Naturvetenskapliga begrepp inom
genteknik
Prokaryota celler – Celler som saknar
membranomslutna organeller såsom cellkärna
(pro = före, karyot = kärna)
Eukaryota celler – Celler med
membranomslutna organeller & kärna
(eukaryot = äkta kärna)
Genetik – Läran om ärftliga egenskaper
Kromosomer – Paketerad DNA som
framträder först strax före celldelning.
Människan har 46st fördelat på 23 par i en
vanlig kroppscell. (kromosom = färgad kropp)
Gener – Avsnitt av DNA som kodar för ett visst
protein
Anlag – Detsamma som gener
Genotyp – Den genetiska uppsättningen som
man bär på. Benämns ofta i anlag såsom Aa,
aa, AA,osv.
Fenotyp – Resultatet av den genetiska
uppsättningen i kombination med miljö. T.ex.
genotypen säger att jag bär på anlag för en
sjukdom men jag är inte sjuk (genotyp Aa –
fenotypen = frisk men med anlag)
Protein – Stor kemisk molekyl som byggs upp
av 20 olika aminosyror. Dess struktur bestäms
av generna.
DNA – ärftlighetens molekyl. Återfinns i
cellkärnan hos växter och andra levande
organismer. Struktur i form utav en
dubbelspiral. Kvävebaserna A – T, C – G.
RNA – Enkelsträngad form av DNA. Innehåller
kvävebaserna A – U, C – G.
Gameter – Könscellerna ägg & spermier som
hos människor innehåller 23st kromosomer.
Zygot – Befruktad äggcell
Somatiska celler – Alla kroppens celler
förutom könscellerna
Mitos – Vanlig celldelning med resultatet 2
identiska dotterceller
Meios – Reduktionsdelning med resultatet 4
olika dotterceller. Sker bara vid bildning av
könscellerna
Kvävebas – Struktur som återfinns bl.a. i DNA.
Adenin binder Tymin, Cytosin binder till
Guanin.
Triplett – En sekvens av 3 kvävebaser i följd
som anger en aminosyra.
Dominant – Överlägsen. Betecknas med stor
bokstav och det räcker med ett dominant
anlag för att anlaget ska bli uttryckt (aktiverat)
Recessiv – Underlägsen. Betecknas med liten
bokstav och måste förekomma i dubbel
upplaga i det homologa kromosomparet för
att bli uttryckt (aktiverat)
Homozygota anlag – Anlag som är likadana i
det homologa kromosomparet t.ex. aa eller
AA.
Heterozygota anlag – Anlag som är olika i det
homologa kromosomparet t.ex. Aa
Homologa kromosompar – Kromosomer som
innehåller samma typ av information (anlag).
Du ärver halva kromosomuppsättningen från
din mor respektive far.
Cellcykel – Cellens livscykel. Delas in i faserna
G1(tillväxt), S-fasen(kopiering), G2(tillväxt),
M(mitos) samt hos vissa celltyper såsom
nervceller G0(vilostadie)
Adoptos – Programmerad celldöd
Celldifferentiering – Process som leder till
olika typer av celler. Hos människan återfinns
ca 200 olika typer av celler såsom
muskelceller, nervceller m.m.
Embryonal stamcell – Typ av celler som
återfinns före den 12:e delningen av den
befruktade äggcellen. Cellerna kan utvecklas
till vilken celltyp som helst. D.v.s. möjligheten
finns att i framtiden bota sjukdomar som
beror på att celler dör alternativt en viss
saknas för att stimulera dessa till att nybilda
t.ex. hud vid brännskador o.s.v.
Mutation – Förändring av DNA-sekvens vilket
kan leda till avsaknad av proteinbildning. Kan
leda till sjukdomar såsom cancer.
Könsbundna egenskaper – Egenskaper vars
anlag återfinns i det 23:e paret kromosomer,
könskromosomerna X respektive Y (främst på
X-kromosomen)
Autosomala egenskaper – Egenskaper vars
anlag återfinns i något av de 22 första paren.
Trisomi 21 – Syndrom vars orsak ligger i 3
kromosomer i det 21:a paret. Även kallat för
Downs syndrom.
Cancer – Samlingsnamn på sjukdomar som
beror på ohämmad celldelning
Polygena egenskaper – Egenskaper som beror
på 2 eller fler gener som samverkar.
Monogena egenskaper – Egenskaper som
beror på förekomsten av en enda gen
Fosterdiagnostik – Undersökning av
eventuella missbildningar, sjukdomar eller
kromosomrubbningar. Vid provtagning tas
fostervatten genom nålpunktion, vanlig
ultraljudsunderökning samt genanalys av
kända sjukdomsgener.
Embryodiagnostik(PGD) – Undersökning av
arvsmassan och kända sjukdomsanlag.
Används vid befruktning utanför kroppen efter
att man har uteslutit eventuella
sjukdomsgener.
Genterapi – Behandling som syftar till att bota
sjukdomar som beror på genetiska defekter.
D.v.s. att byta ut/ersätta alt. blockera gener
som orsakar obotliga sjukdomar såsom
Alzheimer, Huntingtons sjukdom m.fl. Har
ännu inte genomförts på människan men
flertalet lyckade försök på djur.
Morgondagens medicin?
Gentest – Undersökning av en/flera individers
arvsmassa(DNA). Flera användningsområden
som t.ex. brottsplatsundersökning, sökandet
efter sjukdomsgener m.m. Omfattar såväl
vuxna som foster & embryon.
GMO – Genmodifierade organismer. Används
idag främst inom jordbruket i syfte att göra
grödor starkare och tåligare mot t.ex. väder &
vind samt bekämpningsmedel. Väldigt
omdebatterat då det råder viss osäkerhet i
konsekvenserna med användning av GMOgrödor.
Kloning – Syftar till att skapa en kopia av en
organisms arvsmassa som så småningom
utvecklas till en genetiskt sett identisk kopia
av ”modern”. Används främst inom
växtförädling & bakterieodling
Embryo – En individ som utvecklas från
befruktning till dess att kroppens konturer blir
synliga
Foster – Det stadium efter embryostadiet då
armar och ben blir synliga, fram till födelse
