RÄTT TILL RÄTT TILL KULTUR FÖR ALLA ELEVER FÖR ALLA

advertisement
PM Estetiska ämnen
2013-06-12
RÄTT TILL KULTUR FÖR ALLA ELEVER
– RÄDDNINGSPLAN FÖR DE ESTETISKA ÄMNENA I SKOLAN
Kulturen är ett av de verktyg som lärare behöver för att kunna ge varje barn en ärlig chans att nå
kunskapsmålen. Skolan ska rusta oss för ett vuxenliv där många av oss kommer att göra olika
saker under olika delar av livet. Skolan ska inte stänga dörrar, skolan ska öppna dem. Den ska
ge en bredd av kompetenser som ger en stadig grund att stå på. Tillgänglig forskning visar att
estetiska och konstnärliga uttryck ur flera aspekter påverkar elevernas lärande i positiv riktning.
Därför är de estetiska ämnena viktiga.
Med hjälp av estetiska uttryck ökar skolelever sin förmåga att tillgodogöra sig andra skolämnen,
och lusten till lärande ökar. Barn som tidigt får möjlighet till kreativa och estetiska uttryck får
ofta en bättre språklig utveckling än barn utan estetisk stimulans. Läs- och skrivfärdigheter
utvecklas bättre och eleverna utvecklar sin förmåga till kritiskt tänkande. Tidig
musikundervisning kan till och med stimulera matematisk utveckling. Därför är de estetiska
ämnena viktiga.
Svensk musik, design, dataspel och mode är stora exportindustrier som bygger på ett samhälle
där människorna möter olika kulturer och får möjlighet att utöva olika kulturella uttryck. Därför
är de estetiska ämnena viktiga.
På allt fler arbetsplatser behöver medarbetarna estetiska kunskaper. Man behöver kunna
presentera en tjänst eller en produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet och förstå olika
kulturella uttryck. Alla som brottats med ett bildprogram i datorn, förberett en kundpresentation
eller i sitt jobb bara behövt förklara något för någon annan, vet hur viktig kunskap om de
estetiska uttrycksformerna kan vara. Estetiska uttryck stimulerar människans flexibilitet och
uppfinningsrikedom, egenskaper som blir allt viktigare på en föränderlig arbetsmarknad. Därför
är de estetiska ämnena viktiga.
Alliansen har genomgående nedprioriterat de estetiska ämnena. Landets musik- och
kulturskolor har hamnat i strykklass med höjda avgifter och långa köer för de barn som vill
delta. Andra problem är en tilltagande lärarbrist vilket medför bekymmer för de estetiska
ämnena i såväl grundskolan som musik- och kulturskolan. I nya gymnasieskolan har Alliansen
nedvärderat de estetiska ämnena, och många elever får ingen kontakt med estetisk undervisning
under gymnasietiden. Nedprioriteringen har också kraftigt minskat tillgången till estetiska
ämnen, även inom de valbara kurserna.
Miljöpartiet föreslår istället en uppvärdering av kulturen i skolan. Det är viktiga steg för att
stärka Sverige som kunskapsnation, vända de sjunkande skolresultaten och i förlängningen
bekämpa ungdomsarbetslöshet. Samhällets styrka avgörs i framtiden av vår förmåga till
kreativitet, flexibilitet och lyhördhet. Om kulturen, av ideologiska skäl, nedprioriteras riskerar
Sveriges framtida konkurrenskraft att försämras.
Miljöpartiet de gröna
PM Estetiska ämnen
2013-06-12
Miljöpartiet föreslår att:
A lla gymnasieelever får läsa ett estetiskt ämne
I den nya gymnasieskolan saknas estetiska ämnen på flera av utbildningarna. Skolor anmodas
erbjuda eleverna möjlighet att välja estetiska kurser inom ramen för elevens individuella val,
men trots detta har problem uppstått, vilket påtalats av såväl elevorganisationer som lärarfack:
många elever får inte tillgång till estetisk kunskap, och tillgången till de estetiska ämnena, även
som frivilligt valda kurser, har minskat.
Miljöpartiet föreslår att alla gymnasieskolans elever i sin utbildning ska ha rätt till minst ett
estetiskt ämne, utan att eleven ska behöva använda sitt individuella val för detta. Vilket estetiskt
ämne som på detta sätt prioriteras överlåts till skolan eller huvudmannen att bestämma inom
ramen för sina profileringsmöjligheter och förutsättningar. Det kan handla om något av de
traditionella ämnena som bild, drama eller musik, en kombination eller en lokalt profilerad kurs
med tonvikt i estetisk kunskap såsom retorik eller design.
Miljöpartiet vill att alla gymnasieelever ges rätt till ett estetiskt ämne (bild, drama, musik eller
val enligt lokal profil) under utbildningstiden, utan att det individuella valet används till detta.
A lla barn och ungdomar ska säkerställas tillgång till musikmusik- och
kulturskola
Inom ramen för musik- och kulturskolans verksamhet får barn och ungdomar lära sig spela ett
musikinstrument, såväl på egen hand som i ensemble- och orkestersammanhang.
Undervisningen kan också ha som syfte att utveckla elevens förmåga till drama, dans eller
måleri.
Det är idag frivilligt för kommunen att driva musik- och kulturskola, det har fått konsekvensen
att det finns brister i den nationella likvärdigheten: vissa kommuner har höga avgifter, andra har
låga eller inga avgifter. I några kommuner saknas musik- och kulturskola helt. Alla barn och
ungdomar ska ha likvärdig tillgång till estetiska uttryck med möjligheter till kulturell och
konstnärlig verksamhet.
Trots att musik- och kulturskolan uppskattas mycket av medborgarna saknas en övergripande
strategi för samordning och utvärdering av verksamheten. Den har inte utvärderats nationellt på
60 år och det saknas tydliga riktlinjer om musik- och kulturskolans uppdrag. Det behövs
utvärderingar av verksamhetens personalförsörjning; det saknas riktade högskoleutbildningar
för såväl lärare som chefer i musik- och kulturskolan, det gör att musik- och kulturskolan är på
väg att hamna i en personalkris. En nationell strategi kan hjälpa landets musik- och kulturskolan
med kompetensutveckling, samordning och utvärdering. En sådan strategi bidrar också till ökad
likvärdighet. Kravet på en strategi har länge förts fram av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd.
Miljöpartiet de gröna
PM Estetiska ämnen
2013-06-12
Miljöpartiet vill säkerställa att alla barn och ungdomar har tillgång till en likvärdig kommunal
musik- och kulturskola. Staten ska upprätta en nationell strategi för musik- och
kulturskolan.
FAKTA OCH BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Estetik i skolan underlättar inlärning
Tillgänglig forskning visar att estetiska och konstnärliga uttryck ur flera aspekter påverkar
elevernas lärande i positiv riktning. Anne Bamford är Director of Cultural Programmes, i den
brittiska organisationen Creativity, Culture and Education. Hon har för UNESCO:s räkning
studerat hur estetiska uttryck används i skolor runt om i världen. Studien redovisas i boken The
Wow Factor och visar att undervisning med tydliga inslag av estetik och kreativitet förbättrar
inlärningen, framför allt läs- och skrivinlärning, men också matematik, förmågan till kritiskt
tänkande och språkinlärning. Eleverna mår bättre, och de får i allmänhet en mer positiv
inställning till skola och lärande. Forskningen är tydlig: Kreativ undervisning underlättar
inlärning.
Musikbranschen och kreativa näringar
Sverige är ett mycket framgångsrikt land avseende export av popmusik. Efter giganterna USA
och England, är Sverige kanske världens mest betydelsefulla land gällande kommersiell popoch rockmusik. Svenska artister och låtskrivare har tidvis prenumererat på världens
topplistplatser vilket inbringat enorma summor till svenska bolag, artister och låtskrivare.
Kreativa verksamheter, och till dem närliggande näringar, är väldigt framgångsrika och omsätter
stora summor. Den första rapporten som på europeisk nivå studerar det ekonomiska värdet av
kulturella näringar är ”The Economy of Culture in Europe”. Studien genomfördes 2006 på
uppdrag av EU-kommissionen, och den visar att kulturella industrier motsvarar 2,6 procent av
EU:s samlade BNP, och sysselsätter 3,1 procent av EU:s arbetsmarknad. De kulturella och
kreativa näringarna har dessutom stor tillväxtpotential, enligt studien växte de 12,5 procent mer
än ekonomin i övrigt, under åren innan studiens genomförande.1 Exportrådet har uppskattat att
94 000 personer är sysselsatta inom upplevelseindustrin som musik, film, TV-produktioner,
dataspel, design och mode. Svensk musik och design är stora exportindustrier som bygger på ett
samhälle som sätter alla i kontakt med olika kulturella uttryck.
Elever från estetiska programmet är väl rustade för studier
Elever som läst det estetiska programmet går i hög grad vidare till högre studier. Utifrån den
gamla läroplanens nationella program2 är det estetiska programmet, ihop med teknik, naturoch samhällsprogrammet, som i störst omfattning har elever som inom tre år efter studenten
3
fortsätter till högre studier. Estetik och kreativitet ger god förberedelse till universitets- och
högskolestudier.
1
The Economy of Culture in Europe, KEA 2006
Första elevgenerationen som läst enligt Gy 11 har ännu inte lämnat gymnasieskolan
3
Skolverket
2
Miljöpartiet de gröna
PM Estetiska ämnen
2013-06-12
Estetiken i skolan i siffror
4
Antalet anställda lärare i estetiska ämnen har minskat från 22 227 år 2006 till 17 008 år 2011 ,
vilket motsvarar ca 23,5 procent. Parallellt ökar intresset för att läsa det estetiska programmet,
läsåret 09/10 antogs ca 5 100 elever till förstahandsvalet estetiska programmet, motsvarande
5
siffra läsåret12/13 var 8 100 elever.
Trots det kommer det snart att råda brist på utbildade lärare i musik- och kulturskolan. Som en
följd av de senaste lärarutbildningsreformerna finns inte längre utbildningar riktade specifikt
mot undervisning i musik- och kulturskolan. Nu återstår möjligheten att läsa till ämneslärare på
gymnasieskolan med inriktning mot estetiska ämnen. Eftersom eleverna i musik- och
kulturskolan till största delen tillhör grundskolan kommer många elever med nuvarande
utveckling inte att möta lärare som är specialiserade på att undervisa just dem. De lärare som
utbildas är inte förberedda på att hjälpa yngre barn i deras konstnärliga utveckling, i stället är de
duktiga på t.ex. betygsättning och bedömning, kunskaper som är överflödiga i musik- och
kulturskolans verksamhet. Eleverna där behöver möta specialiserade lärare.
Dessutom utbildas för få lärare, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) beräknar att ca 180
lärare årligen utbildas, vilket inte är tillräckligt då behovet i landets musik- och kulturskolor är
minst 230 nyutexaminerade lärare per år.
4
5
SCB
Skolverket
Miljöpartiet de gröna
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards