hägerneholms gård

ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
HÄGERNEHOLMS GÅRD
Antikvarisk förundersökning inför
detaljplan rörande Hägerneholms gård,
Arninge 4:1, 4:2, 4:3 och 4:4, Täby
socken, Täby kommun, Stockholms län.
Karin Myhrberg
Bakgrund
Täby kommun har för avsikt att detaljplanelägga området kring Hägerneholms gård
och har kontaktat Stockholms läns museum för att ta fram en antikvarisk
förundersökning för gården att använda som underlag i planarbetet. Den antikvariska
förundersökningen syftar till att precisera Hägerneholms gårds kulturhistoriska värden
för att skydda dessa i plan.
Arbetsmomenten omfattar arkiv- och litteraturstudier, inventering, fotodokumentation
och sammanställning av förundersökningen.
Det aktuella planområdet. Bild från planbeskrivning.
1
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Historik
Det finns en rik fornlämningsmiljö i området, med lämningar från framför allt yngre
järnålder. I äldre källmaterial nämns bara Arninge, men iskriftliga källor från 1600-talet
och framåt omskrivs två byar: Väster och Öster Arninge.
Väster Arninge, nuvarande Hägerneholms gård, fick säterifrihet på1700-talet och blev
därmed det sista säteriet i Täby. Senare under 1700-talet var Väster Arninge rusthåll
med skyldighet att hålla ryttare och hästar för kavalleriet.
Från tidigt 1900-tal till 1940-talet bedrevs Arninge småskola på gården, efter att
gårdens dåvarande ägare Magnus Brahe skänkte skoltomten till Täby församling.
På 1940-talet köptes Hägerneholms gård av direktör Eric Fredlund som ville skapa ett
”hästsportens Mecka”. Han lät riva den tidigare mangårdsbyggnaden från 1700-talet
som ansågs vara i för dåligt skick för att bevaras. På platsen uppfördes dagens
huvudbyggnad. Nya stallar, ridbanor och personalbostäder byggdes. Äldre byggnader
moderniserades. Gårdens namn byttes från Väster Arninge till Hägerneholm.
Som mest ska det ha funnits 230 hästar på Hägerneholm och stuteriet var det mest
vinstrika inom svensk galopp under 1900-talets mitt. Den stora verksamheten på
Hägerneholm och Eric Fredlunds engagemang bidrog till att galoppbanan förlades i
Täby 1960. Verksamheten på stuteriet och jordbruket krävde mycket personal, bl a
jockeys, stallpersonal och jordbrukspersonal. En del av personalen bodde i de
bostäder som uppfördes under 1940- och 50-talen i anslutning till gården.
Under 1980-talet tillkom Arninge industriområde sydost om Hägerneholms gård. Öster
Arninge gård revs för att ge plats åt den nya bebyggelsen.
Hägerneholm var ridcenter fram tills för några år sedan, vilket innebär att
Hägerneholms gård har haft en hästanknuten verksamhet sedan 1700-talet fram till i
dag. Två stall, två ridhus och ett magasin revs för några år sedan för att ge plats åt
nybyggnation. Inga ekonomibyggnader finns kvar på gården. En ridbana fanns söder
om gården, delvis på det område som i dag är handels- och industriområde.
På kartan från tidigt 1900-tal syns Väster Arninge med huvudbyggnaden och flyglarna
med samma placering som i dag. Skolhuset är markerat. På kartan syns också var
gårdens ekonomibyggnader har varit placerade. Området kring gården utgörs av
jordbruksmark. Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan 1901-06. Bildkälla: Lantmäteriet
2
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Hägerneholm hade sin storhetstid som stuteri under 1900-talets mitt. De
ekonomibyggnader och ridbanan som syns på kartan finns inte kvar. Utsnitt ur
Ekonomiska kartan från 1952. Bildkälla: Lantmäteriet
Områdes- och byggnadsbeskrivningar
Hägerneholms gård ligger i den västra delen av Arninge i Täby kommun. Området
avgränsas åt söder och öster av ett handels- och industriområde och åt norr av
Ullnavägen och naturområde. I väster och söder har det tidigare legat stall,
ekonomibyggnader och ridbanor för hästverksamheten samt jordbruksmark. Längre åt
väster avgränsas området av Arningevägen. Genom området går grusade vägar. Ett
flertal äldre ädellövträd finns i området.
Huvudbyggnaden är tydligt skild från övrig bebyggelse och det omgivande landskapet
genom en vitputsad mur som omgärdar trädgården. Söder om huvudbyggnaden ligger
de två flyglarna som byggdes om under 1940-talet. Söder och öster om
huvudbyggnaden ligger ett antal före detta personalbostäder som uppfördes i
samband med att gården blev stuteri under 1940- och 50-talen. Den f d
skolbyggnaden (byggnad nr 6) och den så kallade Parkstugan (nr 7) är äldre än övriga
byggnader. Alla byggnader förutom den västra flygeln fungerar i dag som bostäder.
De flesta av byggnaderna har mycket eller delar av den tidstypiska karaktären
bevarad, exempelvis ursprunglig storlek och volym, ursprungliga fönster, tegelklädda
sadeltak och tidstypiska fasadbeklädnader med locklistpanel eller puts.
I anslutning till de inventerade byggnaderna ligger två personalbostäder från 1940eller 50-talen som inte omfattas av den nya detaljplanen och därmed inte heller har
tagits med i denna dokumentation.
3
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Karta över området med den numrering som används i beskrivningarna nedan. Karta från
hitta.se
Byggnad 1 - Huvudbyggnad, Arninge 4:3
LP_2014_00017. Huvudbyggnaden på Hägerneholms gård. Foto Karin Myhrberg 2014
Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal på samma plats som den tidigare
huvudbyggnaden hade stått på. Fastigheten omgärdas av en vitputsad mur täckt med
tegelpannor. Entréer med smidesgrindar finns i norr och söder. Gårdsplanen i norr är
4
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
grusad och här finns en rundel med en gjutjärnskruka. Åt söder finns en gräsmatta
med en plattlagd gång som leder fram till byggnaden.
Byggnaden som är i två och en halv våning står på en låg gråfärgad sockel och täcks
av ett valmat mansardtak klätt med enkupigt svart tegel. Byggnaden har ljusa putsade
väggar och vita fönstersnickerier. Exteriören har en symmetrisk uppbyggnad. Hörnen
är markerade med vitputsade hörnkedjor. På samtliga takfall finns takkupor. På
taknocken finns två symmetriskt placerade skorstenar. Fönstren, de flesta utbytta, är
fyrdelade och har fönsterluckor. På södra långsidan finns ett garage i en våning med
altan över. Över altanen finns en balkong som bärs upp av fyra pelare.
Byggnaden byggdes om under tidigt 1980-tal för att anpassas till den nya funktionen
som kombinerad bostad och veterinärklinik. Byggnaden som den ser ut i dag stämmer
i stort med de ritningar som finns från 1950-talet. Flera av byggnadens fönster är
utbytta och förrådsutrymmen har tillkommit på bägge sidor om altanen på södra
långsidan.
Kulturhistoriskt värde: Som huvudbyggnad på Hägerneholms gård har byggnaden
ett kulturhistoriskt värde och står för den historiska förankringen i området.
Huvudbyggnaden som uppfördes på 1950-talet representerar den nya epok som
startade på Hägerneholm vid denna tid, samtidigt som byggnaden har samma
placering som gårdens huvudbyggnad har haft åtminstone sedan 1700-talet. Sedan
gårdens ekonomibyggnader revs är huvudbyggnaden tillsammans med flyglarna de
byggnader som finns kvar av den äldre gårdsbilden.
Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på volym, takform, symmetrisk
uppbyggnad, fasadmaterial, och ursprungliga detaljer som exempelvis hörnkedjor.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Kulturhistoriskt och miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin
karaktär med avseende på volym, takform, symmetrisk uppbyggnad, fasadmaterial,
och ursprungliga detaljer som exempelvis hörnkedjor.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
5
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 2 – Västra flygeln, Arninge 4:2
LP_2014_00022. Västra flygeln. Foto Karin Myhrberg 2014
Byggnaden är en av de äldsta i området och har bl a fungerat som magasin. De
bägge flyglarna moderniserades av Eric Fredlund under 1940-talet och fick då det
utseende som de har i dag. Byggnaden fungerade som personalbostad på
Hägerneholm och under senare år som lägerhus och klubbhus för ridverksamheten på
gården.
Den vitputsade byggnaden som är i en våning med inredd vind täcks av ett sadeltak
klätt med enkupiga tegelpannor. En tegelskorsten finns asymmetriskt placerad på
taknocken. Den låga stensockeln är gråslammad. Byggnadens fönster är troligen
ursprungliga och har brunmålade snickerier och hörnbeslag. De flesta fönster har två
lufter med två rutor per luft. Ingångar finns på den västra långsidan och den norra
gaveln. Till bägge entréer leder trappor med svarta ledstänger i järn.
Kulturhistoriskt värde: Som flygel till huvudbyggnaden har byggnaden ett
miljöskapande värde. Byggnaden är en av få kvarvarande byggnader som uppfördes
före Hägerneholms tid som stuteri.
Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym,
proportioner, takform, material och befintliga fönster.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med
avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga
fönster.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
6
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 3 – Östra flygeln, Arninge 4:2
LP_2014_00024. Östra flygeln. Foto Karin Myhrberg 2014
De bägge flyglarna moderniserades av Eric Fredlund under 1940-talet och fick då det
utseende som de har i dag.
Den vitputsade byggnaden är i en våning med inredd vind och källare. Byggnaden
vilar på en gråmålad sockel och täcks av ett sadeltak klätt med enkupigt tegel. En
tegelskorsten finns asymmetriskt placerad intill taknocken. Ett litet takfönster finns på
östra takfallet. Fönstren är ursprungliga och har brunmålade bågar. En entré finns på
varje långsida och har trappor i betong med ledstänger i järn.
Kulturhistoriskt värde: Som flygel till huvudbyggnaden har byggnaden ett
miljöskapande värde. Byggnaden är en av få som uppfördes före Hägerneholms tid
som stuteri, men präglas ändå av ombyggnaden under 1940-talet.
Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym,
proportioner, takform, fasadmaterial och befintliga fönster.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med
avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, fasadmaterial och befintliga
fönster.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
7
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 4 – Bostadshus, Arninge 4:2
LP_2014_00025. Bostadshus. Foto Karin Myhrberg 2014
Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal och fungerade som bostad för gårdens
befallningsman. Byggnaden har en tidstypisk utformning och ansluter också till
flyglarnas utformning.
Vitputsad byggnad i en våning med källare i suterräng. Byggnaden täcks av ett
sadeltak klätt med tvåkupiga tegelpannor. Ursprungliga fönster med brunmålade
snickerier. En farstukvist finns på den östra långsidan och nås via en gjuten trappa.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden uppfördes som personalbostad och berättar
därmed något om Hägerneholms gård som stuteri. Byggnaden har mycket kvar av sin
ursprungliga karaktär och har ett miljöskapande värde.
Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym,
proportioner, takform, material och befintliga fönster.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med
avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga
fönster.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
8
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 5 – Bostadshus, Arninge 4:2
LP_2014_00026. Bostadshus. Foto Karin Myhrberg 2014
Byggnaden uppfördes under tidigt 1950-tal som personalbostad och har en tidstypisk
utformning. Byggnaden är i en våning med källarvåning med garage och täcks av ett
sadeltak klätt med tvåkupigt tegel. En asymmetriskt placerad skorsten finns på
taknocken. Väggarna är klädda med ljust gul locklistpanel. Snickerierna är vitmålade.
Byggnadens fönster är ursprungliga och har hörnbeslag. På västra långsidan finns
entrén med en trappa med järnräcken som leder upp till farstukvisten.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är representativ för de personalbostäder som
uppfördes under 1940- och 50-talen och har ett miljöskapande värde.
Byggnaden bör behålla sin tidstypiska karaktär med avseende på byggnadens volym,
proportioner, takform, material och befintliga fönster.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med
avseende på byggnadens volym, proportioner, takform, material och befintliga
fönster.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
9
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 6 – f d skola, Arninge 4:4
LP_2014_00027. Den före detta skolan, i dag bostad. Foto Karin Myhrberg 2014
Skolstyrelsen i Täby beslutade 1859 att tre småskolor skulle öppnas, varav en
förlades till Skavlöten tills en bättre lokal hittades. Under 1900-talets första år flyttade
Arninge småskola till Hägerneholm. Tomten skänktes 1907 till Täby församling av
dåvarande ägaren greve Magnus Brahe. Skolan finns markerad på den
häradsekonomiska kartan från 1900-talets första år. Skolan drevs fram till 1940-talet.
Under sent 1940-tal eller tidigt 1950-tal byggdes huset om och moderniserades. I dag
finns två bostäder i byggnaden.
Byggnaden är i en våning med inredd vind. Byggnaden vilar på en naturstenssockel
och täcks av ett sadeltak klätt med tvåkupiga betongpannor. En skorsten i tegel finns
vid taknocken. Väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel. Väggarnas övre delar
kläs med plankpanel. Knutar, vindskivor och fönstersnickerier är vitmålade. Äldre
tvåluftsfönster med två rutor per luft. Byggnaden är indelad i två delar, troligtvis
ursprungligen skolsal och lärarbostad, vilka nu är två bostäder. Farstukvisten är
asymmetriskt placerad på ena långsidan och har profilsågade detaljer. Ytterdörrarna
är utbytta. Byggnaden är en typiskt utformad skolbyggnad från perioden då den
uppfördes.
Kulturhistoriskt värde: Som f d skola har byggnaden ett lokalhistoriskt och
samhällshistoriskt värde. Byggnaden är en av de äldsta som finns bevarade i området
och visar på en av områdets årsringar. Genom sitt läge intill vägen har byggnaden
också ett miljöskapande värde.
Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, indelning,
takform, fasadmaterial, traditionell färgsättning och fönstertyp.
Förslag på planbestämmelse: Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens
karaktär ska behållas vid förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör
behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym, indelning, takform,
fasadmaterial, traditionell färgsättning och fönstertyp.”
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
10
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Byggnad 7 – Parkstugan, bostadshus, Arninge 4:1
LP_2014_00028. Parkstugan. Foto Karin Myhrberg 2014
Byggnaden finns med på den häradsekonomiska kartan från 1900-talets första år och
är en av de äldsta bevarade byggnaderna som finns kvar i området. Byggnaden
byggdes om och moderniserades under sent 1940-tal eller tidigt 1950-tal.
Byggnaden ligger intill Ullnavägen. Trädgården omgärdas av en syrenhäck.
Byggnaden är i en våning med inredd vind och täcks av ett sadeltak klätt med
tvåkupigt tegel. Byggnaden står på en naturstensockel. Väggarna är klädda med
rödfärgad locklistpanel. Knutar, fönstersnickerier och vindskivor är vitmålade.
Tvåluftsfönster med tre rutor per luft. På gavlarnas övre del finns mindre
triangelformade fönster. Ett äldre stuprör med skarpa vinklar, medan resten är utbytta
mot modernare varianter.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är en av de äldsta i området och visar på en av
områdets årsringar. Genom läget intill vägen har byggnaden ett miljöskapande värde.
Byggnaden bör behålla sin karaktär med avseende på byggnadens volym,
proportioner, detaljeringsnivå, takform, material och traditionell färgsättning.
Förslag på planbestämmelse:
Varsamhetsbestämmelse som avser att byggnadens karaktär ska behållas vid
förändringar: ”Miljömässigt värdefull byggnad som bör behålla sin karaktär med
avseende på byggnadens volym, proportioner, detaljeringsnivå, takform, material och
traditionell färgsättning.
Utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder.
11
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Karaktärisering av området som helhet
Hägerneholms gård, tidigare Väster Arninge, har lång kontinuitet som boplats. I
senare tid har gården en lång tradition av hästanknuten verksamhet. Under en period
kring 1900-talets mitt hade Hägerneholms stuteri stor betydelse för ridsporten både
lokalt och i Sverige.
De bevarade byggnaderna står för den historiska förankringen i området och visar
tillsammans på flera olika årsringar, även om den karaktär som Eric Fredlund gav
gården och de enskilda byggnaderna under främst 1940- och 1950-talen dominerar.
Byggnaderna som uppfördes eller förändrades under 1940- eller 1950-talet har sina
karaktärer från den tiden bevarad i stor utsträckning. Exempel på det är de
ursprungliga byggnadskropparnas bevarade volymer, ursprungliga fönster,
tegelklädda sadeltak, entréernas utformning (förutom utbytta ytterdörrar) och
tidstypiska fasadbeklädnader med locklistpanel eller puts.
När gårdens ekonomibyggnader revs för några år sedan försvann den hela
gårdsmiljön liksom den tydliga fysiska kopplingen till hästsport. De kvarvarande
bostadshusen kan dock fortfarande berätta om gårdens historia och organisation. Den
sociala strukturen på gården är tydlig genom huvudbyggnadens och
personalbostädernas olika placeringar, arkitektur och storlek.
Äldre ädellövträd, vägarnas sträckning och smala grusvägar bidrar till områdets
karaktär.
Byggnaderna i området är välbevarade med få tillbyggnader och få
komplementbyggnader. Det är en tydlig kontrast mellan den stora och muromgärdade
huvudbyggnaden och de mindre flyglarna och arbetarbostäderna. I området bör gälla
utökad bygglovsplikt för bygglovsbefriade åtgärder för att säkerställa att tillkommande
tillbyggnader och fristående byggnader anpassas till befintlig bebyggelse och
områdets karaktär som helhet. Tillbyggnader och komplementbyggnader ska
anpassas i skala, material och kulör till befintlig bebyggelse.
LP_2014_00029. Smala grusvägar går genom området.
12
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
Källor och litteratur
Bengtsson, C. (2007) Hägerneholms historia – tidigare Väster Arninge
Jarneberg, E. (1982) Sevärt i Täby. Hembygdsfören., 1982
Täby kommunarkiv: 53 Arninge småskola
http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Eric+Brahe&page=18&postid=Arkis+9B5DF9AB247D-4BCA-83D4-66B8C3DD2761&s=TARKIS08_Siv
Täby kommuns bygglovarkiv
Bildkällor
Historiska kartor från Lantmäteriet
Illustration över aktuellt planområde, Planbeskrivning SBN 259/2010-20,
Stadsbyggnadskontoret, Täby kommun
Karta från hitta.se
13