Biologisk mångfald i Lidan och
Nossans vattensystem
Sundh Miljö Lennart Sundh
Kungsfiskare. Foto: Gerth Bragnå.
Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
- specialprojekt 1999
BAKGRUND OCH SYFTE ................................................................................................................................. 3
METODIK............................................................................................................................................................. 3
LIDAN-NOSSANS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS MÅL................................................................................. 4
NATIONELLA MÅL ........................................................................................................................................... 4
Levande sjöar och vattendrag......................................................................................................................... 5
Grundvatten av god kvalitet ............................................................................................................................ 5
Ingen övergödning .......................................................................................................................................... 5
NATURA 2000 ...................................................................................................................................................... 5
Fågeldirektivet ................................................................................................................................................ 6
LIDAN OCH NOSSAN ........................................................................................................................................ 6
Avrinningsområdet.......................................................................................................................................... 6
Vattendragsklassificering................................................................................................................................ 7
Flora och fauna............................................................................................................................................... 7
Rödlistade arter ........................................................................................................................................... 7
Introducerade arter ..................................................................................................................................... 8
IDÉER TILL FORTSATT ARBETE.................................................................................................................. 9
RESULTAT AV INSAMLING AV ARTFAKTA ............................................................................................ 10
Ryggradsdjur................................................................................................................................................. 10
Däggdjur ................................................................................................................................................................. 10
Fiskar ...................................................................................................................................................................... 11
Lidans vattensystem .................................................................................................................................. 12
Flian i Skara och Lidköpings kommuner................................................................................................... 12
Nossans vattensystem ................................................................................................................................ 12
Sjöar .......................................................................................................................................................... 13
Stensimpan – en EU-art............................................................................................................................. 13
Fåglar...................................................................................................................................................................... 14
Groddjur ................................................................................................................................................................. 14
Kräldjur................................................................................................................................................................... 15
Rundmunnar ........................................................................................................................................................... 15
Ryggradslösa djur ......................................................................................................................................... 15
Insekter, snäckor m.m............................................................................................................................................. 15
Kräftdjur ................................................................................................................................................................. 16
VEGETATION ................................................................................................................................................... 16
Kärlväxter ............................................................................................................................................................... 16
Artsammansättning.................................................................................................................................... 17
Artrikedom ................................................................................................................................................ 17
Eutrofi – oligotrofi..................................................................................................................................... 18
Kransalger............................................................................................................................................................... 18
Mossor .................................................................................................................................................................... 18
REFERENSER.................................................................................................................................................... 21
BILAGOR............................................................................................................................................................ 25
Bilaga 1.
Rödlistade och sällsynta, vattenanknutna arter inom Lidan och Nossans avrinningsområde............ 25
Bilaga 2.
Förteckning över påträffade fiskarter i samband med inventeringar och provfisken......................... 25
Bilaga 3.
Vattenväxter enligt inventeringar av Västergötlands Botaniska Förening. ....................................... 25
Bilaga 4.
Exempel på inventeringsprotokoll från kärlväxtinventering vid Lidan. ...........Fel! Bokmärket är inte
definierat.
Bilaga 5.
Exempel på inventeringsprotokoll från bottenfaunainventering, Hornborgaån....... Fel! Bokmärket är
inte definierat.
Bilaga 6.
Exempel på artförteckning från mossinventering utförd av Mossornas vänner, Falköping..............Fel!
Bokmärket är inte definierat.
Bakgrund och syfte
Under Lidan – Nossans vattenvårdsförbunds drygt 40-åriga historia har den
biologiska mångfalden behandlats översiktligt på 1970-talet då Nossan och Lidan
inventerades och beskrevs punktvis. Inventeringen var inriktad på växt- och
djurlivet och syftade till att få en uppfattning om ”förekomst av arter såsom
renvattenarter, smutsvattenarter, kväveälskande arter etc. med speciella krav på
miljön”.
Sedan 1987 ingår undersökningar av bottenfaunan i förbundets ordinarie
recipientkontrollverksamhet. Kunskapen om bottenfaunan och andra
bioindikatorers betydelse som värdemätare av miljön har successivt vuxit fram på
senare år. Det har visat sig att biologiska undersökningar i vattendrag har flera
fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste
fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara
samt att man får en integrerad bild av miljöpåverkan av flera faktorer under lång
tid.
Syftet med att ägna den biologiska mångfalden i åsystemen Lidan och Nossan
ökat intresse är dels att öka kunskapen om vilka organismer som lever i
vattendragen, dels att ta fram faktaunderlag för en ökad insats vad gäller
bevarande och övervakning av den biologiska mångfalden. Projektet har inriktats
på arter i vattendragen eller med stark anknytning till vattenmiljön. Arter i sjöar
och småvatten har bara beaktats delvis. Arter i anslutning till källkärr är inte
beaktade.
Undersökningen har utförts som ett s.k. specialprojekt inom ramen av
vattenvårdsförbundets befintliga resurser och recipientkontrollprogram. Fältarbete
har ej utförts utan alla framtagna fakta härrör från litteraturstudier och
personkontakter. Förbundets verksamhetsområden omfattar även Mariedalsån och
Sjöråsån men dessa mindre vattendrag har inte systematiskt studerats p g a brist
på resurser.
Metodik
Vid framtagandet av faktamaterial har vattenvårdsförbundets eget bibliotek med
rapporter från länsstyrelser och kommuner gåtts igenom. Arkivet på länsstyrelsen
i Mariestad har besökts och studerats. Samtliga medlemskommuner har tillfrågats
om kompletterande underlag i form av naturvårdsprogram, inventeringar,
översiktsplaner etc.
Uppgifter om kärlväxter har hämtats från Västergötlands Botaniska förenings
databas. Föreningen har en stor mängd uppgifter och protokoll bl.a. från
inventeringar utmed vattendragen. Nyckelpersoner med bred naturkompetens,
specialintressen eller som på annat sätt har värdefulla uppgifter om vattendragens
mångfald har intervjuats. ArtDatabanken i Uppsala har bidragit med datasökning
på rödlistade mossor.
Av rapporter och underlag bör följande framhållas som särskilt viktiga för
genomförandet av specialprojekt ”Biologisk Mångfald”.
Inventering av vattendrag inom Skaraborgs län. Terra-Limno Consult AB 1984.
Vattendragstyper och Naturvärden i Flians vattensystem. Terra-Limnogruppen AB 1996.
Biologisk inventering i Nossan 1974. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund 1974.
Biologisk inventering i Lidans övre lopp 1975. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund.
Biologisk inventering i Lidans nedre lopp 1976. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Bottenfauna i Skaraborgs län 1985-1995. En sammanställning av resultat från
undersökningar i rinnande vatten. Medins Sjö-och Åbiologi AB.
Forsärla, strömstare, kungsfiskare 1992-93. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Introduktion av främmande arter i svenska sjöar och vattendrag. Rapport 4941
Naturvårdsverket 1999.
Provfiske i Tidans, Lidans och Nossans mynningar 1995. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Miljöövervakning i Skaraborg. Årsrapport 1996. Länsstyrelsen i Skaraborg.
Lidan-Nossans vattenvårdsförbunds mål
I programmet för samordnad recipientkontroll finns följande mål som berör den
biologiska mångfalden i vattendragen.
Recipientkontrollen skall:
användas för utvärdering, planering och utförande av miljö- och
naturskyddande åtgärder.
användas som underlag för beskrivning och värdering av tillståndet i miljön,
identifiering av regionala hotbilder och för information till allmänheten och
övriga intressenter.
ge underlag för fysisk planering, översiktsplanering, vattenvårdsprogram,
miljöprogram och naturresurshushållning på regional och lokal nivå.
ge underlag för uppföljning av det regionala målet att bevara minst nuvarande
förekomster och populationer av rödlistade arter i hotkategori 0-4 under
naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.
ge underlag för uppföljning av det regionala målet att värdefulla sjöar och
vattendragssträckor av riksintresse för naturvård skyddas från ingrepp och
andra åtgärder, som kan skada dessa värden.
Nationella mål
I Sverige pågår för närvarande ett arbete med att ta fram miljömål. Nationella
miljömål finns upprättade medan arbetet med att ta fram delmål och
åtgärdsstrategier pågår. Tre av miljömålen bedöms vara av särskilt intresse för
vattenvårdsförbundens arbete med bl.a. biologisk mångfald.
Levande sjöar och vattendrag
Det nationella miljökvalitetsmålet är att sjöar och vattendrag skall vara
ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig
produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets
ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
Målet innebär bl.a:
Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska
förutsättningarna för den biologiska mångfalden
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den
biologiska mångfalden introduceras inte.
Sjöars, stränders, och vattendrags stora värden för natur- och
kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas så långt som möjligt.
Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och
vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.
Grundvatten av god kvalitet
Det nationella miljökvalitetsmålet är att grundvattnet skall ge en säker och
hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur
i sjöar och vattendrag.
Målet innebär bl.a.:
Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådan att den bidrar till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Ingen övergödning
Det nationella miljökvalitetsmålet är att halterna av gödande ämnen i mark och
vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar
för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och
vatten.
Målet innebär bl.a.:
Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa eller minska förutsättningarna för biologisk mångfald.
Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd, vilket högst
kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt.
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som byggs upp av
medlemsländerna inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer
(habitat) för de arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt
intresse. Nätverket ska vara färdigutbyggt år 2004 då flera tusen värdefulla
naturområden inom EU kommer att ingå. I Sverige kommer merparten av
områdena på ett eller annat sätt att vara skyddade med stöd av miljöbalken.
Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara
biologisk mångfald.
Fågeldirektivet
År 1979 infördes det s.k. fågeldirektivet. Fågeldirektivet behandlar samtliga
fågelarter som förekommer inom medlemsländernas territorier. Enligt direktivet
ska varje medlemsland vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla
fågelarter i livskraftiga populationer. Bl.a. ska särskilda skyddsområden (Special
Protection Areas, SPA) för arterna ifråga pekas ut. Dessa områden utgör
fågeldirektivets bidrag till Natura 2000. I Sverige har regeringen bestämt att
områdena, innan de pekas ut, först ska vara skyddade med stöd av miljöbalken.
Varje SPA som utpekas av ett medlemsland införs direkt i Natura 2000.
Skyddsåtgärderna kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna.
Områden som ingår i nätverket ska få den skötsel de behöver, samt övervakas så
att deras naturvärden bevaras.
Lidan och Nossan
Avrinningsområdet
Lidan och Nossan är två av Skaraborgs största åar med avrinning till Vänern.
Lidan är störst med ett avrinningsområde på 2 262 km2. Nossans
avrinningsområde är 811 km2.
Lidans norra gren bildas genom sammanflödet av flera bäckar i trakten av
Falköping och Falbygdens högplatå. Den övre grenen har sina källflöden utmed
platåbergens sluttningar eller på dess platåer. Dessa småbäckar rinner oftast
genom ett öppet landskap med kalk- och lerrika moräner till dess att de via
Slafsan och Hornborgaån når Hornborgasjön. Biflöden till Slafsan är bl.a. Pösan,
Marbäcken och Markabäcken. Öster om Hornborgasjön övergår Hornborgaån i
Flian som utgör ett av de största biflödena till Lidans huvudfåra. Andra större
biflöden till Lidan är Afsån, Landån och Jungån.
Lidans södra gren har sitt källflöde i sjön Grosken i Ulricehamns kommun.
Grosken är Lidans enda egentliga källsjö. Denna sydöstra del av
avrinningsområdet karakteriseras av ett flackt, småkulligt höjdområde på c:a 200
m.ö.h. Berggrunden utgörs av gnejs vilket i sin tur innebär att Lidan till stor del
rinner genom urbergsmoränmarker ända tills den når trakten av Tråvad i Vara
kommun där lerslätten tar vid. Viss påverkan av kalkrikt vatten sker dock genom
de grenar av Lidan som sträcker upp mot södra falbygden.
Lidans avrinningsområde är utpräglat sjöfattigt. Fem sjöar större än 50 ha och 17
sjöar större än 10 ha finns. De största är Hornborgasjön, Skärvalången och
Rösjön.
Nosse källa strax utanför Borgstena i Borås kommun är Nossans källsjö.
Berggrunden utgörs av gnejs och jordarten huvudsakligen av morän.
Moränmarkerna övergår successivt i sedimentjordarter i trakten av Herrljunga.
Sedimentjordarna utgör en totalt en mindre del än vad som är fallet inom Lidans
avrinningsområde. Inom Nossans avrinningsområde utmärker sig de två större
sjöarna Sämsjön och Sandsken.
Vattendragsklassificering
I Sverige saknas etablerade klassningssystem för vattendragstyper för de åar som
är aktuella inom Lidans och Nossans avrinningsområden. Ett förslag på indelning
av vattendragstyper upprättades av Terra-Limnogruppen AB 1996 på uppdrag av
länsstyrelsen i Skaraborgs län. Flian, som i studien utgörs av Lidans övre gren
från Slafsan och Markabäcken i Falköpings kommun till Flians utflöde i Lidan i
Lidköpings kommun, specialstuderades. Undersökningen resulterade i förslag på
indelning av fem huvudtyper av vattendrag samt sju varianter, dvs. totalt tolv
typer.
Huvudtyp
Undertyp
1. Lerslättså
a. Lerslättså med betad strand.
b. Strömmandeforsande lerslättså
med moränbotten.
2. Kärrtorvså
Kärrtorvså med hävdad strand.
3. Moränå
Strömmande-forsande moränå.
4. Kalkmoränå
a. Kalkmoränå med betad strand.
b. Lugnflytande kalkmoränå med
betad strand.
5. Kalkmoränbäck
Lugnflytande kalkmoränbäck i
mosstorvjord.
De karakteriserade vattendragstyperna uppvisar mer eller mindre tydliga mönster
bl.a. vad gäller sammansättning av kärlväxter. Studien av Flian redovisar dock
inte alla vattendragstyper som förekommer inom Lidan och Nossans
avrinningsområden. Kompletterande vattendragstyper bedöms finnas i
urbergsområdet i Lidans övre delar. Exempelvis saknas motsvarigheten till
kalkmoränbäcken som antagligen skulle kallats ”urbergsmoränbäck”. Vattendrag i
anslutning till källor är heller inte beaktade i Flianstudien.
Flora och fauna
Rödlistade arter
Lidan och Nossan har en mycket rik flora och fauna, i synnerhet om man räknar in
Hornborgasjön som är en av Europas värdefullaste fågelsjöar men som också har
ett rikt och varierat växt- och djurliv med flera sällsynta arter. Ett stort antal
rödlistade och sällsynta arter förekommer inom såväl Lidans som Nossans
avrinningsområde vilket stärker områdenas naturvärden.
En rödlista är en artförteckning som upprättas av ArtDatabankens flora- och
faunavårdskommittéer och fastställs som officiella svenska rödlistor av
Naturvårdsverket. Arternas klass bygger på en sammanvägd bedömning av artens
biologi, hotbild och framför allt trenden för arten och dess livsmiljöer. Arterna
som finns med är indelade i fem klasser.
0 – Försvunna. Arter som försvunnit eller betraktas som försvunna som
reproducerande populationer.
1 - Akut hotad. Arter som löper risk att försvinna som reproducerande
populationer inom en nära framtid om hotfaktorerna inte snarast undanröjes.
2 - Sårbar. Arter vars överlevnad inte är säkerställd på längre sikt.
3 - Sällsynt. Arter som för närvarande inte är akut hotade eller sårbara men som
ändå är i riskzonen på grund av att populationen totalt sett är liten eller att
utbredningen är mycket lokalt utglesad eller begränsad.
4 - Hänsynskrävande. Arter som inte tillhör kategori 1-3 men ändå kräver hänsyn.
Utöver rödlistor för Sverige finns för vissa organismgrupper regionala rödlistor
som upprättas av länsstyrelsen. Dessa har märkts med en asterisk* i bilaga 1 där
samtliga arter finns sammanställda i en tabell. Rödlistade arter bör behandlas med
sekretess varför särskilt känsliga arters förekomster inte preciserats i denna
rapport.
Flest rödlistade arter i vattendragen återfinns bland evertebraterna där 9 arter är
rödlistade. Därefter kommer fiskarna med 5 arter. Av kärlväxter, kräldjur,
groddjur och däggdjur har en rödlistad art påträffats. Av mossor finns 6 arter
(många äldre fynd) och av fåglar förekommer minst två rödlistade arter.
Om man beaktar att sjöarna och småvattnen inom Lidan och Nossans
avrinningsområde hyser rödlistade arter tillkommer 23 arter fåglar, 5 evertebrater,
4 kransalger, två mossor, ett däggdjur, en kärlväxt, och en fiskart. Hornborgasjön
står för en stor del av de rödlistade fågelarterna.
Sammanlagt har 63 nationellt rödlistade arter påträffats i områdets vattenmiljöer.
Utöver dessa förekommer flera regionalt hotade och sällsynta arter.
Introducerade arter
I svenska sjöar och vattendrag har minst ett femtiotal nya arter introducerats de
senaste seklerna Främmande arter kan utgöra hot mot naturliga populationer
genom att de förändrar livsmiljöerna och konkurrerar om födan. Även flyttning av
arter inom landet kan ge negativa konsekvenser. Jättegröe, (Glyceria maxima) har
t.ex. flyttats från Skåne till Mellansverige där den snabbt spritt sig till stora delar
av södra Sverige. I dagens näringsrika miljöer kan den expandera snabbt och
tränga undan naturlig vegetation (Josefsson, M. 1999).
Inom Lidan och Nossans avrinningsområde förekommer flera introducerade arter.
Av kärlväxter är kalmus (Acorus calamus) och vattenpest introducerade från
Nordamerika/Asien respektive Nordamerika. Kalmus infördes redan 1694 för att
användas som medicinalväxt.
Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) finns snart i alla delar av
avrinningsområdena och hotar naturliga bestånd av flodkräfta (Astacus astacus)
genom av den bär med sig kräftpestsvampen, (Aphanomyces astaci).
Av introducerade fiskarter har ruda (Carassius carassius), sutare (Tinca tinca),
amerikansk bäckröding (Salvelinus fontinalis) och regnbåge (Oncorhyncus
mykiss), utplanterats för första gången i Sverige i slutet av 1800-talet. I Simsjön
har sentida utplanteringar av storröding av Undentyp genomförts.
Den allestädes närvarande kanadagåsen (Branta canadensis) som hämtats från
Nordamerika kom till Sverige på 1930-talet. Knölsvanen (Cygnus olor) anses av
vissa från början vara introducerad från Asien för att utgöra prydnad vid gods och
större gårdar.
Bävern (Castor fiber) utrotades från Sverige 1871. Åttio bävrar från en stam av
några hundra bävrar i Sydnorge planterades in på 19 lokaler i Sverige 1922-1939.
1992 var stammen c:a 100 000 och bäver finns nu överallt utom i Skåne.
Minken (Mustela vison) kom till Sverige på 1920-talet. Idag finns den arten över
hela Norden. Minken kan vara en bidragande orsak till nedgången i
utterpopulationen, (Lutra lutra).
Idéer till fortsatt arbete
Med utgångspunkt från specialprojektet Biologisk Mångfald bör
vattenvårdsförbundet överväga att gå vidare och formulera inriktningen för
fortsatt arbete med biologisk mångfald i vattendrag. De första stegen för detta
arbete kan vara att:
Informera medlemmar och länsstyrelser, naturvårdsverket, artdatabanken,
massmedia m.fl. om vattenvårdsförbundets arbete med biologisk mångfald.
Förbundet bör för länsstyrelse och kommuner framhålla möjligheten för
förbundet att fungera som remissinstans i frågor som rör biologisk mångfald i
vattendragen, exempelvis arbete med upprättande av miljökvalitetsnormer och
formulering av delmål och åtgärdsförslag för vattendragen.
Medverka till att utveckla system för miljöövervakning med hjälp av regionala
bioindikatorer för vattendrag.
Överväga och förbereda en utökad recipientkontroll med avseende på
biologisk mångfald.
Genomföra specialinventeringar för exempelvis arter, naturtyper, lägen för
våtmarker etc. Äldre inventeringar bör så långt möjligt utnyttjas.
Vattenvårdsförbundet bör dessutom verka för att:
Bevara befintliga våtmarker och f.d. våtmarker återskapas och anläggs.
Bevara befintliga orörda sjöar och vattendrag samt att negativt miljöpåverkade
sjöar och vattendrag restaureras.
Skyddszoner återskapas längs sjöar och vattendrag där särskilt behov av detta
föreligger.
Fiskens naturliga vandringsvägar återställs.
Vissa hotade arter, t.ex. flodkräfta, ev. flodpärlmussla, återintroduceras.
Utplantering av fisk utförs med arter ingående i regionens naturliga fiskfauna,
i första hand med material av genetiskt ursprung i det aktuella vattendraget.
Utsättning av fisk, kräftdjur och blötdjur sker med särskild hänsyn till
skyddsvärda vattenområden.
Anläggningar för vattenbruk lokaliseras med hänsyn till natur- och
kulturvärden.
Risken för att fisk och kräftor rymmer ur odlingarna minimeras.
Jordbrukslandskapet inslag av landskapselement som t.ex. bäckar med
naturligt lopp, dammar, kantzoner och liknande ökar.
Andelen sjöar och vattendrag som skyddas av naturvårdsförordnanden ökar.
Resultat av insamling av artfakta
Ryggradsdjur
Däggdjur
I länsstyrelsens arkiv är utter noterad sju gånger inom Lidans avrinningsområde
från slutet av 1970-talet till början av det nya milleniet. En viss koncentration kan
skönjas kring Hornborgasjön och tillflödet Slafsan. Ytterligare fynd finns från
Lidans övre delar. Ett fynd härrör från Lidans nedre delar, från Trässbergs socken
i Lidköpings kommun. Slutligen finns ett fynd från nedre delen av Flian,
Lidköpings kommun. Rapporterade uttrar gäller främst observerade exemplar men
även trafikdödat exemplar och gryt ingår i ovanstående redovisning. Utöver
länsstyrelsens rapporter finns ett fynd från Trävattna, Falköping från 1970-talet.
Sentida uppgifter om fynd av utter i Nossan har inte framkommit.
Mink och iller (Mustela putorius) förekommer inom både Lidan och Nossan.
Minken är enligt tillgänglig jaktstatistik allmännast av de två kusinarterna. Under
1999 fångades i fälla 28 minkar och 6 illrar vid Fåglums bro (Ove Rang muntl.)
Bävern har återkommit efter att ha varit utrotad från området liksom i övriga
Sverige. Upphörd jakt och god tillgång på lämpliga miljöer gör att den ökar
explosionsartat och att man kan utgå från att det bara en tidsfråga innan alla
lämpliga lokaler är besatta.
Bäverrapporter från de senaste decennierna finns i Lidans övre gren från Slafsan,
Pösan och Hornborgasjön. På västra sidan om Hornborgasjön har bäver i
åtminstone ett tiotal år funnits i Flian mellan Hornborgasjön - Herrtorp. För ett
antal år sedan etablerade den sig vid Härlingstorpskanalens utflöde i
Hornborgasjön och senare (kanske ca fem år sedan) i Älebäcken. Spår har hittats i
Flian vid Kålltorp och i Dofsan vid Horshaga. De senaste 2-3 åren har den ökat
starkt i bl. a Märskabäcken (Lennart Kjellberg muntl.).
Från Lidans nedre gren finns rapporter om ett exemplar i Hulesjön under flera år
under 90-talet. Hulesjön är recipient för dagvatten, m.m. från Falköpings tätort.
Helt nyligen är den sedd i Grolanda längre nedströms Falköping. Den har tidigare
under 90-talet även observerats i Sjötorpasjön sydväst om Falköping. Strax
utanför Lidans avrinningsområde, från Öredalsån och flera andra mindre tillflöden
till Kinneviken i Lidköpings kommun, finns också bäver rapporterad. I Öredalsån
lär bäver ha förekommit de senaste 25 åren. Från Lidans huvudfåra är det
anmärkningsvärt ont om bäverrapporter.
Från Nossan finns rapporter från Krokstorp några kilometer uppströms Nossebro,
från Fåglum och i gränsen mellan Essunga och Grästorp. Bäver förekommer
också i Grästorp ned till Forshall och i Nossans biflöde Lillån vid Trökörna.
Samtliga bäverförekomster omfattar få djur. I många fall rör det sig om ensamma
kringströvande exemplar även om hyddbyggen utförda av flera exemplar
förekommer också.
Fladdermöss håller ofta till i närheten av vattendrag beroende på att vatten
omgivet av buskar och träd är optimala miljöer genom att de är mycket rika på
insekter som utgör fladdermössens föda. Kunskapen om de olika arternas
utbredning inom Lidan och Nossans avrinningsområden är mycket ofullständiga.
Uppgifter finns från Valle om den rödlistade arten stor fladdermus (Nyctalus
noctua) som gärna håller till vid vatten. De vanligare arterna nordisk fladdermus
(Eptesicus nilssoni) och vattenfladdermus (Myotis daubentoni) förekommer
antagligen över hela området. Båda håller gärna till vid vattendrag och sjöar.
Fiskar
Fiskundersökningar har utförts inom ramen för den regionala miljöövervakningen
i syfte att inventera fiskfauna och att ta fram planeringsunderlag för provfisken.
Ett annat syfte har varit att bedöma effektiviteten av kalkning av sjöar och
vattendrag. Det s.k. elfiskeprogrammet i f.d. Älvsborgs län är i huvudsak inriktat
på att följa hur skyddsvärda bestånd av öring och lax utvecklas. Öring (Salmo
trutta) och lax (Salmo salar) är känsliga för försurning och är därför lämpade som
indikatorarter för försurning.
Uppgifter om fiskförekomster har främst hämtats från ”Inventering av vattendrag
inom Skaraborgs län”, (Terra-Limno Consult AB 1985) och ”Provfiske i Tidans,
Lidans och Nossans mynningar 1995”, (Länsstyrelsen i Skaraborgs län). I bilaga 2
har resultatet av dessa provfisken sammanställts i en tabell.
Inom Lidan- och Nossans avrinningsområden är 30 arter påträffade vid
provfisken. Flest arter förekommer långt ned i systemen och vid åmynningarna.
Källområdena i vattensystemens övre delar har avsevärt färre arter.
Sex av de trettio arterna är rödlistade. Dessa är grönling (Noemachelius
barbalatus), faren (Abramis ballerus), asp (Aspius aspius), nissöga (Cobitis
taenia), öring och storröding (Salvo salvelinus). Fyndet av grönling gjordes enligt
muntlig uppgift från Bo Svedlund, Skara, i magen på en annan fisk vilket kan
innebära att den transporterats till platsen av den fisken.
Lidans vattensystem
I Lidans norra gren har provfisken genomförts vid flera tillfällen. Redan 1979 och
1980 utförde fiskeriintendenten Arne Johlander undersökningar i Hornborgaån.
Vid elfisket fångades öring, gädda (Esox lucius), mört (Rutilus rutilus), elritsa
(Phoxinus phoxinus), småspigg (Gasteroseus pungitius ), lake (Lota lota) samt
kräfta. Vid fiske med översiktsnät i Hornborgaån fångades gädda, abborre (Perca
fluviatilis) och mört.
1996 utfördes undersökningar på 14 lokaler i Slafsans vattensystem, (TerraLimnogruppen AB 1996). Undersökningarna visade på hög öringtäthet på två
lokaler, dels längst upp i Pösan dels vid Balltorp. Tre lokaler hade måttlig
öringtäthet medan fem lokaler hade låg öringtäthet. Fyra lokaler saknade öring
och en lokal saknade helt fisk. Flest arter, 5 stycken återfanns längst ned i
systemet vilket troligen beror på närheten till Hornborgasjön. Totalt påträffades
vid denna undersökning signalkräfta, öring, bäckröding, lake, småspigg, gädda,
abborre och elritsa. Abborre och lake påträffas företrädesvis långt ned i systemet.
Enligt uppgifter i rapporten har fisken utförda mellan 1981-1995 även resulterat i
fångst av färna (Leuciscus cephalus), mört och id (Leuciscus idus).
I Lidans södra gren har färre provfisken utförts. Uppgifter finns om förekomster
av elritsa, gädda, lake, öring och flodkräfta (1984), se bilaga 2.
Provfisken i Lidans mynning 1995 resulterade i fångst av 14 arter se bilaga 2.
Uppgifter finns om fler arter bl.a. nissöga.
Flian i Skara och Lidköpings kommuner
Från Flian finns undersökningar utförda av fiskeriintendenten Arne Johlander
1979 och 1980. Vid Stora Herrtorp, Skara påträffades öring, gädda, mört, lake,
abborre, färna, benlöja (Alburnus alburnus), id samt kräfta. Vid fiske med
översiktsnät i Flian fångades gädda, abborre, benlöja, färna, mört, id, ruda, sutare
och vimma (Vimba vimba). Enligt ”Inventering av vattendrag inom Skaraborgs
län”, (Terra-Limno Consult AB 1985) förekommer stensimpa och öring på flera
lokaler. Områdets enda uppgift om ål (Anguilla anguilla) är från Fliansystemet.
Nossans vattensystem
Abborre, benlöja, gädda, lake och mört förekommer regelbundet i ån från Forshall
till Stora Djupsås, (Terra-Limno Consult AB 1985). Utöver dessa provfisken är
förhållandevis få provfisken genomförda i Nossans vattensystem. Fiske har dock
utförts nedströms Hudened och vid Trollabo uppströms Herrljunga samt i
Vimleån som är ett biflöde till Nossan. Undersökningarna visar att öring sannolikt
reproducerar sig vid dessa punkter. Vid Hudened och Ölanda var övriga noterade
arter elritsa och signalkräfta. (Länsstyrelsen i Älvsborgs län, rapport 1998:6,
1997:2, 1996:7).
I Nossans mynning har 13 arter påträffats vid provfisken 1995. Strax uppströms
mynningen i Nossan finns uppgifter om ytterligare fyra arter.
Beståndet av id i Nossan anses av närboende ha minskat, (Kjell Johnson och Ove
Rang muntl.).
Sjöar
Fisken har utförts i Hornborgasjön av fiskeriintendenten Arne Johlander sedan
1970-talet. Idag ingår fiske som en del av uppföljningen av sjöns restaurering. De
arter som regelbundet förekommer är gädda, abborre, mört, id, småspigg, ruda och
sutare. Även öring och elritsa påträffas också inom sjösystemet. Laken har sedan
lång tid tillbaks trängts tillbaks till kanalernas strömmande vatten men fanns förr i
sjön. Efter höjningen av sjön har det totala fiskbeståndet ökat väsentligt, främst
beroende på att vattenområdet ökat.
Länsstyrelsens provfisken 1996 i sjöar i Skaraborgs län visade att det i Bjärsjön på
Billingen finns mört, abborre och gers. I Simsjön på Billingen påträffades mört,
abborre, gädda, röding och siklöja (Coregonus albula) 1995. Rödingen är av
Undentyp och utsatt 1996. Regnbåge är också utsatt i Simsjön men få återfångster
har gjorts.
Stensimpan – en EU-art
EG:s habitatdirektiv tillkom 1992 och kan sägas vara en komplettering till
fågeldirektivet genom att det behandlar även andra artgrupper samt naturtyper av
olika slag. De artgrupper som omfattas av direktivet är däggdjur, groddjur, fiskar
såsom lax och stensimpa (Cottus gobio), mollusker såsom flodpärlmussla,
kärlväxter och mossor.
Enligt direktivet ska varje medlemsland, i syfte att bygga upp Natura 2000,
Föreslå s.k. områden av gemenskapsintresse (Sites of Community Importance,
SCI) där man kan återfinna dels berörda naturtyper, dels arter som nämns i
direktivets bilaga 2. Dessa områden bildar, tillsammans med dem som skyddas
med hänvisning till fågeldirektivet, nätverket Natura 2000.
Se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att bevara arternas livsmiljöer så att
arterna kan fortleva i livskraftiga bestånd.
Tillse att områden som ingår i nätverket får den skötsel de behöver, samt
övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper
och arter förblir gynnsamt även i fortsättningen.
Stensimpan har påträffats inom Lidans och Nossans avrinningsområde. I Nossan
vid Främmestad och Tengene och i Lidan i Flians vattensystem från Backalunds
kvarn till Ardala. För närvarande finns inget område med stensimpa utpekat i
länsstyrelsens förslag till SCI-områden.
Fåglar
Fågellivet inom Lidan och Nossans avrinningsområde är mycket rikt, i synnerhet
om man beaktar att Europas mest kända fågelsjö finns här. Hornborgasjön som är
mest känd för sina tranor, hyser en mängd våtmarks- och sjöarter, varav flera är
ovanliga och rödlistade, se bilaga 1. Vid vattendragen häckar kungsfiskare,
forsärla och strömstare, tre arter som är av särskilt stort intresse för naturvården.
I Nossan har forsärlan konstaterats häckande vid Tengene, Forshall och
Främmestad. Strömstare har häckat vid Främmestad. Kungsfiskare har en noterad
häckning i Essunga kommun, ”Forsärla, strömstare, kungsfiskare 1992-93”.
(Länsstyrelsen i Skaraborgs län).
Lidans huvudfåra har flera konstaterade häckningar av alla arterna. Forsärla har genomfört
häckningar vid Vistaholm, Floby, Trävattna, Snipebro, Kvissle, Kraftverket i Kvissle, Knutskvarn
och Kvarnö. Strömstare har häckat vid Snipebro, Kvarnö och Uvered. Den mest sällsynta arten
kungsfiskare har genomfört häckningar i Falköpings och Lidköpings kommuner. Även i
Markabäcken och Slafsan i Falköpings kommun har samtliga arter genomfört häckningar, framför
allt under de goda åren på 90-talet. I Flian i Skara kommun häckar de tre arterna
regelbundet, forsärlan vid Ardala, strömstaren vid Blombacka. Kungsfiskaren har
konstaterats häcka i Flian i Skara och Lidköpings kommuner ”Forsärla,
strömstare, kungsfiskare 1992-93”. (Länsstyrelsen i Skaraborgs län).
Uppgifter om säkra förekomster av häckande fåglar vid åarna är svåra att hitta.
Med utgångspunkt från arternas frekvens och ekologi kan vissa antaganden göras.
I vegetationsrika partier utmed åarna bedöms arter som skäggdopping, knölsvan,
kanadagås, gräsand, brunhök, rörhöna, sothöna, trana, enkelbeckasin, rörsångare
och sävsångare häcka. I träd vid vattendrag häckar knipa, storskrake, skogssnäppa
och häger. Öppna minerogena stränder med sand, grus och sten är fina miljöer för
drillsnäppa. Eventuellt förekommer även enstaka häckningar av mindre
strandpipare. På beteshävdade strandängar häckar gulärla och ängspiplärka. Åarna
producerar mycket föda i form av insekter vilket utnyttjas av fåglar som ladu-,
back- och hussvala som ofta söker sig till dessa miljöer under födosök. Fiskgjuse
fiskar regelbundet i Lidan.
Utöver Hornborgasjöns många sällsynta och rödlistade arter bör framhållas att den
rödlistade arten storlom häckar med stor framgång i Nossans övre delar i sjöarna
Sämsjön, Sandsken och sjön Grosken (Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1997).
Flera av fågelarterna inom avrinningsområdena ingår i EU:s fågeldirektiv.
Groddjur
I dammar och småvatten som bildats av att åarna översvämmat eller av annan
orsak gjort att vattnets flöde stagnerat kan groddjur och salamandrar,
(vattenödlor), påträffas. Uppgifter om dessa djur i direkt anslutning till vattendrag
är dock åtaliga. Den småvatteninventering som genomfördes 1998 resulterade i
många nya lokaler, men så gott som samtliga av dessa är småvatten, väl skilda
från de rinnande vattnen. En lokal med såväl större vattensalamander (Triturus
cristatus) som mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) samt vanlig groda
(Rana temporaria) förekom i Lidans källområden i Dala betesmarker, Falköpings
kommun. Större vattensalamander är en rödlistad art som liksom stensimpa finns
med i EU:s habitatdirektiv.
Kräldjur
Vattensnoken (Natrix natrix) besöker ofta vatten i jakt på grodor. Snoken
förekommer antagligen fortfarande i hela området även om den blivit allt
sällsyntare. Idag är den rödlistad inom gruppen hänsynskrävande. Aktuella
observationer finns från Herrtorps kvarn vid Flian, Hornborgasjön och Hulesjön.
Rundmunnar
Bäcknejonöga (Lampetra planeri) tillhör en organismgrupp kallad rundmunnar.
Dessa är bottenlevande fiskliknande arter som ofta håller sig nedgrävda
bottensedimenten. Bäcknejonögat tillhör det s.k. källflödessamhället där arter som
öring och småspigg ingår. Flera arter rundmunnar är sällsynta och rödlistade, dock
inte bäcknejonögat som påträffats vid provfisken i Slafsan, Hornborgaån, Flian
och Nossan vid Hudened. De många fynden tyder på att den är ganska vanlig om
miljön är passande.
Ryggradslösa djur
Insekter, snäckor m.m.
Uppgifter om ryggradslösa djur härrör främst från de bottenfaunaundersökningar
som Medins Sjö-och Åbiologi och ELK AB utfört på uppdrag av Lidan-Nossans
vattenvårdsförbund under drygt 10 år. Vissa uppgifter kommer från
undersökningar som utförts på initiativ av Falköpings kommun och Studsvik
Eco&Safety AB.
Efter bottenfaunaprovtagning i fält analyseras proverna m.a.p. organismgrupperna
daggmaskar, iglar, virvelmaskar, kvalster, kräftdjur, insekter, där tvåvingar,
bäcksländor, nattsländor och dagsländor ingår, samt snäckor och musslor.
Exempel på protokoll från bottenfaunaundersökning framgår av bilaga 5.
Lidan och Nossan har generellt en mycket rik bottenfauna med stort antal taxa på
flera av provtagningslokalerna. Provpunkten 630 vid Hornborga bro i Falköpings
kommun framhålls ibland som en av de artrikaste platserna i södra Sverige. Här
infångades 1997 hela 5700 individer fördelade på 64 taxa varav tre rödlistade.
Punkten 720 i Nossan undersöks också årligen. 1998 var antalet infångade
individer 2200 fördelade på 50 taxa.
I de rinnande vattensystemen har hittills tre rödlistade snäckor, två rödlistade
nattsländor, en rödlistad skalbagge samt en rödlistad dagslända påträffats, se
bilaga 1. 1997 års småvatteninventering visar också att fler rödlistade arter
förekommer i andra typer av vattenmiljöer inom avrinningsområdena. Fynd av
snäckorna Bithynia leachi i Valle, smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) utanför
Skara, Anisus spirorbis från Skara och Aplexa hypnorum i Falköping vittnar om
att rödlistade arter även förekommer i våra småvatten.
Utöver rödlistade arter redovisas i bilaga 1 flera arter som är sällsynta och
skyddsvärda inom vattensystemen (Medins Sjö- och Åbiologi 1996). Utöver dessa
redovisade arter förekommer i Lidan den ovanliga snäckan Valvata cristata. Vid
undersökningar i Pösan och Marbäcken i norra Falköpings kommun hittades de
ovanliga bäcksländorna Capnopsis schilleri och Capnia schilleri samt snäckan
Galba trunctata (Medins Sjö-och Åbiologi AB 1995). Vid specialundersökningar
av bottenfaunan i Slafsans avrinningsområde har man funnit de sällsynta arterna
C. schilleri och C. schilleri samt skalbaggen Brychius elevatus, (Medins Sjö- och
Åbiologi AB 1993).
Ett märkligt fynd av en s.k. nemertin, gjordes i Nossan 1996 på punkt 760.
Nemertiner är normalt marina men sötvattensarter förekommer. Prostoma graecense hade vid
fyndtillfället hittats endast en gång tidigare, i en damm i Lerum, ( ELK AB 1996).
Kräftdjur
Flodkräftan är en rödlistad och välkänd art som förr var mycket vanlig i de flesta
vattendrag. Inplantering av signalkräfta som är bärare av pesten har medfört att
flodkräftan nästan försvunnit helt från Lidans och Nossans vattensystem.
Valleområdet i östra Skara kommun utgör dock fortfarande ett kärnområde för
arten. Här finns uppgifter om bestånd av flodkräfta från Husgärdessjön,
Ökullasjön, Tåsjön, Bysjön, Måsjön, Gårdsjön, Vagnsjön, Ormsjön, Trädgårdsjön,
Östersjön, Skärvalången och Eggbysjön, (Länsstyrelsen i Skaraborgs län 1992).
I Vingsjön nordväst om Hornborgasjön finns också ett litet tynande bestånd. Här
hotas beståndet dock av att fisk som också kan bära pesten har goda möjligheter
att vandra upp från Hornborgasjön. Vandringshinder behövs för att eliminera
risken för detta (Bo Svedlund muntl.).
Dofsan inne i Skara har hyst bestånd av flodkräfta. 1994 angrep en svamp, ej
pesten, beståndet som slogs ut nästan helt. I Dofsan finns annars bra
vandringshinder för signalkräftor som planterats ut nedströms Skara. Utplantering
av flodkräfta från Husgärdessjön har genomförts i Kanotsjön på Sommarland.
Denna utplantering har lyckats mycket bra (Bo Svedlund, Lennart Kjellberg
muntl.).
Av övriga kräftdjur bör framhållas fyndet av den rödlistade bladfotingen
Tanymastix stagnalis som hittades i småvatten och hällkar på Ålleberg inom
Lidans avrinningsområde vid småvatteninventeringen 1997. I Slafsan, Lidan och
Hornborgaån-Flian har den relativt ovanliga arten Gammarus lacustris,
”märlkräfta” påträffats vid flera tillfällen.
Vegetation
Kärlväxter
Uppgifter om kärlväxter har inhämtats från Västergötlands Botaniska Förening
som de senaste 15 åren inventerat floran i Västergötland. Uppgifter har också
hämtats från i första hand ”Vattendragstyper och Naturvärden i Flians
vattensystem”, (Terra-Limnogruppen AB 1996). En del äldre uppgifter om arter
härrör från Lidan-Nossans vattenvårdsförbunds undersökningar på 1970-talet.
Artsammansättning
Växtsamhällenas sammansättning och arternas fördelning längs ett rinnande
vatten styrs till stor del av faktorer som klimat, marklutning, (sekundärt även
vattenhastighet och vattenföring), jordarter, bergarter och vattenkemi samt
mänskliga aktiviteter. Starka lutningar ger forsande-strömmande vatten medan
flacka lutningar som oftast ligger långt nedströms ger svaga vattenflöden med
meandrande lopp. Förutsättningarna för växter att etablera sig utmed ett
vattendrag är därför mycket varierande.
I jämförelse med sjöar har vattendrag generellt ett förhållandevis litet inslag av
långskotts-, kortskotts- och flytbladsvegetation. I stället dominerar
övervattensvegetationen vilket också avspeglas i Flianprojektet där åsträckor
klassades i olika vattendragstyper med övervattensvegetation som en viktig del av
underlaget för indelningen.
Lerslättsåns vegetation domineras av den s.k. sjösäv-/jättegröegruppen där stor
igelknopp (Sparganium erectum), blomvass (Butomus umbellatus), kalmus
(Acorus calamus), pilblad (Sagittaria sagittifolia), vattenskräppa (Rumex
hydrolapathum), vattenpilört (Persicaria amphibium), mannagräs (Glyceria
fluitans) och krypven (Agrostis stolonifera) är viktiga följearter. Lerslättsån utgörs
av breda vattendrag på lersediment.
Utmed kärrtorvsån växer vegetation av ur den s.k. vasstarrgruppen där det
förutom vasstarr (Carex acuta) finns följearter som ängsruta (Thalictrum flavum),
tuvtåtel (Descampsia cespitosa), vattenklöver (Menyanthes trifoliata), strandlysing
(Lysimachia vulgaris), vattenmåra (Galium palustre), ältranunkel (Ranunculus
flammula), gäddnate (Potamogeton natans), igelknopp (Sparganium emersum)
och svalting (Alisma plantago-aquatica). Kärrtorvsån karakteriseras av
lugnflytande breda vatten på organogena jordar.
Moränån ansluter väl till kärrtorvsån vad gäller sammansättningen av
vegetationen.
Kalkmoränsån och kalkmoränsbäcken har vegetation ur den s.k. skogssävgruppen.
Framträdande arter i denna grupp är bl.a. skogssäv (Scirpus sylvaticus), kaveldun
(Typha latifolia), lundelm (Elymus caninus), humleblomster (Geum rivale) och
flädervänderot (Valeriana sambucifolia). Utmed kalkrika stränder tillkommer bl.a.
bäckveronika (Veronica beccabunga), rosendunört (Epilobium hirsutum) och
strätta (Angelica sylvestris).
Ovanstående korta sammanfattning av Flianstudien bedöms gälla för en mycket
stor del av Lidan och Nossans strandvegetation. Bäckar i urbergstrakter samt vid
källor bedöms dock ha en annan vegetation än den som beskrivs i Flianstudien.
Artrikedom
I bilaga 1 redovisas förekomster av kärlväxtarter som är nationellt eller regionalt
rödlistade. Uppgifterna är hämtade från Västergötlands Botaniska Förenings
databas. Kompletterande uppgifter om arter och växtplatser utmed bäckar och åar
finns i ”Vattendragstyper och Naturvärden i Flians vattensystem”, (TerraLimnogruppen AB 1996). Här uppges bl.a. bäckmärke, (Berula erecta), trådstarr,
(Carex lasiocarpa), vattenstäkra (Oenanthe aquatica) och strandveronika,
(Veronica longifolia) från Flian. Brunstarr, (Carex acutiformis) uppges från
Markabäcken, korsandmat (Lemna trisulca) och smalkaveldun (Typha
angustifolia) från Slafsan.
Från vattenvårdförbundets undersökningar på 70-talet finns uppgifter om
korsandmat från Valtorp och Kvänum, gräsnate (Potamogeton gramineus) från
Nossan vid Herrljunga och borstnate, (Potamogeton pectinatus) från Hägdene och
Mollasjöns utlopp.
Ulricehamns kommun uppger i sin ”Vattenöversikt Lidan” förekomster av arter
såsom vass (Phragmites australis), säv (Scirpus lacustris), ”starr”, sjöfräken
(Equisetum fluviatile), vattenpest (Elodea canadensis) och trubbnate,
(Potamogeton obtusifolium) i sjön Grosken. Vid badplatsen förekommer
strandpryl, (Littorella uniflora) och notblomster (Lobelia dortmanna).
Ömmern uppges ha en gles men artrik vegetation av vass, säv, bred- och
smalkaveldun, sjöfräken, ”starr”, sjöranunkel (Ranunculus lingua), dyblad
(Hydrocharis morsus-ranae), vattenbläddra (Utricularia vulgaris) och vattenpest.
Eutrofi – oligotrofi
Av vattenvårdsförbundets analysverksamhet framgår att Lidan är näringsrikare än
Nossan. Åarnas inbördes näringsförhållanden stöds av den analys som genomförts
genom att de indikatorvärden som Naturvårdsverket tagit fram för växter i sjöar,
tillämpats för att belysa vattnets näringsstatus i åarna (Naturvårdsverket rapport
4913). Även om nuvarande bedömningsgrunder enbart avser sjöar har det
bedömts som relevant att utgå från arternas ekologi även i samband med
bedömning av vattendrags näringstatus. Övriga delar av bedömningsgrunderna är
dock inte tillämpliga för vattendrag. Vid analysen som framgår av bilaga 3 har s.k.
A-listor använts, listor där inventeraren noterat samtliga påträffade arter.
Det skall framhållas att slutsatsen av analysen delvis bygger på antaganden.
Exempelvis är inte punkterna där A-listor funnits tillgängliga direkt jämförbara!
Från Nossan finns t.ex. en lista från Mollasjöns utlopp som drar ned medelvärdet
för Nossan. Motsvarande punkt från Lidan saknas. Det råder också stor osäkerhet
om hur noga vattnets genomsökts på arter trots att listorna betraktats som A-listor.
Kransalger
En grupp växter som anses vara särskilt utsatta för negativ miljöpåverkan är
kransalgerna. Idag är 81% av Sveriges kransalger uppförda på rödlistor.
Kransalger förekommer främst i sjöar och andra stillastående vatten med högmycket hög kalkhalt. Fynd av rödlistade arter föreligger från Hornborgasjön där
rödsträfse (Chara tomentosa) noterats 1992, mellansträfse (Chara intermedia)
påträffats 1990 samt busksträfse (Chara vulgaris) och taggsträfse, (Chara hispida)
1983. I Sjötorpasjön, Falköping finns ett fynd av rödsträfse från 1969. Samtliga
uppgifter från (Blindow 1988)
Mossor
Kunskapen om kryptogamer inom Lidan och Nossans avrinningsområde är
brisfällig. Uppgifter om fynd av rödlistade arter har hämtats från ArtDatabanken i
Uppsala. Många av de redovisade fynden utgörs av äldre fynd vars aktualitet är
okänd idag. Pågående mossinventeringar är få men sker inom Falköpings
kommun där mossfloran inventerats på några ställen av ”Mossornas vänner” med
Bertil Jannert, Falköping i spetsen.
Forsmossa (Cinclidotus fontinaloides) är en rödlistad art som har många äldre
fynd från Lidan, Nossan och Flian. Fynd under 1990-talet finns från Uvered och
från Lidan vid Lilla Gisslared och Kvissle där den påträffats på två lokaler.
I källflöden och utmed småbäckar med orörd skog på kalkrik grund kan dunmossa
(Trichocolea tomentosa) påträffas, exempelvis i Tiarp i östra Falköping.
Körsbärsbryum, (Bryum blindii) har påträffats i Bolum i Falköpings kommun
senast under 1950-talet.
Dvärgbryum, (Bryum oblongum) växer vid översilade bäckar på kalksten. Den
hittades i Falköpings kommun på 1940-talet. Området är numera naturreservat.
Berglansmossa (Didymodon icmadophilus), är totalt funnen på sex lokaler i landet
varav tre ligger i Västergötland och de övriga i Torne lappmark. De tre sydliga
lokalerna ligger alla utmed Lidans vattenstänkta stränder. Åtminstone en,
Fyrunga, hyste fortfarande arten i mitten av 1980-talet.
Bäcklansmossa (Didymodon spadiceus) har många äldre lokaler i
kambosilurområdena, ofta i anslutning till sandsten. Sedan 1970-talet är den
endast sedd på en lokal i Östergötland.
Kurragömmamossa (Haplomitrium hookeri) har en känd förekomst i Skaraborg.
Lokalen ligger i Bolum öster om Hornborgasjön. På den aktuella lokalen sågs den
senast 1959.
Grov gulmossa (Pseudocallergion lycopodioides) tillhör floran i små kalkrika
småvatten och vätar. På Falbygden och Kinnekulle förekommer den på flera
ställen även om många av uppgifterna som finns tillgängliga är äldre.
Andra arter som är starkt vattenanknutna och bedöms ha visst naturvårdsintresse
är sipperkrypmossa (Amblystegium tenax), som förekommer i ett tillflöde till
Slafsan, nära Valtorps kvarn, i bäcken i stenmurslandskapet öster om Floby i
Falköping samt vid Gullåkra i Floby. Arten har tidigare varit rödlistad men är det
inte längre. Bäckkrypmossa (Amblystegium fluviatile), som är påträffad i en bäck
i södra delen av Brunnhemsberget, Falköpings kommun är också ganska ovanlig.
Kvarnbäckmossa, (Hygrohypnum luridum), förekommer på flera ställen utmed
åar och bäckar i Falköpings kommun. Även den arten anses representera ett
naturvärde. Klobäckmossa, (Hygrohypnum ochraceum), förekommer mer
sparsamt men har setts på platser utmed Lidan i Gullåkra, Floby, Falköping.
Skvalpmossa (Dichodontium pellucidum), har noterats på 3-4 platser i Lidans
system bl.a. i Torrevallaområdet nära Floby, Falköping.
Kalkfickmossa, (Fissidens gracilifolium), är en sällsynt bäckstrandart som hittats
på ett ställe i Högstena socken på Falbygden.
Bäckgräsmossa, (Brachytecium rivulare) förekommer ofta i samma miljöer som
dunmossa.
Pisksnärtmossa, (Anomodon attenuatus), rutbålmossa (Conocephalum conicum),
stenporella (Porella cordeana), och trubbfjädermossa (Homalia trichomanoides)
förekommer mer eller mindre regelbundet utmed åarna. Arterna är signalarter vid
inventering av skogliga nyckelbiotoper.
Referenser
Abrahamsson, I. Pettersson, L. Sandell, G. & Sangfors, O.: Inventering av vattendrag inom
Skaraborgs län. Terra-Limno Consult AB 1984. Länsstyrelsen i Skaraborgs län. Meddelande
2/85.
Abrahamsson, I. Pettersson, L. & Wallqvister, C.:: Plan för biologisk återställning i vissa
kalkade av vatten. Terra-Limnogruppen AB 1996. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, rapport 1997:2
Abrahamsson, I. Pettersson, L. & Sandell, G.: Vattendragstyper och Naturvärden i Flians
vattensystem. Terra-Limnogruppen AB 1996. På uppdrag av länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Almquist, E.: Biologisk inventering i Nossan 1974. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund 1974.
Almquist, E.: 1976: Biologisk inventering i Lidans övre lopp 1975. Lidan-Nossans
vattenvårdsförbund.
Almquist, E.: 1976: Biologisk inventering i Lidans nedre lopp 1976. Lidan-Nossans
vattenvårdsförbund.
Andersson, L. Lönn, B & Thordarsson, M 1995: Ängs- och hagmarker i Falköpings kommun.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län 1995.
Andersson, L. & Eriksson, A. 1989: Våtmarker i Skaraborgs län del 1 och 2. Meddelande 2/91.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Andreasson, I.: Vattendraget Nossan - hydrologi samt förorenings- och
regleringsförhållanden. Chalmers Tekniska högskola. Institutionen för vattenbyggnad.
Examensarbete i vattenbyggnad 1975:3.
Bertilsson, A. 1988. Ängs- och hagmarker i Götene kommun. Meddelande 5/88. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län.
Blindow, I.: Sällsynta och hotade kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift. 88: 65-73.
Lund ISSN 0039-646X
Boberg, G.: Ängs- och hagmarker i Vara kommun. Meddelande 16/90. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län.
Dellefors, C & Faremo, U. Aquaticus HB.: Elfiskeundersökningar i Älvsborgs län 1997.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1998. Rapport 1998:6
Edelstam, C. 1990.: Ängs- och hagmarker i Skara kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Meddelande 2/90.
Enqvist, A.: Igenväxning av vattendrag. Inventering av några större vattendrag i Skaraborgs län
med avseende på igenväxning och uppgrundning. SLU 1979. Examensarbete i ämnet lantbrukets
hydroteknik.
Enstedt, K.: Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund – Årsammanställning
1995. ELK AB. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund.
Enstedt, K.: Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund – Årsammanställning
1996. ELK AB. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund.
Enstedt, K.: Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund – Årsammanställning
1997. ELK AB. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund.
Enstedt, K.: Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund – Årsammanställning
1998. ELK AB. Lidan-Nossans vattenvårdsförbund.
Enström, B. Gärdenfors & Lindelöw, Å.: Rödlistade evertebrater i Sverige 1993. Databanken för
hotade arter. SLU
Ericsson, U., Medin, M.: Bottenfaunan i Pösan och Marbäcken 1995. Medins Sjö-och Åbiologi
AB 1995. På uppdrag av Studsvik Eco& Safety AB
Ericsson, U., Engdahl, A & Medin, M 1996: Bottenfauna i Skaraborgs län 1985-1995. En
sammanställning av resultat från undersökningar i rinnande vatten. Medins Sjö-och Åbiologi
AB.
Ericsson, U., Sundberg, I.& Medin. M.: Undersökningar av bottenfauna i Älvsborgs län 1997.
Medins Sjö- och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998:7
Essunga kommun 1993.: Översiktsplan
Fiskeriverkets utredningskontor Jönköping.: Elfiskeundersökningar i Älvsborgs län 1995.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län, rapport 1996:7
Fritzon, J. Hägnander, H. & Karlsson, U.: Forsärla, strömstare, kungsfiskare 1992-93.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Henriksson. L.: 1991.: Flodpärlmusslan i Älvsborgs län, meddelande nr 1991:6. Länsstyrelsen i
Älvsborgs län.
Herrljunga kommun 1991.: Översiktsplan för Herrljunga
Hjalmarsson, S & Holgersson, K.: Översiktsplan Lidköpings kommun 1991.
Johlander, A.: Fiskfaunan i Hornborgasjön. Skaraborgsnatur 1984.
Josefsson, M.: Introduktion av främmande arter i svenska sjöar och vattendrag. Rapport 4941
Naturvårdsverket 1999.
Karlsson, T. Lerner, H. Abrahamsson, Å& Strandroth, P-O.: Häckfåglar i Skaraborg. Grus
supplement 4. Skaraborgs läns Ornitologiska Förening 1996.
Kinnerbäck, A.: Provfiske i Tidans, Lidans och Nossans mynningar 1995. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län. ISRN LSTY/R/M –95/10 -SE
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.: Allmän beskrivning av länets vattendrag ”Utdrag” ur stencil
1975:3
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.: Ängs- och hagmarker i Grästorps kommun. Meddelande 9/92
ISRN LSTY/R/M –92/9-SE
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.: Vatten med förekomst av flodkräfta och signalkräfta. Stencil
1992-10-21.
Länsstyrelsen i Skaraborg, Åtgärdsgrupp Vänern, Götene kommun i samarbete med LidanNossans vattenvårdsförbund.: Sjöråsån - en möjlig tillgång i Götene kommun 1993.
Länsstyrelsen i Skaraborg, Åtgärdsgrupp Vänern, Falköpings kommun i samarbete med LidanNossans vattenvårdsförbund.: Slafsan -en vattenmiljö värd att bevara 1994.
Länsstyrelsen i Skaraborg, Åtgärdsgrupp Vänern, Skara kommun i samarbete med Lidan-Nossans
vattenvårdsförbund och LRF:S kommungrupper.: Dofsan - en dold resurs i Skara kommun.
Länsstyrelsen i Skaraborg.: Miljöövervakning i Skaraborg. Årsrapport 1996.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län.: Miljötillståndet i Älvsborgs län. Årsrapport från
miljöövervakningen. Rapport 1997:6
Länsstyrelsen i Västra Götaland.: Underlag för miljömål i Västra Götaland. Rapport 1998:40
ISSN 1403-168X
Lönn, B.: Ängs- och hagmarker i Lidköpings kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län 1988.
Meddelande 7/88.
Lönn, B.: Förekomst av utter i Västra Götaland. Opubl.
1999. Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Lönn, B.: Förekomst av fladdermöss i Västra Götaland. Opubl.
1999. Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Naturvårdsverket.: Aktionsplan för biologisk mångfald. Rapport 4463. ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket Förlag 1995.
Naturvårdsverket.: Ren luft och gröna skogar. Förslag till nationella miljömål 1997 Rapport
4765. ISSN 0282-7298. Naturvårdsverket Förlag 1997.
Naturvårdsverket.: Sjöar och vattendrag. Bedömningsgrunder för vattendrag. Rapport 4913.
Nilsson, C,. Ericsson, U & Medin, M. 1994: Bottenfauna i Falköpings kommun 1993. Medins
Sjö- och Åbiologi AB. På uppdrag av Falköpings kommun.
Nilsson, F & Lind, B.: 1996. Provfisken 1996. Nätprovfisken i kalkade sjöar i Skaraborgs län.
Länsstyrelsen i Skaraborg. ISRN LSTY/R/M –96/18-SE
Nilsson, F.: Småvatten i Skaraborg – Resultat från en inventering inom den regionala
miljöövervakningen 1997. Länsstyrelsen i Västra Götaland 1998:3
Pettersson, L. & Sandell, G.: 1996: Elfiske i Slafsan med biflöden sensommaren 1995. TerraLimnogruppen AB. På uppdrag av Falköpings kommun och AB SVAFO.
Staffas, B. & Sundqvist, P.: Vattendraget Lidan - hydrologi samt förorenings- och
regleringsförhållanden. Chalmers Tekniska högskola. Institutionen för vattenbyggnad.
Examensarbete i vattenbyggnad 1975:2.
Stjerna-Pooth, I.: Undersökning av benthos i Tidan, Lidan och Nossan 1968. Statens
Naturvårdsverk, Undersökningslaboratoriet.
Ström, B. Johansson, R. Odén, G. Blomgren, M & Witting, K.: 1984. Naturvårdsprogram för
Skaraborgs län. Meddelande 9/84. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Sundh. L.: Vattenundersökning Pösan-Rämjebäcken 1983. Stencil. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Falköpings kommun 1983.
Scandia-Consult AB.: SCAN VÄST OCH KONVEX STENSTORP. Redovisning av
limnologisk undersökning i Pösan utförd 1980-08-18.
SLU, Institutionen för miljöanalys.: Riksinventering 1995.
Terra-Limnogruppen AB 1993.: Inventering av flodpärlmussla i Skaraborg. Länsstyrelsen i
Skaraborg. LSTY/R/M-93/0003
Ulricehamns kommun.: Utdrag ur Vattenöversikt Lidan.
Intervjuade personer:
Lena Byström, Nossebro
Hans Hägnander, Lidköping
Arne Johlander, Fiskeriverket, Jönköping
Kjell Johnson, Brovallstorp, Essunga
Nils Karvik, Lidköping
Lennart Kjellberg, Skara kommun
Gunnel Lundmark, Grästorps kommun
Ove Rang, Fåglum
Bo Svedlund, Skara
Övriga
ArtDatabanken SLU, Uppsala
Skogsvårdsstyrelsen i Skara
Skogsvårdsstyrelsen i Borås
Internet
Bilagor
Bilaga 1.
Rödlistade och sällsynta, vattenanknutna arter inom Lidan
och Nossans avrinningsområde.
Bilaga 2.
Förteckning över påträffade fiskarter i samband med
inventeringar och provfisken.
Bilaga 3.
Vattenväxter enligt inventeringar av Västergötlands Botaniska
Förening.
Bilaga 1
Rödlistade och sällsynta, vattenanknutna arter
inom Lidan och Nossans avrinningsområde.
* = regionalt hotade arter
Organismgrupp
Art
Hotkategori
Däggdjur
Fiskar
Fåglar
Utter
2
Stor fladdermus
Bäver
4
*
Grönling
Asp
Faren
Nissöga
Öring
2
3
3
3
4
Storröding
Gös
Björkna
Vimma
Stäm
Färna
Id
4
*
*
*
*
*
*
Svarthalsad dopping
Årta
Kärrsnäppa
Svarttärna
Ängshök
Kornknarr
Småfläckig sumphöna
Trastsångare
Pungmes
Kungsfiskare
Häger
Rördrom
Mindre strandpipare
Brun kärrhök
1
2
2
2
2
2
2
3
3
4
4
4
4
4
Sångsvan
4
Storlom
Trana
4
4
Gulärla
4
Område
Slafsan, Hornborgasjön, Flian,
Lidan
Valle, Skara
Hulesjön, Sjötorpasjön,
Hornborgasjön, Pösan, Lidan, Flian,
Nossan, Lillån
Nossan
Nossan, Lidan
Nossan
Lidan
Nossan, Lidan, Slafsan Flian m.fl
lokaler
Simsjön (inplanterad från Unden)
Lidan, Nossan
Lidan, Nossan
Lidan, Flian
Lidan, Nossan
Flian, Slafsan, Lidan, Nossan
Slafsan, Hornborgaån, Lidan,
Nossan
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön, åmader?
Hornborgasjön, åmader?
Hornborgasjön, åvassar
Hornborgasjön, strandskog?
Lidan, Nossan, Flian, Slafsan
Slafsan, Flian
Hornborgasjön
Steniga åstränder
Hornborgasjön, Hulesjön,
Sjötorpasjön, åvassar?
Hornborgasjön, Ullstorpsjön, m.fl
platser
Grosken, Sämsjön, Sandsken
Hornborgasjön, Sjötorpasjön,
åstränder
Hornborgasjön, Sjötorpasjön, betade
åstränder
Fiskgjuse
Skäggmes
Storskarv
Brushane
Svarthakedopping
4
4
4
4
4
Gråhakedopping
Backsvala
Smådopping
Knölsvan
4
4
*
*
Grågås
Snatterand
Skedand
Brunand
Vigg
Rödbena
Grönbena
Strömstare
Forsärla
*
*
*
*
*
*
*
*
*
Hornborgasjön
Hornborgasjön, Sjötorpasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön, Sjötorpasjön m.fl
dammar, åstränder
Hornborgasjön
Åbrinkar?
Hornborgasjön, Bergsjön
Hornborgasjön, Sjötorpasjön m.fl.
platser
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön, Agnestadsjön
Hornborgasjön
Hornborgasjön m.fl. platser
Hornborgasjön, Agnestadsjön
Hornborgasjön, Ullstorpasjön?
Lidan, Nossan, Flian, Slafsan
Lidan, Nossan, Flian, Slafsan
Groddjur
Större vattensalamander
4
Dala, Falköping samt småvatten
Kräldjur
Vattensnok
4
Flian, Lidan, Hulesjön m.fl platser
Rundmunnar
Bäcknejonöga
*
Slafsan, Hornborgaån, Flian,
Nossan
Snäckor
Omphiscola glabra
Aplexa hypnorum
Myxas glutinosa
Valvata piscinalis
Gyraulus crista
Anisus spirorbis
Bithynia Leachi
2
3
3
4
4
4
4
Småvatten, Skara
Småvatten, Falköping
Hornborgaån
Slafsan, Flian, Lidan, Nossan
Pösan, Slafsan, Flian, Lidan
Småvatten, Skara
Valle, Skara
Skalbaggar
Riolus cupreus
2
Marbäcken, Pösan, Slafsan,
Markabäcken, Hornborgaån, Flian,
Lidan, Nossan
Skinnbaggar
Sigara hellensi
Aphelocheirus aestivalis
2
*
Slafsan
Flian
Trollsländor
Onychogomphys
forcipatus
*
Nossan
Dagsländor
Rithrogena germanica
Baetis bucceratus
4
*
Baetis fuscatus/scambus
Baetis libenaue
Baetis vernus
*
*
*
Ephemerella ignita
*
Nossan
Nossan, Slafsan, Marbäcken, Flian,
Lidan, Dofsan
Lidan, Flian, Markabäcken, Slafsan
Slafsan, Hornborgaån
Nossan, Hornborgaån, Slafsan,
Pösan, Dofsan, Lidan
Hornborgaån, Slafsan, Flian,
Markabäcken, Bjärsjöbäcken
Bäcksländor
Nemoura flexuosa
*
Biflöde till Slafsan.
Nattsländor
Odontocerum albicorne
Hydropsyche saxonia
Beraoedes minutus
3
4
4
Hornborgaån
Markabäcken, Bjärsjöbäcken, Lidan
Dofsan
Kräftdjur
Kärlväxter
Mossor
Agapetus fuscipes
Brachycentrus subnubilus
Cheumatopsyche lepida
Chimarra marginata
Goera pilosa
Hydatophylax infumatus
Notodobia ciliaris
*
*
*
*
*
*
*
Lidan,
Flian, Lidan
Flian
Flian, Lidan
Hornborgaån, Pösan, Slafsan
Pösan
Hornborgaån, Lidan
Tanymastix stagnalis
2
Flodkräfta
4
Småvatten, hällkar Ålleberg,
Falköping
Vallesjöarna, Vingsjön, Kanotsjön,
Dofsan
Potamogeton rutilus,
styvnate
Catabrosa aquatica,
källgräs
Berula erecta, bäckmärke
3
Hornborgasjön
4
Carex riparia, jättestarr
*
Circium oleraceum,
kåltistel
Lathyrus palustris, kärrvial
*
Limosella aquatica,
ävjebrodd
*
Mentha aquatica,
vattenmynta
*
Ranunculus circinatus,
hjulmöja
Rumex maritimus,
strandskräppa
Potamogeton lucens,
grovnate
Potamogeton friesii,
uddnate
Potamogeton, pectinatus,
borstnate
*
30-talet lokaler i betesmarker och
bäckar på Falbygden.
Slafsan vid Hornborga och Pösan,
Segerstad, Falköping
Två lokaler. Hornborgasjön,
Ytterberg och Simmatorp, Marum
12 lokaler utmed platåbergens
sluttningar
21 lokaler spridda på Falbygden och
i Valle.
Mösseberg en lokal i ett hällkar.
Hällum, en lokal söder om Hällums
kyrka.
Lidan vid Skarstad och Slafsan - två
godkända lokaler av en art som
hybridiserar friskt med andra arter
och sällan godkänns som ”äkta”
vattenmynta.
Skärvalången, Skara.
*
*
*
*
Två lokaler i Hornborgasjön och en
på Skara soptipp.
Minst 13 lokaler i åar och sjöar.
*
Hornborgasjön
*
Sjötorpasjön, Hornborgasjön två
lokaler, Norra Lundby Kullasjön,
Husgärdet (Valle), Lidans
nordstrand norr om Lovene bro.
Hornborgasjön, Hornborgaån två
lokaler, Ryttaremossen samt Flian
Botorp.
Hornborgasjön två växtplatser varav
den ena är flyttad i samband med
restaureringsåtgärder.
Potamogeton filiformis,
trådnate
*
Scirpus maritimus, havssäv
*
Scirpus tabernemontani,
blåsäv
*
Zannichellia palustris ssp.
palustris, hårsärv
*
Didymodon icmadophilus,
berglansmossa
Haplomitrium hookeri,
kurragömmamossa
2
Lidan, Fyrunga
3
Bolum, Falköping
Ca 25 lokaler de flesta i Valle och
Hornborgasjön. Enstaka på andra
platser bl.a. Sjötorpasjön.
Två lokaler i Lidan ej långt från
utloppet i Vänern.
Kransalger
Didymodon spadiceus,
bäcklansmossa
Bryum blindii,
körsbärsbryum
Bryum oblongum,
dvärgbryum
Cinclidotus fontinaloides,
forsmossa
Pseudocallergion
lycopodioides, grov
gulmossa
Trichocolea tomentosa,
dunmossa
3
Kambrosilurområdena
3
Bolum, Falköping
3
Lidan, Falköping
4
Lidan, Nossan, Flian
4
Lidan, Falköping
4
Lidans källflöden, Falköping
Chara intermedia,
mellansträfse
Chara tomentosa,
rödsträfse
Chara hispida, taggsträfse
Chara vulgaris, busksträfse
2
Hornborgasjön
4
Hornborgasjön, Sjötorpasjön
4
4
Hornborgasjön
Hornborgasjön
Bilaga 2
Förteckning över påträffade fiskarter i samband med större inventeringar och provfisken.
Tabell 1 efter ”Inventering av vattendrag inom Skaraborgs län”. Terra-Limno Consult AB 1984.
Vattendrag
Nossan
Lidan
Flian
Station
Forshall
Dalen, mellan Grästorp och Tengene
Tengene nedströms dämme
Främmestad
Baljefors, nedströms vägbro
Bredöls såg
Bredöls kvarn
Stora Djupsås såg
Kvarnö
Trävattna, landsvägsbron
Kvarntorpet (Backalunds kvarn
Kvarntorpet, (Bronäs kvarn)
Kristinedals fabriker
Holmens kvarn
Backgårds kvarn
Resville kvarn
Slugga
Stockens kvarn
1 km uppströms Banevalla
Ardala
Art
Abborre
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Benlöja Braxen
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Elritsa
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Gädda
X
X
X
X
X
X
Lake
X
Mört
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Färna
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Regnbåge Stensimpa Sutare
Vimma
Ål
Öring
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Flodkräfta
X
X
X
X
X
X
X
X
Tabell 2 uppställd efter ”Provfiske i Tidans, Lidans och Nossans mynningar 1995”, Kinnerbäck, A.
Vattendrag Station
Art
Abborre
Benlöja Björkna
Braxen
Lidan
Lidans mynning
X
X
X
X
Nossan
Nossans mynning
X
X
X
X
Faren
X
Gers
Gädda
Gös
Id
X
X
X
X
X
X
X
X
Lake
Mört
Nors
X
X
X
X
X
Sarv
Siklöja
X
X
Stäm
Sutare
X
Vimma
X
X
Bilaga 3.
Sammanställning över rödlistade evertebrater i Lidan och Nossans vattensystem.
Vattendrag
Provpunkt
Hotkategori
Art
Organismgrupp
Lidans norra huvudgren
Pösan
Intakan
Gyraulus crista
4
Snäcka
Marbäcken
Mossagården
Tomten
Riolus cupreus
Riolus cupreus
2
2
Skalbagge
Skalbagge
Slafsan
Håkantorp
Raglås
Krusekvarn
Balltorp
Riolus cupreus
Riolus cupreus
Riolus cupreus
Riolus cupreus
Hydropsyche saxonica
2
2
2
2
4
Skalbagge
Skalbagge
Skalbagge
Skalbagge
Nattslända
Bjärsjäbäcken
Bolum
Hydropsyche saxonica
4
Nattslända
Hornborgaån
630
Myxas glutinosa
Riolus cupreus
Odontocerum albicorne
3
2
3
Snäcka
Skalbagge
Nattslända
Flian
670
Riolus cupreus
2
Skalbagge
Skara
Falköping
Valle
Skara
Falköping
Småvatten
Småvatten
Småvatten
Småvatten
Småvatten,
hällkar
Omphiscola glabra
Aplexa hypnorum i
Bithynia leachi
Anisus spirorbis
Tanymastix stagnalis
2
3
4
4
2
Snäcka
Snäcka
Snäcka
Snäcka
Bladfoting
528
Riolus cupreus
2
Skalbagge
5402
Gyraulus crista
4
Snäcka
577
Gyraulus crista
Valvata piscinalis
4
4
Snäcka
Snäcka
580
Gyraulus crista
Valvata piscinalis
4
4
Snäcka
Snäcka
591
Gyraulus crista
Valvata piscinalis
4
4
Snäcka
Snäcka
720
Rithrogena germanica
Riolus cupreus
4
2
Dagslända
Skalbagge
760
Gyraulus crista
4
Snäcka
791
Gyraulus crista
Valvata piscinalis
4
4
Snäcka
Snäcka
Lidans södra huvudgren
Lidan
Nossan
