Normkritiska perspektiv

För inkludering och utveckling i den
interna och externa verksamheten
Vem och vad?
 Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama)
 Sexualupplysare för RFSU
 Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007
 Utbildare, metodutvecklare och författare inom
normkritiska perspektiv och pedagogik
 Lärarutbildare på Konstfack sedan 2011
 Just nu metodutvecklare för en normkreativ
certifiering för mer inkluderande arbetsplatser
 Grundläggande kunskap om normkritiska
perspektiv
 Introduktion till normkritik i yrkespraktik
 Inspiration till eget fortsatt arbete?
 Tider: 12.30-14.30 inklusive kortare paus
Vad och hur?
Det är en skam att vi lever i en tid då det
är lättare att spränga en atom än en norm
Albert Einstein - vetenskapsperson
 Ställ er på en rad i bokstavsordning
 Dela in er i grupper om 3
 Diskutera:
Vad är normer?
 En oskriven social regel eller förväntning
 Styr vårt beteende, våra idéer och värderingar
 Osynliga men blir synliga när de bryts
 Normen blir idealet som allt annat jämförs med
 Fördelar makt – ju närmare normen desto mer
makt och fler möjligheter
 Möjliggörande normer gör det lättare för
människor att vara tillsammans. Är
demokratiserande genom sin makt att..
 Begränsande normer gör så att människor inte
kan vara de de vill vara eller lära det de vill lära.
Skapar diskriminering genom sin makt över..
Vad och varifrån?
Själva poängen med normkritik handlar
inte så mycket om vad man lär sig, utan
om att se vad man inte lär sig annars. Alla
osynliga gränser som vi inte annars lär oss
se blir tydliga. Typ “att bli seende"
Niklas - elev
 Begreppet uppstod i en tvärprofessionell
studiecirkel kring 2007 och har utvecklats på
många olika sätt sedan dess.
 Bygger på både teorier kring genus,
intersektionalitet och queerpedagogik men
också kritisk pedagogik.
 Synliggörandet av hur begränsande normer
styr och fördelar makt ger möjlighet till
kunskap och därmed fler medvetna val
 Internt: för att skapa en god arbetsmiljö och
öka effektivitet och kvalitet
 Externt: för att på ett reflekterat och medvetet
sätt genomföra uppdrag med god kvalité och i
enlighet med verksamhetens målsättningar
 Målet är ökad frihet i varandet och vetandet
 Mindre stress och ohälsa
 Ökad kvalitet
 Ökad kreativitet
 Större möjligheter för lärande och
kunskapsutveckling
 Ökad frihet för individers identitet och
valmöjligheter
A: Jag ser att du har en randig tröja på dig idag.
Det är helt okej för mig / jag har inga problem
med det
B: Tack
 Normkritik som reaktion på toleransperspektiv
 Bara normen har makten att tolerera = makt
 Tolerans fokuserar avvikaren –
normkritik fokuserar normen
 Tolerans är välvilligt bevarande medan
normkritik är medvetet förändrande
Utgångspunkten i ett normkritiskt arbete
 Tänk er att ni är personen på lappen
 Ta ett steg fram om påståendet stämmer för er
 Diskutera med den bredvid:
 Hur
känns det att kunna kliva fram eller inte?
 Gemensamma
nämnare för de långt fram/bak?
 Vad
fyllde ni i som inte stod på lappen?
 Hur
tänkte den som hade samma lapp som ni?
 Vi är styrda av vår förförståelse, hur vi växt upp och
bemötts. Även om vi vill väl kan det bli fel för att vi
inte ser hur våra erfarenheter har påverkat oss och
vårt agerande.
 När vi har makt över andra (studenter, låntagare,
anställda) behöver vi förstå hur normer styr oss.
Detta är grunden i ett normkritiskt perspektiv.
 Våra misstag hjälper oss att få syn på hur
normer på ett omedvetet sätt styr oss.
 Att vara intresserad av och ödmjuk inför sina
misstag är en förutsättning för allt
normkritiskt arbete. Det är så vi utvecklas.
Vad och varför?
Studenters sociala
miljö och lärmiljö
Bemötande
Fysisk miljö
Kunskapsinnehåll
NORMKRITISKA PERSPEKTIV
 Riktade satsningar
För ökad kunskap om normer, normkritik och
hur de ser ut i verksamheten. Behövs för att
sätta igång processer och hålla dem vid liv
 Medvetna mikrohandlingar
För att skapa vardagliga förskjutningar som
bidrar till varaktig och trovärdig förändring.
Gör inte en så stor grej
 Normkritik = analysen
 Normkreativitet = görandet (Settings)
 Ödmjukande process att arbeta konkret
 Görande/handlande hjälper oss att inte fastna i
problemformuleringar och att vara
pragmatiska
 Lösgör energi till förändringsarbete
Studenters sociala
miljö och lärmiljö
Bemötande
Fysisk miljö
Kunskapsinnehåll
NORMKRITISKA PERSPEKTIV
Om du tänker som du alltid har tänkt,
då kommer du att göra som du alltid har gjort,
och då kommer det att bli som det alltid har varit
Vilka är era?
Riktade satsningar
 Inventera litteraturbeståndet
 Normkritisk bokhylla 
 Normer och makt som kunskapsområde i
undervisningen
 Studiecirklar (läs litteratur utanför normen)
Mikrohandlingar
 Ökad representation i ord, exempel, bilder, urval av
kunskapsområden etc.
 Medvetna val av placering av litteratur
 Medvetna rekommendationer av böcker
Elevernas sociala
miljö och lärmiljö
Bemötande
Fysisk miljö
Kunskapsinnehåll
NORMKRITISKA PERSPEKTIV
 Normbrott bestraffas genom ”höjda ögonbryn”,
osynliggörande, kommentarer, skratt,
förlöjligande, hot och våld
 Normföljande belönas genom att passera
obemärkt, ge fördelar, uppskattning,
möjligheter, utrymme och makt.
 Så uppstår popularitet och status,
diskriminering och utsatthet.
 Kön
 Könsöverskridande identitet eller uttryck
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Funktionshinder
 Bristande tillgänglighet
 Sexuell läggning
 Ålder
(Socioekonomisk tillhörighet)
Riktade satsningar
 Utbildningsinsatser - med personal och studenter
 Inventeringar/kartläggningar av trivsel och diskriminering
 Tjänster med fokus på inkluderande arbete
Mikrohandlingar
 Inse att vi ser våra egna erfarenheter i andra (stämmer sällan)
 Förutsätt att den du talar om finns i rummet/på platsen
 Använd inkluderande språk
 Tänk på hur du reagerar - var tyst ibland (tänk på dig själv)
 Skapa utrymme att reagera (gå inte i försvar)
Hjärnan kategoriserar allt, men vi är inte
slavar under normerna. Om vi är medvetna
om dem behöver vi inte vara så rädda för
att omvärdera. Det är kul att inse hur stor
makt vi har över vad vi tar in. Det får oss
att känna oss ganska vuxna och det är
något gymnasieelever gärna vill.
Arash - elev
www.bjorkmanspedagogiska.se