Naturvärdesinventering av ett område
inom Valdemarsviks och Söderköpings
kommuner
Ett underlag till Söderköping Vind AB
inför en planerad vindkraftspark
Konsultrapport, december 2012
Författare: Jan Henriksson
Amalina Natur & Miljökonsult
Tallebo gård, Åldersbäck • 593 93 Västervik
www.amalina.se • [email protected] • 070 - 660 32 43
© Amalina Natur och Miljökonsult
Vindvision Norr AB & Söderköping Vind AB, december 2012
Amalina Natur och Miljökonsult
Tallebo gård, Åldersbäck
593 93 Västervik
070 – 660 32 43
www.amalina.se
[email protected]
På uppdrag av
Söderköping Vind AB
Trollsjövägen 167
237 33 Bjärred
och
Vindvision Norr AB
Projektorganisation
Jan Henriksson: Projektledning, fältinventering, rapportsammanställning
Anna Pettersson, Mikael Hagström: Fältinventering
Omslagsfoto: Typisk tallskog för en stor del av utredningsområdet.
© Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
2
Innehållsförteckning
1
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
3
3.1
3.2
3.3
4
4.1
4.2
4.3
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
6
Sammanfattning
Inledning
Metodik
Internetsökning
Kontakt med myndigheter och ideell naturvård
Genomläsning av underlagsmaterial
Fjärranalys
Fältinventering
Naturvärdesbedömning
Allmän beskrivning av området
Landskap och vegetation
Skyddad natur
Fauna och Flora
Områden med specifika naturvärden
Tidigare inventeringar etc
Områden identifierade vid fältinventeringen
Naturvårdsintressanta arter
Vägkorridorer och placeringar av vindkraftverk
Vindkraftverk nr 1-4
Vindkraftverk nr 5, 6, 9 & 10
Vindkraftverk nr 7
Vindkraftverk nr 12, 13, 15, 16, 18 & 24
Vindkraftverk nr 11 & 14
Vindkraftverk nr 17, 19 & 22
Vindkraftverk nr 20
Vindkraftverk nr 21 & 23
Vindkraftverk nr 25
Referenser
Karta över området med de 24 vindkraftverken
Naturvårdsintressanta arter
Koordinater för lägesbestämda rödlistade arter
Kartor över naturvårdintressanta delområden
4
5
6
6
6
7
7
7
7
8
8
9
9
10
10
16
20
21
22
23
25
27
28
29
30
31
32
32
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
3
Sammanfattning
Söderköping Vind AB har för avsikt att bygga en vindkraftspark med sammanlagt tjugofyra
vindkraftverk öster om E22:an inom Valdemarsviks och Söderköpings kommuner. Innan
projekten kan bli verklighet krävs olika typer av underlag där denna rapport är ett exempel.
Syftet med inventeringen är att beskriva vilka intressanta delområden utifrån ett
naturvårdsperspektiv som finns i området och att ge förslag på hur projekten kan ta hänsyn till
dessa. Kravet på denna typ av utredningar kommer från Länsstyrelsen i Östergötlands län som
skriver i sitt samrådsyttrande: ” Länsstyrelsen anser det angeläget att en allmänekologisk
inventering genomförs av alla områden som kan beröras av lokaliseringen av
vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar, ledningsdragningar, arbetsområden etc.”.
I projektet har ingått att: A identifiera delområden med specifika naturvärden för den
biologiska mångfalden, B inhämta tillräcklig information för att kunna beskriva delområdenas
naturvärden, C göra en adekvat avgränsning av delområdena och D naturvärdesklassificera
respektive delområde. Sex specifika steg har gjorts för att identifiera områden med specifika
naturvärden och naturvärdesklassificera dem 1. Sökningar på Internet, 2. Kontakter med
tjänstemän på kommun, länsstyrelse samt ideell naturvård, 3. Genomläsning av
underlagsmaterial, 4. Fjärranalys, 5. Fältinventering och 6. Naturvärdesbedömning.
Bland källmaterial på Internet märks Artportalen, en observationsdatabas för arter,
Skogsstyrelsens sida Skogens pärlor där bl a alla identifierade nyckelbiotoper och
naturvärdesobjekt presenteras, Länsstyrelsen har vidare lagt ut mycket GIS-anpassat underlag
på sin hemsida. Tjänstemän på Valdemarsviks och Söderköpings kommuner och
Länsstyrelsen i Östergötland samt Naturskyddsföreningarna i Valdemarsvik och Söderköping
har kontaktats. Flyg- och satellitbilder har studerats och de delar som direkt verkar beröras av
projektet har besökts i fält. Naturvärdesbedömningen har gjorts efter en fyrgradig skala, Klass
1 till Klass 4, utifrån hur högt naturvärde de bedöms ha.
Studien visar att det finns 18 delområden i anslutning till det planerade projektet som sedan
tidigare uppmärksammats ur ett naturvårdsperspektiv. Vid fältinventeringen hittades
ytterligare 17 objekt med specifika naturvärden. Enligt de layouter som bolaget presenterat
för placeringar av verk och nybyggnationer av vägar berörs några av delområdena. Det kan
eventuellt finnas möjligheter till att revidera layouterna så att verken och vägarna hamnar
utanför dessa delområden. Om det inte är möjligt är rekommendationen att någon skogsbiotop
skyddas med naturvårdsavtal eller som biotopskydd.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
4
1
Inledning
Söderköping Vind AB har för avsikt att bygga en vindkraftspark i ett område öster om E22:an
inom Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, se karta 1 nedan. Sammanlagt planeras 24
stycken vindkraftverk, se karta i bilaga 1. I kartan i bilagan framgår den numrering som de
olika vindkraftverken har i projektet och därmed också i rapporten.
Karta 1. Läget för den planerade vindkraftsparken.
Innan projektet kan bli verklighet krävs olika typer av underlag där denna rapport är ett
exempel. Syftet med den aktuella inventeringen och rapporten är att beskriva områdets
naturvärden. I rapporten ingår även en utredning om förutsättningar för fladdermöss. Kravet
på den aktuella studien kommer från Länsstyrelsen i Östergötlands län. I det
samrådsdokument (Anon. 2011), daterat 2011-08-15, som Länsstyrelsen författat
framkommer de önskemål/krav som Länsstyrelsen bl a ställer på detta. Där står gällande
naturvärdesinventeringen:
”1) Länsstyrelsen anser det angeläget att en allmänekologisk inventering genomförs av alla områden
som kan beröras av lokaliseringen av vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar, ledningsdragningar,
arbetsområden etc. En del underlagsdata finns, vilket främst tillhandahålls av Länsstyrelsen, bl.a:
- Söderköpings kommuns naturvårdsprogram
- Arbetsmaterial för Valdemarsviks naturvårdsprogram (Valdemarsviks kommun)
- Länsstyrelsens träddatabas
- GIS-skiktet ”hotade arter”
- Äng- och betesmarksinventering
- Jordbruksmark med miljöstöd (särskilt naturbetesmarker är viktiga)
Punkt 2 i samrådsdokumentet behandlar fåglar. En separat fågelinventering (Henriksson
2012) har utförts för att uppfylla Länsstyrelsens krav i denna punkt.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
5
Vindvision Norr har i samråd med markägarna i området tagit fram vägdragningsförslag samt
förslag på var vindkraftverken bör placeras. Vid detta har samråd även gjorts med Amalina
Natur och Miljökonsult för att om möjligt, och på ett så tidigt stadium som möjligt, ta hänsyn
till eventuella delar med höga naturvärden.
2
Metodik
Syftet med uppdraget har varit att uppfylla de krav som Länsstyrelsen ställt. I detta har ingått
att:
identifiera områden med specifika naturvärden för den biologiska mångfalden
att inhämta tillräcklig information för att kunna beskriva områdens naturvärden
att göra en adekvat avgränsning av områdena
att naturvärdesklassificera respektive område
Sex specifika steg har gjorts för att identifiera områden med specifika naturvärden och
naturvärdesklassificera dem:
Sökningar på Internet
Kontakter med tjänstemän på kommun och länsstyrelse
Genomläsning av underlagsmaterial
Fjärranalys
Fältinventering
Naturvärdesbedömning
Vid detta arbete har inte hela det avgränsade området i karta 1 ovan studerats mer ingående.
Fokus har lagts på de delar som ligger närmast vindkraftsverken och nära de skogsvägar som
sannolikt kommer att nyttjas i ett eventuellt projekt. Vid fältinventeringen har prioriteringen
helt legat på de delar som ligger i direkt anslutning till planerade nya vägar, områden som
ligger runt de planerade vindkraftsverksplaceringarna och vägkanter utmed befintliga
skogsvägar.
2.1 Internetsökning
Uppgifter om områdets natur eftersöktes på Internet. Först genomfördes en sökning på
Artportalen (ArtDatabanken 2012) om eventuella artfynd. Skogsstyrelsens hemsida Skogens
Pärlor (Skogsstyrelsen 2012) besöktes för att få uppgifter om nyckelbiotoper och
naturvärdeslokaler. Slutligen gjordes laddades data ner från Länsstyrelsen i Östergötlands läns
hemsida (Länsstyrelsen i Östergötlands län 2012) där de lagt ut GIS-underlag om
inventeringar och skyddsvärda områden etc. På naturvårdsverkets hemsida finns dessutom
uppgifter om skyddad natur.
2.2 Kontakt med myndigheter och ideell naturvård
Kontakter har tagits med Valdemarsviks och Söderköpings kommuner för att få tillgång till
det material de har om utredningsområdets natur och eventuella delområden med höga
naturvärden. Länsstyrelsen i Östergötland har lagt ut mycket GIS-anpassat underlag om
naturvärden och specifika naturvärdesinventeringar på Internet. Detta material har laddats
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
6
hem och analyserats. Kontakt togs vidare med Olle Jonsson för att få del av eventuellt
ytterligare länsstyrelsematerial. Slutligen kontaktades Naturskyddsföreningarna i
Söderköpings respektive Valdemarsviks kommun för att höra om de kände till några
naturvärden i trakten.
2.3 Genomläsning av underlagsmaterial
Länsstyrelsens Naturvårdsplan från 1983 har studerats. I övrigt har inget specifikt material om
områdets natur påträffats eller erhållits från myndigheterna i steget ovan.
2.4 Fjärranalys
Flygbilder (Google 2012) och satellitbilder (Skogsstyrelsen 2012) över området studerades
för att få en uppfattning om vilka delar som bestod av äldre skog, hyggen och planteringar
samt våtmarker. Då området har besökts vid ett flertal tillfällen i samband med den
fågelinventering som genomförts (Henriksson 2012) har kunskap från detta varit ett
komplement vid fjärranalysen.
2.5 Fältinventering
Vid fältbesöken har i stort sett samma metodik nyttjats som vid Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering. Detta innebär att skogshistorik, naturskogselement, strukturer, arter
och topografi har studerats. Slutligen har studerats på vilket sätt området sedan tidigare är
påverkat av mänsklig aktivitet. Fältinventering genomfördes under flera arbetsdagar under
augusti och september 2012. Erfarenheter från den separata fågelinventering som genomförts
under februari till juni 2012 har också legat till grund. Avgränsningen av flertalet objekt följer
den avgränsning de fått vid andra inventeringar med justeringar vid uppenbara fel eller
förändringar sedan inventeringarna utförts.
Studien är inte en artinventering men uppsikt hölls efter vissa arter som på olika sätt har
uppmärksammats av naturvårdsskäl. Mest fokus hölls efter arter som finns med i EU:s så
kallade habitatdirektivs listor (Rådets direktiv 92/43/EEG) (t ex Cederberg & Löfroth 2000).
Även arter upptagna på Naturvårdsverkets lista över rödlistade arter eftersöktes konsekvent.
Viktigt för att bedöma en skogsbiotops naturvärde är förekomsten av s k signalarter som
nyttjas vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Nitare 2000). Detta innebär att uppsikt
även hölls efter sådana arter. Som hjälpmedel vid fältbesöket nyttjades handkikare och lupp.
Vid artbestämning av intressanta arter har en del litteratur nyttjats som stöd. Läget för
påträffade intressanta arter bestämdes med hjälp av GPS. De naturvårdsintressanta arter som
påträffades presenteras i bilaga 1. Koordinater för de rödlistade arterna framgår av bilaga 2
medan läget för signalarter rapporterats till www.artportalen.se.
2.6 Naturvärdesbedömning
Det finns olika sätt att värdera natur men inget som hittills bedömts vara ”allmängiltigt”. Just
nu pågår ett projekt på SIS (Swedish Standards Institute) för att ta fram en svensk standard för
naturvärdesinventering och naturvärdesbedömning. Vid ett möte i Stockholm i februari 2012
presenterades ett utkast till standarden. Vad som blir verklighet i slutändan är naturligtvis inte
klart ännu men sannolikt kommer en fyrgradig skala användas för indelningen av
naturvårdsintressanta områden. En sådan indelning används vid den naturvärdesbedömning
som görs i denna studie och följer det som framkom vid mötet i Stockholm. De fyra klasserna
benämns Klass 1, Klass 2, Klass 3 och Klass 4.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
7
Klass 1: Område av högsta naturvärde
Område som bedöms ha betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden på
nationell nivå. Hit förs normalt t ex: a) stora naturområden med god ekologisk
funktionalitet, b) områden med gott om rödlistade arter, c) områden som i andra
inventeringar klassats i högsta värdeklass (t ex våtmarksinventeringen) och som idag
bedöms ha kvar ett liknande eller samma naturvärde som tidigare, d) alla större
kända nyckelbiotoper och vid fältinventeringen identifierade sådana.
Klass 2: Område med mycket högt naturvärde
Område som bedöms ha betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden på
regional nivå. Hit förs normalt t ex: a) relativt stora områden med god ekologisk
funktionalitet, b) områden med ett flertal rödlistade arter, c) områden som i andra
inventeringar (t ex våtmarksinventeringen) klassats i näst högsta värdeklass och som
idag bedöms ha kvar ett liknande eller samma naturvärde som tidigare, d) alla övriga
kända nyckelbiotoper och vid fältinventeringen identifierade sådana.
Klass 3: Område med högt naturvärde
Dessa områden bedöms ha betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden på
kommunal nivå. Hit förs normalt t ex: a) övriga områden med god ekologisk
funktionalitet, b) områden med enstaka rödlistade arter, c) områden som i andra
inventeringar (t ex våtmarksinventeringen) klassats i den tredje högsta värdeklassen
och som idag bedöms har kvar ett liknande eller samma naturvärde som tidigare, d) i
stort sett alla naturvärdesobjekt vid Skogstyrelsens nyckelbiotopsinventering och vid
fältinventeringen identifierade sådana.
Klass 4: Område med naturvärde
Områden som bedöms ha betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden på
lokal nivå. Hit förs normalt de områden som inte bedöms uppfylla någon av de tre
ovanstående klasserna med som trots detta har betydelse för bevarandet av den
biologiska mångfalden. Normalt är dessa områden små. Samtliga skogar som
identifierats vid Skogsstyrelsens sumpskogsinventering förs hit om inget framgår
som gör att de bör klassas i någon av de tre andra klasserna. Är det uppenbart att en
sumpskog är helt förstörd utgår den som naturvårdsintressant område.
3
Allmän beskrivning av området
3.1 Landskap och vegetation
Utredningsområdet ligger mellan E22:an och Östersjön norr om Valdemarsviks samhälle upp
till gränsområdet mellan Valdemarsviks och Söderköpings kommuner. Höjden över havet
varierar från cirka 5 meter sydöst om Häljelöt till åtminstone 80 meter norr om
Långmossegöl. Landskapet karaktäriseras av omfattande partier med tallskogar, där en
betydande del är hällmarkstallskogar, se foto på framsidan och foto 1 nedan. De lägst
liggande partierna består till stora delar av jordbruksmarker. I skogsmarken finns en del
våtmarker och även enstaka sjöar ingår.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
8
Foto 1. Hällmark med tallskog och ljung i närheten av det planerade vindkraftverket nr 17.
3.2 Skyddad natur
Inom den i karta 1 presenterade avgränsningen för vindkraftsparken saknas i stort sett
skyddad natur (Naturvårdsverket 2012, Skogsstyrelsen 2012). Naturreservat saknas helt och
hållet medan Skogsstyrelsen skyddat några skogsbestånd. På Häljelötsberget har de genom
naturvårdsavtal med markägaren skyddat tallskogen uppe på berget i 50 år från och med 2005
(Naturvårdsavtal 2005:110). Omedelbart sydöst om Abbegöl, i norr, har nyligen en
nyckelbiotop skyddats genom biotopskydd och på gränsen till utredningsområdet, strax öster
om våtmarken Grundsjön, finns ytterligare ett biotopskydd (Biotopskydd 2002:49). På
Middagsberget, strax väster om utredningsområdet, finns ett större skogsobjekt där
Skogsstyrelsen har skrivit ett naturvårdsavtal med markägaren (Naturvårdsavtal 2002:223) för
huvuddelen av skogen medan en mindre del skyddats genom biotopskydd (Biotopskydd
2002:232).
3.3 Fauna och flora
Ryggradsdjur
Ingen undersökning av områdets ryggradsfauna har gjorts förutom studien av fågelfaunan
som presenteras i en separat inventering (Henriksson 2012a) och analysen av
förutsättningarna för fladdermöss i en annan rapport (Henriksson 2012b) Dovhjort, älg,
rådjur, fälthare, rödräv och grävling noterades vid fågelfaunainventeringen. En snok sågs
utmed den planerade vägen till vindkraftverk nummer 23. Här noterades även en av arterna
vanlig groda eller åkergroda. Några spridda observationer av små paddor har också gjorts.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
9
Den lägre faunan
Ingen detaljerad studie som rör områdets lägre fauna har påträffats. Sannolikt har inte heller
områdets lägre fauna studerats i någon nämnvärd omfattning. När det gäller dagfjärilar har
Östergötlands Entomologiska Förening (2012a) genomfört en omfattande kartläggning av
länets dagfjärilar och dagsvärmare i hela Östergötland. Detta innebär att även
utredningsområdet inventerats. Just nu pågår ett liknande projekt gällande trollsländor
(Östergötlands Entomologiska Förening 2012b). Vid fältbesöken lades ingen större vikt vid
områdets ryggradslösa djur. Vid studier av aktuella grusvägar noterades förutsättningar för
insekter, och en del dagfjärilsarter noterades. Att det i området finns vissa äldre
naturskogsartade tallskogsskogsbestånd torde ge förutsättningar för vissa av skogsbruk
missgynnade arter. På Häljelötsberget noterades t ex spår efter svart praktbagge i en gammal
tall.
Kärlväxter
Ingen specifik inventering verkar vara utförd som rör områdets kärlväxter. Flera inventeringar
och floror som täcker Östergötland finns dock publicerade (Kindberg 1861 och 1874,
Genberg 1977 och 1992). Inte heller i denna studie lades någon vikt vid andra kärlväxter än
de som är upptagna i EU:s habitatdirektiv, är rödlistade eller används som signalarter av
Skogsstyrelsen. Generellt är floran fattig inom området. Några smärre förekomster av
blåsippa noterades och utmed vissa skogsbilvägar finns tämligen artrika vägkanter av stor
betydelse för nektarsugande insekter.
Kryptogamer
Det är inte troligt att det finns någon mer detaljerad studie som rör områdets mossor, lavar
och svampar. Skogsstyrelsen har rapporterat enstaka arter från ingående nyckelbiotoper till
artportalen, t ex kötticka, rödbrun blekspik, nästlav, guldlockmossa, långflikmossa och
krushättemossa. Vid fältbesöket lades ingen större vikt vid områdets mossor förutom de i
EU:s habitatdirektivs listade arterna som förekommer i regionen t ex grön sköldmossa och
signalarten blåmossa. Inga fynd av listade EU-arter gjordes medan blåmossa visade sig vara
en av karaktärsarterna i äldre hällmarkstallskogar. Lavarna gavs lite större uppmärksamhet,
speciellt gäller det de arter som kan fungera som signalarter för skyddsvärda skogsmiljöer.
4
Områden med specifika naturvärden
I detta kapitel presenteras de delområden som har specifika naturvärden. Deras läge på karta
presenteras i bilaga 4.
4.1 Tidigare inventeringar etc
Ett antal delområden av utredningsområdet har uppmärksammats i tidigare inventeringar. Det
är t ex i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och sumpskogsinventering (Skogsstyrelsen
2012), Länsstyrelsens kartläggning av skyddsvärda ekmiljöer (Länsstyrelsen i Östergötland
2012), Länsstyrelsens i Östergötlands län naturvårdsprogram (Länsstyrelsen i Östergötland
1983), Söderköpings kommuns naturvårdsprogram (Grimsell 2012).
Delområde 1 – Skogsobjekt vid Frostabråten (Bergbrant SV Stora Löten)
Beskrivning: På västra sidan av Frostabråten finns två skogsbiotoper med naturvärden som
identifierats vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Den ena biotopen utgörs av en
nyckelbiotop i form av en Bergbrant där stark sluttning, rikligt med död ved och stort inslag
av senvuxna träd anges som biotopkaraktärer. Trädslagsfördelningen är satt till 40 procent tall
och 30 procent vardera av gran och asp. ”I rasbranten finns mossiga block som ger upphov till
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
10
en luckig skog, samtidigt är det något fuktigt i det östvända läget” (Söderköpings kommun
2008). Den andra biotopen är ett naturvärde av biotoptypen Tallskog. Båda biotoperna
identifierades 2008-11-28. Sedan dess har delar av dem avverkats. De avverkade delarna
ingår inte i det avgränsade delobjektet. Området ingår som klass 3-objektet nr 863905
Bergbrant SV Stora Löten i Söderköpings kommuns naturvårdsprogram (Grimsell 2012).
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Knärot (NT) och vågig sidenmossa.
Observatör: Jens Johannesson 2008-11-28
Delområde 2 – Sumpskog i norr
Beskrivning: Strax öster om den skogsbilväg som går från Frostabråten och söderut finns en
mindre sumpskog som identifierats av Skogsstyrelsen. Skogstypen definieras som Tall och
glasbjörk dominerar av den hydrologiska typen Kärrskog. Området är dikat.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Inga arter verkar vara rapporterade från området
Delområde 3 – Tallskogsobjekt 500 m O Abbegöl
Beskrivning: Cirka 500 meter öster om Abbegöl finns ett skogsobjekt som bland annat
identifierats vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Området skall vara besökt 200709-04. Objektet som är ett 9,5 hektar stort skogsbestånd är klassats som naturvärdet Tallskog.
Området karaktäriseras av att vara tämligen opåverkat av sentida skogsbruksåtgärder och i
beståndet/bestånden finns en större täthet av olika naturskogselement än i angränsande
marker. Ett rikt inslag av små skvattramossar. Boniteten i området är inte så hög då bl a
hällmarker sätter karaktär på skogen. Troligen har huvudparten av skogen trädkontinuitet.
Fyndet av ullticka indikerar att lågakontinuiteten inte är bruten. Området ingår som klass 3
objektet nr 863903 Hällmarksskog 500 m O Abbegöl i Söderköpings kommuns
naturvårdsprogram (Söderköpings kommun 2008).
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Dvärgbägarlav (NT)*, Vippärt (S)*, Ullticka (NT)**,
Tjäderlekplats***
Observatörer: *) Jens Johannesson 2007-09-04, **) Jan Henriksson 2012, ***) Information från anonym jägare
2012
Delområde 4 – Abbegöl
Beskrivning: Abbegöl är en liten göl med omgivande sumpskog. Skogsstyrelsen anger
sumpskogen som den hydrologiska typen Kärrskog och att det är tall som dominerar. Detta
verifierades av fältbesöket. Objektet gränsar till delområde 5 nedan. Abbegöl ger ett orört
intryck även om det finns angränsande hyggen/ungskogar. Som alla gölar med tillhörande
sumpskogar är det av stor betydelse för insekter men även som ”vattenhål” för däggdjur.
Området ingår som klass 3-objektet nr 863901 Abbegöl i Söderköpings kommuns
naturvårdsprogram (Söderköpings kommun 2008). I Naturvårdsprogrammet står ”Abbegöl är
en vacker våtmarksmiljö i form av en myrgöl omgiven av tallrismosse. Längs östra sidan finns
smala laggkärr mot fastmarken. I kärret växer bl a vattenklöver, trådstarr, tuvull och lite
flaskstarr. I gungflyet kring gölen finns en typisk våtmarksflora med bl a rosling och vitag.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
11
Avrinning sker troligen norrut. Opåverkade miljöer av denna typ är ovanliga i såväl trakten
som i kommunen.”
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 5 – Biotopskyddad nyckelbiotop SO om Abbegöl
Beskrivning: Sydöst om Abbegöl finns en nyckelbiotop som skyddats som biotopskydd.
Biotoptypen anges till Hällmarksskog och biotopkaraktärerna till Rikligt med död ved, Hällar
ger karaktär åt objektet, Mosaikartat och Stort inslag av senvuxna träd.
Trädslagsfördelningen anges vara 90 procent tall och 10 procent gran. I området finns det
gott om olika nyckelelement, inte minst av gamla, ofta senvuxna tallar samt död ved i olika
former och nedbrytningsstadier. Det bedöms som högst sannolikt att området har
trädkontinuitet. Även om inga naturvårdsintressanta arter är rapporterade från området torde
det hysa ett flertal av skogsbruk missgynnade arter både bland marksvampar och insekter.
Området ingår sannolikt som ett klass 3-objekt i Söderköpings kommuns naturvårdsprogram
som är en del i kommunens översiktsplan (Grimsell 2012) (kartunderlaget var svårtolkat).
Naturvärde: Klass 2
Att området klassas i klass 2 och inte i klass 3 beror på att området är en nyckelbiotop.
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 6 – Ängarna
Beskrivning: Ängarna utgörs av ett objekt som uppmärksammats vid Skogsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering och som ingår i Länsstyrelsens kartläggning av värdefulla
ekmiljöer. Ädellövnaturskog är biotoptypen som anges som nyckelbiotop. De tre
biotopkaraktärerna som Skogsstyrelsen har angivit är Fläckar med gräsmarksväxter,
Spärrgreniga grova träd och Upphörd beteshävd. Trädslagsfördelningen anges till 70 procent
ek, 20 procent glasbjörk och 10 procent tall. Bland nyckelelement märks gammal grov ek med
grov skorpbark. Ett tiotal skyddsvärda träd har identifierats vid Länsstyrelsens
trädinventering, huvudsakligen ekar men även en lind.
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Lind, guldlockmossa* och krushättemossa*
Observatör: *) Ingrid Bergengren 1992-09-28
Delområde 7 – Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt
Beskrivning: Vid Gruvstugan, Häljelöt finns en hagmark som betas av kor. Delar av området
är trädbeväxt medan andra delar saknar trädskikt. Området har sannolikt hävdats under lång
tid och det verkar som om området inte gödslats i någon nämndvärd omfattning. Vid ett
fältbesök i området visade det sig att delar av det hyser en rik svampflora, med svanpar
knutna till ogödslade naturbetesmarker och slåttermarker. Området ingår som klass 4-objektet
nr 862901 Häljelöt Gruvstugan betesmark i Söderköpings kommuns naturvårdsprogram
(Söderköpings kommun 2008). Där står bl a ”En omväxlande betesmark med en öppen östra
del och en tätare västra. Små kullar hyser den rikaste hävdgynnade floran med bl a blåsuga,
slåtterfibbla, ängsvädd, darrgräs, gullviva, hirsstarr och jungfrulin. Längst i väster en del
berg i dagen.”
Naturvärde: Klass 3
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
12
Uppgraderingen från kommunens klassning, klass 4, till klass 3 beror på att ett tämligen stort
antal naturvårdsintressanta marksvampar noterades vid fältinventeringen. Att det torde finnas
än fler intressanta arter bedöms som sannolikt.
Naturvårdsintressanta arter: Blåsuga, jungfrulin, slåtterfibbla, darrgräs, hagfingersvamp,
ängsfingersvamp, scharlakansvaxskivling (NT), spröd vaxskivling, gul vaxskivling,
blodvaxskivling, ängsvaxskivling, papegojvaxskivling och vit vaxskivling.
Delområde 8 – Häljelötsberget
Beskrivning: Området består av en tallskog, huvudsakligen av lavristyp, där 10 hektar klassas
som impediment och 26,3 hektar som produktiv skogsmark. Trädskiktet är flerskiktat och
olikåldrigt. Hällmarkspartier förekommer spritt. Förekomsten av naturskogselement är måttlig
men det finns partier där koncentrationen är högre. Åtminstone delar av området torde ha
trädkontinuitet vilket indikeras av förekommande signalarter. En fördjupad inventering torde
ge fler av skogsbruk missgynnade arter, inte minst bland insekter och marksvampar knutna till
äldre tallskogar. 2005 skrev Skogsstyrelsen ett naturvårdsavtal på 50 år med markägaren
(Naturvårdsavtal 2005:110). Området ingår som ett klass 2-objekt i Söderköpings kommuns
naturvårdsprogram (Grimsell 2012). Naturvårdsprogrammet är en del i kommunens
översiktsplan.
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Svart praktbagge, tallticka (NT), orange taggsvamp (NT) och
blåmossa.
Delområde 9 – Hjortronmossen och Valpkärret
Beskrivning: Hjotronmossen är en skvattramrik tämligen likåldrig tallsumpskog. I
Skogsstyrelsens sumpskogsinventering anges området vara av den hydrologiska typen
Mosseskog.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 10 – Sagobranten, Långmossen
Beskrivning: På norra sidan av Långmossen ligger en brant som uppmärksammats vid
Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Biotoptypen anges till Bergbrant och Grova
ädellövträd med biotopkaraktärerna Rikligt med död ved, Värdefull kryptogamflora,
Spärrgreniga grova träd, Blockrikt eller storblockigt, Ansluter till bäck, å eller älv, Området
har översilats och Rik hänglavsförekomst. Trädslagsfördelningen anges vara 40 procent gran,
30 procent ek, 20 procent tall och 10 procent asp. I området finns det gott om olika
nyckelelement t ex gamla senvuxna ekar, granlågor och lågor av ädellövträd. Det bedöms
som högst sannolikt att området har trädkontinuitet. Delar av nyckelbiotopen har avverkats
sedan den identifierades 1992. Den avverkade delen ingår ej i delområdet.
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Gulpudrad spiklav*,**, kornig nållav**, rödbrun blekspik
(NT)*,** och rosa skärelav (NT)**,***
Observatörer: *) Ingrid Bergengren 1992-10-23, **) Anders Nordin 1993, ***) Jan Henriksson 2012
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
13
Delområde 11 – Nyckelbiotop vid Pinkärr
Beskrivning: Vid Pinkärr identifierade Skogsstyrelsen en nyckelbiotop 2004. Biotoptypen
anges till Hällmarksskog och Bergbrant. Den biotopkaraktär som anges är stort inslag av
senvuxna träd. Trädslagsfördelningen är satt till 80 procent tall och 20 procent gran. Bland
nyckelelement anges gammal tall (Allmän-riklig), låga av gran (Enstaka-sparsam), senvuxet
träd (Allmän-riklig) och torraka (Enstaka-sparsam).
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Nästlav, Långflikmossa, kötticka
Observatör: Magnus Wadstein 2004-06-29
Delområde 12 – Pinkärr
Beskrivning: Pinkärr har identifierats som sumpskog vid Skogsstyrelsens
sumpskogsinventering. Skogstypen anges till Tall dominerar och den hydrologiska typen till
Mosseskog. Åtminstone delar av området skall vara dikat.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 13 – Långmossegöl
Beskrivning: Detta objekt består av sjön Långmossegöl med omgivande sumpskogar, i öster
benämnd Långmossen. Sumpskogarna består huvudsakligen av tallmossar med gott om
skvattram. Det finns enstaka gamla tallar i området och en del död ved i form av torrakor. En
del igenväxande diken finns i objektet. Området ingår sannolikt som ett eller flera objekt i
Valdemarsviks kommuns kommande naturvårdsplan. Det har vidare identifierats vid
Skogsstyrelsens sumpskogsinventering.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 14 – Flatgöl
Beskrivning: Flatgöl är ett myrkomplex som genomkorsas av ett mer eller mindre igenväxt
dike. Öster om diket finns ett öppet kärr som närmast diket övergår i en blandmyr. Väster om
diket finns en öppen mosseyta med ljung. Längre åt väster övergår myren till att bli en
tallbevuxen mosse med skvattram och odon. I den västra myrkanten finns en smal lagg. I
Länsstyrelsens Naturvårdsprogram från 1983 ingår området som ett klass III-objekt,
Valdemarsviks kommun, N12 F d Flatgölen.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Orrspel i närheten
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
14
Foto 2. Myrkomplexet Flatgöl ingår i Länsstyrelsens i Östergötlands Naturvårdsprogram
från 1983.
Delområde 15 – Trädmiljö vid Edsmossen
Beskrivning: I delområdet har nio skyddsvärda träd identifierats vid Länsstyrelsen i
Östergötlands kartläggning av sådana. Aktuella trädslag utgörs av björk och asp där flera är
hålträd.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 16 - Sumpskog SO Fisklösegöl
Sydost om Fisklösegöl finns en mindre sumpskog som identifierats vid Skogsstyreslens
sumpskogsinventering. Den anges vara av den hydrologiska typen Kärrskog och skogstypen
Tall och glasbjörk dominerar.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 17 – Fallsdalsmossen
Beskrivning: Fallsdalsmossen är en sumpskog som identifierades vid Skogsstyrelsens
sumpskogsinventering. Skogstypen anges till Tall dominerar och den hydrologiska typen till
Kärrskog. Myndigheten skall ha gjort ett fältbesök i april 1997. Det anges att området har
utsatts för Stark lokal påverkan/störning och att området är dikat.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
15
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 18 – Vid Fridmossen
Beskrivning: Vid Fridmossen finns en sumpskog som identifierades vid Skogsstyrelsens
sumpskogsinventering. Samma beskrivning finns för denna sumpskog som för
Fallsdalsmossen ovan, dvs skogstypen anges till Tall dominerar och den hydrologiska typen
till Kärrskog. Myndigheten skall även här ha gjort ett fältbesök i april 1997 och det anges att
området har utsatts för Stark lokal påverkan/störning och att området är dikat.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: -
4.2 Områden identifierade vid fältinventeringen
Utöver objekten ovan visar årets fältinventering att det inom utredningsområdet finns
ytterligare delområden som har ett specifikt naturvärde, högre än övriga marker.
Delområde 19 – Hällmarkstallskog N om Abbegöl
Beskrivning: Norr om Abbegöl, delområde 4, finns en höjd med hällmarkstallskog. Här finns
äldre tallar och fynden av de tre rödlistade arterna tallticka, tallriska och motaggsvamp
indikerar att området har trädkontinuitet. Området bedöms uppfylla kriterierna för
nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsens metodik.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Tallticka (NT), tallriska (NT), motaggsvamp (NT) och
blåmossa.
Delområde 20 – Tallskog O om Stora mossen
Beskrivning: På östra sidan av Stora mossen finns ett talldominerat skogsbestånd med en hel
del äldre träd. Området är tämligen lågproduktivt med hällar och block. Det bedöms som
sannolikt att området har trädkontinuitet. Ett fältbesök senare på säsongen borde kunna
bekräfta detta genom fynd av signalarter bland marksvamparna.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Blåmossa (S)
Delområde 21 – Höjd O om Ängarna
Beskrivning: Detta objekt är en höjd som ligger öster om gården Ängarna och nordnordväst
om Häljelöt. Objektet utgörs av en hällmarksskog med tämligen riklig förekomst av senvuxna
träd, både tall, ek och gran. Vissa av träden är tämligen rikt beväxta med olika hänglavar,
både av skägglavar (Usnea spp.) och tagellavar (Bryoria sp./spp.). Området bedöms ha
trädkontinuitet.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: -
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
16
Delområde 22 – Flygarekärret
Beskrivning: Flygarekärret är ett mindre kärr med sumpskog i kanten. Det är opåverkat av
sentida ingrepp vilket bl a innebär att det finns en hel del senvuxna träd i kanterna.
Naturvärde: Klass 3
Delområde 23 – Vägkant och gräsmark vid Grinden
Beskrivning: Från hemmanet Grinden går det in en skogsväg söderut ner mot Långmossen.
Vid infarten finns en igenväxande fd åker och i kanten av åkern står en äldre tämligen grov
ek. Vägkanterna har en ganska rik örtflora som är värdefull för nektarsökande insekter. Även
den igenväxande åkern har en del liknande kvaliteter.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: -
Foto 3. Denna grusväg i närheten av Grinden har en ganska rik örtflora som är värdefull för
nektarsökande insekter
Delområde 24 – Skogsmark kring de fd militärförråden
Beskrivning: Ungefär en kilometer norr om Långmossen står fyra f d militärförråd.
Skogsmarken kring byggnaderna och den skogsbilväg som går till dem är naturskogsartad. På
den västra sidan dominerar tallskog som delvis är en hällmarkstallskog. På östra sidan
dominerar granen över tallen. En del björk förekommer också i området medan övriga
lövträdsarter är få eller saknas. I tallskogen finns gott om äldre tallar där några har en hög
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
17
ålder, uppskattningsvis minst 300 år. Området i sin helhet bedöms ha trädkontinuitet vilket
indikeras av flera av de förekommande signalarterna.
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Tallticka (NT), orange taggsvamp (NT), motaggsvamp (NT),
svartvit taggsvamp (NT), mandelriska, blåmossa och spår efter spillkråka.
Delområde 25 – Tallskog O om Lobben
Beskrivning: Detta delområde består av tallskog, huvudsakligen äldre hällmarsktallskog. I
objektet finns nyckelelement i form av äldre tallar och död tallved. Det saknas spår efter
sentida skogsbruksåtgärder i området.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Hydenellum sp., tallticka, blåmossa, orrspel i närheten
Delområde 26 – Lobben
Beskrivning: Lobben består av en hällmarsktallskog som troligen lämnats som naturhänsyn
vid en avverkning. I objektet finns nyckelelement i form av död tallved. Det saknas spår efter
sentida skogsbruksåtgärder i området.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Orrspel i närheten
Delområde 27 – Östensklint
Beskrivning: På nordostsluttningen av Östensklint finns denna skogsbiotop. Den består av en
grandominerad naturskog med gott om naturskogselement i form av gamla träd och granlågor.
Beståndet är hänglavsrikt. Förekomsten av kattfotslav och gammelgranslav tillsammans med
den rika hänlavstillgången tyder på trädkontinuitet.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Kattfotslav och gammelgranslav
Delområde 28 – Vägkant, Solberget - Liselgöl
Beskrivning: Denna vägkant ligger utmed den skogsbilväg som går in till Långmossen och
Långmossegöl. Vid ett fältbesök i månadsskiftet augusti/september noterades en mycket
individrik dagfjärilsfauna. Fjärilarna besökte huvudsakligen den rika förekomsten av
ängsvädd som finns utmed vägen, men de näringssökte även på högväxta tistlar. Att
vägkanterna är av stor betydelse för olika nektarsökande insekter, inte minst dagfjärilar är ett
faktum. Fältbesöket gjordes för sent på säsongen för att t ex mer krävande (sällsyntare)
dagfjärilar och dagsvärmare skulle kunna observeras.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: -
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
18
Delområde 29 – Vägkant vid Långmossegöl
Beskrivning: Söder om Långmossegöl går en skogsbilväg. Under vårens fågelinventering
(Henriksson 2012a) noterade Mikael Hagström (2012) att det flög rikligt med dagfjärilar i de
blomrika vägkanterna. Bland observerade arter märks den numera sällsynta och rödlistade
ängsnätfjärilen.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Ängsnätfjäril* (NT)
Observatör: *) Mikael Hagström 2012-05
Delområde 30 – Skog vid Fisklösegöl
Beskrivning: På östra sidan av Fisklösegöl finns ett äldre skogsbestånd. Delar av området
består av tallskog, andra delar av barrblandskog och på höjden växer hällmarkstallskog. I
området finns spritt med olika naturskogselement. Nedanför branten finns ett område med ett
flertal aspar. Fynden av arterna motaggsvamp och gammelgranslav tyder på trädkontinuitet.
Spåren efter sentida skogsbruksåtgärder är få inom området.
Naturvärde: Klass 3
Naturvårdsintressanta arter: Blåsippa, motaggsvamp (NT), svavelriska, blåmossa och
gammelgranslav.
Delområde 31 – Vägkant vid Hägnan
Beskrivning: Från hemmanet Hägnan går det in en relativt nybruten skogsbilväg in mot
Fisklösegöl. Längs delar av vägen förekommer rikligt med nektarproducerande kärlväxter, bl
a ängsvädd. Området har potential för att hysa en artrik insektsfauna knuten till de
nektarproducerande kärlväxterna. Fältbesöket genomfördes för sent på säsongen för att det
skulle flyga sällsynta och/eller rödlistade dagfjärilar och dagsvärmare.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Delområde 32 – Litet skogsobjekt, Ållebråta
Beskrivning: Detta lilla skogsobjekt består av några gamla granar med omgivande mark. På
träden växer gammelgranslav och en del hänglavar. Detta tyder på trädkontinuitet.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Gammelgranslav
Delområde 33– Gräsmark vid vändplanen Häggmossen
Beskrivning: Detta delområde ligger i slutet av den väg som Söderköping Vind AB planerar
att nyttja för att komma till vindkraftverk nummer 25. Här finns en gräsmark vid en gammal
lada. I delområdet finns gott om nektarrika kärlväxter. Området har potential för att hysa en
rik och möjligen även ovanlig insektsfauna. Fältbesöket gjordes för sent på säsongen för att t
ex mer krävande (sällsyntare) dagfjärilar och dagsvärmare skulle kunna observeras.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Området bedöms ha potential att hysa sällsyntare insekter, t ex
bastardsvärmare.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
19
Delområde 34 – Hällmark och brant vid Lingonbo
Beskrivning: På östra sidan av området mellan våtmarkerna Gölen och Grundsjön finns ett par
höjder. På höjden som ligger närmast Lingonbo och Karlsmossen ligger detta objekt. Det
består av hällmarkstallskogen uppe på höjden och den branta sydsluttningen och den västra
sidan som mer eller mindre utgörs av ett stup. I området finns rikligt med olika
naturskogselement som senvuxna tallar, talltorrakor och gamla aspar och ekar. I objektet finns
det vidare gott om skrymslen och det har potential att hysa fler naturvårdsintressanta arter än
de som presenteras nedan. Från höjden har man en mycket god överblick över landskapet.
Naturvärde: Klass 2
Naturvårdsintressanta arter: Tallticka (NT), ladlav (NT) och blåmossa.
Delområde 35 – Sluttning vid Brässbråten
Beskrivning: På västra sidan av Brässbråten ligger en sluttning längs vilken det växer lövskog.
Asp och ek är vanliga och under dessa står bland annat hassel. Fältskiktet består till del av
ängsartad flora med gott om örter. Solinstrålning gör att området har bra lokalklimat vilket
tillsammans med örterna gynnar många insekter.
Naturvärde: Klass 4
Naturvårdsintressanta arter: Blåsippa
4.3 Naturvårdsintressanta arter
Bland Sveriges alla arter finns det ganska många som på olika sätt har uppmärksammats ur
naturvårdssynpunkt. Det rör sig t ex om fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen,
rödlistade arter och arter som nyttjas som signalarter vid Skogsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering. En sammanställning av samtliga noterade sådana växtarter finns i
bilaga 2.
Fridlysta arter
I Sverige finns det ett antal växter som är fridlysta. Bland dessa arter märks t ex samtliga
lumrar och orkidéer, dessa är för övrigt är fridlysta inom hela EU. Detta gäller oavsett om de
är mycket vanliga eller extremt sällsynta. Både mattlummer, revlummer och orkidéen jungfru
Marie nycklar noterades vid inventeringen. Alla tre arterna är tämligen allmänna i
Östergötland.
Samtliga Sveriges grod- och kräldjur är fridlysta. Vid inventeringen lades ingen specifik vikt
vid dessa artgrupper. En snok och en åkergroda alternativt vanlig groda noterades utmed den
planerade vägen till vindkraftverk nummer 23. Dessa arter och huggorm torde vara spridda
inom utredningsområdet. Grodorna bör ha starka populationer i många av de ingående
våtmarkerna som finns i trakten.
För fridlysta fåglar och fladdermöss hänvisas till de separata inventeringarna (Henriksson
2012a & 2012b).
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
20
Rödlistade arter
ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte
är säkerställd, så kallade rödlistor. Detta görs efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000).
Några rödlistade växter noterades i området vid fältinventeringen, tallticka, ekticka, orange
taggsvamp, motaggsvamp, scharlakansvaxskivling, dvärgbägarlav, rosa skärelav och ladlav.
Koordinater för dessa artförekomster finns presenterade i bilaga 3. Sedan tidigare är arter som
rödbrun blekspik och rosa skärelav noterade (båda i delområde nr 10 Sagobranten,
Långmossen). För rödlistade fågelarter hänvisas till den separata fågelinventeringen
(Henriksson 2012a). Det verkar inte vara rapporterat några rödlistade fladdermöss i området
(Henriksson 2012b).
Foto 4. Denna ekticka växer i delområde 21.
Signalarter
Vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering nyttjas ett antal växter och insekter som
signalarter vilka indikerar skyddsvärda skogsbiotoper (Larsson 2005, Nitare 2000). Ett flertal
arter noterades vilka alla presenteras i bilaga 1.
5
Vägkorridorer och placeringar av vindkraftverk
Söderköping Vind AB har tillsammans med Vindvision Norr AB tagit fram förslag till var de
aktuella vindkraftverken skall placeras och hur vägar fram till dem kan byggas. I detta kapitel
presenteras vegetation och eventuella berörda naturvärden kring vägdragningsförslagen och
kring de platser där vindkraftverken planeras. Rekommendationer ges om eventuella
justeringar som kan begränsa eventuell påverkan på naturvärden och förslag till eventuell
kompensationsåtgärd. Varken vägförslagen eller vindkraftsplaceringarna är exakt bestämda
än. De kan komma att justeras efter resultatet från denna rapport och andra underlag.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
21
5.1 Vindkraftverk nr 1-4 (Söder om Börrum)
För att ta sig till de fyra vindkraftverken nr 1-4 från landsvägen mellan Gusum och Börrum
kommer initialt en skogsbilväg att nyttjas. Från denna planeras en ny väg, väg 4, till
vindkraftverk nr 4. Från vindkraftverket byter den planerade väg 4 namn till väg 3. Väg 3
slutar vid en annan skogsbilväg. Väg 3 och väg 4 går huvudsakligen genom triviala
barrskogsbestånd men passerar enligt planerna genom delområde nr 19, Hällmarkstallskog N
om Abbegöl, vindkraftverk 4 planeras vidare i kanten av detta delområde.
Karta 2. Läget för de planerade vindkraftverken 1-4 och de nya vägarna till dem samt
identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
Efter väg 3 planeras den befintliga skogsbilvägen att nyttjas i cirka 500 meter innan en ny väg
till, väg 3a, kommer att byggas. Väg 3a börjar i granskog innan den kommer fram till
hällmarkstallskog där även vindkraftverk 3 planeras. Signalarten blåmossa noterades i
närheten av vindkraftverket men skogen bedöms inte ha några högre naturvärden. Från väg 3
planeras väg 2 till vindkraftverk 2. Vägen går genom triviala skogsbestånd och
vindkraftverket planeras i en ungskog en bit ifrån delområde nr 3, Tallskogsobjekt 500 m O
Abbegöl. Inga identifierade naturvärden berörs av dessa delar av projektet.
Rekommendation: Det vore önskvärt att undvika att exploatera delområdena 19 och 20. För att
detta skall vara möjligt behöver i så fall vindkraftverk nummer 4 flyttas och delar av väg 3
dras om bort från delområde 19. Det samma gäller väg 1 och vindkraftverk 1 i delområde 20.
Om detta inte bedöms som rimligt kan en kompensationsåtgärd vara att skydda delar eller
hela områdena genom biotopskydd eller naturvårdsavtal. På så sätt skulle hotet från
skogsbruk mot dessa områden undanröjas.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
22
5.2 Vindkraftverk nr 5, 6, 9 & 10 (Nordväst om Häljelöt)
För att initialt ta sig in mot vindkraftverken nummer 5, 6, 9 och 10 kommer en skogsbilväg
från landsvägen mellan Börrum och Gryt att nyttjas. Denna går genom olika barrskogsbestånd
där. Inga specifika naturvärden har identifierats utmed vägen. Till vindkraftverk nummer 5
planeras en ny väg, väg 5, genom en äldre tallskog och hällmarkstallskog, se foto nedan.
Foto 5. Denna tallskog ligger i närheten av väg 5 och är typisk för en stor del av
utredningsområdet.
Även biotopen där vindkraftverket planeras består av äldre tallskog. Inga specifika
naturvärden förutom fynd av de båda signalarterna skarp dropptaggsvamp och blåmossa
identifierades här. Till vindkraftverk 6 planeras en ny väg, väg 6. Denna går huvudsakligen
över ett tämligen nytt hygge. I anslutning till vinkraftverket övergår hygget till en medelålders
tallskog utan specifika naturvärden. Inga identifierade naturvärden berörs med andra ord av
väg 6 eller av vindkraftverk 6. Från väg 6 planeras en ny väg, väg 9, till vindkraftverk 9.
Denna väg går först över ett hygge, se foto nedan, innan det går i kanten på en åker. Slutligen
viker vägen av upp till höjden där vindkraftverk 9 planeras vilket är i delområde nr 21, Höjd
O om Ängarna.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
23
Foto 6. Denna tallskog ligger i närheten av väg 5 och är typisk för en stor del av
utredningsområdet.
Till vindkraftverk 10 planeras också en ny väg, väg 10. Denna går först genom en
medelålders till äldre barrskog utan specifika naturvärden. När vägen kommer upp på höjden
där vindkraftverket planeras övergår skogen till att bli en hällmarkstallskog. Här noterades
signalarten blåmossa på ett par ställen. Skogen bedömdes inte vara tillräckligt betydelsefull
för den biologiska mångfalden för att bli klassad som naturvårdsintressant. Inga identifierade
specifika naturvärden berörs därmed av vägen och vindkraftverket.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
24
Karta 3. Läget för de planerade vindkraftverken 5, 6, 9 och 10 och de nya vägarna till dem
samt det identifierade området med naturvärden, nr 21, Höjd O om Ängarna.
Rekommendation: Vindkraftverk nummer 9 planeras i delområde nr 21, Höjd O om Ängarna.
Det vore önskvärt att vindkraftverket byggdes utanför den identifierade biotopen.
5.3 Vindkraftverk nr 7 (Häljelötsberget)
Från gården Häljelöt går en skogsväg åt söder som kommer att nyttjas för vindkraftverk
nummer 7. Från vägslutet planeras en ny väg, väg 7 upp till vindkraftverket. Vägen går i
början genom en yngre till medelålders tallskog. Därefter passeras en äldre barrskog, här går
även vägen i kanten av delområde nr 22, Flygarekärret. Slutligen går vägen ut på det hygge
där vindkraftverket planeras. Inga identifierade specifika naturvärden bedöms beröras av
vägen eller av vindkraftverket.
Rekommendation: Hänsyn bör tas till delområde nr 22, Flygarekärret, så att vägen inte
anläggs så kärret avvattnas.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
25
Karta 4. Läget för det planerade vindkraftverket 7 och den nya vägen 7 samt identifierade
området med naturvärden i deras närhet.
Foto 7. Här planeras vindkraftverk nummer 7. Tallskogen i bakgrunden är den skog på
Häljelötsberget (delområde 8) som skyddats genom naturvårdsavtal.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
26
5.4 Vindkraftverk nr 12, 13, 15, 16, 18 & 24 (N om Långmossen)
För att komma till de aktuella vindkraftverken kommer befintliga skogsbilvägar att nyttjas
och från dessa kommer nya vägar byggas. Inga naturvärden utöver delområde 24 har
identifierats utmed de befintliga vägarna. De båda nya vägarna 16 och 18 respektive
vindkraftverk 16 och 18 planeras i äldre hällmarkstallskogar. Inga identifierade specifika
naturvärden berörs av detta. Inte heller väg 13 eller vindkraftverk 13 berör något område som
identifierats ha specifika naturvärden. Det som berörs är ett par olika triviala
barrskogsbestånd.
Väg 24 planeras genom olika barrskogsbestånd. En smärre del av dessa är delområde 32 som
mer eller mindre ligger mitt i den planerade vägbanan. Den sydöstra delen av vägen går över
den hällmarkstallskog där vindkraftverket planeras. Utöver delområde 32 berörs inga
identifierade naturvärden.
Väg 12 till vindkraftverk 12 går genom olika tallskogsbestånd och en avverkad
hällmarkstallskog. Två delområden med specifika naturvärden, delområdena 25 och 26
passeras på vägen. Vindkraftverk 12 ligger omedelbart söder om delområde 26.
Vindkraftverk 15 ligger i kanten av delområde 24 och väg 15 till kraftverket går genom
delområdet.
Karta 5. Läget för de planerade vindkraftverken 12, 13, 15, 16, 18 och 2, och de nya vägarna
till dem samt identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
27
Rekommendationer: Utifrån ett naturvårdsperspektiv bedöms det som mest önskvärt att
undvika att exploatera delområde 24. Genom en smärre justering av placeringen av
vindkraftsverk nr 15 kommer verket utanför området. Att hitta en ny sträckning för väg 15, t
ex söder och väster om delområdet behövs också.
Om den befintliga skogsbilvägen genom delområde 24 behöver förändras/förbättras bör
särskild hänsyn tas till de växtplatser av sällsyntare marksvampar som finns utmed vägen.
Mykologisk kompetens bör bistå vid detta.
Det är vidare önskvärt att undvika att exploatera delområdena 25, 26 och 32. Genom att dra
väg 12 söder om delområde 25 och 26 skulle dessa delområden förbli oexploaterade. En
smärre justering av väg 24 skulle vidare innebära att delområde 32 också sparades.
5.5 Vindkraftverk nr 11 & 14 (Vid Långemossen, västra delen)
Från skogsbilvägen vid Långmossen och Långmossegöl planeras två nya vägar, väg 14 till
vindkraftverk 14 och väg 11, till vindkraftverk 11. Endast trivialare skogsbestånd berörs och
områdena kring de båda vindkraftverken består av gles äldre tallskog som inte bedöms ha
några specifika naturvärden. Denna del av projektet bedöms m a o inte beröra några
identifierade naturvärden.
Karta 6. Läget för de planerade vindkraftverken 11 och 14 och de nya vägarna till dem samt
identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
28
5.6 Vindkraftverk nr 17, 19 & 22 (Vid Långemossen östra delen)
Väg 17a och 17b planeras för att komma till vindkraftverk 17. Mellan dessa vägavsnitt
planeras en befintlig skogsbilväg att nyttjas. Skogsbilvägen i denna del går igenom delområde
29. Vägarna 17a och 17b går genom olika trivialare skogsbestånd och 17a slutar uppe på en
hällmarkstallskog vid det aktuella vindkraftverket. Utöver delområde 29 berörs inga
identifierade naturvärden av vägarna eller vindkraftverket.
Väg 19 planeras genom olika barrskogsbestånd och hyggen på sin väg till vindkraftverk 19.
Vindkraftverket står på en höjd med gles hällmarkstallskog, se foto 8 nedan. Inga
identifierade naturvärden berörs av vägen eller vindkraftverket. Slutet av väg 22 och
vindkraftverk 22 ligger inom delområde 30. Väg Fisklösegöl berör också detta delområde. I
övrigt går denna väg i triviala barrskogsbestånd och på ett nytt hygge.
Foto 8. Utsikt från den plats där vindkraftverk nummer 19 planeras.
Rekommendationer: Det är önskvärt att hänsyn tas till vägkantsfloran i delområde 29 vid
projektet, t ex om den vägen i objektet behöver breddas, förbättras eller på annat sätt
förändras. Det är vidare önskvärt att flytta vindkraftverk 22 så att inte delområde nr 30 berörs.
Detta borde kunna göras genom att flytta det cirka 50 meter åt sydöst. Vidare bör stor
aktsamhet vidtas där Väg Fisklösegöl går igenom delområde 30.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
29
Karta 7. Läget för de planerade vindkraftverken 17, 19 och 22 samt de nya vägarna till dem
liksom identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
5.7 Vindkraftverk nr 20 (Vid Långemossen, södra delen)
För att ta sig till vindkraftverk nr 20 behöver bl a den skogsbilväg som går in mot
Långmossegöl nyttjas, se karta nedan. Del av denna väg utgörs av delområde nr 28, Vägkant,
Solberget – Liselgöl. Därifrån kommer en ny väg att behövas, väg 20. Denna planeras genom
medelålders skogar, över ett hygge och upp på höjden där vindkraftverket planeras.
Vegetationen kring vindkraftverket består av en äldre hällmarkstallskog. Inga specifika
naturvärden utöver objekt 28 berörs.
Rekommendation: Om det krävs åtgärder utmed skogsbilvägen i objekt nr 28, Vägkant,
Solberget – Liselgöl t ex breddning av vägen, uträtning av någon kurva etc bör hänsyn tas till
vägkantens flora. Att ta hjälp av ekologisk sakkunskap för råd kan vara lämpligt.
Karta 8. Läget för det planerade vindkraftverket nr 20 samt den nya vägen till det liksom
identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
30
5.8 Vindkraftverk nr 21 & 23 (NO om Åsvedal)
För att ta sig till vindkraftverken 21 och 23 kommer den enskilda vägen, från landsvägen
mellan Valdemarsvik och Häljelöt, förbi Åsvedal att nyttjas. Vid Åsvedal går en mindre väg
in mot vindkraftverk 23 och våtmarken Brässbråten (och våtmarken Grundsjön). Utmed
denna väg ligger delområde nr 35, Sluttning vid Brässbråten. Från vägslutet planeras en ny
väg, väg 23 till vindkraftverk 23. Denna väg går på över ett nytt hygge, yngre skogsmark och
genomgallrad tallskog. Vindkraftverket planeras på en hällmark med tall. Inga specifika
naturvärden förutom delområde 23 berörs. Cirka 500 meter öster om Östergården går en
mindre väg in mot vindkraftverk 21. Från dess vägslut planeras en ny väg, väg 21 till
vindkraftverk 21. Denna väg går först på en traktorväg genom en äldre barrskog för att vid
Lingonbo komma ut i en ungskog. Vägen passerar nedanför höjden som bl a utgörs av
delområde nr 34, Hällmark och brant vid Lingonbo. För att komma upp på höjden där
vindkraftverket planeras svänger vägen kraftigt. Uppe på höjden står gles äldre tallskog. Inga
identifierade specifika naturvärden berörs.
Rekommendation: Hänsyn bör tas till delområde 35, Sluttning vid Brässbråten så att detta
objekt berörs så lite som möjligt. Sannolikt behöver inte objektet påverkas alls.
Karta 9. Läget för de planerade vindkraftverken 21 och 23 samt de nya vägarna till dem
liksom identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
31
5.9 Vindkraftverk nr 25 (Vid Häggmossen)
Från landsvägen mellan Valdemarsvik och Häljelöt går en skogsväg in mot det planerade
vindkraftverket. Inga specifika naturvärden konstaterades utmed vägen. Från skogsvägen
planeras en ny väg, väg nummer 25 till vindkraftverket, se karta nedan. Denna väg passerar i
direkt anslutning till det skyddsvärda objektet nr 33, Gräsmark vid vändplanen Häggmossen.
Den går vidare i brynet mellan åkermarken i söder och en yngre tallskog norr därom. Där
vägen viker söderut är träden äldre och på andra sidan går den in i en grandominerad äldre
barrskog. Ytterligare en bit söderut går vägen över ett nyupptaget hygge. Vindkraftverket
planeras på en höjd ute på hygget. Inga identifierade specifika naturvärden utöver objekt 33
berörs.
Rekommendation: Vid anläggandet av vägen bör hänsyn tas till objekt 33 Gräsmark vid
vändplanen Häggmossen genom att bygga vägen en bit från det.
Karta 10. Läget för det planerade vindkraftverket nr 25 samt den nya vägen till det liksom
identifierade områden med naturvärden i deras närhet.
6
Referenser
Anon 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser.
Handbok 2009:2, Utgåva 1. April 2009. Naturvårdsverket. Stockholm. 130 sid.
Anon. 2011. Synpunkter från Länsstyrelsen i Östergötland i samband med myndighetssamråd
avseende ansökan om uppförande av vindkraftverk inom Söderköpings och Valdemarsviks
kommuner. Länsstyrelsen i Östergötland 2011-08-15.
ArtDatabanken. 2012a. Artportalen. www.artportalen.se, citerad 2012-11-22
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
32
ArtDatabanken. 2012b. Artportalen – Rapportsystemet för övriga Vertebrater,
http://www.artportalen.se/vertebrata/default.asp (citerad 2012-10-11).
Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket
Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid.
Genberg, E. 1977. Östergötlands flora.
Genberg, E. 1992. Östergötlands flora. Andra upplagan, utgiven av Folke Lind.
Google. 2012. Googles flygbilder. www.maps.google.se/maps?hl=sv&tab=wl, citerad
2012-11-20
Grimsell, G. 2012. E-post med titeln Natur- och kulturvärden i Söderköpings kommn,
daterat 2012-10-11 15:58 från Stadsarkitekt Göran Grimsell,
[email protected] till Naturvårdskonsult Jan Henriksson,
[email protected].
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Redlist of Swedish
Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 496 sid.
Hagström, Mikael. 2012. Naturvårdskonsult Fennicus Natur, Linköping. Tel. 076 – 845 82
06. Intervjuad flera gånger under projektet dvs från mars till september 2012.
Hallingbäck, T. 1995. Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU. Uppsala. 141 sid.
Henriksson, J. 2012a. Fågelfaunan vid en planerad vindkraftspark på gränsen mellan
Valdemarsviks och Söderköpings kommuner 2012. Ett underlag till Söderköping Vind AB.
Amalina Natur och Miljökonsult, Konsultrapport september 2012. Västervik.
Henriksson, J. 2012b. Översiktlig analys av potentiellt värdefulla lokaler för fladdermus inom
delar av Valdemarsviks och Söderköpings kommuner. Ett underlag till Söderköping vind
AB inför en planerad vindkraftspark. Amalina Natur och Miljökonsult, Konsultrapport
november 2012. Västervik.
Kindberg, N. C. 1861. Östgöta flora. (Fanerogamerna). P. M. Sahlströms förlag, Linköping.
Kindberg, N. C. 1874. Östgöta flora. Beskrifning öfver Östergötlands fanerogamer och
ormbunkar. Andra omarbetade upplagan. P. M. Sahlströms bokhandel, Linköping.
Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan.
Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid.
Länsstyrelserna 2012. Länsstyrelsernas karttjänst: http://gis.lst.se/ citerad 2012-11-20
Länsstyrelsen i Östergötland. 1983. Natur kultur miljöer i Östergötland. Naturvårdsplan och
kulturminnesprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Linköping.
Länsstyrelsen i Östergötland 2012. Östgötakartan: http://gise.lst.se/gise/default.asp, citerad
2012-09-11.
Naturvårdsverket 2012. Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad Natur: http://sn.vicmetria.nu/skyddadnatur/index.jsf citerad 2012-11-24
Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.
Skogsstyrelsen, Jönköping. 384 sid.
Skogsstyrelsen 2012. Skogens Pärlor: http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/
citerad 2012-11-20
Söderköpings kommun 2008. Naturvårdsprogram för Söderköpings kommun.
Objektkatalog. Remissupplaga juni 2008.
Östergötlands Entomologiska Förening 2012a. Dagfjärilar i Östergötland.
http://www.ostgotaentomologerna.se/gallery/ citerad 2012-11-24.
Östergötlands Entomologiska Förening 2012b. Trollsländor i Östergötland.
http://www.trollslandor.se/ostergotland.html citerad 2012-11-24.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
33
Bilaga 1
Karta med de 24 vindkraftverken
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
34
Bilaga 2
Naturvårdsintressanta växtarter
Här nedan följer en sammanställning av de naturvårdsintressanta växter, dvs kärlväxter,
mossor, storsvampar och lavar som påträffades vid fältinventeringen.
Kärlväxter
Revlummer
Lycopodium annotinum annotinum
§
Revlummer är en vanlig art i svenska skogar. I Östergötland är den allmän och uppges växa i
fuktiga skogar (Genberg1992). Spridda växtplatser noterades vid inventeringen. Som alla
lumrar är den fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Då arten är så pass allmän bedöms det
som irrelevant att ta speciell hänsyn till den i det aktuella projektet.
Mattlummer
Lycopodium clavatum clavatum
§
Mattlummer är en ganska vanlig art i svenska skogar. Den är något ovanligare i Östergötland
än revlummer men förekommer spritt på hedar och i skogar (Genberg 1992). Arten
förekommer också på störd mark vid t ex vägskärningar. Ett par växtplatser med arten
noterades vid fältinventeringen, båda dessa var i mer triviala skogsbestånd. Som alla lumrar är
den fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Då arten är så pass allmän bedöms det som
irrelevant att ta speciell hänsyn till den i det aktuella projektet, inte minst då växtplatserna är i
mer trivial natur.
Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata
S, §
Jungfru Marie nycklar är en av Sveriges och Östergötlands vanligaste orkidéer. Arten nyttjas
som signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Den växer bland annat i
skogsmark men även i våtmarker. Vid inventeringen noterades den på ett par olika ställen, bl
a i delområde nr 29, Vägkant vid Långmossegöl. Som alla orkidéer är den fridlyst. Då arten är
så pass allmän bedöms det som irrelevant att ta speciell hänsyn till den i det aktuella projektet
inte minst då växtplatserna är i mer trivial natur.
Blåsippa
Hepatica nobilis
S
Blåsippa är en av de kärlväxter som Skogsstyrelsen nyttjar som signalart vid nyckelbiotopsinventering. Bladen av blåsippor noterades i delområde nr 30, Skog vid Fisklösegöl och nr 35
Sluttning vid Brässbråten.
Mossor
Blåmossa
Leucobryum glaucum
S
Blåmossa är en relativt stor bladmossa som bildar karaktäristiska halvklotformade kuddar.
Skogsstyrelsen använder arten som signalart för skogar med höga naturvärden, men
framhåller att det främst är stora exemplar som gör detta. Spridda mindre och medelstora
kuddar av blåmossa noterades i ett flertal delområden som nr 19, Hällmarkstallskog N om
Abbegöl, nr 20, Tallskog O om Stora mossen, nr 24, Skogsmark kring de fd militärförråden,
Ållebråta, nr 30, Skog vid Fisklösegöl, nr 34, Hällmark och brant vid Lingonbo. Arten är en
av karaktärsarterna för äldre hällmarkstallskog inom utredningsområdet.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
35
Svampar
Ängsfingersvamp
Clavulinopsis corniculata
S
Ängsfingersvamp är en bland flera småfingersvampar som förekommer i ogödslade
gräsmarker och ibland även i skogsmark. Den nyttjas som signalart av Skogsstyrelsens vid
nyckelbiotopsinventeringen. Flera mycel av arten noterades tillsammans med ett flertal andra
typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i delområde 7, Hagmark vid Gruvstugan,
Häljelöt.
Hagfingersvamp
Clavulinopsis helveola
S
Hagfingersvamp är en bland flera småfingersvampar som förekommer i gräsmarker och
ibland även i skogsmark. Den nyttjas som signalart av Skogsstyrelsens vid nyckelbiotopsinventeringen. Ett par mycel av arten noterades tillsammans med ett flertal andra typiska
svampar för ogödslade betesmarker i delområde 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Oxtungsvamp
Fistulina hepatica
NT, S
Oxtungsvamp är en ettårig porsvamp som växer på ek, huvudsakligen på flerhundraåriga ekar
i det svenska kulturlandskapet. Den anges av Skogsstyrelsen vara en bra signalart som visar
på gamla, brunrötade ekar som ofta hyser ett stort antal sällsynta och rödlistade arter. Vid
inventeringen noterades en ek med arten cirka 100 meter söder om vindkraftverk nummer 24.
Orange taggsvamp
Hydnellum aurantiacum
NT, S
Orange taggsvamp hör till de s k korktaggsvamparna. Enligt Skogsstyrelsen ”signalerar
korktaggsvamparna nästan alltid skog med höga naturvärden”. Två växtplatser med arten
noterades vid inventeringen, den ena uppe i delområde nr 8 Häljelötsberget, den andra i
delområde nr 24, Skogsmark kring de fd militärförråden, Ållebråta.
Skarp dropptaggsvamp Hydnellum peckii
S
Skarp dropptaggsvamp är precis som orange taggsvamp ovan också en av de s k
korktaggsvamparna. Enligt Skogsstyrelsen ”signalerar korktaggsvamparna nästan alltid skog
med höga naturvärden”. En växtplats noterades inom utredningsområdet, strax norr om den
planerade vägen till vindkraftverk nummer 5.
Spröd vaxskivling
Hygrocybe ceracea
S
Spröd vaxskivling är en liten, gulaktig vaxskivling. Som framgår av namnet är den spröd,
betydligt sprödare än den snarlika gul vaxskivling. Arten är ganska vanlig i olika typer av
gräsmarker, främst i ogödslade naturbetesmarker och på slåtterängar. Den förekommer ibland
även i t ex lövskogar. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas den som signalart vid
Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Tämligen många mycel av arten noterades
tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i
delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Gul vaxskivling
Hygrocybe chlorophana
S
Gul vaxskivling är en liten, gul, vaxskivling vilket framgår av namnet. Arten är ganska vanlig
i olika typer av gräsmarker, främst i ogödslade naturbetesmarker och på slåtterängar. Den
förekommer ibland även i t ex lövskogar. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas den som
signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Flera mycel av arten noterades
tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i
delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
36
Blodvaxskivling
Hygrocybe coccinea
S
Blodvaxskivling är en mindre, rödaktig till blodröd vaxskivling. Det svenska namnet kommer
av dess färg. Arten är ganska vanlig i olika typer av gräsmarker, främst i ogödslade
naturbetesmarker och på slåtterängar samt i skogsbryn. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas
den som signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Flera mycel av arten
noterades tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i
delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Ängsvaxskivling
Hygrocybe pratensis
S
Ängsvaxskivling är en medelstor vaxskivling. Färgen är från början gulröd men övergår
efterhand till blekt lädergul. Arten förekommer främst i ogödslade naturbetesmarker och
slåtterängar men även i t ex lövskogar. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas den som signalart
vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Tämligen många mycel av arten noterades
tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i
delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Papegojvaxskivling
Hygrocybe psittacina
S
Spröd vaxskivling är en liten, slemmig, gul- till grönaktig vaxskivling. Arten är mindre
allmän och förekommer huvudsakligen i olika typer av gräsmarker, främst i ogödslade
naturbetesmarker och på slåtterängar. Den förekommer ibland även i t ex lövskogar. Som de
flesta vaxskivlingar nyttjas den som signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Ett par mycel av arten noterades tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för
ogödslade naturbetesmarker i delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Scharlakansvaxskivling Hygrocybe punicea
NT, S
Scharlakansvaxskivling är en medelstor till stor vaxskivling. Färgen är som framgår av
namnet röd till scharlakansröd. Arten förekommer främst i ogödslade naturbetesmarker och
slåtterängar men även i t ex lövskogar och lundar. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas den
som signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Uppskattningsvis tre mycel av
den rödlistade arten noterades tillsammans med ett flertal andra typiska svampar för
ogödslade naturbetesmarker i delområde nr 7, Hagmark vid Gruvstugan, Häljelöt.
Vit vaxskivling
Hygrocybe virginea
S
Vit vaxskivling är en liten, vit, vaxskivling. Arten är ganska vanlig i olika typer av
gräsmarker, främst i ogödslade naturbetesmarker och på slåtterängar. Den förekommer ibland
även i t ex lövskogar. Som de flesta vaxskivlingar nyttjas den som signalart vid
Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Flera mycel av arten noterades tillsammans med
ett flertal andra typiska svampar för ogödslade naturbetesmarker i delområde nr 7, Hagmark
vid Gruvstugan, Häljelöt.
Tallriska
Lactarius musteus
NT
Tallriska är en medelstor riska som bildar mykorrhiza med tall. Enligt ArtDatabanken verkar
arten vara knuten till marker med lång trädkontinuitet. Skogarna där arten växer anges vidare
ofta vara nyckelbiotoper. En växtplats med arten noterades inom delområde nr 19,
Hällmarkstallskog N om Abbegöl.
Svavelriska
Lactarius scrobiculatus
S
Svavelriska är en gul, relativt stor, marksvamp. Den har vit mjölksaft som gulnar vid kontakt
med luft. Arten är kalkgynnad och växer i skogsmiljöer med mineralrik mark, t ex i områden
med lättvittrade basiska bergarter och kalk. Skogsstyrelsen anger att arten är en viktig
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
37
karaktärsart för all naturlig granskog på kalkrik mark. De anger vidare att den i äldre
granskogsmiljöer ofta växer tillsammans med många sällsynta och rödlistade marksvampar. I
den här inventeringen noterades den på ett ställe tillsammans med blåsippa i delområde nr 30,
Skog vid Fisklösegöl.
Mandelriska
Lactarius volemus
S
Mandelriska är en tämligen stor och kompakt orangebrun riska med karaktäristisk lukt. Enligt
Skogsstyrelsen är mandelriska en relativt god signalart för olika typer av äldre gran- ek- och
bokmiljöer med höga naturvärden. Två växtplatser med mandelriska påträffades under
inventeringen, den ena utmed skogsbilvägen öster om vindkraftverk nummer 15 och den
andra utmed skogsbilvägen öster om vindkraftverk nummer 5.
Ullticka
Phellinus ferrugineofuscus
NT, S
Ullticka är brun, resupinat, vedlevande ticka som förekommer på granlågor. Den anges av
Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart inom hela sitt utbredningsområde. Arten
noterades på en granlåga i delområde 3, Tallskogsobjekt 500 m O Abbegöl.
Tallticka
Phellinus pini
NT, S
På gamla tallar växer ibland den fleråriga talltickan. Arten anges av Skogsstyrelsen vara en
relativt bra signalart för tallbestånd med höga naturvärden. Vid inventeringen noterades arten
bl a i delområdena nr 8, Häljelötsberget, nr 19, Hällmarkstallskog N om Abbegöl nr 24,
Skogsmark kring de fd militärförråden, Ållebråta och nr 34, Hällmark och brant vid
Lingonbo.
Ekticka
Phellinus robustus
NT
Ekticka är en flerårig ticka som växer på ek. Arten är sedan 2010 upptagen på den svenska
rödlistan. Ett par växtplatser med arten noterades vid fältinventeringen, den ena var inom
delområde nr 21, Höjd O om Ängarna och den andra noterades ett par hundra meter sydsydöst
därom.
Svartvit taggsvamp
Phellodon melaleucus
NT
Svartvit taggsvamp är en rödlistad marksvamp som främst växer i mager tallskog. Den växer
ofta tillsammans med andra ovanligare taggsvampar och andra sällsynta marksvampar. Vid
inventeringen noterades arten i delområdena nr 24, Skogsmark kring de fd militärförråden,
Ållebråta.
Motaggsvamp
Sarcodon squamosus
NT, S
Motaggsvamp är en fjällig taggsvamp som växer i mager tallskog. Enligt Skogsstyrelsen har
arten ett medelgott signalvärde. Ett par mycel med arten noterades i delområde nr 24,
Skogsmark kring de fd militärförråden, Ållebråta, ett mycel i delområde nr 30, Skog vid
Fisklösegöl och ett mycel i delområde nr 19, Hällmarkstallskog N om Abbegöl.
Lavar
Kattfotslav
Arthonia leucopellaea
S
Kattfotslav är en skorplav som oftast växer på granbark. Skogsstyrelsen anger att
skogsbestånd med kattfotslav alltid är värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Ett par träd med
kattfotslav noterades inom delområde nr 27, Östensklint.
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
38
Nästlav
Bryoria furcellata
S
Nästlav är en relativt liten busklav som ofta växer på tall i öppna miljöer. Den anges av
Skogsstyrelsen som en god signalart i södra Sverige, men att arten har lågt eller saknar
signalartsvärde lägre norrut. Arten eftersöktes inte systematiskt vid inventeringen men en bål
noterades på äldre tall i närheten av där vindkraftverk 24 planeras att uppföras.
Dvärgbägarlav
Cladonia parasitica
NT, S
Dvärgbägarlav är en liten bägarlav som växer på gamla lågor, i norra Sverige på tall medan i
södra Sverige förekommer den på både ek och tall. Skogsstyrelsen använder arten som signalart
vid nyckelbiotopsinventeringen. Myndigheten skriver dvärgbägarlav signalerar tall- och
ekbestånd som kan ha höga naturvärden, efter som den ständigt kräver grova lågor… Den kan
också förekomma på gamla lågor i unga skogsbestånd och signalartsvärdet i ett skogsbestånd
skall därför bedömas mot bakgrund av trädskiktets nuvarande åldersfördelning och struktur.
En gammal eklåga med arten noterades på hällmarken strax norr om delområde nr 10
Sagobranten, Långmossen. I denna del saknas i dag i stort sett gamla träd.
Ladlav
Cyphelium tigillare
NT, S
Ladlav är en gul skorplav bland de s k knappnålslavarna Caliciales. Den har till skillnad från
flertalet andra arter i gruppen urnlika apothecier och är överhuvudtaget inte knappnålsformad.
Arten växer på torr exponerad ved, både på torrakor och på kulturskapad ved, t ex obehandlade
lador, därav det svenska namnet. Arten nyttjas som signalart av Skogsstyrelsen som skriver:
ladlav i skogsmark signalerar miljöer med höga naturvärden. Arten noterades på en talltorraka
inom delområde nr 34, Hällmark och brant vid Lingonbo
Gammelgranslav
Lecanactis abietina
(S)
Gammelgranslav är en grå skorplav som växer på äldre träd, huvudsakligen på gran.
Arten angavs tidigare vara en god signalart av Skogsstyrelsen. De har sedan ändrat detta
synsätt då arten sannolikt ansetts för vanlig. Författarens personliga uppfattning är att arten
trots allt har ett relativt högt signalartsvärde i östra Götaland medan arten inte bör användas
som signalart i västra Götaland. Gammelgranslav noterades på ett par äldre granar i
delområde nr 32, Litet skogsobjekt, Ållebråta samt på flera granar i delområde nr 85,
Östensklint och i delområde nr 30, Skog vid Fisklösegöl.
Rosa skärelav
Schismatomma pericleum
NT, S
Rosa skärelav är en ljust rosa till gråvit skorplav. Den har mörka apothecier med en
karaktäristisk ljus kant. Den växer i södra Sverige huvudsakligen på gamla ekar men kan även
påträffas på andra ädellövträd t ex ask. Enligt Skogsstyrelsen är rosa skärelav en signalart som
alltid signalerar höga naturvärden. I den nu aktuella studien noterades arten på en ek inom
delområde 10, Sagobranten, Långmossen. Här sågs arten även 1993 av Anders Nordin.
§-
Fridlyst enligt Artskyddsförordningen.
NT -
Klassad som Nära hotad av ArtDatabanken
S-
Signalart enligt Skogsstyrelsen, dvs en art som indikerar ett skogsområde med högt
naturvärde
(S) -
Signalart som enligt Skogsstyrelsen har ett medelgott indikatorvärde för skyddsvärda
skogsmiljöer
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
39
Bilaga 3
Koordinater för lägesbestämda rödlistade arter
Här nedan följer en lista över koordinater (SWEREF 99) för vid fältinventeringen
lägesbestämda rödlistade kryptogamer. Inventeringen är av översiktlig natur vilket innebär att
listan på intet sätt skall ses som heltäckande.
Svenskt namn
Oxtungsvamp
Orange taggsvamp
Orange taggsvamp
Scharlakansvaxskivling
Tallriska
Ullticka
Tallticka
Tallticka
Tallticka
Tallticka
Tallticka
Ekticka
Ekticka
Svartvit taggsvamp
Mo-taggsvamp
Mo-taggsvamp
Mo-taggsvamp
Dvärgbägarlav
Ladlav
Rosa skärelav
Vetenskapligt namn
Fistulina hepatica
Hydnellum aurantiacum
Hydnellum aurantiacum
Hygrocybe punicea
Lactarius musteus
Phellinus ferrugineofuscus
Phellinus pini
Phellinus pini
Phellinus pini
Phellinus pini
Phellinus pini
Phellinus robustus
Phellinus robustus
Phellodon melaleucus
Sarcodon squamosus
Sarcodon squamosus
Sarcodon squamosus
Cladonia parasitica
Cyphellium tigillare
Schismatomma pericleum
Nordkoordinat Ostkoordinat Noggrann.
N6457361
E0595717
5m
N6457967
E0594644
50 m
N6410086
E0598025
5m
N6461950
E0597100
50 m
N6466092
E0593155
5m
N6465845
E0593722
50 m
N6457869
E0594643
25 m
N6455523
E0598364
5m
N6466092
E0593155
5m
N6461000
E0597975
50 m
N6457338
E0594611
50 m
N6462445
E0596702
5m
N6462267
E0596812
50 m
N6457984
E0594707
5m
N6466107
E0593175
5m
N6457920
E0594741
5m
N6456924
E0595508
5m
N6457220
E0594376
50 m
N6455488
E0598368
25 m
N6457291
E0593919
50 m
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
40
Bilaga 4
Kartor över naturvårdintressanta delområden
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
41
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
42
Amalina Natur och Miljökonsult
Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se
43
