Cell – vi människor är uppbyggda av flera

Cell – vi människor är uppbyggda av flera miljarder celler (nervcell, fettcell, blodcell,
muskelcell, könscell, muskelcell, hjärncell är några exempel på olika celler)
Kromosom – 46 kromosomer finns i alla våra celler (i cellkärnan), 23 par (hälften av de 46
kromosomerna kommer från pappa och hälften från mamma). Kromosomerna innehåller all
den information som behövs för att ”bygga” en människa, receptet på människan. Så i mina
kromosomer finns receptet på Henrik.
DNA-kedja – kromosomerna är uppbyggda av ämnet DNA (deoxiribonukleinsyra). Eftersom
DNA-kedjan är uppbyggd av flera atomer som sitter ihop kallas det för DNA-molekyl.
Gen – Informationen i kromosomerna är uppdelad i små budskap, i anlag och det kallas gen.
Vi har gener för exempelvis hårfärg, ögonfärg osv)
Celldelning, vanlig – det bildas hela tiden nya celler i vår kropp för att vi växer och för att
celler dör. När det bildas nya celler så delar sig en cell och blir två nya.
Reduktionsdelning – när det bildas spermier eller äggceller. Eftersom de bara innehåller 23
kromosomer så bildas dem genom att en cell delas i två celler.
Könsceller – spermie hos män och ägg hos kvinnor
Dominanta anlag – ett ”starkt” anlag. Anlaget för brun ögonfärg är till exempel dominant.
Vikande anlag – ett svagt anlag. Anlaget för blå ögonfärg är vikande. Om en person har ett
anlag för brun ögonfärg och ett anlag för blå ögonfärg så kommer personen vara brunögd
eftersom det anlaget är starkare.
Heterozygot anlag – Man har två olika anlag, exempel Bb (ett anlag för bruna ögon och ett
anlag för blå ögon)
Homozygot anlag – två lika anlag, exempelvis BB eller bb
Intermediära anlag – när två dominanta anlag möts så är inget av anlaget starkare än det
andra så resultatet blir en blandning. Exempel: Vit blomfärg och Röd blomfärg. Om både Vit
och Röd färg är dominant så kommer korsningen dem emellan bli rosa – en blandning.
Mutation – en förändring i en kromosom vilket innebär att generna kan förändras.
Förändringen kan bero på slumpen, på strålning eller på kemikalier.
Genteknik (växtförädling
djurförädling) – eftersom vi känner till så mycket om gener så kan man odla fram växter och
djur med speciella egenskaper. Om man vill ha växter som tål kyla eller ha stora tomater så
kan man göra detta. Om man vill ha en snabb häst, en stor fet ko med mycket kött, en söt
hund att ha som husdjur så kan man ordna det också.
Ett annat sätt, om man inte går in och ändrar på generna är att om man vill ha en snabb häst
så kan man prova att korsa en snabb hästhona med en snabb hästhane och hoppas att fölet
blir snabbt.