? O K E Å VADD Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ”ekologisk” på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena, KRAV eller EU-lövet. Det här är reglerna för e­ kologiskt: • Ingen konstgödsel • Inga kemiska bekämpningsmedel • Inga genetiskt modifierade organismer, GMO • Fodret är ekologiskt och kommer mest från den egna gården • Djuren får vistas utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden. Många forskningsstudier visar att ekologisk odling gynnar flera av de svenska miljömålen mer än det oekologiska jordbruket gör. Ordet ekologiskt är namnskyddat genom en EU-förordning som sätter regler för hur man ska producera livsmedel för att de ska få kallas ekologiska. Så kontrolleras ekologiskt Ekologiskt kontrolleras noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet både oanmälda och anmälda kontrollbesök. 5 ed m a j r ö att b Varför tror ni att det är viktigt att byta dessa varor till ekologiska? kött mjölk bananer & vindruvor kaffe potatis Kaffe På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det heter parakvat och skadar – och dödar – både natur, djur och människor. Bananer och vindruvor är hårt besprutade. På bananodlingar används miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. Mjölk Ekologiska mejerivaror gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. Här bidrar de till att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen natur och inga människor förgiftas. Varför? Jo, ekokor mumsar mest på växter från den egna gården, istället för hårt besprutad soja från andra sidan jordklotet. Kött Vill du ha kött från gladare djur? Välj eko. På köpet får du samma viktiga miljö­fördelar som när du köper de ekologiska mejeri­ varorna. Finns inte ekologiskt så är svenskt natur­ beteskött också bra. Men för att vara klimatsmart är det viktigaste av allt att äta mindre kött överhuvudtaget. Potatis Det finns bekämpnings­ medel i nästan alla svenska vatten, till och med i regnet som faller över oss. Genom att välja ekologiskt sprids mindre gifter i vår natur. Potatisen är en av de grödor som besprutas mest i Sverige. Varför finns det fler vilda växter, fåglar och insekter runt en ekogård jämfört med en oekologisk? Naturen ger oss olika ekosystemtjänster som rent vatten att dricka, fungerande jordar att odla mat i och frisk luft att andas. Helt gratis. Men för att det ska funka krävs en mångfald av arter som samspelar med varandra. På ekogårdar odlar man flera olika grödor och dessutom olika sorter. Variationen av växter och avsaknaden av kemiska bekämpningsmedel ger en mångfald med fler humlor, fjärilar och bin på gården. Många insekter hjälper till att pollinera växterna vilket gör att skördarna ökar. Fåglar gynnas också av att det finns mycket insekter. Tillsammans bidrar de olika arterna vid åkern till att balansera skadedjuren på åkrarna. Det finns ungefär dubbelt så många vilda växter, fåglar och insekter runt en ekologisk gård som runt en oekologisk. De arter som gynnas mest är insekterna. Att öka och bevara den biologiska mångfalden är livsviktigt. Visste du att forskningen visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet? Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Låter lite Avatar, men det är ju sant. FRUKT & grönt I vilka livsmedel är det vanligt med rester av bekämpningsmedel? Det är främst i frukt och grönt som man hittar rester av bekämpningsmedel. Nästan nio av tio frukter i en vanlig fruktkorg innehåller rester av bekämpningsmedel. Naturen och de som arbetar i odlingen löper störst risk att skadas av bekämpnings­medel. Forskning visar t ex att barn till kvinnor som jobbat i danska växthus där bekämpningsmedel använts påverkas i sin utveckling. Också små rester i till exempel frukt bidrar till den cocktail av kemikalier vi utsätts för och som oroar många forskare. Mycket av frukten vi äter är importerad från länder där man använder bekämpningsmedel som varit förbjudna inom EU sedan länge. Vill du bidra till att mindre gifter sprids i vår natur? Och minska riskerna med rester av bekämpnings­ medel – välj ekologisk frukt och grönt. Här kan du läsa mer om risker med rester av bekämpnings­medel i frukt och grönt. www.naturskyddsforeningen.se/eko 100 % eko Är 100 % ekologiskt möjligt för att mätta världens befolkning? Ja visst går det! Idag påverkar jordbruket planeten långt mer än vad den tål. Och därför säger många världsledande forskare att lantbruket i framtiden behöver använda mer ekologiska metoder. Både för att bli hållbart och försörja en större befolkning. Idag går miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika över till att odla ekologiskt. De har övergivit kemikalierna och satsar på kompostering och snillrika bevattningssystem. Och resultatet? Ofta får de större skördar, bättre betalt och mindre utgifter när de slipper köpa konstgödsel och bekämpnings­medel. Däremot är skördarna generellt sett något lägre i eko­logiskt lantbruk jämfört med kemikalie­jordbruket. Men lösningen ligger inte i att odla ännu mer mat på ett ohållbart sätt. För redan nu produceras tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga. Ändå svälter uppemot en miljard människor. På global nivå handlar problemet om krig, fattigdom, handelspolitik, infrastruktur, jämställdhet och demokrati. Dessutom används ungefär hälften av jordbruksmarken till att producera djurfoder istället för att odla sådant som människor skulle kunna äta direkt. Mycket av maten slängs också. Visste du att … • vi är sju miljarder människor på jorden, det produceras mat för dubbelt så många – på ett sätt som förstör för de flesta • i de rika länderna slängs 30 % av maten som ­produceras. I fattiga länder ger lagrings­ problem lika stora förluster • en miljard av oss äter för lite, två miljarder äter för mycket • 50 % av svensk spannmål används till foder • ekologiskt lantbruk i syd – det som tidigare kallades utvecklings­ länder – leder ofta till ökade skördar ? t de r a t s ko d va Hur mycket ekologiskt äter vi – och är det dyrt? Nej, det är den andra maten som är för billig. Tänk om det oekologiska lantbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, förlorad biologisk mångfald, hälsoskador och övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr. Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu – 12 % av hushållsbudgeten. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor. Vi slänger en tredjedel av maten. Vi lägger 40 % av matkostnaden på kakor, läsk och andra tomma kalorier. Vi köper så mycket kött att det har blivit både ett problem för folkhälsan och miljön. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar – med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – skulle det inte märkas i våra plånböcker, och vi och miljön skulle må bättre. Under 2014 ökade försäljningen av eko kraftigt och är nu nästan 6 % av all mat som säljs. Mejeriprodukter och ägg säljer allra bäst – 27% är ekologiskt. Frukt och grönt kommer tätt efter, och ökar mest. Men visste du att danskarna fortfarande leder eko-ligan? Där är nästan 9% av den sålda maten ekologisk. t de r å hur g ? a n i b r fö Varför är bina hotade? Ett enformigt jord- och skogsbruk är förödande för våra vilda bin. Åkerholmar, diken och hagar där bina vill bo blir allt mer ovanliga. Samtidigt minskar deras mat, t ex sälg som är livsviktig som binas första frukost efter vintern. Ett annat stort hot är kemiska bekämpningsmedel. Antingen kan de förgifta bina direkt, eller så tar de död på blommor så att det blir omöjligt för bina att hitta pollen. Bekämpningsmedel kan också försvaga immunsystemet och göra att bina lättare får virusinfektioner. Följderna av att de vilda bina försvinner är svåra att överblicka eftersom en del bin är utvecklade att pollinera specifika växter. Visste du att … • Två tredjedelar av de växter vi odlar behöver pollineras. Polli­nering är en av naturens viktigaste ekosystemtjänster till jordbruket. I USA värderas pollineringen till 57 miljarder dollar varje år. • I Kina pollinerar man äpple- och päronblommor för hand för att de är så besprutade att bina inte kan leva där. • Kaffe, en av de viktigaste exportgrödorna för länder i syd, ökar sin produktion med 50 % om bin finns i närheten. • Det finns fler arter av bin än fåglar i Sverige – honungsbiet är bara är en. K L Ö J M N I M R Ö G VAD ? N E G O K I REGNS På vilket sätt skyddar ekobonden mångfalden i Sydamerika? Vad har svensk mjölk att göra med nedhuggen regnskog? Jo, en av de största orsakerna till att Amazonas har huggits ned är odling av soja. Idag ­exploateras andra områden, som cerradon för att odla soja. Sojan exporteras sedan till länder som Sverige för att bli djurfoder på oekologiska gårdar. Svenska höns, kycklingar, kossor och grisar – i stort sett alla äter soja i varierande omfattning. De ekologiska djuren äter mest mat från den egna gården. Och då är det förstås foder som odlats utan varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Djuren kan också få en del soja, men den är ekologisk och odlas i Europa. De ekologiska djuren äter också mer ute. Korna har en längre betesperiod och det är bara de ekologiska grisarna och kycklingarna som får komma ut och göra det de gillar bäst, böka och sprätta. Gott tycker hönsen, som väljer ekologiskt foder framför besprutat. Jepp, det finns studier som visar det. Det finns också studier som visar att höns som äter ekologiskt snabbare hämtar sig från sjukdomar. GOTT!