppdrag (nationell ekonomi eller enhetsbudget) Brist på engagemang från personal Hög arbetsbelastning. Ingen tid för handledning och utveckling Otydliga uppdrag Tappat fokus Bristande kompetens hos personal Ekonomistyrning – sättet att leda och styra Politiska beslut – inte forskning Långt mellan beslut och praktik Kortsiktig budget – ettårsbudget Ersättning modeller ”Byråkrati” – Lagar, administration, olika huvudmän stora organisationer Tröga system - långt från beslut till ”golvet” Mycket administration Svår åtkomligt patienter och personal Ej ändamålsenlig organisation Subspecialisering Avsaknad av samverkansstrukturer – stuprör Lagstiftning sekretessregler Fel arbetsmetoder Bristande samordning ex. PV, Psyk, x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 87 Ineffektivt användande av metod ex. SIP NSS Felanvänd tid och struktur – vi hinner inte Många huvudmän Dålig samverkan Följer inte samverkansavtal Stuprörsvård Ovilja att följa av avtal Medarbetaren/chef har en egen bild av hur samverkan/arbetsuppgifter skall utföras Vårdvalet Individen kan byta vårdcentral om man ej är nöjd Vårdcentralen är konkurrensutsatt Ekonomin styr Hög personalomsättning Dålig arbetsmiljö + hög lön Resursfördelning t.ex. för få kuratorer Tilltro till professionalismen inom våra verksamheter Evidensbaserad praktik saknas (olika perspektiv) Kommunen leder SIP men vårdens svar är inte ”rätt” Olika tolkning av lagar som påverkar hur en verksamhet agerar Ej uppsökning Många osynkroniserade aktörer Lågt engagemang av vården när man behöver SIP Minskad tillgänglighet till psykiatri Ej tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, brist på personal Låg info om anhörigstöd Dålig kunskap om egna insatser hos brukare Verksamhetscentrerad (ej patientcentrerad) Lite hänsyn om brukarnas behov och villkor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Brist på personal Stuprör inom sektor och mellan sektorer Inhyrd personal höga kostnader och bristande kontinuitet Höga sjuktal inom offentlig sektor, svårigheter att arbeta med sjuktal inom den egna organisationen. Saknas kontaktytor för professionen Komplext system Budget Brist på helhetssyn på individen – bär sin egen historia där vi inte samverkar kring individen Frågan är olika prioriterad i olika av de nödvändiga aktörernas agenda Brist på samarbete samsyn mellan olika aktörer Kompetensbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete Stuprör Färre ska försörja fler Pengar, budget, kostnader Dyra insatser Bristande förtroende Bristande kunskap – om varandras verksamheter Slimmade organisationer – hög belastning Brist på hälsofrämjande och förebyggande arbete Stuprörsarbete inom den egna organisationen Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Behov av implementering av verktyg och överenskommelser Behovet av stöd styr inte vilka som är aktörer Behov av samverkan kommun och vårdcentral x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 88 Behov av ökad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar. Bemötande och kompenserande insatser Arbetar inte med uppföljningar och utvärderingar Bristande samarbete mellan kommun och sjukvård Behov av sjukvårdsinsatser och omsorg i samverkan i hemmet Behov av flexiblare stöd i hemmet Behov att arbeta med att kvalitetssäkra insatserna Arbeta inte med delaktighet, medbestämmande i tillräcklig utsträckning Arbetar inte uppsökande Område komplicerade ärenden där ingen äger ansvaret För dåligt/sent förebyggande arbete (skärs ner på resurser, t.ex. familj och beroende) Område kommunen Personalomsättning Tidsbrist Brist på kompetens Brist på samarbete (mer SIP! Vård och stöd) Område sjukvården ”Långliggare” remitteras till vårdcentralen som ej har kompetens Resursbrist Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) Verksamheterna motsvarar inte behov. BP, ACT saknas, nytänkande Område försäkringskassan Tidsbrist Saknas bra stöd för de som varit sjuka länge men vill vidare. prioriteras ej Område arbetslöshetskassan Gruppen – medel långt från arbetsmarknaden prioriteras inte Inga verktyg för gruppen Bilaga 5 – Resultat av prioritering AskimFrölunda-Högsbo Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivån) Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan? 1. Ja 2. Kanske 3. Nej 2 Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan? 1. Ja, mycket 2. Ja, lite 3. Nja, inte så 1 Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. Samhällsnormer Lägre acceptans för att vara skör och avvikande och patologisering av normala tillstånd. 2 2 Socialt kapital Individerna är socialt isolerade, saknar nätverk och nyttjar inte tillgången till insatser och föreningsliv. 1 1 Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna Brist på kontinuitet (skola, sjukvård) leder till brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor). 2 1 Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivån) Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan? 1. Ja 2. Kanske 3. Nej Resurstillgång Skärs ned på resurser, t.ex. familj och beroende vilket leder till för dåligt/sent förebyggande arbete. 1 Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan? 1. Ja, mycket 2. Ja, lite 3. Nja, inte så 1 Organisering Ej ändamålsenlig organisering stuprörsarbete inom den egna organisationen, inom sektorn och mellan sektorer. Inte synkroniserade. 1 1 89 Uppdragen är otydliga vilket gör att det är otydligt vem som har ansvar. 2 1 Verktyg och överenskommelser implementeras ej. (Samordningen fungerar ej) 2 1 Kompetens- och kunskapsbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen (omvärldsanalys är en del av uppdraget) Behov av målgruppsspecifik kunskap (ex om kognitiva funktionsnedsättningar). 1 1 1 1 Brist på brukarperspektiv Arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning. Man är verksamhetscentrerad, ej patientcentrerad. Personen får bära sin historia själv. 1 1 Hur aktörerna arbetar Samarbetet mellan aktörerna brister på så sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning. 1 1 Insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning. Kan inte hantera mångsjuklighet. Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete, för de som är medel eller långt ifrån arbetsmarknaden Prioriteras ej. Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet. 1 ? ? 1 ? ? 2 ? Lagar och avtal Kunskapsbrist hos aktörerna Punkter att lyfta i den egna organisationen: - Dålig arbetsmiljö. Boendefrågan Ekonomisk segregation Ersättningsmodellernas konstruktion. Det politiska uppdraget styr istället för personernas behov. VGR - Ställa mer frågor om droger, screena för detta mer systematiskt. Det finns behov av koordinatörer för att lösa ”brist på strategier för att klara livet”. Drogliberal ungdomskultur – BoU Åtgärder som nämndes i förbigående - Informationskampanj i NOSAM, sprida i alla led, gemensamma fortbildningsdagar. - Kompetensutveckla personal – minska personalomsättning – stärka samverkan. 90 Bilaga 6 – Resultat av prioritering MajornaLinné Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivå) Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan? 4. Ja 5. Kanske 6. Nej Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. 1 Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan? 4. Ja, mycket 5. Ja, lite 6. Nja, inte så 1 Droger Mer missbruk och riskbruk av alkohol och narkotika. Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar. 1 1 1 1 Normer som kommer till uttryck i mötet mellan klienten och den professionella Hög tilltro till expertis. 1 2 Normala tillstånd patologiseras och det finns en lägre acceptans för att vara skör och avvikande. 1 2 Livspusslet Stress (dvs, krav och förväntningar, ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om). 1 1 Socialt kapital Avsaknad av strategier för att klara livet. Social isolering, brist på nätverk och utanförskap. Dålig verklighetsförankring. Låg tillgång till föreningsliv. 1 1 1 1 1 2 1 ? Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns. 1 1 Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns. 1 1 1 1 Nuvarande insatser/arbetssätt Personalens hanteringssätt (förhållningssätt) Insatser matchar inte behov 91 Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivå) Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan? 1. Ja 2. Kanske 3. Nej Lagar och avtal Avsaknad av gemensam bild/tolkning när det gäller vem som har ansvar. Verktyg och överenskommelser implementeras/följs ej. Kunskapsbrist när det gäller egna och andra aktörers uppdrag. 1 Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan? 1. Ja, mycket 2. Ja, lite 3. Nja, inte så 1 Brist på brukarperspektiv Vi arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning och för lite hänsyn tas till brukarnas behov och villkor – vi är verksamhetscentrerade, ej patientcentrerade. 1 1 Nuvarande Samarbetet mellan aktörerna brister på så insatser/arbetssätt sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning och insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning. 1 1 1 1 Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet. Punkter som ska hanteras inom respektive organisation. x x x x x x x x x x x x Ekonomistyrningen, det är ekonomin som styr och inte behoven. Budgeten är kortsiktig, endast ett år. Resursfördelning är fel, det finns t.ex. för få kuratorer. Ersättningsmodellernas konstruktion. Styrningen av verksamheten baseras inte på forskning och utgår inte från individens behov. Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) vilket gör att man ej får tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, dåligt förebyggande arbete. Brist på personal. Insatserna är dyra. Saknas insatser för de som är medel- eller långt ifrån arbetsmarknaden Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Bristande kompetens hos personal (bland annat när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar, bemötande, anhörigstöd och kompenserande insatser) Dålig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. 92 Bilaga 7 – Förslag på åtgärder Ú¤¤¡ Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo Åtgärdens namn: Kunskapsbrist hos aktörerna och medborgarna Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x x x x x x Okunskap om vad som finns att erbjuda patienten/klienten inom de olika organisationerna och svårt för patienten/klienten att själv söka information. Vem gör vad? Hur hittar jag rätt? Vem får ta del av min verksamhets information, sekretessproblem? Fragmentariska verksamheter. Möjligt och intressant och den kan kopplas ihop med åtgärd ”Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna” Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x x x x Utveckla Samverkanstorget eller en helt ny plattform för att alla lätt ska hitta information om vad som kan erbjudas hos de olika huvudmännen Den bör innehålla information om sjukvårdens och kommunens insatser, aktiviteter och föreningar Utveckla ett webbstöd med sökfunktion kanske med två ingångar personal eller brukare? Kanske kan det vara en App? Kan vi söka pengar för att bygga upp en sådan sida? New Yorks hemsida Thrive NYC, studiebesök på gång! Där kan man söka ”jag mår dåligt Göteborg” och får sedan hänvisningar. Hemsidan är enkel alla ord som används är lättstavade och självklara. Ett bra förslag som vi bör gå visdare. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x x x x x x Kommunikatören på samverkanstorget? ”Någon” ansvarig inom varje huvudman som ser till att informationen blir uppdaterad. Lots – social resursförvaltning Social resursförvaltning Per Anders inbjudes av Tina Hälsoteket med tanke på livsstilsfrågor Ingegärd och Kaj tar första bollen 93 När? När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x x Fortsättning 26/1 Till Nosam Psykiatri (Ingegärd och Kaj) Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x Kräver stora insatser och bör diskuteras i ett större perspektiv 94 Ú¤¤¡ Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo Åtgärdens namn: Stärka SIP och hur aktörerna arbetar Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x x x Skapa struktur i samverkan för den enskildes bästa med den enskilde som en i teamet Hur når informationen fram till den enskilda om att SIP finns? Hur når informationen fram till alla anställda om SIP? Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x x x x Föra samtal på Nosam om SIP Implementera och utbilda i vård och stödsamordning som i många fall leder till SIP ESF-projekt startar inom AFH, Västra Gbg och M/L där en person ska driva ett projekt som har syftet att implementera SIP som metod. Förankringsarbete med VG Regionen, både offentlig och privat. Projektstart 1 feb. Utbilda anställda om hur man leder en SIP. Många upplever det svårt att leda en ett SIPmöte. Webbutbildning finns på samverkanstorget och tar 30 min. NSPH har också utbildningar i samtal och bemötande. Finns SIP med på checklistan? Har patient/klient fått info om SIP? Informera på Göteborg Stads hemsida, reportage i stadsdelstidningarna. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x Projektledare för ESF- projektet, Ingegärd och Kaj på Nosam När? När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x Projektstart 1 februari, påbörjas i Nosam psykiatri i mars 2017. Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x x Chefers ledning och efterfrågan. Engagerade och kunniga medarbetare med tid. 95 Ú¤¤¡ Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo Åtgärdens namn: Ökad brukarmedverkan Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x x x Vi arbetar inte tillräcklig stor utsträckning med delaktighet och medbestämmande. Vi är verksamhetscentrerade istället för patient/klientcentrerade. Den enskilde får bära sin historia själv. Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x x Vi ska bjuda in brukarrepresentanter till Nosam psykiatri vid något tillfälle eller NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa. Syftet skulle vara att förankra planering och få feedback för ökat förtroende. Andra åtgärder vi diskuterade var att göra ”interna SIPar”. Skapa brukarråd inför specifika aktiviteter . Fler brukarrevisioner. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x x x x När? Kaj och Ingegärd Nosam psykiatri NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa Alla verksamheter När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x Nosam 9 mars Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x x x x Att brukare tillfrågas – forum för det Medarbetares engagemang Chefers ledning och efterfrågan Ibland svårt att veta hur vi ska kunna ta reda på när den enskilde är nöjd. 96 Ú¤¤¡ Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo Åtgärdens namn: Ökad nyttjande av relevanta webbutbildningar Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x Det är svårt att hinna gå på utbildningar. Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x Webbutbildningar ska nyttjas mer och för det behöver vi kartlägga utbudet på webbutbildningar inom psykiatriområdet. Processledaren för Temagrupp Psykiatri är ombedd att titta på frågan. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x x Processledaren för Temagrupp psykiatri Chefer inom verksamheterna När? När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x Mejla före jul. Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x x Tillräcklig bemanning och organisation för att genomföra webbutbildningar, får jag göra dem hemma mot att jag visar upp resultat av genomgången utbildning etc. Lista på vad man ska ha gått igenom under första halvåret tex. Chef som följer upp. 97 Ú¤¤¡ Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo Åtgärdens namn: Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x x Brist på kontinuitet leder till bristande förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor) Personal slutar, byter jobb och hinner därför inte få tillräcklig kunskap om vilka insatser som finns att tillgå. Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x Checklista med fråga till klient: Har du kontakt med någon annan enhet? Kan jag hämta din information därifrån? Arbeta utifrån samtycke. Viktigt med bra introduktionsprogram. Att börja med nu: Skriv noga i Treserva/Medicinsk journal om vilka kontakter klienten har. Ta fram en checklista. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x Alla instanser ska kommunicera med patienten/klienten När? När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x 1/1 – 17 – 31/3 17 Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x x x x Chefers engagemang och personligt ansvar hos alla medarbetare Brukarmedverkan Ansvarsfördelning Metoder 98 Ú¤¤¡ Stadsdel: Majorna – Linné Åtgärdens namn: Förstärka verksamhet i samverkan (liknande familjecentrerat arbetssätt) Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! x x x x x Det finns ett behov av mer förebyggande och tidiga insatser. Det finns brister i samverkan. Överenskommelser mellan kommun och sjukvård är inte kända i någon av organisationerna. Många lider av lättare psykisk ohälsa. Det finns grupper med långvarigt försörjningsstöd som skulle kunna komma i arbete. Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x x Utvecklingsprojekt Utveckla verksamhet i samverkan för två olika målgrupper: klienter inom socialtjänsten med flera olika behov ofta kopplat till försörjningsstöd och invånare med lätta psykiska problem som behöver någon form av samtal, socialt nätverk mm, ofta patienter på vårdcentralen. Gemensam utbildning – teamträning över organisatoriska gränser Fokusgrupp med målgrupp för att få en bild av behov. Sker i samverkan med Psykologiska Institutionen. Metod? x x x x x x Tillgänglighet Genomföra avancerad triagering för att kartlägga patientens behov av vårdnivå gällande psykisk ohälsa och se till att ordinarie resurser används när det är tillämpligt (hänvisning/remiss) Kortare behandlingsinsatser individuellt/familj/grupp, dvs upp till ca 15 gånger. Arbeta uppsökande i hemmet, både akut och med behandling. Familj- och nätverksorienterat arbete. Ca 8-9 personal Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x x Varje part bidrar med sina resurser och professioner, samordningsförbundet är viktig aktör för samverkan (inspiration från familjecentraler, samverkansprojekt tex Columbus etc). Samarbete krävs med enhet som har uppdrag inom arbete/sysselsättning på Social Resursförvaltning 99 x Lyft till regionens politiker När? När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet! x Fokusgrupp genomförs våren 2017 Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. x Samverkan mellan enheter med likande uppdrag inom IFO- FH, försörjningsstöd, gröna gruppen, öppenvårdsmottagning och boendestöd. 100 Ú¤¤¡ Stadsdel: Majorna – Linné Åtgärdens namn: SIP som verktyg för samverkan Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen! Det är idag svårt att få tag på läkare och/eller psykiater som kan skriva intyg som är korrekta och tillräckliga för att Försäkringskassan ska kunna bedöma personens aktivitetsersättning. Aktörerna saknar också tillräckligt med kunskap om varandras befintliga insatser. Alla samverkanspartner behöver arbeta med mer SIP som ett naturligt inslag i arbetet för att lösa dessa problem. Vad? Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna! x x x x x x Information och motivation kring SIP, de överenskommelser som finns och som verktyg. Förslag att organisera gemensamma informationsträffar 2-4 gånger per år om SIP med samordningsförbundet som plattform, där parterna står för innehåll och deltagare. Lyft till temagruppen för förankring hos varje part. Målet är att medarbetare från alla vårdcentraler, rehabenheter, enheter inom psykiatrin samt SDF deltar på dessa informationstillfällen. Förslag att NOSAM skapar forum för att öka kännedom om varandras verksamheter – information 10 min varje halvtimme under två halvdagar varje termin. Lyftas in i kommunens introduktion av socialsekreterare (ingår det)? Dokumentation/uppföljning – SIP behöver lyftas in i kommunens sociala dokumentationssystem Treserva. I väntan på det – gör manuell uppföljning. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en processkartläggning av befintliga vårdkedjor lätt psykisk ohälsa och svår psykisk ohälsa. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en genomgång av befintliga överenskommelser mellan hälso- och sjukvård och SDF. Vem? Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer! x Nosam temagrupp psykiatri Framgångsfaktorer? Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv. 101 Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo Befolkningens psykiska hälsa x ¡¤ͳͺȂͶ¤¡ ͳǡ¡ ¤ ÚǤ¡¡¡ǡ ¡¡Ǥ x ͳͷ ʹͲͳͷ¤ ¤ ¡¤ȋǤǤǦȌǤ¡ ÚǤInom¡¤ dzÚdz dzÚdzǤ¡ ¡¡Ǥ x ¡¡ʹͲͳͷǡ¤ ¡ÚȀȀǤ¡ ¡¡¤¡ Úǡ ¡¡Ǥ Sårbarhet x ¡͵Ͳ Ǥ¡ ¤Ú¤ǡͷȂ Ú Ȁ ¤Ǥ¡ ¤ͳʹǦ¤Ǥ¡ ¡¡Ǥ¡¤¡ ¡Ú ÚǤ x Ú ¤Ú¡ÚǤ ¡ ¤Ú ¡¡Ǥ x Ú¡ÚǤInomÚ ÚÚÚ¡ǣ¤dzÚdzǡ ¡dzÚdzǡ dzdzǤ Riskbruk och missbruk x ¡¤ͳͺȂͶ¤ÚǤ ʹ¡ ¤¡¤¤ǡͶ ͳʹ¤ǤǦ ¡ Úǡ¡¡ ͳ¡ÚHälsa ʹ¡ÚHälsa på lika villkorǤ på lika villkorǤ 102 ǤInom¡ dzÚdz¡¤ÚǤǤ¤Ǥ x Ǧ ¡¡¡ǡ¤ Ú¤¡Ǥ x ¤¤ʹ¡Ú Ú¡Ȁ¤ ȋÚ¡ ÚȌ ¡¡ berusadeǤÚ¡ ¡¡ ÚǤ ¡ÚÚ¡ Ǥ x Y¡Ú¡ ÚÚ Ǥ¤ ¤¤¡ ÚÚ Ȁ¡Ǥ LSS- och SoL-ärenden x ͳʹͲͳʹͷͲǡͳͺȂͶ¤ǡ¤Ú ¡Ǧ Ȁ¡Ǥǡʹ¤ͳͲͲͲȂ ¡Úǡͷ¤ͳͲͲͲ ÚǤ x ¡ÚÚ¡ǡ ¡ÚͶͷ¤Ǥ¡ ÚÚÚǤ x ¡Ú ÚǦ ¡ǡ¡ÚǦ¡Ǥ Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) x ʹͲͳminst͵¤ȋͳ¤ ¡Ȍ ¡ǡ ¤¤Ú¡ǤǤǦǤ ͳͺͳͲͲͲ¤Ǥ¡ ¡ǡ Ú Ǥ¡¡Ú¡¡Ú ÚȋͳͻͳͲͲͲ¤ȌǤ x ¡¤͵ͷȂͷͶ¤ÚǤ x ¡¡¡¤ ¡ ʹ¤Ǥ¡¡¡Úǡ¡¡ ÚǤ x ¡¡ ¤Ǥ 103 Omfattning av ekonomiskt bistånd x Ͷ ¤¤ʹͲͳͷ ¤Ȃ¤¤ ȋÚ ¤ȌǤʹͲͳͳǤ x ǡͳͺȂʹͶ¤ǡ¡¤ Ǥ x ¤¤¡¡¡ʹͲͳͷ ¤¤ǡͳͲȂͳʹ¤Ȃ ʹͲͳͳǤ¡¤ʹ¤ ¤Ǥ x ¤ÚÚ¡ Úǡ¡ͶͲ ¤Ǥ¡ Ȁ¡¡Ú¡ǡ ÚʹͲͳͳǤ dz ¡dzǡÚÚ¤ȋ Ú¤Ȍǡ¡ÚͳͶ Ǥ Göteborgs Stads psykiatriinventering x Ú¤ʹͲͳǡ ¤ Ȁ¡ ¡ǤǦÚǦ ÚÚ ͶͻÚ¤Ǥ ͵ ͳͶͳͲͲͲ¤¤Ǥ¡ ¡¡ǡ¡¡¡ͶͷȂͶ¤ǡ¡ÚǤ Ǥ x ͵Ͳ ¡ÚǤͳ ¤dzdzǤ Ǥ x ¡¡¡ǡ¤ ͳʹ¤Ǥ¡¡¡ÚÚǦ Ȁ¡ ͶͲ ÚÚÚǤ x ¤ͳ¤Ú¡ ¤dz¤dz¤dzÚdzǡdz¤dzǢ dz¡dzǡdzdzdzdzǤ ¤¤¡¡Ǥ x ¡¡Ǥͳͻ ¡ǡͳ ¡Ǥ"¡ ¤¡¡Ǥ ͵¡¡ͳͺȂͶ¤ǡ¡¡Ǥ 104 x Ú¡ Ú¡¡ ǤȀÚ¡¡ ͶͲ Ǥ¡ǡ¡ǡ¡Ú ¡Ǥ x ¡¡ ¡ Ǥ¡Ú ¡Ú¤Ǥ x Ú¡ ȋȌǡ¡ ǤÚ¤ ¡¡Ǥ ¡Ǥ 105 Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné Befolkningens psykiska hälsa x ¡¤ͳͺȂͶ¤¡ ͳǡ¡ ¤ ÚǤ¡¡¡ǡ ¡¡Ǥ x ¡ͳ ʹͲͳͷ¤ ¤ ¡¤ȋǤǤǦȌǤ¡Ú Ú¤ͳͷ ǤInom¡ ¤dzdz dzdzǤ¡ ¡¡ǡ ¡¡Ǥ x ¡¡ʹͲͳͷǡ¤ ¡ÚȀȀǤ¡ ¡¡¡ Úǡ ¡¡Ǥ Sårbarhet x ¤ ¤¡ ÚȂ¤¡¤ ǡ ¤Ú¤Ǥ x Ú ¤Ú¡ ÚǤ¡Ú ¤¡¡ ¡¡Ǥ x ¡Ú¡¡Ȃ Ú¡ ¡Ǥ x ¤¤ ÚÚ¤¤¡Ȃ ¡¡¡Ͳʹ ÚͳʹͲʹǤ ¤¤¤Ǥ Riskbruk och missbruk x ¡¡¤ͳͺȂͶ¤ÚǤ ʹͶͲ ¡¤¤ǡͳͲ ͳʹ¤Ǥ¡¡¡ ¡¡ Úǡ¤ ͳ¡ÚHälsa ʹ¡ÚHälsa på lika villkorǤ på lika villkorǤ 106 ¡¡¡ǤInom¡ ¡¤ dzdzǤ x Ǧ ¡¡¡ǡ¤ Ú¤¡ǤǦ ¡¤ ¡ǡ ¤Ǥ x ¤¤ʹÚ¡ ¡ ÚÚ¡ Ú¡ Ú¡ȋȌ ¡ ¡ Ǥ x Y¡Ú¡ ÚÚ Ǥ¤ ¤¤¡ ÚÚ Ȁ¡Ǥ LSS- och SoL-ärenden x ͳʹͲͳ ͵ʹͷǡͳͺȂͶ¤ǡ¤Ú ¡Ǧ Ȁ¡Ǥǡʹ¤ͳͲͲͲȂ ¡Úǡͷ¤ͳͲͲͲ ÚǤ x ¡ÚÚ¡ǡ ¡ÚͶͷ¤Ǥ¡ ÚÚÚǤ¡Ú ÚÚ Ǧ¡ǡǦ¡¡Ǥ Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) x ʹͲͳminstͺͷ¤ȋͳ¤ ¡Ȍ ¡ǡ ¤¤Ú¡ǤǤǦǤ ͳͻͳͲͲͲ¤Ǥ¡ ¡ǡ Ú Ǥ¡¡Ú¡¡Ú ÚȋͳͻͳͲͲͲ¤ȌǤ x ¡¤͵ͷȂͷͶ¤ÚǤ x ¡¡¡¤ ¡ ʹ¤Ǥ¡ÚǤ x ¡¡ ¤Ǥ 107 Omfattning av ekonomiskt bistånd x ͵ ¤¤ʹͲͳͷ ¤Ȃ¤¤ ȋÚ ¤ȌǤʹͲͳͳǤ x ǡͳͺȂʹͶ¤ǡ¡¤ͷ Ǥ x ¤¤¡¡¡ʹͲͳͷ ¤¤ǡͳͲȂͳʹ¤ȋͶͶ ȌȂ ʹͲͳͳǤ¡¡¤ʹ ¤¤ȋʹͺ ȌǤ x ¤ÚÚ¡ Úǡ¡¤Ǥ¡¡ dz ¡dz¡Ú¡ǡÚ Ú¤ȋÚ¤ȌǤ¡ ÚʹͲͳͳǤ¡Ȁ¡¡Ú ¤Ǥ Göteborgs Stads psykiatriinventering x Ú¤ʹͲͳǡ ¤ Ȁ¡ ¡ǤǦ± Ú ͵Ú¤Ǥ ͵ ͳͶͳͲͲͲ¤¤Ǥ¡ ¡¡ǡ¡¡¡ͶͷȂͶ¤ǡ¡ÚǤ Ǥ x ¡¡ÚǤͳ ¤dzdzǤ Ǥ x ¡¡¡ǡ ¤ͳʹ¤Ǥ¡¡¡ÚÚǦ Ȁ¡ ͶͲ ÚÚÚǤ x ¤ͳ¤Ú¡ ¤dz¤dz¤dzÚdzǡdz¤dzǢ dz¡dzǡdzdzdzdzǤ ¤¤¡¡Ǥ ͵¡¡ͳͺȂͶ¤ǡ¡¡Ǥ 108 x ͶͲ ¡ǤͳͶ ¡ǡͺ ¡Ǥ"¡ ¤¡¡Ǥ x Ú¡ Ú ¡ ǤȀÚ¡¡ ͶͲ Ǥ¡ǡ¡ǡ¡Ú ¡Ǥ x ¡¡ ¡ Ǥ¡Ú ¡Ú¤Ǥ x Ú¡ ȋȌǡ¡ ǤÚ¤ ¡¡Ǥ ¡Ǥ 109