Söderhamns-Kuriren · lördag 18 juni 2011
6
www.helahälsingland.se
Solgläntan ska
utvecklas så här
■■ mål. Stora planer för träffpunkten till hösten
Söderhamn
Brist på män och svårt
att nå ut till nya besökare, det är vardagen på
seniorcentret Solgläntan. Men till hösten kommer en satsning som ska
förändra allt.
– Vi har kört samma
form sedan starten, nu
är det dags att ta den vidare, säger aktivitetssamordnaren Britt-Inger
Johansson.
Det var tre och ett halvt
år sedan Solgläntan träffpunkt öppnade för besökare
i Söderhamn, då var det inte
många som sökte sig dit. Sedan dess har det ökat rejält
och i dag kommer 25 besökare dagligen. Men det tar
tid att gå vidare. En ny studie
om Gävleborgs träffpunkter
visar att ökningen av besökare har avtagit och framför allt
saknas det män.
– Det är inte lätt att nå ut
till dem som inte vet om oss,
det är något vi ska prioritera högt framöver, säger projektsamordnaren Helena
Mossnelid.
Nu finns det fem träffpunkter i kommunen, varav en är
för äldre med utvecklingsstörning. Men Solgläntan,
som är störst i kommunen,
har plats för 57 besökare,
mer än dubbla det dagliga
antalet. Den stora frågan
för personalen är hur de ska
locka potentiella besökare i
samhället.
– Vi har tidigare jobbat aktivt men det tar långt tid, nu
måste vi ta tag i det och röra
oss framåt, säger Helena
Mossnelid.
Efter sommaruppehållet
planerar omvårdnadsförvaltningen att starta en stor
satsning för att visa befolkningen att träffpunkterna
finns. En temamånad ska anordnas, där information om
alla träffpunkter och föreningar i området ska lämnas
ut till invånarna.
– Det viktigaste är att vi
samarbetar och inte försöker att konkurrera med
varandra. Vi vill alla uppnå
samma sak, säger Helena
Mossnelid.
Tanken är att ett utökat
samarbete med föreningar,
kommer att leda till en utveckling i träffpunkternas
roll.
– Det vore idealt om träffpunkterna också kunde
fungera som en sluss in till
föreningarna för de som vill
det, vid sidan av så som den
fungerar nu, säger Britt-Inger Johansson.
För att öka chansen att
locka besökare vill persona-
– Det kan bli ensamt hemma, men här finns mycket
trevligt folk. Åke W Nilsson (till vänster i bild, tillsammans med John Kempe), tycker att träffpunkterna
fyller syftet som de ska: Att bryta ensamheten för de
äldre.
Foto: Callum Bloodworth
len även utöka Solgläntans
öppettider. För detta krävs
det mycket frivilligt arbete,
något som Helena Mossnelid menar finns, men som behöver struktureras upp.
– Många vill ge av sin tid,
men tror att de behöver ställa
upp varje dag. Tanken är att
skapa en bank med uppdrag
och har man en timme över
kan man komma och hjälpa
till, säger hon.
Att locka män att besöka
Solgläntan är någonting som
de ansvariga har diskuterat
flitigt. Förslag till olika föreningar och aktiviteter har
getts till männen, men de
som besöker är mer än nöjda
med dagens upplägg.
– Det är fina flickor här
och i går var det 14 fruntimmer och jag. Det var inte
så dumt, säger stamgästen
John Kempe.
Callum Bloodworth
Fakta
Det här vill
de förbättra
■■ Få en struktur
på frivilligpersonal och på så sätt
attrahera flera,
främst yngre.
■■ Få längre öppettider och fler
aktiviteter på Solgläntan.
■■ Förstärka
samarbetet med
föreningarna.
■■ Förbättra informationen till
allmänheten för
att locka fler besökare.
Därför slapp
de betala
Söderhamn
Innan 15 juni skulle felen runt kreosotstolparna i Orrskärshamnen rättas till. Trots att
inspektionen i onsdags
visade att bristerna hade åtgärdats, kräver
Majvi Hjalmarsson, miljöinspektör på byggoch miljöförvaltningen
tuffare tag.
– Man måste ta i lite om
det ska fungera, säger
hon.
Bark under alla stolphögar och ett plastlager som
täcker stolparna. Det var
kraven från Söderhamns
kommun på Söderhamns
Stuveri & Hamn om de
skulle slippa ett vite på
40 000 kronor.
– Det har varit brister
i bland annat barkhanteringen tidigare, säger
Majvi Hjalmarsson, miljöinspektör på bygg- och
miljöförvaltningen.
Hon var en av de som
inspekterade lagret med
kreosotstolpar i onsdags
och kunde konstatera att
de punkter som var bristfälliga förut hade åtgärdats.
– Det såg jättebra ut, det
var bara färsk bark under
och det fanns inga blödande stolpar, säger hon.
Även om det är Söderhamns Stuveri & Hamn
som får föreläggandet riktat mot sig, tillhör kreosotstolparna företaget
Rundvirke Poles. Företaget var nöjda efter utvärderingen, främst med diskussionen som hade förts
med kommunen.
– Man kan se saker på
två olika sätt, nu vet vi hur
de ser på det, säger Michael Löfgren, produktionschef på Rundvirke
Poles.
Nu planerar kommunen att bevaka kreosotstolpslagret med jämna
mellanrum, då egenrapporteringen inte har fungerat tidigare menar Majvi
Hjalrmarsson. Redan om
två veckor ska Majvi Hjalmarsson göra ett återbesök på Orrskärshamnen,
men då förväntar hon
sig att allting kommer att
vara i sin ordning.
– I onsdags kändes det
bra, så jag litar på att det
kommer fortsätta så, säger hon.
Michael Löfgren instämmer och säger att
samarbetet kan bli positiv
för företaget i framtiden.
– Det var bra att vi träffades och redde ut detta,
säger han.
Callum Bloodworth
fakta
Därför är
kreosot farligt
■■ Kreosot är klassificerat
som cancerframkallande
och innehåller flera substanser med hälsofarliga
egenskaper.
■■ Många ämnen i kreosot
har egenskaper som är
långlivade och giftiga.
■■ Kreosotoljan är även
pigmentdödande, även
om pigmentet dock återhämtar sig och skadan är
begränsad till under läkningstiden.
Söderhamnspedagoger
på inspirerande utbyte
SÖDERHAMN
Söderhamn ligger långt
fram när det gäller att
få in entreprenörskap i
skolan.
För att lära sig mer och
dela med sig av erfarenheter deltog flera Söderhamnspedagoger på en
internationell konferens
i Milano.
Entreprenörskap handlar
om så mycket mer än att
starta företag. Det gäller
att få in ett nytt tänk i klassrummet som skapar självständiga och starka individer.
Det säger Bibbi Lodmark,
projektledare för Drivkraftsprojektet som är en
del av ett EU-projekt som
kallas ECEEC – Embedding
a culture of enterprise and
creativity in the cirriculum.
Den 14-15 juni var flera
pedagoger från Söderhamn
i Milano för att under två
intensiva dagar utbyta erfarenheter och jobba kring
entreprenöriellt lärande.
– På den här konferensen
har de olika länderna berättat om hur de jobbar, säger
Bibbi Lodmark, som känner att Sverige ligger långt
fram i sitt tänk kring entreprenörskap.
Hon säger att konferensen,
där även pedagoger från
Tjeckien, Estland, Italien
och Storbritannien deltog,
gav energi att fortsätta arbetet med entreprenörskap
i klassrummet.
– Det var en kick, vi känner att vi är på rätt väg och
nu kör vi mot nästa konferens.
Pedagogerna jobbade vid
sex olika stationer under
de två dagarna. Bland annat diskuterades vad som är
viktigt i lärarrollen. Att man
som lärare ska våga släppa
kontrollen för att hitta en
annan väg till en lösning på
olika situationer.
– Man måste våga testa,
inte göra det du alltid har
gjort. Och hur lär sig ungarna? Hur får de drivkraft till
sitt eget lärande?
En av de elva lärare som
åkte till konferensen i Milano med utbildningsstipendium var Marie Söderlund,
lärare i engelska och italienska på Staffangymnasiet.
– Det har varit enormt
givande att vi pedagoger
får ett forum att träffas i
och bygga nätverk i Europa.
Söderhamns kommun har
kommit långt i den här processen.
Marie Söderlund beskri-
ver entreprenöriellt lärande som just en process, och
ingen konkret metod i sig.
– Det är ett förhållningssätt för mig som pedagog
mot elever och mot mig
själv.
Pedagogerna som deltog i konferensen i Milano var alla väldigt nöjda.
Foto: Söderhamns kommun
Hon säger att ett mål med
det entreprenöriella lärandet är att ändra attityden
till kunskap som i flera av
de deltagande länderna har
förändrats.
– Intresse för bland annat språk sjunker. Vi måste
motivera eleverna, och en
metod för att ändra attityden kan vara entreprenörskap.
Hela projektet med utbytet
mellan länder ska utmynna
i ett processtöd om entreprenöriellt förhållningssätt
och lärande som skrivs av
Högskolan i Gävle. Dessutom avslutas allt med en
konferens som hålls i Söderhamn i april nästa år.
Elin Woxlin
0270-74064
elin.woxlin@
soderhamnskuriren.se
