Den mobila akuten
juli 2017
Den mobila akuten
2017-07-14
Sammanfattning ____________________________________________ 3
Inledning __________________________________________________ 4
Vad är ambulanssjukvårdens uppgift? _________________________ 5
Ambulanssjukvården - den mobila akuten ______________________ 6
Snabbt på plats ____________________________________________ 7
Samlat grepp på sjuktransporter ______________________________ 8
Gemensam ledningsfunktion i hela regionen ____________________ 9
Olika fordon på olika platser __________________________________ 10
Appendix _________________________________________________ 11
D:\265340028.doc/LAbP/2017 (David Josefsson)
2 (19)
Den mobila akuten
Sammanfattning
Ambulansen är sjukvårdens förlängda arm. Att det finns en fungerande
ambulanssjukvård är en trygghet för befolkningen och en nödvändighet för att
kunna rädda liv. Utvecklingen inom ambulanssjukvården har varit dramatisk de
senaste åren, och kommer att fortsätta utvecklas de kommande åren.
Moderaterna i Västra Götalandsregionen har i denna rapport tagit fram ett antal
punkter om hur vi vill utveckla ambulanssjukvården i regionen.
Ambulanssjukvården skall vara en mobil akut. Den skall ha möjlighet att
triagera patienterna, lägga in dem direkt på sjukhusen utan omvägen via
akutmottagningen och i vissa fall kunna avsluta behandlingen utan att ens köra
in patienten på sjukhuset.
Nuvarande ambulanssjukvård skall stärkas upp med ytterligare
helikopterresurser för att öka tillgängligheten. Västra Götalandsregionen skall
också sprida IVPA-paket (”I Väntan På Ambulans”) för att skapa fler goda
krafter och snabbare tillgänglighet till livsuppehållande vård.
Ambulanssjukvården skall vara organiserad så att rena transportuppdrag
avlastas den akuta ambulanssjukvården.
Organisatoriskt skall ledningsansvaret för ambulanssjukvården läggas i en
fristående organisation för att garantera samma medicinska kvalitet över hela
regionen.
265340028/LAbP/2017
3
Den mobila akuten
Inledning
Ambulansen är en viktig del av sjukvården – det är sjukvårdens förlängda arm
som snabbt är på plats vid en olycka eller vid ett akut sjukdomstillstånd, och är
ofta avgörande för liv eller död. Men att det finns en fungerande
ambulanssjukvård är också en trygghet för befolkningen, en försäkring om att
sjukvården snabbt är där när det som inte får ske, sker. Därför är
ambulanssjukvården också en fråga som berör människor starkt.
Ambulanssjukvården är en av de verksamheter inom sjukvården som de
senaste åren utvecklats väldigt kraftigt. Från att ha handlat om ren transport av
sjuka och skadade till sjukhuset, ofta inte ens utförd av sjukvården utan av
räddningstjänsten, har det utvecklats till att också lindra och stabilisera patienter
i deras väg till sjukvården. Idag görs den första bedömningen och ofta påbörjas
redan behandlingen i ambulansen - på väg mot sjukhusets akutmottagning.
Det är ökad kompetens i ambulanserna tillsammans med en medicinsk teknisk
utveckling som inneburit att allt mer utrustning kunnat tas med i bilen som
möjliggjort denna resa. Frågan vi har ställt oss, och försöker svara på med
denna rapport är hur ambulanssjukvården kommer att se ut i framtiden - och
hur vi kan utveckla ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen.
265340028/LAbP/2017
4
Den mobila akuten
Vad är ambulanssjukvårdens uppgift?
Som befolkningsföreträdare ser vi fyra syften som ambulanssjukvården idag
fyller:
Snabbt på plats
Ambulanssjukvården är sjukvårdens möjlighet att snabbt vara på plats vid
olyckor, sjukdomsfall eller motsvarande. Vid särskilda händelser finns
sjukvårdsresurser genom ambulanssjukvården i förebyggande syfte, till
exempel vid större evenemang med många människor, vid hotfulla situationer
eller på katastrofplatser.
Triagera
Väl på plats skall ambulanssjukvården kunna bedöma varje sjukdomsfall för att
på så sätt underlätta patientens väg in i den ordinarie sjukvården.
Påbörja behandling – Transportera till sjukhus
Framförallt den medicintekniska utvecklingen, men också en allt högre
kompetensnivå i verksamheten, har möjliggjort för ambulanssjukvården att
påbörja och i vissa fullfölja behandling redan i ambulansen. Ambulansen skall i
annat fall ordna så att patienten snabbt kommer in till sjukhuset och får
nödvändig sjukvård.
Transportera
Sekundära sk ”liggande sjukvårdstransporter” har tidigare utförts av
ambulanssjukvården, men har idag i vissa delar av regionen delats av till
särskild liggande sjuktransport. Beroende av patienternas tillstånd är behovet
av omsorg under transporten varierande från väldigt liten till kontinuerlig
intensivvård eller till och med ECMO-vård. En huvudtes bör vara att patienter
skall behandlas på ”rätt vårdnivå” också i ambulans – d v s den ordinarie
ambulanssjukvården skall avlastas liggande sjukvårdstransporter möjligaste
mån till särskilda sjuktransportfordon med kapacitet att transportera en eller
flera patienter.
265340028/LAbP/2017
5
Den mobila akuten
Ambulanssjukvården - den mobila akuten
Ambulanssjukvården går att utveckla både i sin roll att vara snabbt på plats, i
triageringsrollen och som behandlande verksamhet. Målet bör, enligt oss, vara
att utveckla ambulanssjukvården till att bli en mer fullfjädrad akutmottagning,
med nästintill samma möjlighet som en ”fast” akutmottagning på ett sjukhus att
omhänderta och bedöma patienter.
Ambulansen har gått från att vara ren transport av sjuka och skadade till att
lindra smärta och stabilisera patienter till att idag bedöma patienter och påbörja
behandling redan i ambulansen. Försök finns redan idag med direktinläggningar
från ambulans direkt till avdelningar.
Med bara något ytterligare höjning av medicinteknik och kompetens i
ambulansbilen kan nästa steg bli att genomföra slutbehandling av patienter utan
att behöva transportera dem till sjukhus.
Vi anser att triageringen av patienter som hämtas med ambulans bör ske av
ambulanssjuksköterska redan vid upphämtandet av patienten, och att patienten
därifrån direkt förs till röntgenundersökning, behandling på akutmottagningen
eller läggs in på avdelning.
Västra Götalandsregionen bör också genomföra ett program för att utveckla och
öka behandlingsmöjligheterna i ambulansen. Ytterligare kompetenshöjningar av
ambulanspersonalen kan behövas. Också nya kompetenser, från
läkarkompetens till andra specialiteter av sjuksköterskor kan också tillföras
ambulanssjukvården. En effekt av ökade behandlingsmöjligheter kan bli att man
i vissa områden har ambulanser med en basutrustning men där olika bilar har
olika specialiteter, till exempel trauma, benbrott etc.
265340028/LAbP/2017
6
Den mobila akuten
Snabbt på plats
Att ambulansen är snabbt på plats är förutom medicinska skäl också viktigt ur
ett befolkningsperspektiv. Sjukvårdens möjlighet att snabbt komma ut och ta
hand om en akut sjuk patient är en viktig förtroendeaspekt och trygghetsfaktor.
Särskilt viktigt blir det när strukturomvandlingar av sjukvården tvingar
akutmottagningar att stänga och avstånden till sjukvården på ”fasta”
utbudspunkter där med blir allt längre.
Fler helikoptrar
Moderaterna i Västra Götalandsregionen öppnade i budgetförslaget för 2010 till
Regionfullmäktige för att inrätta ytterligare en ambulanshelikopter i regionen.
Den nuvarande ambulanshelikoptern är läkarbemannad. Ytterligare en
ambulanshelikopter behöver inte med nödvändighet vara det, eftersom behovet
av läkarkompetens inte alltid är synonymt med behovet av tillgänglighet genom
helikopter eller snabb avtransport. En läkarbemannad och en
sjuksköterskebemannad helikopter skulle därmed på ett kostnadseffektivt sätt
komplettera varandra.
Ytterligare ett alternativ för att förstärka upp helikopterkapaciteten är att
helikoptrar delas mellan Västra Götalandsregionen och ytterligare en
huvudman.
Det skulle kunna vara ett annat landsting, till exempel Värmland, Jönköping
eller Halland, men också någon annan form av verksamhet, till exempel
sjöräddningen eller försvarsmakten. Ytterligare ett alternativ skulle vara att
samarbeta kring helikopterresurserna med Norge.
Fler goda krafter
”I Väntan På Ambulans” eller IVPA är ett koncept som innebär att man delar ut
utrustning och ger utbildning till personal inom olika samhällsfunktioner så att
dessa kan genomföra de första livräddande insatserna i väntan på att ambulans
anländer.
Konceptet innebär att det finns fler goda krafter ute i samhället som kan hjälpa
till vid svåra olyckor eller sjukdomsfall och att möjligheten för sjukvården att
snabbt nå fram därmed ökar.
IVPA-konceptet kan aldrig, och skall aldrig, ersätta ambulanssjukvården och det
är inte heller meningen. Men det innebär att sjukvårdsresurser snabbt kan
sättas in, och därmed vara den avgörande tidsskillnaden mellan liv och död –
såväl i storstaden som på landsbygden.
IVPA bör finnas över hela regionen och vilka samhällsfunktioner som inkluderas
är egentligen gränslöst. I Västra Götalandsregionen har liggande
265340028/LAbP/2017
7
Den mobila akuten
sjukvårdstransporter i Göteborg IVPA, i Värmland finns det hos
räddningstjänsten och i Stockholm bland annat hos polisen och taxibolag.
Stationen - Ambulansens ”pit-stop”
Ytterligare ett steg för att skärpa upp ambulanssjukvården kan tas genom att
forma om dagens ambulansstationer. De bör ligga nära de sjukhus som
ambulansen arbetar med och skall fungera som pit-stop för ambulansen. Det
innebär att man går från dagens situation där ambulansens personal förutom att
ta hand om patienter också måste ta hand om sina bilar. Istället för särskild
”markpersonal” anställas som ansvarar för fordonen och tekniken i bilarna så att
ambulanspersonalen kan fokusera på sjukvårdsverksamheten.
Samlat grepp på sjuktransporter
När sjukvården blir mer och mer specialiserad där man samlar olika
specialiteter på olika orter eller tomter ökar också behovet av att transportera
patienter mellan olika sjukvårdsverksamheter.
Tidigare genomfördes mycket liggande sjuktransporter av ambulansbilar. Men i
takt med det ökande behovet och allt mer avancerade akutambulanser har man
mer och mer skiljt ut de liggande sjuktransporterna från den akuta
ambulanssjukvården. Denna utveckling bör fullföljas i hela regionen.
Transport av patienter är förmodligen ett av de mest komplexa logistiska flöden
sjukvården idag hanterar. Med hänsyn till patientens välbefinnande måste
transporterna i möjligaste mån minimeras samtidigt som komforten och
tryggheten under transporten måste maximeras.
Västra Götalandsregionen behöver ta ett samlat grepp på sjuktransporterna för
att utveckla kostnadseffektiva lösningar av det logistiska flödet. Det innebär
bland annat att flera nivåer av sjuktransporter skall användas, från enskilda
sjuktransportbilar till användande av jumbolanser och tyngre sjuktransporter. En
viktig grundprincip bör vara att rätt vårdnivå på varje patient bör gälla också i
ambulansjukvården. De ordinarie akutambulansbilarna skall avlastas från
enklare sjuktransportuppdrag men samtidigt stärkas i möjligheterna att utföra
vårdtunga vårdtransporter.
Det behöver också finnas tydliga logistiska samband mellan regionens
verksamheter och verksamheter hos andra huvudmän, utanför regionens
territorium och ibland till och med utanför Sveriges gränser.
265340028/LAbP/2017
8
Den mobila akuten
Gemensam ledningsfunktion i hela regionen
Idag är ambulanssjukvården huvudsakligen organiserad utifrån respektive
sjukhus – varje sjukhus har egna ambulanser och verksamhetens uppbyggnad
varierar kraftigt mellan respektive sjukhus.
Få andra landsting har samma organisation – Stockholms läns landsting driver
sin ambulanssjukvård i form av ett eget bolag, i Region Skåne har man samlat
den prehospitala vården i en egen ledningsorganisation (Kamber) men delat
upp det operativa ansvaret på fyra distrikt. I de landsting där
ambulanssjukvården är knuten till ett sjukhus, till exempel Uppsala, är
sjukvården i hela landstinget uppbyggd kring ett länssjukhus, inte som i Västra
Götalandsregionen kring flera länssjukhus.
Västra Götalandsregionen har av SOS Alarm upphandlat en särskild
dirigeringsfunktion för ambulansen, Ambualarm, som är regionövergipande i
syfte att säkerställa att rätt resurser sätts in vid varje enskilt larm – och
därigenom uppnå såväl ett patientsäkert omhändertagande som en
kostnadseffektiv verksamhet.
Ett naturligt nästa steg bör vara att samla det medicinska ledningsansvaret för
ambulanssjukvården för hela regionen i en organisation. På så sätt kan man ta
ett samlat grepp kring ambulanssjukvården och låta hela regionen ha tillgång till
samma ambulanssjukvårdsresurser. Organisationen bör inte vara kopplad till ett
enskilt sjukhus – utan verka som en fristående organisation men i nära
samverkan med samtliga akutverksamheter i regionen.
Samtidigt kan man dela upp operatörsansvaret lokalt – och upphandla
respektive område. På så sätt kan ambulanssjukvården i vissa områden drivas i
egen regi, i andra områden av räddningstjänsten och i ytterligare andra
områden i alternativ drift. Det viktiga är att kvaliteten hög över hela Västra
Götalandsregionen, inte vem som kör ambulansen.
265340028/LAbP/2017
9
Den mobila akuten
Olika fordon på olika platser
Västra Götalandsregionen skall vara drivande i att utveckla olika typer av
egenskaper i våra ambulansfordon för att nå upp till mottot om den mobila
akuten. Det innebär också att inte samma krav behöver ställas på alla bilar,
utan att olika fordon kan bestyckas olika beroende på i vilken miljö de tjänstgör
och vilka uppgifter de skall lösa.
I områden där det finns få ambulanser är det viktigt att alla ambulanser har en
bredd på sin utrustning, i mer tätbefolkade områden kan man ha både breda
ambulanser men också ambulanser med ett visst basutbud spetsat med
specifik utrustning för specifika bilar.
Akutbilar, dvs bilar med medicinsk kompetens men utan transportmöjlighet, har
i takt med att alla ambulanser idag bemannas med sjuksköterskor och
läkarmedverkan i ambulanssjukvården sker direkt i ambulansen delvis tjänat ut
sin roll. Samtidigt har akutbilar ibland möjlighet att snabbare nå fram till den
skadade, och om slutbehandling kan ske i ambulansen kan i framtiden
eventuellt behovet av borttransportsmöjligheter minska.
Det är också viktigt att fordonsflottan anpassas efter geografiska förutsättningar,
till exempel att skärgården är väl försörjd med ambulansbåtar och att det finns
tillgång till terränggående fordon för att nå skadade eller sjuka i otillgängliga
områden. Kreativa lösningar, som de Ambulans-MC som används i Göteborg
vid större evenemang, bör uppmuntras.
265340028/LAbP/2017
10
Den mobila akuten
Appendix
Kompetens
Det finns huvudsakligen tre kompetensnivåer inom ambulanssjukvård.
Ambulanssjukvårdare är undersköterskor med särskilt påbyggnadsutbildning
för ambulanssjukvård (20 veckor)
Ambulanssjuksköterska avser vanligen sjuksköterska med
specialistutbildning inom prehospital vård. Sedan 2005 krävs det
sjuksköterskekompetens i ambulansbilen för att hantera läkemedel, dock inte
nödvändigtvis med specialistutbildning inom prehospital vård. På OLAambulanserna har sjuksköterskorna specialistutbildning inom anestesi.
Förutom specialistsjuksköterskor med inriktning prehospital vård återfinns också
specialistsjuksköterskor med inriktning intensivvård, akutsjukvård eller anestesi
inom ambulanssjukvård.
Ambulansläkare är fortfarande ett oklart begrepp, men avser någon form
specialistläkare med prehospital erfarenhet, till exempel att man har utbildning
inom akutmedicin eller katastrofmedicin eller har arbetat inom någon form av
ambulansverksamhet. Ofta är det läkare som är specialister inom anestesi.
En ambulansöverläkare är medicinsk ansvariga för ambulansverksamheten och
en argumentationslinje för att öka läkarnärvaron inom ambulansverksamhet har
varit att det är en nödvändighet med närvaro för att kunna utöva det medicinska
ansvaret. Det har också anförts att ambulanssjuksköterskor och
ambulanssjukvårdare ”behöver/förtjänar” samma medicinska ledning som deras
motsvarande kompetenser inom övrig sjukvård.
Ett motargument mot ökad läkarnärvaro är att behovet inte är försvarbart mot
den ökande kostnaden. Behovet av läkarkompetens på fält anses litet och
medicinsk fortbildning och utveckling av verksamheten kan ske ändå.
Försök med läkarambulanser finns idag i bland annat Göteborg. I Göteborg
syftar försöket inte framförallt till att medverka som kompetensförstärkning utan
för utbildning av ambulanspersonalen, för utveckling av den medicinska
kvaliteten i ambulanssjukvården och som medicinsk arbetsledning till SSK och
ambulanssjukvårdare.
I andra landsting har man infört eller genomför försök med ambulansläkare som
inte åker med i ambulans utan i särskild akutbil/läkarbil (till exempel Stockholm),
eller som finns tillgänglig via telefon (till exempel Skåne).
265340028/LAbP/2017
11
Den mobila akuten
265340028/LAbP/2017
12
Den mobila akuten
Fordonstyper
Ambulans (ambulanstransportbil) I Västra Götalandsregionen är
ambulansbilar bemannade med två personer, en ambulanssjuksköterska och
en ambulanssjukvårdare, i Göteborg finns också en särskild läkarambulans, d v
s en ambulans bemannad med sjuksköterska, sjukvårdare samt
ambulansläkare – där ambulansläkaren fungerar som handledare/utbildare/stöd
till sjuksköterska och sjukvårdare. På vissa orter i andra landsting har man i
vissa fall bemannat ambulans med två sjuksköterskor – till exempel en
sjuksköterska som är specialist i prehospital vård och en som är specialist i
anestesi.
Vissa ambulansorganisationer (bland annat Stockholm) skiljer också på
akutambulanser och transportambulanser.
OLA-ambulans (Olycksfall-Akut-ambulans) OLA-ambulansen är ett koncept i
Storgöteborg (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) med större ambulansbilar
och bemannad med anestesisjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. OLApersonalen har dessutom ledningsutbildning. OLA-ambulanserna används som
förstärkningsenhet vid särskilda indikationer: livshotande skador eller olyckor
eller situationer där det finns ledningsbehov (till exempel större trafikolyckor
eller bombhot). OLA-ambulanserna fungerar också som utvecklings- och
utbildningsplattformar.
Det finns fler, liknande koncept, runt om i landet med särskilda ”special”ambulanser som är ”bestyckade” med särskild kompetens eller utrustning och
som används som medicinsk förstärkning eller vid särskilda behov. I Västra
Götalandsregionen har NU-sjukvården en särskild IVA-ambulans för transport
av intensivvårdskrävande patienter, andra ”tyngre” exempel är Falcks ECMOambulans i Norrköping som kan transportera patienter med starkt dödliga
smittsamma sjukdomar som Ebola.
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/6/Ambulanssjukvarden/OLAambulansverksamheten/
http://www.falcksverige.se/hem/business_areas/specialambulans (ECMOambulansen)
Helikopter används för att uppnå snabb framkomlighet och snabbare
avtransport (särskilt längre sträckor).Olika helikoptrar har utrustning för olika
vårdnivåer, Uppsala läns landsting har i dag Sveriges högsta vårdnivå med en
så kallad ”intensivvårds”-helikopter med intensivvårdplats ombord. Också
kompetensen kan variera. I Västra Götalandsregionen har helikoptern
ambulanssjuksköterska och läkare, i andra landsting bär inte helikoptern läkare.
265340028/LAbP/2017
13
Den mobila akuten
En del ambulanshelikoptrar fungerar också som räddningshelikoptrar
(vinschning), till exempel i fjäll eller kustmiljö.
http://www.vgregion.se/sv/Kungalvs-sjukhus/Hitta-ratt-ivarden/Ambulanssjukvard/Ambulanshelikoptern/ (VGRs ambulanshelikopter)
http://www.akademiska.se/templates/page____25762.aspx (Uppsala läns
landstings ”intensivvårds-helikopter”)
Ambulansflygplan – används för längre sjuktransporter (Svensk Flygambulans
anger över 18 mil), särskilt sådana som kräver hög vårdnivå under transporten.
Flygplanen har ofta intensivvårdsmöjligheter.
http://www.svenskflygambulans.se/
Ambulansbåt – används framförallt som komplement till ambulansbil i
skärgårdsmiljö. Kan dock bära tyngre medicinsk utrustning (i Göteborgs
skärgård bär ambulansbåten ”Hjärtrud” utrustning för två intensivvårdplatser).
Nackdel blir att den till skillnad från helikopter inte själv kan ta sig direkt till
akutmottagning.
http://www.falcksverige.se/hem/business_areas/sjoambulans (Falcks
Ambulansbåt Hjärtrud)
Motorcykel – används för snabbare framkomlighet, till exempel vid evenemang
med stora folkmassor. Förare är ambulanssjuksköterska och MCn arbetar
tillsammans med ambulansbil. Syftet är att snabbt vara på plats och inleda
behandling i väntan på att ambulansbilen når fram och kan transportera bort
patienten. Det finns två ambulans-mc i Göteborg.
I Stockholm har Falck utarbetat koncept med fyrhjuling istället för MC,
fyrhjulingen bär sjukvårdare och sjuksköterska – släpvagn för transport av
patient samt har terrängframkomlighet.
http://www.falcksverige.se/hem/business_areas/mc-ambulans
Akutbil är en personbil som är bärare av läkarkompetens (då ibland kallad
läkarbil) eller extra sjuksköterska, då ofta narkossjuksköterska. Har delvis
snabbare framkomlighet än ambulansbil. Fungerar som medicinsk förstärkning
265340028/LAbP/2017
14
Den mobila akuten
vid större olyckor eller allvarligt sjuka patienter – särskilt då behov av sövning
finns, med också som utbildnings- och utvecklingsresurs inom
ambulanssjukvården. Tidigare vanligt med akutbilar med sjuksköterskor, har nu
delvis spelat ut sin roll med anledning av att samtliga ambulanser har
sjuksköterskekompetens.
Akutbilarna har ibland också fungerat som ”ledningsbilar” med blåljus vilka dels
bistått med kompetensförstärkning men också fungerat som arbets- och
driftsledning; erbjudit personal debriefing, kunnat komplettera ambulansernas
material och så vidare.
Sjuktransportbil – bil för liggande sjuktransport, bemannad av en person
(ambulanssjukvårdare som också är förare). I Göteborg är sjuktransportbilarna
utrustade med alfabår, defibrillator, syrgas samt en mer avancerad
förbandsväska och kan därför genomföra ”IVPA-insats” (I Väntan På Ambulans)
- vid större olyckor eller hjärtstopp då de är närmaste sjukvårdsenhet.
http://www.falcksverige.se/hem/business_areas/emergency/var_verksamhet_a
mbulans/sjuktransport.htm (Falck Sjuktransport i Göteborg)
Jumbolans – koncept utvecklat av Ulfab, idag övertaget av Falck, som innebär
sjuktransport av flera patienter i buss för längre sträckor. Fördelen jämfört med
vanlig sjuktransportbil är att fler patienter kan transporteras med högre tillgång
till medicinsk utrustning och sjukvårdspersonal till en lägre kostnad per patient
och mil. Nackdelen ligger i den minskade flexibiliteten.
http://www.jumbolans.se/
265340028/LAbP/2017
15
Den mobila akuten
Hur har andra landsting organiserat sin ambulanssjukvård?
Region Skåne
Region Skåne har en gemensam organisation ”KAMBER-Skåne” (Ambulans-,
katastrof- och beredskaps-förvaltningen) som inom Region Skåne är ansvarig
för den akuta prehospitala verksamheten, den katastrofmedicinska planeringen
och beredskapen samt det övergripande säkerhetsarbetet.
Geografiskt är verksamheten uppdelad i fem distrikt, där tre driften av
ambulansverksamheten i två distrikt sker i egen regi, och i tre distrikt är utlagd
på entreprenad.
http://www.skane.se/default.aspx?id=5155 – Kamber-Skåne
Stockholms läns landsting
Enheten för ambulanssjukvård vid Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
ansvarar för beställning och uppföljning av Ambulanssjukvården i Stockholm.
Driften utförs dels av helägt dotterbolag AISAB som driver 22 ambulanser och 2
sjuktransportbilar, dels av alternativa vårdgivare.
http://www.aisab.nu/show.asp
Landstinget i Uppsala Län
Ambulanssjukvården i Landstinget i Uppsala Län drivs som en enhet inom
Akademiska sjukhuset. Ambulanssjukvården ingår som en av 6 verksamheter i
Akut- och rehabiliterings-divisionen.
http://www.akademiska.se/templates/page____18783.aspx
Landstinget i Östergötland
”Ambulanssjukvården i Östergötland bedrivs som en sammanhållen
organisation men utförs av två ambulansentreprenörer och SOS Alarm.
Landstinget i Östergötland har från och med 2009-02-01 en
samordningsfunktion för ambulanssjukvård och Alarmering.”
http://www.lio.se/templates/PageWithColumn.aspx?id=48145
265340028/LAbP/2017
16
Den mobila akuten
Ambulansorganisation Västra Götalandsregionen, dagsläge
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Antal fordon: 11 dygnsambulanser, 8 dagsambulanser, 2 OLA-ambulanser, 10
sjuktransport-fordon
Stationer: 9 ambulansstationer fördelade på följande orter:
Lundby, Torslanda, Öckerö, Frölunda, Mölndal, Öjersjö, Angered, Gårda och
Kortedala
Upptagningsområde: Motsvarar Sahlgrenska Universitetsjukhusets
upptagningsområde (700 000 invånare)
Organisation:
”Ambulans och Prehospital Akutsjukvård” tillhör Område 6 inom Sahlgrenska
Universitetsjukhuset och består av Verksamhetsledning, HLR-Centrum (hjärtlung-räddning), Utvecklingscentrum och OLA-enheten.
Drift av ambulansverksamhet samt sjuktransportverksamhet är utlagd på extern
leverantör (Upphandlingen vanns av Ulfab som sedermera blev uppköpta av
Falck, avtalet gäller till den 30 september 2012), men det medicinska ansvaret
finns kvar på Sahlgrenska Universitetsjukhuset. Drifts- och utvecklingsansvar
för OLA-ambulanserna (2 bilar stationerade på Gårda respektive Lundby) ligger
kvar i egen regi.
NU-sjukvården
Antal fordon: 17 dygnsambulanser, 4 dagambulanser, 1
specialambulans, 7 sjuktransportbilar och 1 iva-ambulans
Stationer: 16 ambulansstationer fördelade i följande kommuner:
Strömstad, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Tanum, Munkedal, Färgelanda,
Mellerud, Sotenäs, Lysekil (2 stationer), Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan (2
stationer) och Orust
Upptagningsområde: Motsvarar NU-sjukvårdens upptagningsområde (275 000
invånare)
Organisation:
265340028/LAbP/2017
17
Den mobila akuten
Ambulanscentrum är en del av NU-sjukvårdens ”område 5 Akutverksamheten”
Ambulanscentrum är en egen ”klinik” inom NU-sjukvården som ansvarar för den
medicinska ledningsfunktionen och har delvis egen drift av ambulanser och har
delvis lagt ut drift av ambulans och sjuktransport är på entreprenad.
Södra Älvsborgssjukhus
Antal fordon: 11 dygnsambulanser och 4 dagambulanser
Stationer: 9 ambulansstationer fördelade i följande kommuner:
Alingsås (2 dygn), Vårgårda (1 vardag), Lerum (1 dygn), Borås (3 dygn, 2
vardag), Herrljunga (1 dygn), Ulricehamn (1 dygn), Skene (2 dygn), Svenljunga
(1 dygn), Tranemo (1 vardag)
Upptagningsområde: Motsvarande upptagningsområdet för Södra Älvsborgs
Sjukhus samt Alingsås Lasarett (220 000 + 90 000 invånare)
Organisation:
Egen enhet inom SÄS – bestående av tre geografiska avdelningar samt ansvar
för liggande sjuktransport. Dessutom sektion för ledning och
verksamhetsutveckling, samt en funktion för "Ambulanschef i beredskap".
Skaraborgs Sjukhus
Antal fordon: 14 dygnsambulanser och 5 dagambulanser
Antal anställda: ca 150 (70% ssk, 30% ambulansjukvårdare)
Stationer: 9 ambulansstationer fördelade i följande kommuner:
Falköping, Tidaholm, Skövde, Lidköping, Vara, Skara, Mölltorp, Krontorp, Hova
Upptagningsområde: Motsvarar SkaS upptagningsområde (265 000 invånare)
Organisation:
Ambulansverksamheten på Skaraborgs sjukhus är en del av
verksamhetsområdet ”Akut och Ambulans” på Kärnsjukhuset i Skövde.
Kungälvs sjukhus med ambulanshelikopter
265340028/LAbP/2017
18
Den mobila akuten
Antal fordon: 5 dygnsambulanser
Stationer: 4 ambulanssationer fördelade i följande kommuner
Tjörn (1 dygn), Stenungsund (1 dygn), Kungälv (2 dygn), Älvängen (1 dygn)
Upptagningsområde: Kungälv, Ale/Nol, Stenungsund och Tjörn. (100 000
invånare)
Organisation:
Ambulanssjukvården vid Kungälvs sjukhus ligger under ”Anestesi- och
intensivvårdskliniken”. Ambulanssjukvården ansvarar också för liggande
sjuktransporter.
Ambulanshelikopter:
Ambulanshelikoptern är en egen enhet vid Kungälvs Sjukhus och fungerar som
regiongemensam resurs. Helikoptern med personal är stationerad på Säve
Flygplats.
Helikoptern är bemannad med två piloter, en läkare och en sjuksköterska
265340028/LAbP/2017
19
