21 januari 15
Ansvarig: Mats Brandström
Ett socialt hållbart Skåne
Underlag till framtagande av koncerngemensam
handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne
VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR
1
SAMMANFATTNING .......................................................................................................... 4
1. Inledning ............................................................................................................................. 9
2. Bakgrund .......................................................................................................................... 10
3. Rapportens syfte ............................................................................................................... 10
4. Avgränsningar .................................................................................................................. 11
5. Folkhälsoarbetet inom Region Skåne – nuläge och framtid ............................................. 11
5.1 Kort beskrivning av det regionala folkhälsoarbetet i Skåne ....................................... 11
5.2 Utvärdering av det regionala folkhälsoarbetet i Skåne ............................................... 12
6. Det regionala utvecklingsuppdraget ................................................................................. 15
6.1 Hållbar utveckling ....................................................................................................... 15
6.2 Hälsa och ekonomisk tillväxt ...................................................................................... 15
6.3 Breddat mått på regional utveckling ........................................................................... 16
6.4 Hållbar utveckling som strategisk målbild ................................................................. 17
6.5 Regional utvecklingsstrategi ....................................................................................... 18
6.6 Målbilden om det öppna Skåne ................................................................................... 19
6.7 Ett utvecklat folkhälsoarbete – en del av den regionala utvecklingsstrategins
förverkligande ................................................................................................................... 20
7. Folkhälsoarbete i ett regionalt utvecklingsperspektiv ...................................................... 20
7.2 Ett integrerat hälsoperspektiv inom alla politikområden ............................................ 21
7.3 Den nationella folkhälsopolitiken och hälsans bestämningsfaktorer .......................... 22
7.4 Folkhälsa och social hållbarhet ................................................................................... 24
7.5 En jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård ........................................................ 25
7.6 Sociala investeringar – ett sätt att stärka den sociala hållbarhetsdimensionen ........... 26
7.7 Socialt kapital – kittet i ett socialt hållbart samhälle .................................................. 27
8. Pågående processer med koppling till folkhälsoarbetet ................................................... 29
2
8.1 Folkhälsorapportering och systematiskt arbete med befolkningsdata ........................ 29
8.2 Sysselsättning och hälsa .............................................................................................. 30
8.3 Mångfald, tillväxt och hälsa ........................................................................................ 30
8.4 Kultur och hälsa .......................................................................................................... 34
8.5 Delaktighet och inflytande .......................................................................................... 35
8.6 Social hållbarhet i fysisk planering ............................................................................. 36
8.7 Miljö och hälsa ............................................................................................................ 37
8.8 Jämlik och Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård ....................................................... 39
8.9 Hälsofrämjande arenor ................................................................................................ 41
3
SAMMANFATTNING
Bakgrund och uppdrag
Region Skånes verksamheter ska bedrivas utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner;
ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Region Skåne har ett permanent uppdrag från
staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och ta fram en regional
utvecklingsstrategi. Det regionala folkhälsoarbetet utgör en del av den regionala
utvecklingsstrategin (RUS). Sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, sociala nätverk, kultur,
miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för hälsan hos befolkningen.
Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i regionen och skapar även
förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling.
Region Skånes folkhälsoberedning beslutade 2014-03-07 att ge Enheten för folkhälsa och
social hållbarhet uppdraget att under 2014 i dialog med berörda aktörer arbeta fram en
handlingsplan för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne. Detta kunskapsunderlag utgör en
grund för detta arbete. Region Skåne ansvarar inte som ensam aktör för folkhälsoarbetet i
Skåne, utan är en aktör bland flera som verkar för en bättre och mer jämlik hälsa i den
skånska befolkningen. Rapporten avgränsas dock till att belysa folkhälsoarbetet inom Region
Skånes verksamheter för att internt tydliggöra roller och ansvar i detta uppdrag. Detta kan
även underlätta för samverkan med externa aktörer. Syftet med rapporten är således att belysa
folkhälsoarbetets kontext samt dess tvärsektoriella process som löper genom Region Skånes
organisation. Rapporten kan också fungera som planeringsunderlag för att tydliggöra
hälsoperspektivet inom berörda sektorer inför kommande budgetprocess.
Social hållbarhet och folkhälsa
Människors hälsa är viktig både som mål och medel för individer och samhälle. Utifrån ett
regionalt tillväxtperspektiv kan sambandet mellan hälsa och tillväxt belysas genom
humankapitalets betydelse för produktivitet, inkomst, konsumtion och sparande, vilket bidrar
till ekonomisk tillväxt. En socioekonomisk ojämlikhet i hälsa har däremot en negativ effekt på
den ekonomiska tillväxten. För att en utveckling ska vara hållbar måste den ske i balans
mellan ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsdimensioner. Hållbar utveckling är en
vision och en strävan att ta ett helhetsgrepp på samhällets centrala utmaningar med ett
långsiktigt perspektiv och därmed överbrygga målkonflikter genom att påvisa hur ekonomisk,
ekologisk och social hållbarhet hänger ihop. Social hållbarhet inbegriper frågor som
jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur, trygghet, demokrati,
medborgarinflytande m.m. Befolkningens hälsa, den s.k. folkhälsan, med särskilt fokus på
hälsans jämlikhet, har framförts som ett mycket relevant mått på social hållbarhet med
argumentet att sociala bestämningsfaktorer har en mycket stor betydelse för
hälsoutvecklingen i befolkningen. Även om folkhälsa ofta sorteras in i den sociala
dimensionen av hållbar utveckling, återfinns hälsans bestämningsfaktorer och konsekvenser
inom alla tre hållbarhetsdimensioner. Det sociala hållbarhetsperspektivet och det regionala
folkhälsoarbetet kan kopplas upp mot samtliga fem prioriterade ställningstaganden i Skånes
regionala utvecklingsstrategi (RUS), där folkhälsoperspektivet kan bidra till ökade
4
förutsättningar för att den sociala hållbarhetsdimensionen får ett reellt genomslag i det
regionala utvecklingsarbetet, så att en hållbar utveckling i helheten kan uppnås.
Folkhälsoarbetet löper som en röd tråd genom hela Region Skånes verksamhet, med det
regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling och hälso- och sjukvårdens
uppdrag kring jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård. En jämlik vård som genomsyras
av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv utgör ett viktigt bidrag i arbetet
med att stärka den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling, både genom att bidra
till att förbättra befolkningens hälsa samt att minska ojämlikheter i hälsa.
Hälsoperspektivet inom alla politikområden
Genom att ta fram en koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet, som samordnar
dessa båda uppdrag, kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ges en
konkret form inom Region Skånes verksamhet. Det stora antalet bestämningsfaktorer för
hälsa innebär att det inte är enbart de ansvariga för den traditionella hälsosektorn som bör
arbeta för jämlikhet i hälsa, utan att alla beslutsfattare tänker på hälsoeffekter i relation till
sina respektive politikområden för att få till stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en
gemensam målbild och gemensamma prioriteringar. Detta innebär att en socialt hållbar
utveckling ställer krav på att beslut utformas så att olika gruppers möjlighet att få tillgång till
de samhälleliga förutsättningar som skapar en god och jämlik hälsa beaktas. Ett socialt
investeringsperspektiv kan ses som ett medel att rikta fokus mot bakomliggande
orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet och som kan bidra till
att minska ojämlikheten i hälsa. Det sociala investeringsperspektivet sätter sambandet mellan
effektivitet och jämlikhet i centrum med kravet på att förena ekonomiska och sociala mål.
Pågående processer med koppling till folkhälsoarbetet
Följande processer kan ligga till grund för framtagande av en koncerngemensam
handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne.
Folkhälsorapportering
Region Skånes undersökningar om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utgör en
viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. De folkhälsostatistiska underlagen
är av stor vikt för att uppmärksamma hälsoskillnader i Skåne samt göra adekvata urval av
riskgrupper och miljöer mot vilka särskilda insatser kan riktas. Genom att utveckla metoder
och verktyg för att göra de folkhälsostatistiska underlagen mer lättillgängliga för
intressenterna ökar dess användbarhet i kartläggning, analys och uppföljning av såväl det
lokala som det regionala folkhälsoarbetet som i lokal och regional utveckling i stort.
Sysselsättning och hälsa
Arbete och utbildning är viktiga sociala bestämningsfaktorer för hälsa. Att fler får ett arbete
och kan försörja sig själva är centralt för hälsan, liksom den personliga upplevelsen av
samhörighet och påverkansmöjligheter. Skåne står inför stora utmaningar med lägst
sysselsättningsgrad bland Sveriges 21 län och en lägre produktivitetsutveckling än riket och
5
de andra två storstadsregionerna. Skåne behöver underlätta för nya skåningar och unga att
komma in på arbetsmarknaden och motverka tidiga skolavhopp och för sent inträde på
arbetsmarknaden. Genom en bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft
med rätt utbildning och kompetens så kan fler få ett arbete. En viktig plattform för detta
utvecklingsarbete är Kompetenssamverkan Skåne, där samverkan sker mellan Region Skåne,
Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kommunförbudet och Lärosäten Syd.
Mångfald, tillväxt och hälsa
Såväl mångfaldsarbetet som jämställdhetsarbetet kan ses som en naturlig del av det regionala
tillväxtarbetet samtidigt som det bidrar till ökad jämlikhet i hälsa. Mångfaldsarbetet utgör en
viktig del i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa ett i alla aspekter hållbart Skåne.
Region Skåne har tagit fram handlingsplanen Integration för tillväxt som generellt syftar till
att effektivisera och samordna arbetet med att tillvarata mångfalden som en resurs för ökad
tillväxt i Skåne. Hälsan är av avgörande betydelse för asylsökande och nyanlända flyktingars
möjlighet för lärande, integration och etablering på arbetsmarknaden. Insatser av
hälsofrämjande karaktär spänner över ett brett fält där ett stort antal aktörer är direkt eller
indirekt inblandade. För att säkra en hållbar regional stödstruktur för samverkan har det
tecknats en Regional överenskommelsen (RÖK) om samverkan mellan stat, kommun och
region för att underlätta asylsökandens, nyanländas och andra invandrares etablering. Även
kulturarvssektorn kan bidra i integrationsarbetet genom att ge möjligheter för medborgare att
bygga upp en identitet och förstå sin samtid och samtidigt ha ett kritiskt förhållningssätt till
hur vi använder vår historia.
Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors
val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Det är
konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar
tillväxten. Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som målsättning att
kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet
och få tillgång till tillväxtresurser. Mycket talar för att ett jämställt föräldraskap med en
jämlik arbetsfördelning ökar båda föräldrarnas möjligheter att tillfredsställa olika sidor och
behov hos sig själva.
Kultur och hälsa
Delaktighet och social förankring, social sammanhållning och tillit kan samlas under
begreppet socialt kapital. Begreppet socialt kapital används i ofta i relation till kultur och
hälsa, då delaktighet och socialt sammanhang påvisas ha betydelse för människors självkänsla
och välmående. Kulturlivet kan främja hälsa och förebygga ohälsa genom att bidra till att ge
människor en ökad känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar,
psykiska trauman och sociala problem. Kultur och hälsa kan kopplas till flera nationella
folkhälsomål. Region Skånes strategi för Kultur och hälsa 2015-2020 avser främst insatser
som kan göras inom kulturnämndens och hälso- och sjukvårdnämndens gemensamma
arbetsfält med fokus på kultur i vården.
6
Delaktighet och inflytande
Frivilligarbetet inom den idéburna sektorn är ett viktigt bidrag till skapandet av ett socialt
kapital i det svenska samhället. Den regionala överenskommelsen mellan Region Skåne och
idéburen sektor i Skåne ska medverka till att förutsättningar skapas för satsningar som leder
till ökad delaktighet och minskat utanförskap. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne
genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Målsättningen med
överenskommelsen är att bidra till att nå den regionala utvecklingsstrategins målbild om ”Det
öppna Skåne” genom samverkan, delaktighet och inflytande, idéburet entreprenörskap,
idéburen sektor och ideellt engagemang samt lärande och forskning.
Social hållbarhet i fysisk planering
Den fysiska planeringen kan också skapa förutsättningar för ökat socialt kapital genom
attraktiva boendemiljöer, mötesplatser, rekreationsområden och bidra till grundläggande
förutsättningar för social hållbarhet med integration, trygghet, jämlikhet och hälsa. Målbilden
om Det flerkärniga Skåne tar sin utgångspunkt i de förutsättningar som de fysiska
strukturerna kan skapa för en hållbar utveckling såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Genom att skapa integrerade stadsmiljöer med blandade bostadsbestånd, attraktiva
mötesplatser och ett rikt kulturutbud, hälsosamma miljöer samt tillgängliga natur- och
rekreationsområden skapas förutsättningar för såväl attraktivitet och tillväxt som social
hållbarhet.
Miljö och hälsa
Folkhälso- och miljöpolitik är båda centrala delar i arbetet för en hållbar utveckling. Region
Skåne ansvarar för att driva det regionala utvecklingsarbetet mot minskad klimatpåverkan och
ökad klimatanpassning. Ett effektivt skånskt klimatarbete bidrar till bättre miljö, hälsa och
regional tillväxt med målsättning om ett fossilbränslefritt Skåne 2020. Region Skåne har
initierat Skånes färdplan för biogas i syfte att ta ett samlat grepp kring biogasens utveckling i
Skåne. Internt ska Region Skåne bedriva ett kraftfullt och effektivt miljöledningsarbete med
fokus på miljöeffekterna av verksamhetens effektiviseringsarbete. Region Skåne har i
uppdrag att tillgodose befolkningens behov av rekreation inom ramen för ett hållbart
nyttjande av naturen. Genom Skåneleden medverkar Region Skåne till att skåningarna och
andra har tillgång till attraktiva naturområden för rekreation och motion, vilket är direkt
kopplat till välbefinnande och hälsa. Barns exponering för miljöfaktorer som påverkar hälsan
finns i stor utsträckning i deras boende- och uppväxtmiljö, vilken i sin tur bestäms mycket av
familjens socioekonomiska ställning. För att åtgärda den miljörelaterade ohälsan bland barn
och unga krävs insatser från barnhälsovård, förskola/skola, miljö- och hälsoskydd och
samhällsplanering.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Hälsofrämjande arenor
Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den skånska hälso- och
sjukvården där insatserna ska bidra till en bättre hälsa, förbättrad funktionsförmåga, större
7
välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Utifrån ett verksamhetsperspektiv krävs
det en ökad kunskapsstyrning och ett systematiskt arbete för att verksamheterna ska
genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. För att stödja
verksamheterna har avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning tagit fram en strategi för
hälsoinriktad hälso- och sjukvård avseende samtal om hälsa och levnadsvanor 2012-2015
samt Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna. Det hälsoinriktade arbetet bedrivs inom ett antal
hälsofrämjande arenor inom hälso- och sjukvården som t ex vårdcentraler, MVC, BVC,
tandvård, habilitering, ungdomsmottagningar och Familjecentraler. Dessa utgör utmärkta
arenor för ett mer individinriktat folkhälsoarbete med fokus på levnadsvanor.
8
1. Inledning
Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra
aktörer i Skåne. Den långsiktiga visionen är att Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass
och vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020. I Region Skånes budget 2014
slår man fast att god hälsa är grunden för ett bra liv. Att vara frisk och må bra är en viktig
förutsättning för god livskvalitet. Hälsofrämjande och förebyggande arbete är prioriterat för
att motverka ohälsa och sjukdomar. Att fler har ett arbete att gå till, att barn och ungas
uppväxtvillkor förbättras och att förutsättningar för delaktighet stärks är exempel på viktiga
faktorer som påverkar skåningarnas hälsa.
Region Skånes verksamheter ska bedrivas utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner;
ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. Hållbar tillväxt är centralt i det regionala
utvecklingsuppdraget, där resonemangen om social- och ekonomisk hållbarhet särskilt ska
utvecklas. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt
samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.1 Enligt WHO2 beror inte ohälsa
främst på människors mat- eller motionsvanor utan framförallt på sociala levnadsförhållanden
eller livsvillkor som skapar förutsättningar för hälsa. Sysselsättning, utbildning, bostäder,
tillit, sociala nätverk, kultur, miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för
hälsan hos befolkningen. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i
regionen och skapar förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling.
Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala
utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I den
regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030” som regionfullmäktige fattade beslut
om i juni 2014 betonas Region Skånes ansvar för utvecklingsstrategins genomförande inom
sina respektive ansvarsområden, bland annat genom att utveckla det regionala
folkhälsoarbetet. Det pågår redan många goda initiativ med koppling till folkhälsoarbetet
inom Region Skåne där folkhälsoperspektiven återfinns inom områden som kultur, miljö,
näringsliv och fysisk planering samt i hälso- och sjukvårdens uppdrag om en hälsofrämjande
och jämlik hälso- och sjukvård.
Med ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete som syftar till att stärka den sociala hållbarheten och
minska ojämlikheten i hälsa samt att verka för en jämlik hälso- och sjukvård med ökat fokus
på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder mot ohälsa och sjukdom, har Region Skåne en
bra plattform för det framtida folkhälsoarbetets möjligheter att bidra till ett socialt hållbart
Skåne. Genom att samla denna tvärsektoriella process i en koncerngemensam handlingsplan
kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ytterligare konkretiseras.
Region Skåne Budget 2014 – verksamhetsplan för 2015-2016.
Marmot ”Closing the Gap In a Generation – Health Equity Through Action On the Social Determinants of
Health” (WHO 2008)
1
2
9
2. Bakgrund
Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har sedan 2006 tillsammans tagit fram två
regionala folkhälsostrategier: ”God folkhälsa för en bättre framtid 2006-2009” samt den
innevarande ”Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013”. I och med framtagandet av ny
regional utvecklingsstrategi (RUS) har tiden för den innevarande folkhälsostrategin förlängts
med ytterligare ett år parallellt med att planeringen för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne
påbörjats. RUS ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne
med sikte på år 2030. Målbilden ska stärka samarbetet mellan olika aktörer och bidra till att
skapa ett regionalt sammanhang utifrån både en nationell och europeisk kontext. Det
regionala folkhälsoarbetet knyter t ex an till både den nationella folkhälsopolitiken och
WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 som båda lyfts fram i den regionala
utvecklingsstrategin.
På uppdrag av folkhälsoberedningen genomfördes hösten 2013 en nulägesanalys och
utvärdering av organisering, strategier och samverkan inom folkhälsoarbetet i Skåne.
Uppdraget genomfördes av Kontigo AB. Syftet som formulerades för uppdraget var att,
utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, utvärdera folkhälsoarbetets organisering i Skåne,
samt ge förslag på hur det framtida folkhälsoarbetet i Skåne bör organiseras och utvecklas. I
rapporten presenteras förbättringsmöjligheter avseende organiseringen av folkhälsoarbetet i
Skåne. Bland annat påvisar utvärderingen en betydande enighet bland respondenterna kring
att folkhälsofrågorna bör integreras i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. För att få
till stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en gemensam målbild och gemensamma
prioriteringar bör alla beslutsfattare tänka på hälsoeffekter i relation till sina respektive
politikområden. En integrering av folkhälsoperspektivet i all Region Skånes verksamhet har
också potential att övergripande minska glappet mellan koncernkontorets två stora
avdelningar Hälso- och sjukvård och Regional utveckling, samt att förbättra samverkan
mellan olika enheter inom Regional utveckling för att skapa synergier mellan de ekonomiska,
sociala och miljömässiga perspektiven.
Region Skånes folkhälsoberedning beslutade därför 2014-03-07 att ge Enheten för folkhälsa
och social hållbarhet uppdraget att under 2014 i dialog med berörda aktörer arbeta fram en
handlingsplan för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne. Uppdraget ska utgå ifrån den
regionala utvecklingsstrategin (RUS), den nationella folkhälsopolitiken samt erfarenheter från
tidigare folkhälsostrategier. Uppdraget ska slutredovisas vid folkhälsoberedningens
sammanträde den 28/11 2014.
3. Rapportens syfte
Denna underlagsrapport utgör en grund för framtagande av en koncerngemensam
handlingsplan för Region Skånes folkhälsoarbete. Rapporten har en deskriptiv ansats och
belyser teoretiska resonemang kring kopplingen mellan hållbar tillväxt och hälsans
bestämningsfaktorer samt internationell och nationell policy inom folkhälsoarbetet. Rapporten
kartlägger och belyser även pågående processer inom Region Skåne som direkt kan kopplas
till social hållbarhet och folkhälsoarbete. Genom tydligare samordning av dessa processer kan
10
ytterligare synergier och nya utvecklingsmöjligheter uppnås. En tydligare intern samordning
av dessa processer underlättar även externa aktörers möjlighet att hitta rätt ingång till Region
Skåne utifrån olika aktörers behov av samverkan. Syftet med rapporten är således att belysa
folkhälsoarbetets kontext samt den tvärsektoriella process som löper genom Region Skånes
organisation, med det regionala utvecklingsuppdragets fokus på strukturella faktorer som
skapar förutsättningar för hälsa och tillväxt och hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande arbete
avseende patienters levnadsvanor och en jämlik vård. Rapporten kan också fungera som ett
planeringsunderlag för att tydliggöra hälsoperspektivet inom berörda sektorer inför
kommande budgetprocess.
4. Avgränsningar
För att utveckla det framtida folkhälsoarbetet i Skåne börjar vi med att utveckla oss själva
inom Region Skåne. Rapporten avgränsas till att belysa folkhälsoarbetet inom koncernen för
att tydliggöra roller och ansvar i detta uppdrag. Det är samtidigt viktigt att slå fast att Region
Skåne själva inte ansvarar för hela folkhälsoarbetet i Skåne, utan är en aktör bland flera som
verkar för en bättre och mer jämlik hälsa bland den skånska befolkningen. I detta arbete sker
samverkan med de skånska kommunerna, statliga myndigheter, näringslivet, idéburen sektor
och lärosäten vilket åskådliggörs i rapporten, dock utan att göra anspråk på att beskriva
ansvarsförhållanden hos externa parter som Region Skåne saknar rådighet över. Rapporten
kommer inte heller inte att omfatta någon närmare beskrivning av särskilda metoder för
Region Skånes folkhälsoarbete, utan snarare lyfta fram olika verksamheters roller och ansvar
inom folkhälsoarbetet mot bakgrund av ett integrerat hållbarhetsperspektiv.
5. Folkhälsoarbetet inom Region Skåne – nuläge och
framtid
5.1 KORT BESKRIVNING AV DET REGIONALA FOLKHÄLSOARBETET I SKÅNE
Region Skånes övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet för den svenska
folkhälsopolitiken om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
för hela befolkningen. All verksamhet i Region Skåne ska förhålla sig till detta och för att nå
målsättningarna behövs tvärsektoriella insatser, t ex i samverkan med de skånska
kommunerna och den idéburna sektorn. Regionalt råd för jämlik hälsa ska verka för att
minska hälsoklyftorna och skapa bättre förutsättningar för hälsa för alla skåningar. Region
Skåne är sammankallande och i rådet ingår företrädare för Länsstyrelsen Skåne,
Kommunförbundet Skåne, idéburen sektor, näringsliv och lärosäten. Den jämlika och
jämställda hälsan ska öka bland befolkningen där folkhälsoarbetet ska bidra till långsiktiga
effekter på hälsan för de med svårast situation. Genom ökad kunskapsstyrning ska ett
systematiskt arbete bedrivas för att verksamheterna ska genomsyras av det hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande perspektivet. Förebyggande arbete för att motverka ohälsa och
sjukdomar är prioriterat inom Region Skåne där faktaunderlag om hur skåningarna mår, s.k.
epidemiologisk bevakning, ska utgöra grunden för arbetet. Syftet med Region Skånes
epidemiologiska bevakning, som genomförs via folkhälsoenkäter, är att kunna beskriva
befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utifrån ett livsloppsperspektiv så att dessa
kan utgöra underlag för planering, beslut och prioriteringar inom Region Skånes
11
verksamheter. Efter beslut i regionsstyrelsen infördes under 2013 en social investeringsfond
med syfte att påverka sociala bestämningsfaktorer för hälsa med fokus på barn och
ungdomars uppväxtvillkor.3 Region Skåne arbetar för en god sexuell och reproduktiv hälsa
för hela befolkningen i Skåne oberoende av kön, ålder, sexuell läggning, social, etnisk eller
kulturell bakgrund. Enheten för folkhälsa och social hållbarhet ansvarar för att fördela statliga
bidrag till projekt som kan förebygga och förhindra sexuellt överförbara infektioner inklusive
hiv, oönskade graviditeter, våld, könsstympning och prostitution samt diskriminering på
grund av sexuell läggning i enlighet med SRHR-strategins målsättningar.
Med koppling till det tidigare regionala utvecklingsprogrammet (RUP) har en regional
folkhälsostrategi tagits fram tillsammans med Kommunförbundet Skåne som utgjort ett
övergripande styrdokument på regional nivå för Skåne 2010-2013. Folkhälsostrategins
giltighetstid förlängdes med ett år i avvaktan på framtagande av en ny regional
utvecklingsstrategi för Skåne under 2014. Folkhälsostrategin lyfter fram Region Skånes
folkhälsoarbete som en naturlig del i Region Skånes ansvar för regionalt tillväxtarbete.
Prioriterade satsningar riktas framförallt mot barn, unga och äldre och processer som betonas
är hälsofrämjande skolutveckling, hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser, hälsofrämjande
boende, hälsofrämjande fritid och hälsosamt åldrande. Även inom andra sektorsprogram inom
Region Skåne finns mål som kan relateras till folkhälsoarbetet. Här kan t ex nämnas den
regionala kulturplanen 2013-2015 avseende kultur och hälsa, det miljöstrategiska programmet
avseende bl. a klimatanpassning, miljörelaterad ohälsa och tillgång till natur- och
rekreationsområden samt näringslivsprogrammets målbild för att skapa hållbar tillväxt genom
t ex integrations- och mångfaldsarbete och kompetensförsörjning. Strukturbild för Skåne
lyfter fram hur den fysiska planeringen kan bidra till ökad social hållbarhet genom att skapa
integrerade stadsmiljöer med blandade bostadsbestånd och attraktiva mötesplatser.4. Inom
Hälso- och sjukvården bedrivs ett strategiskt arbete för en jämlik och hälsoinriktad hälso- och
sjukvård, där ett individinriktat hälsofrämjande arbete bedrivs för att uppmärksamma och
påverka patienters levnadsvanor i syfte att förebygga sjukdom och ohälsa.
Folkhälsoperspektivet inklusive målsättningar och strategier kring folkhälsoarbetet återfinns
således i flera delar av Region Skånes verksamheter, vilket även återspeglas i Region Skånes
budget- och verksamhetsplan 2014.5
5.2 UTVÄRDERING AV DET REGIONALA FOLKHÄLSOARBETET I SKÅNE
På uppdrag av Region Skånes folkhälsoberedning genomfördes 2013 en nulägesbeskrivning
och utvärdering av folkhälsoarbetet i Skåne. Uppdraget utgördes av Kontigo AB och en
rapport presenterades i februari 2014. Materialet för studien har samlats in genom
dokumentstudier, en enkätundersökning, fokusgrupper och intervjuer med politiker och
tjänstemän inom Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, kommunala
Region Skåne Budget 2014 Verksamhetsplan för 2015-2016
Strategier för det flerkärniga Skåne – Strukturbild för Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne
2013.
5 Edquist, E m.fl. ”Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid, Kontigo 2014
3
4
12
tjänstemän och politiker, forskare från Malmö Högskola samt representanter för idéburen
sektor.
Kontigos uppfattning är att det råder en stor enighet bland politiker och tjänstemän både
regionalt och kommunalt kring att de nationella folkhälsomålen utgör den främsta grunden för
det folkhälsoarbete som bedrivs både regionalt och lokalt, såväl inom hälso- och sjukvården
som inom regional eller lokal utveckling. Det finns också särskilda satsningar som knyter
ihop verksamhetsområden inom olika delar av Region Skåne med bäring på folkhälsoarbetet,
såsom Hälso- och sjukvårdens och Kultur Skånes gemensamma satsningar på Kultur i vården
och pilotprojektet Kultur på recept i samarbete med Helsingborgs stad. Vidare arbetar t ex
barnhälsovården delvis med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och det finns också
flera uppdrag genom ackrediteringsvillkoren till utförare inom primärvården som kan
rubriceras som folkhälsoarbete, då det t ex handlar om en jämlik och hälsoinriktad hälso- och
sjukvård med fokus på levnadsvanor.
Kontigo ser samtidigt en svårighet att bedöma huruvida Region Skånes verksamheter
påverkas av målen i den regionala folkhälsostrategin. Målen uppfattas av många
intervjupersoner vara både för breda och för smala, från breda målområden som jämlik hälsa
till smalare målområden kring alkoholkonsumtion. Enligt Kontigos utvärdering uppfattas
strategin av många intervjupersoner som ”urvattnad” och ger därför ingen styrning och
ledning. Vidare anses inte heller det folkhälsoarbete som beskrivs i folkhälsostrategin vara
möjligt att mäta och följa upp. Folkhälsostrategin är heller inte prioriterad på lokal nivå, där
utgångpunkten för det kommunala folkhälsoarbetet är hälsoläget i den egna kommunen vilket
gör att den regionala folkhälsostrategins prioriteringar inte alltid uppfattas relevant på lokal
nivå. Region Skånes epidemiologiska underlag uppfattar dock många kommunala
respondenter vara en viktig utgångspunkt för att avgöra hälsoläget i kommunen. Region
Skåne arbete med kunskapsproduktion avseende kartläggning och analys av befolkningens
hälsa anses vara en styrka för folkhälsoarbetet i Skåne. Det finns också ett antal strategier på
regional nivå att förhålla sig till som många menar bättre borde samordnas med den regionala
utvecklingsstrategin. Bland respondenterna finns en betydande enighet kring att
folkhälsoarbetet bör integreras med den regionala utvecklingsstrategin.
Respondenterna påtalar brister i samverkan mellan Enheten för folkhälsa och social hållbarhet
inom Avdelningen för Regional utveckling och enheter inom Avdelningen för Hälso- och
sjukvårdsstyrning. En konsekvens av detta är att korsbefruktning och synergier av olika
experters kompetens inom det sektorsövergripande folkhälsoarbetet uteblir. Respondenterna
nämner även brister i samverkan mellan olika enheter inom Regional utveckling, där det finns
en potential att stärka hållbarhetsperspektivet mellan olika regionala utvecklingsfrågor, varav
folkhälsoarbetet eller den sociala hållbarhetsdimensionen är en del.
Enligt Kontigos utvärdering förefaller det vara en brist på kunskap hos både Regional
utveckling och Hälso- och sjukvården om vad folkhälsoarbetet egentligen är och på vilket sätt
folkhälsoperspektivet kan bidra till att stärka befintliga uppdrag. Utvärderingen tyder därmed
på att folkhälsoperspektivet idag inte finns integrerad i det övriga pågående arbetet. Även om
begreppet folkhälsoarbete har breddats till innehåll, visar sig många respondenter ha en
13
traditionell bild av vad det innebär, vilket kan försvåra arbetet med att nå ut med kunskap om
hur ett folkhälsoperspektiv kan bidra till det ordinarie arbetet. Utvärderingen pekar på både en
kunskapsbrist och en brist på efterfrågan av kunskap, vilket utvärderingen lyfter fram som en
viktig uppgift att åtgärda.
Flera respondenter utanför Region Skåne framhåller att folkhälsofrågorna fått större mandat
under senare tid eftersom folkhälsa och social hållbarhet har aktualiserats genom
hållbarhetsbegreppet och kopplingen till hållbar tillväxt. Några menar att folkhälsoarbetets
ställning kan påverkas av huruvida det benämns folkhälsa eller social hållbarhet, där vissa av
respondentera anser att frågorna kommer att ges större mandat om de tydligare går att
integrera i tillväxtarbetet.
Utvärderingens slutsatser understryker att folkhälsofrågorna framöver bör integreras i den
regionala utvecklingsstrategin istället för att behandlas i en separat folkhälsostrategi.
Utvärderaren menar också att det är positivt att Region Skåne har stärkt folkhälsoarbetets
kopplingar till regional utveckling och att Enheten för folkhälsa och social hållbarhet idag har
en given plats under Avdelning Regional utveckling. Utvärderaren pekar också på att
folkhälsoarbetets koppling till tillväxt stämmer väl överens med EU:s nya hälsoprogram
Hälsa för tillväxt 2014-2020. Utvärderaren vill dock samtidigt understryka att stora delar av
det praktiska individinriktade folkhälsoarbetet inom Region Skåne sker inom hälso- och
sjukvården. Hälso- och sjukvårdens roll bör därför med tydlighet beaktas inom regional
utveckling, där särskild vikt bör läggas vid hälso- och sjukvårdens höga trovärdighet
gentemot befolkningen. En ytterligare styrka som identifierats i utvärderingen är Region
Skånes kunskapsproduktion när det gäller kartläggning och analys av befolkningens hälsa på
region- och kommunnivå, den s.k. epidemiologiska bevakningen.
Utvärderingen visar också att det idag, såväl inom regional utveckling som inom hälso- och
sjukvården, både saknas och efterfrågas utvecklad kunskap om vad folkhälsoarbetet innebär
och hur detta praktiskt kan bistå ordinarie arbetsområden. En identifierad risk är att en
integrering med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) riskerar att uttunna den
professionella kompetensen inom folkhälsoarbetet genom att fler professioner involveras i
arbetet. Samtidigt kan en integrering av folkhälsofrågorna i RUS innebära en ökad efterfrågan
på professionell kunskap om folkhälsoarbetets teori och praktik då detta sannolikt kommer att
krävas för att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner. Det är därför viktigt
att säkerställa att det finns professionell expertkompetens som driver på arbetet och
säkerställer att det utgår från etablerad kunskap, vilket den samlade kompetensen på Enheten
för folkhälsa och social hållbarhet kan bistå med.
Utvärderaren anser vidare att ett utökat tvärsektoriellt samarbete och samverkan kring
folkhälsoarbetet även har potential att övergripande minska glappet mellan koncernkontorets
avdelningar Regional utveckling och Hälso- och sjukvårdsstyrning, samt att förbättra
samverkan mellan Enheten för folkhälsa och social hållbarhet och övriga enheter inom
Regional utveckling. Ur ett organisatoriskt perspektiv kan en integrering av folkhälsoarbetet
då fungera som en ”pilot” för att utveckla strategiskt tvärsektoriella arbetssätt och skapa
potentiella överlappningar mellan det arbete som pågår inom Hälso- och sjukvården och
14
Regional utveckling. I WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 betonas vikten av
sektorsövergripande samverkan som en del av rekommendationen att integrera jämlikhet i
hälsa inom all politik och ordinarie styrning och ledning, vilket kan ses som en viktig
rekommendation för att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner om ett i
alla aspekter hållbart Skåne.
6. Det regionala utvecklingsuppdraget
6.1 HÅLLBAR UTVECKLING
Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning genom FN-rapporten Vår
gemensamma framtid, den så kallade ”Brundtlandrapporten” (1987). Definitionen av hållbar
utveckling är enligt rapporten: ”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” En hållbar
samhällsutveckling grundar sig på tre hållbarhetsperspektiv som interagerar och förutsätter
varandra: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ingen av dessa aspekter är överordnad
den andra och alla behövs för att helheten ska fungera. Social hållbarhet handlar om värden
som demokrati, rättvisa, livsvillkor och levnadsvanor. Ekonomisk hållbarhet handlar om
hushållning med resurser och villkor för tillväxt och välfärd. Ekologisk hållbarhet handlar om
att miljön ska skyddas och det naturliga kretsloppet värnas. För att en utveckling ska vara
hållbar måste den ske i balans mellan ekonomiska, ekologiska och sociala
hållbarhetsdimensioner. En utveckling är inte långsiktigt hållbar om den sker på bekostnad av
någon av dessa dimensioner, t ex får inte ekonomisk tillväxt ske till priset av ett segregerat
och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö.6
6.2 HÄLSA OCH EKONOMISK TILLVÄXT
Hälsa är en central välfärdsdimension som bidrar till människors välbefinnande. Människors
hälsa är viktig som både mål och medel för individer och samhälle. Sambanden mellan hälsa
och ekonomisk tillväxt kan tydliggöras genom att belysa humankapitalets betydelse för
produktion, inkomster, kostnader och samhällsekonomiska utfall. En god hälsa påverkar
produktionen genom att människor får ökat arbetskraftsdeltagande, högre produktivitet i
arbetet och fler produktiva år i arbetslivet. Bättre hälsa leder till en bättre inlärningsförmåga
och fler utbildningsår, vilket skapar förutsättningar för bättre social position med bättre
inkomster. Detta får i sin tur konsekvenser för sparande- och konsumtionsnivån i samhället
och kan bidra till mindre kostnader för vård, service och ekonomiska transfereringar.7 Hälsa
som mål skapar en ökad efterfrågan av hälsostödjande infrastrukturer och miljöer, vilket t ex
ökar behovet av ett tydligt hälsoperspektiv i samhällsplaneringen. Hälsa som medel skapar
förutsättningar för ökade inkomster som i sin tur kan innebära att konsumtionen,
investeringarna och tillväxten ökar.
Johansson, Andreas ”Folkhälsa i RUP”, SWECO 2010
Lundgren, Nordberg, Vinberg ”Hälsa, humankapital och ekonomisk utveckling” Statens folkhälsoinstitut
2010.
6
7
15
De ekonomiska effekterna av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa verkar däremot negativt på
den ekonomiska tillväxten. Genom att minska stora sociala skillnader i hälsa kan man både
förbättra hälsan och livskvaliteten hos människor i befolkningen och samtidigt få ökningar av
BNP. Hälsans bidrag till samhällets välfärd är betydande när det översätts till ekonomiska
termer men omfattas inte av BNP måttet som egentligen bara mäter ekonomisk tillväxt. Det
saknas dock fortfarande välfärdsmått som tar hänsyn till både hälsoutvecklingen i
befolkningen och ekonomisk tillväxt, även om detta är under utveckling. 8
Samband hälsa och ekonomisk tillväxt
Bestämningsfaktorer Humankapital Påverkan på produktion, inkomster och kostnader Aggregerad ekonomi
Produktion
Livsvillkor
Kunskap
Utbildning
Kompetensutveckling
Arbetsutbud
Produktivitet
Produktiva år
Produktivitet
Kompetens
Ekonomisk
tillväxt
Inkomster
Hälsa
Konsumtion
Sparande
Levnadsvanor
Investeringar
Kostnader
Insatser
Vård, service,
ekonomiska
transfereringar
i olika verksamheter,
nationellt, regionalt och lokalt
BILDKÄLLA: BERNT LUNDGREN 2010.
6.3 BREDDAT MÅTT PÅ REGIONAL UTVECKLING
Att skapa ett samspel mellan tillväxt, välfärd och hållbarhet är en utmaning såväl globalt som
nationellt och regionalt. Historiskt har det funnits tydliga målkonflikter mellan ekonomisk
tillväxt och hållbart utnyttjande av naturens resurser och ekosystemtjänster. De sociala
aspekterna av hållbar utveckling har uppmärksammats i allt högre grad under de senaste tio
åren men saknar fortfarande en entydig definiton. Hållbar utveckling är en vision och en
strävan att ta ett helhetsgrepp på samhällets centrala utmaningar med ett långsiktigt perspektiv
Lundgren, Nordberg, Vinberg ”Hälsa, humankapital och ekonomisk utveckling” Statens folkhälsoinstitut
2010.
8
16
och därmed överbrygga målkonflikter genom att påvisa hur ekonomisk, ekologisk och social
hållbarhet hänger ihop och att ”hållbarhet” kräver en avvägning mellan olika intressen.
Nationellt pågår flera initiativ parallellt för att utveckla bredare mått på regional utveckling
genom att ta fram vägledningsstandard och nyckeltal för att mäta hållbar utveckling i
kommuner och landsting/regioner. Med inspiration av den s.k. ”Stiglitzkommissionen”9 och
EU-kommissionens initiativ ”Beyond GPD”10 är syftet med dessa pågående initiativ att
utveckla indikatorer som kompletterar mått på marknadsaktiviteter med mått om människors
välfärd och som fångar ekologiska hållbarhetsaspekter. Inom Reg Lab11 bedrivs projektet
”Breddat mått på regional utveckling” med syfte att ta fram ett mät/indikatorssystem som ger
övergripande vägledning kring hur regionerna utvecklas i relation till önskvärda samhälleliga
mål och om utvecklingen sker på ett hållbart sätt. Mätsystemet ska bidra till att berika och
bredda synen kring målen med det regionala utvecklingsarbetet. Rådet för främjande av
kommunala analyser (RKA) har i samråd med Sveriges Kommuner och landsting (SKL)
tagit fram en uppsättning nyckeltal för uppföljning av hållbar utveckling på lokal nivå, där
varje hållbarhetsdimension (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet) har ett urval om ca
tio nyckeltal. Arena för tillväxt12 bedriver ett utvecklingsarbete för att ta fram
hållbarhetsindex. Swedish Standards Institute (SIS) har tagit fram ett förslag till
vägledningsstandard som kan tydliggöra vägen mot ett mer hållbart samhälle för kommuner
och landsting/regioner. Standarden kan beskrivas som en gemensam metodbeskrivning i form
av ett ledningssystem för målstyrning och rapportering med definitioner, struktur och
informativ vägledning.
6.4 HÅLLBAR UTVECKLING SOM STRATEGISK MÅLBILD
Mot bakgrund av ovanstående kan man säga att hållbar utveckling, med särskilt fokus på den
sociala hållbarhetsdimensionen, kan utgöra en strategisk målbild och övergripande paraply för
det regionala folkhälsoarbetet. Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är det främst de
strukturella förutsättningarna för hälsa som är av intresse, då de påverkar våra livsvillkor som
i sin tur har betydelse för våra levnadsvanor och vår hälsa, men också hälso- och sjukvårdens
uppdrag om en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en viktig roll att spela. Att
inom hälso- och sjukvården arbeta hälsofrämjande med patienters levnadsvanor är en viktig
förutsättning för ett hållbart nyttjande av välfärdstjänsterna och är nära sammankopplat med
det strategiska innovationsområdet personlig hälsa.
Samhällets sektorsindelning tenderar att fragmentarisera frågor som kräver ett holistiskt
synsätt för att frambringa hållbara lösningar. En hållbar utveckling i helheten ökar samhällets
På uppdrag av Frankrikes f d president Nicolas Sarkozy tillsattes en kommission ledd av
nobelpristagaren Joseph Stiglitz med uppdrag att ta fram alternativa mått utöver BNP som även
inkluderar välfärdsmått i ett hållbarhetsperspektiv.
10 Ett initiativ som ska utveckla indikatorer lika tydliga och tilltalande som BNP, men mer inkluderande
vad gäller miljömässiga och sociala aspekter av samhällsutveckling.
11 Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och
andra för att lära sig mer.
12 Ett samarbete mellan Ica, Swedbank och Sveriges kommuner och landsting kring lokal och regional
tillväxt.
9
17
problemlösningskapacitet och motståndskraft. Detta förutsätter i sin tur en samstämmighet
och samverkan mellan olika politikområden. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver
samhället därför utveckla nya samverkansstrukturer för att finna hållbara lösningar på
komplexa samhälleliga utmaningar. Genom kunskapsallianser som formeras i samverkan
mellan offentliga aktörer, idéburen sektor, högskola/universitet, näringsliv och medborgare
utifrån ett holistiskt perspektiv, kan nya tvärsektoriella innovativa lösningar uppnås. Den
internationella innovationsstrategin för Skåne 2012-2020 talar om vikten att utveckla det
systemiska ledarskapet och att vidga synen på vad innovation är för något. Genom att stärka
den gemensamma helheten, främja öppenhet och synliggöra sammanlagda resurser finns en
potential att effektivisera och stärka rollerna i stödstrukturen för innovation.13
6.5 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala
utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram Skånes regionala utvecklingsstrategi.
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska fungera som en plattform för samverkan i
Skåne och formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne 2030.
RUS ingår i både en nationell och en europeisk kontext, till exempel genom den nationella
strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, WHO Health 2020
strategin, Europa 2020, EU:s energi- och klimatmål 2030 och EU:s sammanhållningspolitik.
RUS interagerar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå:
Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne,
trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS,
Kompetenssamverkan Skåne, jämställdhetsstrategi för Skåne, folkhälsoarbetet,
miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, klimat- och energistrategin för Skåne,
landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, samverkan idéburen sektor,
kulturplanen och kommunala översiktsplaner är alla exempel på processer och strategier som
tillsammans ger en riktning för det framtida utvecklingsarbetet.
Samhandling för utveckling
Arbetet med RUS är en dynamisk process som involverar många aktörer, från statlig till lokal
nivå. Det handlar om att mobilisera aktörer och skapa tvärsektoriella plattformar utifrån ett
helhetsgrepp och anpassa sig till nya förutsättningar. En gemensam målbild underlättar
beslutsfattande och att hitta rätt samarbetsformer. Genom att använda sig av
utvecklingsstrategin kan varje verksamhet docka in i arbetet när strategier och
handlingsprogram tas fram och när samarbetsprojekt inleds. I olika pågående processer som
sker parallellt identifierar en eller flera aktörer en möjlighet, tar gemensam ställning och
formulerar en gemensam målbild. Utifrån den gemensamma målbilden görs prioriteringar och
ställningstaganden som möter olika möjligheter och utmaningar, vilket leder till att olika
processer och aktörer aktiveras som i sin tur resulterar i insatser och åtgärder. Att rätt aktör
engageras vid rätt tillfälle i processen skapar ett driv där den bäst lämpade leder vid rätt
13
En internationell innovationsstrategi för Skåne 2012-2020, Region Skåne 2011
18
tillfälle. Förflyttningarna skapar nya förutsättningar och möjligheter i utvecklingsarbetet där
den växelverkande samhandlingen handlar främst om att komplettera och stärka varandra.
EN SAMHANDLING SOM VÄXELVERKAR:
1.
PÅGÅENDE PROCESSER OCH INSATSER – STÄNDIG RÖRELSE
2.
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER – NYA OCH GAMLA FÖRUTSÄTTNINGAR
3.
STÄLLNINGSTAGANDEN OCH DELSTRATEGIER – SAMSYN PÅ GEMENSAM PRIORITERING
4.
MÅLBILD – VAD VI TILLSAMMANS VILL UPPNÅ
6.6 MÅLBILDEN OM DET ÖPPNA SKÅNE
Den regionala utvecklingsstrategins målbild om ”Det öppna Skåne” med sikte på 2030
beskriver allas likvärdiga möjlighet att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och
välbefinnande där skåningarna erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård och välfärdstjänster med
hög kvalitet och tillgänglighet. I det öppna Skåne arbetar verksamheterna tillsammans kring
tidiga insatser för att främja hälsa. Allt fler företag utvecklar tjänster och produkter som sätter
individens hälsa i fokus och alla skåningar har tillgång till högkvalitativ kultur, rekreation,
kommunikation, fritidssysselsättning, förskola och skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg
och utbildning. Såväl skåningen som platsen mår bra vilket beror på att det öppna Skåne är
hållbart. Grunden vilar på ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Dessa tre
19
hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i samhällsplaneringen, i utvecklingen av
hälso- och sjukvården och hur vi nyttjar våra naturresurser.
Den gemensamma målbilden om ”Det öppna Skåne” ska förverkligas genom fem prioriterade
ställningstaganden:
Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet.
Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor.
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur.
Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster.
Skåne ska vara globalt attraktivt.
För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt mätbara mål. Det sociala
hållbarhetsperspektivet och det regionala folkhälsoarbetet kan kopplas upp mot samtliga fem
prioriterade ställningstaganden och får anses komma att ha en stor betydelse för huruvida
Skåne ska klara av att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner. Ur ett
folkhälsoperspektiv är det t ex viktigt att den regionala utvecklingen kommer hela
befolkningen till del för att minska ojämlikhet i hälsa. Genom att anlägga ett medvetet
folkhälsoperspektiv på de regionala utvecklingsfrågorna kan förutsättningarna stärkas för att
den sociala hållbarhetsdimensionen får ett reellt genomslag i det regionala utvecklingsarbetet,
så att en hållbar utveckling i helheten kan uppnås. För att bedöma den sociala dimensionen av
hållbar utveckling i det regionala utvecklingsarbetet kan hälskonsekvensbedömningar
användas.
6.7 ETT UTVECKLAT FOLKHÄLSOARBETE – EN DEL AV DEN REGIONALA
UTVECKLINGSSTRATEGINS FÖRVERKLIGANDE
Den regionala utvecklingsstrategin har fokus på vad som behöver göras för att stärka Skånes
utveckling. För det fortsatta arbetet och genomförandet av dess intentioner har befintliga
samarbetsytor och arbeten i form av arenor och pågående processer en central roll att spela.
Konkretiseringsarbetet bör enligt den regionala utvecklingsstrategin adresseras till dessa
arenor för resursoptimering, effektivisering och korsbefruktning. I det fortsatta arbetet krävs
ett tydliggörande av roller och ansvar samt att utveckla och stärka befintliga arenor och
plattformar för att nå upp till utvecklingsstrategins ambitioner. Region Skåne framhäver sitt
ansvar för utvecklingsstrategins genomförande inom sina olika ansvarsområden, bl. a genom
att utveckla folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet löper som en röd tråd genom hela Region
Skånes verksamhet, med det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling och
hälso- och sjukvårdens uppdrag kring jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Genom
att ta fram en koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet, som samordnar dessa
båda uppdrag, kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ges en konkret
form inom Region Skånes verksamhet.
7. Folkhälsoarbete i ett regionalt utvecklingsperspektiv
Det är viktigt att finna en gemensam referensram om hur begreppen folkhälsa, jämlikhet,
socialt hållbar utveckling och en hållbar utveckling i stort hänger samman. Social hållbarhet
20
saknar en entydig definition. Social hållbarhet kan handla om att bygga upp ett långsiktigt
stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social
hållbarhet kan inbegripa frågor som jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur,
trygghet, demokrati, medborgarinflytande m.m.14 Befolkningens hälsa, den s.k. folkhälsan,
med särskilt fokus på hälsans jämlikhet, har framförts som ett mycket relevant mått på social
hållbarhet med argumentet att sociala bestämningsfaktorer har en mycket stor betydelse för
hälsoutvecklingen i befolkningen. Även om folkhälsa ofta sorteras in i den sociala
dimensionen av hållbar utveckling, återfinns hälsans bestämningsfaktorer och konsekvenser
inom alla tre hållbarhetsdimensioner. Utifrån kunskap om hälsans sociala bestämningsfaktorer
kan således folkhälsoarbetet bidra till att stärka såväl den sociala, som den ekonomiska och
den ekologiska hållbarheten. En ökad ojämlikhet i hälsa som hotar den sociala hållbarheten
gör det svårare att uppnå en hållbar utveckling i helheten, där också förutsättningarna för en
ekonomisk och ekologisk hållbarhet blir allt sämre. Man kan tänka sig att vid en kritiskt låg
punkt av tillit, känsla av social rättvisa, social sammanhållning, möjligheter till deltagande i
samhället, etc., så upplöses det sociala kontraktet mellan individer och samhälle på ett sätt
som får det att ”tippa över” i kaos, dvs. ett systemsammanbrott blir följden.
Hållbarhetssystemet kan därmed även kopplas till begreppet resiliens, vilket handlar om ett
systems långsiktiga förmåga att klara av förändringar och vidareutvecklas genom att agera
proaktivt och ha förmåga att förbereda sig inför ekonomiska, sociala och miljömässiga
utmaningar.15
7.2 ETT INTEGRERAT HÄLSOPERSPEKTIV INOM ALLA POLITIKOMRÅDEN
WHO:s Europeiska folkhälsostrategi ”Health 2020” ger vägledning i att möta nuvarande och
kommande utmaningar i hälsa. Övergripande målsättning är att påtagligt förbättra
befolkningens hälsa och välbefinnande, minska ojämlikheter i hälsa, stärka folkhälsan och
garantera människocentrerade system som är universella, jämlika och av hög kvalitet. Enligt
strategin bör ett tvärsektoriellt och förebyggande tillvägagångssätt användas för att ta itu med
grundorsakerna till hälsoproblem med ökat fokus på hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande åtgärder där minskningar av riskfaktorer för ohälsa i befolkningen
kombineras med tillhandahållandet av en god klinisk behandling av människor med befintliga
sjukdomar. För att uppnå strategins intentioner behövs nya styrmedel som baseras på de
sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, jämlikhet och hållbarhet. Det stora antalet
bestämningsfaktorer för hälsa innebär att det inte är enbart de ansvariga för den traditionella
hälsosektorn som bör arbeta för jämlikhet i hälsa, utan att alla beslutsfattare tänker på
hälsoeffekter i relation till sina respektive politikområden (Health in all policies) för att få till
stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en gemensam målbild och gemensamma
prioriteringar. För att införliva intentionerna från Health 2020 i det regionala folkhälsoarbetet
Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt, Boverket 2010
Kommission för ett socialt hållbart Malmö, ”Slutrapport – Malmös väg mot en hållbar framtid”, Malmö
stad 2013; Östergren, Per-Olof ”Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop?”,
underlagsrapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 2012; Johansson, Andreas ”Folkhälsa i
RUP”, SWECO 2010
14
15
21
medverkar Region Skåne i WHO:s nätverk Healthy Cities Network och Regions for Health
Network.
Med inspiration från WHOs rapport ”Closing the Gap In a Generation – Health Equity
Through Action On the Social Determinants of Health” (WHO 2008) presenterade Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) rapporten ”Gör jämlikt – Gör skillnad! Samling för social
hållbarhet” (SKL 2013). I rapporten presenteras 5 rekommendationer och 23 åtgärder som
bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. En utgångspunkt
är att varje individ bär ett ansvar för sin hälsa, men samhället måste i sin tur ge individen
förutsättningar att ta ett sådant ansvar. Resultatet bygger på ett arbete som SKL bedrivit
tillsammans med 20 kommuner, landsting och regioner i Samling för social hållbarhet –
minska skillnader i hälsa, där också Region Skåne har deltagit. Samling för social hållbarhet
lyfter fram följande rekommendationer:
Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning
Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Ge alla barn och unga en bra start i livet
Ge alla förutsättningar till egen försörjning
Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
Samling för social hållbarhet har fått sin fortsättning i ”Mötesplats Social hållbarhet”, där
Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten samverkar utifrån ett
gemensamt uppdrag att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar
hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter. Region
Skåne deltar även i denna fortsatta samverkansprocess som ska verka positivt för
samhällsekonomin, den sociala sammanhållningen, miljön och klimatet. Genom kunskapsoch erfarenhetsutbyte ska den nya mötesplatsen stärka det lokala och regionala arbetet och
öka samverkan mellan olika samhällsaktörer.
7.3 DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN OCH HÄLSANS
BESTÄMNINGSFAKTORER
Riksdagen har antagit nationella mål för folkhälsopolitiken med ett huvudmål och elva
målområden, vilka syftar till att skapa förutsättningar för hälsa och trygghet samt påverka
människors levnadsvanor. Folkhälsopolitiken innefattar målinriktade hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela
befolkningen. Övergripande mål för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta
arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
22
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Olika slags bestämningsfaktorer, som biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och
samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra
olika nivåer, där den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer, nästa nivå utgör
individens livsvillkor, sedan följer levnadsvanor och den fjärde nivån står för sociala nätverk
och relationer.16 Faktorerna påverkar varandra. Hälsans bestämningsfaktorer kan grovt delas
in i tre sammanhängande delar:
1) bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors förutsättningar i livet, de s.k.
sociala bestämningsfaktorerna (livsvillkor),
2) levnadsvanor som påverkas av våra livsvillkor, och
3) sjukdomar vi riskerar att utvecklar utifrån våra levnadsvanor.
Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur
påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Därför talar man ibland om orsakernas orsaker, d.v.s. en
sammanhängande kedja som antingen ökar eller minskar risken för ett oönskat hälsoutfall. Ju
tidigare i orsakskedjan en insats sätts in, desto bättre. Faktorer som ålder, kön och arv är i
princip opåverkbara men viktiga att beakta och ta hänsyn till i diskussioner, planer och beslut
t ex kring jämställdhet och barns rättigheter i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen.17
Hälsans bestämningsfaktorer mäts och presenteras med hjälp av en eller flera indikatorer.
Indikatorer ska vara väldefinierade och är oftast kvantitativa mått på det som bäst mäter
utvecklingen av och sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och deras effekter på
hälsan.18
16www.folkhalsomyndigheten.se
17
18
Johansson, A ”Folkhälsa i RUP”, SWECO 2010
www.folkhalsomyndigheten.se
23
BILDKÄLLA: WHITEHEAD & DAHLGREN
7.4 FOLKHÄLSA OCH SOCIAL HÅLLBARHET
Som figuren ovan visar så påverkas hälsan i en befolkning av strukturella faktorer i samhället
som t ex arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning, infrastruktur, hälso- och sjukvård, fritid
och kultur, bostadsmiljö m.m. Sådana faktorer handlar om människors livsvillkor och
förhållanden i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för hälsa.
Den svenska folkhälsopolitiken är utformad med dessa bestämningsfaktorer för hälsa som
grund. Folkhälsopolitikens övergripande mål ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” lägger tonvikten vid att skapa förutsättningar
för hälsa, och inte den direkta hälsan i sig. Syftet med folkhälsopolitiken är alltså inte att
samhället ska skapa hälsa utan att samhället ska ge befolkningen goda förutsättningar för att
leva ett gott och hälsosamt liv. Genom att utgå från de bestämningsfaktorer som skapar
förutsättningar för hälsa undviker samhället att styra över och ställa krav på människor utan
överlåter till dem själva att ta det slutliga ansvaret. Dessutom ska tillgången till en god hälsa
vara jämlik för hela befolkningen. Socioekonomisk status, kön, etnicitet, funktionsnedsättning
och geografi är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att skapa förutsättningar för en jämlik
hälsa. För att uppnå social hållbarhet behöver välfärdstjänsterna bidra till att alla människor är
inkluderade i samhället. Den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling kan
därmed ges konkret form genom att tillämpa folkhälsopolitikens övergripande mål och
underliggande elva målområden på samhällsutvecklingen. Detta innebär att en socialt hållbar
utveckling ställer krav på att beslut utformas så att olika gruppers möjlighet att få tillgång till
de samhälleliga förutsättningar som skapar en god och jämlik hälsa beaktas.19
19
Johansson, A ”Folkhälsa i RUP”, SWECO 2010
24
Även om det genomsnittliga hälsoläget blivit bättre i Sverige och i Skåne så har
hälsoskillnaderna ökat mellan olika sociala grupper sedan 1980-talet och framåt. Ökade
inkomstklyftor i samhället påverkar den jämlika hälsan negativt. En ökad ojämlikhet i hälsa
hotar den sociala hållbarheten genom att det blir allt svårare att upprätthålla det sociala
kontrakt, eller sociala band, som gör att människor känner tillit till varandra och till
samhällets institutioner. En sådan försvagning av det sociala bandet, som uppstår till följd av
ökad ojämlikhet, kan generera ett växande frustrationsgap som kan ta sig uttryck i olika
symptom som psykisk ohälsa, social oro, missbruk och kriminalitet. 20
Traditionellt har folkhälsoarbetet i Sverige fokuserat mycket på människors levnadsvanor och
hälsa. Sedan begreppet hållbar utveckling fått internationellt genomslag med dess olika
hållbarhetsdimensioner märks ett perspektivskifte både internationellt och nationellt.
Malmökommissionen menar t ex i sin slutrapport21 att det behövs ett perspektivskifte med
förflyttat fokus från att ensidigt försöka påverka individuella val och människors
levnadsvanor till att framförallt rikta insatser mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar
människors förutsättningar i livet. Dock bör hälso- och sjukvårdens höga trovärdighet
gentemot befolkningen beaktas, där ett systematiskt hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete anses kunna bidra till att förbättra befolkningens hälsa och
minska ojämlikhet i hälsa. Det är därför viktigt att synliggöra hur folkhälsoarbetet hänger ihop
som en sammanlänkad kedja, från att skapa förutsättningar för människors livsvillkor och
levnadsvanor till att förebygga och behandla folksjukdomar.
7.5 EN JÄMLIK OCH HÄLSOINRIKTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. En jämlik hälso- och sjukvård och tandvård innebär
att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla. Den som har det
största behovet av hälso- och sjukvård och tandvård ska ges företräde till vården.22 Utöver
vårdens traditionella roll att behandla sjukdom och skada, har en hälsofrämjande hälso- och
sjukvård23 en vidare roll i förebyggande av sjukdom och skada samt i främjande av hälsa.
Uppdraget knyter an till den nationella folkhälsopolitikens målområde 6: ”Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård”, men även till målområdena 7 -11 avseende levnadsvanor. Hälso- och
sjukvårdens hälsofrämjande arbete innebär att arbeta utifrån ett helhets- och hälsoperspektiv
med fokus på att främja och bevara patienters hälsa utöver behandling av sjukdom. Det
handlar även om att förebygga nyinsjuknande och återinsjuknande genom att förhindra
uppkomst av sjukdom eller att påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska eller sociala
problem i positiv riktning. Ett hälsofrämjande arbetssätt är således tillämpbart i all vård,
behandling och rehabilitering. Genom att rikta resurserna till de grupper som har störst behov
kan den hälsoinriktade hälso- och sjukvården bidra till en jämlik vård och hälsa. Vid alla
Abrahamsson, Hans ”Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala
konflikter” underlagsrapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2012
21 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Slutrapport 2013.
22 HSN samlade uppdrag 2014, Region Skåne.
23 En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har sitt ursprung i WHO:s Ottawa Charter for Health Promotion
från 1986.
20
25
åtgärder som rör barn ska barnets perspektiv beaktas. Det hälsofrämjande och förebyggande
arbetet inom hälso- och sjukvården ingår i alla landstings-/regioners uppdragsbeskrivningar
för vårdval/hälsoval inom primärvård.24
I SKL:s positionspapper om hälsofrämjande hälso- och sjukvård formuleras ett antal
ställningstaganden av betydelse för uppdraget. Hälsofrämjande insatser syftar till att stärka
kvinnors och mäns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att öka möjligheten till
delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Patienter och anhöriga ska uppleva ett positivt
och personcentrerat bemötande och medverka i planering, genomförande och uppföljning.
Även det sjukdomsförebyggande arbetet kan genomsyras av ett hälsofrämjande
förhållningssätt där t ex farmakologisk behandling kan kombineras med stöd till att förändra
ohälsosamma levnadsvanor. Ett befolkningsinriktat hälsoarbete i hälso- och sjukvården
innebär möjligheter att påverka grundorsakerna till hälsa. Med ett befolkningsperspektiv kan
hälso- och sjukvården bidra med kunskap om sjukdomsorsaker, där en adekvat
folkhälsovetenskaplig och samhällsmedicinsk kompetens kan bidra till att främja hälsan i
befolkningen t ex genom att systematiskt registrera och analysera orsaker till skador vid
akutmottagningar och förmedla denna kunskap till lokalsamhället.
En aktiv samverkan mellan kommuner och landsting är en central del av det hälsofrämjande
och förebyggande arbetet. Landstingen och kommunerna kan främja hälsan i befolkningen på
ett effektivt sätt genom att kombinera generella insatser till hela befolkningen med riktade
insatser till specifika grupper med en försämrad hälsoutveckling (i enlighet med principen om
universell proportionalism). Kunskapen om befolkningens hälsa behöver tillämpas i styrning
och ledning för att vården ska kunna anpassas till befolkningens behov av vård. Genom att
mäta hälsa och att följa upp det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom
landstingets och kommunens verksamheter blir det möjligt att fokusera på hälsovinster och
vårdresultat parallellt med sjukvårdsproduktion.25
En personcentrerad vård på lika villkor som genomsyras av ett hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande perspektiv utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att stärka den sociala
hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling, både genom att bidra till att förbättra
befolkningens hälsa samt att minska ojämlikheter i hälsa.
7.6 SOCIALA INVESTERINGAR – ETT SÄTT ATT STÄRKA DEN SOCIALA
HÅLLBARHETSDIMENSIONEN
Ett socialt investeringsperspektiv kan ses som ett medel att rikta fokus mot bakomliggande
orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet och som kan bidra till
att minska ojämlikheten i hälsa. Det sociala investeringsperspektivet sätter sambandet mellan
effektivitet och jämlikhet i centrum med kravet på att förena ekonomiska och sociala mål.
Beroendet mellan tillväxt och välfärd är ömsesidigt och människors hälsa kan därför ses både
24
25
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, positionspapper, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, positionspapper, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013.
26
som mål och medel för individer och samhälle. Hälsa är en viktig del av humankapitalet och
bidrar till ekonomisk tillväxt genom högre produktivitet och ökat arbetsutbud samt sannolikt
bättre kunskapsinhämtning. Ett gott hälsotillstånd från livets början kan få betydelse för
individens hela framtida liv och välmående. Mycket talar för att en bättre hälsa under
barndomen leder till att människor uppnår högre utbildningsnivå, vilket bidrar till
humankapitalet och gör människor mer produktiva och därmed mer välbetalda. Detta medför
ökade inkomster som i sin tur kan innebära att konsumtionen, investeringarna och tillväxten
ökar, vilket kan bidra till att finansiera en jämlik välfärd för alla. Det sociala
investeringsperspektivet innehåller många viktiga resonemang om varför de ekonomiska och
sociala aspekterna måste förenas, men det måste även inbegripa den ekologiska aspekten,
vilket hållbarhetsperspektivet hjälper oss att förstå.26
Som ett led i arbetet för en ökad jämlik hälsa och social hållbarhet har Region Skåne inrättat
en social investeringsfond för att ge barn och unga ett bättre liv i Skåne. Den kan ses som ett
medel för att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors sociala
förutsättningar i livet, helt i linje med till exempel intentionerna i WHO:s hälsopolitiska
ramverk Health 2020. Den sociala investeringsfonden inom Region Skåne tar utgångspunkt i
det regionala utvecklingsuppdraget, där sociala investeringar ses som led i att stärka den
sociala dimensionen av hållbar utveckling. Med utgångspunkt från Region Skånes regionala
utvecklingsansvar har Region Skåne valt att göra sin sociala investeringsfond öppen för
ansökningar från i princip alla som är aktiva i välfärdsskapandet i Skåne. För att stimulera en
långsiktig samverkan med och mellan andra aktörer är samverkan mellan någon av Region
Skånes verksamheter och minst en utomstående aktör därför ett krav för att få medel från
fonden, liksom en medfinansiering på minst 30 %. Syftet är att komma bort från begränsande
organisations- och stuprörstänk för att istället uppmuntra sektorsöverskridande samverkan
som gagnar såväl den enskilde individen som samhällsutvecklingen. Det finns heller inget
tydligt krav på att just Region Skåne ska göra en ekonomisk vinst på projekten, utan vill med
inrättande av den sociala investeringsfonden införliva ett socialt investeringstänk i det
regionala utvecklingsarbetet.
7.7 SOCIALT KAPITAL – KITTET I ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE
Att stärka människors anknytning till det etablerade samhället och dess institutioner samt
stärka sociala relationer genom tillit och social sammanhållning utgör viktiga
grundkomponenter för att bygga ett socialt hållbart samhälle. Insatser av hälsofrämjande
karaktär som handlar om delaktighet och social förankring, social sammanhållning och tillit
kan samlas under begreppet socialt kapital. Socialt kapital omfattar våra sociala nätverk, vårt
sociala stöd, våra möjligheter till deltagande i samhällslivet och graden av social samhörighet
i vår närmiljö. Begreppet har fått en ökad aktualitet genom ett förnyat intresse för de
bakomliggande sociala bestämningsfaktorerna för hälsan (bl. a genom WHO:s kommission
om ”sociala bestämningsfaktorer för hälsa).
26
Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Slutrapport, 2013 Malmö stad;
27
Individuellt socialt kapital ökar tillfällen till social delaktighet. Deltagande i sociala nätverk
ger tillgång till socialt stöd, vilket påverkar hälsan genom psykosociala, beteendemässiga och
fysiologiska faktorer. Socialt stöd kan reducera stress och/eller skydda mot negativa effekter
av stress vilket därmed främjar hälsan. Inflytande från förebilder har visat sig ha stor
betydelse för att förändra hälsorelaterade normer och beteenden. Tillgång och inflytande från
förebilder ökar genom deltagande i sociala nätverk, vilket därmed kan underlätta
hälsorelaterade förändringar avseende levnadsvanor. Dessutom ger socialt deltagande
möjligheter att lära sig nya förmågor, vilket kan öka självkänsla och ge livsmening och ha en
positiv inverkan inte minst på den psykiska hälsan. Deltagandet i sociala nätverk kan även ge
ökad tillgång till materiella resurser som arbets- och försörjningsmöjligheter och god
hälsoservice. Socialt kapital kan ha positiva effekter inte bara för individer utan även för
samhällen. Ett högt socialt deltagande ger i sig upphov till tillit mellan människor vilket i sin
tur leder till ett ömsesidigt samarbete för det allmännas bästa.27
Kollektivt socialt kapital ökar förutsättningarna för att närmiljön skall präglas av tillit,
trygghet och förtroende, dessutom underlättas möjligheterna för människor att gå samman i
kollektiva aktioner för det allmännas bästa. Samtidigt ökar chanserna för social kontroll i en
miljö där graden av social interaktion är hög. Att bo i ett område som präglas av hög nivå av
civilt engagemang och ömsesidigt stöd och tillit får positiva effekter för alla som bor i
området, då det ökar den kollektiva tron på att man gemensamt har förmågan att vid behov
kunna genomföra förändringar. Samhällen med högt socialt kapital leder således till en bättre
kollektiv styrka, med positiva effekter för både demokrati, ekonomi, trygghet och hälsa.
Tillgången till socialt kapital är dock ojämnt fördelad bland olika socioekonomiska grupper i
samhället, där t ex tillgången till överbryggande socialt kapital visat sig vara fyra gånger
högre för en person med högskoleutbildning jämfört med en person med låg utbildning
(grundskola el. motsvarande). Wilkinsons studier (bl.a. 1996; 1999) visar att hälsan är bättre i
samhällen med relativt jämlik inkomstfördelning vilket talar för att jämlika samhällen präglas
av en miljö som karaktäriseras av tillit och social sammanhållning (d.v.s. kollektivt socialt
kapital) och att det är detta som får positiva effekter för befolkningens hälsa (Wilkinson,
1999).
Socialt kapital brukar delas in i sammanbindande, överbryggande och länkande socialt
kapital, vilket har betydelse för praktiskt folkhälsoarbete. Sammanbindande socialt kapital
kännetecknas av starka band mellan människor som känner varandra väl, vilket kan stärka en
gemensam identitet, utgöra ett socialt stöd och stärka den sociala sammanhållningen.
Överbryggande socialt kapital handlar om ömsesidigt utbyte av värdefull information och
resurser mellan människor som inte känner varandra väl men kan dra nytta av varandra. För
att skapa balans mellan sammanbindande och överbryggande socialt kapital och minska
risken för social exkludering behövs inkluderande miljöer där sammanhållning mellan olika
typer av människor och grupper uppmuntras. Här kan lokala föreningslivet och kulturella
Eriksson, M; Socialt kapital och hälsa – förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande
interventioner, Socialmedicinsk tidskrift 4-5/2012.
27
28
arrangemang ha stor betydelse för att ge människor möjlighet att mötas i ett gemensamt
intresse och därmed främja även det överbryggande sociala kapitalet. Länkande socialt kapital
handlar om vertikala relationer mellan människor och institutioner på olika hierarkiska
positioner i ett samhälle och innefattar t ex relationsskapande aktiviteter för att stärka tilliten
mellan medborgare och myndigheter.28
8. Pågående processer med koppling till folkhälsoarbetet
Nedan följer en genomgång av pågående processer inom Region Skåne indelat i tematiska
områden som kan ligga till grund för framtagande av en koncerngemensam handlingsplan för
folkhälsoarbetet. Utvecklingen av det framtida folkhälsoarbetet inom Region Skåne kan
hämta utgångspunkter från pågående processer, där angränsande initiativ som strävar mot
samma målbild kan utveckla en gemensam samhandling som ger upphov till nya synergier.
Processerna går ofta in varandra och växelverkar, vilket gör att t ex den fysiska planeringen
genomsyrar långt fler tematiska områden än just ”Fysisk planering och hälsa”, men syftet med
tema områdena är främst att åskådliggöra olika perspektiv på folkhälsoarbetet.
8.1 FOLKHÄLSORAPPORTERING OCH SYSTEMATISKT ARBETE MED
BEFOLKNINGSDATA
Region Skånes undersökningar om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utgör en
viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. För att överbrygga gapet mellan
vetenskaplig teori, sociala behov och social verklighet bör det hälsofrämjande arbetet baseras
på en analys av lokalsamhället så att man kan göra ett adekvat urval av riskgrupper och
miljöer. Vidare bör arbetet rikta sig mot en eller flera väl definierade riskfaktorer som ska
vara möjliga att mäta och återspegla den aktuella målgruppens egenskaper. Dessutom ska
arbetet inkludera insatser som klart och tydligt kan reducera de aktuella riskfaktorerna och
från början organiseras, planeras och genomföras på sådant sätt att dess processer och effekter
kan utvärderas.29
Region Skånes arbete med kunskapsproduktion avseende kartläggning och analys av
befolkningens hälsa lyfts fram som en styrka för folkhälsoarbetet i Skåne enligt Kontigos
utvärdering. Underlagen uppfattas av många kommunala respondenter vara en viktig
utgångspunkt för att avgöra hälsoläget i kommunen. Även inom Region Skånes verksamheter,
inte minst utifrån uppdraget om en jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård, är de
epidemiologiska underlagen av stor vikt för att uppmärksamma hälsoskillnader i Skåne.
Genom att utveckla metoder och verktyg för att göra de epidemiologiska underlagen mer
lättillgängliga för intressenterna ökar dess användbarhet i kartläggning, analys och
uppföljning av såväl det lokala som det regionala folkhälsoarbetet som i lokal och regional
utveckling i stort.
Eriksson, M; Socialt kapital och hälsa – förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande
interventioner, Socialmedicinsk tidskrift 4-5/2012.
29 Prop. 2007/08:110
28
29
8.2 SYSSELSÄTTNING OCH HÄLSA
Arbete och utbildning är viktiga sociala bestämningsfaktorer för hälsa. Att fler får ett arbete
och kan försörja sig själva är centralt för hälsan, liksom den personliga upplevelsen av
samhörighet och påverkansmöjligheter. Skåne står inför stora utmaningar med lägst
sysselsättningsgrad bland Sveriges 21 län och en lägre produktivitetsutveckling än riket och
de andra två storstadsregionerna. En kontinuerligt pågående strukturomvandling gör att
efterfrågan på välutbildad och kvalificerad arbetskraft ökar. Strukturomvandlingen präglas
dock av en matchningsproblematik, där sysselsättningsgraden bland ungdomar är låg och
många har ofullständiga gymnasiebetyg samtidigt som delar av näringslivet uppger att man
har svårigheter att rekrytera rätt kompetenser. De långsiktiga prognoserna pekar på risk för
ökade kompetensgap på den skånska arbetsmarknaden. Skåne behöver underlätta för nya
skåningar och unga att komma in på arbetsmarknaden och motverka tidiga skolavhopp och
för sent inträde på arbetsmarknaden. Genom en bättre matchning mellan tillgång och
efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens så kan fler få ett arbete. En
viktig plattform för detta utvecklingsarbete är Kompetenssamverkan Skåne, där samverkan
sker mellan Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kommunförbudet och
Lärosäten Syd.
Region Skåne genomför ett antal aktiviteter med koppling till ungas inträde på
arbetsmarknaden inom ramen för ”Jobbpakt Skåne”, bl a kartläggning av
arbetsmarknadsinsatser för unga, synliggöra och sprida väl fungerande projekt riktat till unga,
och överenskommelse med Skånskt näringsliv om en kraftsamling för ungas inträde på
arbetsmarknaden.
8.3 MÅNGFALD, TILLVÄXT OCH HÄLSA
Såväl mångfaldsarbetet som jämställdhetsarbetet kan ses som en naturlig del av det regionala
tillväxtarbetet samtidigt som det bidrar till ökad jämlikhet i hälsa. Båda områdena knyter an
till folkhälsopolitikens Målområde 1: Delaktighet och inflytande samt Målområde 2:
Ekonomiska och sociala förutsättningar. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor
lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet
och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande
förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör
för människor att försörja sig genom eget arbete är grundläggande för ett välfärdssamhälle. 30
Mångfald för tillväxt
Alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna är grunden för ett mångkulturellt
samhälle. Ett inkluderande förhållningssätt till migranter i Skåne handlar också om att skapa
förutsättningar för att fler ska få möjlighet att bidra till den regionala tillväxten. Hur vi
gemensamt kan skapa förutsättningar för att inkludera och ta tillvara den resurs som våra
30
Prop. 2007/08:110
30
utlandsfödda utgör är en nyckelfråga för Skånes utveckling: det handlar om
kompetensförsörjning, entreprenörskap och regional tillväxt, delaktighet och demokrati, tillit
till samhället och social gemenskap, att förebygga främlingsfientlighet. Genom att tillvarata
mångfalden som en resurs och beakta interkulturella perspektiv på hur samhällets institutioner
kan anpassa sig till nya samhällsmedlemmarnas behov och förutsättningar marginalisering
och diskriminering motverkas. Det interkulturella perspektivet syftar till att utveckla ett
förhållningssätt för att förstå varandras villkor och bakgrunder som påverkas av ekonomiska,
sociala, historiska och politiska omständigheter. Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne
talar om öppenhet, tolerans, likvärdiga möjligheter och delaktighet som viktiga ledord.
Mångfaldsarbetet utgör en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa ett i alla
aspekter hållbart Skåne. Utifrån ett tillväxtperspektiv är det för Skånes del viktigt att skapa
förutsättningar så att fler får möjlighet att bidra till den regionala tillväxten genom tillträde till
arbetsmarknaden.
För att på sikt klara kompetensförsörjningen i Skåne och bidra till högre tillväxt behöver
således etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden förbättras där utrikesfödda
tillvaratas som en resurs. Det är dessutom procentuellt sett fler bland utrikesfödda än bland
svenskfödda som befinner sig i yrkesverksam ålder och bland dessa är det många som arbetar
i yrken de är överkvalificerade för. Region Skåne ska bidra till att fler ska komma i arbete,
inte minst för att stärka egenmakt och framtidstro, men också för att stärka den långsiktiga
skattekraften i Skåne och få ekonomin att växa. Genom att behålla och stärka det
humankapital som invandrare har med sig till Sverige kan detta bidra till regional tillväxt och
utveckling. Detta kan t ex ske genom att underlätta validering av utländska utbildningar och
yrkeserfarenheter samt komplettera dessa med nya utbildningar eller formaliserat kunnande.
Den mångfald som finns i Skåne, med 193 nationaliteter representerade bland de utrikes
födda skåningarna kan även gynna den skånska exportkraften genom att ta tillvara på
internationella nätverk.
Region Skåne har tagit fram handlingsplanen Integration för tillväxt som generellt syftar till
att effektivisera och samordna arbetet med integration kopplat till tillväxt i Skåne. Den
övergripande målsättningen är att man i Skåne ska ta tillvara på invandrares kompetens, vilket
leder till ökad sysselsättning, mer skatteintäkter och således bibehållen service för Skånes
invånare. Målsättningen ska nås genom ett antal fokusområden som har utvecklats utifrån
identifierade brister inom området för integration. Inom samtliga områden ska man sträva
efter att inleda samarbete med relevanta organisationer, myndigheter, akademi samt den
idéburna sektorn.
Migration och hälsa
Enligt WHO utgör hälsorelaterade frågor kopplat till migration allt större utmaningar för
folkhälsan globalt. Det finns en klar koppling mellan migration på grund av flykt och
individens hälsa. Att av olika skäl ha lämnat sitt hemland innebär för många en stor psykisk
påfrestning som även kan ge fysiska symptom. Asyl- och etableringsprocessen kan innebära
ytterligare psykisk och/eller fysisk anspänning med en försämrad hälsa hos individen under de
första åren i det nya landet, vilket starkt påverkar individens förutsättningar för etablering i
31
samhället och deltagande på arbetsmarknaden. Detta riskerar i sin tur en negativ påverkan på
barnens uppväxtvillkor och möjligheter. Hälsan i vidare bemärkelse, är således av avgörande
betydelse för asylsökande och nyanlända flyktingars möjlighet för lärande och etablering på
arbetsmarknaden. Insatser av hälsofrämjande karaktär spänner över ett brett fält där ett stort
antal aktörer är direkt eller indirekt inblandade. Det handlar bl. a om delaktighet och social
förankring, social sammanhållning och tillit, meningsfull sysselsättning och fritid samt fysisk
och psykisk hälsa. För att säkra en hållbar regional stödstruktur för samverkan har det
tecknats en Regional överenskommelsen (RÖK) om samverkan mellan stat, kommun och
region för att underlätta asylsökandens, nyanländas och andra invandrares etablering. RÖK
utgör ett stöd för samverkan på både regional och lokal nivå. På lokal nivå stödjer RÖK
framtagandet av lokala samverkansöverenskommelser, LÖK. Partnerskap Skåne utgör en
innovationsplattform för det regionala och lokala integrationsarbetet med metodutveckling
och praktiska interventioner och är en konsoliderad plattform inom RÖK.
Kulturpedagogik för språk och hälsa
Kulturarvsinstitutionerna kan också medverka till en ökad social och kulturell delaktighet som
motverkar utanförskap och ohälsa. Det gäller t ex medborgares möjligheter att bygga upp en
identitet och förstå sin samtid. Kultur ger människor möjlighet att påverka, ifrågasätta och
förändra, vilket ger ökad livskvalitet. Kulturarvssektorn kan bidra till integration genom att
stärka medborgarnas kritiska tänkande och förmåga att förhålla sig till hur vi använder vår
historia. Enheten för folkhälsa och social hållbarhet och Kultur Skåne har tillsammans gett
stöd till Landskrona Museum och Malmö Museer för att utveckla ett gemensamt koncept som
innebär att unga och vuxna som håller på att lära sig svenska får delta i kulturaktiviteter som
ger ökad kunskap i svenska språket, skånsk och svensk kulturhistoria och en ökad känsla av
sammanhang och gemenskap.31
Jämställd regional tillväxt
Skåne har en könssegregerad arbetsmarknad, där fler kvinnor än män befinner sig i s.k.
låglöneyrken. Enligt Tillväxtverkets rapport ”Att välja jämställdhet ”(2011) skulle en
jämställd arbetsmarknad kunna påverka tillväxten betydligt. Enligt studien Gender, equality,
economic growth and employment skulle EU-ländernas BNP öka med nästan 30 % om
arbetsmarknaden blev helt jämställd. För Sveriges del skulle denna ökning, enligt
Tillväxtverket, ligga på ca 21 %. Den största ökningen (ca 40 %) förklaras genom kvinnors
ökade deltagande på arbetsmarkanden. Enligt Tillväxtverkets rapport ”Att välja jämställdhet”
(2011) visade det sig att arbetet med jämställdhetsintegrering inom den regionala nivån i
praktiken tappat fart. Med anledning av detta gav regeringen regioner och andra
tillväxtansvariga i uppdrag att ta fram handlingsplaner för jämställd regional tillväxt.
31
Regional Kulturplan för Skåne 2013-2015 samt kartläggning Kultur och hälsa 2014, Region Skåne.
32
Näringsliv Skåne tog under hösten 2012 fram en förstudie inom programmet ”Främja
kvinnors företagande”32. Rapportens syfte är att ”beskriva förutsättningarna för kvinnor och
män att ta del av det företagsfrämjande systemet i Skåne” och har tydlig koppling till
uppdraget att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Rapporten utgör ett viktigt
underlag till Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Region Skånes
övergripande mål konvergerar med målen för den nationella handlingsplanen för jämställd
regional tillväxt: att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det
regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Fyra empiriska samband är
vägledande för hur jämställdhet kan skapa förutsättningar för ökad tillväxt33:
Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar
människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta
företag. Det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på
arbetsmarknaden dämpar tillväxten.
En ökad jämställdhet innebär att demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar
vilket i sig är faktorer som gynnar tillväxten i ekonomi.
Den regionala attraktionskraften ökar genom att människor i stor utsträckning lockas
av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för
alla.
Innovationsförmågan förbättras i företag där det finns en jämn representation av män
och kvinnor.
Aktiviteterna i handlingsplanen ska ge ett underlag till fortsatt utveckling inom området där
Region Skåne ska verka för att jämställdshetsperspektivet integreras med det fortsatta arbetet
med Regionala utvecklingsstrategin och Strukturfondsprogrammen.
Mycket talar för att ett jämställt föräldraskap med en jämlik arbetsfördelning ökar båda
föräldrarnas möjligheter att tillfredsställa olika sidor och behov hos sig själva. Par som inte
delar jämlikt på hushållsarbetet drabbas av sämre psykisk hälsa och det gäller både män och
kvinnor. Arbetsplasten har också betydelse där mer jämställda arbetsplatser har lägre och
jämnare nivåer av psykisk ohälsa för både män och kvinnor och mindre jämställda
arbetsplatser visar att kvinnorna generellt mår psykiskt sämre än männen34. Data om
sjukskrivningar visar kvinnor som fått barn är mer än dubbelt så mycket sjukskrivna som
männen och att skillnaden kvarstår så länge som 16 år efter första barnets födelse.
Traditionella könsrollsmönster som innebär att mödrarna tar ett större hem- och
omsorgsansvar och får sämre inkomstutveckling uppges vara en förklaring.35
Rapporten togs fram av Kontigo 2012.
Rapport ”Att välja jämställdhet”, Tillväxtverket 2011.
34 Harrysson 2013, i projektbeskrivning Jämställt föräldraskap för blivande och nyblivna föräldrar, Köhler
och Jigmo, Region Skåne 2014
35 Angelov 2013; Dahlin & Lauri 2012, i projektbeskrivning Jämställt föräldraskap för blivande och
nyblivna föräldrar, Köhler och Jigmo, Region Skåne 2014
32
33
33
8.4 KULTUR OCH HÄLSA
Den regionala utvecklingsstrategin lyfter fram kulturen som utvecklingsfaktor, där kulturen
bl. a ska ses som drivkraft till en hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. Begreppet socialt
kapital används i ofta i relation till kultur och hälsa, där man framhåller att det finns växande
bevis för hur viktigt det är med delaktighet och socialt sammanhang, som bygger socialt
kapital, för människors självkänsla och välmående. Genom att skapa förutsättningar för ökad
social och kulturell delaktighet och ökat inflytande minskar risken för utanförskap som i sin
tur kan leda till ohälsa. Ungas tillgång till kultur och eget kulturutövande utgör ett viktigt
bidrag till att långsiktigt stärka den sociala delaktigheten i samhällslivet. Forskning har visat
att kulturupplevelser kan förebygga ohälsa genom att ge människor en känsla av sammanhang
och en bättre beredskap att möta sjukdomar, psykiska trauman och sociala problem.
Forskningen visar också att kultur kan förkorta vårdtider, vara en resurs i
rehabiliteringsarbete, minska behovet av mediciner. Kultur främjar det salutogena
perspektivet, det vill säga sätter fokus på det friska istället för det sjuka och kan bidra till en
ökad känsla av sammanhang.36
Andelen patienter med odefinierade tillitssjukdomar, psykisk ohälsa och stress ökar i hälsooch sjukvården, vilket ställer krav på att det finns komplement till hälso- och sjukvårdens
traditionella behandlingsmetoder. Med begreppet kultur och hälsa avses kulturlivets
samverkan med vård- och omsorgsområdet, hälso- och sjukvårdsområdet samt
folkhälsoområdet, det vill säga kultur i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande
arbete. Kultur och hälsa kan kopplas till flera av de nationella folkhälsomålen.37
Inom Region Skåne har det pågått ett arbete under många år för att utveckla kulturens roll i
relation till hälsa. Utvecklingsarbetet inom kultur- och hälsoområdet styrs av prioriteringarna i
Regional kulturplan för Skåne 2013-2015. Som exempel kan nämnas Kultur på recept, som
syftar till att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en
del i en rehabiliteringsprocess. Det nu pågående projektet drivs i samverkan mellan FINSAM
Helsingborg, Helsingborgs stad samt Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd och
kulturnämnd. Ytterligare ett exempel på utvecklingsarbete inom Kultur och hälsa är ett
samarbete mellan Kultur Skåne och Kunskapscentrum för barnhälsovård som inriktar sig på
att utveckla utbytet mellan bibliotek och barnavårdscentraler i Skåne avseende läsfrämjande
insatser, barns språkutveckling och delaktighet i kultur.
På uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Kulturnämnden har Kultur Skåne
tillsammans med Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning tagit fram en gemensam
strategi för Kultur och hälsa 2015-2020. Strategin avser främst insatser som kan göras inom
kulturnämndens och hälso- och sjukvårdnämndens gemensamma arbetsfält. Området
benämns ofta kultur i vården och utgångspunkten är människors behov av och rätt till kultur,
men också att samarbete med kultursektorn kan ge positiva effekter för både patienter och
Kultur för hälsa – en exempelsamling från forskning och praktik, Statens folkhälsoinstitut, 2005
Ex. mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället, mål 3: Barn och ungas uppväxtvillkor, mål 4: Hälsa i
arbetslivet, mål 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
36
37
34
personal inom sjukvården. För att nå framgång bör vissa patientgrupper prioriteras och följas
upp initialt såsom barn, äldre, personer med psykisk ohälsa och långvarig sjukdom. Visionen
för strategin är att ” kultur är en naturlig och självklar del i hälso- och sjukvårdens vardag”
med målen att kultur och hälsa/kultur i vården:
-
Innebär tillvaratagande av kulturens hälsoeffekter
-
Bidrar till en holistisk och salutogen syn på människan
-
Bidrar till delaktighet, välbefinnande och positiva vårdupplevelser
-
Utgör ett komplement till traditionella behandlingsformer
-
Bidrar till en utvecklande och attraktiv arbetsplats för personal
-
Stärker patienter och ger dem verktyg för att kunna påverka sin egen hälsa
-
Innebär att hälso- och sjukvården blir en arena där tillgång till kultur och allas rätt till
kultur tillgodoses
Strategin ska ligga till grund för en handlingsplan som beskriver vilka insatser som måste till
för att uppnå strategins långsiktiga mål och vision.
8.5 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Region Skåne har tecknat en regional överenskommelse med idéburen sektor i Skåne som där
Nätverket Idéburen sektor Skåne har en samordnande roll. Genom omvärldsbevakning,
kunskapsutveckling och påverkansarbete vill parterna skapa förutsättningar för idéburna
organisationer att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och
enskilda samhällsentreprenörer kunna verka för en ekonomisk, ekologisk och social hållbar
samhällsutveckling i regionen. Den regionala överenskommelsen mellan Region Skåne och
idéburen sektor i Skåne ska medverka till att förutsättningar skapas för satsningar som leder
till ökad delaktighet och minskat utanförskap. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne
genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Målsättningen med
överenskommelsen är att bidra till att nå den regionala utvecklingsstrategins målbild om ”Det
öppna Skåne ” genom samverkan, delaktighet och inflytande, idéburet entreprenörskap,
idéburen sektor och ideellt engagemang samt lärande och forskning. I överenskommelsens
utvecklingsplan 2015-2019 står bl. a att parterna vill bidra till att utveckla ett jämlikt och
jämställt Skåne, stärka den idéburna sektorns röst i samhällsutvecklingen, medverka till
utveckling av hållbara, kreativa och innovativa miljöer samt belysa den idéburna sektorns roll
och det sociala kapitalets betydelse för samhälls- och näringslivsutvecklingen.
Frivilligarbetet inom den idéburna sektorn är ett viktigt bidrag till skapandet av ett socialt
kapital i det svenska samhället. Den idéburna sektorn (föreningar, studieförbund,
folkhögskolor, samfund, kooperativ, sociala företag, stiftelser etc.) kan utgöra mötesplatser
35
där människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma intressen.38 På så vis kan den
idéburna sektorn bidra till att stärka det överbryggande sociala kapitalet, vilket skapar
möjligheter för ökad delaktighet i samhällslivet. I föreningslivet kommer människor i kontakt
med personer från andra bakgrunder än den egna. Att få insyn i och förståelse för hur andra
lever ökar solidariteten i samhället och stärker det sociala kittet i samhället. Som exempel kan
nämnas NAD (Nätverk – Aktivitet – Delaktighet) som är ett delprojekt inom Partnerskap
Skåne med fokus på att utveckla nya metoder för samverkan mellan idéburen och offentlig
sektor. Syftet är att underlätta nyanlända invandrares etablering genom delaktighet i
föreningslivet för att på så vis stärka det sociala nätverket, öva svenska språket och förbättra
sin hälsa.
Den idéburna sektorns fristående roll kan även verka vitaliserande för offentliga
organisationer genom att synliggöra otillfredsställda behov hos olika målgrupper och bidra till
förbättringsmöjligheter inom det offentliga systemet. Därigenom kan den idéburna sektorn
också bidra till ett länkande socialt kapital för att stärka relationen mellan medborgare och
myndigheter.
8.6 SOCIAL HÅLLBARHET I FYSISK PLANERING
Strukturbild Skåne är ett initiativ för fysisk planering utifrån ett regionalt perspektiv och en
del av det regionala utvecklingsarbetet med syftet att koppla samman regional utveckling med
kommunernas översiktsplanering. Målsättningen är att i samverkan planera för och utveckla
energieffektiva och hållbara fysiska strukturer. Målbilden om Det flerkärniga Skåne tar sin
utgångspunkt i de förutsättningar som de fysiska strukturerna kan skapa för en hållbar
utveckling såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Skånes flerkärnighet är en tillgång där
kollektivtrafiken kan bidra till att underlätta en funktionell arbetsmarknad genom effektiva
och hållbara lösningar för trafik och infrastruktur. Skånes flerkärniga ortsstruktur kan också
tillvaratas i arbetet med att utveckla attraktiva miljöer genom ökad tillgänglighet mellan
orterna så att de kompletterar och stärker varandra.
Forskningen visar att människors hälsa och levnadsvanor påverkas av den sociala sfär de
befinner sig i. Eftersom den fysiska miljön är ett ramverk för alla de sociala interaktioner som
sker i en stad, är stadens utformning en grundläggande förutsättning för invånarnas hälsa. Hur
staden är organiserad, från bostadens närmiljö till kontakten med den övriga staden, kan
underlätta eller försvåra de kontakter som utgör de nätverk som är basen i vår sociala sfär.
Sociala kontakter, social kontroll och tillit kan möjliggöras (och förhindras) beroende på
bostadsområdets utformning.39
Den fysiska planeringen kan skapa attraktiva boendemiljöer, mötesplatser,
rekreationsområden och bidra till grundläggande förutsättningar för social hållbarhet med
Prop. 2007/08:110
Underlagrapport till Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Dock; Johansson; Kristersson: ”Stadens
rumsliga påverkan på hälsa”, Malmö stad 2012. Hälsofrämjande stadsplanering, Healthy Cities Sverige
2013.
38
39
36
integration, trygghet, jämlikhet och hälsa. Till exempel är tillgången till grönområden,
avsaknad av fysiska barriärer för promenader och cykling samt trygga och inbjudande
utemiljöer direkt kopplade till välbefinnande och hälsa. Det är viktigt att dessa
hälsofrämjande strukturer är socialt jämlikt fördelade. Den fysiska miljön skapar också
förutsättningar för sociala interaktioner inom en stad eller en ort vilket innebär att stadens
utformning ger grundläggande förutsättningar för människors hälsa och den sociala
hållbarheten. Genom att skapa integrerade stadsmiljöer med blandade bostadsbestånd,
attraktiva mötersplatser och ett rikt kulturutbud, hälsosamma miljöer samt tillgängliga naturoch rekreationsområden skapas förutsättningar för såväl attraktivitet och tillväxt som social
hållbarhet.40
Region Skåne är medlemmar i Nätverket Healthy Cities Sverige som är en del av WHO. Inom
Healthy Cities finns en temagrupp kring Hälsosam Samhällsplanering som har som syfte att
sammanföra politiker, folkhälsostrateger och stadsplanerare för erfarenhets- och kunskapsutbyten inom området stadsplanering. Med hållbarhetsaspekterna som grund har gruppen
formulerat en gemensam avsiktsförklaring: All fysisk planering skall vara hälsofrämjande.
8.7 MILJÖ OCH HÄLSA
Region Skånes miljöarbete har direkt koppling till folkhälsopolitikens målområde 5: Miljöer
och produkter. Folkhälso- och miljöpolitik är båda centrala delar i arbetet för en hållbar
utveckling. Bland miljöutmaningarna i Skåne märks utsläppen växthusgaser som, trots en
relativt stor minskning i förhållande till övriga Sverige under de senaste åren, fortfarande är
stor. Luftföroreningar orsakar ungefär tusen fall av för tidig död per år, där fordonstrafiken är
den främsta orsaken. En ökad konsumtion och användning av kemikalier ökar belastningen på
miljö och hälsa och bland växt- och djurarter är den biologiska mångfalden hotad.
Övergödning är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten.41
Region Skåne ansvarar för att driva det regionala utvecklingsarbetet mot minskad
klimatpåverkan och ökad klimatanpassning. Ett effektivt skånskt klimatarbete bidrar till bättre
miljö, hälsa och regional tillväxt. För att minska klimatpåverkan och förbättra miljötillståndet
medverkar Region Skåne till att öka energieffektiviseringen i Skåne. Inom Klimatsamverkan
Skåne samverkar Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne i syfte att
med gemensamma krafter minska sin klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat
klimat med målsättning om ett fossilbränslefritt Skåne 2020. Prioriterade områden är
Effektivare energianvändning, Klimatanpassning och Transporter.
Vidare stödjer Region Skåne utveckling, användning och produktion av förnybara
energikällor såsom biogas, solenergi och vindkraft, vilket bidrar till minskade utsläpp och
bättre luftkvalitet. Region Skåne har initierat Skånes färdplan för biogas i syfte att ta ett
Strukturbild för Skåne ”Strategier för det flerkärniga Skåne”, Region Skåne och Kommunförbundet
Skåne 2013.
41 ”Det öppna Skåne – Skånes regionala utvecklingsstrategi”, Region Skåne 2014
40
37
samlat grepp kring biogasens utveckling i Skåne. Flera skånska aktörer har skrivit under
färdplanen och tar aktiv del i att genomföra de uppsatta åtgärderna.
Internt ska Region Skåne bedriva ett kraftfullt och effektivt miljöledningsarbete med fokus på
miljöeffekterna av verksamhetens effektiviseringsarbete. Ett långsiktigt och strategiskt
hållbarhetstänkande med kontinuerlig kunskapsinhämtning och uppföljning ska prägla Region
Skånes verksamheter och byggnader. De hållbarhetslösningar som används ska vara flexibla
och kunna hantera framtida behovsförändringar. Region Skåne har ett särskilt ansvar för att
minska utsläpp av läkemedelsrester i avlopp som når sjöar och vattendrag.
Region Skåne har i uppdrag att tillgodose människans behov av rekreation inom ramen för ett
hållbart nyttjande av naturen. Genom Skåneleden medverkar Region Skåne till att
skåningarna och andra har tillgång till attraktiva naturområden för rekreation och motion,
vilket är direkt kopplat till välbefinnande och hälsa. Den regionala natur- och
landskapsvården syftar till att bevara det skånska landskapet, dess särart och biologiska
mångfald. Inom detta område samarbetar Region Skåne med såväl Stiftelsen Skånska
landskap som Länsstyrelsen i Skåne län och kommunerna. Målet är att utveckla en grön
besöksnäring som ska vara ekologiskt hållbar, vilket inkluderar att utveckla
ekoturismprodukter och att hitta miljövänliga färdsätt för turister inom Skåne.
En annan aspekt av miljö och hälsa är den miljörelaterade ohälsan bland befolkningen, där
barn och unga särskilt bör uppmärksammas. Barns exponering för miljöfaktorer som påverkar
hälsan finns i stor utsträckning i deras boende- och uppväxtmiljö, vilken i sin tur bestäms
mycket av familjens socioekonomiska ställning. Dessa skillnader påverkar barnens hälsa och
välbefinnande och störst är kontrasterna i Skåne. En miljöfaktor som uppvisar tydliga
socioekonomiska skillnader är barns exponering för tobaksrökning i hemmet, där vart sjätte
spädbarn (ca 17 %) inte har en rökfri hemmiljö. Barn exponering för höga bullernivåer är
påtagliga i förskola/skola/fritidshem, vilket är förhållanden i barnens arbetsmiljö som
kommunerna direkt styr över genom den fysiska miljön, barngruppernas storlek och
pedagogikens utformning. Maligna melanom är den snabbast ökande cancerformen idag,
vilket kräver individinriktade förebyggande åtgärder och attitydförändringar till solskydd.
Från förskoleenkäten framgår att nästan en tredjedel saknar skuggad lekplats. Barn är särskilt
känsliga för stark UV-strålning och behöver vuxnas hjälp med genomtänkt utformning av
lekplatser med möjlighet till skugga. Barn med astma utgör en särskilt känslig grupp för
exponering av luftföroreningar och det är också tydligt att andelen barn med luftvägsbesvär
ökat mellan 2003 och 2011. Enligt folkhälsorapport 2012 hade drygt 30 % av befolkningen
någon form av allergi, där andelen bland den yngre befolkningen är ännu högre – upp mot 35
%. Personer med olika former av allergier upplever ofta en sämre livskvalitet och ett sämre
hälsoläge än befolkningen i stort, och det finns stora möjligheter att genom samhällsplanering
och strukturella åtgärder förbättra förutsättningarna för en mer positiv hälsoutveckling i
gruppen, i synnerhet bland barn och unga. För att åtgärda den miljörelaterade ohälsan bland
38
barn och unga krävs insatser från barnhälsovård, förskola/skola, miljö- och hälsoskydd och
samhällsplanering.42
8.8 JÄMLIK OCH HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Utifrån visionen om att Skåne ska erbjuda en livskvalitet i världsklass har Region Skåne
formulerat målsättningen om att den jämlika och jämställda hälsan i Skåne ska öka. Region
Skåne ska säkerställa en jämlik hälso- och sjukvård som innebär att bemötande, vård och
behandling ska erbjudas på lika villkor till alla medborgare i Skåne. Fördelningen av resurser
fokuseras dessutom på de befolkningsgrupper som har det största hälsobehovet. Region Skåne
ska på olika sätt erbjuda stöd för förändrade levnadsvanor, där primärvårdens arbete med
förebyggande insatser och psykisk ohälsa behöver få mer plats och en tydligare struktur.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom primärvården, som syftar till att
påverka levnadsvanor såsom tobaksbruk, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor ska
bidra till att förbättra folkhälsan i stort och samtidigt minska folksjukdomar som cancer, hjärtoch kärlsjukdomar och diabetes. Personer med psykisk ohälsa ska få bättre stöd genom bl. a
attitydförändringar inom vården, stärkt patientmakt och god tillgänglighet till vårdinsatser
samt ökad samverkan mellan psykiatri, primärvård och kommuner.43
Vård på lika villkor
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) beskriver att Skåne ska utveckla en personcentrerad
vård som utgår från den enskildes upplevelse av situationen, förutsättningar och resurser. För
att säkerställa en personcentrerad vård på lika villkor för hela befolkningen är det viktigt att
även individer och grupper med svårigheter att göra sin röst hörd kan påverka sin situation.
Det finns systematiska skillnader i den självupplevda hälsan mellan utrikes och inrikes födda,
mellan personer med funktionsnedsättningar och befolkningen i sin helhet samt mellan
personer med olika sexuell läggning.44 Med ökad kunskap om hälsa genom riktad och
målgruppsanpassad hälsoinformation skulle individer själv kunna göra egna hälsoval samt att
lättare förstå hälso- och sjukvårdssystemet. För att skapa sådana förutsättningar för särskilt
utsatta grupper är det av stor vikt att hälso- och sjukvården i större utsträckning arbetar med
hälsolitteracitet. Konceptet ”Hälsolitteracitet” innebär människors förmåga, kunskap,
motivation och självförtroende att tillgå, förstå, bedöma och tillämpa hälsoinformation i
skriven, talad eller digital form för att bedöma och fatta beslut i det dagliga livet gällande
sjukvård, sjukdomsprevention och hälsofrämjande för att förbättra livskvalitén.
Strategi för en hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag 2014 slår fast att ett hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den skånska hälso- och sjukvården där
insatserna ska bidra till en bättre hälsa, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och
Barn, miljö och hälsa, rapport från Skåne, Blekinge och Kronobergs län 2013.
Region Skåne Budget 2014 – verksamhetsplan för 2015-2015
44 Prop. 2007/08:110
42
43
39
högra hälsorelaterad livskvalitet. Utifrån ett verksamhetsperspektiv krävs det en ökad
kunskapsstyrning och ett systematiskt arbete för att realisera uppdraget. Det handlar om
epidemiologisk bevakning och analys, att sätta mål och ställa krav i uppdrag och avtal samt
följa upp dessa avtal, verka för implementering av rutiner och metoder samt verka för att det
finns förutsättningar och strukturer i hälso- och sjukvårdssystemet som stödjer ett
hälsoinriktat förhållningssätt.45
För att stödja verksamheterna har avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning tagit fram en
strategi för hälsoinriktad hälso- och sjukvård avseende samtal om hälsa och levnadsvanor
2012-2015 samt Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna. Strategin för en hälsoinriktad hälsooch sjukvård behandlar främst hur hälso- och sjukvården internt kan utveckla ett mer
hälsofrämjande synsätt vid patientkontakter, t ex genom att beakta patienters levnadsvanor
såsom tobaksbruk, fysisk aktivitet, matvanor och alkoholvanor. Det finns idag omfattande
evidens för att befolkningens levnadsvanor enligt ovan korrelerar med en framtida risk för
ohälsa i form av ökad sjuklighet och dödlighet. Dessa levnadsvanor kan utgöra både
riskfaktorer för ohälsa och sjukdom samt friskfaktorer för hälsa och frånvaro av sjukdom.
Som riskfaktorer för ohälsa och sjukdom identifieras all form av tobaksbruk, otillräcklig
fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och riskbruk (samt missbruk) av alkohol. Region
Skåne har antagit ett regionalt vårdprogram för vuxnas levnadsvanor i hälso- och sjukvården
som utgår ifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Vårdprogrammet inkluderar såväl hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande som
riskreducerande åtgärder. Syftet med vårdprogrammet är att stödja och vägleda
vårdpersonalen i planering och genomförande av det systematiska arbetet med levnadsvanor
samt vara ett beslutsstöd i mötet med patienten.46
Samverkan – en del av det hälsoinriktade uppdraget
Det hälsoinriktade arbetet kräver samverkan mellan Region Skåne och kommunerna, men
också internt mellan olika delar inom Region Skåne såsom hälso- och sjukvården, Enheten för
folkhälsa och social hållbarhet och Smittskydd Skåne. Till det hälsofrämjande arbetet inom
hälso- och sjukvården kan även följande strategier och program kopplas: ”Strategi för
prevention och behandling av övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården i Region
Skåne”, SIKTA – ”Implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och
beroendevård”,” Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) i Region Skåne”, ”Strategi
för Kultur och hälsa”, ”Handlingsprogram vid misstanke om barn som far illa och arbetet
kring våld i nära relation” samt pågående projekt som ”Jämställt föräldraskap”, ”Barn till
närstående” och ”Föräldrablivandet – psykisk hälsa hos föräldrar i värdkedjan”.
Reviderad strategi för hälsoinriktad hälso- och sjukvård avseende samtal om hälsa och levnadsvanorna
2012-2015, Region Skåne 2011.
46 Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna, Region Skåne 2013.
45
40
Det hälsoinriktade arbetet bedrivs inom ett antal hälsofrämjande arenor inom hälso- och
sjukvården som t ex vårdcentraler, MVC, BVC, habilitering, tandvård, ungdomsmottagningar
och Familjecentraler.
Äldres hälsa
Äldres hälsa har fått ökad uppmärksamhet genom att skåningarna lever längre och har hälsan
allt längre upp i åldrarna. Detta ställer stora krav på sjukvården att anpassa verksamheten efter
nya behov med ett helhetsperspektiv på äldres hälsa som innefattar både hälsofrämjande
insatser och förbättrad tillgång till avancerad sjukvård samt en sammanhållen vårdplanering
mellan sjukhus, primärvård och kommun.47
Genom innovationspartnerskapet European Innovation Partnership on Active and Healthy
Ageing (EIP-AHA) arbetar region Skåne för att hitta innovativa lösningar till den
demografiska utvecklingen och de sociala utmaningarna med allt äldre befolkning. Inom
ramen för partnerskapet arbetar Region Skåne bl. a med Passion för livet, Senior Sport School
och Kultur för äldre. Region Skåne samordnar även en plattform med lokala aktörer för
samarbete kring åldrande i Skåne, Skåne Innovation Healthy Ageing, med representanter från
bl. a. akademin, sjukhus, näringsliv, inkubatorer och kommuner. 48
8.9 HÄLSOFRÄMJANDE ARENOR
Primärvård utgör basen i skånsk hälso- och sjukvård och definieras i HSL § 5 som ”den del av
den öppna vården som, utan avgränsning avseende sjukdom, ålder eller patientgrupp, ska
svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinskbehandling, omvårdnad,
förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusets tekniska och medicinska
resurser eller annan särskild kompetens”. I Skåne väljer alla medborgare en vårdcentral i
enlighet med Hälsoval Skåne. Hälsovalet omfattar vårdcentral, barnavårdscentral,
barnmorskemottagning samt kognitiv beteendeterapi/interpersonell och multimodala
smärtteam inom rehabiliteringsgarantin. Vårdgivaren erbjuds stor frihet att utforma vården
inom de ramar av krav som uppdragsgivaren formulerat i enlighet med
ackrediteringsvillkoren och utifrån medborgarnas behov.49
Vårdcentraler
Alla vårdcentraler i Skåne ska säkerställa att det finns förutsättningar för ett gott arbete
avseende levnadsvanor i enlighet med Region Skånes vårdprogram för levnadsvanor.
Vårdgivaren kan erhålla en separat ersättning för att i samverkan ta ett utökat ansvar kring
förebyggande insatser i riskmiljöer i vårdcentralens närområde. Samverkan ska ske med andra
aktörer eller andra projekt inom områdena Jämlikhet i hälsa och Bra start i livet för barn och
unga"
Region Skånes Budget 2014 – Verksamhetsplan för 2015-2016
www.skane.se
49 Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdcentral i Hälsoval Skåne gällande år 2014, Region
Skåne 2014
47
48
41
Det är viktigt att betona Vårdcentralens insats i det förebyggande arbetet. Insatserna ska utgå
ifrån de behov som föreligger och ske i samverkan med kommun och andra vårdaktörer
såsom t ex skola, öppenvårdspsykiatri, försäkringskassa och arbetsförmedling.50 På
motsvarande sätt stimuleras samverkan inom ramen för folkhälsoberedningens
bidragshantering avseende kommunala samverkansmedel.
Mödra- och barnhälsovård
Mödra- och barnhälsovård är utmärkta arenor för folkhälsoarbete och de flesta blivande och
nyblivna föräldrar erbjuds och kommer till verksamheterna. Kontakten under graviditeten
inom mödrahälsovården och den mångåriga kontakten med familjerna på barnavårdscentralen
ger de professionella möjlighet att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med tidigt
föräldrastöd.
Barnhälsovården ska främja barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa och utveckling och
har en central roll i folkhälsoarbetet med syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för alla barn. Utgångspunkten är ett salutogent förhållningssätt med
en helhetssyn på barnet och familjen och kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.
Barnhälsovården har ett långtgående samhällsuppdrag att förebygga fysisk och psykisk ohälsa
hos barn, att uppmärksamma barn med särskilda behov, att stödja nyblivna föräldrar till ett
aktivt föräldraskap och förebygga risker i barnets närmiljö. Barnhälsovården har också en
viktig uppgift att stödja familjer med psykosocial problematik och även identifiera barn som
far illa, t ex på grund av våld i familjen.51
Föräldrastödet behöver utformas till innehåll och form så att alla föräldrar, oavsett kön,
ursprung eller socioekonomisk status, känner sig välkomna och att så många som möjligt vill
delta. Ytterligare metodutveckling för att främja jämställdhet mellan nyblivna föräldrar är
angeläget, då det finns forskningsstöd för att ett jämställt föräldraskap gynnar barnets,
föräldrarnas och familjens hälsa både på kort och på lång sikt. 52
Familjecentraler
Familjecentralen utgör en viktig och strategisk del i det regionala och lokala folkhälsoarbetet.
I ackreditering och avtal för BVC och/eller BMM ges möjligheten för Vårdgivaren att bedriva
verksamheten i form av familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet utifrån kraven
i den reviderade vägledningen framtagen av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne.
Familjecentralerna i Skåne är en samverkansform mellan hälso- och sjukvårdsdriven
verksamhet och kommunal verksamhet som erbjuder ett samlat stöd för blivande föräldrar och
barnfamiljer 0-6 år. Det är en samlokaliserad verksamhet där mödra- och barnhälsovård
Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdcentral i Hälsoval Skåne gällande år 2014, Region
Skåne 2014
51 Förutsättningar för ackreditering och avtal för barnavårdscentral i Hälsoval Skåne, 2014
52 Projektbeskrivning Jämställt föräldraskap för blivande och nyblivna föräldrar, Köhler och Jigmo Region
Skåne 2014; Olsson & Köhler i Barn i Malmö – skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa, diskussionsunderlag
framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2012.
50
42
samverkar med öppen förskola och social rådgivning. Det är viktigt att verksamheten
genomsyras av ett samverkansperspektiv med barnets bästa i fokus utifrån ett
barnrättsperspektiv. Familjecentralen riktar sig till hela familjen och kan erbjuda ett
tvärprofessionellt familjestöd i form av barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare,
socionomer och ibland psykologer som arbetar tillsammans kring barnfamiljen. Det ger stora
möjligheter att stärka barns och föräldrars frisk- och skyddsfaktorer och samtidigt öka förutsättningarna för att tidigt upptäcka familjers behov av stöd. Familjecentraler fyller en viktig
funktion i det förbyggande arbetet för att stödja familjer med tidiga insatser i form av stöd och
rådgivning. Genom familjecentralerna får barn och föräldrar tillgång till en mötesplats
samtidigt som de erbjuds hälsovård, socialt stöd och rådgivning. Mötesplatsen ger föräldrarna
möjlighet till spontana samtal om sina barn som stimulerar föräldraomsorgen.53
Familjecentralen har möjlighet att bidra till att utjämna hälsoklyftor bland barnfamiljer; dels
genom sitt hälsofrämjande arbete, dels genom sitt förebyggande arbete genom att erbjuda
särskilt stöd. Genom samverkan på familjecentralen har kommun och Region Skånes
offentligt finansierade verksamheter, möjlighet att bidra till förändring i syfte att minska den
ojämlika hälsan. Familjecentralen utgör en viktig och strategisk del i det regionala och lokala
folkhälsoarbetet. Tillsammans och i samverkan skapas strukturer som ger förutsättningar för
hälsofrämjande arbete, för och med barn och deras föräldrar.54
Ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningarna riktar sig mot ungdomar upp till 23 år. Verksamheten erbjuder
tillgång till psykosocialt stöd och rådgivning, vilket bl. a innefattar preventivmedelsrådgivning, STI/HIV-undersökningar samt sexologisk rådgivning och behandling. På
ungdomsmottagningarna finns tillgång till barnmorska, kurator, sjuksköterska, gynekolog och
allmänläkare. Samverkan sker bl. a med skolhälsovården.55
Sex- och samlevnadsmottagningar (SESAM)
Utöver familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamhet har Region Skåne infört en
ny målrelaterad ersättning för ytterligare en samlokaliserad verksamhet, Sex- och
samlevnadsmottagningar (SESAM), som är en samlokalisering av en barnmorsemottagning
och en Enhet för öppen hudsjukvård i Skåne. Syftet med verksamheten är att på lika villkor
tillgodose behovet av lättillgänglig vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa för
målgruppen vuxna män, kvinnor och transpersoner över 23 år. En sesammottagning erbjuder
rådgivning, undersökning, testning av hiv och sexuellt överförda infektioner (STI),
behandling av STI, smittspårning, psykosocial behandling samt preventivmedelsrådgivning.
På mottagningen finns tillgång till kompetenserna hudläkare/venereolog, sjuksköterska,
barnmorska samt möjlighet till samtalskontakt med socionom för rådgivning och stöd i frågor
som rör sexualitet och relationer. Verksamheten vänder sig till hela befolkningen med särskilt
Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamhet.
Reviderad vägledning för familjecentraler i Skåne, 2014.
55 www.skane.se
53
54
43
fokus på riskgrupper i enlighet med Strategin för sexuell och reproduktiv hälsa: unga vuxna,
män som har sex med män, utlandsfödda personer med funktionsnedsättning samt personer
som utsatts för sexuellt våld.56
Habilitering
Habilitering och Hjälpmedel erbjuder personer med varaktig funktionsnedsättning
habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Uppdraget innebär
att ”göra livet mera möjligt” för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning vilket
har en tydlig målsättning att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället.
Arbetet med brukarnas levnadsvanor ingår som en del i det hälsofrämjande arbetet och
insatserna ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov. Barn- och
ungdomshabiliteringen arbetar för att stödja barns och ungdomars utveckling genom att bl. a
ge kunskap och förståelse för funktionsnedsättningen, att rusta barn och unga för att kunna
vara delaktiga i samhället, att stärka självkänslan och möjliggöra deras självständighet. Inom
divisionen finns fritidskonsulenter med uppdrag att bland annat underlätta för personer med
funktionsnedsättning att hitta fritidsaktiviteter. Det pågår också ett projekt under namnet
”Unga Mentorer”, där en del av insatserna från mentor till adept handlar om att genomföra
aktiviteter på fritiden. På samtliga enheter finns kontaktpersoner utsedda för att sprida
kunskap inom verksamheterna kring barn som far illa. Inom Vuxenhabiliteringen har en
”barnombudssamordnare” utsetts för att utveckla arbetet kring barn som far illa och
information till barn. Det ska vara rutin att alltid ta reda på om en brukare är förälder.
Tandvård
Tandvården är en viktig arena för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet,
eftersom befolkningen går till tandvården mer kontinuerligt än vad man besöker sjukvården.
Tillsammans med övrig hälso- och sjukvård och i samverkan med andra samhällsaktörer kan
tandvården bidra till bättre hälsa och livskvalitet i ett brett hälsofrämjande arbete. 57Inom
tandhälsan i Skåne pågår ett arbete med att stärka det förebyggande arbetet inom barn- och
ungdomstandvården och att utveckla en bredare samverkan mellan hälso- och sjukvård och
tandvård. En viktig del handlar om att stärka den uppsökande tandvården bland äldre samt
minska den ojämlika tandhälsan bland barn och unga.58 I ackrediteringsvillkoren för barn- och
ungdomstandvården framgår att ”vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande insatser, ge råd och egenvård och tidigt upptäcka riskbeteende.
Vårdgivare ska delta i folkhälsoarbetet för 0-19 åringar kring kost, tobak, alkohol samt barn
som far illa. Alla barn och unga som undersöks i tandvården ska från 11 års ålder kunna
erbjudas ett motiverande samtal kring tobakens skadeverkningar. Vårdgivaren ska särskilt
Förutsättningar för ackreditering och avtal för barnmorskemottagning i Hälsoval Skåne 2014.
Strategisk plan för tandvården i Region Skåne, 2014.
58 Region Skånes Budget 2014 – Verksamhetsplan för 2015-2016
56
57
44
uppmärksamma tecken på våld i nära relationer samt skyldigheten att anmäla misstanke om
barn som far illa enligt socialtjänstlagen.”59
Förutsättningar för ackreditering och avtal för enhet i vårdval för allmän barn- och ungdomstandvård i
Region Skåne, 2013.
59
45
