SKOLANS SAMLADE
VÄRDEGRUNDSARBETE
NÄR BÅDE KUNSKAPER OCH VÄRDEN GES EN CENTRAL ROLL I
UNDERVISNINGEN ÖKAR MÅLUPPFYLLELSEN
EN FÖRELÄSNING OM HUR NORMKRITIK KAN
STÖDJA LÄRARE I DERAS DUBBLA UPPDRAG, DÄR
VÄRDEGRUND ÄR EN DEL AV UNDERVISNINGEN
OCH SKA GENOMSYRA SKOLANS ALLA
VERKSAMHETER
• Introduktion av skolans värdegrundsuppdrag
• Normkritik:
1. Vad?
2. Varför?
3. Hur?
• Tips på övningar
• Avslutning – var befinner vi oss i dagsläget
SKOLANS VÄRDEGRUNDSUPPDRAG
Skolverkets konkretiserande beskrivning av det samlade värdegrundsarbetet:
Elever ska lära sig om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet
genom ett arbetssätt som präglas av möjligheter till inflytande och
delaktighet, tillitsfulla relationer och en trygg arbetsmiljö, för att kunna delta i
samhällslivet och bidra till samhällets utveckling.
VAD SÄGER FORSKNINGEN OCH SKOLVERKET OM
VÄRDEGRUNDSARBETET I SKOLAN?
• Ett samlat värdegrundsarbete där både kunskaper och värden ges en
central roll i undervisningen ökar måluppfyllelsen (se Timperley,
Håkansson & Sundberg samt Hattie).
• Enskilda insatser är otillräckliga
• Det främjande arbetet ska vara kontinuerligt
• Skolor saknar ofta en helhetssyn på det demokratiska uppdraget och det
genomsyrar sällan undervisningen.
• Värdegrundsarbete genomförs ofta i skilda delar
VAD BEHÖVS FÖR ATT EN SKOLA SKA KUNNA
UTVECKLA ETT BRETT VÄRDEGRUNDSARBETE?
• En bred förståelse hos personal att många problemområden hänger ihop
och att allt detta är delar av ett kvalitetsutvecklingsarbete.
• Det behövs ett brett arbete för att främja ett samarbetande skolklimat,
tillitsfulla relationer och att gemensamma normer och värden etableras i
verksamheten.
• För att det ska ske på en skola behöver skolans personal en utvecklad
förståelse vad ett brett främjande värdegrundsarbete och ett normkritiskt
förhållningssätt innebär.
• Skolverket rekommenderar kollegialt lärande och handledning.
• Långsiktigt, samlat och strategiskt arbete.
VAD BEHÖVS FÖR ATT EN SKOLA SKA KUNNA
UTVECKLA ETT BRETT VÄRDEGRUNDSARBETE?
• Skolledares engagemang är avgörande för utvecklingsarbetets resultat. De
måste både i ord och handling prioritera frågan
• De som driver utvecklingsarbetet måste få mandat för detta om någon
förändring ska ske.
• Personal behöver granska och reflektera över sina egna normer och sitt
eget handlande.
• En förståelse och medvetenhet om att det finns ett antal praktiskt
svårhanterliga värdekonflikter som lärare och annan skolpersonal har att
hantera i sitt dagliga arbete
• Medvetenhet om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
VAD BEHÖVS FÖR ATT SKOLORNA SKA UTVECKLA
DE DEMOKRATISKA KVALITETERNA I
UNDERVISNINGEN
• Det som behöver förbättras för att verkligen värdegrundsarbetet ska bli
samlat och effektivt är; att de demokratiska kvaliteterna i undervisningen
behöver stärkas exempelvis genom stärkt arbete med kritiskt tänkande som
en del av undervisningen.
• Elevernas delaktighet och inflytande behöver stärkas genom att exempelvis
praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i
olika ämnen.
• Dessutom behöver skolorna utveckla ett kritiskt förhållningssätt där normer,
värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i
undervisningen. (Utifrån detta kommer min föreläsning handla om
normkritik. Det räcker inte att föreläsa om orättvisor).
NORMKRITIK – VAD?
”jag kunde inte vara med på gympan för jag hade inte hunnit raka benen”
• Vad är en norm?
1.
Föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss människor
2. Makt - I en normmedveten förståelse är makt och normer tätt kopplade till
varandra. Makt uppstår när normer kommuniceras. Idéer om vad som är
normalt, önskvärt och sant skapar och återskapar normer och fördelar
därmed makt.
3. Normer är föränderliga – beroende av tid och plats
• Normkritik handlar om att synliggöra vilka osynliga regler som styr oss.
Inom normkritiken ligger fokus på de normer som begränsar och som
riskerar att upprepa normativa och förtryckande strukturer
• Normkritik handlar inte om normlöshet
VARFÖR NORMKRITIK?
1. Skapa utrymme i vårt varande och vetande.
2. Ett normktitiskt perspektiv stärker elevernas analytiska förmåga.
3. Synliggöra normsystem som ger upphov till utsatthet.
4. Normkritiska perspektiv kan vara ett stöd och ge skolpersonal konkreta
verktyg i skolans uppdrag med att hålla ihop arbetet med värden och
kunskaper.
VARFÖR NORMKRITIK OCH INTE
TOLERANSPEDAGOGIK?
• Toleranspedagogik är ett fält som den normkritiska pedagogiken har
kritiserat i sin utveckling. Toleranspedagogik utgår ifrån föreställningen att
arbete mot förtryck, diskriminering och kränkande behandling inom
skolan, kan lösas genom att personer som befinner sig i en normposition
(som uppfyller många normer och i relation till detta rör sig relativt
friktionsfritt genom livet) ska tolerera och acceptera den som bryter mot
normer. Normkritiska perspektiv har pekat på att denna ansats bortser från
att det innebär en maktutövning att tolerera. Inom toleranspedagogiken
återupprepas också skillnader, där exempelvis hbtq- personer eller
personer som rasifieras som icke-vita görs till ”den Andra” (Bromseth
2010:35).
NORMKRITISKT ARBETSSÄTT
• Nyfikna på oss själva https://www.youtube.com/watch?v=mkAnIidFz5E
• Gilla våra ”misstag”
• Möjliggörande makt – att vara pedagog handlar om att göra medvetna val.
Att skapa utrymme snarare än att begränsa utrymme för eleverna att lära
och vara de som de vill vara.
• Medvetna mikrohandlingar (inkludera löpande) – små medvetna
förskjutningar i språk, reaktioner, urval av undervisningsmaterial.
Normktitiskt pedagogiska val vid gruppindelningar, hur ordet fördelas i
klassrummet samt hur uppgifter formuleras.
NORMKRITISKT
ARBETSSÄTT/VÄRDEGRUNDSARBETE
• Relativisera inte orättvisor – stoppa när elever eller andra förminskar
(relativiserar) – vi ska arbeta för att främja jämlikhet för alla.
• Rättigheter är inte åsiktsfrågor – vi ska arbeta för att upprätthålla mänskliga
rättigheter (se alla lagar och styrdokument)
• Använd inte biologiska förklaringar – orsakerna till skillnader (socialt eller
biologiskt) är inte viktigt utan det handlar om att alla ska ha samma
rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
• Stoppa kränkningar omedelbart – om någon blir kränkt och vi som
pedagoger (personal) inte gör något innebär det en dubbel kränkning. Alla
situationer är lärandesituationer.
• Likabehandling innebär inte att alla ska vara likadana – alla ska inte
behandlas likadant utan alla ska ges lika möjligheter, förutsättningar,
rättigheter och skyldigheter. (Alla kan t. ex inte äta samma mat av
allergiska, kulturella eller religiösa skäl)
TIPS PÅ ÖVNINGAR OCH METODMATERIAL
http://magdalenarosen.weebly.com/normkritisktvaumlrdegrundsarbete.html
BlatteQueers i film
Normkritisk spaning både för eleverna och oss som anställda.
https://www.youtube.com/watch?v=nUYJKFhSuJw&t=61s
VAD HÄNDER PÅ SKOLAN?
• Värdegrundsgrupp – är du intresserad av att vara med?
• https://www.youtube.com/watch?v=Mr_3-LSXZhQ&t=213s
• Kollegialt lärande ht-17
https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/vardegrund/alla/alla
• https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/motverkarasism
• HBTQ-certifiering?
KÄLLOR
• https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/apiv2/document/path/larportalen/material/inriktningar/vardegrund/Gymnasiesk
ola/302_Framja_likabehandling/del_05
• http://www.levandehistoria.se/klassrummet/hbtq
• http://www.bjorkmanspedagogiska.se/normkritiskpedagogik/
• https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2
Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3376.pdf%3Fk%3D3376
