En jämförelse mellan de olika kristna kyrkorna
Mellan Katolska och ortodoxa kyrkorna är det främst synen på påvens roll som
skiljer. De ortodoxa vill inte se honom som en ledare för alla kristna medan
katolikerna ser honom som Apostels Petrus efterträdare. De ortodoxa har istället sin
patriark som ledare.
År 1054 inträffade vad som fått benämningen "den stora schismen", då påven Leo
IX i väst och patriarken Mikael I i öst bannlyste och utestängde varandra. Därmed var
brytningen definitiv. Den kristna kyrkan delades upp i två kyrkor - den öst - ortodoxa
och den romersk - katolska.
Förutom att man är oenig i synen på påven så finns det några skillnader till när det
gäller själva tron. Tanken om att Maria blev gravid trots att hon var jungfru (inte
hade varit med någon man) bestämdes av påven Pius IX år 1854, men den
accepterades aldrig av den ortodoxa kyrkan. Därför tror de inte heller att Guds ande
utgår även från sonen, Jesus var ju människa.
Ortodoxa kyrkan tror inte heller på skärselden, visserligen tror de också på någon typ
av rening innan man kan träda in i himmelriket, men de tror inte på att det är någon
eld. Protestantismen är helt emot tanken om skärselden eftersom Jesus redan har
dött för människornas synder. Ortodoxa och protestantiska präster kan vara gifta,
medan de romersk-katolska prästerna måste leva i celibat
När det gäller gudstjänsterna så skiljer det sig också lite mellan de olika kyrkorna.
Den ortodoxa mässan är längre än den katolska och man använder inte orgel,
utan bara sång. En annan skillnad är att den ortodoxe prästen sjunger de flesta av
bönerna under mässan. Skådespel och mycket spel och sång är det alltså i en
ortodox gudstjänst, i den katolska och protestantiska går det lugnare till, där
sitter man och sjunger psalmer och lyssnar på prästen. Sedan står man
under större delen av en ortodox mässa, medan man under den katolska ibland sitter,
ibland står och ibland knäböjer. Den ortodoxa mässan tar ett par tre timmar medan
den katolska tar en timme på söndagar.
Den ortodoxa mässan är ofta på gamla
kyrkospråk som ingen utom prästerna
förstår t.ex. kyrkoslaviska, gammal syrianska,
koptiska eller ghiz - i Eritrea och Etiopien.
Men kan också vara på grekiska, ryska eller
svenska. Den katolska och
protestantiska mässan är på det språk
man talar i landet man firar mässan. Innan
mitten av 1960-talet firade man den katolska
mässan på latin i hela världen.
I ortodoxa kyrkor finns en ikonostas
framme framför altaret. Det är en skärmliknande vägg som är täckt med ikoner och
placerad mellan altaret och församlingen i en ortodox kyrka. Den har ett antal
ikoner på med dörrar för prästerna att gå in och ut genom. Bara prästerna ser
altaret. Besökarna befinner sig framför ikonostasen.
I katolska kyrkor finns mera statyer och helgonbilder vid eller på väggarna
och altaret är vänt mot folket, så att prästen firar mässan vänd mot folket, inte mot
väggen. För övrigt är de böner som används under själva mässan de samma i stort
sett, även om de kommer i olika ordning och tar olika lång tid och inte är på samma
språk. Mellan Ortodoxa Kyrkan och Katolska kyrkan är det nämligen mest formerna
för gudstjänsten som skiljer för de två kyrkorna har samma tro på t.ex. Jungfru Maria
och de 7 sakramenten.
Katolicism och ortodoxin skiljer sig mycket från Protestantism. Katolska Kyrkan och
de Ortodoxa Kyrkorna erkänner inte den protestantiska nattvarden och, till skillnad
från protestanterna menar både katolikerna och ortodoxerna att nattvarden är ett
riktigt offer – om prästen säger rätt formel så förvandlas helt enkelt brödet och vinet
till Kristi kropp och blod medan protestanterna anser att brödet och vinet bara är
symboler för Kristi kropp och blod. Både katoliker och ortodoxa biktar sig. Luther
som startade protestantismen ansåg att förlåtelse bara kan ske i kontakten mellan
människan och Gud. Alltså var de emot både avlatsbrev och bikt.
De protestantiska kyrkorna har inte de sju sakramenten som den ortodoxa och
katolska Kyrkan har (i den ortodoxa kyrkan kallar man det ”mysterier” istället för
sakrament). Svenska Kyrkan har bara två sakrament; dop och nattvard. Man tror inte
på att de döda lever nu hos Gud och kan be för oss. Därför ber man t.ex. inte Jungfru
Maria om förbön. Man ber heller inte för de döda. Protestanter har överhuvudtaget
inga helgon eftersom de anser att det då blir någon slags avgudadyrkan. Det finns
bara en Gud och det är till honom som människor ska be, inte till helgon. I Sverige
finns det en hel del kyrkor med helgonstatyer, men de är från tiden då vi var
katoliker, alltså innan Gustav Vasa gjorde Sverige protestantiskt på 1500-talet..
Katoliker tror att de döda passerar en reningsfas innan de får komma in i himlen.
Denna kallar purgatorium på latin, som betyder reningsställe ungefär. På svenska
skärseld, av skära som betyder rena på gammal svenska och eld för att eld renar
t.ex. guld och silver från slagg när man smälter det. Denna bild används nämligen i
Bibeln för att tala om hur vår tro renas och hur vi renas i vårt kristna liv. Om vi har
renats helt under vårt liv, genom att leva i osjälvisk kärlek, kommer vi direkt till
himmelen. Då säger katoliker och ortodoxa att personen är ett helgon.
Familje- och samlevnadsfrågor
Sedan skiljer sig synen på vad som är rätt och fel särskilt i familje- och
samlevnadsfrågor. Enligt katolsk moral väntar, man med samlag till äktenskapet
och äktenskapet är oupplösligt. En katolik kan inte gifta om sig. Man betraktar också
homosexuella handlingar som emot Guds skapelseordning för människan. Han
skapade dem till man och kvinna och de skulle bli ett kött och så bli lika Gud enligt 1
Moseboken. Abort är också förbjudet i en del katolska länder. Det finns en del annat
också t.ex. att det inte finns kvinnliga präster i Katolska kyrkan. Det beror på att
Jesus gav de tolv apostlarna prästvigningen men inte t.ex. Maria Magdalena eller
Maria Jesus mor eller Marta från Betania. Det hade han kunnat göra för på den tiden
fanns det kvinnliga präster och profeter.
Kvinnliga präster finns i den protestantiska kyrkan men inte i den katolska eller
ortodoxa kyrkan . Anledningen är skillnaden i sakramentssyn. För katolikerna är det
inte möjligt att ändra i formen för sakramentet för det är Kristus som har bestämt
den. Kyrkan har inte fått denna befogenhet utan skall i stället följa sakramenten som
de har getts till människorna av Kristus. Kvinnan har visserligen alltid välkomnats i
kristna församlingar, men hennes roll har varit - som överallt annars i samhället
under stora delar av historien - förpassat till att tiga. Så här säger Paulus i första
Korinthierbrevet (14:34-35):
Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid
sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också
lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit
hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomster.
De sju sakramenten hör enligt Katolska Kyrkans syn till den gudomliga
Uppenbarelsen. Katolska kyrkan är strängare än den Ortodoxa och Svenska kyrkan.
Om man jämför Svenska kyrkan med andra protestantiska kyrkor så har Sverige den
kyrka som påverkar minst eftersom ca 60 % av Sveriges befolkning är ateister* och
agnostiker*. Svenska kyrkan är den enda kyrkan som tillåter abort, preventivmedel,
accepterar kvinnliga präster och även homosexuella. Den svenska kyrkan har stått
under statens kontroll sedan Gustav Vasas tid och fram till år 2000 då den blev
självständig. Sverige är ett av världens mest sekulariserade samhällen. Det betyder
att man skiljer samhället från religionen. För dagens sekulariserade människa är den
vetenskapliga tolkningen av tillvaron lika verklig och påtaglig som religionens
tolkning av verkligheten var för människor förr, då religionen genomsyrade
människors hela verklighetsuppfattning.
*Ateist = betyder att man inte tror på existensen av några gudar.
*Agnostiker = betyder att man inte är säker på om det finns en gud eller inte, eller att
man inte har tagit ställning.
