UV VÄST RAPPORT 2007:22
AGRARHISTORISK/ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
”…brukad under lång tid”
Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
Västergötland, Kållereds socken, Livered 1:42, RAÄ 46
Pär Connelid
UV VÄST RAPPORT 2007:22
AGRARHISTORISK/ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
”…brukad under lång tid”
Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
Västergötland, Kållereds socken, Livered 1:42, RAÄ 46
Pär Connelid
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Väst
Kvarnbygatan 12
431 34 Mölndal
Växel: 010-480 81 90
Fax: 010-480 82 13
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
www.raa.se/uv
Bildredigering Lena Troedson/Pär Connelid
Layout Lena Troedson
Omslagsbild Den gamla kyrkvägen i form av en välbevarad hålväg.
Foto, från väster: Pär Connelid..
Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.
Kartorna (figur 2 och 3) är godkända från sekretessynpunkt för spridning.
Lantmäteriverket 2006-07-26. Dnr 601-2006/1376.
© 2007 Riksantikvarieämbetet
UV Väst Rapport 2007:22
ISSN 1404-2029
Innehåll
Inledning 7
Undersökningens förutsättningar 7
Det fossila odlingslandskapet
11
Sammanfattning och kommentarer
Åtgärd
15
Referenser
15
Administrativa uppgifter
16
14
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
Inför etablering av en ny begravningsplats för Kållereds kyrka i Mölndals kommun har Kula HB på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst utfört en agrarhistorisk förundersökning av ett cirka ett hektar stort område med fossilt
odlingslandskap. De välbevarade formerna inom förundersökningsområdet
ingår i en större, innehållsrik agrar miljö på de gamla inägomarkerna till fastigheterna Högen och Livered. Den fossila åkermarken präglas av väldefinierade
odlingsytor, avgränsade av terrasskanter, hak och röjningsrösen. I området finns
även hägnader och hålvägar. Formspråket tyder på att delar av åkermarken
varit brukad under lång tid.
Inledning
Kula HB har på uppdrag av Riksantikvarieämbetet UV Väst genomfört en
agrarhistoriskt inriktad förundersökning av fossilt odlingslandskap på fastigheten Livered 1:42 i Mölndals kommun. Området är tänkt att användas
som ny begravningsplats och ligger 300–400 meter sydost om den nuvarande
kyrkogården vid Kållereds kyrka.
Undersökningen beställdes och bekostades av Mölndals Kyrkliga
Samfällighet, efter beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr 43169584-2006).
Undersökningens förutsättningar
De fossila formerna är registrerade som nummer 46 i Kållered socken i
FMIS (fornlämningsregistret) och var våren 2006 föremål för särskild utredning, där det bland annat kunde konstateras att ett par misstänkta stensättningar (tidigare registrerade som nr 76) i själva verket var röjningsrösen.
Odlingslämningarna mättes in och tolkades i detta sammanhang översiktligt. Helt riktigt konstaterades, att de representerar olika tidsskikt i områdets
agrara utveckling samt att ”det pedagogiska värdet” är högt (Ryberg & Rosén
2006). Då området i själva verket utgör en del av en större, välbevarad agrar
miljö på gammal inägomark (jfr nedan), måste det här återigen understrykas
att bevarandevärdet är relativt stort. Ett ianspråktagande av marken framstår
som olyckligt från kulturmiljösynpunkt.
Som framgår av utredningsrapporten återfinns det fossila odlingslandskapet på gammal inägomark till Högen som historiskt utgjort en av gårdarna
i byn Backen (Backered). Högens gamla tomt ligger strax intill det aktuella
området (väster om infartsvägen) och hyser fortfarande äldre, agrar bebyggelse.
Den äldsta kartan över Högen är från år 1812 och tillkom i samband med
storskifte. Den nu detaljkarterade ytan sammanfaller med ett centralt avsnitt
av den gamla inägomarken. Som kommer att framgå nedan är flera av det
tidiga 1800-talets tegar bevarade inom exploateringsområdet. Huvuddelen
av marken på 1812 års karta används dock som slåttermark, vilket naturligtvis avspeglar animalieproduktionens stora betydelse i den här delen av
landet under perioden ifråga. Längst i öster, med numren 47–50, finns några
stora beteshagar, vars hägnader framträder som heldragna linjer på kartan.
Nummer 47 och 48 kallas för ”Kalfhagen” respektive ”Lilla Kalfhage”.
”…brukad under lång tid”. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
7
Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000.
8
UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning
0
500 m
Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 8f, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000.
”…brukad under lång tid”. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
9
På ett par ställen finns namnuppgifter av typen ”Eckrorne” vilka tyder på
att ödelagd åkermark funnits inom området. Termen äckra används ofta av
de västsvenska 1700-talslantmätarna för att beteckna (långvarigt) övergiven
odlingsmark. Åtminstone en av dessa ytor är i bruk vid karteringstillfället
1812. En av dessa uppträder strax nordost om förundersökningsområdet, där
det för övrigt än idag finns välbevarad fossil åkermark (av någon anledning ej
medtagen i FMIS:s nr 46). Någon annan storskalig karta över Högen än den
från 1812 finns inte i vare sig det regionala eller centrala lantmäteriarkivet.
Fig. 4. 1812 års karta över Högens inägomark. Det detaljkarterade avsnittet har markerats med röd
rektangel. Akt nr N.60-3:1 i Lantmäteriets forskningsarkiv. Skala 1:4000. Skannad av Lantmäteriet.
10
UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning
Det fossila odlingslandskapet
I enlighet med de förslag som gavs i utredningsrapporten detaljkarterades
huvuddelen av det fossila odlingslandskapet inom ramen för förundersökningen. Samtliga bevarade formelement i den mest innehållsrika västra delen
av området inmättes med hjälp av totalstation under ett par dagar i början av
november månad 2007. Fältkartan presenteras här som figur 5. Den karterade ytan uppgår till lite drygt ett hektar. Mot bakgrund av att de ingår i ett
Fig. 5. Fältkarta över delar av det fossila odlingslandskapet inom RAÄ 46, Livered/Högen,
Kållereds socken, Västra Götalands län. Kartan upprättad 2007 av Pär Connelid, Kula HB.
”…brukad under lång tid”. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
11
större landskapshistoriskt sammanhang registrerades även ett par hålvägar
och en mäktig terrasskant strax norr om den aktuella exploateringsytan. På
grund av stora geometriska brister i det aktuella avsnittet på storskiftesakten
har det inte varit möjligt att rektifiera denna karta mot fältkartan.
Av tidsskäl tvingades arbetet koncentreras till västra delen av förundersökningsområdet. Exempelvis mättes den vid utredningen uppmärksammade
stensträngen öster om stenmuren inte in. Ytterligare några röjningsrösen och
enstaka, andra former i sydöstra delen nedprioriterades också.
De flesta formerna ligger koncentrerade på eller i direkt anslutning till
en markerad, delvis bergig höjd. Vegetationen präglas huvudsakligen av
gles lövskog, främst ek, björk och hassel. På senare år har emellertid igenväxningen med lövsly gått ganska långt i vissa avsnitt. På flera ställen finns
gamla ekar som i några fall uppvisar spår efter hamling. Några av träden är
flerstammiga och kraftiga, vilket kan vara en effekt av det stubbskottsbruk
som under lång tid sannolikt bedrivits i delar av trädbestånden på den gamla
slåttermarken.
Som framgår av fältkartan finns längst i norr, strax utanför exploateringsytan, ett par hålvägar, 20 respektive 30 meter långa. Det är här fråga
om äldre generationer av den gamla vägen mellan Livereds tomt i öster och
Kållereds kyrka (”kyrkvägen”). Den södra sträckningen har varit senast i
bruk och är cirka en meter bred i botten och som mest 0,50 meter djup.
Hålvägen sammanfaller av allt att döma med vägsträckningen på 1812 års
karta. Stenmuren som löper strax intill motsvaras på storskifteskartan av en
hägnad (”gärdesgräns”). Dagens kyrkväg strax norrom löper i södra delen
av åkertegen nummer 6 på den gamla kartan.
Den fossila åkermarken i området domineras av röjningsrösen och avslutningsformer i form av hak och terrasskanter. Sammanlagt 14 stycken rösen
karterades, men som nämndes ovan finns ytterligare några i sydöstra delen
av exploateringsytan. Flera ligger i nära anslutning till relativt sent brukade
odlingsytor öster om höjdpartiet. Storleken på rösena varierar här starkt men
i flera anläggningar ligger halvstora, löst liggande block överst som visar att
den intilliggande marken brukats under ett intensivt skede av ”den agrara
revolutionen” under senare delen av 1800-talet och första hälften av 1900talet. Flera av rösena grupperar sig längs kanten på en yta som ännu är i bruk
vid tiden för den äldsta ekonomiska kartans utgivande på 1930-talet (bladet
6 Råda SV). Rösena i sig torde dock i de flesta fallen ha ett ursprung längre
tillbaka i tiden. Under det löst liggande stenmaterialet finns inte sällan jordblandade anläggningar innehållande ett mindre stenmaterial.
De fossila odlingslämningarna i öster omfattar emellertid fler former än
de som på grund av tät trädvegetation var möjliga att registrera vid detaljkarteringen. Mellan terrasskanten och stenmuren finns ytterligare minst ett
par tegplöjda parceller (avgränsade av slutfåror) som legat på den långsmala
ytan på 1930-talskartan. Öster om muren finns, förutom den tidigare uppmärksammade stensträngen, ännu flera svagt utbildade tegar. Förmodligen är
de resultatet av ganska kortvarig brukning. Den aktuella stensträngen sammanfaller med hägnaden kring ”Lilla Kalfhage” på 1812 års karta men kan
i första hand misstänkas bestå av den bortröjda stenen från ”uppodlingsförsöken” kring förra sekelskiftet.
Uppe på själva höjdsträckningen, närmast på tvären av densamma, finns
ett par långsmala odlingsytor som avgränsas av markerade terrasskanter
12
UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning
Fig. 6. Den gamla kyrkvägen i form av en välbevarad hålväg. Foto, från väster: Pär Connelid. Unr 4666:1.
Fig. 7. Välbevarad fossil odlingsyta med mäktig terrasskant. Nordöstra ”hörnet” av åker nr 12 på storskifteskartan (jfr fig. 2). Foto, från söder: Pär Connelid. Unr 4666:2.
”…brukad under lång tid”. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
13
(0,20–0,50 meter höga) mot den brantare sluttningen i väster. Längs långsidorna löper mer eller mindre tydligt iakttagbara hak som sannolikt tillkommit
i samband med årderbruk. De närmast intilliggande röjningsrösena saknar
det större stenmaterial som präglar rösena längre österut och är dessutom
något mindre; marken är också sämre röjd. Både med avseende på formspråket och det faktum att detta avsnitt inte är i bruk 1812, är det alltså troligt
att brukningen här ligger (avsevärt?) före den agrara revolutionen. Mellan
ytorna uppe på höjden av den tegplöjda marken nedanför finns en zon med
ganska välröjd mark som visserligen är välröjd men som saknar slutfåror.
Den representerar troligtvis en brukningsfas som ligger mellan eller i varje
fall senast strax före plogbruket i öster.
Omedelbart väster om höjdpartiet finns rester efter odlingsyta nummer
12 på storskifteskartan. Bland annat finns ett par ganska mäktiga (0,50–0,75
meter höga) terrasskanter; den mest välbevarade löper i nederkanten på den
smala ”jeepen” som vinklar norrut. Mäktigheten på terrasserna i detta parti
tyder på långvarig brukning.
Strax norr om den yngsta generationen kyrkväg börjar marken slutta
brant. Här finns en lång terrasskant i ett läge som motsvarar nederkanten av
åkertegen nummer 6 på 1812 års karta. Mäktigheten uppgår till 0,75–1,00
meter och terrasskanten fortsätter en bra bit längre mot norr och nordost.
Marken ut mot terrasskanten är i bruk på 1930-talets ekonomiska karta men
mäktigheten avspeglar en lång brukningshistoria.
Sammanfattning och kommentarer
Det fossila odlingslandskapet inom förundersökningsområdet är välbevarat
och utgör en del av en större, innehållsrik agrar miljö på de gamla inägomarkerna vid Högen och Livered. Det bör noteras att de fossila lämningarna har
en betydligt större omfattning än vad som framgår av uppgifterna i FMIS. I
praktiken hänger den nu karterade ytan samman med odlingslämningarna
kring Livereds gamla tomt några hundra meter längre österut (RAÄ 45).
De fossila formerna inom den detaljkarterade ytan ger vid en ytligt betraktelse intryck av att ha sentida karaktär. Som framgått av redovisningen
ovan föreligger dock en ”stratigrafisk” skiktning inom området. Den senaste
brukningen av åkertegarna uppe på höjden ligger sannolikt före den äldsta
kartans tillkomst. Att så är fallet, kan även utläsas av de enskilda formernas
morfologi i detta avsnitt. Några av terrasskanterna i ytterkanterna på de sent
brukade ytorna har dessutom en mäktighet som tyder på långvarig brukning.
Sammantaget konstituerar alltså redan de fossila åkerformerna en variationsrik agrar miljö. Den tydliga kopplingen till omkringliggande lämningar (till
exempel hålvägar, hägnadssystem och gamla gårds- och bytomter) innebär,
som påtalats ovan, att upplevelsevärdet som helhet är stort.
Möjligheterna att utvinna ny kunskap inom ramen för fortsatta undersökningar i området är stora. Såväl de kolluviala bildningarna (terrasskanterna)
som röjningsrösena har erfarenhetsmässigt stor informationspotential och
bör kunna ge värdefull, ny kunskap om den agrara utvecklingen i området.
Som påtalades redan i utredningsrapporten, saknas hittills grundläggande
data om bebyggelse- och odlingsutvecklingen från den här delen av länet
nästan helt.
14
UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning
Avsaknaden av exempelvis ålderdomliga röjningsrösen i periferin av den
historiska inägomarken talar för att området inte i någon större omfattning
varit ianspråktaget för odling under förhistorisk tid. I utredningsrapporten
framfördes misstanken att delar av den fossila åkermarken skulle kunna gå
tillbaka på storskaliga markindelningar (bandparceller) av den typ som förekommer på många håll i Västsverige och som kan dateras till yngre järnålder
och/eller tidig medeltid. Varken de bevarade fossila formerna inom förundersökningsytan eller i dess omedelbara närhet tyder emellertid på att så är fallet. Huvuddelen av åkermarken kan därför antas ha ett ursprung i hög- eller
senmedeltid. Frågan huruvida området varit brukat även längre tillbaka är
dock värd att uppmärksamma vid eventuella fortsatta analyser.
Åtgärd
Kula HB:s och Riksantikvarieämbetet UV Västs bedömning är således att det
aktuella området i händelse av exploatering bör underkastas en fördjupad
agrarhistorisk/arkeologisk analys, omfattande utgrävning av ett urval formelement samt komplettering av fältkartan. Det är också viktigt att FMIS
uppgifter revideras, så att bland annat en korrekt avgränsning av det fossila
odlingslandskapet kan ske.
Referenser
Ryberg, Ewa & Rosén, Christina. ”…av ålderdomlig karaktär” – terrasskanter, odlingsytor, röjningsrösen och stensträngar. Västergötland,
Kållereds socken, Livered 1:42 m.fl., RAÄ 46 och 76. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2006:13.
”…brukad under lång tid”. Agrarhistorisk förundersökning av fossilt odlingslandskap
15
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1342-2007.
Länsstyrelsens dnr: 431-69584-2006.
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 1320566.
Projektgrupp: Cristina Rosén.
Underkonsulter: Kula HB.
Exploateringsyta: 30 000 kvadratmeter.
Karterad yta: ca 10 000 kvadratmeter.
Läge: Fastighetskartan, blad 6B 8f,
x 6392637 y 1276237.
Koordinatsystem: 5 gon V.
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:
x 6392635 y 1276265.
Höjdsystem: RH 70.
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska
arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: digitala foton med Unr 4666:1–2.
Digital dokumentation: förvaras på UV Väst.
Fynd: –.
16
UV Väst Rapport 2007:22. Agrarhistorisk/arkeologisk förundersökning
Inför etablering av en ny begravningsplats för Kållereds
kyrka i Mölndals kommun har Kula HB på uppdrag av
Riksantikvarieämbetet UV Väst utfört en agrarhistorisk
förundersökning av ett cirka ett hektar stort område med
fossilt odlingslandskap. De välbevarade formerna inom
förundersökningsområdet ingår i en större, innehållsrik
agrar miljö på de gamla inägomarkerna till fastigheterna
Högen och Livered. Den fossila åkermarken präglas av
väldefinierade odlingsytor, avgränsade av terrasskanter,
hak och röjningsrösen. I området finns även hägnader
och hålvägar. Formspråket tyder på att delar av åkermarken varit brukad under lång tid.
ISSN 1404-2029
