pargas, kirjais natur- och landskapsutredning för

(Översättning)
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
PARGAS, KIRJAIS
NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNING FÖR
STRANDDETALJPLAN 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen 2015
2564/10.02.02/2011
11.10.2015
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
11.10.2015
 INLEDNING
Utredningsområdet ligger i Pargas skärgård i Kirjais i Nagu. I utredningsområdet ingår
tre separata delområden. Avsikten är att flytta en byggplats från delområde 1 till
delområde 2. I delområde 3 placeras det en byggplats. Samtliga delområden består i
dagsläget av skogsterräng. Områdena har en sammanlagd areal på ca 2 ha.
3
1
2
Utredningsområdets (de tre delområdenas) läge
 UTREDNINGENS MÅL OCH ARBETSMETODER
Utredningen fungerar som en förutredning för en plan med rättsverkningar i enlighet
med markanvändnings- och bygglagen. I utredningen har man särskilt beaktat följande
faktorer som inverkar på natur- och landskapsvärdena:






Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen
Särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen
Objekt enligt vattenlagen
Förekomster av arter som omfattas av EU:s naturdirektiv (Bilaga II, IVa)
Arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv (Bilaga 1a)
Förekomster av hotade och skyddade arter
Utöver de ovan uppräknade s.k. lagobjekten har man i utredningen granskat intressanta
(sällsynta, särskilt krävande eller kulturhistoriskt betydelsefulla) arter karakteristiska för
regionen och området. I utredningen har man beaktat objekt med lokal betydelse i
närnaturen. Objekt eller avdelningar som är värdefulla med tanke på makro- eller
närlandskapet har vid behov avgränsats separat.
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
11.10.2015
Det gjordes en terränginventering i utredningsområdet 29.5.2015. Det inventerade
området delades in i avdelningar utifrån naturtyperna och på varje avdelning kartlades
vegetationen, floran och i mån av möjlighet också faunan, i första hand häckfåglarna.
(Avdelningskartan finns i slutet av rapporten.) Vissa iakttagelser gjordes över
landskapet, geomorfologin och geologin. Det finns inga sedan tidigare kända
förekomster av hotade eller missgynnade arter inom utredningsområdet
(www.ymparisto.fi/Hertta/eliölajit).
Tidpunkten för inventeringen var ganska tidig med tanke på strandvegetationen och
därför kunde man inte göra en helt heltäckande kartläggning av arterna.
 SAMMANDRAG AV RESULTATEN
I delområdena 2 och 3 hittades inga särskilt beaktansvärda naturtyper eller organismer.
Den källpåverkade skogsdungen med klibbalsskog i delområde 1 kan anses vara ett
betydelsefullt naturobjekt. Då avsikten är att flytta en byggplats från delområde 1 till
delområde 2 äventyrar det planerade byggandet varken natur- eller landskapsvärdena.
 ALLMÄN BESKRIVNING
Utredningsområdet ligger i mellanskärgården i Pargas stad, på ön Kirjais i f.d. Nagu
kommuns område. Delområdena 1 och 3 ligger på öns norra strand, medan delområde 2
ligger på den sydvästra stranden. I dagsläget består delområdena i huvudsak av vårdad
ekonomiskog eller av bergsterräng och våtmark med trädbestånd i ett mer naturligt
tillstånd.
Vegetationsgeografiskt ligger området i den hemiboreala zonen, i Åbo skärgårds
mellanskärgård. I den regionala bedömningen av hotade arter ingår området i zon 1b
(den hemiboreala sydvästra kusten). I den områdesindelning som används i
kulturlandskapsinventeringarna ingår utredningsområdet i Sydvästkustens och
Skärgårdshavets region. Den förhärskande bergarten är granit.
Delområde 1 omfattar en skogsdunge i den innersta delen av Finnviken med
klibbalsskog och med en källpåverkad rännil som rinner genom den. I delområdet ingår
också äldre, talldominerad skog och en bergsluttning. I strandzonen finns grund
strandäng som utvecklats på sandbotten. Jordmånen i området består huvudsakligen av
finkornig morän och av gyttjejord. Terrängen är tämligen jämn, höjdskillnaden från
stranden till den bakre delen av området är ca 5 m.
Delområde 2 ligger på den bergiga sydvästra stranden av Kirjais. I området ingår en
tämligen brant sluttning mot havet. Merparten av området består av bergskog eller berg
i dagen, men i sänkorna i båda kanterna av området har det utvecklats en karg svacka av
moskog. Strandzonen består delvis av blockig berg- och stenstrand. Jordmånen i största
delen av området består av berg. I svackorna finns ett tunt lager av stenig morän.
Höjdskillnaden från havsytan är som störst ca 20 m.
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
11.10.2015
I delområde 3 ingår ett några tiotal meter brett område kring rännilen som grävts som ett
dike. I området ingår en liten hagmarksliknande skogsglänta, uttorkat skogskärr och
plantskog av blandade träd. På stranden finns korta partier av stenig strandäng och
bergig strand. Jordmånen i området består huvudsakligen av finkornig morän, med ett
par fläckar av berg i dagen. Höjdskillnaden från stranden är drygt 10 m.
Häckfågelbeståndet inom utredningsområdet är obetydligt. I delområde 1 häckar ett
bofinkspar och någonstans i närheten trädgårdssångare, talgoxe, sädesärla och rödhake.
I delområde 2 noterades inga häckplatser. I delområde 3 hördes och sågs fink, rödhake,
grönfink, sädesärla och grönsångare som dock inte häckade i utredningsområdet. Med
tanke på sjöfågelbeståndet saknar delområdena betydelse.
 AVDELNINGSVISA BESKRIVNINGAR
DELOMRÅDE 1
Avdelning 1. Äldre skog i form av lundartad moskog och lund av harsyra-ekorrbärstyp
(OMaT). Avdelningen är bevuxen av relativt gles, bastant och anmärkningsvärt
högvuxen (27–30 m) tallskog med inslag av klibbal och gran. Bland träden finns en del
torrakor samt högstubbar av klibbal och lågor. Vegetationen är frodig och de
dominerande arterna är harsyra, ekorrbär, smultron, lundgröe, vispstarr, stenbär,
skogssallat, bergslok och skogsviol. Här växer också bl.a. smörblomma,
majsmörblomma, vitmåra, hundkäx och andra ängsväxter.
Avdelning 2. Källpåverkad klibballund och lundkärr. Avdelningen är bevuxen med en
dunge av högvuxna klibbalar av varierande struktur (h = ca 15 m, d 1.3 = 15–25 cm).
Lågor förekommer ganska rikligt. De dominerande vegetationsarterna är majbräken och
älggräs. Av de övriga arterna kan nämnas tuvtåtel, strandlysing, brännässla, harsyra,
humleblomster, kärrviol och kärrtistel. I och kring rännilen växer bl.a. kalvleka,
gullpudra, strandbräsma och bäckveronika.
Avdelning 3. I strandzonen har det utvecklats en lågvuxen strandäng som övergår i en
grund sandbotten. Bland vegetationen påträffades inga beaktansvärda arter. Arter med
rika förekomster i ängen är bl.a. rödsvingel, strandkrypa, kärrviol, strandbräsma,
gulkämpar, salttåg, skogspipa, fackelblomster, strandmålla, ormtunga och gåsört.
DELOMRÅDE 2
Avdelning 4. Bergskog och berg i dagen. Avdelningen är glest bevuxen med tall och en
på berg med en hel del helt öppna partier emellan. Närmare strandzonen dominerar berg
i dagen. Här och var i strandklippornas springor växer strandvegetation som bl.a. gul
fetknopp, kärleksört, kustbaldersbrå, rödsvingel, fårsvingel och gräslök.
Avdelning 5. I båda kanterna av delområdet sträcker sig en svacka av moskog som
bildats på tunn jordmån. Vegetationstypen påminner en torr mo. I svackorna växer
tallskog av varierande höjd, blandad av låg gran, björk och asp. En förekommer rikligt.
De dominerande vegetationsarterna är lingon, blåbär, kråkbär och kruståtel. Av de
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
11.10.2015
övriga arterna kan nämnas skogsstjärna, vårfryle, ängskovall och rödven. Vid svackorna
består strandzonen av stenjord, delvis även av blockjord.
DELOMRÅDE 3
Avdelning 6. Kring det dike som går genom delområdet finns ursprungligen en
försumpad, men sedermera uttorkad frisk och lundartad moskog. Avdelningen är
bevuxen med tät ung plantskog, med glasbjörk och gran som dominerande trädslag,
ställvis också gråal. Vegetationen är typisk, de dominerande arterna i fältskiktet är
blåbär, harsyra, ekorrbär, vitsippa, vårfryle, smultron, skogssallat, skogsbräken,
skogsfräken och vispstarr. På sina ställen, i synnerhet i närheten av diket förekommer
bl.a. majbräken, hultbräken och vissa andra våtmarksarter. Själva fåran har grävts till ett
dike till ett ca 20 meters avstånd från stranden. Den resterande delen har någon gång
blivit lätt röjd och det omgivande trädbeståndet är äldre. Fåran har sandbotten, är stenig
och om somrarna torkar den till största delen ut. Vid bäckens mynning förekommer i
viss mån storvuxna starrbestånd samt vassruggar.
Avdelning 7. Avdelningen består av ett litet ängs- eller hagmarksliknande område öster
om diket. Det glesa trädbeståndet med helt öppna partier emellan består huvudsakligen
av äldre björkar, blandat med tallar och klibbalar (vid stranden). Vegetationen består av
en blandning av arter som är typiska för ängar och lundartade skogar. En förekommer
rikligt.
Avdelning 8. Små fläckar av bergig skog av lavtyp vid stranden. I strandzonen i
klippspringorna förekommer strandvegetation som t.ex. kustbaldersbrå, gräslök,
fårsvingel, rödsvingel, gul fetknopp och kärleksört.
1
3
2
1
Delområde 1
1
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
4
5
4
5
Delområde 2
Delområde 3
4
11.10.2015
PARGAS (Nagu). KIRJAIS. NATUR- OCH LANDSKAPSUTREDNINGAR FÖR DETALJPLANER 2015
Lantmätare Öhman/Mikko Siitonen
11.10.2015
Litteratur och andra källor:
Meriluoto, M & Soininen, T. 1998: Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt.
Metsälehtikustannus, Helsinki.
Savola, K. 1997: Luonnonsuojelulaki selityksineen. Lakimiesten kustannus. Helsinki.
Toivonen, H. & Leivo, A. 1994: Kasvillisuuskartoituksessa käytettävä kasvillisuus- ja
kasvupaikkaluokitus. Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja. Sarja A No 14. (En ny
version från 2004 använts. Luonnonsuojelun maastotyöohje, Metsähallitus).
Ympäristöministeriö 1992: Arvokkaat maisema-alueet. Mietintö 66/1992. Maisemaaluetyöryhmän mietintö II 1992.
--Hotade arter: www.miljo.fi, Miljöförvaltningens databas HERTTA
Kirjais. Vegetationsavdelningarna 29.5.2015.