hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna

Psykisk (o)hälsa
i Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-Linné
i Göteborgs Stad
En problemanalys och förslag på åtgärder
Cornelia Björk
Åsa Nilsson
Mars 2017
Innehåll
Inledning ……………………………………………………………………………………………………………… 3
Uppdraget .………………………………………………………………………………………………………... 3
Resultat ……………………………………………………………………………………………………………….. 3
Beskrivning av processen ………………………………………………………………………………….. 3
Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna ………………………………………. 4
Vad är det för problem vi ska lösa? …………………………………………………………………….. 5
Förslag på åtgärder …………………………………………………………………………………………… 7
Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp .................................................... 9
Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning.......................................................................................................... 10
Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa .................................................................................. 12
Bilaga 4 – Orsaksförklaringar ............................................................................................................... 85
Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo.................................................. 89
Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné ...................................................................... 91
Bilaga 7 – Förslag på åtgärder .............................................................................................................. 93
Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo ..................102
Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné ………………………… 106
Inledning
†‡ƒ”ƒ’’‘”–’”‡•‡–‡”ƒ•‡––ƒ”„‡–‡•‘„‡†”‹˜‹–•‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘‘…Š
ƒŒ‘”ƒǦ‹±—†‡”ŠÚ•–‡‘…Š˜‹–‡”ʹͲͳ͸ȂʹͲͳ͹Ǥ”„‡–‡–Šƒ”„‡”Ú”–’•›‹•Š¡Ž•ƒ
‘…Š‘Š¡Ž•ƒ„Žƒ†˜—šƒ‹†‹˜‹†‡”„‘‡†‡‹•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ‘…Š†‡‘ˆˆ‡–Ž‹‰ƒƒ–Ú”‡”ƒ•
ˆÚ”¤‰ƒƒ––Ú–ƒ‹˜¤ƒ”ƒ•„‡Š‘˜Ǥ
ƒ”„‡–•‰”—’’‡†Ž‘ƒŽ–˜‡”•ƒƒ’‡”•‘‡”ˆ”¤„¤†‡‘—‡‘…Š¡•–”ƒ
ږƒŽƒ†•”‡‰‹‘‡Šƒ”•ƒ––••ƒƒȋ„‹Žƒ‰ƒͳȌǤ
”—’’‡Šƒ”ƒƒŽ›•‡”ƒ–’”‘„Ž‡‡‡†
†‡’•›‹•ƒ‘Š¡Ž•ƒ‘…Š•ƒ’ƒ–ˆÚ”•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†‡”ˆÚ”ƒ––Ú–ƒ†‡—–ƒ‹‰ƒ”ƒ
•‡––Ǥ
‡†ƒ„‡•”‹˜•ƒ”„‡–‡–•”ƒƒ”‘…Š”‡•—Ž–ƒ–‡–ƒ˜ƒ”„‡–•‰”—’’‡•ƒ”„‡–‡Ǥ
Uppdraget
‘‹¡•–Ȁ
ͳˆ‹…‹ƒ’”‹ŽʹͲͳ͸‹—’’†”ƒ‰ƒ–––‹ŽŽŠƒ†Š¤ŽŽƒ‡––˜ƒŽ‹ˆ‹…‡”ƒ–’”‘…‡••Ǧ‘…Š
ƒƒŽ›••–Ú†–‹ŽŽ–˜¤ƒ˜
ږ‡„‘”‰••–ƒ†•†‡Žƒ”ǡ•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘‘…ŠƒŒ‘”ƒǦ‹±Ǥ
’’†”ƒ‰‡–˜ƒ”ƒ––•–Ú––ƒ¡”‘”¤†‡••ƒ˜‡”ƒȋȌ‘…Š•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ‹ƒ––‰Ú”ƒ‡
•‡–‘”•Ú˜‡”•”‹†ƒ†‡ƒƒŽ›••‘•—ŽŽ‡›ƒ—–‹‡Šƒ†Ž‹‰•’ŽƒǤ‘”‡–„‡•–‘†
—’’†”ƒ‰‡–‹ƒ––•¡––ƒ•ƒƒ‡ƒ”„‡–•‰”—’’•‘•—ŽŽ‡–”¡ˆˆƒ•˜‹†•‡š–‹ŽŽˆ¡ŽŽ‡‘…Š
„‹•–¤†‡‹ƒ”„‡–‡–‡†ƒ–––ƒˆ”ƒ‡––—•ƒ’•Ǧ‘…Š„‡•Ž—–•—†‡”Žƒ‰‹ˆÚ”‡––
ˆÚ”¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡Ǥ‡•–¡ŽŽƒ”‡ƒ˜—’’†”ƒ‰‡–˜ƒ”•‡–‘”•…Š‡ˆ‡”ƒ‹‘‹†‹˜‹†Ǧ‘…Š
ˆƒ‹ŽŒ‡‘•‘”‰•ƒ–ˆ—–‹‘•Š‹†‡”‹†‡–˜¤•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒƒ”‹ƒ‡‘”•Ž—†Ȁƒ
‘ŽŽ—†”‡•’‡–‹˜‡‡ƒ‘ŽŽ—†•ƒ–ŽŽƒƒ”Ž•Šƒ”‡ˆ”¤•–ƒ†•Ž‡†‹‰•‘–‘”‡–‹
ږ‡„‘”‰•–ƒ†Ǥ„‹Žƒ‰ƒʹ’”‡•‡–‡”ƒ•—’’†”ƒ‰•„‡•”‹˜‹‰‡‹•‹Š‡ŽŠ‡–Ǥ
Resultat
Beskrivningavprocessen
”„‡–•‰”—’’‡Šƒ”–”¡ˆˆƒ–•˜‹†•‡š–‹ŽŽˆ¡ŽŽ‡Ǥ‹†–‹ŽŽˆ¡ŽŽ‡–˜¤‘…Š•‡š„ŒÚ†•ƒ†”ƒƒ–Ú”‡”
‹ˆÚ”ƒ––†‡Ž–ƒ‹‘…Š”‡ˆŽ‡–‡”ƒÚ˜‡”ƒ”„‡–‡–Ǥڔ—–‘†‡••ƒ•‡š–”¡ˆˆƒ”Šƒ”
ƒ”„‡–•‰”—’’‡•‡†Ž‡ƒ”ƒ”„‡–ƒ–‡ŽŽƒ–”¡ˆˆƒ”ƒǤŽƒ†ƒƒ–„‹Ž†ƒ†‡•‡
ƒƒŽ›•‰”—’’•‘–‘‰ˆ”ƒŽ‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹•‘—†‡”Žƒ‰ˆÚ”ƒ”„‡–•‰”—’’‡•†‹•—••‹‘‡”Ǥ
ƒŽ›•‰”—’’‡ˆÚ”•–¡”–‡•‡†‡”‡•—”•ˆ”¤‘…‡”‘–‘”‡–‹¡•–”ƒ
ͳ‘‹¡•–˜‹†
ږ‡„‘”‰•”‡‰‹‘‡•‘—ƒŽˆÚ”„—†ȋ
Ȍ¡”‡”‡•—”•ˆÚ”›”‡•˜‡”•ƒƒ‘…Š
„‡•Ž—–•ˆƒ––ƒ”‡‹†‡ͳ͵‡†Ž‡•‘—‡”ƒ‘…Š•›ˆ–ƒ”–‹ŽŽƒ––‹Ú–‡‡ŽŽƒˆ‘”•‹‰‘…Š’”ƒ–‹•–¡”ƒ
—•ƒ’•—–˜‡…Ž‹‰‡‹‘˜¡Žˆ¡”†•‘”¤†‡–Ǥ–Ú†‡–ƒ‡š‡’‡Ž˜‹•Šƒ†Žƒ‘•–—†‹‡ƒ–‡”‹ƒŽ‘…Š
•–—†‹‡…‹”Žƒ”ǡ—•ƒ’••ƒƒ•–¡ŽŽ‹‰ƒ”ǡˆÚŽŒ‡ˆ‘”•‹‰ǡ‡‰‡—–˜¡”†‡”‹‰‘…Š‹’Ž‡‡–‡”‹‰••–Ú†Ǥ
3
ږƒŽƒ†•”‡‰‹‘‡Ǥ‹†–”¡ˆˆƒ”ƒŠƒ”¡˜‡‘Ž‹ƒ–‡‘”‡–‹•ƒ’‡”•’‡–‹˜–‹ŽŽˆÚ”–•ˆÚ”ƒ––
•–Ú––ƒƒ”„‡–•‰”—’’‡•ƒƒŽ›•‡”ǡ‡š‡’‡Ž˜‹•‹’Ž‡‡–‡”‹‰‘…Š•ƒ˜‡”ƒǤ‡Š¤ŽŽ‡–‹
–”¡ˆˆƒ”ƒ”‡†‘˜‹•ƒ•‹–ƒ„‡ŽŽͳǤ
Tabell 1 Träffarnas innehåll
Tillfälle
ͳ
ʹ
͵
Ͷ
ͷ
͸
Innehåll
x
’’•–ƒ”–
x
¤„Ú”Œƒ†’”‘„Ž‡ƒƒŽ›•‡†‰”—†‹Ž‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹Ǥ
x
”‡•‡–ƒ–‹‘ƒ˜Ž‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹Ǥ
x
”‘„Ž‡‹˜‡–‡”‹‰‡†‡š–‡”ƒƒ–Ú”‡”Ǥ‹Ž‡–
’”‘„Ž‡•ƒˆÚ”¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡–„‡Ú–ƒ‘…ŠŠ—”ƒ
˜‹ˆÚ”•–¤†‡––ƒ’”‘„Ž‡ǫ
x
‡ƒ”„‡–‹‰ƒ˜’”‘„Ž‡‹˜‡–‡”‹‰‡‘…Š
’”‹‘”‹–‡”‹‰„Žƒ†‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”Ǥ
x
ڔ‡Ž¡•‹‰‘‹’Ž‡‡–‡”‹‰Ǥ
x
‘’Ž‡––‡”‹‰ƒ˜Ž‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹Ǥ
x
”‹‘”‹–‡”‹‰„Žƒ†‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”‘…Šˆ‘”—Ž‡”‹‰
ƒ˜ˆÚ”•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†‡”ˆÚ”ƒ––Ú–ƒ’”‘„Ž‡‡Ǥ
x
ڔ‡Ž¡•‹‰‘•ƒ˜‡”ƒǤ
x
‘’Ž‡––‡”‹‰ƒ˜Ž‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹Ǥ
x
‘”—Ž‡”‹‰ƒ˜ˆÚ”•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†‡”ˆÚ”ƒ––Ú–ƒ
’”‘„Ž‡‡Ǥ
x
ڔ‡Ž¡•‹‰‘—–˜¡”†‡”‹‰Ǥ
x
‘’Ž‡––‡”‹‰ƒ˜Ž‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹Ǥ
x
”‡•‡–ƒ–‹‘ƒ˜¤–‰¡”†•ˆÚ”•Žƒ‰ˆÚ”‡š–‡”ƒƒ–Ú”‡”Ǥ
x
‹ŽŽˆ¡ŽŽ‡ˆÚ”†‹ƒŽ‘‰‘ˆÚ”‡•Žƒ‰ƒ¤–‰¡”†‡”Ǥƒ†¡”
¡•–ƒ•–‡‰ǫ
Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna
‹ŽŽ•–Ú†ˆÚ”ƒ”„‡–•‰”—’’‡•ƒ”„‡–‡Šƒ”‡•¡”•‹Ž†ƒƒŽ›•‰”—’’Ȃ‡†”‡’”‡•‡–ƒ–‡”
ˆ”¤•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘ǡƒŒ‘”ƒǦ‹±ǡ¡•–”ƒ
ږƒŽƒ†•”‡‰‹‘‡‘…Š‘‹
¡•–Ȁ
Ȃ–ƒ‰‹–ˆ”ƒŽ‘ƒŽ•–ƒ–‹•–‹‹ˆÚ”ƒ”„‡–•‰”—’’‡•Ú–‡Ǥ––ˆÚ”•–ƒ—†‡”Žƒ‰
’”‡•‡–‡”ƒ†‡•˜‹†—’’•–ƒ”–•Ú–‡–‹•‡’–‡„‡”‘…Š—†‡”Žƒ‰‡–Šƒ”†¡”‡ˆ–‡”
‘’Ž‡––‡”ƒ–•ŽÚ’ƒ†‡—–‹ˆ”¤†‹•—••‹‘‡”‹‘„¤†‡ƒ”„‡–•Ǧ‘…ŠƒƒŽ›•‰”—’’‡Ǥ
4
–ƒ–‹•–‹ƒ–‡”‹ƒŽ‡–Šƒ”ǡ•¤Ž¤‰–†‡–˜ƒ”‹–ÚŒŽ‹‰–ǡˆ‘—•‡”ƒ–’¤¤Ž‰”—’’‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”Ǥ
–Ú˜‡”•–ƒ–‹•–‹‘„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘…Š‡”ƒ˜‰”¡•ƒ†‡¤Ž‰”—’’‡”‹‡Š¤ŽŽ‡”
”‡†‘˜‹•‹‰‡¡˜‡•–ƒ–‹•–‹”Ú”ƒ†‡‘”‰ƒ‹•ƒ–‘”‹•ƒˆÚ”—–•¡––‹‰ƒ”‘…Š‹•ƒ–•‡”Ǥ
–ƒ–‹•–‹—†‡”Žƒ‰‡–‘ˆƒ––ƒ”‹•‹•Ž—–˜‡”•‹‘•Œ—†‡Žƒ”ǡ„ƒ•‡”ƒ†‡’¤ˆŽ‡”ƒ‘Ž‹ƒ–›’‡”ƒ˜
†ƒ–ƒ¡ŽŽ‘”ǡ„¤†‡‡¡–Ǧ‘…Š”‡‰‹•–‡”†ƒ–ƒǡ•‘–ƒ‰‹–•ˆ”ƒ‘…ŠȀ‡ŽŽ‡”‡”Š¤ŽŽ‹–•ˆ”¤‘Ž‹ƒ
ƒ–Ú”‡”ǤƒŽ›•‰”—’’‡ƒ•˜ƒ”ƒ”ˆÚ”„‡ƒ”„‡–‹‰‘…Š’”‡•‡–ƒ–‹‘ƒ˜•–ƒ–‹•–‹‡Ǥ
ͳƒ
‡†•ƒ––’•›‹•–˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡‘…Š•Œ¡Ž˜‘”†•–ƒƒ”
VGR:s enkät Hälsa på lika villkor
ͳ„
Ǧ†‹ƒ‰‘•Ȃ’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–Ȁ’•›‹•‘Š¡Ž•ƒ
Vårddatabasen VEGA
ͳ…
˜¡†‹‰ƒ˜’•›‘ˆƒ”ƒƒ
Läkemedelsregistret Västra Götaland
ͳ†
‹•ƒ„‡ŽŽ‹˜••–‹Ž‘…ŠŽ‹˜••‹–—ƒ–‹‘ǣƒ˜¡†‹‰ƒ˜ƒŽ‘Š‘Ž‘…Š†”‘‰‡”ǡ•‘…‹ƒŽ
‹•‘Ž‡”‹‰ǡ„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–ǡ•–”‡••ǡ‡‘‘‹•ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”
VGR:s enkät Hälsa på lika villkor •ƒ–Skolelevers drogvanor
ʹ
‘Ǧ‘…ŠǦ¡”‡†‡‡†„ƒ‰”—†‹’•›‹ƒ–”‹•ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”
Treserva
͵
–ƒŽ‡–’¤‰¤‡†‡•Œ—ˆƒŽŽ’‰ƒǤ’•›‹ƒ–”‹•†‹ƒ‰‘•
Försäkringskassan
Ͷ
ڔ•Ú”Œ‹‰••–Ú†‡–•‘ˆƒ––‹‰‘…Š‘”•ƒ‡”
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser
ͷ
•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡•„”—ƒ”—’’‰‹ˆ–‡”ȋƒ˜‰”¡•ƒ––‹ŽŽͳͺȂ͸Ͷ¤”Ȍ
Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad
͸Ȃ͹ ‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡••ƒ‘”†‹‰ǡ‘”‰ƒ‹•ƒ–‘”‹•ƒˆÚ”—–•¡––‹‰ƒ”‘…Š„‡ˆ‹–Ž‹‰ƒ‹•ƒ–•‡”
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät
•ƒƒˆƒ––ƒ†‡„‡•”‹˜‹‰ƒ˜•–ƒ–‹•–‹—†‡”Žƒ‰‡–Šƒ”–ƒ‰‹–•ˆ”ƒ‹•›ˆ–‡ƒ––ˆ—‰‡”ƒ
•‘•–Ú†ƒ–‡”‹ƒŽ‹•ƒ„ƒ†‡†’”‡•‡–ƒ–‹‘‡”ƒ˜ƒ–‡”‹ƒŽ‡–•‘Ž‹ƒ†‡Žƒ”ȋ•‡„‹Žƒ‰ƒ͵ȌǤ
¡”—–Ú˜‡”Šƒ”ˆÚ”˜ƒ”†‡”ƒ•–ƒ†•†‡Ž–ƒ‰‹–•ˆ”ƒ‡•ƒƒˆƒ––ƒ†‡„‡•”‹˜‹‰ƒ˜†‡
’•›‹•ƒ‘Š¡Ž•ƒ—–‹ˆ”¤†‡–•ƒŽƒ†‡•–ƒ–‹•–‹—†‡”Žƒ‰‡–ȋ•‡„‹Žƒ‰ƒͺƒ‘…Šͺ„ȌǤ
Vad är det för problem vi ska lösa?
‹††‡ƒ†”ƒƒ”„‡–•‰”—’’•–”¡ˆˆ‡„ŒÚ†•ˆŽ‡”‘ˆˆ‡–Ž‹‰ƒƒ–Ú”‡”‹Ǥ‘–ƒŽ–‘ˆƒ––ƒ†‡
†‡ƒ–”¡ˆˆ†”›‰–ͷͲ’‡”•‘‡”Ǥڔ—–‘†‡ƒ–—‡ŽŽƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ¡”˜ƒ”ƒ†‡’‡”•‘‡”
ˆ”¤‘—‘…Š•Œ—˜¤”†‹•ƒ˜‡”ƒǡ‘…‹ƒŽ”‡•—”•ˆÚ”˜ƒŽ–‹‰
ږ‡„‘”‰•–ƒ†ǡ
ƒŠŽ‰”‡•ƒ‹˜‡”•‹–‡–••Œ—Š—•‡–•›‹ƒ–”‹ˆˆ‡–‹˜ƒ‘…Š‡”‘‡†‡Ž‹‹‡ǡ
•›‹ƒ–”‹•ƒ‘”†‹‰‡
ږ‡„‘”‰•–ƒ†ǡڔ•¡”‹‰•ƒ••ƒǡ¡”Š¡Ž•ƒ‡Šƒ„ǡ
”„‡–•ˆÚ”‡†Ž‹‰‡ǡ¤”†…‡–”ƒŽ‡¡•–‡”Ž‡†‡ǡ¡•–‘‘…Š‰‡”‡†Ǥ‹†–”¡ˆˆ‡
†‹•—–‡”ƒ†‡•‘…ŠƒƒŽ›•‡”ƒ†‡•ˆÚŽŒƒ†‡–˜¤Š—˜—†’”‘„Ž‡ǣ
5
x
•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘‘…ŠƒŒ‘”ƒǦ‹±ˆ‹•‡•–‘”’•›‹•
‘Š¡Ž•ƒ‹„‡ˆ‘Ž‹‰‡Ǥ
x
‡‘ˆˆ‡–Ž‹‰ƒƒ–Ú”‡”ƒŽƒ”ƒ”‹–‡ƒŽŽ–‹†ƒ˜ƒ––Ú–ƒ†‡–•ƒŽƒ†‡„‡Š‘˜‡–ƒ˜˜¤”†
‘…Š•–Ú†•‘’‡”•‘‡”‡†’•›‹•‘Š¡Ž•ƒŠƒ”Ǥ
‡‹„Œ—†ƒ‰¡•–‡”ƒ•—’’‰‹ˆ–˜ƒ”ƒ–––‹ŽŽ•ƒƒ•‡†ƒ”„‡–•‰”—’’‡„‡•”‹˜ƒŠ—”†‡
•¤‰’¤‘”•ƒ‡”ƒ„ƒ‘’”‘„Ž‡‡Ǥƒ”ˆÚ”¡”†‡’•›‹•ƒ‘Š¡Ž•ƒ•–‘”‹•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ
‘…Š˜ƒ”ˆÚ”Žƒ”ƒ”‹–‡†‡‘ˆˆ‡–Ž‹‰ƒƒ–Ú”‡”ƒƒŽŽ–‹†ƒ˜ƒ––Ú–ƒ‹˜¤ƒ”ƒ•„‡Š‘˜ǫ
‹•—••‹‘‡”ƒŽ‡††‡ˆ”ƒ–‹ŽŽ‡Ž‹•–ƒ‡†‡¡‰†‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”ǡ•‡„‹Žƒ‰ƒͶǤ
‹††‡‘ƒ†‡–˜¤–”¡ˆˆƒ”ƒƒƒŽ›•‡”ƒ†‡ƒ”„‡–•‰”—’’‡Ž‹•–ƒ’¤‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”Ǥ
ƒŽ›•‰”—’’‡„‹†”‘‰‡†ƒ––—–‹ˆ”¤•–ƒ–‹•–‹—†‡”Žƒ‰‡–’‡ƒ’¤•¡”•‹Ž–—–•ƒ––ƒ‘…Š
†¡”‡†’”‹‘”‹–‡”ƒ†‡¤Ž‰”—’’‡”Ǥ
‡‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”•‘„‡†Ú†‡•‡•–”‡Ž‡˜ƒ–ƒ˜ƒŽ†‡•—–‘…Š’”‹‘”‹–‡”ƒ†‡••‘
˜‹–‹‰ƒƒ––„‡Ú–ƒ‡†¤–‰¡”†•ˆÚ”•Žƒ‰ǤŽ‡”ƒ‘”•ƒ‡”„‡†Ú†‡••‘”‡Ž‡˜ƒ–ƒ‹
ˆÚ”Š¤ŽŽƒ†‡–‹ŽŽ’”‘„Ž‡„‡•”‹˜‹‰‡‡‹–‡”‡Ž‡˜ƒ–ƒƒ––Šƒ–‡”ƒ‹‡Ǧ
•ƒ˜‡”ƒ‘…ŠŽ›ˆ–‡•†¡”ˆÚ”„‘”–ȋ‡š‡’‡Ž˜‹•ƒ”„‡–•‹ŽŒÚˆ”¤‰‘”ȌǤ‡•—Ž–ƒ–‡–ƒ˜
’”‹‘”‹–‡”‹‰•’”‘…‡••‡’”‡•‡–‡”ƒ•‹„‹Žƒ‰ƒͷ”‡•’‡–‹˜‡͸Ǥ
‡•—Ž–ƒ–‡–ƒ˜ƒ”„‡–•‰”—’’‡•ƒƒŽ›•ƒ˜‘”•ƒ•ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”ƒ˜‹•ƒ•‹ˆ‹‰—”ͳ‡†ƒǤ
Figur 1: Illustration av problemanalysen
‹‰—”ͳ‘˜ƒƒ‰‡•‘”•ƒ‡”ƒ–‹ŽŽƒ––‹˜¤ƒ”‡‹•–ƒ†•†‡Ž‡—’’Ž‡˜‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒ
„Žƒ†ƒƒ–˜ƒ”ƒƒ––¤‰ƒŽ‹†‡”ƒ˜‡‘‘‹•ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”‘…Š•ƒƒ”‡––•‘…‹ƒŽ–
¡–˜‡”ǤƒŠ¡ŽŽ•‘”‡”•¤•‘‡‡”Ž‹„‡”ƒŽ‹•–¡ŽŽ‹‰–‹ŽŽ†”‘‰‡”‹„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘…Š
6
‡Ž¡‰”‡ƒ……‡’–ƒ•ˆÚ”ƒ––˜ƒ”ƒ•Ú”‘…Šƒ˜˜‹ƒ†‡–‹ŽŽ•ƒƒ•‡†Úƒ†‡”ƒ˜‘…Š
ˆÚ”˜¡–‹‰ƒ”ȋ‹ƒ”„‡–•Ž‹˜‡–‡š‡’‡Ž˜‹•ȌŽ›ˆ–•‘…•¤ˆ”ƒ•‘ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”Ǥ
ƒ˜ˆÚ”Žƒ”‹‰ƒ”ƒŠƒ†Žƒ”‘ƒ––†‡‘ˆˆ‡–Ž‹‰ƒƒ–Ú”‡”ƒ„”‹•–‡”¡”†‡–‘‡”–‹ŽŽ
ƒ––‰‡†‡–•–Ú†‘…Š†‡˜¤”†•‘‹†‹˜‹†‡„‡ŠÚ˜‡”Ǥ‡––ƒˆÚ”Žƒ”ƒ•ƒ˜‘’‡–‡•Ǧ‘…Š
—•ƒ’•„”‹•–”‹‰†‡–‡‰ƒ‘…Šƒ†”ƒƒ–Ú”‡”•—’’†”ƒ‰ǡ‡„”‹•–ƒ†‡‘–‹—‹–‡–‘…Š
‡––„”‹•–ƒ†‡„”—ƒ”’‡”•’‡–‹˜‹ƒ”„‡–‡–Ǥƒ˜•ƒƒ†ƒ˜”‡•—”•‡”‘…Š‡‹…‡
¡†ƒ¤Ž•‡Ž‹‰‘”‰ƒ‹•‡”‹‰‡†‘ˆÚ”¤‰ƒƒ––Œ‘„„ƒÚ˜‡”•‡–‘”•‰”¡•‡”Ž›ˆ–•‘…•¤
ˆ”ƒǤ‹†ƒ”‡•¡‰•ƒ––ƒ˜–ƒŽ‘…ŠÚ˜‡”‡•‘‡Ž•‡”•‘–‡…ƒ–•‹–‡‹–‹ŽŽ”¡…Ž‹‰
—–•–”¡…‹‰ˆÚŽŒ•‡ŽŽ‡”¡”¡†ƒǤ
"˜‡—˜ƒ”ƒ†‡ƒ”„‡–••¡––‘…Š‡–‘†‡”•¡‰•—ƒˆÚ”Žƒ”ƒ„”‹•–‡”‹˜¤”†‡‘…Š
‘•‘”‰‡Ǥ‡––ƒƒ‰‡•Šƒ†Žƒ‘ƒ––†‡–•ƒƒ•˜¤”†Ǧ‘…Š‘•‘”‰•‹•ƒ–•‡”‹•ƒ˜‡”ƒ
‹Š‡‡–ǡƒ––‹–‡ƒ˜¡†•‘…Šƒ––‹•ƒ–•‡”‹–‡ˆÚŽŒ•—’’‹–‹ŽŽ”¡…Ž‹‰—–•–”¡…‹‰
•ƒ–ƒ––‹†‹˜‹†‡”ƒ••›••‡Ž•¡––‹‰•„‡Š‘˜‹–‡’”‹‘”‹–‡”ƒ•Ǥ
Förslag på åtgärder
”„‡–•‰”—’’‡•ƒƒŽ›•ƒ˜’”‘„Ž‡‡–›ƒ†‡—–‹•Œ—¤–‰¡”†•ˆÚ”•Žƒ‰ǡ–˜¤ƒ˜•‡‡†‡
•‹–—ƒ–‹‘‡‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±‘…Šˆ‡ƒ˜•‡‡†‡•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘Ǥڔ•Žƒ‰‡
„‡•”‹˜•Ú˜‡”•‹–Ž‹‰–‡†ƒ‘…Š‡”—–ˆÚ”Ž‹‰–‹„‹Žƒ‰ƒͷǤ
Askim-Frölunda-Högsbo
x
Yƒ›––Œƒ†‡–ƒ˜”‡Ž‡˜ƒ–ƒ™‡„„—–„‹Ž†‹‰ƒ”
ڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ––ڍƒ›––Œƒ†‡–ƒ˜”‡Ž‡˜ƒ–ƒ™‡„„—–„‹Ž†‹‰ƒ”‹•›ˆ–‡ƒ––Ú–ƒ
‡––„‡Š‘˜ƒ˜Úƒ†—•ƒ’Ǥƒ”–Ž¡‰‰‹‰ƒ˜—–„—†‡–’¤™‡„„—–„‹Ž†‹‰ƒ”‹‘
’•›‹ƒ–”‹‘”¤†‡–•ƒ‰‡‘ˆÚ”ƒ•Ǥ”‘…‡••Ž‡†ƒ”‡ˆÚ”‡ƒ‰”—’’•›‹ƒ–”‹¡”‘„‡††
ƒ–––‹––ƒ’¤ˆ”¤‰ƒǤ
x
Yƒ„”—ƒ”‡†˜‡”ƒ
ڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ––Ú–ƒ’”‘„Ž‡‡‡†ƒ––ƒ–Ú”‡”ƒ‹–‡‹–‹ŽŽ”¡…Ž‹‰•–‘”
—–•–”¡…‹‰ƒ”„‡–ƒ”‡††‡Žƒ–‹‰Š‡–‘…Š‡†„‡•–¡ƒ†‡ǡƒ––˜‡”•ƒŠ‡–‡”ƒ¡”
˜‡”•ƒŠ‡–•…‡–”‡”ƒ†‡‹•–¡ŽŽ‡–ˆÚ”’ƒ–‹‡–ȀŽ‹‡–…‡–”‡”ƒ†‡‘…Šƒ––†‡‡•‹Ž†‡ˆ¤”
„¡”ƒ•‹Š‹•–‘”‹ƒ•Œ¡Ž˜Ǥڔ•Žƒ‰‡–„‡•–¤”„Žƒ†ƒƒ–‹ƒ––„Œ—†ƒ‹„”—ƒ””‡’”‡•‡–ƒ–‡”
–‹ŽŽ‘•ƒǡˆÚ”ƒ––ˆÚ”ƒ”ƒ’Žƒ‡”‹‰‘…Šˆ¤ˆ‡‡†„ƒ…ǡ•ƒ–•ƒ’ƒ„”—ƒ””¤†‹ˆÚ”
•’‡…‹ˆ‹ƒƒ–‹˜‹–‡–‡”Ǥ
x
–˜‡…Žƒ†‹‰‹–ƒŽ’Žƒ––ˆ‘”
ڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ––Ú–ƒ—’’‡‘—•ƒ’‘˜ƒ†•‘ˆ‹•ƒ––‡”„Œ—†ƒ
’ƒ–‹‡–‡ȀŽ‹‡–‡‹‘†‡‘Ž‹ƒ‘”‰ƒ‹•ƒ–‹‘‡”ƒ‘…Šƒ––†‡–¡”•˜¤”–ˆÚ”
’ƒ–‹‡–‡ȀŽ‹‡–‡ƒ––•Œ¡Ž˜•Úƒ‹ˆ‘”ƒ–‹‘Ǥڔ•Žƒ‰‡–„‡•–¤”‹ƒ––—–˜‡…Žƒ—˜ƒ”ƒ†‡
•ƒ˜‡”ƒ•–‘”‰‡ŽŽ‡”•ƒ’ƒ‡›’Žƒ––ˆ‘”ˆÚ”ƒ––—†‡”Ž¡––ƒ‹ˆ‘”ƒ–‹‘•‹Š¡–‹‰Ǥ
Žƒ––ˆ‘”‡„Ú”‹‡Š¤ŽŽƒ‹ˆ‘”ƒ–‹‘‘•Œ—˜¤”†‡•‘…Š‘—‡•‹•ƒ–•‡”ǡ
ƒ–‹˜‹–‡–‡”‘…ŠˆÚ”‡‹‰ƒ”Ǥ
7
x
ƒˆ”ƒ‡…Š‡…Ž‹•–ƒ
ڔ•Žƒ‰‡–•ƒÚ–ƒ—’’‡„”‹•–’¤‘–‹—‹–‡–‹˜‡”•ƒŠ‡–‡”ƒ•‘Ž‡†‡”–‹ŽŽ„”‹•–ƒ†‡
ˆÚ”–”‘‡†‡ˆÚ”•–Ú†ˆ—–‹‘‡”Ǥˆ–‡”•‘’‡”•‘ƒŽ•Ž—–ƒ”Ȁ„›–‡”Œ‘„„Š‹‡”†‡‹–‡ˆ¤
–‹ŽŽ”¡…Ž‹‰—•ƒ’‘˜‹Žƒ‹•ƒ–•‡”•‘ˆ‹•ƒ–––‹ŽŽ‰¤Ǥڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ–––ƒˆ”ƒ
‡…Š‡…Ž‹•–ƒ‡†ˆ”¤‰‘”–‹ŽŽŽ‹‡–‡ǡ‡š‡’‡Ž˜‹•ǣƒ”†—‘–ƒ–‡†¤‰‘ƒƒ
‡Š‡–ǫȀƒŒƒ‰Š¡–ƒ†‹‹ˆ‘”ƒ–‹‘†¡”‹ˆ”¤ǫ
x
–¡”ƒ‘…ŠŠ—”ƒ–Ú”‡”ƒƒ”„‡–ƒ”
ڔ•Žƒ‰‡–•›ˆ–ƒ”–‹ŽŽƒ––•ƒ’ƒ‡„¡––”‡•–”—–—”‹•ƒ˜‡”ƒˆÚ”†‡‡•‹Ž†‡•„¡•–ƒ‡†
†‡‡•‹Ž†‡•‘‡‹–‡ƒ‡–Ǥڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ––‹’Ž‡‡–‡”ƒ‘…Š—–„‹Ž†ƒ‹˜¤”†Ǧ
‘…Š•–Ú†•ƒ‘”†‹‰•‘‹¤‰ƒˆƒŽŽŽ‡†‡”–‹ŽŽ•ƒ–—–„‹Ž†ƒƒ•–¡ŽŽ†ƒ‹Š—”ƒŽ‡†‡”
‡Ǥ
Majorna-Linné
x
ڔ•–¡”ƒ˜‡”•ƒŠ‡–‡”‹•ƒ˜‡”ƒ
ڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‹‘”–Š‡–‘‡––ˆÚ”¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡•‘•›ˆ–ƒ”–‹ŽŽƒ––•–¡”ƒ
‡š‹•–‡”ƒ†‡˜‡”•ƒŠ‡–‡”‘…ŠˆÚ”„¡––”ƒ•ƒ˜‡”ƒȋŽ‹ƒ†‡†‡–•‘•‡”’¤
ˆƒ‹ŽŒ‡…‡–”ƒŽ‡”ƒȌǤ‡––ƒˆÚ”¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡•ƒÚƒ¡‡†‘‡‘
ژ‡”‡•‘‡Ž•‡”‡ŽŽƒ‘—‘…Š•Œ—˜¤”†Ǥڔ¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡–Šƒ†Žƒ”‘…•¤‘
ƒ––„Ž‹„¡––”‡’¤ƒ––Ú–ƒ‹†‹˜‹†‡•„‡Š‘˜ƒ˜‡”ˆÚ”‡„›‰‰ƒ†‡‘…Š–‹†‹‰ƒ‹•ƒ–•‡”Ǥ
”¡•–ƒ¤Ž‰”—’’‡”¡”Ž‹‡–‡”‹‘•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡‡†ˆŽ‡”ƒ‘Ž‹ƒ„‡Š‘˜ǡ‘ˆ–ƒ‘’’Žƒ†‡
–‹ŽŽˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‘…Š‹˜¤ƒ”‡‡†Ž¡––ƒ’•›‹•ƒ’”‘„Ž‡•‘„‡ŠÚ˜‡”¤‰‘ˆ‘”
ƒ˜•ƒ–ƒŽǡ•‘…‹ƒŽ–¡–˜‡”ǡ‘ˆ–ƒ’ƒ–‹‡–‡”’¤˜¤”†…‡–”ƒŽ‡Ǥڔ¡†”‹‰•ƒ”„‡–‡–•ƒ
„Žƒ†ƒƒ–‹‡Š¤ŽŽƒ‰‡‡•ƒ—–„‹Ž†‹‰Ú˜‡”‘”‰ƒ‹•ƒ–‘”‹•ƒ‰”¡•‡”Ǥ
x
–˜‡…Žƒ•‘˜‡”–›‰ˆÚ”•ƒ˜‡”ƒ
ڔ•Žƒ‰‡–Šƒ†Žƒ”‘ƒ––ˆÚ”„¡––”ƒƒ”„‡–‡–‡†„Žƒ†ƒƒ–‰‡‘ƒ––‘”‰ƒ‹•‡”ƒ
‰‡‡•ƒƒ‹ˆ‘”ƒ–‹‘•–”¡ˆˆƒ”‡†ŠŒ¡Ž’ƒ˜•ƒ‘”†‹‰•ˆÚ”„—†‡–‘…ŠŽ›ˆ–ƒ‹‹
‘—‡•†‘—‡–ƒ–‹‘••›•–‡Ǥ
8
Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller
analysgrupp
Askim-Frölunda-Högsbo
‡”‰‹‘ƒ””ƒ•…‘ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ•›‹ƒ–”‹Ú’’‡˜¤”†˜¡•–‡”
ŽŽƒƒŽ‡ǡ—–˜‡…Ž‹‰•Ž‡†ƒ”‡‹ˆ‘ŽŠ¡Ž•ƒ‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
ŒÚ””‹••‘ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ„‘‡†‡•–Ú†‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
ƒŒƒ”••‘ǡ‘”¤†‡•…Š‡ˆ‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
‰‡‰¡”†Œ—“˜‹•–ǡ‘”¤†‡•…Š‡ˆ‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
‹ƒ‹‹‹•ƒŽ‘ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
—†•–”ڏǡ„‹–”¡†ƒ†‡˜‡”•ƒŠ‡–•…Š‡ˆ¡”Š¡Ž•ƒ”ÚŽ—†ƒ
˜‡Ž‹ƒ–”ƒ‡ǡƒ”„‡–•–‡”ƒ’‡—–ǡ’•›‘–‡”ƒ’‡—–¡•–‡”Ž‡†‡ȋ”ÚŽ—†ƒ‘”‰Ȍ
ƒ—Žƒ–”ƒ„‡”‰ǡ’•›‹ƒ–”‹•Œ—•Ú–‡”•ƒ‹•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦډ•„‘
Majorna-Linné
‡Ž‡–‘•‘ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ—‰•–‡
‡–‡”Ž‰”‡ǡ‘”¤†‡•…Š‡ˆȀ‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
—•ƒ‡”¤ƒŽ†–ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
‡––‡ƒ•‘ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ„‘‡†‡•–Ú†‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
‡‹ˆ•ƒ••‘ǡ¡”Š¡Ž•ƒ•‘––ƒ‰‹‰—‰ƒ˜—šƒ
ŠƒŠ‹Š‘•Š‘‘†ǡ‘”¤†‡•…Š‡ˆ‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
¡”ƒ”ǡ’•›‘Ž‘‰ƒ’‹‘
‘Šƒƒ‘”±ǡ’•›‹ƒ–”‹•Œ—•Ú–‡”•ƒ‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
‡–‡”ƒ†ǡ‡Š‡–•…Š‡ˆ–‘”ƒ›‰ƒ–ƒͳ͹Φ
—–‹‰‡Ž‹—•ǡ—–˜‡…Ž‹‰•Ž‡†ƒ”‡‹ˆ‘ŽŠ¡Ž•ƒ‹ƒŒ‘”ƒǦ‹±
Övriga personer
Ž‹•ƒ„‡–Š—†„‡”‰Ȁƒ—”‹–•‘Šƒ••‘‹
ƒ”„ƒ”ƒ—„‹•–‡‹ǡƒƒŽ›–‹‡”ƒ˜†‡Ž‹‰‡ˆÚ”•ƒŠ¡ŽŽ•ƒƒŽ›•ǡ¡•–”ƒ
ږƒŽƒ†•”‡‰‹‘‡
%•ƒ‹Ž••‘ǡ—–”‡†ƒ”‡ǡ‘‹¡•–Ȁ
‘”‡Ž‹ƒŒÚ”ǡ—–”‡†ƒ”‡ǡ‘‹¡•–Ȁ
˜‘‡‹–œÚ‡ǡ’Žƒ‡”‹‰•Ž‡†ƒ”‡‘‹¡•–Ȁ
9
Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning
‘Ǧ•–Ú†
ږ‡„‘”‰•–ƒ†Ȃ•›‹•Š¡Ž•ƒʹͲͳ͸ǦͲͶǦͲ͸
ƒ‰”—†
Marianne Forslund vid stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné i Göteborgs Stad, har vänt sig till FoU i Väst/GR
med en fråga om FoU-stöd. Frågeställningen berör den psykiska (o)hälsan i stadsdelen och lämpliga strategier
att bemöta denna.
Det finns sedan lång tid tillbaka en upplevelse av att stadsdelen på flera vis utmärker sig, en bild som också
varierar inom stadsdelens olika bostadsområden. Statistik och kartläggningar finns att tillgå från olika källor och
den visar att det finns en utbredd psykisk ohälsa i befolkningen, hög läkemedelsförskrivning av lugnande för
äldre, relativt höga siffror för cannabismissbruk, högre kostnader för ekonomiskt bistånd än vad som kunde
förväntas relaterat till befolkningsstrukturen, höga ohälsotal bland den egna personalen m.m. Trots
omfattande insatser inom stadsdelens välfärdsområden, tycks bilden av psykisk ohälsa kvarstå. Det finns en
önskan om att ta ett nytt och mer övergripande grepp om frågan.
‘‹¡•–Ȁ
FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en resurs för yrkesverksamma och beslutsfattare
i de 13 medlemskommunerna och syftar till att i möte mellan forskning och praktik stärka
kunskapsutvecklingen inom välfärdsområdet, vilket kan ske många sätt. Exempel är systematisk uppföljning,
studiematerial och studiecirklar, följeforskning, egenutvärdering, implementeringsstöd,
kunskapssammanställningar.
‡Š‘˜‡–ƒ˜–˜¡”•‡–‘”‹‡ŽŽƒƒƒŽ›•‡”
I den inledande dialogen med FoU i Väst har lyfts fram att statistik och beslutsunderlag vanligen hanteras inom
befintlig linjeorganisations respektive verksamhetsområde. Det vill säga att underlag som rör äldreomsorgen
hanteras för sig liksom underlag rörande ekonomiskt bistånd, skola, funktionshinder eller annan verksamhet
inom stadsdelens individ- och familjeomsorg. Liknande stuprör finns också inom regionens hälso- och
sjukvårdsorganisation. På så vis kan man säga att befintliga analyser främst sker inom respektive huvudmans
interna stuprör, men många av brukarnas förutsättningar, behov och insatser rör sig över verksamhetsgränser
och huvudmannaskap.
ƒ˜‡”ƒ‡ŽŽƒŠ—˜—†¡‡
I stadsdelen finns en etablerad samverkan mellan huvudmännen genom NOSAM (Närområdessamverkan) för
området psykisk hälsa. Här möts framför allt representanter från socialtjänsten, den kommunala hälso- och
sjukvården samt primärvården (Närhälsans vårdcentraler samt privata vårdgivare). Denna arena skulle kunna
utgöra ett relevant forum för att utföra tvärsektoriella analyser.
Andra pågående satsningar
På nationell nivå har staten slutit en överenskommelse med SKL som getts namnet ”Psykisk hälsa 2016”.
Satsningen avses vara under tre år och har en bredare ansats än tidigare PRIO-satsning inom psykiatriområdet,
som var inriktad på barn och unga samt målgruppen svårast sjuka.
10
Den nya överenskommelsen spänner över alla åldersgrupper och från preventiva insatser, tidig upptäckt till de
svårast psykiskt sjuka med/utan missbruk. Varje kommun och landsting förväntas att i samverkan analysera de
behov som finns på kommun och länsnivå samt upprätta en handlingsplan över prioriterade åtgärder.
I Västra Götalands län hanteras satsningen för närvarande främst på kommunalförbundsnivå tillsammans med
VästKom och Västra Götalandsregionen. Tanken är att arbetet med analys och handlingsplan på länsnivå ska
understödja kommunernas arbete på lokal nivå.
Stadsdelen Majorna-Linnés fråga till FoU i Väst/GR kan också relateras till Göteborgs Stads arbete för en jämlik
stad utifrån rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014), där ett av fyra fokusområden är
”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen”.
ڔ•Žƒ‰’¤—–ˆ‘”‹‰ƒ˜—’’†”ƒ‰
Stadsdelen Majorna-Linné har således identifierat ett behov av att genomföra tvärsektoriella analyser som ett
led i att bättre kunna möta invånarnas behov. Som stöd i detta arbete erbjuder FoU i Väst/GR ett kvalificerat
metodstöd. Resultatet bidrar till att identifiera vilka interna/externa aktörer som bör ingå i det fortsatta arbetet
med analys och kommande handlingsplan. Eventuellt är ytterligare en av Göteborgs stadsdelar intresserade av
att delta.
Nedanstående utgör ett förslag på uppdragsbeskrivning från FoU i Väst/GR. Insatsen ska ses som en pilot för att
med hjälp av ett systematiskt, processinriktat stöd arbeta fram en tvärprofessionell arbetsmodell för analys och
handlingsplan. När parterna är överens om projektet upprättas ett separat avtal.
Bifogad bilaga visar en flödesbild över tänkt process i pilotprojektet.
Det vore värdefullt om det är två stadsdelar som deltar i pilotprojektet, i syfte att kunna dra nytta av varandras
erfarenheter och för att kunna jämföra förutsättningar och behov utifrån ett befolkningsperspektiv.
‘•–ƒ†
Kostnadsförslaget avser max två deltagande stadsdelar i Göteborgs Stad.
Arbetet utgår ifrån NOSAM-gruppen ”Psykisk hälsa” där även representanter från primärvård ingår. Antal
deltagare: cirka 15 deltagare.
Projekttid 1 maj 2016 – 31 januari 2017.
I syfte att stödja NOSAM och stadsdelen i arbetet att göra en sektoröverskridande analys och handlingsplan
erbjuder FoU i Väst/GR följande:
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Kvalificerat analys- och processtöd av utredare på FoU i Väst/GR.
Åsa Nilsson och Cornelia Björk.
Extern konsulttjänst från Västra Götalandsregionen, Koncernavdelning data och analys.
Avgränsade kunskapssammanställningar relaterade till data.
Arbetsmöten med teorimoment omfattande fem halvdagar och en heldag i GR-huset. Deltagarna utför
vissa uppgifter mellan tillfällena. Om uppdragsgivaren hellre önskar att arbetsmötena förläggs till
deltagande stadsdel utgör detta inget problem.
Dokumentation och material från arbetsmöten och analyser som ger stöd i arbetet med lokal
handlingsplan.
Presentations-/spridningstillfälle av arbetsprocessen.
11
Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa
Följande sammanfattningar utgör stöd till det efterföljande diagramunderlaget rörande psykisk ohälsa, organisatoriska förutsättningar och
befintliga insatser i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné.
Befolkningsstatistiken fokuserar gruppen 18–64 år.
Se även bilaga 8a–b för kortare sammanfattningar av den psykiska ohälsan i
varje stadsdel beskriven för sig.
Stadsdelarnas befolkningsprofiler
‡ˆ‘Ž‹‰••–‘”Ž‡‡‹‘…Š¡”—‰‡ˆ¡”†‡•ƒƒǡ…‹”ƒ͸ͲͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ǥ
¡ˆÚ”–‡†Š‡Žƒ
ږ‡„‘”‰Šƒ”‡Ž‹–‡¡Ž†”‡„‡ˆ‘Ž‹‰•’”‘ˆ‹Žǡ‡†”‡Žƒ–‹˜–ˆ¤ʹͲȂ
͵ͷǦ¤”‹‰ƒ”Ǥ¡”‹•–¡ŽŽ‡–‰”—’’‡”—–͵Ͳ¤”ǡ”‡Žƒ–‹˜–•‡––ǡ•–Ú””‡ǡ‡„ƒ”‘…Š
–‘¤”‹‰ƒ”ˆ¡””‡Ǥ
•ƒŠ—•Š¤ŽŽ‡¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹¡‹Ǥ„‘”ͶͲ’”‘…‡–ƒ˜˜‹‘”ƒ‘…Š͵ʹ
’”‘…‡–ƒ˜¡‡—–ƒ¤‰‘ƒƒ˜—š‡Ǥڐ••‹ŽŽƒ†‡¤–‡”ˆ‹•¡˜‡‹ȋ͵Ͷ
‘–ʹͶ’”‘…‡–ȌǤInom¡”ƒ†‡Ž‡‡•ƒ„‘‡†‡˜¡•‡–Ž‹‰–•–Ú””‡‹†‡•ǤǤ
‡ŽŽƒ‘”¤†‡ƒdz›ƒ”ÚŽ—†ƒdz‘…Šdz›ƒÚ‰•„‘dz¡‹dz–‘”ƒ•‹dzǤ¡”
•‹–—ƒ–‹‘‡‡”Œ¡ˆÚ”„ƒ”‡ŽŽƒ•–ƒ†•†‡Ž‡•–”‡‡ŽŽƒ‘”¤†‡Ǣ•–Ú”•–¡”ƒ†‡Ž‡
‡•ƒ„‘‡†‡‹dzƒ”‹ƒ’ŽƒdzǤ
‡Ž‹–‡‘Ž‹ƒŠ—•Š¤ŽŽ•’”‘ˆ‹Ž‡”ƒ‹•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒƒ”‡Žƒ–‡”ƒ•–‹ŽŽ„‘•–ƒ†•„‡•–¤†‡–Ȃ‹
¡”Ͷͷ’”‘…‡–ƒ˜„‘•–¡†‡”ƒ•‘‡•–͸Ͳʹ‘…Š„ƒ”ƒ‡‹†”‡ƒ†‡ŽÚ˜‡”ͳʹͲʹǤ
¡”ƒ†‡Ž‡‡†—–Ž¡†•„ƒ‰”—†•–Ú””‡‘…Šƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–‡ŠÚ‰”‡Œ¡ˆÚ”–‡†
ǤInom¡”†‡–˜¡•‡–Ž‹‰–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‡†ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–‘…ŠˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‹dz›ƒ
”ÚŽ—†ƒdz¡‹•–ƒ†•†‡Ž‡•–˜¤ƒ†”ƒ‡ŽŽƒ‘”¤†‡dz›ƒÚ‰•„‘dz‘…Šdz–‘”ƒ•‹dzȂ
‘…Š˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹dz›ƒÚ‰•„‘dz¡‹dz–‘”ƒ•‹dzǤ‘¡”ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–‘…Š
ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹dzƒ”‹ƒ’Žƒdzǡ†¡”‡ˆ–‡”‹dz–‹‰„‡”‰•–‘”‰‡–dzǡ‘…Š‹•–˜ƒŽ‹‰–‹
dz‹±’Žƒ–•‡dzǤ
¡”ƒ†‡Ž‡‡†‡ˆ–‡”‰›ƒ•‹ƒŽ—–„‹Ž†‹‰•–Ú””‡¡‹Ǥ
¡”‡†‡ŽŽ‹˜•Ž¡‰†‡Ž‹–‡ŠÚ‰”‡¡‹Ǥ„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒŽ‡˜‡”˜‹‘”Ž¡‰”‡
¡¡ǤInom •–ƒ†•†‡Žƒ”ƒˆ‹•¡˜‡„‡–›†ƒ†‡•‹ŽŽƒ†‡”‡ŽŽƒ‘”¤†‡Ǥ
dzƒ”‹ƒ’Žƒdz¡”‡†‡ŽŽ‹˜•Ž¡‰†‡ˆÚ”¡͹͸ǡͻ¤”Ȃƒ––Œ¡ˆÚ”ƒ‡†ͺͲǡͺˆÚ”¡‹
dz‹±’Žƒ–•‡dzǡ˜‹Ž‡–‹•‹–—”¡”Ž¡‰”‡¡ˆÚ”kvinnor‹dz‹±’Žƒ–•‡dzͺͶǡʹ¤”Ǥ‘
¡”‡†‡ŽŽ‹˜•Ž¡‰†‡’¤–ƒ‰Ž‹‰–ŠÚ‰”‡‹dz–‘”ƒ•‹dzǡ†¡”˜‹‘”Ž‡˜‡”‹ͺ͸ǡͳ¤”ǡŒ¡ˆÚ”–
‡†„¤†‡dz›ƒ”ÚŽ—†ƒdz‘…Šdz›ƒÚ‰•„‘dzǤ
12
Befolkningens psykiska hälsa och sårbarhet
Psykiskt välbefinnande, psykiatriska diagnoser,
läkemedelsanvändning
‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆ‡–‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”‹
ږ‡„‘”‰Šƒ”‡†•ƒ––’•›‹•–˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡ǡ
‡Ž‹‰–‡•–ƒ†ƒ”†‹•‡”ƒ†‡–‘†ˆÚ”ƒ––˜¡‰ƒ•ƒƒ‡¡–•˜ƒ”‹—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa
på lika villkorǤ‹”ƒͷȂͺ’”‘…‡–Šƒ”Šƒˆ–•Œ¡Ž˜‘”†•–ƒƒ”—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ
¤ƒ†‡”ƒǡ˜ƒ”ƒ˜—‰‡ˆ¡”Š¡Žˆ–‡ˆŽ‡”ƒ‰¤‰‡”Ǥ¡”ˆ‹•‹‰ƒ•–‘”ƒ•‹ŽŽƒ†‡”‡ŽŽƒ
•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒȀ”‡Žƒ–‹˜–
ږ‡„‘”‰••‹––‡–Ǥ
‡†•ƒ––˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡Š‘•¡ǡ‘…Š˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹‰”—’’‡ͳͺȂ
ʹͻ¤”¡‹†‡–˜¤¡Ž†”‡¤Ž†‡”•‰”—’’‡”ƒǤڐ•Ú•–”‡–¤–‡”ˆ‹•¡˜‡„‡–”¡ˆˆƒ†‡
•Œ¡Ž˜‘”†•–ƒƒ”Ǥ‡–”¡ˆˆƒ†‡¤Ž†‡”¡”‹ƒ†‡Ž‡•‘Šƒˆ–•Œ¡Ž˜‘”†•–ƒƒ”‹•–
¤‰‘‰¤‰—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒ—‰‡ˆ¡”†—„„‡Ž–•¤•–‘”‹†‡›‰•–ƒ
¤Ž†‡”•‰”—’’‡Œ¡ˆÚ”–‡††‡Ú˜”‹‰ƒǡ‡•–Ú””‡•‹ŽŽƒ†¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ
¡”‹˜¤—‰‡ˆ¡”†‡•ƒƒ‹†‡–”‡¤Ž†‡”•‰”—’’‡”ƒǤ
‹”ƒͳͷ’”‘…‡–ƒ˜
ږ‡„‘”‰•‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”Šƒ”ˆ¤––†‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ–¤‰‘–›’ƒ˜
’•›‹ƒ–”‹••Œ—†‘‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒ‹•Œ—˜¤”†‡—†‡”ʹͲͳͷȋ•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•ȌǤ
ƒ’’–ͳͷ’”‘…‡–Šƒ”Š¡–ƒ–—–ƒ–‹†‡’”‡••‹˜ƒ‡†‡ŽǡŽ‹ƒ¤‰ƒŠƒ”Š¡–ƒ–—–
•Ú‡†‡ŽȀŽ—‰ƒ†‡‡†‡ŽȀ‡—”‘Ž‡’–‹ƒǤ‹”ƒʹ’”‘…‡–Šƒ”Š¡–ƒ–—–•’‡…‹ˆ‹–
‡—”‘Ž‡’–‹ƒȋ’•›‘•Ž¡‡‡†‡ŽȌǤ¤†‡‘…ŠŽ‹‰‰‡”¤‰‘–Ú˜‡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–‹
†‡••ƒƒ˜•‡‡†‡‡–›†Ž‹‰ƒ•–Ǥ
‡’•›‹ƒ–”‹•ƒ†‹ƒ‰‘•‡”ƒ¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡Š‘•¡ǡ‘…Š˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†
¡Ž†”‡¡„Žƒ†›‰”‡Ǥ%Ž†‡”•Ú•–”‡–¡”†‘…”‡Žƒ–‹˜–•˜ƒ‰–‹Ǥ‡‰‡‡”‡ŽŽƒÚ•Ǧ
‘…Š¤Ž†‡”•Ú•–”‡‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”•–‘…Šˆ”¡•–†‹ƒ‰‘•‡”•‘‹–‡”¡˜‡”’•›‹ƒ–”‹•
•’‡…‹ƒŽ‹•–˜¤”†Ȃ‹ˆ”¤‰ƒ‘†‡•‡ƒ”‡Ž‹‰‰‡”‹˜¤’¤ʹȂ͵’”‘…‡–‘ƒ˜•‡––Ú‘…Š
ȋ”‡†‘˜‹•ƒ†Ȍ¤Ž†‡”•‰”—’’ǡ‹„¤†‡‘…ŠǤ
˜¡†‹‰‡ƒ˜ƒ–‹†‡’”‡••‹˜ƒ‡†‡Ž‘…Š•Ú‡†‡ŽȀŽ—‰ƒ†‡‡†‡Žȋ¡––‰‡‘
—–Š¡–ƒ†‡–Ȍ¡”‹„¤†‡‘…Š‡”—–„”‡††Š‘•˜‹‘”¡¡Ǥ‡––ƒ‰¡ŽŽ‡”†‘…
‹–‡ȋ’•›‘•”‡Žƒ–‡”ƒ†Ȍ‡—”‘Ž‡’–‹ƒǤƒ–Ž‹‰ƒ†‡••ƒŽ¡‡‡†‡Ž¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹‰”—’’‡
ͶͷȂ͸Ͷ¤”¡‹‰”—’’‡ͳͺȂͶͶ¤”ȋ†‡‰”‘˜ƒ¤Ž†‡”•‹†‡Ž‹‰•–ƒ–‹•–‹—†‡”Žƒ‰‡–‡†‰‡”ȌǤ
Inom¡”’•›‹ƒ–”‹•ƒ†‹ƒ‰‘•‡”ǡ•Œ¡Ž˜‘”†•–ƒƒ”‘…Š•Œ¡Ž˜‘”†•ˆÚ”•Úǡ
¡‰•ŽƒȀ‘”‘ǡ•Ú„‡•˜¡”‘…Š•˜¤”–”Ú––Š‡–˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹‡ŽŽƒ‘”¤†‡–dz›ƒ”ÚŽ—†ƒdzǡ
†¡”‡ˆ–‡”‹dz›ƒÚ‰•„‘dzǡ‘…Š‹•–˜ƒŽ‹‰–‹dz–‘”ƒ•‹Ǥdz›ƒ”ÚŽ—†ƒdz¡”†‡–‘…•¤
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‡†•‘…‹ƒŽ‹•‘Ž‡”‹‰Ǥ‘¡”†‡Š¡”–›’‡‘Š¡Ž•ƒ‰‡‡”‡ŽŽ–Ž‹–‡‹†”‡
˜ƒŽ‹‰‹dz‹±’Žƒ–•‡dz¡‹dz–‹‰„‡”‰•–‘”‰‡–dz‘…Šdzƒ”‹ƒ’ŽƒdzǤ
Riskbruk och missbruk
Šƒ”—‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆŒ¡”†‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤””‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”ǡ‡Ž‹‰–‡
•–ƒ†ƒ”†‹•‡”ƒ†‡–‘†ˆÚ”ƒ––˜¡‰ƒ•ƒƒ‡¡–•˜ƒ”‹—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa på lika
villkorǤ”›‰–ͶͲ’”‘…‡–—’’‰‡”ƒ––†‡ƒ˜¡–ƒ”‘–‹ƒ¤‰‘‰¤‰ǡ†”›‰–ͳͲ’”‘…‡–
ƒ––†‡‰Œ‘”–†‡–—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ¡”•‹Ž–˜ƒ†‰¡ŽŽ‡”ƒ”‘–‹ƒ¡”„”—‡–
˜¡•‡–Ž‹‰–‡”—–„”‡––¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǡ‡•–ƒ†•†‡Ž‡•‹˜¤ƒ”‡—–¡”‡”•‹‰
¡˜‡„‡–”¡ˆˆƒ†‡”‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”ǤInom¡””‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”‘…Š
…ƒƒ„‹•ƒ˜¡†‹‰ƒŽŽ”ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹‡ŽŽƒ‘”¤†‡–dz–‹‰„‡”‰•–‘”‰‡–dzǤ
13
‹•Ǧ‘…Š‹••„”—‡–‹Ž‹ƒ”‡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–Ȃ‡†ƒ’’–ʹͲ’”‘…‡–•‘
Šƒ””‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”‘…Šͳ͹’”‘…‡–•‘ƒ˜¡–ƒ”‘–‹ƒǡͶ’”‘…‡–•‡ƒ•–‡ͳʹ
¤ƒ†‡”ƒǤƒ”‘–‹ƒƒ˜¡†‹‰‡‹Ž‹‰‰‡”Ž‹–‡—†‡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–ǤInom
¡””‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”Ž‹–‡‡”—–„”‡––‹dz›ƒÚ‰•„‘dz¡‹†‡–˜¤Ú˜”‹‰ƒ
‡ŽŽƒ‘”¤†‡ƒǤ
‹•Ǧ‘…Š‹••„”—¡”‰‡‡”‡ŽŽ–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†¡¡„Žƒ†˜‹‘”ǡŽ‹ƒ•¤„Žƒ†
›‰”‡‹ˆÚ”Š¤ŽŽƒ†‡–‹ŽŽ¡Ž†”‡Ǥ
‡–‰‡‡”‡ŽŽ–‡”—–„”‡††ƒ”‹•Ǧ‘…Š‹••„”—‡–‹‰¡ŽŽ‡”„¤†‡˜‹‘”‘…Š¡Ǥ‡–
‹‡„¡”ƒ––ƒŽ‘Š‘Ž”‹•„”—‡–„Žƒ†˜‹‘”‹¡”Ž‹ƒ—–„”‡––•‘„Žƒ†¡‹ǡ
‘…Šƒ––ƒ”‘–‹ƒƒ˜¡†‹‰‡„Žƒ†˜‹‘”‹¡”‡”—–„”‡††¡„Žƒ†¡‹Ǥ
‹†ƒ”‡ˆ”ƒ‘‡”ƒ––ǣ•͵ͲȂͶͶǦ¤”‹‰ƒ”ƒ˜¡†‡”ƒ”‘–‹ƒ‹•–Ú””‡—–•–”¡…‹‰¡
ǣ•ͳͺȂʹͻǦ¤”‹‰ƒ”Ȃ–”‘–•ƒ––ƒ˜¡†‹‰‡‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†
›‰”‡¡¡Ž†”‡Ǥ
Žƒ††‡•‘ƒ˜¡–ƒ”‘–‹ƒ†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒ¡”‡†•ƒ––’•›‹•–
˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡˜ƒŽ‹‰ƒ”‡¡Š‘•ƒ†”ƒǤ‘–•˜ƒ”ƒ†‡‰¡ŽŽ‡”‹–‡Ž‹ƒ–›†Ž‹‰–„‡–”¡ˆˆƒ†‡
ƒŽ‘Š‘Ž”‹•„”—Ǥ‡¤‰‘–•–Ú””‡ƒ†‡Ž‡‡†‡†•ƒ––’•›‹•–˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡‹
Œ¡ˆÚ”–‡†¤–‡”ˆ‹•Š‘•ƒ”‘–‹ƒƒ˜¡†ƒ”‡ǡ‡†ƒ†‡‹–‡¡”Ž‹ƒ–›†Ž‹‰–
‘’’Žƒ†–‹ŽŽƒŽ‘Š‘Ž”‹•„”—Ǥ
‡–”¡ˆˆƒ†‡ƒŽ‘Š‘Žƒ˜¡†‹‰˜‹•ƒ”‡¡–†ƒ–ƒˆ”¤ʹͲͳ͸ƒ––‰›ƒ•‹‡‡Ž‡˜‡”ȋ¤”ʹȌ‹
‹•–Ú””‡—–•–”¡…‹‰¡‹‘…Š
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Šƒ”‡‰ƒ–‹˜ƒ—’’Ž‡˜‡Ž•‡”ƒ˜
ˆÚ”¡Ž†”ƒ”•ƒŽ‘Š‘Ž‘•—–‹‘Ǥš‡’‡Ž˜‹•—’’‰‡”ͳ͸’”‘…‡–ƒ˜‡Ž‡˜‡”ƒ‹ƒ––†‡–
Š¡–ƒ––†‡–›…–ƒ––¤‰‘ˆÚ”¡Ž†‡”dz†”‹…‡”ˆÚ”›…‡–ƒŽ‘Š‘ŽdzȂ‘…ŠŠ‡Žƒ͵Ͳ’”‘…‡–ƒ˜
‡Ž‡˜‡”ƒ‹Ǥ
†‡Ž‡‡Ž‡˜‡”•‘—’’‰‡”ƒ––†‡–¡”‘ˆÚ”ˆÚ”¡Ž†”ƒ”Ȁ˜¤”†ƒ†•Šƒ˜ƒ”‡ƒ––†‡•Œ¡Ž˜ƒ
†”‹…‡”ƒŽ‘Š‘Ž¡”†¡”‡‘–Ž‹–‡•–Ú””‡‹¡‹ǣͷͲ‘–Ͷͷ’”‘…‡–Ǥ¡”†‡–‘‡”
–‹ŽŽ‘†‡–¡”‘ƒ––†”‹…ƒ•‹‰berusad¡”‡‡ŽŽ‡”–‹†ƒ†‡Ž‡•–Ú””‡‹ǣʹͶ‘–ͳͺ
’”‘…‡–Ǥ
†”›‰–”‡†Œ‡†‡Žƒ˜‡Ž‡˜‡”ƒ‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”—’’‰‡”ƒ––†‡„Ž‹˜‹–„Œ—†ƒ’¤ƒŽ‘Š‘Žƒ˜
•‹ƒˆÚ”¡Ž†”ƒ”Ȁ˜¤”†ƒ†•Šƒ˜ƒ”‡—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǢƒ†‡Ž‡˜¡š‡”–‹ŽŽͷʹ
’”‘…‡–‹‘…ŠͶͺ’”‘…‡–‹‘ƒ‹Ž—†‡”ƒ”¡˜‡†‡•‘—’’‰‡”ƒ––†‡ˆ¤––
•ƒƒ—”†‡”ƒ•‰Žƒ•Ǥ
–Ú˜‡”†‡‹‡„Ú”†•‘†‡••ƒ‡Ž‡˜‡¡–”‡•—Ž–ƒ–Šƒ”ˆÚ”—‰†‘ƒ”•Ž‹˜••‹–—ƒ–‹‘‘…Š
Š¡Ž•ƒ„‹†”ƒ”†‡‡†–˜¤”‡Ž‡˜ƒ–ƒƒ•’‡–‡”‹„‡•”‹˜‹‰‡ƒ˜den vuxna befolkning •‘
¡”‹ˆ‘—•ˆÚ”†‡Š¡””ƒ’’‘”–‡Ǥ‡Ž•‹‡„¡”—‰†‘ƒ”•‡‰ƒ–‹˜ƒ—’’Ž‡˜‡Ž•‡”ƒ˜
ˆÚ”¡Ž†”ƒ”ƒ•ƒŽ‘Š‘Ž‘•—–‹‘‡”‹•ˆÚ”‡ˆÚ”•˜ƒ‰ƒ†ˆÚ”¡Ž†”ƒ”‘ŽŽ‘…Š‡‰ƒ–‹˜ƒ
‘•‡˜‡•‡”•‘ƒˆÚŽŒƒ†¡”ƒ˜Ǥ‡Ž•ˆ¤”—‰†‘ƒ”•‘˜¡š‡”—’’‹‡––ƒŽ‘Š‘ŽŽ‹„‡”ƒŽ–
Š‡‡ˆÚ”ŠÚŒ†”‹•ˆÚ””‹•„”—som vuxnaǤ
Social och ekonomisk sårbarhet
‡ˆ‘Ž‹‰‡‹–›…•˜ƒ”ƒ¤‰‘–‹†”‡•‘…‹ƒŽ–•¤”„ƒ”¡‘…Š
ږ‡„‘”‰•„‡ˆ‘Ž‹‰‡•‘Š‡ŽŠ‡–Ȃ—–‹ˆ”¤‡¡–”‡•—Ž–ƒ–•‘˜‹•ƒ”’¤‰”ƒ†‡ƒ˜
„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–ǡ•‘…‹ƒŽ‹•‘Ž‡”‹‰ȋ„”‹•–’¤ƒ–‹˜‹–‡–•†‡Ž–ƒ‰ƒ†‡Ȍ•ƒ–ƒ––•ƒƒ
¤‰‘ƒ––ƒˆÚ”–”‘•‹‰¤–ǤŽ‹ƒ”‹ŠÚ‰”‡‰”ƒ†
ږ‡„‘”‰••‹––‡–‹†‡••ƒƒ˜•‡‡†‡Ǥ
14
¡”‡‘––›…•†‡–‹˜ƒ”ƒ¤‰‘–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‡†‡‘‘‹••¤”„ƒ”Š‡–¡‹ǡ‘…Š
†‡–•ƒƒ‰¡ŽŽ‡”•–”‡••Ȃ‡•‹ŽŽƒ†‡”ƒ¡”•¤Ǥ
‹˜¤‡”ƒ”Ú”ƒ†‡†‡••ƒ”‡•—Ž–ƒ–¡”•˜¤”–‘Žƒ†‡†¤†‡–‡†‡”ƒ”ƒ––’¤˜‡”ƒ•ƒ˜
‡¡–‹•–”—‡–‡•—–ˆ‘”‹‰Ǥ¡”‡‘–ƒ‘•–ƒ–‡”ƒ•‡–––›†Ž‹‰–†‡‘‰”ƒˆ‹•–
Ú•–‡”‹”‡•—Ž–ƒ–‡•‘‰¡ŽŽ‡”‡‰‡‡”‡ŽŽ–ŠÚ‰”‡‰”ƒ†ƒ˜•‘…‹ƒŽ•¤”„ƒ”Š‡–„Žƒ†
—–Žƒ†•ˆÚ††ƒ¡•˜‡•ˆÚ††ƒǡ„¤†‡¡”†‡–‰¡ŽŽ‡”•‘…‹ƒŽ‹•‘Ž‡”‹‰ǡ„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–ǡ
ƒ˜•ƒƒ†ƒ˜¤‰‘ƒ––—ƒƒˆÚ”–”‘•‹‰¤–•ƒ–•Œ¡Ž˜—’’Ž‡˜†•¤”„ƒ”Š‡–˜‹†’”ƒ–‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁ•Œ—†‘Ǥ
„¤†‡‘…Š¡”„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–‡•–—–„”‡††‹†‡›‰•–ƒ¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ
‘…‹ƒŽ‹•‘Ž‡”‹‰¡”–˜¡”–‘˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹†‡¡Ž†•–ƒ‰”—’’‡ǡŽ‹•‘ƒ˜•ƒƒ†ƒ˜¤‰‘ƒ––
ƒˆÚ”–”‘•‹‰¤–•ƒ–¤‰‘ƒ––ˆ¤ŠŒ¡Ž’ƒ˜˜‹†’”ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡Ȁ•Œ—†‘Ǥ¡”†‡
‡‘‘‹•ƒ•¤”„ƒ”Š‡–‡˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹†‡›‰•–ƒ¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥˆ‹•‹‰‡–
¤Ž†‡”•Ú•–‡”ǡ†¡”‡‘–‡Ú••‹ŽŽƒ†‹†‡–ƒ––‡‘‘‹••¤”„ƒ”Š‡–¡”Ž‹–‡˜ƒŽ‹‰ƒ”‡
„Žƒ†˜‹‘”¡¡Ǥˆ‹•‹•–¡ŽŽ‡–‡‘–•ƒ––Ú••‹ŽŽƒ†„‡–”¡ˆˆƒ†‡•‘…‹ƒŽ
•¤”„ƒ”Š‡–•‘¡”‡”—–„”‡††Š‘•¡¡˜‹‘”ǡ‡†ƒ†‡ƒÚ••‹ŽŽƒ†‹¡”
ˆÚ”•—„ƒ”Ǥ
¡•Ž‘”ƒ˜•–”‡••¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡¡ǡ‘…Š‰‡‡”‡ŽŽ–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹†‡›‰•–ƒ
¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ȃ‹•ƒƒ•†‘…†‡ƒ¤Ž†‡”••‹ŽŽƒ†Ǥ
LSS- och SoL-ärenden
ˆƒ•†‡–’‡”†‡ͳŒ—‹ʹͲͳ͸ʹͳͳ‹˜¤ƒ”‡ǡͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ‡†„‹•–¤†•„‡†Ú†ƒ
„‡•Ž—–‡Ž‹‰–‘…‹ƒŽ–Œ¡•–Žƒ‰‡‰”—†ƒ†‡‹’•›‹•ƒ’”‘„Ž‡•‘‹‡„¡”ƒ––†‡Šƒ”
dz„‡–›†ƒ†‡•˜¤”‹‰Š‡–‡”‹•‹Ž‹˜•ˆÚ”‹‰dzȋ’‡”•‘‡”ƒŠƒ”‹–‡Ú†˜¡†‹‰–˜‹•’¤‰¤‡†‡
‹•ƒ–•‡”ȌǤ‘–•˜ƒ”ƒ†‡ƒ–ƒŽ‹¡”͵Ͳ͸‹˜¤ƒ”‡Ǥ"˜‡”‡Žƒ–‡”ƒ––‹ŽŽ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ•
„‡ˆ‘Ž‹‰••–‘”Ž‡¡”ƒ–ƒŽ‡–•–Ú””‡‹ǣ͸ǡͺ‘–͸ǡͳ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡‹†‡„‡”Ú”†ƒ
¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”Ž‹‰‰‡”Ú˜‡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–ȋͷǡͺ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡ȌǤ
‡–”¡ˆˆƒ†‡„‹•–¤†•„‡†Ú†ƒǦ„‡•Ž—–‰¡ŽŽ‡”†‡–‘˜¡†ƒǡ‡†ͷ͵’‡”•‘‡”‹
‘…Šʹͷ’‡”•‘‡”‹ǡ‡ŽŽ‡”ͳǡͷ‘–Ͳǡ͸’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ȃ˜‹Žƒƒ„‡•”‹˜ƒ•Šƒ
dz•–‘”ƒ˜ƒ”ƒ–‹‰ƒȏǥȐ’•›‹•ƒˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”•‘—’’‡„ƒ”–‹–‡„‡”‘”’¤
‘”ƒŽ–¤Ž†”ƒ†‡‘…Š•‘‰Ú”ƒ––ȏŠ‡ȐŠƒ”•–‘”ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”ƒ––’¤‡‰‡Šƒ†Žƒ”ƒ
†ƒ‰Ž‹‰Ž‹˜•ˆÚ”‹‰ȏǥȐdzǤ"˜‡Š¡”‰¡ŽŽ‡”ƒ––’‡”•‘‡”ƒ‹–‡Ú†˜¡†‹‰–˜‹•Šƒ”’¤‰¤‡†‡
‹•ƒ–•‡”Ǥ†‡––ƒˆƒŽŽ¡”†‡–•‘ƒ˜˜‹‡”‡†‡––•–Ú””‡ƒ–ƒŽ¡
ږ‡„‘”‰••‹––‡–ȋͲǡͺ
’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ȍǡ‡†ƒƒ–ƒŽ‡–‹¡”Ž‹–‡‹†”‡Ǥ
‘–ƒŽ–‘ˆƒ––ƒ•‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ͹ǡʹ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲǡ†˜•Ǥ‹Ǧ‘…Š‘Ǧ¡”‡†‡
•ƒƒ–ƒ‰‡–ȋƒ––Œ¡ˆÚ”ƒ‡†͸ǡͷ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲ‹Š‡Žƒ
ږ‡„‘”‰ȌǤȀ‘Ǧ
‰”—’’‡¡”Ú•ˆÚ”†‡Ž‹‰‡Œ¡ǡ‘…Š†”›‰–Š¡Žˆ–‡Ú˜‡”Ͷͷ¤”Ǥ
Šƒ”ͳͺ’”‘…‡–ƒ˜’‡”•‘‡”ƒ‹ǦȀ‘Ǧ¡”‡†‡ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†ǡ‹ʹͷ
’”‘…‡–Ȃ‡†ƒƒ†‡Ž‡¡”›––‡”Ž‹‰ƒ”‡Ž‹–‡•–Ú””‡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȋʹͺ’”‘…‡–ȌǤ
ƒŒ‘”‹–‡–ƒ˜†‡••ƒŠƒ”Šƒˆ–ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‹•–ͳͲ¤ƒ†‡”ƒ˜†‡•‡ƒ•–‡ͳʹǦ
¤ƒ†‡”•’‡”‹‘†‡Ǥ
15
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning)
•Ž—–‡–ƒ˜ʹͲͳ͸Šƒ†‡‹•–ͺͷ͹‹˜¤ƒ”‡‹ȋͳ͸¤”‘…Š¡Ž†”‡Ȍ•Œ—’‡‹‰‘’’Žƒ––‹ŽŽ
’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒǡ‡ŽŽ‡”ƒ‘”Ž—†ƒ—––”›…–—–‰Œ‘”†‡‡––
’¤‰¤‡†‡•Œ—ˆƒŽŽŠ‘•Ú”•¡”‹‰•ƒ••ƒ‰”—†ƒ–‹‡•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•Ǥ‰¡ŽŽ†‡†‡–
‹•–͸͵͸‹˜¤ƒ”‡Ǥ”‡Žƒ–‹‘–‹ŽŽ„‡ˆ‘Ž‹‰‡¡”•‹–—ƒ–‹‘‡†‘…Œ¡ˆÚ”„ƒ”‡†ͳͻ
”‡•’‡–‹˜‡ͳͺ•Œ—ˆƒŽŽ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ǥ’’‰‹ˆ–‡”ƒ¡”‡†ƒŽŽ•ƒ‘Ž‹Š‡–
—†‡”•ƒ––‹‰ƒ”†¤•–ƒ†•†‡Ž•–‹ŽŽŠÚ”‹‰Š‡–‡‹•Œ—ˆƒŽŽ•”‡‰‹•–”‡––‹ŽŽͳ͸’”‘…‡–¡”‘¡†Ǥ
¡”‡†•ƒƒ•‘…•¤ÚŒŽ‹‰Š‡––‹ŽŽ”¡––˜‹•ƒ†‡Œ¡ˆÚ”‡Ž•‡‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȋͳͻ
•Œ—ˆƒŽŽ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡ȌǤ‡–ˆ‹•‘…•¤‡‘•¡‡”Š‡–•¡ŽŽƒ„‡–”¡ˆˆƒ†‡ǣ•ƒ–ƒŽ
—–‹ˆ”¤ƒ––”‡‰‹•–”‡–ˆÚ”•’¤ˆÚ”•ƒŽ‹‰•‹˜¤ǡ‘…Š‡†ƒŽ•ˆÚ”•ƒŽ‹‰‹‰¤”‹„¤†ƒ
•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ‘…Š‡–”—Ǣ•Œ—ˆƒŽŽ‡‹‡†ƒŽ•ˆÚ”•ƒŽ‹‰Šƒ”ˆÚ”†‡Žƒ–•’¤
”‡•’‡–‹˜‡•–ƒ†•†‡Ž—–‹ˆ”¤„‡ˆ‘Ž‹‰•’”‘’‘”–‹‘‡ǤȌ
”‘˜–”¡ƒ–„‘––ƒ”˜ƒ”–‹‘†‡•Œ—ˆƒŽŽ‹‡†‹ƒ‰‘••‘”¡˜‡”’•›‹ƒ–”‹•
•’‡…‹ƒŽ‹•–˜¤”†Ȃ•‹–—ƒ–‹‘‡¡”—‰‡ˆ¡”†‡•ƒƒ‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ‘…Š‹
ږ‡„‘”‰
•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ
Œ—ˆƒŽŽ‡•†‡‘‰”ƒˆ‹•ƒ’”‘ˆ‹Ž¡”—‰‡ˆ¡”†‡•ƒƒ‹†‡–˜¤•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒǡ‹„¤†ƒˆƒŽŽ‡
‡†‡¤‰‘–¡Ž†”‡’”‘ˆ‹ŽŒ¡ˆÚ”–‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ
”—’’‡͵ͷȂͷͶǦ¤”‹‰ƒ”¡”
–›†Ž‹‰–Ú˜‡””‡’”‡•‡–‡”ƒ†‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒǡ‡ƒ––—‰ƒ•Œ—ˆƒŽŽ¡”
—†‡””‡’”‡•‡–‡”ƒ†‡„Ú”–‘Žƒ•‹ŽŒ—•‡–ƒ˜ͳͻȂʹͻǦ¤”‹‰ƒ”•ÚŒŽ‹‰Š‡––‹ŽŽ
ƒ–‹˜‹–‡–•‡”•¡––‹‰Ǥ
¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜•Œ—ˆƒŽŽ‡Šƒ”˜ƒ”ƒ–‡”¡‡––¤”‘…Š…‹”ƒ‡ˆ‡–‡†‡Ž‹‡”¡ʹ¤”ǡ
†‡–‰¡ŽŽ‡”„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒŽ‹•‘
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǤǡŽ‹•‘‹
ږ‡„‘”‰•‘
Š‡ŽŠ‡–ǡ¡”‡ˆ‡–‡†‡Žƒ˜‹˜¤ƒ”ƒ‹’¤‰¤‡†‡•Œ—ˆƒŽŽƒ”„‡–•ŽÚ•ƒȂ‡†ƒƒ†‡Ž‡¡”
Ž‹–‡•–Ú””‡‹ȋʹͶ’”‘…‡–ȌǤ
Omfattning av ekonomiskt bistånd (Öppna jämförelser)
†‡Ž‡ƒ˜Š‡Žƒ„‡ˆ‘Ž‹‰‡•‘¤‰‘‰¤‰—†‡”¤”‡–‘––ƒ‰‹–‡‘‘‹•–„‹•–¤†Ȃ
‡†ƒ˜•‡‡†‡’¤„¤†‡˜—šƒ‘…Š„ƒ”ȋ•‘‘ˆƒ––ƒ•ƒ˜„‡”Ú”†ƒŠ—•Š¤ŽŽȌȂ¡”ʹͲͳͷ
ƒ’’–Ͷ’”‘…‡–‹‘…Š†”›‰–͵’”‘…‡–‹Ǥ„¤†ƒˆƒŽŽ‡Šƒ”ƒ†‡Ž‡‹•ƒ–•˜ƒ‰–
•‡†ƒʹͲͳͳǡ–›†Ž‹‰ƒ•–‹Ȃ‡–”‡†•‘ƒƒ••˜ƒ‰–¡˜‡‹”‹‡–Ǥ
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–
Šƒ”ƒ†‡Ž‡†¡”‡‘–Ž‡‰ƒ––¡Ž‹‰‡•–ƒ„‹Ž”‹‰ƒ’’–͹’”‘…‡–Ǥ
‡–––‹ŽŽ‰”—’’‡—‰ƒ˜—šƒǡͳͺȂʹͶ¤”ǡ¡”ƒ†‡Ž‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡†”›‰–͹’”‘…‡–‹
‘…Šƒ’’–ͷ’”‘…‡–‹ȋͻ’”‘…‡–‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȌǤ
‡†ˆ‘—•’¤†‡˜—šƒ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ‰¡ŽŽ‡”ƒ––¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡—†‡”ʹͲͳ͸Šƒ”Šƒˆ–
Ž¤‰˜ƒ”‹‰–„‹•–¤†ǡ‹‹•–ͳͲȂͳʹ¤ƒ†‡”ǣͶ͹’”‘…‡–‹‘…ŠͶͶ’”‘…‡–‹Ǥ„¤†ƒ
ˆƒŽŽ‡¡”ƒ†‡Ž‡•–Ú””‡¡ʹͲͳͳ¡˜‡‘—–˜‡…Ž‹‰‡Šƒ”˜ƒ”‹–‡”‘–›†Ž‹‰‹Ǥ”›‰–
˜ƒ”–”‡†Œ‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡‹ȋ͵Ͷ’”‘…‡–ȌŠƒ”˜ƒ”‹–†‡–‹‹•–ʹ͹¤ƒ†‡”—†‡”
‡’‡”‹‘†ƒ˜–”‡¤”ȋ‡†—’’‡Š¤ŽŽŠÚ‰•–ʹ¤ƒ†‡”Ȍǡ‹¡”‘–•˜ƒ”ƒ†‡ƒ†‡Ž‹†”‡
ȋʹͺ’”‘…‡–ȌǤ
‡˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡ƒŽ‡†‹‰‡–‹ŽŽ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ•ˆÚ”•Ú”Œ‹‰•Š‹†‡”¡”ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–
Ȃ†‡–‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”͵ͻ’”‘…‡–ƒ˜‘––ƒ‰ƒ”ƒ‹‘…Š͵͸’”‘…‡–‹ȋͶͲ’”‘…‡–‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȌǤ¡”‡ˆ–‡”¡”†‡–‹¡•–˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡†•¡Ž‘’’Žƒ†‡–‹ŽŽ
•Œ—†‘Ȁ‘Š¡Ž•ƒǡʹͳ’”‘…‡–Ȃ˜‹Ž‡–’”‡…‹••‘ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–¡”‡––Ž‹–‡‹†”‡˜ƒŽ‹‰–
16
•¡Ž‹ǣͳͻ’”‘…‡–Ǥ¡”†‡–‹•–¡ŽŽ‡–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‡†dz•‘…‹ƒŽƒ•¡Ždzǡ˜‹Ž‡–ƒ˜•‡”
dz„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡•‘ˆÚ”¡”˜ƒ”ƒ†‡‹–‡•–¤”–‹ŽŽƒ”„‡–•ƒ”ƒ†‡•ˆÚ”ˆ‘‰ƒ†‡‘…Š
•‘•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡„‡†Ú‡”•ƒƒ”ƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒ‡ŽŽ‡”˜ƒ”•ƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒ‹–‡¡”
Žƒ”Žƒ‰†dz‘…Š†¡”dzƒ”„‡–‡ƒ„Ž‹ƒ–—‡ŽŽ–‹ˆ”ƒ–‹†‡‡ˆÚ”•–‡ˆ–‡”ˆÚ”„‡”‡†ƒ†‡
‹•ƒ–•‡”dzǤ‡ƒƒ†‡Ž¡”‹ʹͶǡͷ’”‘…‡–ǡ‡•—……‡•‹˜Ú‹‰•‡†ƒʹͲͳͳǤ¡”
‘–•˜ƒ”ƒ†‡ƒ†‡Ž†”›‰–ͳͶ’”‘…‡–ǡ‘…Š–˜¡”–‘‡‹•‹‰—†‡”•‡ƒ”‡¤”Ǥ
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–¡”ƒ†‡Ž‡ͳͶ’”‘…‡–Ǥ‡–ˆ‹•‹†‹ƒ–‹‘‡”’¤ƒ––†‡Š¡”–›’‡
ƒ˜‘”•ƒ•—’’‰‹ˆ–‡”ƒ”‡‰‹•–”‡”ƒ•’¤‘Ž‹ƒ•¡––ƒ˜‘Ž‹ƒˆÚ”˜ƒŽ–‹‰ƒ”Ȁƒ•˜ƒ”‹‰ƒ
–Œ¡•–‡¡ǡ˜ƒ”‡†•‹ŽŽƒ†‡”ƒ„Ú”–‘Žƒ•ˆÚ”•‹–‹‰–Ǥ
Göteborgs Stads psykiatriinventering
ږ‡„‘”‰•–ƒ†•’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰˜¤”‡ʹͲͳ͸ƒ”–Žƒ†‡•Ž‹˜••‹–—ƒ–‹‘ǡ•˜¤”‹‰Š‡–‡”
‘…Š„‡Š‘˜•ƒ–›†‹‰Š‡–••ƒƒ”„‡–‡–Š‘•’‡”•‘‡”‡†’•›‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”i kontakt med socialtjänstenǤ„‡†Ú†‡
•‘…‹ƒŽ•‡”‡–‡”ƒ”ƒƒ––Ͷͻ͹’‡”•‘‡”–‹ŽŽŠÚ”†‡¤Ž‰”—’’‡ǡ‹͸͵͹’‡”•‘‡”ȋŠ¡”
ƒ˜‰”¡•ƒ––‹ŽŽ’‡”•‘‡”ͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡‘ˆƒ––ƒ†‡¡˜‡¡Ž†”‡ȌǤ„¤†ƒ
ˆƒŽŽ‡‘–•˜ƒ”ƒ”†‡–ͳͶ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡‹¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ
‹”ƒ͸Ͳ’”‘…‡–ƒ˜†‡••ƒ’‡”•‘‡”Šƒ””‡‰‹•–”‡”ƒ–•‹ˆ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡Ǥ
Šƒ”…‹”ƒʹͲ’”‘…‡–”‡‰‹•–”‡”ƒ–•‹‘ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‘…ŠŽ‹ƒ¤‰ƒ‹‘
˜—š‡‡Š‡–‡Ȃ‡†ƒ‹͵Ͳ’”‘…‡–Šƒ””‡‰‹•–”‡”ƒ–•‹‘ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†‘…Š„ƒ”ƒ
ͷ’”‘…‡–‹‘˜—š‡Š‡–‡Ǥ‹–‡†”›‰–Š¡Žˆ–‡ƒ˜†‡••ƒ’‡”•‘‡”¡”¡ǡ¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡
¡”ͶͷȂ͸Ͷ¤”ǡ‰”‘˜–”¡ƒ–˜ƒ”ˆ‡–‡—–Žƒ†•ˆÚ††ǡŽ‹–‡ˆŽ‡”‹Ǥ
Livssituation: utbildning, boende, sysselsättning, försörjning
‡”’ƒ”–‡ƒ˜†‡ƒ”–Žƒ‰†ƒ’‡”•‘‡”ƒ•ƒƒ”‡ˆ–‡”‰›ƒ•‹ƒŽ—–„‹Ž†‹‰ǡ•¤˜‹––†‡–¡”
¡–ǡ•¡”•‹Ž–‹‡†ƒƒ†‡Ž‡‡†‡ˆ–‡”‰›ƒ•‹ƒŽ—–„‹Ž†‹‰¡”•–Ú””‡‹Ǥ
Ž‡”–ƒŽ‡–„‘”‹‘”†‹¡”–„‘‡†‡ǡ‡†‡ŽŽ‡”—–ƒ•–Ú†ǡ‡Ž‹–‡•–Ú””‡ƒ†‡Ž‹¡‹Ǥ
„‘”͵͹’”‘…‡–‹‘”†‹¡”–„‘‡†‡utan•–Ú†ǡ‹ʹͻ’”‘…‡–Ǥ„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”„‘”
ͺͶ’”‘…‡–‹˜ƒ†‘…‹ƒŽ•–›”‡Ž•‡†‡ˆ‹‹‡”ƒ”•‘dz•–ƒ†‹‰˜ƒ”ƒ†‡„‘‡†‡dz‡†ƒÚ˜”‹‰ƒ
ͳ͸’”‘…‡–„‘”‹¤‰‘–›’ƒ˜dz‹•–ƒ„‹Ž„‘‡†‡ˆ‘”dzǤ‰‡ˆ¡”–”‡ˆŒ¡”†‡†‡Žƒ”„‘”
‡•ƒƒǡ—–ƒƒƒ˜—š‡ǡ‡Ž‹–‡•–Ú””‡ƒ†‡Ž‹Œ¡ˆÚ”–‡†Ǥ”‡––
„ƒ”’‡”•’‡–‹˜ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––ͳͲ’”‘…‡–ƒ˜‰”—’’‡‹Šƒ”Š‡ƒ„‘‡†‡„ƒ”
‘…Šͺ’”‘…‡–Šƒ”—‰¡‰‡•”¡––‡†„ƒ”•‘‹–‡„‘”‹„‘•–ƒ†‡Ǥ‘–•˜ƒ”ƒ†‡ƒ†‡Žƒ”
‹¡”͸”‡•’‡–‹˜‡ͺ’”‘…‡–Ǥ
†ƒ•–—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–”‡†Œ‡’‡”•‘Šƒ”‡¡†•›••‡Ž•¡––‹‰ǡ—†‡”‹•–‡¤ƒ††‡
•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ‡˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡–›’‡”ƒƒ˜•›••‡Ž•¡––‹‰¡”‘—ƒŽ
†ƒ‰˜‡”•ƒŠ‡–ȋ•¡”•‹Ž–‹Ȍǡ•–—†‹‡”‘…ŠÚ’’ƒƒ”„‡–•ƒ”ƒ†‡ȋ•¡”•‹Ž–Ȍǡ
‘—‡•Ú’’ƒ†ƒ‰˜‡”•ƒŠ‡–•ƒ–‘ˆˆ‡–Ž‹‰–•›††ƒ–ƒ”„‡–‡Ǥ†‡Ž‡•›••‡Ž•ƒ––ƒ
¡”‰‡‡”‡ŽŽ–Ž‹–‡•–Ú””‡Š‘••˜‡•ˆÚ††ƒ¡—–Žƒ†•ˆÚ††ƒǡ‘…ŠȂ•¡”•‹Ž–‹ȂŽ‹–‡•–Ú””‡‹
›‰”‡¤Ž†”ƒ”Ǥڐ••‹ŽŽƒ†‡¡”„‡‰”¡•ƒ†Ǥ
¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡¡”ˆÚ”•Ú”Œ†ƒ‰‡‘•Œ—ǦȀƒ–‹˜‹–‡–•‡”•¡––‹‰‘…Šƒ’’–ͶͲ’”‘…‡–ƒ˜
ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ȃ†‡–‰¡ŽŽ‡”‹„¤†‡‘…ŠŽ‹•‘
ږ‡„‘”‰‰‡‡”‡ŽŽ–Ǥ
17
Svårigheter inom olika livsområden
‡†—–‰¤‰•’—–‹ͳ͸‘Ž‹ƒ–›’‡”ƒ˜ƒ”–Žƒ‰†ƒŽ‹˜•‘”¤†‡„‡†Ú•—‰‡ˆ¡”˜ƒ”ƒƒ
Šƒ¤–‹•–‘‡dz¤––Ž‹‰ƒdz•˜¤”‹‰Š‡–‡”‡†ƒ––dzŽÚ•ƒ˜ƒ”†ƒ‰•’”‘„Ž‡dzǡdz„‡Š¤ŽŽƒƒ”„‡–‡dzǢ
dz†‡Ž–ƒ‹•›••‡Ž•¡––‹‰dzǡdz”‡Žƒ–‹‘‡”dzǤȋ‘…Š‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ȍ‰¡ŽŽ‡”†‡–¡˜‡
dzŠƒ–‡”ƒ‡‰‡‡‘‘‹dzǡ‘…Š‹¤–‡”ˆ‹•¡˜‡dz—–„‹Ž†‹‰••‹–—ƒ–‹‘dz’¤Œ¡ˆÚ”„ƒ”
‹˜¤Ǥ‡†ˆ‘—•’¤total•˜¤”‹‰Š‡–¡”†‡–ˆŽ‡•–•‘Šƒ”ȋ–‘–ƒŽȌ•˜¤”‹‰Š‡–‡†ƒ––dz„‡Š¤ŽŽƒ
ƒ”„‡–‡dzǤ
ڔˆŽ‡”–ƒŽ‡–ƒ˜•˜¤”‹‰Š‡–•‘”¤†‡ƒ„‡†Ú•¡‹Ž‹–‡ŠÚ‰”‡‰”ƒ†¡˜‹‘”Šƒȋ‹•–
¤––Ž‹‰ƒǡ¡†ƒȌ•˜¤”‹‰Š‡–‡”Ǥڔ
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–¡”†‡ƒÚ••‹ŽŽƒ†•–Ú”•–
„‡–”¡ˆˆƒ†‡ƒ––dz‘—‹…‡”ƒdzȋʹͷ‘–ͳͺ’”‘…‡–ȌǤ‡–˜¤—†ƒ–ƒ‰‡¡”dzƒ˜¡†ƒ
–”ƒ•’‘”–‡†‡Ždz•ƒ–dz—–Ú˜ƒˆ”‹–‹†••›••‡Ž•¡––‹‰dzǡ†¡”•˜¤”‹‰Š‡–‡”ƒ„‡†Ú•˜ƒ”ƒŽ‹–‡
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡¡Ǥ
‡‘‰¤‡†‡•ƒ‘–‡”ƒ•„‡–›†ƒ†‡ƒ†‡Žƒ”‡†
‘¡†ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”Ǥ„¤†‡‘…Š‰¡ŽŽ‡”†‡–•¡”•‹Ž–dz†‡Ž–ƒ‹ˆÚ”‡‹‰•Ž‹˜dzǤ
–Ú˜‡”’•›‹ƒ–”‹•ƒ’”‘„Ž‡¡”ƒ†”ƒŠ¡Ž•‘’”‘„Ž‡˜ƒŽ‹‰ƒ‹†‡Š¡”‰”—’’‡Ȃ‘…ŠŽ‹–‡
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹¡‹Ǥ‡–‰¡ŽŽ‡”„¤†‡•‘ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡ȋͷʹ‘–͵ͻ’”‘…‡–ȌǡƒŽ‘Š‘Ž
ȋͳͻ‘–ͳͶ’”‘…‡–Ȍǡƒ”‘–‹ƒȋͳ͸‘–ͺ’”‘…‡–Ȍǡ–‘„ƒ‘…Š–ƒ†Š¡Ž•ƒǤ"˜‡Š¡”•ƒ
‘–‡”ƒ••–‘”ƒƒ†‡Žƒ”‡Œ¡†ƒ’”‘„Ž‡Ǥ‡†ƒȋ¡†ƒȌ•‘ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡
Š‘•˜‹‘”¡¡ȋ‹†‘…‡”‘¡†ƒŠ‘•¡Ȍǡ¡”’”‘„Ž‡”‡Žƒ–‡”ƒ†‡–‹ŽŽ
ƒŽ‘Š‘Žǡƒ”‘–‹ƒ‘…Š–‘„ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•¡Ǥ
Behov av psykiatriska insatser
‡Š‘˜‡ƒ˜’•›‹ƒ–”‹•ƒ‹•ƒ–•‡”„‡†Ú•˜ƒ”ƒ–¡…–ƒˆÚ”…‹”ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜’‡”•‘‡”ƒǤ
‡Š‘˜ƒ˜›ƒȀˆÚ”¡†”ƒ†‡‹•ƒ–•‡”¡”‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ†‡Š‘•…‹”ƒͶͲ’”‘…‡–Ǥڔ—‰‡ˆ¡”˜ƒ”
–‹‘†‡’‡”•‘¡”„‡Š‘˜‡–‡Œ¡–Ǥˆ‹•†‡–‡‰‡‡”‡ŽŽÚ••‹ŽŽƒ†‹†‡–ƒ––ˆŽ‡”
¡Šƒ”‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ†‡‡‡Œ–‹ŽŽ‰‘†‘•‡††ƒ„‡Š‘˜ƒ˜‹•ƒ–•‡”Ȃ˜‹Ž‡–‹’”ƒ–‹‡•¡”•‹Ž–
Šƒ†Žƒ”‘—‰ƒ¡‹”‡Žƒ–‹‘–‹ŽŽ¡Ž†”‡˜‹‘”Ǥ‡–”¡ˆˆƒ†‡†‡—‰ƒ¡‡¡”
ƒ†‡Ž‡‡†‡Œ¡–„‡Š‘˜ʹ͹’”‘…‡–Ǥ"˜‡‹¡”†‡–Š‘•—‰ƒ¡•‘†‡–¡”
˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡†„¤†‡‡Œ–‹ŽŽ‰‘†‘•‡††ƒ„‡Š‘˜‘…Š‘¡†ƒ„‡Š‘˜Ǥ
Brukarens myndighetskontakter
ڔ—‰‡ˆ¡”–˜¤ƒ˜–”‡’‡”•‘‡”‹‘—‡•’•›‹ƒ–”‹ƒ”–Ž¡‰‰‹‰‰¡ŽŽ‡”ǡ‹•¤˜¡Ž
•‘ǡƒ––†‡Šƒ”Šƒˆ–‡¡†‘–ƒ–‡†’•›‹ƒ–”‹—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ
‡–ˆ‹•‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”‡Ú••‹ŽŽƒ†‹†‡–ƒ––‡‘–ƒ–‡†’•›‹ƒ–”‹¡”Ž‹–‡
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†˜‹‘”¡¡ǡ˜‹Ž‡–•¡”•‹Ž–‰¡ŽŽ‡”‹†‡›‰•–ƒ¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ¡”
ƒ†‡Ž‡‡†’•›‹ƒ–”‹‘–ƒ–Š‘•˜‹‘”ͳͺȂʹͻ¤”ͺͳ’”‘…‡–‘–Ͷͷ’”‘…‡–Š‘•
¡‡‹•ƒƒ¤Ž†‡”•‰”—’’Ǣ†‡–ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––ƒ†‡Ž‡dz‡Œ¡–dz¡”•–Ú””‡Š‘•†‡
—‰ƒ¡‡ȋͳͶ‘–ͺ’”‘…‡–ȌǤ‘–ƒŽ–•‡––¡”ƒ†‡Ž‡‡Œ¡†ƒ‘–ƒ–‡”ͻ’”‘…‡–‹
„¤†‡‘…ŠǤ
”›‰–Š¡Žˆ–‡ƒ˜„”—ƒ”ƒ‹ȋͷͶ’”‘…‡–Ȍ‘…Šƒ’’–Š¡Žˆ–‡ƒ˜„”—ƒ”ƒ‹ȋͶʹ
’”‘…‡–ȌŠƒ”Šƒˆ–‡¡†‘–ƒ–‡†‡˜¤”†…‡–”ƒŽǤ†‡–•‡ƒ”‡ˆƒŽŽ‡–¡”†‘…ƒ†‡Ž‡
dz‡Œ¡–dz›…‡–•–‘”ȂͶͲ”‡•’‡–‹˜‡Ͷ͸’”‘…‡–Ȃ˜‹Ž‡–ÚŒŽ‹‰‡ƒˆÚ”Žƒ”ƒ•‡†ƒ––
‘”•ƒ‡–‹ŽŽ‘–ƒ–‹–‡•’‡…‹ˆ‹…‡”ƒ•‹ƒ”–Ž¡‰‰‹‰•ˆ”¤‰ƒǤ
18
Myndigheternas samarbete kring brukaren
—‰‡ˆ¡”Š¡Žˆ–‡ƒ˜ˆƒŽŽ‡•ƒƒ”„‡–ƒ”‘—‡••‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡†‡ƒƒ›†‹‰Š‡–
Ȃͷͳ’”‘…‡–‹ǡͶͺ’”‘…‡–‹Ǥ‡†•ƒƒ”„‡–‡ƒ˜•‡•dz‰‡‡•ƒƒ–”¡ˆˆƒ”ȀÚ–‡
ȋ†¡”†‡‡•‹Ž†‡‘…•¤†‡Ž–ƒ”‡ŽŽ‡”ƒ–‹˜–Šƒ”‰‹˜‹–•‹––•ƒ–›…‡–‹ŽŽ•ƒƒ”„‡–‡–ȌˆÚ”ƒ––
‘ƒÚ˜‡”‡•‘Ž¡’Ž‹‰ƒ‹•ƒ–•‡”‘…ŠˆÚŽŒƒ—’’†‡dzǤš–‡”–•ƒƒ”„‡–‡”‹‰
„”—ƒ”‡•‡”•¡”•‹Ž–˜‹†˜—š‡‡Š‡–‡Ȃ‹”‹‰͹͵’”‘…‡–ƒ˜„”—ƒ”ƒǡ‹ͷͻ
’”‘…‡–Ǥ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡Ž‹‰‰‡””‹‰‰‡‘•‹––‡–‡†ƒ
ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ž‹‰‰‡”—†‡”ǡ•¡”•‹Ž–‹ȋ͵ʹ’”‘…‡–Ǣ‹ͶͲ’”‘…‡–ȌǤ
ƒ˜‡”ƒ•’ƒ”–‡¡”ˆÚ”•–‘…Šˆ”¡•–Ú’’‡˜¤”†•’•›‹ƒ–”‹Ǣ†‡–‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”†”›‰–˜ƒ”
ˆŒ¡”†‡„”—ƒ”‡‹„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒȋ”‡•—Ž–ƒ–‡¡”Ž‹–‡‘•¡”ƒȌǤ¡”†‡––ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ•–
‹‘ˆ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡‡†ƒ†‡–‹¡”—‰‡ˆ¡”Ž‹ƒ˜ƒŽ‹‰–‹‘
ˆ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡‘…Š‹‘˜—š‡‡Š‡–‡Ǥ„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”¡”†‡–‹†”‡
˜ƒŽ‹‰–‹‘ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ
•ƒƒ”„‡–ƒ”‘ˆ–ƒ”‡‡†„‡”‘‡†‡˜¤”†¡ȋ‰¡ŽŽ‡”ͳͳ‘–Ͷ’”‘…‡–ƒ˜„”—ƒ”ƒȌǤ
‰‡ƒƒƒ–Ú”¡”‹¤‰‘ƒ˜•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒƒ–—‡ŽŽ‹‡”¡͹’”‘…‡–ƒ˜ˆƒŽŽ‡Ǥ
‡–ˆ‹•‡ƒ–—‡ŽŽ•ƒ‘”†ƒ†‹†‹˜‹†—‡ŽŽ’ŽƒȋȌˆÚ”—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–‹‘†‡„”—ƒ”‡ǡ
—’’”¡––ƒ†‹•ƒƒ”„‡–‡‡ŽŽƒ‘—‘…ŠŽƒ†•–‹‰Ǥڔ›––‡”Ž‹‰ƒ”‡¤‰”ƒ’”‘…‡–¡”
†‡––ƒ—†‡”—’’”¡––ƒ†‡Ǥ‡–ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––¡‡†‘‘‡‡˜‡–—‡ŽŽ•ƒƒ•‹ͷȂ
͸’”‘…‡–Ǥ‡••ƒˆÚ”Š¤ŽŽƒ†‡•’‡‰Žƒ”—‰‡ˆ¡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–Ǥ‡–¡”ˆ”¡•–‹‘
ˆ—–‹‘•Š‹†‡”‘…Š‹‘˜—š‡‡Š‡–•‘†‡–ˆ‹•‡ǡ‡†ƒ†‡–„ƒ”ƒ‰¡ŽŽ‡”¤‰”ƒ
’”‘…‡–ƒ˜„”—ƒ”ƒƒ”–Žƒ‰†ƒ‹‘ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ‡„”‹•–ƒ†‡¡‡†‘‡‘
¤–‡”ˆ‹•ˆ”¡•–‹‘ˆ—–‹‘•Š‹†‡”Ǥ‡–ˆ‹•‹‰‡‡”‰‡‡”‡ŽŽÚ•Ǧ‡ŽŽ‡”
¤Ž†‡”••‹ŽŽƒ†„‡–”¡ˆˆƒ†‡—’’”¡––ƒ†‡ƒ˜Ǥ„¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”¡”ƒ†‡Ž‡‡†
•–Ú”•–ˆÚ”¡‹¤Ž†‡”•‰”—’’‡͵ͲȂͶͶ¤”ǡ‡Ž¡‰‰‡”ƒ–‹ŽŽ†‡•‘¡”’¤‰¤‰ƒ––
—’’”¡––ƒ•¡”ƒ†‡Ž‡¡•–ƒ†‡•ƒƒˆÚ”‰”—’’‡—‰ƒ˜‹‘”ȋ†¡”ˆÚ”Ú˜”‹‰–
ƒ†‡Ž‡‡Œ¡–¡”•–Ú”•–ȌǤ
God man/förvaltare och stöd från anhöriga
‹†”‡¡Š¡Žˆ–‡ƒ˜„”—ƒ”ƒŠƒ”‡––¡–•–Ú†ˆ”¤ƒŠÚ”‹‰ƒǡdz‹‘¤‰‘–‡ŽŽ‡”¤‰”ƒ
Ž‹˜•‘”¤†‡dzǣͶͷ’”‘…‡–‹‘…ŠͶ͵’”‘…‡–‹Ǥ‡–ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––ƒ†‡Ž‡‡Œ¡–
¡””‡Žƒ–‹˜–•–‘”ȋͳͷ”‡•’‡–‹˜‡ͳͻ’”‘…‡–ȌǤ†‡Ž‡‡†ȋ¡†Ȍ‰‘†ƒ¡”ͳ͹’”‘…‡–‹
‘…Šͳͳ’”‘…‡–‹Ǥ–‹ˆ”¤‡––•¤”„ƒ”Š‡–•’‡”•’‡–‹˜ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––¡•–ƒ˜ƒ”
–”‡†Œ‡ƒ”–Žƒ‰†„”—ƒ”‡•ƒƒ”•¤˜¡ŽƒŠÚ”‹‰•–Ú†•‘‰‘†ƒǤ
Öppna jämförelser om organisatoriska förutsättningar inom
Funktionshinder-Socialpsykiatri och Ekonomiskt bistånd
Intern samordning inom socialtjänsten
Ž‹‰–‘…‹ƒŽ•–›”‡Ž•‡•Y’’ƒŒ¡ˆÚ”‡Ž•‡”ˆ‹•†‡–‹•”‹ˆ–Ž‹‰ƒǡƒ–—‡ŽŽƒ”—–‹‡”ˆÚ”
•ƒ‘”†‹‰‡ŽŽƒ‘—‡••‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹‘…Š‘—‡•Ú˜”‹‰ƒ”‡Ž‡˜ƒ–ƒ
˜‡”•ƒŠ‡–•‘”¤†‡ǣ‡‘‘‹•–„‹•–¤†ǡ‹••„”—ǡ˜¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”ǡŠ‡ŽÚ•Š‡–ǡ
„ƒ”Ƭ—‰ƒǡ‘…Š¡Ž†”‡‘•‘”‰ȋˆƒ‹ŽŒ‡”¡––¡”‡Œƒ–—‡ŽŽ–‹ȌǤ¤•ƒƒ˜‹•ˆ‹•
”—–‹‡”‡ŽŽƒ‡‘‘‹•–„‹•–¤†‘…Š†‡ƒ†”ƒ˜‡”•ƒŠ‡–•‘”¤†‡ƒǤˆ‹•†‡–
†‘…˜ƒ”‡•‹‰‹‘•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹‡ŽŽ‡”‹‘‡‘‘‹•–„‹•–¤†”—–‹‡”ˆÚ”
19
•ƒ‘”†‹‰‡†˜¤Ž†‹¡”ƒ”‡Žƒ–‹‘‡”ǡŠ‡ŽÚ•Š‡–ǡˆƒ‹ŽŒ‡”¡––‡ŽŽ‡”„ƒ”Ƭ—‰ƒǤ¡”†‡–
‰¡ŽŽ‡””—–‹‡”ˆÚ”•ƒ‘”†‹‰‡†˜‡”•ƒŠ‡–‡”ˆÚ”Š‡ŽÚ•Š‡–‘…Šˆƒ‹ŽŒ‡”¡––•ƒƒ•
†‡––ƒ‹‘ˆŽ‡”–ƒŽ‡–ƒ˜
ږ‡„‘”‰••–ƒ†•†‡Žƒ”‘…Š
Ǧ‘—‡”Ȃ‡†ƒ†‡–¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡
‹Ú˜”‹‰ƒ˜‡”‹‰‡Ǥ
Extern samverkan
Ž‹‰–‘…‹ƒŽ•–›”‡Ž•‡•Y’’ƒŒ¡ˆÚ”‡Ž•‡”Šƒ”‹„¤†‡•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹‘…Š
‡‘‘‹•–„‹•–¤†•”‹ˆ–Ž‹‰ƒǡƒ–—‡ŽŽƒÚ˜‡”‡•‘‡Ž•‡”‡†„¤†‡
”„‡–•ˆÚ”‡†Ž‹‰‡‘…ŠÚ”•¡”‹‰•ƒ••ƒǤŠƒ”‡„ƒ”–‡‘‘‹•–„‹•–¤†
ژ‡”‡•‘‡Ž•‡”‡†ˆ‘…ŠǤ
ƒ”‡•‹‰‹‡ŽŽ‡”Šƒ”‡‘‘‹•–„‹•–¤†•”‹ˆ–Ž‹‰ƒǡƒ–—‡ŽŽƒÚ˜‡”‡•‘‡Ž•‡”
‡†’”‹¡”˜¤”†‡‘…Š’•›‹ƒ–”‹ȋƒ”–Ž¡‰‰•„ƒ”ƒ‹Y‡‘‘‹•–„‹•–¤†ȌǢ‹Šƒ”†‡–
†‘…ˆ—‹–•–‹†‹‰ƒ”‡¤”Ǥ‡––ƒˆ‹•ʹͲͳ͸‹Š¡Žˆ–‡ƒ˜
ږ‡„‘”‰••–ƒ†•†‡Žƒ”Ǥ
‡¡˜‡”‡•—Ž–ƒ–‡‘˜ƒˆ”¤’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡Ǥ
SIP och PO
„¤†‡‘…Šƒ˜¡†‡”ƒ‹‘•¤˜¡Ž‡‘‘‹•–„‹•–¤†•‘•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹
”—–‹‡”ˆÚ”ƒ––‹ˆ‘”‡”ƒ†‡‡•‹Ž†‡‘”¡––‹‰Š‡–‡–‹ŽŽ•ƒ‘”†ƒ†‹†‹˜‹†—‡ŽŽ’Žƒ
ȋȌǤ‡¡˜‡”‡•—Ž–ƒ–‡‘˜ƒˆ”¤’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡Ǥ
¤†ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”‡”„Œ—†‡”’‡”•‘Ž‹‰–‘„—†ȋȌ–‹ŽŽ’‡”•‘‡”‡†’•›‹•
ˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰Ǥ
Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning
¤†‡‘…Š‡”„Œ—†‡”—Ž–‹’”‘ˆ‡••‹‘‡ŽŽƒ–‡ƒǡ•–”—–—”‡”ƒ†‹†‹˜‹†—‡ŽŽ
•›••‡Ž•¡––‹‰ǡƒ”„‡–•Ž‹˜•‹”‹–ƒ†”‡Šƒ„‹Ž‹–‡”‹‰ǡ•‘…‹ƒŽˆ¡”†‹‰Š‡–•–”¡‹‰•ƒ–•–Ú†‹
ˆÚ”¡Ž†”ƒ•ƒ’–‹ŽŽ’‡”•‘‡”‡†’•›‹•ˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰Ǥ
„¤†‡‘…Š„‡†”‹˜•—’’•Úƒ†‡ƒ”„‡–‡ǡ‰‡‘dz‡•¡”•‹Ž†ˆ—–‹‘•‘
„‡†”‹˜‡”‡––—–¤–”‹–ƒ–‘…Šƒ–‹˜–ƒ”„‡–‡ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒǯˆÚ”‘—‡‘¡†ƒǯ
’‡”•‘‡”‡†’•›‹•ˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰‹„‡Š‘˜ƒ˜•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡•‹•ƒ–•‡”‘…Š
‡”„Œ—†ƒ†‡‡––ƒ†‡˜ƒ–•–Ú†dzǡ‹Ž—•‹˜‡ƒ––dz•–Ú†Œƒ‹†‹˜‹†‡–‹ŽŽ‡ƒ†‡˜ƒ–‘–ƒ–
‡†˜¤”†Ǧ‘…Š•–Ú†•›•–‡‡–dzǤ
„¤†‡‘…Šˆ‹•Ú’’‡˜‡”•ƒŠ‡–ǡ–‹ŽŽ‰¡‰Ž‹‰ˆÚ”ƒŽŽƒǤ
Standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk
och missbruk
˜ƒ”‡•‹‰‡ŽŽ‡”ƒ˜¡†‡”•‹‰•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹•‹‰ƒ˜•–ƒ†ƒ”†‹•‡”ƒ†‡
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ”‹•„”—‘…Š‹••„”—Ǥȋ‡––ƒƒ˜¡†•‹–˜¤
ƒ†”ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”‹
ږ‡„‘”‰•ƒ–‹‡–”‡†Œ‡†‡Žƒ˜†‡Ú˜”‹‰ƒ
Ǧ‘—‡”ƒǤȌ
–‹ˆ”¤¤”††ƒ–ƒ„ƒ•‡‡‰ƒƒ†‡ƒ—’’‰‹ˆ–”‡Žƒ–‡”ƒ•–‹ŽŽƒ––˜¤”†‡ƒ˜¡†‡”•‹‰ƒ˜
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–‡–—†‹–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒƒŽ‘Š‘Ž’”‘„Ž‡ƒ–‹Š‘•Ž‹–‡†”›‰–˜ƒ”
–‹‘†‡’ƒ–‹‡–‡††‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ†’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–Ȁ’•›‹•‘Š¡Ž•ƒȋƒ˜•‡”Ǧ
20
†‹ƒ‰‘•‡”ͳͲȂͻͻȌǣͳ͵’”‘…‡–‹ǡͳʹ’”‘…‡–‹Ȃ˜‹Ž‡–•’‡‰Žƒ”
ږ‡„‘”‰•‰‡‘•‹––‡–Ǥ‡–¡”Ž‹–‡˜ƒŽ‹‰ƒ”‡ƒ––—†‹–ƒ˜¡–•ˆÚ”¡¡˜‹‘”ǡ‘…Š
—‰‡ˆ¡”†—„„‡Ž–•¤˜ƒŽ‹‰–ˆÚ”¡Ž†”‡ȋͶͷȂ͸Ͷ¤”Ȍ¡›‰”‡˜—šƒǤ
Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling
Šƒ”ƒ‹‘•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹—†‡”’‡”‹‘†‡ͳˆ‡„”—ƒ”‹ʹͲͳͷȂ͵ͳŒƒ—ƒ”‹ʹͲͳ͸
ƒ˜¡–”‡•—Ž–ƒ–ˆ”¤•›•–‡ƒ–‹•—’’ˆÚŽŒ‹‰–‹ŽŽ˜‡”•ƒŠ‡–•—–˜‡…Ž‹‰Ȃ‘…Š¡˜‡‰Œ‘”–
†‡––ƒ—”‡––Ú•’‡”•’‡–‹˜ǤŠƒ”ƒ‹–‡‰Œ‘”–†‡––ƒȋ—†‡”†‡ƒ’‡”‹‘†ȌǤ
Brukarinflytande
Šƒ”ƒ‹‘•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹—†‡”–˜¤¤”•’‡”‹‘†‡ͳˆ‡„”—ƒ”‹ʹͲͳͶȂ͵ͳŒƒ—ƒ”‹
ʹͲͳ͸‰‡‘ˆÚ”–‹•–‡„”—ƒ”•–›”†„”—ƒ””‡˜‹•‹‘†¡””‡•—Ž–ƒ–‡ƒ˜¡–•ˆÚ”
˜‡”•ƒŠ‡–•—–˜‡…Ž‹‰Ǥ‡––ƒ‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”ˆŽ‡”–ƒŽ‡–•–ƒ†•†‡Žƒ”‹
ږ‡„‘”‰ǡ†‘…‹–‡Ǥ
ƒ”‡•‹‰‹‡ŽŽ‡”ˆ‹•¤‰‘„”—ƒ”‹ˆŽ›–ƒ†‡•ƒ‘”†ƒ”‡ȋȌ’Žƒ…‡”ƒ†’¤
Ž‡†‹‰•‹˜¤Ȃ‹–‡Š‡ŽŽ‡”‹¤‰‘ƒƒƒ˜
ږ‡„‘”‰••–ƒ†•†‡Žƒ”ǡ†¡”‡‘–‹¤‰”ƒƒ†”ƒ
Ǧ‘—‡”Ǥ
¤†‡‘…Š‹ˆ‘”‡”ƒ”‰‡‘–ƒŽƒ†‹ˆ‘”ƒ–‹‘‘˜ƒ†•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹‘…Š
˜‡”•ƒŠ‡–‡ˆÚ”‡‘‘‹•–„‹•–¤†ƒ‡”„Œ—†ƒˆÚ”•–Ú†‘…ŠŠŒ¡Ž’Ǥ‰‡ƒ˜
•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒŠƒ”‹ˆ‘”ƒ–‹‘’¤Ž¡––Ž¡•–•˜‡•ƒǤ
Sysselsättningsinsats som lett till arbete
ˆ‹•‡š‡’‡Ž’¤’‡”•‘‡”•‘—†‡”’‡”‹‘†‡ͳˆ‡„”—ƒ”‹ʹͲͳͷȂ͵ͳŒƒ—ƒ”‹ʹͲͳ͸
‰¤––ˆ”¤„‹•–¤†•„‡•Ž—–ƒ†•›••‡Ž•¡––‹‰•‹•ƒ–•‡ŽŽ‡”ƒ”„‡–•Ž‹˜•‹”‹–ƒ†”‡Šƒ„‹Ž‹–‡”‹‰
„¤†‡–‹ŽŽˆÚ”˜¡”˜•ƒ”„‡–‡’¤†‡”‡‰‹‘ƒŽƒƒ”„‡–•ƒ”ƒ†‡‘…Š–‹ŽŽ•›††ƒ–ƒ”„‡–‡Ǥ
ˆ‹•‡„ƒ”–‡š‡’‡Ž’¤Ú˜‡”‰¤‰–‹ŽŽ•›††ƒ–ƒ”„‡–‡Ǥˆ–‡”•‘†‡–”¡…‡”‡†‹•–‡
’‡”•‘¡”†‡–•˜¤”–ƒ–––‘ŽƒˆÚ”¡†”‹‰ƒ”Ú˜‡”–‹†ǡ‡†‡–ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ
Š‡Ž–•ƒƒ†‡•¤†ƒƒ‡š‡’‡Ž¡”†‡––ƒ¡––‡•†”›‰–‡––¤”–‹†‹‰ƒ”‡ȂŽ‹•‘ƒ––†‡–ˆ‹•
ˆŽ‡”ƒ•–ƒ†•†‡Žƒ”†¡”‹‰‡Šƒ”Ú˜‡”‰¤–––‹ŽŽˆÚ”˜¡”˜•ƒ”„‡–‡Ǥ
Personalomsättning, personalhälsa och
arbetstidsförutsättningar
ŠÚ‰’‡”•‘ƒŽ‘•¡––‹‰ƒˆÚ”•˜¤”ƒ‡Ž¤‰•‹–‹‰˜‡”•ƒŠ‡–•—–˜‡…Ž‹‰Ǥ
Ž¡ƒ†‡—†‡”ʹͲͳ͸ͻǡͲ’”‘…‡–ƒ˜•–ƒ†•†‡Ž‡•–‹ŽŽ•˜‹†ƒ”‡ƒ•–¡ŽŽ†ƒ‡†ƒ”„‡–ƒ”‡•‹ƒ
–Œ¡•–‡”‹‘‘—‡ǡ˜ƒ”ƒ˜ˆŽ‡”–ƒŽ‡–ƒ˜ƒ†”ƒ•¡Ž¡’‡•‹‘Ǥ¡”–‹ŽŽŽ¡ƒ†‡Ͷǡͷ
’”‘…‡–•‹–Œ¡•–ˆÚ”ƒ”„‡–‡‹‘ƒƒˆÚ”˜ƒŽ–‹‰‹‘—‡Ǥ¡”„¤†‡ƒ†‡Ž‡
‡š–‡”ƒ‘…Š‹–‡”ƒƒ˜‰¤‰ƒ”Ž‹–‡•–Ú””‡ǡͳͲǡͷ”‡•’‡–‹˜‡͸ǡͳ’”‘…‡–Ǥǣ•ƒ˜‰¤‰ƒ”’¤
–‘–ƒŽ–ͳ͸ǡ͸’”‘…‡–Ú˜‡”•–‹‰‡”‰‡‘•‹––‡–‹•–ƒ†‡ȋͳͷǡͳ’”‘…‡–Ȍǡ‡†ƒǣ•Ž‹‰‰‡”
—†‡”ȋͳ͵ǡͷ’”‘…‡–ȌǤ‡†ˆ‘—•’¤‡„ƒ”–…Š‡ˆ‡”˜ƒ”†‡–‘–ƒŽƒ’‡”•‘ƒŽ‘•¡––‹‰‡‹
¡—•–Ú””‡‹”‡Žƒ–‹‘–‹ŽŽ•¤˜¡Ž
ږ‡„‘”‰••‹––‡–•‘Ǧƒ†‡Ž‡ǣͳ͹ǡͳ’”‘…‡–‘–
ͳ͵ǡͺ”‡•’‡–‹˜‡ͳͳǡͶ’”‘…‡–Ǥ
ƒƒ•¤”„ƒ”Š‡–•ˆƒ–‘”ˆÚ”‡‘”‰ƒ‹•ƒ–‹‘ǡ‹–‡‹•–‹•ƒ„ƒ†‡†
˜‡”•ƒŠ‡–•—–˜‡…Ž‹‰ǡ¡”•Œ—ˆ”¤˜ƒ”‘ǤŒ—ˆ”¤˜ƒ”‘¡––‹’”‘…‡–ƒ˜‘”†‹ƒ”‹‡
ƒ”„‡–•–‹†„Žƒ†¤ƒ†•ƒ•–¡ŽŽ†ƒŽ‹‰‰‡”’¤…‹”ƒͳͲ’”‘…‡–‹„¤†‡ǡ‘…Š
ږ‡„‘”‰
21
•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ‡¡”‰‡‡”‡ŽŽ–ŠÚ‰”‡‹‘ˆ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡¡‹‘ǡ
•¡”•‹Ž–‹†¡”†‡—’’‰¤”–‹ŽŽͳͳǡ͸’”‘…‡–ǡ˜‹Ž‡–¡”‡”¡
ږ‡„‘”‰••‹––‡–‡
–›†Ž‹‰ƒ”‡”‡Žƒ–‹˜–ȋͻǡͺ’”‘…‡–ȌǤǣ•ŠÚ‰”‡•Œ—ˆ”¤˜ƒ”‘‹
ˆ—–‹‘•Š‹†‡”˜‡”•ƒŠ‡–‡‰¡ŽŽ‡”†‡Ž¡‰”‡•Œ—ˆ”¤˜ƒ”‘ǡ‹•–ͳͷ†ƒ‰ƒ”Ǥ"˜‡
‹‘Ȃ†¡”•Œ—ˆ”¤˜ƒ”‘‰‡‡”‡ŽŽ–¡”Ž‹–‡Ž¡‰”‡¡–‘–ƒŽ–ˆÚ”•–ƒ†•†‡Ž‡•
˜‡”•ƒŠ‡–‡”Ȃ¡”•Œ—ˆ”¤˜ƒ”‘Ž‹–‡ŠÚ‰”‡‹¡‹ǡ‡•‹ŽŽƒ†‡¡”‹†”‡Ǥ
––‡”Ž‹‰ƒ”‡‡•¤”„ƒ”Š‡–•ˆƒ–‘”ˆÚ”˜‡”•ƒŠ‡–•—–˜‡…Ž‹‰¡”–‹†•„”‹•–‘…Šƒ†”ƒ
ƒ”„‡–•‹ŽŒÚ’”‘„Ž‡Š‘•‡†ƒ”„‡–ƒ”ƒǤŽ‹‰–”‡•—Ž–ƒ–‡–ˆ”¤
ږ‡„‘”‰•–ƒ†•
‡†ƒ”„‡–ƒ”‡¡–ʹͲͳͷŽ‹†‡”†‡Žƒ”ƒ˜•–ƒ†•†‡Žƒ”ƒ•’‡”•‘ƒŽ‹‘„¤†‡
ˆ—–‹‘•Š‹†‡”Ǧ‘…ŠǦ˜‡”•ƒŠ‡–‡ƒ˜–‹†•„”‹•–ǡ‡•¡”•‹Ž–‰¡ŽŽ‡”†‡–Ǥ‡––ƒ¡”
–›†Ž‹‰ƒ•–‹ǡ†¡”ͶͲ’”‘…‡–•˜ƒ”ƒ”ƒ––†‡‹–‡ƒŽŽ•Š¤ŽŽ‡”‡†‹’¤•–¤‡†‡–dzƒ‰Šƒ”
–‹ŽŽ”¡…Ž‹‰–‡†–‹†ˆÚ”ƒ––—–ˆÚ”ƒ‹ƒƒ”„‡–•—’’‰‹ˆ–‡”dz‘…Š›––‡”Ž‹‰ƒ”‡ͳʹ’”‘…‡–
’Žƒ…‡”ƒ”•‹‰’¤•ƒŽƒ•‡‰ƒ–‹˜ƒ•‹†ƒȂ‡†ƒ„ƒ”ƒ͵ͳ’”‘…‡–•˜ƒ”ƒ”‡†¤‰‘–ƒ˜†‡
–˜¤’‘•‹–‹˜ƒƒŽ–‡”ƒ–‹˜‡ȋͳ͹’”‘…‡–¤–‡”ˆ‹•‹•˜ƒ”••ƒŽƒ•‹––ȌǤ–‡Š‡ŽŽ‡”‹ǣ•
Ǧ˜‡”•ƒŠ‡–¡”†‡–‡”¡͵͹’”‘…‡–•‘‰‡”‡––’‘•‹–‹˜–•˜ƒ”’¤ˆ”¤‰ƒȂ‡Š¡”
¡”ˆ¡””‡•–ƒ”–‡‰ƒ–‹˜ƒǤ
‡–¡”•˜¤”–ƒ–––‘Žƒ”‡•—Ž–ƒ–‹˜¤‡”ˆ”¤‡†ƒ”„‡–ƒ”‡¡–‡”ǡ‡†‡–ƒ˜‹†ƒ”‡
‘•–ƒ–‡”ƒ•ƒ––”‡•—Ž–ƒ–‡‹‘„¤†‡ˆ—–‹‘•Š‹†‡”‘…Š‹¡”•¡”‡¡ˆÚ”
‘—‡•‘Š‡ŽŠ‡–˜ƒ†‰¡ŽŽ‡”‘”‰ƒ‹•ƒ–‘”‹•–‹ŽŽ‹–‘…Š—–˜‡…Ž‹‰Ǥ¡””‡•—Ž–ƒ–‡
‹‘•¡”‡¡‘—Ǧ•‹––‡–„‡–”¡ˆˆƒ†‡Ž‡†ƒ”•ƒ’ȋ‘…ŠŽÚȌǤ
22
Bilder av den psykiska (o)hälsan*
i Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-Linné
Projekt Psykisk hälsa
Slutversion 2017-02-14
Arbetsmaterial framtaget i samarbete mellan
Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné,
Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR
*Om inget annat framgår gäller resultaten befolkningen 18–64 år.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Urval av statistikområden och källor
Del 1
Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankar
VGR:s enkät Hälsa på lika villkor
F-diagnos – psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa
Vårddatabasen VEGA
Användning av psykofarmaka:
antidepressiva medel, lugnande medel, sömnmedel, neuroleptika
Läkemedelsregistret Västra Götaland
Riskabel livsstil och livssituation:
användning av alkohol och droger, social isolering,
bristande social tillit, stress, ekonomiska svårigheter; VGR:s enkät Hälsa på lika villkor samt Skolelevers drogvanor
Del 2
SoL- och LSS-ärenden med bakgrund i psykiatriska svårigheter
Del 3
Antalet pågående sjukfall pga. psykiatrisk diagnos
Del 4
Försörjningsstödets omfattning och orsaker
Del 5
Psykiatriinventeringens brukaruppgifter
Treserva
Försäkringskassan
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser
(avgränsat till 18–64 år)
Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad
Del 6–7
Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och
befintliga insatser
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
23
Två stadsdelar med lite olika befolkningsprofiler
AskimͲFrölundaͲHögsbo
MajornaͲLinné
58148invånare
63729invånare
Folkmängd
18Ͳ64år
59
70
42
Ensamhushåll
50
24
Utländskbakgrund
18
37
Eftergymnasialutbildning*
46
5
Arbetslöshet*
4
300000/år
Medelinkomst**
290000/år
84kv /80m
Medellivslängd
82kv /78m
Källor: Göteborgsbladet 2016 och Hälsodatabladet 2014. Uppgifterna avser hela befolkningen förutom *18–64 år; **20+.
Bostadsbestånd efter bostadsarea (m2), 2015
Antal bostäder:
Antal
Andel bostäder:
AFH
12 000
Procent
M-L
50
11 294
AFH
M-L
Hela Gbg
10 358
9 389
40
9 000
34
32
7 133
30 30
30
5 962
6 000
25
5 752
23
21
4 951
4 551
21 20
18
20
13
3 000
1 840
10
1 532
13
10
7
4
0
0
Max 40
41–60
61–80
81–120 Över 120
Max 40
41–60
61–80
81–120 Över 120
Andel ensamboende (med/utan barn) i befolkningen 18 år och äldre:
AFH
TOT: 29
Kv: 34
M: 24
M-L
TOT: 36
Kv: 40
M: 32
Datakälla: Göteborgs Stads statistikdatabas; bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
24
DEL 1:
¾ Nedsatt psykiskt välbefinnande och
självmordstankar
¾ Diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/
psykisk ohälsa
¾ Användning av psykofarmaka
¾ Riskabel livsstil och livssituation
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med
olika slags psykiska problem, 2015
Nedsatt psykiskt välbefinnande
21
Självmordstankar senaste 12 mån
7
Självmordstankar flera ggr senaste 12
mån
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa
(F-diagnos)
3
15
Hämtat ut antidepressiva medel
11
Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/
neuroleptika (NO5)
12
Hämtat ut neuroleptika (NO5a)
2
0
5
10
15
20
25
30 Procent
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12)
som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”
funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har
du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”.
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska,
psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.
Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
25
Andel av Göteborgs befolkning med riskabla
alkohol- och drogvanor, 2015
Riskabla alkoholvanor
19
Använt narkotika någon gång
22
Använt narkotika senaste 12 mån
6
0
5
10
15
20
25
30 Procent
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt
standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika.
Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med
olika slags riskabel livssituation, 2015
Bristande social tillit
30
Social isolering
6
Ingen att anförtro sig åt*
14
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*
7
Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån
15
…vid flera tillfällen
8
Stresskänslor
20
0
5
10
15
20
25
30 Procent
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”
(svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter.
Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och
anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några
personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.
Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft
svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).
Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade,
utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.
* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
26
Andel av befolkningen med olika slags
psykiska problem, 2015
19
Nedsatt psykiskt välbefinnande
22
21
5
Självmordstankar senaste 12 mån
8
7
Självmordstankar flera ggr senaste 12
mån
3
3
3
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa
(F-diagnos)
15,6
16,9
15,1
11,9
12,7
10,9
Hämtat ut antidepressiva medel
Hämtat ut sömnmedel/
lugnande medel/neuroleptika (NO5)
AFH
12,7
13,6
11,8
M-L
Hela Gbg
2,0
2,2
1,8
Hämtat ut neuroleptika (NO5a)
0
5
10
15
20
25
30
Procent
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12)
som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”
funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har
du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”.
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska,
psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.
Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av befolkningen med riskabla
alkohol- och drogvanor, 2015
19
Riskabla alkoholvanor
25
19
17
Använt narkotika någon gång
41
22
AFH
M-L
Hela Gbg
4
Använt narkotika senaste 12 mån
11
6
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Procent
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt
standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga
dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
27
Andel av befolkningen med olika slags
riskabel livssituation, 2015
Bristande social tillit
24
Social isolering
28
30
5
2
6
13
12
14
Ingen att anförtro sig åt*
6
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*
7
7
Ekonomiska svårigheter senaste 12
mån
13
15
7
…vid flera tillfällen
8
17
17
Stresskänslor
0
5
AFH
M-L
Hela Gbg
10
10
15
21
20
20
25
30
35
40
45
Procent
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”
(svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter.
Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och
anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några
personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.
Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft
svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).
Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade,
utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.
* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt
välbefinnande respektive diagnosticerad
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Procent
F-diagnos
30
25
26
25
21
20
20
18
20
21
17
15
14
15
10
5
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12)
som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”
funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska,
psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
28
Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt
välbefinnande respektive diagnosticerad
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
Procent
Nedsatt psykiskt välbefinnande
F-diagnos
30
25
AskimFrölundaHögsbo:
23
21
20
20
16
15
19
16
14
18
19
16
10
5
0
30
25
27
24
23
20
MajornaLinné:
23
22
20
18
17
16
16
15
10
5
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12)
som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”
funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska,
psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med diagnosticerad
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt
diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård, 2015
Procent
30
Totalt
Kräver specialistvård
25
21
21
20
17
15
14
15
10
5
2
3
2
2
2
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska,
inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/
slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktär
än annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera att
denna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.
Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
29
Andel av befolkningen med diagnosticerad psykiatrisk
sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt diagnoser som
kräver psykiatrisk specialistvård, 2015
Procent
30
AskimFrölundaHögsbo:
Totalt
25
Kräver specialistvård
20
19
20
16
14
15
16
10
5
3
3
2
2
2
0
30
23
23
25
MajornaLinné:
20
18
16
16
15
10
3
3
5
3
3
3
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska,
inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/
slutenvård vid besök/vårdtillfälle.
F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktär
än annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera att
denna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.
Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med självmordstankar
under de senaste 12 månaderna, 2015
Procent
15
Haft självmordstankar
10
…flera gånger
9
8
7
6
5
5
4
4
3
3
3
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att
ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av
båda ja-alternativ.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
30
Andel av befolkningen med självmordstankar
under de senaste 12 månaderna, 2015
Procent
Haft självmordstankar
15
AskimFrölundaHögsbo:
…flera gånger
10
6
6
5
4
4
5
4
4
3
2
1
0
15
MajornaLinné:
10
13
9
6
4
5
6
5
4
3
4
2
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att
ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av
båda ja-alternativ. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och MajornaLinné (i övrigt som minst 195 personer).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkoholvanor
respektive narkotikaanvändare, 2015
Procent
40
Riskabla alkoholvanor
Använt narkotika någon gång
...senaste 12 mån
35
29
30
27
25
28
27
22
20
16
17
17
15
15
12
10
10
5
7
5
4
2
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat
frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika.
Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
31
Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor
respektive narkotikaanvändare, 2015
Procent
Riskabla alkoholvanor
60
Använt narkotika någon gång
...senaste 12 mån
50
AskimFrölundaHögsbo:
40
30
20
15
25
25
22
20
20
20
14
12
9
8
10
4
3
3
1
0
60
MajornaLinné:
52
48
50
40
50
34
33
29
30
22
21
20
15
20
19
11
8
10
22
3
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri
(AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Antalet enkätsvar är
begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av befolkningen med nedsatt
psykiskt välbefinnande och narkotikaanvändning senaste 12 månaderna, 2015
AFH:
Nedsatt
psyk.
välbef.
Ej nedsatt
psyk.
välbef.
Använt
narkotika
1
2
Ej använt
narkotika
18
79
Nedsatt
psyk.
välbef.
Ej nedsatt
psyk.
välbef.
Använt
narkotika
4
7
Ej använt
narkotika
18
M-L:
Hela
Göteborg
Nedsatt
psykiskt väl
befinnande
Ej nedsatt
psykiskt
välbefinnande
Använt
narkotika
senaste 12
mån
2
3
Ej använt
narkotika
senaste 12
mån
18
77
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index
baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som
mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa,
med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner
och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.
Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika.
Resultaten baseras på självrapportering.
71
Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer,
Majorna-Linné 770 personer (18–64 år).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
32
Andel av Göteborgs befolkning med
nedsatt psykiskt välbefinnande och
riskabla alkoholvanor, 2015
AFH:
Nedsatt
psyk. välbef.
Ej nedsatt
psyk. välbef.
Riskabla
alkoholvanor
5
14
Ej riskabla
alkoholvanor
14
67
Nedsatt
psyk. välbef.
Ej nedsatt
psyk. välbef.
Riskabla
alkoholvanor
6
19
Ej riskabla
alkoholvanor
16
M-L:
Hela
Göteborg
Nedsatt
psykiskt väl
befinnande
Ej nedsatt
psykiskt
välbefinnande
Riskabla
alkoholvanor
5
14
Ej riskabla
alkoholvanor
17
64
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett
index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12)
som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk
ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”
funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.
Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och
baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT).
59
Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer,
Majorna-Linné 770 personer (18–64 år).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Alkoholrelaterade hemförhållanden för
gymnasieungdomar (vt år 2), 2016
16
Tyckt att förälder dricker för mycket
M-L
9
Bett förälder sluta dricka
19
12
13
Grälat/bråkat med förälder som druckit
13
Hört föräldrar gräla när någon av dem
varit berusad
12
12
6
Velat gömma/hälla ut förälders alkohol
8
Hela Gbg
16
16
10
12
Önskat förälder skulle sluta dricka
19
13
OK för föräldrar/vårdnadshavare att hen
dricker alkohol*
OK för föräldrar/vårdnadshavare att hen
dricker sig berusad*
AFH
30
19
41
18
16
0
10
20
45
50
24
30
40
50
Procent
Kommentar: Resultaten baseras på elevernas enkätsvar. Svarsbortfall genomgående inkluderat i procentbasen. För enkätfrågornas och
svarsalternativens exakta formulering, se http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Enkat2016_gymn2.pdf
*Resultaten visar andelen som svarat att påståendet stämmer ”ganska bra” eller ”mycket bra”.
Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
33
Gymnasieungdomar (vt år 2) som uppger att de
under de senaste 12 månaderna blivit bjudna på
alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare, 2016
Mer än enstaka glas
Enstaka glas
Askim-Frölunda-Högsbo
8
Majorna-Linné
8
Hela Göteborg
8
Fått smaka ur deras glas
29
15
27
13
21
0
10
12
20
30
40
50
60
Procent
Kommentar: Enkätfråga riktad till gymnasieelever under vårterminen år 2: Har du under de senaste 12 månaderna blivit bjuden på
alkohol av dina föräldrar/vårdnadshavare?, med svarsalternativen Nej; Ja, fått smaka ur deras glas; Ja enstaka glas; Ja, mer än
enstaka glas; Ej svar. Bortfallet (1 procent) är med i procentbasen.
Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med
bristande social tillit respektive social isolering,
2015
Bristande social tillit
Social isolering
Procent
50
47
40
30
36
30
29
28
27
23
20
14
11
10
6
6
4
2
3
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Svenskfödda
Utlandsfödda
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”
(svarsalternativ: Ja/Nej).
Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter.
OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
34
Andel av befolkningen med bristande social tillit
respektive social isolering, 2015
Bristande social tillit
Social isolering
Procent
47
50
36
40
AFH:
29
30
27
26
25
24
20
11
10
5
10
5
4
3
2
0
50
38
40
M-L:
33
28
30
22
21
20
20
20
10
3
1
7
5
1
0
1
0
Kvinnor
Män
Svenskfödda
18–29 år 30–44 år 45–64 år
Utlandsfödda
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?”
(svarsalternativ: Ja/Nej).
Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter.
OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning utan tillgång till hjälp av
någon vid praktiska problem/sjukdom respektive någon
att dela känslor och anförtro sig åt, 2015
Ingen att anförtro sig åt
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom
Procent
30
25
20
17
17
16
14
12
11
10
10
10
8
6
6
4
4
0
Kvinnor
Män
16–29 år
30–44 år
45–64 år
Svenskfödda
Utlandsfödda
Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor
med och anförtro dig åt?”.
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har
praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.
Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
35
Andel av befolkningen utan tillgång till hjälp av någon
vid praktiska problem/sjukdom respektive
någon att dela känslor och anförtro sig åt, 2015
Ingen att anförtro sig åt
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom
Procent
30
22
AFH:
18
20
14
12
10
6
12
5
4
12
10
9
7
5
3
0
30
23
M-L:
20
16 16
17
16
13
8
10
10
9
8
6
10
5
5
0
Kvinnor
Män
Svenskfödda
16–29 år 30–44 år 45–64 år
Utlandsfödda
Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor
med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon
/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.
Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med stresskänslor
respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter,
2015
Stresskänslor
Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån
…vid flera tillfällen
Procent
40
30
25
24
20
18
16
15
8
10
18
17
15
15
8
7
14
7
7
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket”
stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.
Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft
svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).
De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
36
Andel av befolkningen med stresskänslor respektive
erfarenhet av ekonomiska svårigheter, 2015
Stresskänslor
Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån
…vid flera tillfällen
Procent
40
30
22
AFH:
20
13
13
10
8
10
19
18
16
7
5
16
13
13
7
6
0
40
27
30
M-L:
27
21
18
20
16
15
10
9
10
20
18
15
12
16
10
8
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket”
stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.
Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft
svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).
De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.
Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning som hämtat ut
tre typer av läkemedel, 2015
Procent
Antidepressiva medel
25
Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika
Neuroleptika
20
15
18
14
14
14
9
10
9
8
8
5
2,6
1,8
1,8
1,4
0
Kvinnor
Män
18–44 år
45–64 år
Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.
Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
37
Andel av befolkningen som hämtat ut tre typer
av läkemedel, 2015
Procent
Antidepressiva medel
Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika
Neuroleptika
25
AskimFrölundaHögsbo:
19
20
15
15
15
15
10
10
9
10
5
9
2,1
1,9
2,4
1,7
0
25
21
MajornaLinné:
20
16
16
15
15
11
11
9
10
5
2,2
10
2,2
3,2
1,6
0
Kvinnor
Män
18–44 år
45–64 år
Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.
Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förhållanden i tre mellanområden inom Askim-Frölunda-Högsbo
(procent av befolkningen)
Psykiatriskdiagnos
NyaHögsbo
NyaFrölunda
StoraAskim
15812inv.*
4930inv.*
13350inv.*
23
28
15
Självmordsförsök
4
8
2
Själmordstankar
14
18
7
Svårängslan/oro
6
11
3
Svårasömnbesvär
7
14
4
Svårtrötthet
9
12
5
Socialtisolerad
4
12
2
Cannabissenaste12mån
3
3
2
Riskablaspelvanor
4
5
2
19
15
14
Riskablaalkoholvanor
Medellivslängd(år)
Försörjningsstöd(personer)
Kv 83,4/M78,5
Kv 82,6/M78,4
Kv 86,1/M83,6
663 pers
762 pers
172 pers
Arbetslös
5
11
3
Ensamboendemedbarn
4
6
4
53
50
23
Ensamboende
Kommentar:Observeraattenkätuppgifternaavserettsammanslagetresultatförtreårsenkätundersökningar2006–2012,därresultatenavser
befolkningen18–64år.Medellivslängdärettfemårsmedelvärdeföråren2011Ͳ2015.
Källor:Patientregistret2013;Hälsapålikavillkor2006–2012;Samhällsanalys,VästraGötalandsregionen;Göteborgsbladet2016;;
38
Förhållanden i tre mellanområden inom Majorna-Linné
(procent av befolkningen)
Psykiatriskdiagnos
Linnéplatsen
Stigbergstorget
Mariaplan
14656inv.*
20505inv.*
9586inv.*
19
24
27
Självmordsförsök
3
5
4
Själmordstankar
12
16
15
Svårängslan/oro
4
7
7
Svårasömnbesvär
5
7
5
Svårtrötthet
6
6
7
Socialtisolerad
1
3
4
Cannabissenaste12mån
5
7
6
Riskablaspelvanor
3
3
3
23
26
23
Riskablaalkoholvanor
Medellivslängd(år)
Försörjningsstöd(personer)
Kv 84,2/M80,8
Kv 83,8/M78,8
Kv 82,5/M76,9
372 pers
818 pers
551 pers
Arbetslös
3
5
6
Ensamboendemedbarn
4
5
5
46
51
55
Ensamboende
Kommentar:Observeraattenkätuppgifternaavserettsammanslagetresultatförtreårsenkätundersökningar2006–2012,därresultatenavser
befolkningen18–64år.Medellivslängdärettfemårsmedelvärdeföråren2011Ͳ2015.
Källor:Patientregistret2013;Hälsapålikavillkor2006–2012;Samhällsanalys,VästraGötalandsregionen;Göteborgsbladet2016;;
DEL 2:
LSS- och SoL-ärenden
pga. psykisk funktionsnedsättning
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
39
Antalet personer 18–64 år i LSS- respektive SoLärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
45
Angered
LSS
135
53
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
11
Centrum
213
21
Lundby
SoL
211
220
25
MAJORNA-LINNÉ
306
19
Norra Hisingen
195
5
Västra Göteborg
Hela Göteborg:
LSS: 289 personer
SoL: 2 087 personer
133
36
Västra Hisingen
161
26
Örgryte-Härlanda
203
48
Östra Göteborg
0
310
50
100
150
200
250
300
Antal
350
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt
åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).
SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”.
En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. Det gäller här totalt 64 personer, 0–14 personer per stadsdel.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Personer 18–64 år i SoL-ärenden
pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Per 1 000 invånare
(i samma åldersgrupp):
Totalt antal personer:
Angered
135
4,3
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
211
Centrum
213
Lundby
6,1
4,8
6,2
220
MAJORNA-LINNÉ
6,8
306
Norra Hisingen
6,6
195
Västra Göteborg
4,5
133
Västra Hisingen
4,9
161
Örgryte-Härlanda
5,0
203
Östra Göteborg
9,8
310
0
50
100
150
200
250
300
350 Antal
0
5
10
15
Antal per
1 000 inv
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 087 personer (motsvarande 5,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda
beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Personerna har inte nödvändigtvis pågående
insatser.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
40
Personer 18–64 år i LSS-ärenden
pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Per 1 000 invånare
(i samma åldersgrupp):
Totalt antal personer:
Angered
45
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
1,4
53
Centrum
1,5
0,2
11
Lundby
0,6
21
MAJORNA-LINNÉ
0,6
25
Norra Hisingen
0,6
19
Västra Göteborg
0,2
5
Västra Hisingen
1,1
36
Örgryte-Härlanda
0,6
26
Östra Göteborg
1,5
48
0
10
20
30
40
50
60 Antal
0,0
0,5
1,0
Antal per
2,0 1 000 inv
1,5
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 289 personer (motsvarande 0,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda
beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som
gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). Personerna har inte nödvändigtvis
pågående insatser.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden
pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Per 1 000 invånare
(i samma åldersgrupp):
Totalt antal personer:
Angered
171
5,4
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
250
Centrum
7,2
5,0
222
Lundby
6,8
239
MAJORNA-LINNÉ
7,2
326
Norra Hisingen
7,3
214
Västra Göteborg
4,6
136
Västra Hisingen
5,5
183
Örgryte-Härlanda
5,5
225
Östra Göteborg
10,9
346
0
50
100
150
200
250
300
350 Antal
0
5
10
15
Antal per
1 000 inv
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 312 personer (motsvarande 6,5 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda
beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som
gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som
av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Några personer är registrerade inom båda dessa ärendetyper; i redovisningen ingår
de bara en gång. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
41
Antal personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga.
psykisk funktionsnedsättning, efter kön och ålder, 2016
Antal
AFH
M-L
200
189
175
165
161
150
123
125
135
127
100
90
75
75
50
40
47
25
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt
åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).
SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad
inom båda dessa ärendetyper.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Demografisk profil hos personer (18–64 år) i LSS-/SoLärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
75
58
50
49 51 48
51 49
54
52
30
55
28 29
25
16 14 16
0
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt
åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).
SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad
inom båda dessa ärendetyper.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
42
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk
funktionsnedsättning – med eller utan försörjningsstöd, 2016
Antal personer:
Antal
AFH
244
250
Andel personer:
Procent
M-L
100
205
AFH
M-L
Hela Gbg
82
200
75
75 72
150
50
100
25
49
50
33
29
16
6
0
10
9
12
15
19
0
Inget
< 10 mån
Minst 10 mån
Inget
< 10 mån
Minst 10 mån
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601; försörjningsstödet avser 12-månadersperioden
150601–160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt
åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).
SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad
inom båda dessa ärendetyper.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 3:
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
43
Antal pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/
psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30
Totalt antal personer:
Angered
Per 1 000 invånare*
403
12
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
636
Centrum
650
Lundby
18
14
521
14
MAJORNA-LINNÉ
857
Norra Hisingen
19
489
Västra Göteborg
16
421
Västra Hisingen
14
16
546
Örgryte-Härlanda
18
743
Östra Göteborg
0
200
400
Antal per
1 000
20 invånare
16
515
600
800
1 000 Antal
0
5
10
15
Kommentar: Resultaten avser personer i pågående sjukfall (sjukpenning) – dels antal, dels i förhållande till antalet invånare i stadsdelen.
Sjukfallsstatistiken avser personer 16 år och äldre; i praktiken är vid mättillfället 99,7 procent under 65 år och ingen under 18 år.
I hela Göteborg omfattar antalet pågående sjukfall, per 161230, 6 890 personer, motsvarande 19 procent av befolkningen; observera att här även ingår
1 109 personer utan känd församlings-/stadsdelstillhörighet.
Uppgifterna om antalet sjukfall är erhållna från Försäkringskassan (170103) på församlingsnivå och därefter förenklat sammanslagna till stadsdelsnivå.
Flera av församlingarna ingår i mer än en stadsdel, även om det oftast bara berör mindre områden/fåtal personer. Två väsentliga undantag gäller
Annedals församling, där ca 54 procent av invånarna tillhör Centrum och 46 procent Majorna-Linné, samt Lundby församling, där ca 62 procent tillhör
Lundby och 38 procent tillhör Västra Hisingen. Sjukfallen har förenklat tilldelats dessa stadsdelar med samma proportionalitet. Resultaten måste därmed
tolkas ungefärligt – och generellt som underskattningar till följd av att ett relativt stort antal sjukfall inte har kunnat knytas till en församling/stadsdel.
* Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Demografiska profiler i pågående sjukfall utifrån
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),
per 2016-12-30
Procent
AFH
80
70
M-L
Hela Gbg
68 70 69
57 56
54
60
50
40
32 30 31
30
24
20 19
20
10
0
0
0
2
2
20
22
18
3
0
0
0
0
Kvinnor
Män
16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år
65+ år
Kommentar: Resultaten avser personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.
Totalt omfattas i Askim-Frölunda-Högsbo 636, i Majorna-Linné 857 och i hela Göteborg 6 890 personer.
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
44
Demografisk profil i pågående sjukfall pga.
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos)
relativt befolkningen, per 2016-12-30
Pågående sjukfall
Procent
80
AFH:
Befolkningen
68
60
50
57
50
42
40
32
20
14
20
3
0
24
20
17
2
0
80
60
M-L:
70
56
52
48
39
40
31
30
20
2
0
22
19
12
17
2
0
Kvinnor
Män
16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år*
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230
i förhållande till antalet invånare i stadsdelen. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år.
* I pågående sjukfall med en F-diagnos i Majorna-Linné ingår 4 personer över 64 år (motsvarande 1,8 procent), förda till detta åldersintervall.
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103) samt SCB:s statistikdatabas. Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Fördelning i sjukfallens längd i samtliga pågående sjukfall
pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per
2016-12-30
Procent
100
13
90
80
18
17
17
91–180 dgr
18
20
181–365 dgr
25
366–730 dgr
Mer än 730 dgr
17
70
60
22
Max 90 dgr
18
50
40
27
26
21
22
20
Askim-Frölunda-Högsbo
Majorna-Linné
Hela Göteborg
30
20
10
0
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.
Antal berörda personer i gruppen med sjukfall längre än 365 dagar är i AFH 305 och i M-L 406 personer (hela Göteborg 3 114 personer).
*Sjukfallens längd avser antal dagar som passerat sedan första insjukningsdag (dvs. ej från dag då ärendet upprättas).
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
45
Sysselsättning hos personer i pågående sjukfall pga.
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),
per 2016-12-30
Procent
100
90
24
80
4
20
20
4
4
Arbetslös
70
60
Övrigt*
50
40
76
76
73
30
Anställd
20
10
0
Askim-Frölunda-Högsbo
Majorna-Linné
Hela Göteborg
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.
*Avser egenföretagare, studerande och/eller annan sysselsättning
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Fördelning mellan diagnoser som kräver psykiatrisk
specialistvård och övriga F-diagnoser i pågående sjukfall,
per 2016-12-30
Procent
100
90
80
70
60
90
89
89
50
Övriga F-diagnoser
40
30
20
10
10
11
11
Askim-Frölunda-Högsbo
Majorna-Linné
Hela Göteborg
0
Diagnoser som
berör psykiatrisk
specialistvård
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.
F-diagnoserna är delade i två grupper där den ena gruppen, grovt räknat, faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en
allvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31); svår
depressiv episod utan/med psykotiska symptom (F322–F323); recidiverande depression, svår episod utan/med psykotiska symptom
(F332–F333); specifika personlighetsstörningar (F60); genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84);
uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90). Observera att denna kategori är något vidare än motsvarande som
använts i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i befolkningen baserat på uppgifter från Vårddatabasen Vega.
Antal berörda personer i pågående sjukfall utifrån F-diagnos som berör psykiatrisk specialistvård är i AFH 66 och i M-L 80 personer
(hela Göteborg 740 personer).
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
46
DEL 4:
Försörjningsstödets omfattning och orsaker
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel biståndsmottagare i befolkningen (vuxna och barn),
2011–2015
Kommentar: Resultatet avser andelen invånare som någon
gång under året mottagit ekonomiskt bistånd.
e genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och
Malmöregionen som redovisas avseende 2013 och 2014 har
erhållits separat från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt
Registret över totalbefolkningen (RTB).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
47
Andel av unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 2011–2015
Kommentar: Unga vuxna avser personer 18–24 år.
Resultaten avser ekonomiskt bistånd som mottagits någon gång under året.
De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen
som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt
bistånd, 2011–2015
a) Långvarigt
b) Mycket långvarigt
Kommentar: Diagram a) visar procentandelen av gruppen
vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd som mottagit
bistånd 10–12 månader under året.
Diagram b) visar andelen av biståndsgruppen som mottagit
bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med
uppehåll högst 2 månader i rad (om biståndet under
perioden har erhållits i olika kommuner/stadsdelar avses
den senaste).
Uppgift för 2012 saknas för Sverige och för Stockholms län
när det gäller det mycket långvariga biståndet.
De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och
Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från
Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
48
Anledning till försörjningshinder, 2011–2015
Kommentar: Uppgifterna avser andelen vuxna biståndsmottagare under året.
Arbetslöshet avser arbetslösa som bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Sjukdom/ohälsa
avser sjukskrivna med läkarintyg eller ett läkarutlåtande som styrker nedsatt arbetsförmåga samt personer utan eller otillräcklig inkomst av
sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sociala skäl avser personer som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande
och som socialtjänsten bedömer saknar arbetsförmåga/utan klarlagd arbetsförmåga, där arbete kan bli aktuellt först efter förberedande insatser.
Utöver dessa tre skäl finns ytterligare orsaker, exv. föräldraledighet, arbete med inkomst under nivån för försörjningsstöd, språkhinder avseende
person som avslutat sin introduktionsperiod, tillfälligt behov av bistånd.
Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 5:
Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016
– resultat i urval med fokus på invånare 18–64 år*
i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné
6 teman:
1.
Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och brukarna
2.
Brukarens livssituation
3.
Brukarens svårigheter inom olika livsområden
4.
Brukarens hälsoproblem
5.
Brukarens behov av stöd/insatser
6.
Brukarens myndighetskontakter och
myndigheternas samarbete
*Enligt målgruppsdefinitionen: personer som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden,
där svårigheterna är en konsekvens av psykisk sjukdom/störning och ska ha funnits eller kan antal komma att bestå
under en längre tid.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
49
Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget
och ingående brukare
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Antalet registrerade brukare 18–64 år
Per 1 000 invånare
(i samma åldersgrupp):
Totalt antal personer:
Angered
232
7
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
497
Centrum
14
344
Lundby
8
365
10
MAJORNA-LINNÉ
637
Norra Hisingen
14
405
Västra Göteborg
14
229
Västra Hisingen
8
344
Örgryte-Härlanda
10
386
Östra Göteborg
10
548
0
200
400
600
17
Antal
0
5
10
15
20
Antal
Kommentar: Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes under mars månad. Uppgiften om antal invånare avser 2015
(källa Göteborgs statistikdatabas). Totalt antal i hela Göteborg är 3 987 personer (11 per 1 000 invånare).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
50
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga.
psykisk funktionsnedsättning respektive
personer som ingått i psykiatriinventeringen, 2016
Per 1 000 invånare
(i samma åldersgrupp):
Totalt antal personer:
171
Angered
5
232
7
250
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
7
497
14
222
Centrum
5
344
8
239
Lundby
7
10
365
326
MAJORNA-LINNÉ
7
14
637
7
214
Norra Hisingen
14
405
8
229
6
183
Västra Hisingen
Psykiatriinventering
10
344
6
225
Örgryte-Härlanda
LSS/SoLPsykFH
5
136
Västra Göteborg
10
386
11
346
Östra Göteborg
17
548
0
100
200
300
400
500
600 Antal
0
5
10
15
20
Antal per
1 000
invånare
Kommentar: Mätdatum för LSS/SoL-ärenden är 160601; Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes mars 2016. I hela Göteborg
omfattas, inom åldersgruppen, totalt 2 312 personer av LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning och 3 987 personer av
psykiatriinventeringen (motsvarande 6 resp. 11 av 1 000 invånare). Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till
åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukare registrerade av respektive verksamhet
Antal personer:
Andel personer:
58
287
Funktionshinder
64
62
409
21
105
Försörjningsstöd
30
193
22
21
104
Vuxenenhet
5
34
Arbetsmarknad
1
0
Barn och Unga
0
1
13
0
0
1
AFH
M-L
0
0
Boende/Boendestöd
0
100
200
300
400
Antal
0
0
0
AFH
0
0
1
Hela Gbg
0
M-L
20
40
60 Procent
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
51
Kön, ålder och födelseland hos
registrerade brukare
47
46
45
Kvinnor
AFH
53
54
55
Män
M-L
0
1
0
Annat
Hela Gbg
18–24 år
13
10
12
25–29 år
12
11
12
30
31
30
30–44 år
44
45–64 år
47
46
76
Sverige
72
Annat land*
19
0
10
81
24
28
20
30
40
50
60
70
80
90
Procent
* Inkluderar 1 procent ”ej känt” i AFH, 2 procent i M-L, 2 procent i hela Göteborg.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarnas högsta utbildning
13
Eftergymnasial utbildning
25
17
27
Fullgjord gymnasieutbildning
24
24
12
Avbruten gymnasieutbildning
15
14
14
Grundskola
9
13
AFH
10
Ej fullgjord grundskola
6
M-L
7
Hela Gbg
23
Ej känt
22
26
0
10
20
30
Procent
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
52
Brukarens livssituation
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarnas aktuella boendesituation
29
Ordinärt boende, utan stöd
37
25
Ordinärt boende, med stöd
a)
30
14
Särskilt boende
8
M-L: 84 %
= 535 personer
6
5
Stadigvarande boende hos förälder/nära släkting
9
Boende med socialt kontrakt
4
2
Tillfälligt boende hos släkting eller vän
b)
AFH: 84 %
= 417 personer
3
Enskild/privat institution i EGEN kommun
4
Enskild/privat institution i ANNAN kommun
4
4
7
M-L: 16 %
= 102 personer
1
0
Hemlös inom 3 månader
AFH: 16 %
= 80 personer
AFH
5
Hemlös
2
M-L
0
0
Ej känt
0
10
20
30
40
Procent
Kommentar: Enligt Socialstyrelsens definition: a) ”stadigvarande boende” och b) ”instabila boendeformer”.
I hela Göteborg bor 83 procent i stadigvarande boende och 16 procent i någon typ av instabil boendeform.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
53
Brukarnas boendeförhållande
72
Bor ensam*
76
Bor med maka/make/sambo/partner
5
79
11
7
Bor med föräldrar
9
9
8
Bor med annan vuxen/vuxna**
8
6
7
1
1
2
Ej känt
Hemmaboende barn***
6
7
AFH
10
M-L
Umgängesrätt med barn som inte bor i
bostaden
Hela Gbg
8
8
8
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Procent
*Avser i förhållande till vuxna.
**Avser egenvalt boende med annan vuxen/vuxna, inte med medboende på institution eller grannar i särskilt boende.
***Avser både egna och/eller annans barn.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning
under minst en månad de senaste 12 månaderna”
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Ej aktuellt
31
Ej känt
64
13
Majorna-Linné
34
58
5 3
Hela Göteborg
33
59
4 4
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Procent
Kommentar: Gäller även deltidssysselsättning.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
54
Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning
under minst en månad de senaste 12 månaderna”
29
Kvinnor
37
34
33
32
32
Män
52
18–24 år
59
54
38
25–29 år
62
50
27
30–44 år
45–64 år
37
36
25
20
21
AFH
M-L
34
36
35
Född i Sverige
21
Född i annat land*
0
10
Hela Göteborg
27
27
20
30
40
50
60
70
Procent
Kommentar: Resultaten avser någon form av känt arbete eller syselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna.
* Inkluderar ”ej känt” födelseland.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel brukare med respektive sysselsättning,
2016
Kommunal dagverksamhet
13
6
8
5
Studier
8
7
3
Öppna arbetsmarknaden
8
6
Kommunens öppna dagverksamhet
3
2
Offentligt skyddat arbete (OSA)
1
Förening eller intresseorganisation
Socialt företag
0
4
5
3
3
1
1
1
AFH
1
0
0
0
Egen företagare
M-L
6
Annan form av sysselsättning
8
0
2
4
6
8
9
10
Hela Göteborg
12
14
Procent
Kommentar: En person kan ha flera typer av sysselsättning. Observera att det förekommer att personer registrerats med någon av ovan
sysselsättningar utan att de inkluderats i ”Ja-svaren” på föregående fråga.
Antalet egenföretagare är 1 person i Askim-Frölunda-Högsbo och 3 personer i Majorna-Linné, motsvarande 0,20 respektive 0,47 procent.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
55
Typ av försörjning senaste 12 månaderna
Antal personer:
Andel personer:
243
Sjuk- eller aktivitetsersättning
49
47
48
302
189
Försörjningsstöd
38
38
38
243
52
Sjukpenning
10
13
12
83
16
Lön av arbete, inkl lönebidrag
3
54
6
Studiemedel
13
23
3
4
3
Försörjning genom
anhörig/närstående/eget kapital
12
21
2
3
2
5
8
Arbetslöshetsersättning
1
1
1
1
2
Föräldrapenning
0
0
0
Annan inkomstkälla
9
16
Ej känt
18
9
0
8
AFH
M-L
2
3
3
1
50 100 150 200 250 300 350
Antal
Hela Gbg
4
3
0
10
20
30
40
50
Procent
Kommentar: Avser huvudsaklig försörjning, men en person kan ha flera försörjningskällor.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens svårigheter inom
olika livsområden
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
56
Brukare med minst måttliga, kända, svårigheter
inom olika livsområden
Lösa vardagsproblem
Behålla arbete
Delta i sysselsättning
Relationer
Hantera egen ekonomi
Städa, tvätta
Utbildningssituation
Utöva fritidssysselsättning
Handla mat
Sköta medicinering
Delta i föreningsliv
Laga mat
Använda transportmedel
Kommunicera
Personlig vård
Svenska språket
56
54
53
48
40
39
39
37
30
27
24
24
22
22
Hela Gbg
21
12
0
10
20
30
40
50
60
Procent
Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område
(övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukare med minst måttliga, kända, svårigheter
inom olika livsområden
58
55
56
Lösa vardagsproblem
Behålla arbete
Delta i sysselsättning
Relationer
Hantera egen ekonomi
Städa, tvätta
Utbildningssituation
Utöva fritidssysselsättning
Handla mat
Sköta medicinering
Delta i föreningsliv
Laga mat
Använda transportmedel
Kommunicera
Personlig vård
Svenska språket
54
58
54
50
43
44
30
40
35
35
34
31
26
27
20
30
27
24
AFH
22
21
22
15
M-L
21
21
14
Hela Gbg
14
12
5
0
40
39
36
37
24
19
21
18
39
30
22
20
20
10
20
52
53
48
48
30
40
50
60
Procent
Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område
(övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
57
Antal brukare i AFH med kända svårigheter
Total
Lösa vardagsproblem
Hantera egen ekonomi
Utöva fritidssysselsättning
17
Städa, tvätta
11
Utbildningssituation
Sköta medicinering
Handla mat
Kommunicera
7
Personlig vård
Delta i föreningsliv
Laga mat
Använda transportmedel
Svenska språket
237
126
55
35
37
6 27
0
50
52
70
100
150
99
96
102
42
32
14
103
27
54
18
130
104
72
71
2 30
6
29
60
37
151
107
78
44
170
105
70
62
19
8
172
120
50
85
35
180
102
96
65
218
148
84
79
239
95
75
110
33
248
80
115
286
268
86
87
105
19
63
45
139
124
37
Ej känt
83
148
84
Delta i sysselsättning
Måttlig
118
20
Behålla arbete
Relationer
Stor
88
200
250
300
350
400
450
500
Antal
Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som
registrerats med lätt svårighet.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Antal brukare i M-L med kända svårigheter
Total
Behålla arbete
Lösa vardagsproblem
Utbildningssituation
Städa, tvätta
Utöva fritidssysselsättning
Hantera egen ekonomi
7
62
Sköta medicinering
7
57
Laga mat
6
Delta i föreningsliv
6
Använda transportmedel
100
19
Kommunicera
Personlig vård
2 32
58
19 25
0
169
140
133
310
169
60
46
70
Svenska språket
192
67
2 25
36
50
197
104
123
86
55
257
226
70
106
76
41
274
177
74
82
36
Handla mat
121
140
122
73
332
129
116
77
2
92
31
368
348
87
168
113
28
9
83
188
100
6
72
221
124
20
Ej känt
79
120
7
Måttlig
179
110
Delta i sysselsättning
Relationer
Stor
128
125
97
77
92
35
100
150
200
250
300
350
400
450
500
Antal
Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som
registrerats med lätt svårighet.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
58
Andel brukare i hela Göteborg med minst måttlig
svårighet respektive okänd svårighet
Lösa vardagsproblem
56
14
Behålla arbete
54
12
Delta i sysselsättning
53
14
48
Relationer
15
Hantera egen ekonomi
15
40
Städa, tvätta
39
19
Utbildningssituation
39
22
Utöva fritidssysselsättning
37
26
Handla mat
30
19
Sköta medicinering
27
19
Delta i föreningsliv
24
Laga mat
24
22
Använda transportmedel
19
Kommunicera
Personlig vård
Minst måttlig svårighet
21
12
Okänd svårighet
12
8
0
22
22
6
Svenska språket
44
10
20
30
40
50
Procent
60
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel kvinnor respektive män med (kända) svårigheter,
hela Göteborg
19
Personlig vård
Kvinnor
22
25
Sköta medicinering
Män
28
30
31
Handla mat
22
Laga mat
26
38
Städa, tvätta
40
18
Kommunicera
25
24
Använda transportmedel
21
45
Relationer
50
55
Lösa vardagsproblem
57
11
Svenska språket
14
38
Utbildningssituation
40
53
54
Behålla arbete
51
Delta i sysselsättning
55
38
Hantera egen ekonomi
42
24
24
Delta i föreningsliv
39
Utöva fritidssysselsättning
37
0
10
20
30
40
50
60
Procent
Kommentar: Resultaten avser procentandelen av samtliga kvinnor/män som har registrerats med minst måttlig svårighet
inom respektive område.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
59
Brukarens hälsoproblem
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av brukarna med olika typer av
hälsoproblem
Procent
100
90
Ej känt
Problem
11
10
80
70
26
60
50
20
64
41
40
46
86
85
AFH
M-L
48
30
21
52
18
39
20
10
18
16
17
19
10
14
16
M-L
AFH
23
19
8
0
AFH
M-L
Somatiskt
AFH
M-L
Tandhälsa
AFH
Alkohol
M-L
Narkotika
AFH
M-L
Tobak
Psykiatriskt
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser.
Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar
problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
60
Andel med olika typer av hälsoproblem i AFH,
kvinnor respektive män
Procent
100
90
Ej känt
Problem
12
11
85
86
Kv
M
80
70
20
32
60
50
61
66
41
40
40
21
30
18
59
21
46
20
17
10
18
17
Kv
M
24
13
28
20
18
M
Kv
10
0
Kv
M
Somatiskt
Tandhälsa
Kv
M
Alkohol
Kv
Narkotika
M
Tobak
Psykiatriskt
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser.
Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar
problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel med olika typer av hälsoproblem i M-L,
kvinnor respektive män
Procent
100
90
Ej känt
Problem
9
10
80
70
60
19
50
50
20
40
52
30
20
10
11
10
M
Kv
17
Somatiskt
Tandhälsa
14
5
0
Kv
M
17
18
35
M
Kv
18
44
Kv
84
41
43
8
86
M
Alkohol
Kv
23
11
14
M
Kv
Narkotika
M
Tobak
Psykiatriskt
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser.
Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar
problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
61
Brukarens behov av psykiatriska insatser
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser,
2016
Procent
100
90
11
10
9
2
2
3
17
19
80
20
Behov ej känt
Tackat nej till
erbjuden hjälp/stöd
70
Behov av insats
20
60
20
20
Behov av ytterligare/
förändrad insats
50
40
30
46
45
44
20
Insatser som
motsvarar behov
Insatser kan minskas
10
3
0
6
0
5
Askim-Frölunda-Högsbo
Majorna-Linné
Hela Göteborg
0
Ej behov
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
62
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser,
efter kön, 2016
Procent
100
90
80
12
11
1
2
9
2
3
17
15
Behov ej känt
10
Tackat nej till
erbjuden hjälp/stöd
17
25
70
Behov av insats
21
23
60
18
17
Behov av ytterligare/
förändrad insats
50
40
30
46
Insatser som
motsvarar behov
45
46
42
Insatser kan minskas
20
10
0
3
3
0
5
1
6
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
0
AFH
Ej behov
M-L
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser,
efter ålder och kön, Askim-Frölunda-Högsbo 2016
Procent
100
9
90
3
80
16
11
5
2
14
1
6
4
27
23
15
14
26
70
60
18
27
31
Tackat nej till
erbjuden hjälp/stöd
Behov av insats
16
27
Behov ej känt
13
Behov av ytterligare/
förändrad insats
50
40
22
30
51
42
20
50
48
42
Insatser som
motsvarar behov
Insatser kan minskas
19
10
0
3
2
4
5
2
4
18–29 år
30–44 år
45–64 år
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kvinnor
Ej behov
Män
Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 64, 62 resp. 107 personer;
antalet män 63, 88 resp. 113 personer.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
63
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser,
efter ålder och kön, Majorna-Linné 2016
Procent
100
4
2
90
15
10
1
2
Behov ej känt
9
9
1
13
4
4
16
80
70
11
16
18
16
Tackat nej till
erbjuden hjälp/stöd
12
Behov av insats
20
25
22
60
23
19
Behov av ytterligare/
förändrad insats
24
50
40
30
Insatser som
motsvarar behov
54
51
45
46
45
29
Insatser kan minskas
20
10
0
1
10
4
6
1
4
18–29 år
30–44 år
45–64 år
18–29 år
1
4
5
30–44 år
45–64 år
Kvinnor
Ej behov
Män
Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 53, 101 resp. 136 personer;
antalet män 84, 95 resp. 164 personer.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/
förändrade insatser, 2016
25
25
25
Delta i sysselsättning
Behålla arbete
23
Lösa vardagsproblem
20
20
Relationer
18
18
Utbildningssituation
11
Hantera egen ekonomi
11
Utöva fritidssysselsättning
16
17
15
10
8
Personlig vård
8
12
5
Delta i föreningsliv
5
8
6
8
Handla mat
Laga mat
5
Använda transportmedel
4
Svenska språket
4
Alkohol
4
Narkotika
3
Tandhälsa
3
Tobak
2
0
11
9
10
6
Sköta medicinering
15
13
9
7
Städa, tvätta
13
16
9
Kommunicera
19
15
12
Somatisk hälsa
26
24
22
7
7
7
9
6
6
6
7
AFH
6
9
6
M-L
9
6
6
Hela Gbg
5
4
4
5
10
15
20
25
30 Procent
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/
förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
64
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/
förändrade insatser, efter kön, AFH 2016
Behålla arbete
Delta i sysselsättning
Lösa vardagsproblem
Relationer
Hantera egen ekonomi
Somatisk hälsa
Utbildningssituation
Utöva fritidssysselsättning
Sköta medicinering
Städa, tvätta
Personlig vård
Handla mat
Narkotika
Kommunicera
Alkohol
Svenska språket
Laga mat
Tandhälsa
Delta i föreningsliv
Använda transportmedel
Tobak
27
24
19
22
17
27
17
16
20
18
16
16
15
12
16
15
9
14
10
9
13
11
9
10
6
12
9
9
6
11
8
7
7
7
6
6
Kvinnor
6
6
Män
4
4
3
4
0
5
10
15
20
25
30
Procent
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/
förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/
förändrade insatser, efter kön, M-L 2016
Delta i sysselsättning
Behålla arbete
Lösa vardagsproblem
Relationer
Utöva fritidssysselsättning
Utbildningssituation
Hantera egen ekonomi
Somatisk hälsa
Städa, tvätta
Kommunicera
Handla mat
Använda transportmedel
Personlig vård
Sköta medicinering
Laga mat
Delta i föreningsliv
Alkohol
Svenska språket
Narkotika
Tandhälsa
Tobak
24
20
18
17
12
10
26
26
22
19
13
12
9
12
9
10
10
5
4
10
8
6
6
7
7
6
5
6
7
4
5
5
2
6
2
5
1
1
0
Kvinnor
5
2
Män
3
3
5
10
15
20
25
30
Procent
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/
förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
65
Brukarens myndighetskontakter
och myndigheternas samarbete
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens myndighetskontakter
utöver socialtjänsten, 2016
Kontakt
Ej känt
a) Psykiatrin:
Askim-Frölunda-Högsbo
9
68
Majorna-Linné
65
9
HELA GÖTEBORG
66
10
b) Vårdcentral:
Askim-Frölunda-Högsbo
54
Majorna-Linné
40
42
HELA GÖTEBORG
46
49
0
10
20
41
30
40
50
60
70
80
90 100 Procent
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i
registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
66
Brukare i kontakt med både socialtjänst och
psykiatri, efter kön, 2016
Procent
100
90
80
11
8
70
8
Ej känt
10
60
Kontakt
50
40
73
71
63
30
60
20
10
0
Kvinnor
Män
Kvinnor
Askim-Frölunda-Högsbo
Män
Majorna-Linné
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen
inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264
män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukare i kontakt med både socialtjänst och
psykiatri, efter ålder och kön, 2016
100
8
80
AFH:
8
14
10
60
40
86
8
7
Ej känt
71
66
62
70
58
20
Kontakt
0
100
80
M-L:
8
8
9
60
40
7
10
64
65
30–44 år
45–64 år
14
81
72
67
Ej känt
45
20
Kontakt
0
18–29 år
30–44 år
45–64 år
18–29 år
Kvinnor
Män
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte
orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som
ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antalet
kvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
67
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren
med annan myndighet/organisation, 2016
AFH:
M-L:
Samarbete
Funktionshinder
49
Försörjningsstöd
32
50
10
Vuxenenhet
73
SAMTLIGA
VERKSAMHETER*
51
0
20
3
40
4
0
48
7
40
1
59
2
80 Procent
60
0
Ej känt
2
20
40
80 Procent
60
Kommentar: Resultaten avser ett samarbete, under de senaste 12 månaderna, ”som baseras på gemensamma träffar/möten (där den
enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem”.
* Här ingår i AFH 1 person inom Arbetsmarknad samt i M-L 1 person inom Barn och unga. För redovisade organisationer/enheter avser
resultaten som minst 34 personer (Vuxenenheten M-L) och i övrigt 104–409 personer.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring
brukaren med olika parter, 2016
26
Öppenvårdspsykiatri
6
7
Primärvård/Vårdcentral
Beroendevård
4
Försäkringskassa
4
Privat verksamhet
3
2
Rättspsykiatri
3
11
7
7
5
Arbetsförmedling
7
7
6
6
6
5
4
AFH
3
Annan myndighet/organisation
14
13
Ej känt
16
M-L
Hela Göteborg
6
2
0
30
11
4
Slutenvårdspsykiatri
28
6
5
10
15
20
25
30
35
Procent
Kommentar: ”Annan myndighet/organisation” kan exempelvis avse Kriminalvården.
Det kan noteras att den här uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär eller tidsrymd,
och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”.
Det gäller för totalt 17 personer i AFH och 33 personer i M-L. Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet
under de senaste 12 månaderna, vilket särskilt gäller Öppenvårdspsykiatri, Primärvård/Vårdcentral, Försäkringskassa och Arbetsförmedling.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
68
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren
med öppenvårdspsykiatri, efter verksamhet, 2016
AFH:
Funktionshinder
M-L:
32
Försörjningsstöd
34
12
Vuxenenhet
13
24
SAMTLIGA
VERKSAMHETER*
38
26
0
10
28
20
30
40 Procent
0
10
20
30
40 Procent
Kommentar: Det kan noteras att uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär
eller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att
inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Beträffande Öppenvårdspsykiatri gäller det för 9 personer i AFH och 10 personer i M-L.
Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren
upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, 2016
a) Antal
SIP
SIP håller på att upprättas
Askim-Frölunda-Högsbo
56
Majorna-Linné
55
20
23
34
0
b) Andel
41
50
Askim-Frölunda-Högsbo
6
5
5
5
4
11
0
5
4
9
HELA GÖTEBORG
150 Antal
100
11
Majorna-Linné
Ej känt
10
15
20
25
Procent
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
69
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren
upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter verksamhet, 2016
AFH:
M-L:
SIP
Funktionshinder
Försörjningsstöd
3
Vuxenenhet
3
3 1
10
4 1
3 1
13
20
30
Procent
Ej känt
7
5
14
4 1
13
0
7
5
14
SIP håller på att upprättas
0
10
20
30
Procent
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
Procent
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren
upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter kön, 2016
30
25
Ej känt
20
5
6
5
15
7
SIP upprättas
4
5
4
6
10
SIP
5
12
10
10
7
0
Kvinnor
Män
Kvinnor
Askim-Frölunda-Högsbo
Män
Majorna-Linné
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte
orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i
psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
70
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren
upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter ålder och kön, 2016
Procent
30
9
AFH:
6
20
2
5
9
5
4
2
3
10
13
13
11
5
4
16
10
6
0
Procent
30
M-L:
20
8
6
10
Ej känt
5
8
8
8
5
9
7
45–64 år
18–29 år
5
0
18–29 år
30–44 år
6
5
4
7
7
SIP upprättas
4
SIP
12
10
30–44 år
45–64 år
Kvinnor
Män
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte
orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som
ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antalet
kvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel brukare med god man/förvaltare
och med stöd från anhöriga, 2016
AFH:
M-L:
Ja
God man/förvaltare
17
1
Stöd från anhöriga
BÅDE god man/förvaltare
och anhörigstöd*
11
45
15
43
5
19
4
VARE SIG anhörigstöd
eller god man/förvaltare*
31
0
Ej känt
10
20
32
30
40
50
60
70
Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
Procent
Kommentar: Stöd från anhöriga avser ”inom något eller några livsområden”.
* Avser kända förhållanden.
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
71
DEL 6:
Socialtjänstens samordning,
organisatoriska förutsättningar och
befintliga insatser enligt Öppna jämförelser
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Aktuell rutin för samordning mellan socialpsykiatrin
och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016
Ekonomiskt
bistånd
Missbruk
Våld i nära
relationer
Hemlöshet
Familjerätt
Barn & unga
LSS
Äldreomsorg
Angered
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Ja
Ja
EA
Ja
Ja
Ja
Centrum
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Lundby
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Göteb orgs stadsdelar:
Västra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Göteborg
50%
70%
70%
20%
0%
40%
70%
60%
Övriga GR-kommuner
30%
60%
30%
22%
20%
20%
50%
20%
GR
40%
65%
50%
21%
11%
30%
60%
40%
GR 2014
45%
60%
60%
**
**
65%
65%
40%
GR 2013
41%
55%
45%
**
**
64%
50%
36%
Stockholms län
37%
57%
54%
50%
9%
29%
66%
50%
Malmöregionen
27%
47%
47%
43%
13%
27%
53%
47%
Hela Sverige
40%
53%
48%
44%
24%
34%
56%
42%
Hela Sverige 2014
45%
58%
56%
**
**
53%
60%
46%
Hela Sverige 2013
43%
54%
55%
**
**
51%
55%
38%
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har
varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange
ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
72
Aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd
och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016
Våld i nära
relationer
Hemlöshet
Familjerätt
Barn & unga
LSS
Kommunala
arbetsmarknadsinsatser
Nej
Missbruk
Socialpsykiatri
Angered
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Ja
Ja
EA
Ja
Ja
Ja
Centrum
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Göteb orgs stadsdelar:
Lundby
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Västra Göteborg
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Västra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Göteborg
50%
50%
80%
20%
11%
50%
50%
60%
Övriga GR-kommuner
50%
30%
70%
75%
20%
50%
20%
70%
GR
50%
40%
75%
44%
16%
50%
35%
65%
Stockholms län
72%
37%
75%
78%
11%
42%
23%
80%
Malmöregionen
53%
27%
60%
60%
40%
47%
29%
80%
Hela Sverige
69%
40%
75%
70%
39%
57%
32%
57%
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod; för 2016 gäller 1 feb 2015
– 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och
användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden
mellan socialpsykiatrin och Arbetsförmedlingen
respektive Försäkringskassan, 2013–2016
Arbetsförmedlingen
2013
Försäkringskassan
2014
2016
2013
2014
2016
Nej
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
*
Nej
Ja
*
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Centrum
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Lundby
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Norra Hisingen
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Västra Hisingen
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Östra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Göteborg
30%
33%
20%
40%
33%
20%
Övriga GR-kommuner
42%
36%
30%
42%
36%
30%
GR
36%
35%
25%
41%
35%
25%
Stockholms län
17%
36%
29%
19%
36%
29%
Malmöregionen
13%
38%
33%
13%
19%
40%
Hela Sverige
20%
31%
25%
19%
28%
25%
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod.
Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan
mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
73
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden
mellan ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen
respektive Försäkringskassan, 2013–2016
Arbetsförmedlingen
2013
2014
2015
Försäkringskassan
2016
2013
2014
2015
2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Centrum
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Norra Hisingen
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Västra Hisingen
Ja
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Östra Göteborg
*
Nej
Nej
Nej
*
Nej
Ja
Nej
Göteborg
50%
60%
44%
80%
10%
30%
33%
80%
Övriga GR-kommuner
33%
25%
33%
50%
17%
25%
33%
50%
GR
41%
41%
38%
65%
14%
27%
33%
65%
Stockholms län
50%
58%
50%
67%
23%
30%
38%
50%
Malmöregionen
35%
50%
50%
80%
20%
7%
44%
53%
Hela Sverige
34%
40%
43%
50%
20%
24%
31%
38%
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod.
Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan
mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden
mellan ekonomiskt bistånd och vården, 2013–2016
Primärvården
2013
2014
2015
Psykiatrin (före 2016: Öppenpsykiatrin)
2016
2013
2014
2015
2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Centrum
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Lundby
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Nej
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Norra Hisingen
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Västra Göteborg
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Västra Hisingen
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
*
Ja
Nej
Nej
*
Ja
Östra Göteborg
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Göteborg
0%
20%
44%
50%
10%
20%
11%
50%
Övriga GR-kommuner
42%
25%
33%
30%
50%
25%
33%
40%
GR
23%
23%
38%
40%
32%
23%
24%
45%
Stockholms län
20%
18%
15%
31%
33%
40%
23%
36%
Malmöregionen
15%
14%
25%
20%
20%
57%
50%
20%
Hela Sverige
27%
31%
34%
28%
32%
39%
36%
29%
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod.
Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkan
mellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
74
Rutin inom ekonomiskt bistånd och inom socialpsykiatrin
för att informera den enskilde om rättigheten till SIP, 2016
Ekonomiskt bistånd
FH-Socialpsykiatri
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Centrum
Ja
Ja
Lundby
Nej
Nej
Majorna-Linné
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Västra Göteborg
Ja
Ja
Västra Hisingen
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Göteborg
90%
90%
Övriga GR-kommuner
10%
40%
GR
50%
65%
Stockholms län
43%
80%
Malmöregionen
47%
80%
Hela Sverige
53%
68%
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig, beslutad på ledningsnivå, känd och användas av ansvariga handläggare. Information till den
enskilde kan ges både muntligen och/eller skriftligen. Med samordnad individuell plan (SIP) avses en vård- och omsorgsplan som
beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad
vård- och omsorgsplanering. Information om SIP gäller för de personer där denna är relevant. Mätdatum är 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Erbjuder personligt ombud (PO)
till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016
2013
2014
2016
Angered
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
*
Ja
Nej
Ja
Centrum
Ja
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Västra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Västra Hisingen
Nej
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Göteborg
90%
100%
90%
Övriga GR-kommuner
67%
55%
60%
GR
77%
75%
75%
Göteb orgs stadsdelar:
Stockholms län
89%
92%
94%
Malmöregionen
75%
81%
87%
Hela Sverige
83%
83%
80%
Kommentar: Personligt ombud (PO) avser en person som arbetar som ombud på den enskildes uppdrag, fristående från myndigheter och
vårdgivare.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
75
Förekomsten av två insatser riktade till personer
med psykisk funktionsnedsättning, 2016
Multiprofessionella
team
Strukturerad
individuell
sysselsättning
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Centrum
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Västra Hisingen
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Göteborg
90%
100%
Övriga GR-kommuner
70%
80%
GR
80%
90%
Stockholms län
39%
100%
Malmöregionen
53%
80%
Hela Sverige
35%
89%
Kommentar: Multiprofessionella team avser case management i form av integrerade team som samarbetar kring den enskilde och samordnar individuellt
anpassade vård- och stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psykosocial problematik utifrån den enskildes behov.
Strukturerad individuell sysselsättning avser individuellt anpassade insatser – med målsättningar och uppföljning för varje enskild person – i form av exempelvis
strukturerad sysselsättning eller socialt kooperativ/Fontänhus. Insatsen kan vara utförd i egen eller annan regi och erbjudas med eller utan biståndsbeslut.
Mätdatum är i båda fallen 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering till personer
med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016
2013
2014
2016
Angered
Nej
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
*
Ja
Ja
Centrum
Ja
Nej
Ja
Lundby
Ja
Ja
Ja
Ja
Göteb orgs stadsdelar:
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Västra Göteborg
Nej
Nej
Ja
Västra Hisingen
Nej
Nej
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Ja
Ja
Östra Göteborg
Nej
Ja
Ja
Göteborg
50%
67%
100%
Övriga GR-kommuner
67%
82%
60%
GR
59%
75%
80%
Stockholms län
72%
72%
77%
Malmöregionen
38%
56%
53%
Hela Sverige
35%
39%
41%
Kommentar: Resultaten avser rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen: att ge individen ett stöd i att finna och
behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
76
Erbjuder social färdighetsträning respektive
stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning,
2013–2016
Social färdighetsträning
Stöd i föräldraskap
2013
2014
2016
2013
2014
2016
Angered
Ja
Ja
Ja
*
Ja
Ja
*
Ja
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Nej
Ja
Centrum
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Lundby
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Västra Göteborg
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Västra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Nej
Östra Göteborg
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Göteb orgs stadsdelar:
Göteborg
70%
78%
100%
80%
78%
70%
Övriga GR-kommuner
33%
45%
50%
100%
73%
70%
GR
50%
60%
75%
91%
75%
70%
Stockholms län
69%
62%
74%
69%
74%
71%
Malmöregionen
44%
38%
27%
94%
94%
87%
Hela Sverige
47%
48%
50%
83%
84%
65%
Kommentar: Social färdighetsträning avser programmet ”Ett självständigt liv” (ESL). Stöd i föräldraskap avser olika typer av insatser som
fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förekomsten av funktion som bedriver uppsökande arbete,
2013–2016
2013
2014
2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
*
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Nej
Ja
Centrum
Ja
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Ja
Norra Hisingen
Nej
Nej
Ja
Västra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Västra Hisingen
Nej
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Nej
Ja
Göteborg
80%
67%
100%
Övriga GR-kommuner
25%
18%
30%
GR
50%
40%
65%
Stockholms län
44%
49%
42%
Malmöregionen
50%
56%
40%
Hela Sverige
40%
41%
30%
Kommentar: Öppna jämförelser indikator avser förekomsten av en särskild funktion som bedriver ett utåtriktat och aktivt arbete för att
identifiera ”för kommunen okända” personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett
adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Mätdatum har varierat över
tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
77
Förekomsten av öppen verksamhet, 2013–2016
2013
2014
2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
*
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Ja
Centrum
Ja
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Ja
Majorna-Linné
Ja
Ja
Ja
Norra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Västra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Västra Hisingen
Ja
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Ja
Göteborg
100%
100%
100%
Övriga GR-kommuner
92%
100%
90%
GR
95%
100%
95%
Stockholms län
86%
87%
94%
Malmöregionen
81%
88%
80%
Hela Sverige
76%
80%
78%
Kommentar: Med öppen verksamhet avses verksamheter som är tillgänglig för alla och som inte är speciellt anpassad efter den enskildes
behov, t.ex. gemensamhetslokal och områdeslokal. Verksamheten kan drivas i egen eller annan regi. Mätdatum har varierat över tid; för
2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Användning av standardiserade bedömningsinstrument för
att identifiera riskbruk och missbruk inom socialpsykiatrin, 2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Centrum
Nej
Lundby
EA
Majorna-Linné
Nej
Norra Hisingen
Ja
Västra Göteborg
Nej
Västra Hisingen
Nej
Örgryte-Härlanda
EA
Östra Göteborg
EA
Göteborg
29%
Övriga GR-kommuner
33%
GR
31%
Stockholms län
10%
Malmöregionen
14%
Hela Sverige
19%
Kommentar: Avser användning av standardiserade bedömningsmetoder för att – genom ett manualbaserat frågeformulär – identifiera
riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion (AUDIT) och konsumtionsmönster och drogrelaterade problem (DUDIT) hos enskilda vuxna.
Båda metoderna ska finnas tillgängliga att användas för handläggarna. Mätdatum är 1 februari 2016.
EA=Ej aktuellt, pga. att området inte finns i kommunens/stadsdelens socialtjänst, ett svarsalternativ i den använda enkäten.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
78
Vårdens användning av standardiserat bedömningsinstrument
för att identifiera alkoholproblematik hos patienter med
diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
Procent
50
AFH
M-L
Hela Gbg
40
30
18
20
16
13
12
13
12
10
10
15 15
11
10
9
8
10
8
19
17
9
0
Samtliga
Kvinnor
Män
18–29 år
30–44 år
45–64 år
Kommentar: Bedömningsinstrumentet avser Audit; användningen registreras via KVÅ-kod: UX131.
Patienter med psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser patienter med någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09
”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos.
Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Användning av systematisk uppföljning för
verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin, 2016
Använt resultat från
systematisk uppföljning
till verksamhetsutveckling
Systematisk uppföljning med ett könsperspektiv :
Genomfört
Använt resultat till
verksamhetsutveckling
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Nej
Nej
Nej
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Ja
Ja
Centrum
Ja
Ja
Ja
Lundby
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Nej
Nej
Nej
Norra Hisingen
Nej
Nej
Nej
Västra Göteborg
Nej
Nej
Nej
Västra Hisingen
Nej
EA
EA
Örgryte-Härlanda
Ja
Nej
Nej
Östra Göteborg
Nej
Nej
Nej
Göteborg
30%
22%
22%
Övriga GR-kommuner
11%
11%
11%
GR
21%
17%
17%
Stockholms län
18%
9%
9%
Malmöregionen
13%
7%
7%
Hela Sverige
10%
8%
7%
Kommentar: Resultaten avser användning av sammanställningar på gruppnivå från dokumenterade uppföljningar av biståndsbeslutade
insatser, där uppföljningar avser att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål som den
enskilde varit delaktig i att utforma. Med verksamhetsutveckling avses konkreta förändringar som införts med syfte att leda till
förbättringar i verksamheten för brukaren. Mätperioden är 1 februari 2015 – 31 januari 2016.
EA=Ej aktuellt, pga. att individerna i gruppen varit för få.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
79
Genomförande av brukarrevision inom socialpsykiatrin,
2016
Genomfört minst en
brukarrevision
…använt resultaten för
verksamhetsutveckling
Nej
Ja
Nej
Ja
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Ja
Ja
Lundby
Ja
Ja
Majorna-Linné
Nej
Nej
Norra Hisingen
Ja
Ja
Västra Göteborg
Nej
Nej
Västra Hisingen
Ja
Ja
Örgryte-Härlanda
Ja
Ja
Östra Göteborg
Ja
Ja
Göteborg
70%
70%
Övriga GR-kommuner
40%
30%
GR
55%
50%
Stockholms län
19%
19%
Malmöregionen
7%
7%
Hela Sverige
20%
15%
Kommentar: Resultaten avser genomförande av minst en brukarstyrd brukarrevision under en 24-månadersperiod. Den brukarstyrda
brukarrevisionen utformas och utförs av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet, dvs.
verksamheter som arbetar med målgrupperna personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 år
i kommunen: myndighetsövningen, biståndsbeslutade insatser och service. Verksamheten kan utföras i egen eller annan regi.
Resultaten beträffande användande av brukarrevison för verksamhetsutveckling avser att konkreta förändringar införts med syfte att leda
till förbättringar i verksamheten för brukaren.
Mätperioden för genomförandet av revisionen är den 1 februari 2014 – 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
En brukarinflytandesamordnare (BISAM)
placerad på ledningsnivå, 2013–2016
2013
2014
2016
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Nej
*
Nej
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Nej
Nej
Centrum
Nej
Nej
Nej
Lundby
Nej
Nej
Nej
Majorna-Linné
Ja
Nej
Nej
Norra Hisingen
Nej
Ja
Nej
Västra Göteborg
Nej
Nej
Nej
Västra Hisingen
Nej
Nej
Nej
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Nej
Östra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Göteborg
10%
22%
0%
Övriga GR-kommuner
0%
9%
40%
GR
5%
15%
20%
Stockholms län
6%
15%
6%
Malmöregionen
19%
19%
20%
Hela Sverige
8%
11%
12%
Kommentar: Brukarinflytandesamordnare (BISAM) arbetar för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk
funktionsnedsättning i verksamheten.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
80
Information på kommunens webbplats om vad
kommunen erbjuder för stöd och hjälp, 2016
Socialpsykiatri
Ekonomiskt bistånd
Talad information
Lättläst svenska
Talad information
Lättläst svenska
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Nej
Ja
Nej
Ja
Askim-Frölunda-Högsbo
Nej
Ja
Nej
Ja
Centrum
Nej
Ja
Nej
Ja
Lundby
Nej
Ja
Nej
Ja
Majorna-Linné
Nej
Ja
Nej
Ja
Norra Hisingen
Nej
Nej
Nej
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Ja
Västra Hisingen
Nej
Ja
Nej
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Nej
Nej
Östra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Ja
Göteborg
0%
80%
0%
90%
Övriga GR-kommuner
20%
80%
50%
90%
GR
10%
80%
25%
90%
Stockholms län
38%
85%
39%
83%
Malmöregionen
27%
73%
27%
80%
Hela Sverige
23%
63%
27%
65%
Kommentar: Mätdatum 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Minst någon person gått vidare från sysselsättningsinsats till
förvärvsarbete respektive skyddat arbete, 2014 och 2016
Personer har gått från sysselsättningsinsats till…
...förvärvsarbete
...skyddat arbete
2014
2016
2014
2016
*
Nej
Ja
Nej
*
Nej
Ja
Göteb orgs stadsdelar:
Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Ja
Centrum
Ja
Ja
Nej
Ja
Lundby
Nej
Nej
Nej
Ja
Majorna-Linné
Nej
Ja
Nej
Ja
Norra Hisingen
Nej
Ja
Nej
Ja
Västra Göteborg
Nej
Ja
Nej
Ja
Västra Hisingen
Ja
Ja
Nej
Ja
Örgryte-Härlanda
Nej
Nej
Nej
Nej
Östra Göteborg
Nej
Nej
Ja
Ja
Göteborg
22%
60%
11%
90%
Övriga GR-kommuner
64%
50%
45%
40%
GR
45%
55%
30%
65%
Stockholms län
44%
71%
33%
40%
Malmöregionen
44%
47%
44%
40%
Hela Sverige
35%
44%
26%
36%
Kommentar: Resultaten avser minst en person som under en 12-månadersperiod gått från biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller
arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden respektive skyddat arbete. Med biståndsbeslutad
sysselsättningsinsats avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning
vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan
någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB och hos offentliga arbetsgivare (OSA).
Mätperioderna är inte helt jämförbara: för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016; för 2014 gällde 25 okt 2013 – 25 okt 2014.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
81
DEL 7:
Personalmässiga förutsättningar
i stadsdelarna
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Omsättning och rörlighet hos personalen, 2015
(procent)
Samtliga yrkesgrupper:
Avgångar
från
kommunen
…varav ej
pensionsavgångar
Interna
avgångar
*
Chefer:
Avgångar
från
kommunen
…varav ej
pensionsavgångar
Interna
avgångar
*
Angered
8,4
5,8
5,4
12,5
6,3
3,1
Askim-Frölunda-Högsbo
8,7
6,2
5,0
6,6
5,1
5,9
Centrum
8,0
6,0
5,7
8,5
6,1
3,7
Lundby
8,7
7,6
5,9
11,7
10,7
2,9
Majorna-Linné
9,3
6,6
4,1
9,2
5,0
4,2
Norra Hisingen
8,5
6,4
5,5
6,5
5,6
8,3
Västra Göteborg
8,6
6,4
4,3
10,2
5,1
5,1
Västra Hisingen
7,2
5,4
5,6
6,2
5,4
3,9
Örgryte-Härlanda
8,5
6,7
4,5
5,4
3,6
8,0
Östra Göteborg
7,9
6,0
5,1
10,4
6,1
7,0
Samtliga stadsdelar
8,4
6,3
5,1
8,7
5,8
5,2
Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2015
med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.
* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.
Källa: Göteborgs Stad.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
82
Omsättning och rörlighet hos personalen, 2016
(procent)
Samtliga yrkesgrupper:
Avgångar
från
kommunen
…varav ej
pensionsavgångar
Chefer:
Interna
avgångar
*
Avgångar
från
kommunen
…varav ej
pensionsavgångar
Interna
avgångar
*
Angered
9,8
7,6
5,3
11,0
7,8
6,5
Askim-Frölunda-Högsbo
9,0
7,5
4,5
9,4
7,4
2,0
11,4
9,8
5,0
6,2
4,1
2,1
9,1
7,7
6,8
15,5
12,6
7,8
Majorna-Linné
10,5
8,4
6,1
9,4
6,8
7,7
Norra Hisingen
9,6
7,5
4,9
7,6
6,8
6,8
10,7
7,9
5,0
11,3
5,7
2,8
9,2
7,2
4,8
7,3
5,8
2,2
10,3
8,4
4,1
11,3
7,0
1,7
Östra Göteborg
9,6
7,9
5,8
4,6
4,6
5,3
Samtliga stadsdelar
9,9
7,9
5,2
9,4
6,8
4,4
Centrum
Lundby
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2016
med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.
* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.
Källa: Göteborgs Stad.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
bland samtliga månadsanställda, jan–okt 2016
Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
14,0
11,6
12,0
10,8
10,1
10,0
9,8
9,5 9,6
9,0
8,3
8,2
7,8
8,0
7,3
6,7
6,9
7,3
7,1
6,1
6,0
5,4
5,6
4,0
2,8 2,8 2,7
2,2
2,0
2,6 2,7 2,7
2,2
2,0
0,0
Totalt
1–14 dgr
15- dgr
Totalt
Samtliga verksamheter
1–14 dgr
IFO*
15- dgr
Totalt
1–14 dgr
15- dgr
Funktionshinder
Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader
(men exkluderar timavlönade).
* Individ- och familjeomsorg exklusive försörjningsstöd.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
83
”Jag har tillräckligt med tid för att utföra mina arbetsuppgifter”
(Göteborg Stads Medarbetarenkät 2015)
Procent
100
1
5
90
8
1
8
Ej svar
17
10
80
20
40
14
70
25
2
60
50
1=Håller inte alls med
34
12
32
40
17
35
3
30
4
30
20
25
33
21
10
7
6
0
AFH-FH
AFH-IFO
ML-FH
5=Håller helt med
ML-IFO
Kommentar: Observera att alla siffror under 15 procent är ungefärliga då dessa uppgifter inte redovisas exakt i rapporten.
Källa: Göteborgs Stads Medarbetarenkät 2015.
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Organisatoriska förutsättningar utifrån resultat från
Göteborgs Stads medarbetarenkät 2015
¾ Majorna-Linné jämfört med Gbg-snittet:
- lite sämre resultat rörande organisatorisk tillit
¾ ML-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:
- sämre resultat på flertalet områden, särskilt: organisatorisk tillit och utveckling
men även kommunikation, ledarskap, ”attraktiv arbetsgivare”
¾ ML-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:
- lite bättre resultat rörande lön, ”sjuknärvaro”
- lite sämre resultat rörande kommunikationsklimat, bemötande
- sämre resultat rörande tidresurser, inflytande över arbetsmängd, stress,
organisatorisk tillit, utveckling, ”attraktiv arbetsgivare”
¾ Askim-Frölunda-Högsbo jämfört med Gbg-snittet:
- inga tydliga skillnader
¾ AFH-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:
- lite bättre resultat främst rörande tidresurser, stress, hälsa
¾ AFH-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:
- motsägelsefulla resultat (skillnader) rörande hälsa
- lite sämre resultat rörande styrning
- sämre resultat rörande ledarskap, lön
- lite mer positiv helhetsbedömning (t. ex. något bättre resultat rörande motivation)
www.grkom.se
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
84
Bilaga 4 – Orsaksförklaringar
Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”I stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-Linné finns en stor psykisk ohälsa i befolkningen”
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Stress (dvs, krav och förväntningar,
ekonomisk situation, krav i arbetslivet,
bostadssituation, ta hand om)
Missbruk och riskbruk (drogliberation,
tillgänglighet, alkoholkultur)
Socioekonomi (fattigdom, ekonomisk
segregation, utbildningsnivå,
ensamhushåll)
Utanförskap och arbetslöshet (svårt att
komma in på arbetsmarknaden,
utbildningsnivå, språk)
Individuella
resurser/grundförutsättningar
(uppväxtförhållanden, ärftlighet)
Isolering (bristande interaktion,
urbanisering, boendestruktur)
Spontanitet
Social isolering (brist på sammanhang)
Bostadstyp (smålägenhet, låg hyra, bra
SS?)
Inte tillräckligt med metoder att erbjuda
Ej tidig hantering/stöd
Ej tidig identifiering
Låg inkomst
Arbetslöshet
Långvarigt försörjningsstöd
Information
Låg tillgång till föreningsliv
Dålig verklighetsförankring
”Jag klarar själv”
Normen = lycklig
Ökade krav (standard)
Klassfråga ?
Arbetsliv/skola
”Kriser” i privata livet, familjelivet
Sociala medier
Fler sociala kontakter
Avsaknad av gränser
Orimlig förväntan på livet
Varför sociala bostadskontrakt?
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
85
Sjukdomar
Hög arbetsbelastning (gränslös
arbetsbelastning)
Fler klarar inte skolans ökade krav
Arbetslöshet
Snabbt informationsflöde
Drogliberalism (lättillgängligt, stor
tillgång)
Utanförskap (socialt, arbetsliv, språk)
AFH – Segregation – skillnader mellan
områden
Bostadslöshet/hemlöshet
Vården (utsluss utan skyddsnät från
xxx/hab) – lite resurser
ML – små billigare lägenheter, mycket
kommunala kontrakt
ML – mycket sociala boenden (räknar
upp minst 9)
Skolan – ej resurser att möta band med
behov (effekt senare), exempelvis
statistik från Lots – ej samma valbarhet
vad gäller särskilda
undervisningsgrupper etc.
Historia och kultur (tex ”Hagakulturen”)
Höga krav i samhället (utseende,
karriär, materiellt, föräldraskap)
Social isolering, nätverk
Specialisering
Brist på tillit
Stigmatisering
Regelstyrda lagar och regler, livrädda
för att göra fel.
Inlåsningseffekter
Individualisering på alla nivåer
Brist på kontinuitet i skola, sjukvård osv.
Små billiga lägenheter
ML – F100
Inte rätt insatser från kommun och
landsting, FK och AF
BMSS AFH
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ensamhushåll
Stora klyftor i befolkningen
Normala tillstånd patologiseras
Hög tilltro till expertis = vårdpersonal
Hög andel inrikes födda
Droger
Höga ideal höga krav
Yngre befolkning
Hög arbetsbelastning
Stor nyinflytt på grund av billiga
lägenheter – tar med sig problem till
stadsdelen
Budgetindragningar förebyggande
arbete
Kravfyllt arbetsliv – högt tempo –
otydliga krav plus belastning i from av
sjuka föräldrar, barn.
Personer med psykisk ohälsa är ofta
tvungna att bära sin egen historia, då
stödaktörer inte alltid lyckas få till
samordnat stöd i rätt tid.
Psykisk ohälsa kan orsakas av att det är
svårt att få arbete (låg utbildningsnivå)
Brist på förtroende för stödfunktioner
(och medmänniskor).
Individualiserat samhälle – ensam med
existentiella frågor
Ensamhushåll, isoleringsproblematik,
stöd av nätverk, individualisering
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
86
Psykisk ohälsa leder till att det kan vara
svårt att få och behålla arbete.
Leder till ett större ansvar på individen > leder till psykisk ohälsa
Varför tar unga inte kontakt med
vården när man upplever psykisk
ohälsa, särskilt unga?
Ökade krav i samhället
Mer missbruk – alkohol och narkotika
Drogliberal kultur hos ungdomar och
föräldrar
Ungdomskultur
Avsaknad av strategier att klara livet
Hyresbestånd med små lägenheter
De äldre ungkarlshotell, särskilda
boende etc. har funnits och finns i
stadsdelens
Svårare att var skör och avvikande
Högt antal sociala kontrakt – hur högt?
Många bostäder med särskild service i
AFH (LSS-beslut)
Avsaknad av sysselsättning
Jobbar inte tillräckligt med att
uppmärksamma behov av sysselsättning
”icke-anpassade” insatser efter behov –
insats matchar inte behov
Behov av större fokus på förebyggande
insatser och behov av kunskap om vilka
förebyggande insatser som inte
fungerar.
Avsaknad av delaktighet i insatsernas
utformning
Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”De offentliga aktörerna klarar inte alltid
av att möta det samlade behovet av vård och stöd som personer med psykisk ohälsa har”
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Resursbrist – svårt att få specialisthjälp
Tidsbrist
Svårt att samla alla involverade parter
Kompetensbrist organisation utförare
Komplexa och stort spann
Kan inte hantera mångsjuklighet
Rädsla för psykisk ohälsa
Tillgänglighet
Brist på samverkan
Vem tar ansvar? Gränsdragning
Val av omsorg och valfrihet generellt
(vårdvalet, val av skola)
Politiska uppdraget styr inte personers
behov
Ekonomiskt uppdrag (nationell ekonomi
eller enhetsbudget)
Brist på engagemang från personal
Hög arbetsbelastning. Ingen tid för
handledning och utveckling
Otydliga uppdrag
Tappat fokus
Bristande kompetens hos personal
Ekonomistyrning – sättet att leda och
styra
Politiska beslut – inte forskning
Långt mellan beslut och praktik
Kortsiktig budget – ettårsbudget
Ersättning modeller
”Byråkrati” – Lagar, administration,
olika huvudmän stora organisationer
Tröga system - långt från beslut till
”golvet”
Mycket administration
Svår åtkomligt patienter och personal
Ej ändamålsenlig organisation
Subspecialisering
Avsaknad av samverkansstrukturer –
stuprör
Lagstiftning sekretessregler
Fel arbetsmetoder
Bristande samordning ex. PV, Psyk,
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
87
Ineffektivt användande av metod ex. SIP
NSS
Felanvänd tid och struktur – vi hinner
inte
Många huvudmän
Dålig samverkan
Följer inte samverkansavtal
Stuprörsvård
Ovilja att följa av avtal
Medarbetaren/chef har en egen bild av
hur samverkan/arbetsuppgifter skall
utföras
Vårdvalet
Individen kan byta vårdcentral om man
ej är nöjd
Vårdcentralen är konkurrensutsatt
Ekonomin styr
Hög personalomsättning
Dålig arbetsmiljö + hög lön
Resursfördelning t.ex. för få kuratorer
Tilltro till professionalismen inom våra
verksamheter
Evidensbaserad praktik saknas (olika
perspektiv)
Kommunen leder SIP men vårdens svar
är inte ”rätt”
Olika tolkning av lagar som påverkar hur
en verksamhet agerar
Ej uppsökning
Många osynkroniserade aktörer
Lågt engagemang av vården när man
behöver SIP
Minskad tillgänglighet till psykiatri
Ej tillgång till vad man behöver,
begränsad tillgång till stöd, brist på
personal
Låg info om anhörigstöd
Dålig kunskap om egna insatser hos
brukare
Verksamhetscentrerad (ej
patientcentrerad)
Lite hänsyn om brukarnas behov och
villkor
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Brist på personal
Stuprör inom sektor och mellan
sektorer
Inhyrd personal höga kostnader och
bristande kontinuitet
Höga sjuktal inom offentlig sektor,
svårigheter att arbeta med sjuktal inom
den egna organisationen.
Saknas kontaktytor för professionen
Komplext system
Budget
Brist på helhetssyn på individen – bär
sin egen historia där vi inte samverkar
kring individen
Frågan är olika prioriterad i olika av de
nödvändiga aktörernas agenda
Brist på samarbete samsyn mellan olika
aktörer
Kompetensbrist kring det egna och
andra aktörers uppdrag kring
målgruppen
Aktörerna har små möjligheter att möta
upp individuella behov i
sysselsättning/arbete
Stuprör
Färre ska försörja fler
Pengar, budget, kostnader
Dyra insatser
Bristande förtroende
Bristande kunskap – om varandras
verksamheter
Slimmade organisationer – hög
belastning
Brist på hälsofrämjande och
förebyggande arbete
Stuprörsarbete inom den egna
organisationen
Glapp mellan överenskommelser och
verktyg som finns och som används i
praktiken.
Behov av implementering av verktyg
och överenskommelser
Behovet av stöd styr inte vilka som är
aktörer
Behov av samverkan kommun och
vårdcentral
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
88
Behov av ökad kunskap om kognitiva
funktionsnedsättningar. Bemötande och
kompenserande insatser
Arbetar inte med uppföljningar och
utvärderingar
Bristande samarbete mellan kommun
och sjukvård
Behov av sjukvårdsinsatser och omsorg i
samverkan i hemmet
Behov av flexiblare stöd i hemmet
Behov att arbeta med att kvalitetssäkra
insatserna
Arbeta inte med delaktighet,
medbestämmande i tillräcklig
utsträckning
Arbetar inte uppsökande
Område komplicerade ärenden där
ingen äger ansvaret
För dåligt/sent förebyggande arbete
(skärs ner på resurser, t.ex. familj och
beroende)
Område kommunen
Personalomsättning
Tidsbrist
Brist på kompetens
Brist på samarbete (mer SIP! Vård och
stöd)
Område sjukvården
”Långliggare” remitteras till
vårdcentralen som ej har kompetens
Resursbrist
Man drar kraftigt in resurser
(begränsade samtal, inga
behandlingshem)
Verksamheterna motsvarar inte behov.
BP, ACT saknas, nytänkande
Område försäkringskassan
Tidsbrist
Saknas bra stöd för de som varit sjuka
länge men vill vidare. prioriteras ej
Område arbetslöshetskassan
Gruppen – medel långt från
arbetsmarknaden prioriteras inte
Inga verktyg för gruppen
Bilaga 5 – Resultat av prioritering AskimFrölunda-Högsbo
Kategorier
Orsaker kopplade till problem 1
(befolkningsnivån)
Kan vi påverka
detta inom ramen
för en lokal
samordnad
handlingsplan?
1. Ja
2. Kanske
3. Nej
2
Är detta viktig att
prioritera inom
ramen för en lokal
samordnad
handlingsplan?
1. Ja, mycket
2. Ja, lite
3. Nja, inte så
1
Socioekonomi
Långvarigt försörjningsstöd.
Samhällsnormer
Lägre acceptans för att vara skör och
avvikande och patologisering av
normala tillstånd.
2
2
Socialt kapital
Individerna är socialt isolerade,
saknar nätverk och nyttjar inte
tillgången till insatser och
föreningsliv.
1
1
Nuvarande
insatser/arbetssätt
hos de offentliga
aktörerna
Brist på kontinuitet (skola, sjukvård)
leder till brist på förtroende för
stödfunktioner (och medmänniskor).
2
1
Kategorier
Orsaker kopplade till problem 2
(organisationsnivån)
Kan vi påverka
detta inom
ramen för en
lokal
handlingsplan?
1. Ja
2. Kanske
3. Nej
Resurstillgång
Skärs ned på resurser, t.ex. familj och
beroende vilket leder till för dåligt/sent
förebyggande arbete.
1
Är detta viktigt
att prioritera
inom ramen för
en lokal
handlingsplan?
1. Ja,
mycket
2. Ja, lite
3. Nja, inte
så
1
Organisering
Ej ändamålsenlig organisering stuprörsarbete inom den egna
organisationen, inom sektorn och mellan
sektorer. Inte synkroniserade.
1
1
89
Uppdragen är otydliga vilket gör att det är
otydligt vem som har ansvar.
2
1
Verktyg och överenskommelser
implementeras ej. (Samordningen fungerar
ej)
2
1
Kompetens- och kunskapsbrist kring det
egna och andra aktörers uppdrag kring
målgruppen (omvärldsanalys är en del av
uppdraget)
Behov av målgruppsspecifik kunskap (ex
om kognitiva funktionsnedsättningar).
1
1
1
1
Brist på
brukarperspektiv
Arbetar inte med delaktighet och
medbestämmande i tillräcklig utsträckning.
Man är verksamhetscentrerad, ej
patientcentrerad. Personen får bära sin
historia själv.
1
1
Hur aktörerna
arbetar
Samarbetet mellan aktörerna brister på så
sätt att SIP inte används i tillräckligt hög
utsträckning.
1
1
Insatserna/verksamheterna följs inte upp
och utvärderas i tillräckligt hög
utsträckning.
Kan inte hantera mångsjuklighet.
Aktörerna har små möjligheter att möta
upp individuella behov i
sysselsättning/arbete, för de som är medel
eller långt ifrån arbetsmarknaden
Prioriteras ej.
Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i
samverkan i hemmet.
1
?
?
1
?
?
2
?
Lagar och avtal
Kunskapsbrist hos
aktörerna
Punkter att lyfta i den egna organisationen:
-
Dålig arbetsmiljö.
Boendefrågan
Ekonomisk segregation
Ersättningsmodellernas konstruktion.
Det politiska uppdraget styr istället för personernas behov.
VGR - Ställa mer frågor om droger, screena för detta mer systematiskt.
Det finns behov av koordinatörer för att lösa ”brist på strategier för att klara livet”.
Drogliberal ungdomskultur – BoU
Åtgärder som nämndes i förbigående
- Informationskampanj i NOSAM, sprida i alla led, gemensamma fortbildningsdagar.
- Kompetensutveckla personal – minska personalomsättning – stärka samverkan.
90
Bilaga 6 – Resultat av prioritering MajornaLinné
Kategorier
Orsaker kopplade till problem 1
(befolkningsnivå)
Kan vi påverka
detta inom
ramen för en
lokal
samordnad
handlingsplan?
4. Ja
5. Kanske
6. Nej
Socioekonomi
Långvarigt försörjningsstöd.
1
Är detta viktig
att prioritera
inom ramen
för en lokal
samordnad
handlingsplan?
4. Ja,
mycket
5. Ja, lite
6. Nja,
inte så
1
Droger
Mer missbruk och riskbruk av alkohol och
narkotika.
Drogliberal kultur hos ungdomar och
föräldrar.
1
1
1
1
Normer som
kommer till uttryck
i mötet mellan
klienten och den
professionella
Hög tilltro till expertis.
1
2
Normala tillstånd patologiseras och det finns
en lägre acceptans för att vara skör och
avvikande.
1
2
Livspusslet
Stress (dvs, krav och förväntningar,
ekonomisk situation, krav i arbetslivet,
bostadssituation, ta hand om).
1
1
Socialt kapital
Avsaknad av strategier för att klara livet.
Social isolering, brist på nätverk och
utanförskap.
Dålig verklighetsförankring.
Låg tillgång till föreningsliv.
1
1
1
1
1
2
1
?
Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga
insatser att erbjuda och bristfällig kunskap
om vilka insatser som finns.
1
1
Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga
insatser att erbjuda och bristfällig kunskap
om vilka insatser som finns.
1
1
1
1
Nuvarande
insatser/arbetssätt
Personalens hanteringssätt (förhållningssätt)
Insatser matchar inte behov
91
Kategorier
Orsaker kopplade till problem 2
(organisationsnivå)
Kan vi påverka
detta inom
ramen för en
lokal
handlingsplan?
1. Ja
2. Kanske
3. Nej
Lagar och avtal
Avsaknad av gemensam bild/tolkning när
det gäller vem som har ansvar. Verktyg och
överenskommelser implementeras/följs ej.
Kunskapsbrist när det gäller egna och andra
aktörers uppdrag.
1
Är detta viktigt
att prioritera
inom ramen för
en lokal
handlingsplan?
1. Ja,
mycket
2. Ja, lite
3. Nja, inte
så
1
Brist på
brukarperspektiv
Vi arbetar inte med delaktighet och
medbestämmande i tillräcklig utsträckning
och för lite hänsyn tas till brukarnas behov
och villkor – vi är verksamhetscentrerade, ej
patientcentrerade.
1
1
Nuvarande
Samarbetet mellan aktörerna brister på så
insatser/arbetssätt sätt att SIP inte används i tillräckligt hög
utsträckning och
insatserna/verksamheterna följs inte upp
och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning.
1
1
1
1
Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i
samverkan i hemmet.
Punkter som ska hanteras inom respektive organisation.
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Ekonomistyrningen, det är ekonomin som styr och inte behoven.
Budgeten är kortsiktig, endast ett år.
Resursfördelning är fel, det finns t.ex. för få kuratorer.
Ersättningsmodellernas konstruktion.
Styrningen av verksamheten baseras inte på forskning och utgår inte från individens behov.
Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) vilket gör att man ej
får tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, dåligt förebyggande arbete.
Brist på personal.
Insatserna är dyra.
Saknas insatser för de som är medel- eller långt ifrån arbetsmarknaden
Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken.
Bristande kompetens hos personal (bland annat när det gäller kognitiva
funktionsnedsättningar, bemötande, anhörigstöd och kompenserande insatser)
Dålig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning.
92
Bilaga 7 – Förslag på åtgärder
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn:
Kunskapsbrist hos aktörerna och medborgarna
Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade
problemen från probleminventeringen!
x
x
x
x
x
x
Okunskap om vad som finns att erbjuda patienten/klienten inom de olika organisationerna
och svårt för patienten/klienten att själv söka information.
Vem gör vad?
Hur hittar jag rätt?
Vem får ta del av min verksamhets information, sekretessproblem?
Fragmentariska verksamheter.
Möjligt och intressant och den kan kopplas ihop med åtgärd ”Nuvarande insatser/arbetssätt
hos de offentliga aktörerna”
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
x
x
x
Utveckla Samverkanstorget eller en helt ny plattform för att alla lätt ska hitta information om
vad som kan erbjudas hos de olika huvudmännen
Den bör innehålla information om sjukvårdens och kommunens insatser, aktiviteter och
föreningar
Utveckla ett webbstöd med sökfunktion kanske med två ingångar personal eller brukare?
Kanske kan det vara en App?
Kan vi söka pengar för att bygga upp en sådan sida?
New Yorks hemsida Thrive NYC, studiebesök på gång! Där kan man söka ”jag mår dåligt
Göteborg” och får sedan hänvisningar. Hemsidan är enkel alla ord som används är
lättstavade och självklara. Ett bra förslag som vi bör gå visdare.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
x
x
x
x
x
Kommunikatören på samverkanstorget?
”Någon” ansvarig inom varje huvudman som ser till att informationen blir uppdaterad.
Lots – social resursförvaltning
Social resursförvaltning Per Anders inbjudes av Tina
Hälsoteket med tanke på livsstilsfrågor
Ingegärd och Kaj tar första bollen
93
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
x
Fortsättning 26/1
Till Nosam Psykiatri (Ingegärd och Kaj)
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
Kräver stora insatser och bör diskuteras i ett större perspektiv
94
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn:
Stärka SIP och hur aktörerna arbetar
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
x
x
x
Skapa struktur i samverkan för den enskildes bästa med den enskilde som en i teamet
Hur når informationen fram till den enskilda om att SIP finns?
Hur når informationen fram till alla anställda om SIP?
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
x
x
x
Föra samtal på Nosam om SIP
Implementera och utbilda i vård och stödsamordning som i många fall leder till SIP
ESF-projekt startar inom AFH, Västra Gbg och M/L där en person ska driva ett projekt som
har syftet att implementera SIP som metod. Förankringsarbete med VG Regionen, både
offentlig och privat. Projektstart 1 feb.
Utbilda anställda om hur man leder en SIP. Många upplever det svårt att leda en ett SIPmöte. Webbutbildning finns på samverkanstorget och tar 30 min. NSPH har också
utbildningar i samtal och bemötande.
Finns SIP med på checklistan? Har patient/klient fått info om SIP?
Informera på Göteborg Stads hemsida, reportage i stadsdelstidningarna.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
Projektledare för ESF- projektet, Ingegärd och Kaj på Nosam
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
Projektstart 1 februari, påbörjas i Nosam psykiatri i mars 2017.
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
x
Chefers ledning och efterfrågan.
Engagerade och kunniga medarbetare med tid.
95
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn:
Ökad brukarmedverkan
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
x
x
x
Vi arbetar inte tillräcklig stor utsträckning med delaktighet och medbestämmande.
Vi är verksamhetscentrerade istället för patient/klientcentrerade.
Den enskilde får bära sin historia själv.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
x
Vi ska bjuda in brukarrepresentanter till Nosam psykiatri vid något tillfälle eller NSPH Nationell
samverkan för psykisk Hälsa. Syftet skulle vara att förankra planering och få feedback för ökat
förtroende.
Andra åtgärder vi diskuterade var att göra ”interna SIPar”.
Skapa brukarråd inför specifika aktiviteter .
Fler brukarrevisioner.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
x
x
x
När?
Kaj och Ingegärd
Nosam psykiatri
NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa
Alla verksamheter
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
Nosam 9 mars
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
x
x
x
Att brukare tillfrågas – forum för det
Medarbetares engagemang
Chefers ledning och efterfrågan
Ibland svårt att veta hur vi ska kunna ta reda på när den enskilde är nöjd.
96
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn:
Ökad nyttjande av relevanta webbutbildningar
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
x
Det är svårt att hinna gå på utbildningar.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
Webbutbildningar ska nyttjas mer och för det behöver vi kartlägga utbudet på
webbutbildningar inom psykiatriområdet.
Processledaren för Temagrupp Psykiatri är ombedd att titta på frågan.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
x
Processledaren för Temagrupp psykiatri
Chefer inom verksamheterna
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
Mejla före jul.
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
x
Tillräcklig bemanning och organisation för att genomföra webbutbildningar, får jag göra dem
hemma mot att jag visar upp resultat av genomgången utbildning etc. Lista på vad man ska
ha gått igenom under första halvåret tex.
Chef som följer upp.
97
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn:
Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
x
x
Brist på kontinuitet leder till bristande förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor)
Personal slutar, byter jobb och hinner därför inte få tillräcklig kunskap om vilka insatser som
finns att tillgå.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
Checklista med fråga till klient: Har du kontakt med någon annan enhet? Kan jag hämta din
information därifrån? Arbeta utifrån samtycke. Viktigt med bra introduktionsprogram.
Att börja med nu: Skriv noga i Treserva/Medicinsk journal om vilka kontakter klienten har.
Ta fram en checklista.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
Alla instanser ska kommunicera med patienten/klienten
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
1/1 – 17 – 31/3 17
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
x
x
x
Chefers engagemang och personligt ansvar hos alla medarbetare
Brukarmedverkan
Ansvarsfördelning
Metoder
98
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Majorna – Linné
Åtgärdens namn:
Förstärka verksamhet i samverkan (liknande familjecentrerat arbetssätt)
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
x
x
x
x
x
Det finns ett behov av mer förebyggande och tidiga insatser.
Det finns brister i samverkan.
Överenskommelser mellan kommun och sjukvård är inte kända i någon av organisationerna.
Många lider av lättare psykisk ohälsa.
Det finns grupper med långvarigt försörjningsstöd som skulle kunna komma i arbete.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
x
Utvecklingsprojekt
Utveckla verksamhet i samverkan för två olika målgrupper: klienter inom socialtjänsten med
flera olika behov ofta kopplat till försörjningsstöd och invånare med lätta psykiska problem
som behöver någon form av samtal, socialt nätverk mm, ofta patienter på vårdcentralen.
Gemensam utbildning – teamträning över organisatoriska gränser
Fokusgrupp med målgrupp för att få en bild av behov. Sker i samverkan med Psykologiska
Institutionen.
Metod?
x
x
x
x
x
x
Tillgänglighet
Genomföra avancerad triagering för att kartlägga patientens behov av vårdnivå gällande
psykisk ohälsa och se till att ordinarie resurser används när det är tillämpligt
(hänvisning/remiss)
Kortare behandlingsinsatser individuellt/familj/grupp, dvs upp till ca 15 gånger.
Arbeta uppsökande i hemmet, både akut och med behandling.
Familj- och nätverksorienterat arbete.
Ca 8-9 personal
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
x
Varje part bidrar med sina resurser och professioner, samordningsförbundet är viktig aktör för
samverkan (inspiration från familjecentraler, samverkansprojekt tex Columbus etc).
Samarbete krävs med enhet som har uppdrag inom arbete/sysselsättning på Social
Resursförvaltning
99
x
Lyft till regionens politiker
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
x
Fokusgrupp genomförs våren 2017
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
x
Samverkan mellan enheter med likande uppdrag inom IFO- FH, försörjningsstöd, gröna
gruppen, öppenvårdsmottagning och boendestöd.
100
ڔ•Žƒ‰’¤¤–‰¡”†
Stadsdel:
Majorna – Linné
Åtgärdens namn:
SIP som verktyg för samverkan
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från
probleminventeringen!
Det är idag svårt att få tag på läkare och/eller psykiater som kan skriva intyg som är korrekta och
tillräckliga för att Försäkringskassan ska kunna bedöma personens aktivitetsersättning. Aktörerna
saknar också tillräckligt med kunskap om varandras befintliga insatser. Alla samverkanspartner
behöver arbeta med mer SIP som ett naturligt inslag i arbetet för att lösa dessa problem.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
x
x
x
x
x
x
Information och motivation kring SIP, de överenskommelser som finns och som verktyg.
Förslag att organisera gemensamma informationsträffar 2-4 gånger per år om SIP med
samordningsförbundet som plattform, där parterna står för innehåll och deltagare. Lyft till
temagruppen för förankring hos varje part. Målet är att medarbetare från alla vårdcentraler,
rehabenheter, enheter inom psykiatrin samt SDF deltar på dessa informationstillfällen.
Förslag att NOSAM skapar forum för att öka kännedom om varandras verksamheter –
information 10 min varje halvtimme under två halvdagar varje termin.
Lyftas in i kommunens introduktion av socialsekreterare (ingår det)?
Dokumentation/uppföljning – SIP behöver lyftas in i kommunens sociala
dokumentationssystem Treserva. I väntan på det – gör manuell uppföljning.
Nosam temagrupp psykiatri ska göra en processkartläggning av befintliga vårdkedjor lätt
psykisk ohälsa och svår psykisk ohälsa.
Nosam temagrupp psykiatri ska göra en genomgång av befintliga överenskommelser mellan
hälso- och sjukvård och SDF.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
x
Nosam temagrupp psykiatri
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på;
Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat,
Personer, Timing, Metoder osv.
101
Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan
i Askim-Frölunda-Högsbo
Befolkningens psykiska hälsa
x
‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆ‡–‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”Šƒ”‡†•ƒ––’•›‹•–˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡ ͳǡ—‰‡ˆ¡”
‹‹˜¤‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ‡–¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡Š‘•¡ǡ‘…Š
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†›‰”‡¡¡Ž†”‡Ǥ
x
”›‰–ͳͷ’”‘…‡–Šƒ”—†‡”ʹͲͳͷˆ¤––†‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ–¤‰‘–›’ƒ˜’•›‹ƒ–”‹•
•Œ—†‘‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒ‹•Œ—˜¤”†‡ȋ•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•ȌǤ‡–‘–•˜ƒ”ƒ”—‰‡ˆ¡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–ǤInom•–ƒ†•†‡Ž‡¡”†‹ƒ‰‘•‡”ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹‡ŽŽƒ‘”¤†‡ƒ
dz›ƒ”ÚŽ—†ƒdz‘…Šdz›ƒÚ‰•„‘dzǤ‡ƒ–›’ƒ˜†‹ƒ‰‘•‡”¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•
˜‹‘”¡Š‘•¡Ǥ
x
Ž‡”¡˜ƒ”–‹‘†‡Šƒ”Š¡–ƒ–—–ƒ–‹†‡’”‡••‹˜ƒ‡†‡Ž—†‡”ʹͲͳͷǡŽ‹ƒ¤‰ƒŠƒ”
Š¡–ƒ–—–•Ú‡†‡ŽȀŽ—‰ƒ†‡‡†‡ŽȀ‡—”‘Ž‡’–‹ƒǤ‡Š¡”–›’‡ƒ˜
Ž¡‡‡†‡Ž•—––ƒ‰¡”¤‰‘–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹•–ƒ†•†‡Ž‡¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǡ‘…Š
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†˜‹‘”¡¡Ǥ
Sårbarhet
x
¡•–ƒ͵Ͳ’”‘…‡–—––”›…‡”‡„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–Ǥ‡”¡˜ƒ”–‹‘†‡•ƒƒ”
¤‰‘ƒ––ƒˆÚ”–”‘•‹‰¤–ǡͷȂ͸’”‘…‡–„‡†Ú•˜ƒ”ƒ•‘…‹ƒŽ–‹•‘Ž‡”ƒ†‡‘…ŠȀ‡ŽŽ‡”
•¤”„ƒ”ƒ˜‹†’”ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡‡ŽŽ‡”•Œ—†‘Ǥ‡”¡˜ƒ”–‹‘†‡Šƒ”‡”ˆƒ”‡Š‡–‡”
ƒ˜‡‘‘‹•ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹǦ¤ƒ†‡”•’‡”‹‘†‡Ǥ¡•–ƒ˜ƒ”
ˆ‡–‡„‡•˜¡”ƒ•ƒ˜•–”‡••¡•Ž‘”Ǥˆƒ––‹‰‡ƒ˜†‡Š¡”–›’‡ƒ˜•¤”„ƒ”Š‡–¡”
Œ¡ˆÚ”„ƒ”‡††‡‹
ږ‡„‘”‰•„‡ˆ‘Ž‹‰‡•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ
x
‡–ˆ‹•‡ŠÚ‰”‡‰”ƒ†ƒ˜•‘…‹ƒŽ•¤”„ƒ”Š‡–„Žƒ†—–Žƒ†•ˆÚ††ƒ¡•˜‡•ˆÚ††ƒǤ
˜‹‘”„‡•”‹˜‡”•–”‡••¡•Ž‘”‘…Š‡”ˆƒ”‡Š‡–ƒ˜‡‘‘‹•ƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”‹ŠÚ‰”‡
‰”ƒ†¡¡Ǥ
x
”„‡–•ŽÚ•Š‡–‡¡””‡Žƒ–‹˜–ŠÚ‰‹•–ƒ†•†‡Ž‡ǤInom•–ƒ†•†‡Ž‡˜ƒ”‹‡”ƒ”ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–
‘…ŠˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†˜¡•‡–Ž‹‰–ǣ˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹‡ŽŽƒ‘”¤†‡–dz›ƒ”ÚŽ—†ƒdzǡ
†¡”‡ˆ–‡”‹dz›ƒÚ‰•„‘dzǡ‘…Š‹•–˜ƒŽ‹‰–‹dz–‘”ƒ•‹dzǤ
Riskbruk och missbruk
x
¡•–ƒ˜ƒ”ˆ‡–‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”„‡†Ú•Šƒ”‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”Ǥ ʹ¡•–ƒŽ‹ƒ
¤‰ƒ—’’‰‡”ƒ––†‡ƒ˜¡–ƒ”‘–‹ƒ¤‰‘‰¤‰ǡͶ’”‘…‡–ƒ––†‡‰Œ‘”–†‡–—†‡”
†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ‹•Ǧ‘…Š‹••„”—‡–‹•–ƒ†•†‡Ž‡•’‡‰Žƒ”‹†‡––ƒ
ƒ˜•‡‡†‡—‰‡ˆ¡”
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǡ‡Ž‹‰–‡¡–”‡•—Ž–ƒ–‡¡”
ͳŽ‹‰–‡¡–—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa
ʹŽ‹‰–‡¡–—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa
på lika villkorǤ
på lika villkorǤ
102
ƒ”‘–‹ƒ‹••„”—‡–Ž‹–‡‘˜ƒŽ‹‰ƒ”‡ǤInom¡””‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”Ž‹–‡‡”
—–„”‡––‹dz›ƒÚ‰•„‘dz¡‹†‡–˜¤Ú˜”‹‰ƒ•ǤǤ‡ŽŽƒ‘”¤†‡ƒǤ
x
‹•Ǧ‘…Š‹••„”—‡–¡”Ž‹–‡˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†¡¡„Žƒ†˜‹‘”ǡŽ‹ƒ•¤„Žƒ†
›‰”‡‹ˆÚ”Š¤ŽŽƒ†‡–‹ŽŽ¡Ž†”‡Ǥ
x
ƒ”ƒƒ—‰†‘•‘‰¤”‹‰›ƒ•‹‡–•¤”ʹ—’’‰‡”ƒ––†‡–¡”‘ˆÚ”†‡”ƒ•
ˆÚ”¡Ž†”ƒ”Ȁ˜¤”†ƒ†•Šƒ˜ƒ”‡ƒ––†‡†”‹…‡”ƒŽ‘Š‘Žȋ‡Ž‹–‡•–Ú””‡ƒ†‡Ž¡‹
ږ‡„‘”‰–‘–ƒŽ–Ȍ‘…Š¡•–ƒ˜ƒ”ˆ‡–‡—’’‰‡”ƒ––†‡–¡”‘ƒ––†‡†”‹…‡”•‹‰
berusadeǤ‡–ˆ‹•—‰†‘ƒ”‡†‡‰ƒ–‹˜ƒ—’’Ž‡˜‡Ž•‡”ƒ˜ˆÚ”¡Ž†”ƒ”ƒ•
ƒŽ‘Š‘Ž‘•—–‹‘‹—‰‡ˆ¡”•ƒƒ—–•–”¡…‹‰•‘‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ
š‡’‡Ž˜‹•Šƒ”—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–‹‘†‡Ú•ƒ–ƒ––‡ˆÚ”¡Ž†‡”•—ŽŽ‡•Ž—–ƒ†”‹…ƒǤ
x
Ž‹‰–Y’’ƒŒ¡ˆÚ”‡Ž•‡”ƒ˜¡†‡”•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹•‹‰‹–‡ƒ˜•–ƒ†ƒ”†‹•‡”ƒ†‡
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ”‹•„”—‘…Š‹••„”—Ǥ–‹ˆ”¤
¤”††ƒ–ƒ„ƒ•‡‡‰ƒƒ†‡ƒ—’’‰‹ˆ–”‡Žƒ–‡”ƒ•–‹ŽŽƒ––˜¤”†‡ƒ˜¡†‡”•‹‰ƒ˜
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–‡–—†‹–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒƒŽ‘Š‘Ž’”‘„Ž‡ƒ–‹Š‘•Ž‹–‡
†”›‰–˜ƒ”–‹‘†‡’ƒ–‹‡–‡††‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ†’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–Ȁ’•›‹•‘Š¡Ž•ƒǤ
LSS- och SoL-ärenden
x
‡ͳŒ—‹ʹͲͳ͸ˆƒ•ʹͷͲ’‡”•‘‡”ǡͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ‡†„‹•–¤†•„‡†Ú†ƒ„‡•Ž—–‡Ž‹‰–
‘…‹ƒŽ–Œ¡•–Žƒ‰‡‡ŽŽ‡”Ǧ„‡•Ž—–‰”—†ƒ†‡‹’•›‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”Ǥ‡–‘–•˜ƒ”ƒ”͹ǡʹ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲȂƒ––
Œ¡ˆÚ”ƒ‡†͸ǡͷ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲ‹Š‡Žƒ
ږ‡„‘”‰Ǥ
x
‘‰”—’’‡¡”Ú•ˆÚ”†‡Ž‹‰‡Œ¡ǡ‘…Š†”›‰–Š¡Žˆ–‡Ú˜‡”Ͷͷ¤”Ǥ¡•–ƒ˜ƒ”
ˆ‡–‡Šƒ”ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ
x
¡ˆÚ”–‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Šƒ”•–ƒ†•†‡Ž‡‡”‡Žƒ–‹˜–•–‘”ƒ†‡ŽǦ
¡”‡†‡ǡ‡¡˜‡‡Ž‹–‡•–Ú””‡ƒ†‡Ž‘Ǧ¡”‡†‡Ǥ
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning)
x
•Ž—–‡–ƒ˜ʹͲͳ͸Šƒ†‡minst͸͵͸‹˜¤ƒ”‡ȋͳ͸¤”‘…Š¡Ž†”‡Ȍ•Œ—’‡‹‰‘’’Žƒ†–‹ŽŽ
’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒǡ‡ŽŽ‡”ƒ‘”Ž—†ƒ—––”›…–—–‰Œ‘”†‡‡––
’¤‰¤‡†‡•Œ—ˆƒŽŽŠ‘•Ú”•¡”‹‰•ƒ••ƒ‰”—†ƒ–‹‡•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•Ǥ”‡Žƒ–‹‘–‹ŽŽ
„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘–•˜ƒ”ƒ”•Œ—ˆƒŽŽ‡ͳͺ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ǥ‡–‡šƒ–ƒƒ–ƒŽ‡–¡”
‘•¡‡”–ǡ‘…Š•ƒ‘Ž‹–‡—†‡”•ƒ––‹‰–‹ŽŽˆÚŽŒ†ƒ˜ƒ––•–ƒ–‹•–‹‡‹–‡Š‡Ž–ƒ
‘’’Žƒ•–‹ŽŽ•–ƒ†•†‡ŽǤ¡”‡†•ƒƒ•¡˜‡ÚŒŽ‹‰Š‡––‹ŽŽ‡”¡––˜‹•ƒ†‡Œ¡ˆÚ”‡Ž•‡
‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȋͳͻ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡ȌǤ
x
Žƒ†•Œ—ˆƒŽŽ‡¡”¤Ž†‡”•‰”—’’‡͵ͷȂͷͶ¤”Ú˜‡””‡’”‡•‡–‡”ƒ†Ǥ
x
¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜•Œ—ˆƒŽŽ‡Šƒ”˜ƒ”ƒ–‡”¡‡––¤”‘…Š…‹”ƒ‡ˆ‡–‡†‡Ž‹‡”¡
ʹ¤”Ǥ¡•–ƒ˜ƒ”ˆŒ¡”†‡’‡”•‘¡”ƒ”„‡–•ŽÚ•ǡ˜‹Ž‡–¡”Ž‹–‡‡”¡
ږ‡„‘”‰••‹––‡–Ǥ
x
”‘˜–”¡ƒ–„‘––ƒ”˜ƒ”–‹‘†‡•Œ—ˆƒŽŽ‹‡†‹ƒ‰‘••‘”¡˜‡”’•›‹ƒ–”‹•
•’‡…‹ƒŽ‹•–˜¤”†Ǥ
103
Omfattning av ekonomiskt bistånd
x
ƒ’’–Ͷ’”‘…‡–ƒ˜Š‡Žƒ„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘––‘‰¤‰‘‰¤‰—†‡”ʹͲͳͷ‡‘‘‹•–
„‹•–¤†Ȃ‡†ƒ˜•‡‡†‡’¤„¤†‡˜—šƒ‘…Š„ƒ”ȋ•‘‘ˆƒ––ƒ•ƒ˜„‡”Ú”†ƒ
Š—•Š¤ŽŽȌǤ†‡Ž‡Šƒ”•˜ƒ‰–‡•–ƒ†‹‰–‹•ƒ–•‡†ƒʹͲͳͳǤ
x
‡–––‹ŽŽ‰”—’’‡—‰ƒ˜—šƒǡͳͺȂʹͶ¤”ǡ¡”ƒ†‡Ž‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡†”›‰–͹
’”‘…‡–Ǥ
x
‡†ˆ‘—•’¤†‡˜—šƒ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ‰¡ŽŽ‡”ƒ––¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡—†‡”ʹͲͳͷ
Šƒ”Šƒˆ–Ž¤‰˜ƒ”‹‰–„‹•–¤†ǡ‹‹•–ͳͲȂͳʹ¤ƒ†‡”Ȃ‡ƒ†‡Ž•‘˜—š‹–•‡†ƒ
ʹͲͳͳǤ‰‡ˆ¡”˜ƒ”–”‡†Œ‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡Šƒ”˜ƒ”‹–†‡–‹‹•–ʹ͹¤ƒ†‡”
—†‡”‡’‡”‹‘†ƒ˜–”‡¤”Ǥ
x
‡˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡ƒŽ‡†‹‰‡–‹ŽŽ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ•ˆÚ”•Ú”Œ‹‰•Š‹†‡”¡”
ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–ǡ†‡–‰¡ŽŽ‡”ƒ’’–ͶͲ’”‘…‡–ƒ˜„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒǤ¡Ž‘’’Žƒ†‡
–‹ŽŽ•Œ—†‘Ȁ‘Š¡Ž•ƒ‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”—‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆ‡–‡ǡ‡•—……‡••‹˜Ú‹‰•‡†ƒʹͲͳͳǤ
dz‘…‹ƒŽƒ•¡Ždzǡƒ––Š‡„‡†Ú••ƒƒƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒȋ‡ŽŽ‡”—–ƒŽƒ”Žƒ‰†
ƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒȌǡ‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”ͳͶ’”‘…‡–Ǥ
Göteborgs Stads psykiatriinventering
x
ږ‡„‘”‰•–ƒ†•’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰˜¤”‡ʹͲͳ͸ƒ”–Žƒ†‡•Ž‹˜••‹–—ƒ–‹‘ǡ
•˜¤”‹‰Š‡–‡”‘…Š„‡Š‘˜•ƒ–›†‹‰Š‡–••ƒƒ”„‡–‡–Š‘•’‡”•‘‡”‡†’•›‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”‹‘–ƒ–‡†•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡Ǥ•‹Ǧ”ÚŽ—†ƒǦ
ډ•„‘„‡†Ú†‡•‘…‹ƒŽ•‡”‡–‡”ƒ”ƒƒ––Ͷͻ͹’‡”•‘‡”–‹ŽŽŠÚ”†‡¤Ž‰”—’’‡Ǥ ͵‡–
‘–•˜ƒ”ƒ”ͳͶ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡‹¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ‹–‡†”›‰–Š¡Žˆ–‡ƒ˜†‡••ƒ
’‡”•‘‡”¡”¡ǡ¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡¡”ͶͷȂ͸Ͷ¤”ǡ¡•–ƒ˜ƒ”ˆ‡–‡—–Žƒ†•ˆÚ††Ǥ
‡”’ƒ”–‡•ƒƒ”‡ˆ–‡”‰›ƒ•‹ƒŽ—–„‹Ž†‹‰Ǥ
x
ƒ’’–͵Ͳ’”‘…‡–„‘”‹‘”†‹¡”–„‘‡†‡—–ƒ•–Ú†Ǥͳ͸’”‘…‡–„‘”‹˜ƒ†
‘…‹ƒŽ•–›”‡Ž•‡†‡ˆ‹‹‡”ƒ”•‘¤‰‘–›’ƒ˜dz‹•–ƒ„‹Ž„‘‡†‡ˆ‘”dzǤŽ‡”–ƒŽ‡–„‘”
‡•ƒƒǤ
x
‹†”‡¡˜ƒ”–”‡†Œ‡’‡”•‘Šƒ”‡¡†•›••‡Ž•¡––‹‰ǡ—†‡”‹•–‡¤ƒ††‡
•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ‰‡ˆ¡”Š¡Žˆ–‡¡”ˆÚ”•Ú”Œ†ƒ‰‡‘•Œ—Ǧ
Ȁƒ–‹˜‹–‡–•‡”•¡––‹‰‘…Šƒ’’–ͶͲ’”‘…‡–ƒ˜ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ
x
‡†—–‰¤‰•’—–‹ͳ͸‘Ž‹ƒ–›’‡”ƒ˜Ž‹˜•‘”¤†‡„‡†Ú•—‰‡ˆ¡”˜ƒ”ƒƒŠƒ
¤–‹•–‘‡dz¤––Ž‹‰ƒdz•˜¤”‹‰Š‡–‡”‡†ƒ––dzŽÚ•ƒ˜ƒ”†ƒ‰•’”‘„Ž‡dzǡdz„‡Š¤ŽŽƒƒ”„‡–‡dzǢ
dz†‡Ž–ƒ‹•›••‡Ž•¡––‹‰dzǡdz”‡Žƒ–‹‘‡”dz•ƒ–dzŠƒ–‡”ƒ‡‰‡‡‘‘‹dzǤ‡–•ƒ‘–‡”ƒ•
ƒ––’‡”•‘‡”ƒ•‡˜‡–—‡ŽŽƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”‹¤‰ƒˆƒŽŽ¡”‘¡†ƒǤ
x
¡Žˆ–‡‹†‡ƒ”–Žƒ‰†ƒ‰”—’’‡Šƒ”¡†ƒ•‘ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡Ǥͳͻ’”‘…‡–Šƒ”
¡†ƒƒŽ‘Š‘Ž’”‘„Ž‡ǡͳ͸’”‘…‡–ƒ˜¡†‡”ƒ”‘–‹ƒǤ"˜‡Š¡”•ƒ‘–‡”ƒ•ƒ––
’‡”•‘‡”ƒ•‡˜‡–—‡ŽŽƒ’”‘„Ž‡‹¤‰ƒˆƒŽŽ¡”‘¡†ƒǤ
͵¡”ƒ˜‰”¡•ƒ––‹ŽŽ’‡”•‘‡”ͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡‘ˆƒ––ƒ†‡¡˜‡¡Ž†”‡Ǥ
104
x
‡Š‘˜‡ƒ˜’•›‹ƒ–”‹•ƒ‹•ƒ–•‡”„‡†Ú•˜ƒ”ƒ–¡…–ƒˆÚ”¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜
’‡”•‘‡”ƒǤ‡Š‘˜ƒ˜›ƒȀˆÚ”¡†”ƒ†‡‹•ƒ–•‡”¡”‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ†‡Š‘•…‹”ƒͶͲ
’”‘…‡–Ǥ––„‡Š‘˜‡‹–‡¡”–‹ŽŽ‰‘†‘•‡††ƒǡ‡ŽŽ‡”‘¡†ƒǡ¡”˜ƒŽ‹‰ƒ•–ˆÚ”‰”—’’‡
—‰ƒ¡Ǥ
x
—‰‡ˆ¡”Š¡Žˆ–‡ƒ˜ˆƒŽŽ‡•ƒƒ”„‡–ƒ”‘—‡••‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡†‡ƒƒ
›†‹‰Š‡–Ǥƒ˜‡”ƒ•’ƒ”–‡¡”ˆÚ”•–‘…Šˆ”¡•–Ú’’‡˜¤”†•’•›‹ƒ–”‹Ǥ
x
ڔ—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–‹‘†‡„”—ƒ”‡•‘‘ˆƒ––ƒ†‡•ƒ˜‹˜‡–‡”‹‰‡ˆ‹•†‡–‡
ƒ–—‡ŽŽ•ƒ‘”†ƒ†‹†‹˜‹†—‡ŽŽ’ŽƒȋȌǡ—’’”¡––ƒ†‹•ƒƒ”„‡–‡‡ŽŽƒ‘—
‘…ŠŽƒ†•–‹‰Ǥڔ›––‡”Ž‹‰ƒ”‡¤‰”ƒ’”‘…‡–¡”†‡––ƒ—†‡”—’’”¡––ƒ†‡Ǥ‡–ƒ
‘–‡”ƒ•ƒ––¡‡†‘‘‡‡˜‡–—‡ŽŽ‹ˆŽ‡”ƒˆƒŽŽ•ƒƒ•Ǥ
105
Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan
i Majorna-Linné
Befolkningens psykiska hälsa
x
‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆ‡–‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”Šƒ”‡†•ƒ––’•›‹•–˜¡Ž„‡ˆ‹ƒ†‡ ͳǡ—‰‡ˆ¡”
‹‹˜¤‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Ǥ‡–¡”˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡Š‘•¡ǡ‘…Š
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†›‰”‡¡¡Ž†”‡Ǥ
x
¡”ƒͳ͹’”‘…‡–Šƒ”—†‡”ʹͲͳͷˆ¤––†‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ–¤‰‘–›’ƒ˜’•›‹ƒ–”‹•
•Œ—†‘‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒ‹•Œ—˜¤”†‡ȋ•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•ȌǤ‡–¡”Ž‹–‡Ú˜‡”
ږ‡„‘”‰••‹––‡–’¤†”›‰–ͳͷ’”‘…‡–ǤInom•–ƒ†•†‡Ž‡¡”†‹ƒ‰‘•‡”ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹
‡ŽŽƒ‘”¤†‡ƒdzƒ”‹ƒ’Žƒdz‘…Šdz–‹‰„‡”‰•–‘”‰‡–dzǤ‡ƒ–›’ƒ˜†‹ƒ‰‘•‡”¡”
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡Š‘•˜‹‘”¡Š‘•¡ǡ‘…Š˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†¡Ž†”‡¡„Žƒ†›‰”‡Ǥ
x
Ž‡”¡˜ƒ”–‹‘†‡Šƒ”Š¡–ƒ–—–ƒ–‹†‡’”‡••‹˜ƒ‡†‡Ž—†‡”ʹͲͳͷǡŽ‹ƒ¤‰ƒŠƒ”
Š¡–ƒ–—–•Ú‡†‡ŽȀŽ—‰ƒ†‡‡†‡ŽȀ‡—”‘Ž‡’–‹ƒǤ‡Š¡”–›’‡ƒ˜
Ž¡‡‡†‡Ž•—––ƒ‰¡”Ž‹–‡˜ƒŽ‹‰ƒ”‡‹•–ƒ†•†‡Ž‡¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǡ‘…Š
˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†˜‹‘”¡¡Ǥ
Sårbarhet
x
–ƒ†•†‡Ž‡•„‡ˆ‘Ž‹‰–›…•˜ƒ”ƒ¤‰‘–‹†”‡•‘…‹ƒŽ–•¤”„ƒ”¡
ږ‡„‘”‰•„‡ˆ‘Ž‹‰‡•‘Š‡ŽŠ‡–Ȃ—–‹ˆ”¤‡¡–”‡•—Ž–ƒ–•‘˜‹•ƒ”’¤‰”ƒ†‡ƒ˜
„”‹•–ƒ†‡•‘…‹ƒŽ–‹ŽŽ‹–ǡ•‘…‹ƒŽ‹•‘Ž‡”‹‰‘…Šƒ––•ƒƒ¤‰‘ƒ––ƒˆÚ”–”‘•‹‰¤–Ǥ
x
‡–ˆ‹•‡‰‡‡”‡ŽŽ–ŠÚ‰”‡‰”ƒ†ƒ˜•‘…‹ƒŽ•¤”„ƒ”Š‡–„Žƒ†—–Žƒ†•ˆÚ††ƒ¡
•˜‡•ˆÚ††ƒǤ‡–ˆ‹•¡˜‡‡ŠÚ‰”‡‰”ƒ†ƒ˜•‘…‹ƒŽ•¤”„ƒ”Š‡–Š‘•¡¡˜‹‘”
¡˜‡‘†‡ƒ•‹ŽŽƒ†‹–‡¡”Ž‹ƒ•–‘”Ǥ
x
˜‹‘”—’’Ž‡˜‡”•–”‡••¡•Ž‘”‹ŠÚ‰”‡‰”ƒ†¡¡Ȃ‘…Š›‰”‡‹ŠÚ‰”‡‰”ƒ†¡
¡Ž†”‡Ǥ
x
‘•–ƒ†•„‡•–¤†‡–•‹ŽŒ‡”•‹‰ˆ”¤
ږ‡„‘”‰‹Ú˜”‹‰–‡†¤‰ƒ•¤„‘•–¡†‡”Ȃ
¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡¡”•‘‡•–͸Ͳʹ‘…Š„ƒ”ƒ‡‹†”‡†‡ŽÚ˜‡”ͳʹͲʹǤ‡Žƒ–‹˜–
¤‰ƒ‹˜¤ƒ”‡„‘”‹‡•ƒŠ—•Š¤ŽŽǤ
Riskbruk och missbruk
x
‰‡ˆ¡”˜ƒ”ˆŒ¡”†‡‹˜¤ƒ”‡ͳͺȂ͸Ͷ¤”„‡†Ú•Šƒ”‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”Ǥ ʹ”›‰–ͶͲ
’”‘…‡–—’’‰‡”ƒ––†‡ƒ˜¡–ƒ”‘–‹ƒ¤‰‘‰¤‰ǡ†”›‰–ͳͲ’”‘…‡–ƒ––†‡‰Œ‘”–
†‡–—†‡”†‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ¡”•‹Ž–˜ƒ†‰¡ŽŽ‡”ƒ”‘–‹ƒ¡”„”—‡–
˜¡•‡–Ž‹‰–‡”—–„”‡––¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ǡ‡•–ƒ†•†‡Ž‡•‹˜¤ƒ”‡
ͳŽ‹‰–‡¡–—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa
ʹŽ‹‰–‡¡–—†‡”•Ú‹‰‡Hälsa
på lika villkorǤ
på lika villkorǤ
106
—–¡”‡”•‹‰¡˜‡„‡–”¡ˆˆƒ†‡”‹•ƒ„ŽƒƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”ǤInom•–ƒ†•†‡Ž‡¡””‹•ƒ„Žƒ
ƒŽ‘Š‘Ž˜ƒ‘”‘…Š…ƒƒ„‹•ƒ˜¡†‹‰ƒŽŽ”ƒ˜ƒŽ‹‰ƒ•–‹‡ŽŽƒ‘”¤†‡–
dz–‹‰„‡”‰•–‘”‰‡–dzǤ
x
‹•Ǧ‘…Š‹••„”—¡”‰‡‡”‡ŽŽ–˜ƒŽ‹‰ƒ”‡„Žƒ†¡¡„Žƒ†˜‹‘”ǡŽ‹ƒ•¤„Žƒ†
›‰”‡‹ˆÚ”Š¤ŽŽƒ†‡–‹ŽŽ¡Ž†”‡Ǥ‡–‰‡‡”‡ŽŽ–‡”—–„”‡††ƒ”‹•Ǧ‘…Š‹••„”—‡–‹
•–ƒ†•†‡Ž‡‰¡ŽŽ‡”„¤†‡˜‹‘”‘…Š¡ǡ‘…Š‹ƒŽŽƒ¤Ž†”ƒ”Ǥ
x
–ƒ†•†‡Ž‡•—‰†‘ƒ”•‘‰¤”‹‰›ƒ•‹‡–•¤”ʹŠƒ”‹•–Ú””‡—–•–”¡…‹‰¡‹
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–‡‰ƒ–‹˜ƒ—’’Ž‡˜‡Ž•‡”ƒ˜ˆÚ”¡Ž†”ƒ”•ƒŽ‘Š‘Ž‘•—–‹‘‘…Š
Šƒ”‹•–Ú””‡—–•–”¡…‹‰ˆÚ”¡Ž†”ƒ”•‘ȋ‡Ž‹‰–—‰†‘ƒ”ƒȌ–›…‡”†‡–¡”‘ƒ––†‡
•Œ¡Ž˜ƒ†”‹…‡”•‹‰„‡”—•ƒ†‡Ǥ
x
Ž‹‰–Y’’ƒŒ¡ˆÚ”‡Ž•‡”ƒ˜¡†‡”•‘…‹ƒŽ’•›‹ƒ–”‹•‹‰‹–‡ƒ˜•–ƒ†ƒ”†‹•‡”ƒ†‡
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ”‹•„”—‘…Š‹••„”—Ǥ–‹ˆ”¤
¤”††ƒ–ƒ„ƒ•‡‡‰ƒƒ†‡ƒ—’’‰‹ˆ–”‡Žƒ–‡”ƒ•–‹ŽŽƒ––˜¤”†‡ƒ˜¡†‡”•‹‰ƒ˜
„‡†Ú‹‰•‹•–”—‡–‡–—†‹–ˆÚ”ƒ––‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒƒŽ‘Š‘Ž’”‘„Ž‡ƒ–‹Š‘•Ž‹–‡
†”›‰–˜ƒ”–‹‘†‡’ƒ–‹‡–‡††‹ƒ‰‘•–‹…‡”ƒ†’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–Ȁ’•›‹•‘Š¡Ž•ƒǤ
LSS- och SoL-ärenden
x
‡ͳŒ—‹ʹͲͳ͸ˆƒ•…‹”ƒ͵ʹͷ’‡”•‘‡”ǡͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ‡†„‹•–¤†•„‡†Ú†ƒ„‡•Ž—–
‡Ž‹‰–‘…‹ƒŽ–Œ¡•–Žƒ‰‡‡ŽŽ‡”Ǧ„‡•Ž—–‰”—†ƒ†‡‹’•›‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”Ǥ‡–‘–•˜ƒ”ƒ”͹ǡʹ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲȂƒ––
Œ¡ˆÚ”ƒ‡†͸ǡͷ‹˜¤ƒ”‡’‡”ͳͲͲͲ‹Š‡Žƒ
ږ‡„‘”‰Ǥ
x
‘‰”—’’‡¡”Ú•ˆÚ”†‡Ž‹‰‡Œ¡ǡ‘…Š†”›‰–Š¡Žˆ–‡Ú˜‡”Ͷͷ¤”Ǥƒ”ˆŒ¡”†‡
Šƒ”ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ¡ˆÚ”–‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–Šƒ”•–ƒ†•†‡Ž‡‡•–Ú””‡
ƒ†‡Ž‘Ǧ¡”‡†‡ǡ‡†ƒǦ¡”‡†‡¡”Ž‹–‡‹†”‡˜ƒŽ‹‰ƒǤ
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning)
x
•Ž—–‡–ƒ˜ʹͲͳ͸Šƒ†‡minstͺͷ͹‹˜¤ƒ”‡ȋͳ͸¤”‘…Š¡Ž†”‡Ȍ•Œ—’‡‹‰‘’’Žƒ†–‹ŽŽ
’•›‹ƒ–”‹••Œ—Ž‹‰Š‡–‡ŽŽ‡”’•›‹•‘Š¡Ž•ƒǡ‡ŽŽ‡”ƒ‘”Ž—†ƒ—––”›…–—–‰Œ‘”†‡‡––
’¤‰¤‡†‡•Œ—ˆƒŽŽŠ‘•Ú”•¡”‹‰•ƒ••ƒ‰”—†ƒ–‹‡•ǤǤǦ†‹ƒ‰‘•Ǥ”‡Žƒ–‹‘–‹ŽŽ
„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘–•˜ƒ”ƒ”•Œ—ˆƒŽŽ‡ͳͻ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡Ǥ‡–‡šƒ–ƒƒ–ƒŽ‡–¡”
‘•¡‡”–ǡ‘…Š•ƒ‘Ž‹–‡—†‡”•ƒ––‹‰–‹ŽŽˆÚŽŒ†ƒ˜ƒ––•–ƒ–‹•–‹‡‹–‡Š‡Ž–ƒ
‘’’Žƒ•–‹ŽŽ•–ƒ†•†‡ŽǤ¡”‡†•ƒƒ•¡˜‡ÚŒŽ‹‰Š‡––‹ŽŽ‡”¡––˜‹•ƒ†‡Œ¡ˆÚ”‡Ž•‡
‡†
ږ‡„‘”‰•‘Š‡ŽŠ‡–ȋͳͻ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡ȌǤ
x
Žƒ†•Œ—ˆƒŽŽ‡¡”¤Ž†‡”•‰”—’’‡͵ͷȂͷͶ¤”Ú˜‡””‡’”‡•‡–‡”ƒ†Ǥ
x
¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜•Œ—ˆƒŽŽ‡Šƒ”˜ƒ”ƒ–‡”¡‡––¤”‘…Š…‹”ƒ‡ˆ‡–‡†‡Ž‹‡”¡
ʹ¤”Ǥˆ‡–‡†‡Žƒ˜’‡”•‘‡”ƒ¡”ƒ”„‡–•ŽÚ•ƒǤ
x
”‘˜–”¡ƒ–„‘––ƒ”˜ƒ”–‹‘†‡•Œ—ˆƒŽŽ‹‡†‹ƒ‰‘••‘”¡˜‡”’•›‹ƒ–”‹•
•’‡…‹ƒŽ‹•–˜¤”†Ǥ
107
Omfattning av ekonomiskt bistånd
x
”›‰–͵’”‘…‡–ƒ˜Š‡Žƒ„‡ˆ‘Ž‹‰‡‘––‘‰¤‰‘‰¤‰—†‡”ʹͲͳͷ‡‘‘‹•–
„‹•–¤†Ȃ‡†ƒ˜•‡‡†‡’¤„¤†‡˜—šƒ‘…Š„ƒ”ȋ•‘‘ˆƒ––ƒ•ƒ˜„‡”Ú”†ƒ
Š—•Š¤ŽŽȌǤ†‡Ž‡Šƒ”‹•ƒ–•˜ƒ‰–•‡†ƒʹͲͳͳǤ
x
‡–––‹ŽŽ‰”—’’‡—‰ƒ˜—šƒǡͳͺȂʹͶ¤”ǡ¡”ƒ†‡Ž‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡ƒ’’–ͷ
’”‘…‡–Ǥ
x
‡†ˆ‘—•’¤†‡˜—šƒ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ‰¡ŽŽ‡”ƒ––¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡—†‡”ʹͲͳͷ
Šƒ”Šƒˆ–Ž¤‰˜ƒ”‹‰–„‹•–¤†ǡ‹‹•–ͳͲȂͳʹ¤ƒ†‡”ȋͶͶ’”‘…‡–ȌȂ‡ƒ†‡Ž•‘
˜—š‹–•‡†ƒʹͲͳͳǤ‡”¡˜ƒ”ˆŒ¡”†‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡Šƒ”˜ƒ”‹–†‡–‹‹•–ʹ͹
¤ƒ†‡”—†‡”‡’‡”‹‘†ƒ˜–”‡¤”ȋʹͺ’”‘…‡–ȌǤ
x
‡˜ƒŽ‹‰ƒ•–‡ƒŽ‡†‹‰‡–‹ŽŽ„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒ•ˆÚ”•Ú”Œ‹‰•Š‹†‡”¡”
ƒ”„‡–•ŽÚ•Š‡–ǡ†‡–‰¡ŽŽ‡”†”›‰–˜ƒ”–”‡†Œ‡„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”‡Ǥ¡”‡ˆ–‡”—–¡”‡”•‹‰
•–ƒ†•†‡Ž‡‰‡‘ƒ––dz•‘…‹ƒŽƒ•¡Ždz‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”˜ƒ”ˆŒ¡”†‡ǡƒ––Š‡„‡†Ú••ƒƒ
ƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒȋ‡ŽŽ‡”—–ƒŽƒ”Žƒ‰†ƒ”„‡–•ˆÚ”¤‰ƒȌǤ¡”Šƒ”†‡–•‡––‡•—……‡••‹˜
ڍ‹‰•‡†ƒʹͲͳͳǤ¡Ž‘’’Žƒ†‡–‹ŽŽ•Œ—†‘Ȁ‘Š¡Ž•ƒ‰¡ŽŽ‡”ˆÚ”ƒ’’–‡
ˆ‡–‡†‡Žƒ˜„‹•–¤†•‘––ƒ‰ƒ”ƒǤ
Göteborgs Stads psykiatriinventering
x
ږ‡„‘”‰•–ƒ†•’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰˜¤”‡ʹͲͳ͸ƒ”–Žƒ†‡•Ž‹˜••‹–—ƒ–‹‘ǡ
•˜¤”‹‰Š‡–‡”‘…Š„‡Š‘˜•ƒ–›†‹‰Š‡–••ƒƒ”„‡–‡–Š‘•’‡”•‘‡”‡†’•›‹•ƒ
’”‘„Ž‡Ȁˆ—–‹‘•‡†•¡––‹‰ƒ”‹‘–ƒ–‡†•‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡ǤƒŒ‘”ƒǦ‹±
„‡†Ú†‡•‘…‹ƒŽ•‡”‡–‡”ƒ”ƒƒ––͸͵͹’‡”•‘‡”–‹ŽŽŠÚ”†‡¤Ž‰”—’’‡Ǥ ͵‡–
‘–•˜ƒ”ƒ”ͳͶ’‡”ͳͲͲͲ‹˜¤ƒ”‡‹¤Ž†‡”•‰”—’’‡Ǥ‹–‡†”›‰–Š¡Žˆ–‡ƒ˜†‡••ƒ
’‡”•‘‡”¡”¡ǡ¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡¡”ͶͷȂ͸Ͷ¤”ǡ¡•–ƒ˜ƒ”ˆ‡–‡—–Žƒ†•ˆÚ††Ǥ
ƒŒ‘”‹–‡–‡•ƒƒ”‡ˆ–‡”‰›ƒ•‹ƒŽ—–„‹Ž†‹‰Ǥ
x
Ž‡”¡˜ƒ”–”‡†Œ‡„‘”‹‘”†‹¡”–„‘‡†‡—–ƒ•–Ú†Ǥͳ͸’”‘…‡–„‘”‹˜ƒ†
‘…‹ƒŽ•–›”‡Ž•‡†‡ˆ‹‹‡”ƒ”•‘¤‰‘–›’ƒ˜dz‹•–ƒ„‹Ž„‘‡†‡ˆ‘”dzǤŽ‡”–ƒŽ‡–„‘”
‡•ƒƒǤ
x
†ƒ•–—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–”‡†Œ‡’‡”•‘Šƒ”‡¡†•›••‡Ž•¡––‹‰ǡ—†‡”‹•–‡
¤ƒ††‡•‡ƒ•–‡ͳʹ¤ƒ†‡”ƒǤ¡•–ƒŠ¡Žˆ–‡¡”ˆÚ”•Ú”Œ†ƒ‰‡‘•Œ—Ǧ
Ȁƒ–‹˜‹–‡–•‡”•¡––‹‰‘…Šƒ’’–ͶͲ’”‘…‡–ƒ˜ˆÚ”•Ú”Œ‹‰••–Ú†Ǥ
x
‡†—–‰¤‰•’—–‹ͳ͸‘Ž‹ƒ–›’‡”ƒ˜Ž‹˜•‘”¤†‡„‡†Ú•—‰‡ˆ¡”˜ƒ”ƒƒŠƒ
¤–‹•–‘‡dz¤––Ž‹‰ƒdz•˜¤”‹‰Š‡–‡”‡†ƒ––dzŽÚ•ƒ˜ƒ”†ƒ‰•’”‘„Ž‡dzǡdz„‡Š¤ŽŽƒƒ”„‡–‡dzǢ
dz†‡Ž–ƒ‹•›••‡Ž•¡––‹‰dzǡdz”‡Žƒ–‹‘‡”dz•ƒ–dz—–„‹Ž†‹‰••‹–—ƒ–‹‘dzǤ‡–•ƒ‘–‡”ƒ•
ƒ––’‡”•‘‡”ƒ•‡˜‡–—‡ŽŽƒ•˜¤”‹‰Š‡–‡”‹¤‰ƒˆƒŽŽ¡”‘¡†ƒǤ
͵¡”ƒ˜‰”¡•ƒ––‹ŽŽ’‡”•‘‡”ͳͺȂ͸Ͷ¤”ǡ’•›‹ƒ–”‹‹˜‡–‡”‹‰‡‘ˆƒ––ƒ†‡¡˜‡¡Ž†”‡Ǥ
108
x
‹”ƒͶͲ’”‘…‡–ƒ˜†‡ƒ”–Žƒ‰†ƒ‰”—’’‡Šƒ”¡†ƒ•‘ƒ–‹•ƒ’”‘„Ž‡ǤͳͶ
’”‘…‡–Šƒ”¡†ƒƒŽ‘Š‘Ž’”‘„Ž‡ǡͺ’”‘…‡–ƒ˜¡†‡”ƒ”‘–‹ƒǤ"˜‡Š¡”•ƒ
‘–‡”ƒ•ƒ––’‡”•‘‡”ƒ•‡˜‡–—‡ŽŽƒ’”‘„Ž‡‹¤‰ƒˆƒŽŽ¡”‘¡†ƒǤ
x
‡Š‘˜‡ƒ˜’•›‹ƒ–”‹•ƒ‹•ƒ–•‡”„‡†Ú•˜ƒ”ƒ–¡…–ƒˆÚ”…‹”ƒŠ¡Žˆ–‡ƒ˜
’‡”•‘‡”ƒǤ‡Š‘˜ƒ˜›ƒȀˆÚ”¡†”ƒ†‡‹•ƒ–•‡”¡”‹†‡–‹ˆ‹‡”ƒ†‡Š‘•…‹”ƒͶͲ
’”‘…‡–Ǥ––„‡Š‘˜‡‹–‡¡”–‹ŽŽ‰‘†‘•‡††ƒǡ‡ŽŽ‡”‘¡†ƒǡ¡”˜ƒŽ‹‰ƒ•–ˆÚ”‰”—’’‡
—‰ƒ¡Ǥ
x
—‰‡ˆ¡”Š¡Žˆ–‡ƒ˜ˆƒŽŽ‡•ƒƒ”„‡–ƒ”‘—‡••‘…‹ƒŽ–Œ¡•–‡†‡ƒƒ
›†‹‰Š‡–Ǥƒ˜‡”ƒ•’ƒ”–‡¡”ˆÚ”•–‘…Šˆ”¡•–Ú’’‡˜¤”†•’•›‹ƒ–”‹Ǥ
x
ڔ—‰‡ˆ¡”˜ƒ”–‹‘†‡„”—ƒ”‡•‘‘ˆƒ––ƒ†‡•ƒ˜‹˜‡–‡”‹‰‡ˆ‹•†‡–‡
ƒ–—‡ŽŽ•ƒ‘”†ƒ†‹†‹˜‹†—‡ŽŽ’ŽƒȋȌǡ—’’”¡––ƒ†‹•ƒƒ”„‡–‡‡ŽŽƒ‘—
‘…ŠŽƒ†•–‹‰Ǥڔ›––‡”Ž‹‰ƒ”‡¤‰”ƒ’”‘…‡–¡”†‡––ƒ—†‡”—’’”¡––ƒ†‡Ǥ‡–ƒ
‘–‡”ƒ•ƒ––¡‡†‘‘‡‡˜‡–—‡ŽŽ‹ˆŽ‡”ƒˆƒŽŽ•ƒƒ•Ǥ
109